Utvärderingsrapporter 2014:4 Regional utveckling. Utvärdering Johanneberg Science Park Utvärderingen genomförd av Kontigo AB

Transkript

1 Utvärderingsrapporter 2014:4 Regional utveckling Utvärdering Johanneberg Science Park Utvärderingen genomförd av Kontigo AB

2

3 Förord Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Samtliga projekt och verksamheter som medfinansieras av Västra Götalandsregionen följs upp genom regelmässig och kontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamheten utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs av program samt av flera verksamheter och projekt varje år. På uppdrag av Västra Götalandsregionen har Kontigo AB genomfört en utvärdering av Johanneberg Science Park. Syftet med utvärderingen är att ha fokus på etablering och utvecklingen då regionutvecklingsnämnden sedan år 2011 varit med och medfinansierat detta. Utvärderingen har genomförts av Jonas Öhlin, Daniel Hallenkreutz, Peter Kempinsky och Pär Lindquist vid Kontigo AB. Göteborg oktober 2014 Monica Emanuelsson Utredare

4

5 Innehåll Innehåll Inledning Sammanfattning Syfte, frågeställning och metod Frågeställningar för utvärderingen Genomförande Disposition Utgångspunkter för utvärderingen Utvärderingens resultat Johanneberg Science Park bakgrund och sammanhang Open Arena Johanneberg De öppna arenornas arbetssätt och erbjudande Hur har de öppna arenorna utvecklats? Frågeställningar Tillväxtplattformen Tillväxtplattformens arbetssätt och erbjudande Hur har Tillväxtplattformen utvecklats? Frågeställningar Enkät till företagen Vilka har svarat på enkäten Kontakter och utbyte med Johanneberg Science Park Vilken nytta har man haft av kontakterna? Insatser för internationalisering Västra Götalandsregionens mål och VG Summering och slutsatser Johanneberg Science Park i ett större sammanhang Uppnådd position Slutsatser och rekommendationer En resursoptimerad utvecklingsstrategi för Johanneberg Synliggör leverans och nytta för aktörerna...42 Johanneberg som del i ett (del)regionalt system...42 Internationalisering och varumärkesbyggande...42 Utveckla mål och insatslogik...43 Samspel mellan hård- och mjuk infrastruktur...43 Bilaga 1. Intervjupersoner... 44

6 6

7 1 Inledning Johanneberg Science Park (JSP) är en av tre Science parks i Göteborg. Den är också den yngsta parken. Den bildades 2010 av Göteborgs Stad och Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, med ambitionen var att utveckla en miljö som stimulerar samverkan mellan akademi, näringsliv och samhällsaktörer på Chalmers Campus Johanneberg. Tillsammans med Göteborgs båda andra parker (Sahlgrenska Science Park och Lindholmen Science Park) och parkerna i Skövde (Gothia Science Park) och Trollhättan (Innovatum) är man del av ett långsiktigt arbete med att utveckla regionens Science Parks till noder i det regionala innovationssystemet. Västra Götalandsregionen (VGR) har därför sedan år 2011 varit medfinansiärer till uppbyggnad och etablering av Johanneberg Science Park. Regionens finansiering avser primärt uppbyggnad och start av verksamheten är fördelad på fyra beslut för perioden Den beslutade medfinansieringen uppgår till tkr. Utöver uppbyggnad och uppstart av verksamheten har Johanneberg Science Park erhållit medfinansiering från regionutvecklingsnämnden för genomförande av tre olika projekt (Innovationsarena för attraktiva och hållbara städer, Next Generation Science Parks samt Förstudie Horisont 2020). VGR har i konkurrens upphandlat konsultstöd för att utvärdera sin medfinansiering av Johanneberg Science Park. Utvärderingen har genomförts av Kontigo AB under perioden maj-september Föreliggande rapport utgör, tillsammans med den presentation som genomförts med uppdragsgivaren, slutrapportering av utvärderingsuppdraget. Kontigo svarar själv för de slutsatser som görs. 1.1 Sammanfattning Med fokus på innovation och förnyelse kring breda samhällsutmaningar som samhällsbyggnad/stadsutveckling, energi och material engagerar Johanneberg Science Park ett flertal centrala aktörer från offentlig sektor, akademi samt näringslivet, såväl större företag och koncerner som mindre företag. Av de tre öppna arenor som ska drivas vid Johanneberg så är en (samhällsbyggnad/stadsutveckling) etablerad medan övriga två i utvecklingsfas. Som stöd för innovation och förnyelse inom de profilområden som arenorna utgör arbetar man i Tillväxtplattformen med små- och medelstora företag (med anställda) och som befinner sig i en acceleratorfas. Arbetet med Tillväxtplattformen har kommit igång men bedömningen är att det finns en potential till en fortsatt utveckling av verksamheten, inte minst vad gäller volymen företag man arbetar med. En stark internationell profil på verksamheten är en viktig del av Johanneberg Science Park. Arbetet med detta har påbörjats, men är ännu i utvecklingsstadiet. Utveckling och förtätning av den fysiska miljön är en central del i konceptet för Johanneberg som science park. Denna del ingår inte specifik i uppdraget från VGR som mer har fokus på hur verksamhet och processer för innovation och förnyelse vid Johanneberg har utvecklats. En första fas i detta arbete avslutas till sommaren 2015 då

8 två nya byggnader står klara för inflyttning. Samtidigt är det värt att understryka den nära kopplingen mellan utvecklingen av den mjuka infrastrukturen (processer, verksamheten) och den hårda infrastrukturen (byggnaderna) och att de samspelar för att skapa attraktivitet och engagemang för Johanneberg Science Park. Invigningen av de nya byggnaderna har därför betydelse för den fortsatta utvecklingen av verksamheten vid Johanneberg och för möjligheten att attrahera resurser och aktörer till de öppna arenorna och Tillväxtplattformen. Sammantaget är vår bild att den verksamhet och den ansats vad gäller arbetssätt (med de öppna arenorna och tillväxtplattformen) som Johanneberg driver uppfattas som mycket positiv av aktörerna. Samtidigt finns stora förväntningar knutna till Johanneberg Science Park. Det finns en tydlig efterfrågan på en tydligare fokusering och konkretisering av verksamheten. Detta kopplat förväntningar på tydliga leveranser som skapar nytta och värde för aktörerna. Utvecklingen av (vissa delar av) verksamheten har tagit längre tid än man ursprungligen förutsåg. De öppna arenorna är ett exempel på detta där idag en av tre arenor kan sägas vara etablerade som samverkansplattform för innovation och förnyelse. Det kan därför finnas anledning att se över strategin för Johannebergs utveckling så att denna mer speglar dessa skilda förutsättningar mellan olika delar av verksamheten och då utvecklingen av Johanneberg drivs med begränsade personella och andra resurser. Johanneberg är en av tre science parks i Göteborgsregionen (därutöver finns flera andra centrala innovationsaktörer i (del-)regionen). Varje park har sin speciella profil och inriktning, detta för att så långt som möjligt undvika dubbelarbete, konkurrens och suboptimering mellan parkerna. Samtidigt finns också behov av samverkan och poolande av resurser mellan parkerna. Utvärderingen visar att det finns frågetecken kring hur samverkan fungerar idag. Vår bedömning är att samspelet och samverkan mellan de tre parkerna i Göteborgsregionen kan utvecklas. Detta kräver mer av en utvecklad systemsyn, ett governance-perspektiv, på styrning och ledning av parkerna, främst från de offentliga aktörernas/finansiärernas sida. Detta kan underlättas av det i praktiken är några få offentliga aktörer som är ägare till de tre parkerna. En del i ett utvecklat systemperspektiv handlar om en ökad tydlighet kring profil och inriktning för de tre parkerna för att undvika suboptimering och överlappning mellan aktörerna. Nedan sammanfattas våra slutsatser och rekommendationer för den fortsatta utvecklingen av Johanneberg. Forma en resursoptimerad utvecklingsstrategi för Johanneberg som tar hänsyn till de olika förutsättningarna inom olika områden och som är realistisk givet de resurser som är tillgängliga och de prioriteringar som görs Tydligare fokus på leverans och nytta för aktörerna som skapar förutsättningar för ett långsiktigt engagemang från aktörerna i verksamheten vid arenorna och tillväxtplattformen 8

9 Tydliggör Johanneberg som del i ett (del)regionalt system och utveckla styrningen av Johanneberg och de tre science parks i Göteborg på ett samlat sätt Internationalisering och varumärkesbyggande är en viktig del i utvecklingen av Johanneberg. Samtidigt menar vi att arbetet med internationalisering i hög grad är avhängigt hur Johanneberg etableras och skapar en position lokalt och regionalt. Något som bör få genomslag i arbetet med internationalisering vad gäller mål och tidsmässig ambitionsnivå. Utveckla mål och insatslogik mot mer resultatorienterad snarare aktivitetsorienterad uppföljning och som anpassats till var i utvecklingsförloppet de olika verksamheterna befinner så där Utveckla samspelet mellan hård- och mjuk infrastruktur så att satsningar på utvecklingen av den fysiska miljön stärker utvecklingen av verksamheten med inriktning på innovation och förnyelse 9

10 2 Syfte, frågeställning och metod Tyngdpunkten för utvärderingen ligger på att utvärdera VGR:s medfinansiering av uppbyggnaden och etableringen av Johanneberg Science Park. Mer preciserat har utvärderingen fokuserat på ett antal områden eller delprocesser av Johanneberg Science Park. Dessa är: - De öppna arenorna - Tillväxtplattformen - Insatser för internationalisering I avsnitt 2.1 nedan återfinns en sammanställning av de frågeställningar utvärderingen har att besvara enligt den uppdragsbeskrivning som VGR tagit fram. Rapporten presenterar utvärderingens utfall för respektive område. I rapportens avslutande del diskuteras, med utgångspunkt i det som framkommit i utvärdering, men även i de utvärderingar av science parks i regionen som Kontigo genomfört tidigare (Lindholmen, Innovatum och Gothia) utmaningar kopplade till science parks roll i det regionala innovationssystemet. 2.1 Frågeställningar för utvärderingen Tabellen nedan sammanfattar de frågeställningar som formulerats för utvärderingen av VGR. Tabell 1. Utvärderingens frågeställningar 1. Avseende hela Johanneberg Science Park Beskriva framväxten och utvecklingen av JSP? 2. Fokusområde Open Arena Johanneberg Verksamhet, framväxt och uppbyggnad Hur arbetar JSP? Hur ser arbetsprocesser och mållogiker ut? Finns tydligt processverktyg som används? Hur är detta isf. kopplat till de mål som finns? Vilka typer projekt bedrivs och hur ser dessa ut avseende t.ex. inriktning, målgrupp etc. Vilka konsortier har skapats som följd av verksamheten? Finns det områden som andra än JSP behöver delta i för att nå hela vägen? Är dessa aktörer engagerade, vad krävs för detta? Vilka är involverade i verksamheten? Hur ser samverkan ut? Bedöms några betydelsefulla aktörstyper saknas och isf hur ska dessa involveras? Måluppfyllelse och resultat I vilken utsträckning bedöms JSP ha nått uppsatta mål och den uttalade ambitionsnivån som fanns i ansökningar och beslut? Är målen tydliga och utvärderingsbara? Vilka förslag på förbättringar kan göras? 10

11 Framtid I vilken utsträckning möter verksamheten de behov och problem som ska mötas? Hur arbetar JSP för att nå ut med resultaten? I vilken utsträckning bedöms verksamheten bedrivas utifrån effektivitet och attraktivitet? Hur arbetar man med horisontella kriterier? Vilka mål har satts upp och hur ska dessa nås? Bidrar verksamheten till att målen i VG 2020 nås? På vilket sätt? Återstår något/några områden som inte har genomförts på en tillräcklig nivå utifrån en fullt fungerande Open Arena, liknande Open Arena Lindholmen, per prioriterat ämnesområde; och isf hur ska uppnås och inom vilken tidsplan? I vilken utsträckning bedöms verksamheterna bedrivas utifrån effektivitet och attraktivitet? 3. Tillväxtplattformen Verksamhet, framväxt och uppbyggnad Hur arbetar JSP och hur ser t.ex. urval av företag ut? Finns tydlig metod och verktyg som används för detta? Hur långt har arbetet kommit med tillväxtplattformen kopplat till de förväntningar som återfinns hos aktörer och de mål som är uppsatta? Hur ser modellen ut för att få med företag och fungerar modellen optimalt? I vilken utsträckning möter verksamheten de behov och problem som ska mötas hos målgruppen? Vad skiljer verksamheten vid JSP avseende ex. upplägg, typ av företag m.m. mot andra aktörer i det innovations- och entreprenörstödjande systemet? Måluppfyllelse och resultat Framtid Vilka företag deltar och hur/på vilket sätt deltar dessa? Finns det företag eller typer av företag som JSP inte har nått och isf hur når man dessa? Tidsplan? Vad anser företagen om JSP:s inklusive dess erbjudande saknas något och vad återstår att utvecklas? Kopplat till ämnesområden? Vilka resultat kan man se? Hur arbetar man med horisontella kriterier? Vilka mål har satts upp och hur ska dessa nås? Bidrar verksamheten till att målen i VG 2020 nås? På vilket sätt? Vilka hinder och utmaningar står verksamheten inför? Vad kan utvecklas för att fungera mer effektivt och ändamålsenligt? 4. Insatser för att bidra till internationalisering Vad har genomförts? Hur ser ambitionsnivån och målen ut vad gäller internationalisering inom kort respektive längre sikt? Vilka resultat kan ses från verksamheten, och hur står dessa i relation till de mål som satts upp? 5. Insatsernas koppling till Västra Götaland 2020 Bedöms verksamheten i JSP ligga i linje med inriktning och mål i VG2020? Vilket/vilka områden i VG2020 och på vilket sätt? Bedöms verksamheten bidra till att uppsatta mål i VG2020 uppnås? I vilken utsträckning berör verksamheten vid JSP områdena jämställdhet, miljö, internationalisering och integration (såväl i organisation som genomförande) och isf på vilket sätt? 11

12 2.2 Genomförande Utvärderingen har genomförts baserat på tre typer av underlag: Intervjuer med företrädare för Johanneberg Science Park, deltagande företag och aktörer från offentlig sektor och akademin samt med aktörer verksamma i det innovationsstödjande systemet i regionen. Webbenkät riktad till företag baserade i den miljö som Johanneberg Science Park utgör Genomgång och analys av underlagsmaterial och dokumentation Totalt har 35 intervjuer genomförts inom ramen för utvärderingen. Urval av intervjupersonerna har tagits fram i samråd med VGR och rymmer företrädare för Johannebergs organisation, deltagande företag och aktörer samt företrädare för andra science park i regionen. Av de intervjuade utgörs 7 av små- och medelstora företag (SMF), dessa har tagits fram i samråd med Johanneberg Science Park. Intervjuerna har genomförts i form av telefonintervjuer som varierat i längd mellan minuter. Intervjuerna har lagts upp som semistrukturerade samtal kring ett antal teman, kopplat till utvärderingens frågeställningar. I bilaga 1 återfinns en förteckning över intervjuade. Inom ramen för utvärderingen har en webbenkät genomförts, riktad till företag som verkar i den miljö som Johanneberg science park utgör. Enkäten har haft till syfte att försöka fånga hur företagen ser på Johannebergs verksamhet, i vilken utsträckning man deltagit i någon eller några aktiviteter och vilka eventuella resultat som uppstått. Av de totalt 130 företag som ingick i enkätutskicket har 46 valt att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent. Kontaktuppgifter har inhämtats från Johanneberg Science Park. Företagen har kontaktats via e-post i vilket utvärderingens syfte presenterats och en länk till enkätformuläret bifogas. I utskicksbrevet har det tydligt framgått att VGR är beställare av utvärderingen och hur materialet kommer att användas. Vad gäller dokumentstudierna har material samlats in från Johanneberg Science Park och VGR samt genom internetsökning och på Johanneberg Science Parks hemsida. Det har primärt handlat om lägesrapporter, verksamhetsberättelser och projektansökningar. Dessa har används som komplement till intervjuerna för att besvara frågeställningarna. 2.3 Disposition Rapporten är disponerad på följande sätt. I kapitel 3 presenteras våra utgångspunkter för utvärderingen. Utvärderingens resultat presenteras i kapitel 4 med fokus på de öppna arenorna, tillväxtplattformen och företagens syn på Johanneberg Science Park som det framkommer i enkäten. Vidare omfattar kapitel 4 arbetet med internationalisering samt hur verksamhet vid Johanneberg knyter an till VGR:s mål och målen i 12

13 VG I kapitel 5 görs en sammanfattande bedömning av Johanneberg Science Park samt redovisas våra kommentarer till den fortsatta utvecklingen av verksamhet. 3 Utgångspunkter för utvärderingen I Västra Götaland har under 10 år bedrivit ett systematiskt arbete för att utveckla regionens Science Parks till interaktiva forsknings-, utvecklings- och innovationsmiljöer och som sammanhållna noder i det regionala innovationssystemet. Det arbete som har bedrivits i Västra Götaland ligger i framkant inte bara i Sverige utan också internationellt. Ett uttryck för detta är att det Vinnova finansierade utvecklingsarbete som Sweden Incubator and Science Parks (SISP) bedriver i många stycken hämtar inspiration och förebild från det arbete som har genomförts i Västra Götaland. Ett annat uttryck för detta är den bedömning som OECD genomfört av innovationsarenorna i Västra Götaland i sin analys av innovationssystemet i Sverige där man framhåller arenorna som ett ledande exempel, nationellt och internationellt. Science Parks som innovationsmiljöer har genomgått en kraftig utveckling och förändring under de senaste åren. I stora drag kan denna förändring sägas gått från att vara relativt slutna miljöer med fokus på kommersialisering av akademiska innovationer till att Science parks arbetar för att vara öppna innovationsmiljöer med fokus på innovationer även i befintliga företag och utan koppling till akademin. Tabell 2 sammanfattar de översiktliga dragen i denna utveckling av science parks. Utvecklingen av ett vidgat fokus och ett öppet arbetssätt vid många Science Parks sammanhänger bland annat med den förändring i synen på innovation och innovationsprocesser som har skett. Innovationsbegreppet har utvecklats från en syn där innovation främst förknippades med teknisk FoU vid universitet och i företag. Detta till det breda synsätt som etablerats idag där innovation ses som en utveckling av nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt som vinner insteg i ett samhälle och får spridning, och som inkluderar sociala innovationer och större samhälleliga utmaningar. På motsvarande sätt har även synen på innovationsprocesserna utvecklats och öppnats upp. Från ett synsätt där innovationsprocesserna var starkt kopplat till relativt slutna miljöer vid universitet och i företag till dagens situation med fokus öppna och inkluderande innovationsprocesser. Processer som involverar en lång rad aktörer inom olika delar av samhället och där exempelvis ideell sektor kan ha en viktig roll. Något som exempelvis kommer till uttryck i både den nationella innovationsstrategin samt IVA:s arbete kring Innovation för Tillväxt. Utvecklingen av innovationsarenorna i Västra Götaland ligger i linje med denna utveckling, där Johanneberg och Lindholmen är särskilt intressanta med sin inriktning på större samhälleliga utmaningar. 13

14 Tabell 2. Utvecklingen av science parks som innovationsarenor, Källa: Kontigo Mode 1 Mode 2 Mode 3 När 1980-tal 2000-tal 2010-tal Fokus Academic Innovation New Business Innovation Inriktning Kommersialisering & Innovation i nya företag innovation av akademisk och produkter forskning och kunskap Process Linjär process Interaktiv process - matcha innovatörer med entreprenörer Tillgänglighet Sluten tillgänglig endast för entreprenörer från akademin Form Stark koppling till akademin Öppen - för entreprenörer som uppfyller kriterier Fristående, även stöd via riskkapitalister, del av regionala innovationssystemet Erbjudande Generellt koncept Branschspecifika tjänster Format Fysisk miljö Fysisk miljö, även fristående från akademin, särskilt branschinriktade Tjänster Kontorslokaler, kontorsservice, Anpassade, mer kva- utbildning, lificerade tjänster, Stöd/rådgivning/ stöd vid finansiering Coaching Open Innovation Arenas Innovation även i befintliga företag Interaktiv process Öppen - för entreprenörer även i befintliga företag Del av regionala innovationssystemet Generella och branschspecifika tjänster Virtuell miljö med fokus på värdeskapande processer Stöd till affärsutveckling i värdeskapande processer 14

15 4 Utvärderingens resultat I detta avsnitt presenteras resultatet från utvärderingen. Inledningsvis beskrivs kort Johanneberg Science Park bakgrund och i vilken kontext man verkar. Därefter gås resultaten igenom för de olika delområden av verksamheten som stått i fokus för utvärderingen: Öppna arenor, Tillväxtplattformen, insatser för internationalisering samt förhållandet till målsättningarna i VG För varje område görs en beskrivning av verksamheten och dess uppbyggnad följt av vad som framkommit i utvärderingen. Resultatet från enkäten till företagen presenteras i ett fristående kapitel. 4.1 Johanneberg Science Park bakgrund och sammanhang Johanneberg Science Park bildades år 2010 av Göteborgs stad samt Stiftelsen Chalmers tekniska högskola. Den är idag tillsammans med Lindholmen och Sahlgrenska den tredje Science Parken i Göteborg, och en av fem etablerade Science Parks i Västra Götaland. Johanneberg har sin bakgrund i det som tidigare var Chalmers Teknikpark. Under 2008 påbörjades en förstudie för att undersöka möjligheterna att göra en omstart av Chalmers Teknikpark. Denna beskrivs av flera intervjuade som en traditionell industripark vars verksamhet låg närmare mode 1 (se tabell 2 ovan). Området upplevdes då har stagnerat i utveckling och satsningen på Johanneberg Science Park var ett sätt utveckla det fysiska området och skapa en mer levande, i den övriga staden mer integrerad stadsdel. Förstudien hade i många stycken Lindholmen Science Park som förebild avseende arbetssätt och metodik (bland annat rörande arbetssättet med öppna arenor). Lindholmen har till stora delar haft samma utgångspunkt som Johanneberg; att bidra till stadsutveckling och omvandling genom att arbeta för att skapa en dynamisk och innovativ miljö (i Lindholmens fall handlade det om det gamla varvsområdet och för Johannebergs del om området kring Chalmers). Från Johannebergs sida beskriver man uppbyggnaden av som en process där form och innehåll i hög grad utvecklats parallellt. Man påbörjade arbetet med att för samman aktörer inom området samhällsbyggnad (forskning vid Chalmers, byggbolag, konsulter och staden) och starta utvecklingsprojekt i princip innan man byggde upp arenorna och parkens struktur: Vi byggde innehållet innan vi byggde själva arenan kan man säga. Vi hittade aktörerna och sen blev vi tilldelade resurser. Man trycker i beskrivningen av uppbyggnaden på vikten av att utgå från behov hos aktörer och att dessa ska vara drivkraften för att utveckla verksamheten. De övergripande målen formuleras i styrdokumenten som tagits fram av Göteborgs stad och Stiftelsen Chalmers vid grundandet av parken. Dessa bygger på fyra principer: 1. Området ska befolkas med annan kompetens än vad som finns idag, såsom mer näringsliv och andra samhällsfunktioner. 2. Skapandet av samverkansprojekt. 3. Kommunikation utåt, genom exempelvis frukostmöten. 4. Områdesutveckling, att omvandla området till en fysisk mötesplats. 15

16 Vid tidpunkt för utvärderingen har antalet delägare utökats från de ursprungliga två till totalt nio. 1 Ett uttalat mål för Johanneberg Science Park är att utöka antalet delägare med ca 1-2 nya företag per år. På området arbetar och studerar idag ungefär universitetsanställda samt studenter på området. Samtidigt finns ungefär 140 företag på området som sysselsätter ca personer. En uttalad strategi är att förtäta och utveckla området genom att attrahera aktörer som kan erbjuda service till de företag som etablerar sig, såsom exempelvis banker, jurister och restauranger. Denna strategi syftar till att underlätta för övriga företag att verka på området. Förtätningen och utvecklingen av området sker i stor utsträckning i samarbete med Chalmers. Både administration och ledning medverkar i besluten kring vilka företag som ska etablera sig på området. Flera fastigheter planeras att byggas på området. Fram till 202o beräknas kvm kontorslokaler byggas. En första etapp om två hus på sammanlagt kvm ska vara klar för inflyttning sommaren 2015 och en andra etapp om ytterligare kvm är under planering. Tanken är att husen ska byggas för att underlätta dynamiska och innovativa möten samt möta de krav på en hållbar stadsutveckling som står i fokus för ett av Johannebergs profilområden. Arbetet med utvecklingen och förtätningen av området samt uthyrningen av de nya fastigheter som byggs utgör en viktig uppgift för ledningen av Johanneberg. Denna del av Johannebergs verksamhet ingår inte explicit i de utvärderingsfrågor som VGR har formulerat utan dessa har mer fokus på den verksamhet och de processer som ska drivas. Samtidigt innebär arbetet med att utveckla och förtäta den fysiska miljön ett stort resursmässigt åtagande för ledningen av Johanneberg. Det kan vara viktigt i ha minnet när vi tittar på genomförandet av de öppna arenorna, tillväxtplattformen och arbetet med internationalisering. Något som också betonas i intervjuerna av personer med insyn i verksamheten. Dessa betonar också betydelsen av arbetet med att utveckla den fysiska miljön, och att säkra hyresgäster till fastigheterna som har koppling till Johannebergs profilområden. Det är viktigt att inflyttningen i de nya byggnaderna går bra och att det bidrar till liv i miljön, det kan vara en viktig take off för Johanneberg som genererar samverkan och attraherar resurser. VGR har sedan 2011 medfinansierat uppbyggnaden och etableringen av Johanneberg Science Park. Bakgrunden till VGR:s engagemang är det systematiska arbetet med att utveckla SP som breda innovationsplattformar och nyckelaktörer i ett regionalt innovationsstödssystem. Ett arbete som inleddes i början av 2000-tal med satsning på att stärka infrastrukturen för innovation i det regionala innovationssystemet, bland annat genom den satsning som gjordes tillsammans med dåvarande NUTEK för att utveckla regionala utvecklingsmiljöer inom fordonsindustrin (en satsning vilken Lind- 1 Dessa är: Volvo, Bengt Dahlgren Göteborg AB, Göteborg Energi, HSB, Peab Sverige AB, Riksbyggen samt Tyréns AB. 16

17 holmen SP och Innovatum ingick). VGR har sedan 2011 finansierat uppstart och uppbyggnad av verksamheten. Totalt uppgår regionens finansiering 9 mkr SEK under perioden Den sammanlagda finansieringen uppgår till 36 mrk SEK. 4.2 Open Arena Johanneberg De öppna arenornas arbetssätt och erbjudande En central verksamhet vid Johanneberg Science Park utgörs av de öppna arenorna. Detta är vid sidan av uppbygganden av den fysiska miljön den del verksamhet som de intervjuade lyfter fram när Johanneberg diskuteras och som förefaller vara intimt förknippade med Johannebergs varumärke. De öppna arenorna är i grunden ett koncept för att underlätta samverkan och utbyte mellan näringsliv, akademi och samhälle och som har utvecklats vid innovationsarenorna i regionen. Johanneberg Science Park beskriver det på sin hemsida som: Open Arenas/Öppna Arenor är neutrala samarbetsmiljöer för näringsliv, akademi och samhälle. Här kan du möta forskare, affärsmän, studenter, designers och projektledare och många andra för att utbyta erfarenheter, skapa ny kunskap och dra nytta av arenans möjligheter. En Open Arena kan erbjuda delaktighet i aktiviteter och processer såväl som fysisk infrastruktur i form av till exempel testbäddar, laboratorier och lokaler Genom de öppna arenorna erbjuder Johanneberg Science Park stöd och infrastruktur med ambitionen är att underlätta för aktörer att knyta kontakter, utbyta kunskap och samarbeta med projekten och arenans övriga deltagare (inom och mellan respektive helix). Arenorna är tänkta att utgöra en neutral arena för möten och ska kännetecknas av samarbetsanda företag, forskning och samhällsaktörer möts och samarbetar kring att utveckla nya lösningar. I ett konferenspapper, framtaget av Johanneberg Science Park, tillsammans med Lindholmen SP och Sahlgrenska SP, från 2013 beskrivs de öppna arenorna facilitera utveckling och samverkan i flera dimensioner. För det första genom att tillhandahålla fysisk infrastruktur i termer av t.ex. labbplatser, lokaler för möten och konferenser etc. för att underlätta samverkan och samarbete. För det andra finns det en operativ del där man arbetar för att fylla arenorna med aktörer verksamma in vissa tematiska områden i Johannebergs fall samhällsbyggnad, energiteknik och materialvetenskap. Slutligen ser man en dimension där det inom den öppna arenan görs insatser för att aktivt främja samverkan genom kontaktmäkleri, öppen innovation och utveckling av s.k. Living Labs. 2 Grundtanken med de öppna arenorna är således att genom utveckla såväl hård som mjuk infrastruktur samt aktivt arbeta för att fylla detta med ett innehåll ska främja innovation, förnyelse och tillväxt. Detta skiljer sig på flera punkter från traditionella teknik- eller forskningsparkers arbetssätt, där fokus i högre grad läggs på tillgång av lokaler och olika typer av faciliteter. 2 New Challenges Require New Strategies Open Arenas Help Build Better Cities Westling B, Norrhem B & Åkervall, A (2013). 17

18 Figur 3. Konceptuell bild av de öppna arenorna. Källa: Kontigo Johanneberg Science Park ska enligt sitt uppdrag arbete med öppna arenor inom sina tre profilområden samhällsbyggnad, energiteknik samt materialteknik. Uppbygganden av arenorna har gjorts efter den modell som utvecklats framförallt vid Lindholmen Science Park och skett i nära samarbete med Chalmers. Bland annat så bygger Energiarenan till stora delar vidare på den projektverksamhet som finns vid Chalmers, och Materialarenan byggs upp kring den kompetensen inom materialteknik och specifikt grafen vid Chalmers. I dagsläget har Johanneberg Science Park kommit längst i uppbyggnaden av arenan kopplad till stadsutvecklingen. Inom denna finn det idag finns en uppbyggd verksamhet med vid tidpunkten för utvärderingen två anställda. Vad det gäller arenorna med inriktning mot energi respektive materialteknik har man inte kommit lika långt som planerat. Inom Energiområdet finns det sedan mars 2014 en heltidsanställd som arbetar med att bygga upp verksamheten. Verksamheten är vid tiden för utvärderingen (juni 2014) i en uppstartsfas. Det finns projekt inom Johanneberg med tydligt koppling till arenan; bland annat kring byggande av energismarta byggnader på själva i Johannebergsområdet, där energidimensionen är tydlig. Men dessa har inte uppkommit som en direkt följd av den öppna arenan som arbetssätt. Verksamheten beskrivs som att det i detta skede mycket handlar om en uppsökande verksamhet där företag och forskare kontaktas och arenas erbjudande presenteras. Exempel på projekt inom denna arena är Kraftsamling Smarta Nät, ett projekt som samlar aktörer i Västsverige som syftar till att utveckla lösningar för smarta nät. Inom detta projekt sker även samverkan med Positive Footprint Housing och HSB Living Lab. Inom Open Arena Material är verksamheten ännu i ett uppstartsskede med begränsad konkret verksamhet. Inför framtiden ligger fokus främst på forskning och tilllämpningar inom grafenområdet. Chalmers driver i dagsläget ett initiativ inom grafen The Graphene Centre och leder även ett forskningsinitiativ inom EU kring grafen 18

19 Graphene Flagship. Förhoppningen är arbetet på Chalmers kan spilla över på Johanneberg Science Park. En tanke är att Johanneberg Science Park ska kunna erbjuda vägar till att realisera och kommersialisera forskningen som sker inom Chalmers, men verksamheten är i dagsläget inte formerad på detta sätt. Inom ramen för Johanneberg Science Park drivs i dagsläget flera projekt i olika konstellationer: Göteborgs innovationsplattform tillsammans med Mistra och Göteborgs stad HSB Living Lab samverkansprojekt mellan HSB, JSP och Chalmers Positive Footprint Housing samverkansprojekt mellan Riksbyggen, JSP, Göteborg Energi, Chalmers och Göteborgs Universitet Electricity, elbusslinje som trafikerar sträckan JSP-Lindholmen. Ett initiativ från Volvokoncernen i samarbete med Energimyndigheten, VGR, Göteborgs Stad, BRG, Göteborg Energi, Västtrafik, Lindholmen och JSP Vattenalliansen ett arbete tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten, IVL Svenska Miljöinstitutet och Krinova för att lägga grunden till en samverkansplattform och kunskapsarena inom vattenområdet. Utveckling Nordost ett EU-projekt som drivs av Göteborgs Stad. Stöttas i ett delprojekt av JSP. Innovativ Transportlösning (spårtaxi) en förstudie initierad av JSP, Innovatum och VGR som syftar till att finna nya innovativa transportsätt. Den bild vi får från utvärderingen är att dessa projekt drivs inom ramen för arenorna primärt samhällsbyggnad och delvis energi. Projekten har dock inte framkommit som direkt en följd av arenorna verksamhet. Däremot finns en ambition att det stöd som arenorna erbjuder, dels ska underlätta genomförandet av projekten, dels ge upphov till nya och/eller mer fördjupade samarbeten mellan aktörer Hur har de öppna arenorna utvecklats? I detta avsnitt sammanfattas vad som framkommit i de intervjuer som genomförts. Vi kan inledningsvis konstatera precis som togs upp ovan att de öppna arenorna är intimt förknippande med Johanneberg Science Park. Det är genomgående svårt för de svarande separera de öppna arenorna från Johanneberg Science Park som helhet, och att i vissa fall är det en bild av hela Johanneberg man som svarande ger utryck för när man diskuteras de öppna arenorna. Sammanfattar vi den bild som framkommer i intervjuerna rörande de öppna arenorna så kan konstatera följande. För det första är konceptet väl förankrat hos parkens intressenter. Flera av de större företag som är delägare till Johanneberg Science Park pekar på att de öppna arenorna är det som gör satsningen intressant och nyskapande (vi kommer dock ha anledning att återkomma till vilken mening man lägger i begreppet). Det kan konstateras att det 19

20 hos merparten av de svarande finns en kunskap, eller åtminstone en idé, om hur verksamheten vid Lindholmen byggts upp och vilka resultat man åstadkommit där, det ses som positivt att söka bygga upp en verksamhet utifrån denna modell. Den samlade bilden att de svarande är arbetssättet med öppna arenorna som något positivt, även om man är lite vagare när det gäller att beskriva konkret vad de öppna arenorna de facto gör. För det andra ser de intervjuande från såväl akademin och det kringliggande innovationsstödjande systemet en tydlig skillnad mellan hur Johanneberg Science Park arbetar jämfört med hur den tidigare teknikparken arbetade. Även om de svarande inte själva explicit pekar på de öppna arenorna är vår tolkning att det arbetssätt och den approach som de öppna arenorna innebär är en del av den förändring man upplever. Nedanstående citat från en intervju med akademin sammanfattar väl vad flera svarande anger: Jämför man med hur man t.ex. arbetade vid Chalmers Teknikpark så är har Johanneberg Science Park i högre grad fokus på att även driva aktiviteter och proaktivt arbeta för att få igång samverkan mellan aktörer [..] tidigare antog man att samverkan uppstår om dessa bara sitter på samma plats. Den skillnaden som de intervjuande tycker sig se är att möjligheten till samarbete och de kontaktytor som skapats eller som man ser kommer att skapas genom de öppna arenornas uppbyggnad. Här menar man att uppstarten av verksamheten gått förhållandevis snabbt. En svarande, som dock inte själv sitter utanför själva miljön uttrycker det som att: Johanneberg Science Park arbetat mycket bra, på snabb tid fått igång verksamhet och förändrat den gamla traditionen runt Chalmers Teknikpark. Vi kan även ur intervjuerna se att vad det gäller få igång själva omvandlingsprocessen av området och att etablera Johanneberg Science Park som ett namn och aktör så menar flera svarande att man på förhållandevis kort tid nått långt. För det tredje så är det ett genomgående drag i de intervjuer som genomförts med företrädare för de större företag som är involverade som delägare i Johanneberg Science Park att den potential de ser i både de utvalde fokusområdena och i arbetssättet med öppna arenor. Det faktum att arenorna upplevs att rymma en mångfald av aktörer (här tänker man framförallt avseende olika samhällssektorer; storföretag, akademi och offentlig sektor) bidrar till att göra potentialen stor. Vi kan notera att när de svarande talar om företag så är det de större företagen (byggbolag, teknikkonsulter, energibolag) som avses. Faktorer som framhålls är hur Johanneberg Science Park bidrar till att skapa kontaktytor och samverkan med aktörer som de inte annars skulle möta. Det handlar exempelvis om att knyta samman företag såsom Peab och HSB och offentliga aktörer med möjlighet att påverka och de facto göra saker (t.ex. Göteborgs Stad) i gemensamma projekt. En svarande uttrycker det som att: 20

21 Det räcker att titta på de workshops eller frukostmöten så är det väldigt populärt. Det skapar breda kontaktytor för att bygga det här kontaktnätet. Man kan vara med och lyssna och debattera. I princip samtliga av de intervjuade menar att de fokusområden som valts är områden som kommer att få en växande framtida betydelse och att man från Johannebergs sida ligger rätt i val av inriktning. En svarande som befinner sig utanför den regionala miljön, uttrycker det i intervjun som: [..] jag tycker att deras inriktning är mycket relevant, i synnerhet samhällsbyggnad men också de andra två arenorna. Jag tror material med grafénsatsningen kommer att bli mycket intressant framöver För det fjärde framkommer det ur intervjuerna ett behov av ökad konkretisering och förtydligande om vad en öppen arena är och vad man gör och vilka värden man skapar. Vi kan ovan se att de svarande på en generell nivå ser arbetssättet med öppna arenor och dessa inriktningar ses som positivt. Vi kan samtidigt se att det bland de svarande återfinns en viss osäkerhet kring vad som exakt ligger i detta begrepp. Vi såg ovan att det bland de intervjuade lyfts fram att utvecklingen av Johanneberg Science Park i vissa delar har gått förhållandevis snabbt och att det är tydligt att området är i en utvecklingsprocess vilket kanske tydligaste manifesteras genom utvecklingen av den fysiska miljön. Vi tolkar dessa svar som att de främst berör en typ av hård infrastruktur. Vid intervjuer med delägare och aktörer som är inne i miljön pekas på att Johanneberg nu måste göra förflyttning från en uppbyggnadsoch formeringsfas och att tydligare börja leverera resultat. Då avser man framförallt avseende öppna arenorna. En aktör formulerar det som att: Det är en stor utmaning att bevisa att man verkligen levererar. Vi jobbar ju mot samma pengar. Jag uppfattar inte att man har levererat resultat, möjligen inom stadsbyggnad. Detta är en utmaning för dem. De svarande har respekt för att denna typ av verksamhet tar tid att formera och bygga upp men samtidigt så finns det genom koppling till vad som åstadkommits vid Lindholmen stora förväntningar på Johanneberg Science Park. Ett antal svarande pekar dock på att man (dvs. Johannebergs ledning) är i en sökande fas och att man fortfarande i hög grad för diskussioner kring arbetssätt och inriktning. En företrädare för de ett av storföretagen uttrycker det som: Det är i dagsläget svårt att peka på konkreta resultat eller värden; Det handlar framförallt om samverkan och bygga upp kontakter/strukturer. Vi är med i en rad utvecklingsprojekt men det svårt att peka på att Johanneberg Science Park är orsaken till detta. Vi ser dock en stor potential i detta och men man måste nu lämna formeringsstadiet (det sökande fasen) och konkretisera verksamheten vad är det man gör och hur skapar man värden för sina intressenter och deltagare 21

22 En utmaning som framhålls ut i flera intervjuer är att tydliggöra vad de öppna arenornas unicitet ligger i och visa på nytta och resultat, utöver den nytta som skapas genom att arrangera seminarier, workshops och samverkan. I intervjuerna framkommer även synpunkter på omfattningen av projektportföljen vid arenorna, som inte har utvecklats på det sätt som man inledningsvis hoppades. Något som man menar sammanhänger dels med att det tagit längre tid än planerat att omsätta intresset för arenorna från de olika aktörerna till konkreta samverkansprojekt. Det sammanhänger också med att arenorna har etablerats och utvecklats i olika takt, bl.a beroende tillgängliga resurser och att förutsättningarna sett olika ut för de tre profilområdena. I intervjuerna pekar man också på att detta sammanhänger med en otydlighet till följd av en komplex målbild. Förutom att etablera de öppna arenorna ska Johanneberg Science Park också driva utvecklingen av den fysiska miljön. Detta tillsammans med Akademiska Hus och Chalmersfastigheter som svarar för byggnation och drift av de nya fastigheterna, vilket i sig är ett omfattande arbete. Detta samtidigt som man är en liten organisation med begränsade resurser. Vilket gör att det kan vara svårt att med full kraft driva samtliga delar av satsningen Frågeställningar I detta avsnitt redovisar vi svaren på de frågor i som berör de Öppna arenorna (se tabell 2 ovan). Detta baserat på en sammanvägning av intervjuer, dokumentstudier och den enkät som genomförts (denna redovisas i ett fristående kapitel nedan). 22

23 Tabell 3. Frågeställningar rörande Öppna arenor Frågeområde Arbetssätt och metodik (processer, typer av projekt, vilka konsortier har skapats) Status för arenorna Vilka är involverade och hur ser samverkansformerna ut? Saknas några betydande aktörer? Kommentar Det koncept för öppna arenor som JSP arbetar efter liknar i hög grad det som byggts upp vid Lindholmen. Man tillhandahåller hård och mjuk infrastruktur att vara en mäklare/koordinator koppla samman aktörer och kompetenser (se ovan). Arbetssätt och strukturer finns på plats. Arbetet vid de öppna arenorna ges goda omdömen avseende kompetens och kunskap hos företag och deltagande aktörer. Det är främst större företag och akademi (Chalmers) som driver projekt inom ramen för arenorna. Projekten som drivs speglar till stora delar JSP:s inriktning med en tyngdpunkt mot hållbar samhällsbyggnad, boende energi och transporter. Projekten drivs inom ramen för de öppna arenorna, detta är dock inte detsamma som att de uppkommit som en följd av arenorna. Projekten har möjlighet att ta del av den infrastruktur som arenorna erbjuder (hård- som mjuk). Det tydligaste avtrycket är det som skapats med JSP:s delägare; man har knutit samman stora aktörer inom energisektorn bygg och teknikkonsulter med Chalmers. Det finns en tyngdpunkt mot stora aktörer och större projekt vid arenorna. Inom de projekt som drivs inom JSP arbetar en rad aktörer tillsammans i olika konstellationer. Arenorna är under uppbyggnad och har utvecklats i olika takt. Verksamheten behöver skalas upp resursmässigt och inflödet av projekt ökas. I intervjuerna pekar flera på att man vill se att verksamheten börjar leverera resultat i en högre utsträckning än idag inom de närmaste åren. I dagsläget är det i princip bara inom stadsutveckling som man kommit tillräckligt långt i uppbyggnaden för att driva verksamhet i någon omfattning. Man har engagerat och mobiliserat stora aktörer inom framförallt stadsbyggnad och energiområdet. Det är en i många avseenden tung aktörskonstellation som står bakom JSP som delägare (Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Stad, AB Volvo, Bengt Dahlgren Göteborg AB, Göteborg Energi, HSB, Peab Sverige AB, Riksbyggen, Tyréns AB) med en tydlig västsvensk prägel. På företagssidan finns fler nationellt ledande aktörer som skulle kunna ha ett intresse av JSP (t.ex. 23

24 inom energi, bygg och teknikkonsulter). JSP upplevs av de intervjuade ha en tydlig koppling till Chalmers. Vi ser inte att GU på samma sätt är involverad i verksamheten. Här kan man t.ex. se att kunskap kring beteende, medborgardialog och sociala aspekter på planering och byggande kan tillföras. Inte heller andra forskningsinstitutioner nationellt eller internationellt förefaller i dagsläget vara del av satsningen. 4.3 Tillväxtplattformen Tillväxtplattformens arbetssätt och erbjudande Inom det som kallas Tillväxtplattformen ryms stora delar av insatserna vid Johanneberg Science Park för att stärka tillväxt och utveckling i små- och medelstora företag. Idag är två personer anställda för att arbeta inom Tillväxtplattformen. Prioriterad inriktning för Tillväxtplattformen är att med inriktning på de valda fokusområdena för arenorna arbeta för ökad innovationsförmåga hos företagen, att bistå med stöd kring utveckling av strategisk inriktning och marknadsanalys, samt att stärka de små- och medelstora företagens genomförandeförmåga och utveckla affärsprocesser och kundinriktning. Insatser görs också för att stärka befintliga nätverk till att omfatta samtliga företag inom Johanneberg Science Park i syfte att bidra till förnyelse och tillväxt. Från Tillväxtplattormen sida beskriver man ett arbetssätt där man närmar sig företagen för att visa sitt erbjudande och diskutera kring vilka behov som finns, och hur man kan stötta verksamheten. Man arbetar även aktivt för att synas vid de aktiviteter (föreläsningar, seminarier etc.) som arrangeras inom ramen för de öppna arenorna, för att på detta sätt nå ut till små- och medelstora företag i miljön. Den bild som framkommer ur utvärderingen är att verksamheten inom tillväxtplattformen kan sägas utgöras av i princip tre parallella processer: För det första att fylla en mäklande funktion som fungerar som en vägvisare för företag från Johannebergmiljön in i det vidare företagsfrämjande systemet i regionen. För det andra att utifrån samma grundtanke som de öppna arenorna verka för att vara en länk som kopplar samman de små- och medelstora företagen med de större aktörerna i miljön; antingen inom ramen inom de befintliga projekten eller att det genom mötet ska uppstå nya projektet. Från Johanneberg Science Park beskrivs det som: [..] vi bygger vår verksamhet på Arenaidén, ofta centrerade kring större projekt. En stor uppgift för oss är att få små- och medelstora företagen att komma in i dessa, få idéer men också ge idéer, inte bara företag-akademi utan företag-företag. För det tredje att stötta företagens interna utveckling. Detta görs utifrån en utifrån en modell som bygger på tre nivåer av interaktion. En första nivå som innebär en förhållandevis allmän kontakt med företagen genom deltagande vid workshops, seminarier eller föreläsningar. Där inbjudningarna till dessa aktiviteter går ut brett till företag i 24

25 miljön. Ett 100-tal företag har varit involverade i denna nivå. Den andra nivån innebär ett närmare arbete med företagen genom rådgivning, match-making och stöd kring att hitta finansiering etc. På denna nivå arbetar Tillväxtplattformen med mindre antal företag i dagsläget anges ca 25 företag var inne i denna nivå. Den sista nivån som innebär rådgivning och bollplanksstöd i strategiska frågor och konkret rymmer i dagsläget ett mindre antal företag. I den beskrivning av verksamheten som görs av Tillväxtplattormen anges målgruppen för insatserna definieras vara företag med 30 till 250 anställda, verksamma i regionen (vilket definieras som att vara verksamma inom en radie av 20 mil). 3 En central utgångspunkt är kopplingen till de tre arenornas inriktning. Definitivt vårt fokus på små- och medelstora företag i acceleratorfas dvs. efter nystart; vårt fokus ligger på vissa branscher som inte har så traditionell koppling till universitet. Samhällsbyggnadsfokus tror jag är mycket relevant Det finns vidare en tanke om att Tillväxtplattformen genom att ha sin fokus primärt mot något större, etablerade företag ska kunna utgöra ett naturligt steg för företag som befunnit sig i en inkubator och vuxit sig tillräckligt stora för att för att behöva annan typ av support jämfört med vad som erbjuds inom en inkubator Hur har Tillväxtplattformen utvecklats? I detta avsnitt sammanfattas vad som framkommit i intervjuerna rörande Tillväxtplattformen. Frågor har ställts till samtliga intervjuade, som ombetts beskriva sin syn och erfarenhet av Tillväxtplattformens arbete. Ett övergripande intryck från intervjuerna är att Tillväxtplattformen liksom de öppna arenorna är i en uppbyggnadsfas. Det lyfts även fram av intervjuade verksamma vid Johanneberg Science Park. De intervjuade som känner till Tillväxtplattformen har en positiv bild av det arbete som bedrivs gentemot små- och medelstora företag. Personalen framhålls som kunniga och tillhandahåller rådgivning och stöd som är relevant för företagen. Av de små- och medelstora företag som intervjuats lyfter flera att de haft nytta av att få input från extern/oberoende part (det är viktigt att betona att man inte alltid vet om man haft kontakt med Tillväxtplattformen eller med Johanneberg Science Park i stort, t.ex. via de öppna arenorna). Man lyfter bland annat att Johanneberg Science Park (dvs. de personer företagen haft kontakt med, såväl Tillväxtplattform som andra delar av parken) har goda kunskaper inom affärsutveckling och företagande samt goda erfarenheter angående EU-ansökningar. Personalen beskrivs som snabba, tillmötesgående, duktiga, engagerande och tillgängliga. Vad gäller arbetssätt och metodik är den bild vi får, baserat på intervjusvaren och genomgång av dokument, att arbetssättet inte i grunden skiljer sig i någon högre utsträckning gentemot hur man arbetar inom andra av regionens Science Parks med att stötta företag. Johanneberg har dock genom sina tre fokusområden delvis mutat in ett eget område. Det finns en strukturerad arbetsmodell som man arbetar efter och en länkning av verksamheten till de öppna arenorna. Vidare innebär inriktningen på 3 Se 25