Delegationsbeslut Delegationsbeslut Information Projektbidrag 14 Protokoll samverkansgrupp 15

Transkript

1 Kallelse- och Föredragningslista Kulturnämnden december 2017 Tid: Onsdag den 25 januari kl Plats: Sammanträdesrummet, Kulturhuset Ordinarie ledamöter Ersättare Tjänstemän Helena Malje (S), ordf Patrik Troedsson (S) Anders Rosengren Ann-Kristin Johnsson (C) 1:e v ordf Christina Hofvander (S) Anette Mjöberg Johan Kronquist (SD), 2:e v ordf Håkon Söderberg-Jansen (MP) Marie Kåberg Marie Svensson (S) Per-Gunnar Andersson (FV) Tommy Johansson Magnus Åkeborn (V) Jan Ringdahl (SD) Chatarina Wilgotsson Sven-Inge Persson (S) Berit Wirödal (KD) Shadi Andersson Jonny Dolkov (SD) Kenny Hansson (M) Margreth Segerstein (M) Winnie Aronsson (L) För kännedom Bengt-Arne Persson Lena Wallentheim (S) Mats Sturesson (C ) Pär Palmgren (M) Lennart, Jönsson, Sv Ingenjörer Annika Toft, DIK Sara R. Pettersson, Kommunal Jens Olsson, Slotsschef Justering: Johan Kronquist Ärende Dnr. Bokslut Ekonomisk rapport januari-december Avvikelseanalys drift Avvikelseanalys investeringar Nyckeltal 2016 uppföljning 4 Verksamhetsberättelse Verksamhet Granskningsrapport intern kontroll Risk- och väsentlighetsanalys samt intern kontrollplan Beslutsattestantförteckning Remiss - Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm Remiss - Grönstrategi Remiss - Energistrategi Remiss - Förslag till Riktlinjer för Bostadsförsörjning Delegationsbeslut Delegationsbeslut Information Projektbidrag 14 Protokoll samverkansgrupp 15

2

3 EKONOMISK RAPPORT JANUARI - DECEMBER 2016 Dnr riktpunkt 100,0% ADMINISTRATION OCH Budget Redov Återstår Proc. ÖVRIG VERKSAMHET 2016 jan-dec förbr. Kulturnämnden Kostnader 4600 Kulturnämnden arvoden resor 522,0 513,1 8,9 98, Kulturnämnden övrigt 18,0 42,6-24,6 236, Oförutsedda kostnader 257,6 257, Kulturutveckling 997, ,5-110,1 111,0 summa kostnader 1 795, ,2 131,8 92,7 Administration Kostnader 4620 Kulturkontoret personal 3 100, ,7-194,0 106, Marknadsföring hela förvaltn 312,0 265,2 46,8 85,0 summa kostnader 3 412, ,9-147,2 104,3 netto Adm och övrig vht 5 207, ,1-15,4 100,3 BIBLIOTEKS- Budget Redov Återstår Proc. VERKSAMHET 2016 jan-dec förbr. Intäkter 4610 Bibliotek / personal - 148,3-163,2 14,9 110, Bibliotek / media - 72,0-69,9-2,1 97, Bibliotek / Media HB Barn - 57, Bibliotek / datakommunikation - 127,5-134,8 7,3 105, Bibliotek / inform / utlåning - 296,9-218,2-78,7 73, Café Nyfiket hyra - 170,0-75,7-94,3 44, Biblioteket / barnbiblioteket - 32,6 32, Biblioteksutveckling - 88,4 88,4 summa intäkter - 814,7-840,4 25,7 103,2 Kostnader 4610 Bibliotek / personal , ,3-29,2 100, Bibliotek / media 1 485, ,1 40,2 97, Bibliotek / datakommunikation K , ,4 72,3 96, Bibliotek / inform / utlåning 581,7 724,8-143,1 124, Café Nyfiket hyra 160,8 160,8-100, Bibliotek / lokalhyror/ städ 5 658, ,8-148,5 102, Biblioteket / barnbiblioteket 28,0 89,4-61,4 319, Biblioteksutveckling 76,0 167,4-91,4 220,3 summa kostnader , ,0-361,1 101,7 netto bibliotek , ,6-335,4 101,6 KULTUR- Budget Redov Återstår Proc. VERKSAMHET 2016 jan-dec förbr. Intäkter 4630 Kultur plan 3 / hyresintäkter , ,7 491,4 123, Kulturprogram vuxna - 330,0-472,5 142,5 143, Hovdala program - 41, Markanhuset inkl. driftbidrag - 647,9-999,4 351, Kulturlokaler - 179,0-179,0-100,0 465 Kultur barn o unga - 175,0-278,3 103,3 159,0 summa intäkter , , ,7 132,9 Kostnader 4630 Kultur plan 3 / personal 2 362, ,2 60,4 97, Kultur plan 3 / drift, kap kostn 323,7 873,0-549,3 269, Kultur / Personal 1 150, ,2 108,9 90, Konstinköp K. 96,0 88,8 7,2 92, Kulturprogram vuxna K. 597,2 763,5-166,3 127, Program Hovdala slott 84, Kultur / utställningshallen 79,0 89,9-10,9 113, Markanhuset 2 797, ,4-66,1 102, Kultur barn och unga 785,5 866,0-80,5 110, Kultur / lokalhyror/ städ 4 273, ,8 100,9 97,6 482 Kulturpris / stipendium 50,0 50,0-100,0 summa kostnader , ,7-680,7 105,4 netto kultur 9 079, ,8 449,0 95,1 K:\HLM - KF\KANSLI\2017\Januari\1_Ekonomisk rapport januari-december 2016\

4 TRÄDHUSET Budget Redov Återstår Proc jan-dec förbr. Intäkter Trädhuset / hyresintäkter 0-113,3 summa intäkter 0-113,3 Kostnader 4310 Trädhuset / lokalhyra 654,2 767,0-112,8 117,2 Trädhuset / övriga kostn 36,5 36,5 - summa kostnader 690,7 767,0-76,3 111,0 netto Trädhuset 690,7 653,7 37,0 94,6 FÖRENINGSSTÖD Budget Redov Återstår Proc jan-dec förbr. Kostnader Hässleholms Museum hyra 643,4 963,4-320,0 149,7 Hässleholms Museum bidrag 320,0 320, Studieförbund 2 234, ,4-100, Kulturföreningar 990,3 990,3-100, Kulturföreningar 60,0 42,0 18,0 70, Hembygdsföreningar 685,2 685,2-100,0 summa bidrag 4 933, ,3 18,0 99,6 HOVDALA SLOTT Budget Redov Återstår Proc jan-dec förbr. Intäkter 4711 Hovdala / Personal - 545,4-911,1 365,7 167, Hovdala / Extra personal - 253, Hovdala / Fastighet - 452,0-476,9 24,9 105, Hovdala / LONA projekt - 76, Hovdala / Rikstornerspelen - 400,0-583, Hovdala / Guidning - 190,0-181,6-8,4 95, Hovdala / Pedagogik - 20,0-73,4 53,4 367, Hovdala / Slottsbutiken - 450,0-482,7 32,7 107, Hovdala / Park och trädgård - 60,0-20,4-39,6 34,0 summa intäkter , ,8 436,4 118,4 Kostnader 4711 Hovdala / Personal 4 585, ,2-132,1 102, Hovdala / Personal /Solliden 386,0 497,3-111,3 128, Hovdala / Fastighet K , ,7-45,2 101, Hovdala / Administration 138,0 167,9-29,9 121, Hovdala / Program, utställning K. 62,2 79,3-17,1 127, Hovdala / Rikstornerspelen 400,0 478,1-78,1 119, Hovdala / Guidning 24,0 28,2-4,2 117, Hovdala / Pedagogik 9,0 14,1-5,1 156, Hovdala / Slottsbutiken 280,0 343,7-63,7 122, Hovdala / Park och trädgård K. 359,4 325,7 33,7 90, Hovdala / Turismarbete 6,0 summa kostnader 8 632, ,2-459,0 105,3 netto Hovdala slott 6 261, ,4-22,6 100,4 summa intäkter , , ,1 125,8 summa kostnader , , ,5 103,0 netto , ,9 130,6 99,7 KF budgetram ,0 Komp. Kapitalkostnad 725,7 Komp. IT-tjänst 27,9 Komp. Internhyra+Internstäd 403,6 Komp. Chefslöner 38,6 Komp. Uppräkning förtroendev. 10,8 Komp. Flyktingstöd 500,0 Komp. Arbetsgivaravg ,9 Komp. Förlusttäckning Hlmsfesten 400,0 Komp. Löner ,4 Komp. Datakommunikation ,6 KS Höstrev. Internhyra -1041, ,4 K:\HLM - KF\KANSLI\2017\Januari\1_Ekonomisk rapport januari-december 2016\

5 INVESTERINGAR Budget Redov Återstår Proc jan-dec förbr Hållbara Hovdala 300,0 284,5 15,5 94, Bibliotek inredning 110,0 108,3 1,7 98, Datorer Bibliotek 90,0 108,6-18, Kulturutveckling 814,0 785,5 28, Besöksmål Hovdala 100,0 91,1 8, Arbetsmiljö säkerhet Hovdala 100,0 101,9-1,9 summa 1 514, ,9 34,1 97,7 summa totalsumma 1 514, ,9 34,1 97,7 BIDRAG 4617 Kulturrådet för nyanlända - 150, Kulturrådet barnbibliotek - 130, Biblioteksutveckling kommunförb. - 73, Hovdala LONA projekt - 100, Hässlehem - 150,0 465 Hässlehem - 100,0-703,9 K:\HLM - KF\KANSLI\2017\Januari\1_Ekonomisk rapport januari-december 2016\

6 BIL. 4: AVVIKELSEANALYS DRIFT ÖVER/UNDERSKOTTSHANTERING 2016 NÄMND: KULTURNÄMNDEN Belopp i tkr - OBS! Inga decimaler VHT TEXT DRIFTREDOVISNING 2016 ÖVER/UNDERSKOTT 2016 KOMMENTARER Budget Redov. Avvik. FÖRV.'S BU.BER.'S Förklaring till avvikelserna samt 431 TRÄDHUSET KULTURNÄMNDEN FÖRSLAG FÖRSLAG motivering till hantering av över- och underskott Överskott på oförutsedda kostnader. Förvaltningens totala överskott för 2016 är 130 tkr. Förvaltningen önskar möjlighet att föra med sig detta in på 2017 för att kunna fortsätta en strategisk satsning på att genom kultur marknadsföra Hässleholms kommun. Möjlighet att göra detta inom beslutad ram för 2017 är annars begränsad. 461 BIBLIOTEKSVERKSAMHET Utebliven hyra Café Nyfiket -95 tkr. Internt städ felbudgeterat -148 tkr. 462 KULTURKONTORET Vid tidigare rekrytering av chefer har täckning för ökade lönekostnader ej följt med. 463 KULTURVERKSAMHETEN Markan +285 tkr bestående av mer intäkter från AF, café samt lokalhyror än budgeterat. 465 BARNKULTURVERKSAMHET HOVDALA SLOTT FORDONSMUSEUM KULTURPRIS / STIPENDIUM PROJEKTBIDRAG En stor del av inkomna ansökningar uppfyllde inte kriterierna för bidraget. 484 BIDRAG STUDIEORGANISATION BIDRAG KULTURFÖRENINGAR BIDRAG HEMBYGDSFÖRENINGAR TOTALT

7 BIL. 5a: AVVIKELSEANALYS INVESTERINGAR ÖVER/UNDERSKOTTSHANTERING 2016 NÄMND: KULTURNÄMNDEN Belopp i tkr - OBS! Inga decimaler Dnr: PROJ. TEXT ANSL. INVESTERINGSREDOVISNING 2016 ÖVER/UNDERSKOTT 2016 KOMMENTARER TYP BUDGET REDOVISAT FÖRV.'S BU.BER.'S Förklaring till avvikelserna samt Utgifter Inkomster (-) Netto Avvik. FÖRSLAG FÖRSLAG motivering till hantering av över- och underskott HÅLLBARA HOVDALA BIBLIOTEK INREDNING DATORER BIBLIOTEK KULTURUTVECKLING BESÖKSMÅL HOVDALA ARBETSMILJÖ SÄKERHET HOVDALA

8 1(1) Datum Handläggare Marknadsförare Shadi Andersson Kulturförvaltningen Hässleholms Kulturhus shadi.andersson@hassleholm.se Granskningsrapport intern kontroll 2016 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att godkänna granskningsrapporten för 2016 Beskrivning av ärendet Varje år görs en granskning av det interna kontrollarbetet för föregående år. Granskningen har varit uppe i förvaltningens samverkansgrupp den 23/ Granskningsrapporten skall godkännas av kulturnämnden och redovisas till kommunstyrelsen med uppgifter om behandling i samverkansgrupp och nämnd. Kulturförvaltningen Shadi Andersson Marknadsförare Kulturförvaltningen / Hässleholms Kulturhus Postadress: Box 223, Hässleholm Besöksadress: Vattugatan 18 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

9 INTERN KONTROLLPLAN ÅR:2016 Förvaltning: Kulturförvaltningen Kontrollområden FÖREGÅENDE ÅRS PUNKTER EKONOMI, PERSONAL Rapportering av skador och tillbud i Flexite Rutin/policy/system "vilka regler, policys osv som ligger till grund för granskningen?" Socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10. Arbetsmiljöförordningen 2 Kontrollmoment "vad ska granskas?" Att rapportering av skador och tillbud görs i Flexit. Metod 1 "hur kommer granskningen att göras?" Kontroll i Flexite av hur många rapporteringar av skador och tillbud som gjorts. Kontrollen görs på samtliga förvaltningens enheter. Frekvens "hur ofta kommer granskningen att göras?" Ansvar "vem är ansvarig för att granskningen blir gjord?" Rapportering "vem ska utförd granskning rapporteras till?" Risk "hur stor är risken att fel ska uppstå?" 1g/år Anette Mjöberg Kulturchef Möjlig E-post Riktlinjer för dokumenthantering. E-post ska öppnas och läsas dagligen Att e-posten Stickprov på vidarebefordras vid frånvaro användare som är (semester, sjukdom och "frånvarande" vid tjänstledighet) kontrollmomenetet. 2 ggr/år Kulturassistent Kulturchef Möjlig Hot o våld samt Kris Att hot- och våldplaner samt krisplan finns upprättade för våra verksamheter. Att hot- och våldplaner samt krisplan är väl kända och tillgängliga för medarbetarna. Kontrollera att vår personal är informerade om de hot- och våldplaner samt krisplaner som finns. Kontroll inom de verksamheter som berörs. 1g/år Anette Mjöberg Kulturchef Möjlig

10 VERKSAMHET Avtal Kommunens ramavtal. Hantering av förvaltningens avtal. Att avtal som tecknats av förvaltningen ska registreras och samlas i både digital och fysisk form samt att ramavtal ska följas vid upphandling. Stickprov 1g/år Kulturassistent Kulturchef Möjlig Diarieföring Att alla inkomna eller upprättade handlingar blir diarieförda eller systematiskt förvarade i enlighet med gällande regler och avdelningarnas dokumenthanteringsplaner Kontroll av diarielistor och upprättade dokument Stickprov i den omfattning som krävs för att säkerställa rutinerna Löpande Utses av avd.chef Kulturchef Möjlig

11 Väsentlighet "hur blir konsekvensen om fel uppstår?" Kännbar Kännbar Kännbar

12 Lindrig Kännbar

13 1(2) UPPFÖLJNING INTERN KONTROLL 2016 Förvaltning: Kulturförvaltningen Sammanfattning av nämndens interna kontrollarbete Varje år görs en risk och väsentlighetsanalys samt intern kontroll för kulturförvaltningen. Kontrollplanen och analysen för 2016 kommer att tas upp på kulturförvaltningens samverkansmöte den 23/ Därefter skall analysen och kontrollplanen godkännas av kulturnämnden den 25/ för att sedan redovisas till kommunstyrelsen. Fjolårets moment Under 2016 har kontrollområden från ekonomi och personal granskats och två avvikelser har framkommit inom områdena: e post och krisplan. Moment och avvikelser. Rapportering av skador och tillbud i Flexite Rutin/policy/system Socialförsäkringsbalken 42:a kap. 10 och Arbetsmiljöförordningen 2. Kontrollmoment Att rapportering av skador och tillbud görs i Flexite. Metod Kontroll i Flexite av hur många rapporteringar av skador och tillbud som gjorts på samtliga förvaltningens enheter. Personalen är informerade och rapporteringar sker korrekt i Flexite. Stickprov 1 g/år. Resultat/avvikelser Inga avvikelser. E post Rutin/policy/system: Riktlinjer för dokumenthantering. E post ska öppnas och läses dagligen. Kontrollmoment Att e posten vidarebefordrats vid frånvaro (semester, sjukdom och tjänstledighet). Metod Stickprov på användare som är "frånvarande" vid kontrollmomentet 1g/år. Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

14 2(2) Avvikelser Vid stickprov har upptäckts att rutinen inte hålls och att epost inte besvaras inom rimlig tid eller vidarebefordras vid frånvaro. Åtgärder och tidplan Genomgång av rutiner för samtlig personal på kulturförvaltningens stormöte samt respektive verksamhets APT under våren Hot och våld samt kris Rutin/policy/system Att hot och våldsplaner samt krisplan finns upprättade för våra verksamheter. Kontrollmoment Att hot och våldplaner samt krisplan är väl kända och tillgängliga för medarbetarna. Metod Kontrollera att vår personal är informerade om de hot och våldplaner samt krisplaner som finns. Kontroll inom de verksamheter som berörs 1 g/år. Resultat/avvikelser Krisplan saknas för kulturförvaltningen. Åtgärder och tidplan En krisplan kommer att upprättas under Avtal Rutin/policy/system Kommunens ramavtal. Hantering av förvaltningens avtal. Kontrollmoment Att avtal som tecknats av förvaltningen ska registreras och samlas i både digital och fysisk form samt att ramavtal ska följas vid upphandling. Metod Stickprov 1 g/år. Resultat/avvikelser Avtal scannas och förvaras både fysiskt och digitalt men det finns en viss fördröjning i den digitala rutinen som kommer åtgärdas omgående. Diarieföring Rutin/policy/system Att alla inkomna eller upprättade handlingar blir diarieförda eller systematiskt förvarade i enlighet med gällande regler och avdelningarnas dokumenthanteringsplaner. Kontrollmoment Kontroll av diarielistor och upprättade dokument. Metod Stickprov i den omfattning som krävs för att säkerställa rutinerna. Resultat/avvikelser Inga avvikelser Shadi Andersson Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

15 1(1) Datum Intern kontroll Kontrollansvarigs rapport till kulturchefen Förvaltning: Kulturförvaltningen Rutin/system Rapportering av skador och tillbud i Flexite Rapportering till kulturchefen Kontrollmoment Kontroll i Flexite har genomförts av hur många rapporteringar av skador och tillbud som gjorts på samtliga förvaltningens enheter. Resultat: Rapportering av skador och tillbud görs i Flexite. Rutinen fungerar enligt beskrivning Ja Datum: Kontrollansvarig Shadi Andersson Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, FakturorHLM, Box 140, Hässleholm

16 1(1) Datum Diarienummer Intern kontroll Kontrollansvarigs rapport till kulturchefen Förvaltning: Kulturförvaltningen Rutin/system E-post Rapportering till Kulturchefen Kontrollmoment Stickprov har genomförts på användare som är "frånvarande" vid kontrollmomentet. Resultat: Rutinen fungerar enligt beskrivning Nej Rutinen fungerar men behöver utvecklas Ja Följande avvikelser mot rutinen har noterats Vid stickprov har upptäckts att rutinen inte hålls och att e-post inte besvarats inom rimlig tid eller vidarebefordrats vid frånvaro. Vidtagna åtgärder Planering av information om rutiner angående e-posthantering på kulturförvaltningens stormöte samt verksamheternas APT under våren Datum: Kontrollansvarig Shadi Andersson Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, FakturorHLM, Box 140, Hässleholm

17 1(1) Datum Diarienummer Intern kontroll Kontrollansvarigs rapport till kulturchefen Förvaltning: Kulturförvaltningen Rutin/system Hot och våld samt kris Rapportering till Kulturchefen Kontrollmoment Kontroll av att personalen är informerade om de hot- och våldplaner samt krisplaner som finns inom de verksamheter som berörs har genomförts Resultat: Rutinen fungerar enligt beskrivning Nej Rutinen fungerar men behöver utvecklas Nej Följande avvikelser mot rutinen har noterats Krisplan saknas för förvaltningen. Vidtagna åtgärder Krisplan kommer att upprättas under 2017 Datum: Kontrollansvarig Shadi Andersson Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, FakturorHLM, Box 140, Hässleholm

18 1(1) Datum Intern kontroll Kontrollansvarigs rapport till kulturchefen Förvaltning: Kulturförvaltningen Rutin/system Avtal Rapportering till Kulturchefen Kontrollmoment Stickprov har genomförts för att se om avtal som tecknats av förvaltningen registreras och samlas i både fysisk och digital form. Resultat: Rutinen fungerar men behöver utvecklas Ja Följande avvikelser mot rutinen har noterats Avtal scannas och förvaras både fysiskt och digitalt men det finns en viss fördröjning i den digitala rutinen som kommer åtgärdas omgående. Datum: Kontrollansvarig Shadi Andersson Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, FakturorHLM, Box 140, Hässleholm

19 1(1) Datum Intern kontroll Kontrollansvarigs rapport till kulturchefen Förvaltning: Kulturförvaltningen Rutin/system Diarieföring Rapportering till Kulturchefen Kontrollmoment Kontroll av diarielistor och upprättade dokument har genomförts. Resultat: Alla inkomna eller upprättade handlingar blir diarieförda eller systematiskt förvarade i enlighet med gällande regler och avdelningarnas dokumenthanteringsplaner. Rutinen fungerar enligt beskrivning Ja Datum: Kontrollansvarig Shadi Andersson Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, FakturorHLM, Box 140, Hässleholm

20 1(1) Datum Handläggare Marknadsförare Shadi Andersson Kulturförvaltningen Hässleholms Kulturhus shadi.andersson@hassleholm.se Risk och väsentlighetsanalys samt intern kontrollplan 2017 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att godkänna risk och väsentlighetsanalysen samt intern kontrollplan för 2017 Beskrivning av ärendet Varje år görs en risk och väsentlighetsanalys och intern kontrollplan för förvaltningen. Analysen samt kontrollplanen för 2017 har varit uppe i förvaltningens samverkansgrupp den 23/ Risk och väsentlighetsanalys samt intern kontrollplan skall godkännas av kulturnämnden och redovisas till kommunstyrelsen med uppgifter om behandling i samverkansgrupp och nämnd. Kulturförvaltningen Shadi Andersson Marknadsförare Kulturförvaltningen / Biblioteket Hässleholms Kulturhus Postadress: Box 223, Hässleholm Besöksadress: Vattugatan 18 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

21 Risk- och väsentlighetsanalys Förvaltning: Kulturförvaltningen 2017 En risk- och väsentlighetsanalys ska göras över de huvudsakliga arbetsmoment som finns under respektive nämnds ansvar. Analysen ska årligen uppdateras och ligga till grund för vilka moment som tas med i den interna kontrollplanen. En motivering ska finnas med i analysen till varför de olika arbetsmomenten lyfts in alternativt inte lyfts in i den interna kontrollplanen. Denna mall och nedanstående matris för risk- och väsentlighetsanalys ska användas. Om ett arbetsmoment får 9 poäng eller mer enligt matrisen nedan och inte tas med i den interna kontrollplanen ska detta motiveras. Risk- och väsentlighetsanalysen ska lämnas till ekonomistaben samtidigt som den interna kontrollplanen lämnas in. Matris för risk- och väsentlighetanalys Konsekvens 4 Allvarlig Kännbar Lindrig Försumbar Osannolik 2 Mindre sannolik 3 - Möjlig 4 - Sannolik Sannolik Konsekvensen om ett fel uppstår är: 1 Försumbar är obetydlig för de olika intressenterna och kommunen. 2 Lindrig uppfattas som liten av såväl intressenter som kommunen. 3 Kännbar uppfattas som besvärande för intressenter och kommunen. 4 Allvarlig är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa. Sannolikheten att ett fel ska uppstå är: 1 Osannolik risken är praktiskt taget obefintlig för att fel ska uppstå. 2 Mindre sannolik risken är mycket liten för att fel ska uppstå. 3 Möjlig det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå. 4 Sannolik det är mycket troligt att fel ska uppstå. De olika komponenterna multipliceras med varandra och texten enligt ovan beskriver utgångsläget för en specifik rutin. 1-3: Inget agerande krävs. Vi accepterar riskerna. 4-8: Rutinen/processen bör hållas under uppsikt. Eventuellt delar vi riskerna med annan part (exempelvis försäkringslösning.) 9-12: Rutinen/processen bör åtminstone tas med i kommande intern kontrollplan. Eventuellt behöver nya regelverk och/eller utbildning av personalen. Vi reducerar riskerna : Direkt åtgärd krävs! Vi försöker minimera riskerna.

22 Arbetsmoment: E-post E-post som inte öppnas och åtgärdas regelbundet innebär en risk för att ärenden fördröjs och i värsta fall glöms bort till skada för kommunens intressenter. Risk: Möjlig Väsentlighet: Kännbar Totalt: 9 poäng Motivering: Samtliga kommunala verksamheter lyder under krav på skyndsam hantering av E-post samt ev. upprättande av diariehandlingar etc. Det är av yttersta vikt att detta sköts. E-post som inte öppnas och åtgärdas regelbundet innebär en risk för att ärendet fördröjs och i värsta fall glöms bort till skada för kommunens intressenter. Arbetsmoment: Hot och våld samt kris Varje medarbetare skall känna till krisplan samt rutiner vid våld-och hot för att snabbt kunna agera därefter om situationen skulle uppstå. Risk: Möjlig Väsentlighet: Kännbar Totalt: 9 Motivering: Syftet är att bygga upp en trygghet för medarbetarna så att de ifall en hot-och våldssituation eller en kris skulle uppstå vet hur denna ska hanteras genom att befogenheter, rättigheter och skyldigheter finns tydligt angivna och välkända. Arbetsmoment: Synpunkter och klagomål Förvaltningen skall återkoppla synpunkter och klagomål inom 5 arbetsdagar. Risk: Möjlig Väsentlighet: Lindrig Totalt: 6 poäng Motivering: Viktig att alla synpunkter och klagomål som kommer in till förvaltningen vidarebefordras till rätt person och att dessa besvaras inom en rimlig tid, för att kunna åtgärda brister och för att ta emot feedback. Arbetsmoment: Kontant och korthantering Risken finns att rutiner för hantering av kontant- och kortbetalningar samt redovisning ej följs korrekt vilket kan leda till fel i ekonomin. Risk: Möjlig Väsentlighet: Kännbar Totalt: 9 poäng Motivering: Medarbetare skall känna till gällande rutiner för hantering av kontant- och kortbetalningar samt redovisning för att detta skall skötas på ett korrekt och smidigt sätt.

23 INTERN KONTROLLPLAN ÅR:2017 Förvaltning: Kulturförvaltningen Kontrollområden FÖREGÅENDE ÅRS PUNKTER E-post Rutin/policy/system "vilka regler, policys osv som ligger till grund för granskningen?" Riktlinjer för dokumenthantering. E-post ska öppnas och läsas dagligen Kontrollmoment "vad ska granskas?" Metod 1 "hur kommer granskningen att göras?" Att e-posten Stickprov på vidarebefordras vid frånvaro användare som är (semester, sjukdom och "frånvarande" vid tjänstledighet) kontrollmomenetet. Frekvens "hur ofta kommer granskningen att göras?" Ansvar "vem är ansvarig för att granskningen blir gjord?" Rapportering "vem ska utförd granskning rapporteras till?" Risk "hur stor är risken att fel ska uppstå?" Väsentlighet "hur blir konsekvensen om fel uppstår?" 2 ggr/år Anette Mjöberg Kulturchef Möjlig Kännbar Hot o våld samt Kris Att hot- och våldplaner samt krisplan finns upprättade för våra verksamheter. Att hot- och våldplaner samt krisplan är väl kända och tillgängliga för medarbetarna. Kontrollera att vår personal är informerade om de hot- och våldplaner samt krisplaner som finns. Kontroll inom de verksamheter som berörs. 1g/år Anette Mjöberg Kulturchef Möjlig Kännbar VERKSAMHET Synpunkter och klagomål Hantering av synpunkter och klagomål. Att förvaltningen återkopplar synpunkter och klagomål inom 5 arbetsdagar. Granskning av samtliga inkomna synpunkter och klagomål och hur många dagar personen fick vänta på svar. 2 ggr/år Diariehandläggare Kulturchef Möjlig Kännbar EKONOMI, PERSONAL Kontant och korthantering Rutiner för hantering av kontant-atoch kortbetalningar samt hantering av kontant- och gällande rutiner för redovisning. kortbetalningar samt redovisning följs. Stickprov 2 ggr/år Kulturassistent Kulturchef Möjlig Kännbar

24 Datum Diarienummer Handläggare Anders Rosengren Kulturförvaltningen , Kulturnämnden Remiss Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm Förslag till beslut Kulturnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar och skickar detta till kommunledningskontoret. Beskrivning av ärendet Kommunledningskontoret har skickat ut förslag till strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm för remiss. Förvaltningen har gått igenom förslaget och anser inte att det finns några anmärkningar eller krävs några tillägg till dokumentet. Förvaltningen föreslår därmed att kulturnämnden lämnar detta svar till kommunledningskontoret. Anders Rosengren. Förvaltningschef Kulturförvaltningen Postadress: Vattugatan 22, Hässleholm Besöksadress: Kulturhuset Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

25 FÖLJEBREV 1(3) Datum Diarienummer / Handläggare Folkhälsostrateg Vidar Albinsson Kommunledningskontoret Enligt sändlista Kommunledningskontoret Remissanvisningar Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm Kommunledningskontoret översänder förslag till Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm på remiss och ni bereds möjlighet att lämna synpunkter tom onsdagen den 25 januari Förslag till Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm tar sin utgångspunkt i Sveriges nationella strategi för att stärka barnets rättigheter och i barnkonventionens artiklar. Med Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm vill Hässleholm kommun tydliggöra vägval och prioriteringar för att säkerställa barnkonventionen rättigheter för barnen, stärka arbetet med att nå övergripande mål, tex Hässleholm ska ge barn och unga en bra start i livet. Nuvarande gällande styrdokument Barn- och ungdomspolitiskt program är från 1999 och bör ersättas för att möta dagens samhälles behov. Initiativet till Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm kommer från SN och har tidigare återremitterats av KS för att redovisa hur det nya föreslagna strategin förhåller sig till Barn- och ungdomspolitiskt program. KS har därefter beslutat att en bred remiss ska genomföras för att ge hela organisationen möjlighet till inflytande och delaktighet. Era synpunkter är mycket värdefulla och vi hoppas därför att ni vill delge oss dessa. Vi ber er särskilt om synpunkter på följande frågor: 1. Finns det innehåll i det Barn- och ungdomspolitiska programmet som behöver arbetas in i Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm? 2. Kan benämningen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm ersättas med en kortare benämning? 3. Barnens delaktighet och rätt att bli hörda är viktigt. Låt gärna barn inom era verksamheter lämna synpunkter på remissen. Det ska då vara organisationer eller föreningar där barn representerar barn. Exempelvis Smart ungdom, elevråd eller dylikt. Antingen som ett avsnitt i ert svar eller genom att de skickar remissvar direkt till svarsadressen. Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

26 2(3) Remissperioden pågår mellan 16 november 25 januari Under remissperioden är ni välkomna att bjuda in mig till era möten som så önskas. Handlingar som bifogas: Remiss Strategi för barnets rättigheter i Hässleholms kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Socialförvaltningens: Komplettering av ärendet strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholms kommun Vi vill ha era synpunkter senast den 25 januari 2017 via e-post till registratorn diarie.klk@hassleholm.se samt som kopia till vidar.albinsson@hassleholm.se. Vi ber er att i yttrandets inledning sammanfatta era synpunkter. Kontakta gärna Vidar Albinsson på vidar.albinsson@hassleholm.se, för svar på eventuella frågor. Sändlista Barn- och utbildningsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Tekniska nämnden Socialnämnden Omsorgsnämnden Byggnadsnämnden Arbetsmarknad och kompetensutveckling Räddningstjänsten Hässleholms vatten AB Hässleholm miljö AB Hässleholms industribyggnads AB Hässlehem AB Ekonomiavdelning, klk Strategisk integrationsenhet, klk Tillväxtavdelning, klk

27 3(3) Kansliavdelning, klk Kommunikationsavdelningen, klk Barnrättsstrateg Kristina Kjellkvist Barnrättsstrateg Stina Lindén Kommunledningskontoret Vidar Albinsson Folkhälsostrateg

28 MISSIV 1(6) Datum Handläggare Administrativ handläggare Maria Johansson Socialförvaltningen Komplettering av ärendet strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholms kommun Socialnämnden har tidigare föreslagit att kommunfullmäktige ska anta Strategi ör att stärka barnets rättigheter i Hässleholms kommun inkom begäran om komplettering från kommunledningskontoret: I beredning av ärendet har fråga framkommit om hur nu framtaget förslag till beslut förhåller sig till beslutet i kommunfullmäktige , 2 att med ett par ändringar anta det barn- och ungdomspolitiska programmet. Kommunstyrelsen arbetsutskott beslutade om åtgärder med anledning av antaget barn- och ungdomspolitiskt program. Kommunledningskontoret efterfrågar nu redogörelse för vilka hänsyn som tagits till det tidigare beslutet och hur det nu framtagna förslaget förhåller sig till beslutet från Svar önskas även om det gamla beslutet ska fortsätta gälla och hur det i så fall samverkar med det nya förslaget, eller om det tidigare beslutet ska upphävas. Nedan följer en jämförelse mellan det barn- och ungdomspolitiska programmet och framtaget förslag till ny strategi. Socialförvaltningen Postadress: Box 174, Hässleholm Besöksadress: Tinghusgatan 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: C:\Users\pikl500\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\R0MVFZU6\Komplettering av ärendet

29 2(6) Jämförelse barn och ungdomspolitiskt program för Hässleholms kommun (beslutat 1999) med förslag till ny strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholms kommun. Barn- och ungdomspolitiskt program Åtgärder Strategi för att stärka barns rättigheter - Åtgärder Kommentar 1. Genomgång av kommunala dokument Inom all kommunal verksamhet ska måldokument, handlingsplaner, riktlinjer och andra dokument som styr verksamheten arbetas igenom och ev. revideras så att texternas innehåll överensstämmer med barnkonventionen. 2. Konsekvensanalyser utifrån ett barn- och ungdomspolitiskt perspektiv Alla beslut som berör barn och ungdomar i kommunala nämnder och styrelse ska föregås av en konsekvensanalys utifrån ett barn- och ungdomspolitiskt perspektiv. I förslaget om strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholms kommun framkommer att Kommunstyrelsen beslutade att det i instruktionen för ärendeberedningen ska ingå en beskrivning av hur barnperspektivet beaktas. I åtgärd 1 i strategin framkommer att beslut som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid alla kommunala beslut och i alla styrdokument. I beslutsunderlag ska det tydligt framgå om beslutet berör barn, hur barn påverkas av beslutet och hur barns bästa beaktas. En kommungemensam checklista med anvisningar ska finnas som stöd för arbetet. Åtgärd 1 i strategin (se ovan) I åtgärd 7 framkommer att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Stämmer överens Stämmer överens Postadress: Box 174, Hässleholm Besöksadress: Tinghusgatan 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: C:\Users\pikl500\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\R0MVFZU6\Komplettering av ärendet

30 3(6) Inom varje förvaltning ska det utses en person med ett särskilt ansvar för att tillgodose barnens och ungdomarnas intressen. De personer som utses ska få en kontinuerlig utbildning. I åtgärd 5 framkommer att beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Medarbetare och förtroendevalda ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling i barnkonventionen, barnrättsfrågor, förhållningssätt och metoder. Nyanställda ska ges information om barnkonventionen och Hässleholms kommuns strategi för att kunna göra en god bedömning av hur barn påverkas av beslut. Nyckelpersoner ska utbildas för att kunna vara en resurs i kompetensutveckling. I åtgärd 2 i strategin framkommer att Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barnets fysiska och psykiska välbefinnande ska alltid beaktas Alla verksamheter har ett ansvar att uppmärksamma och förhindra våld mot barn Alla verksamheter har ansvar för att säkra att åtgärder till stöd och skydd sätts in. Postadress: Box 174, Hässleholm Besöksadress: Tinghusgatan 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: C:\Users\pikl500\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\R0MVFZU6\Komplettering av ärendet

31 4(6) 3. Inrättande av ungdomsråd Ett ungdomsråd ska inrättas, vars representanter ska ges möjlighet att komma med både förslag och synpunkter i frågor som rör barn och ungdomar. 4. Stärka föräldrarollen Föräldrar ska erbjudas möjligheter till stöd i sitt föräldraskap. Stödet ska utformas utifrån familjernas egna önskemål om kunskap och information. Kontakt och gemenskap med andra föräldrar i frågor som rör föräldraskap och barns utveckling ska understödjas. I åtgärd 3 i strategin framkommer att barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. I verksamhet som berör barn ska barnets inflytande säkerställas. Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor barn anser att de berörs av. Barns åsikter ska få påverka beslut, insatser och verksamheter. Verksamheterna har ansvar att säkerställa att olika grupper av barn får komma till tals, till exempel att underlätta och stödja barn med funktionsnedsättning att uttrycka sina åsikter på lika villkor. Undersökningar av hur barn ser på sin livssituation ska genomföras kontinuerligt. I åtgärd 4 i strategin framkommer att barn och deras föräldrar ska få kunskap om barns rättigheter och vad de innebär i praktiken och föräldrar ska erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Alla verksamheter ska säkra att barn och föräldrar har tillgång till information barns rättigheter utifrån behov. Varje verksamhet har ansvar att nå sina barn och deras föräldrar med information om verksamheten. Föräldrar ska erbjudas stöd i föräldrarollen, till exempel genom information och utbildning. I strategin föreslås inte att ett ungdomsråd inrättas, dock ska verksamheterna se till att barn ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter och påverka beslut. Stämmer överens. Postadress: Box 174, Hässleholm Besöksadress: Tinghusgatan 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: C:\Users\pikl500\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\R0MVFZU6\Komplettering av ärendet

32 5(6) 5. Samordnare En person med samordningsansvar får i uppgift att bl.a. stödja barn och ungdomar, samordna kontakterna mellan ungdomsrådet och olika kommunala nämnder och förvaltningar, kontrollera att barnkonventionen följs samt årligen avge en rapport till Kommunfullmäktige om hur barnkonventionens mål har uppfyllts. En politisk referensgrupp ska bildas för att stödja samordnaren i dennes arbete. 6. Samverkansprojekt för att hjälpa de mest utsatta barnen och ungdomarna En projektgrupp ska bildas för att finna nya, okonventionella lösningar för att hjälpa de allra mest utsatta barnen och ungdomarna. I åtgärd 8 framkommer att beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. En kommungemensam barnrättskommitté bestående av representanter för verksamheterna bildas. Barnrättskommittén har i uppdrag att följa och utveckla arbetet för att genomföra strategin. Barnperspektivet ska uppmärksammas i redovisningar och rapporter. Nyckelpersoner med särskild kunskap inom barnrättsområdet kan utses. Strategin ska följas upp och aktualiseras. I åtgärd 6 i strategin framkommer att aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Samverkan ska ske mellan verksamheterna i kommunen samt med andra relevanta aktörer när så krävs för att barnets bästa ska sättas främst. I strategin föreslås inte en samordnare, utan istället en kommungemensam barnrättskommitté samt att nyckelpersoner med särskild kunskap kan utses. I strategin föreslås inte ett specifikt samverkansprojekt för de mest utsatta barnen. Istället ska samverkan ske mellan verksamheterna i kommunen samt med andra aktörer när det krävs för att barnets bästa ska sättas främst. Postadress: Box 174, Hässleholm Besöksadress: Tinghusgatan 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: C:\Users\pikl500\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\R0MVFZU6\Komplettering av ärendet

33 6(6) Bedömning Utifrån ovanstående jämförelse mellan kommunens Barn- och ungdomspolitiska program, beslutat , och förslag till Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholms kommun görs bedömningen att strategin kan ersätta kommunens Barn- och ungdomspolitiska program. Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar att skicka komplettering till kommunledningskontoret samt att föreslå att Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholms kommun ersätter Barn- och ungdomspolitiskt program från Postadress: Box 174, Hässleholm Besöksadress: Tinghusgatan 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunen@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: C:\Users\pikl500\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\R0MVFZU6\Komplettering av ärendet

34 Q) V! E o.c Q) u; (/) ro 1 strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm strategi

35 Innehållsförteckning Inledning Barns rättigheter i det dagliga arbetet Utgångspunkter Barn konventionen Fyra grundläggande principer strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Principer Atgärder Beslut som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem Barn och deras föräldrar ska få kunskap om barns rättigheter och vad de innebär i praktiken och föräldrar ska erbjudas stöd i sitt föräldraskap Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn Beslut och åtgärd er som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv Begrepp Diarienummer: 2014/ Fastställt den: [Ange datum] Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För uppföljning ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Håssieholms kommunala förvaltningar Giltighetsperiod: Tillsvidare Ersätter: Barn- och ungdornspolitiskt program Kommunal författningssamling: [Ange författningsförsamling] Antagen: [Ange datum]...,. Hässleholm nästa.

36 1 (6) Strategi för att stärka barnetsrättigheter i Hässleholms kommun Inledning Hässleholms kommun ska arbeta aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Hässleholm. Barnkonventionen och dess grundläggande principer ska gälla i Hässleholms kommun samt att konsekvenserna för barn tydligt ska framgå vid alla kommunala beslut. Barnkonventionen är ett verktyg för att förbättra barns levnadsvillkor. Arbetet med att genomföra barnkonventionen är en process som står under ständig utveckling i strävan att hela tiden förbättras. Det handlar om att ändra attityder, förhållnings- och arbetssätt i olika verksamheter och på olika nivåer i samhället. Det krävs därför satsningar för att höja medvetenheten hos barn, beslutsfattare och vuxna som arbetar med barn. På så sätt kan barnperspektivet utvecklas så att barns bästa alltid sätts i centrum. Barns rättigheter i det dagliga arbetet Barnkonventionen kräver att vi ser till barns behov av trygghet och skydd samtidigt som barn ska respekteras och ha möjlighet att själva kunna påverka sitt liv. För att barnkonventionen ska bli mer än ord behöver beslutsfattare se till att beslut som berör barn har beaktats utifrån principen om barnets bästa. Kommunens alla verksamheter måste utarbeta rutiner och vidta åtgärder för att säkra att barns rättigheter och intressen sätts i främsta rummet. Med barn avses alla som är mellan O och 18 år. Utgångspunkter BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år Bamkamentionen definierar i 54 artiklar vilka rättigheter som bör gälla för alla barn i hela världen, oavsett hudfärg, kön, språk, religion, ursprung, funktionsnedsättning eller ställning i övrigt. Sverige ratificerade barnkonventionen som ett av de första länderna 1990 och har därmed förbundit sig att förverkliga den......:'.... ::. ":..... :..,: _.. -,.-.:.... ~!Hassleholm nasta.. '.,.. l ~. _, ~ 1 1 ' ~ '. l: ~._ ' ' ' ~ ~. t '.. ~. '. :.. ''....

37 2 (6) Fyra grundläggande principer Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer. De ska vara styrande för tolkningen av övriga artiklar men har också en egen självständig betydelse: 1. Konventionsstatema skall respektera och tillförsäkra va~e barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. (artikel2). 2. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstatema åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Konventionsstatema skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn (artikel3). 3. Konventionsstatema erkänner att va~e barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstatema skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling (artikel6). 4. Konventionsstatema skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet (artikel12). Sammanfattningsvis ger barnkonventionen uttryck för att barn ska respekteras och att barndomen är värdefull och därför ska värnas. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Riksdagen antog år 2010 en ny Strategi får att stärka b:l:rrm rätti?}x;ter i Swifj?. Strategin består av nio principer som uttrycker grundläggandeförutsättningar för att stärka barnets rättigheter i Svenge.

38 3 (6) Principer l. Alllagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med bamkonventionen. 2. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. 3. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 4. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. 6. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. 7. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. 8. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. 9. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett bamrättsperspektiv. Åtgärder Åtgärderna utgår från den nationella strategins principer omformulerade utifrån kommunens ansvar och uppgifter. För varje princip listas åtgärder och aktiviteter. Varje nämnd har ansvar för att säkerställa att beslut som rör barn överensstämmer med barnkonventionen och strategin för att stärka barnets rättigheter. 1. Beslut som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. - Barnets rättigheter ska beaktas vid alla kommunala beslut. - Barnperspektivet ska beaktas i alla styrdokument. - I beslutsunderlag ska det tydligt framgå om beslutet berör barn, hur barn påverkas av beslutet och hur barns bästa beaktats. - En kommungemensam checklista med anvisningar ska finnas som stöd för arbetet. 2. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. -Barns fysiska och psykiska välbefinnande ska alltid beaktas. - Alla verksamheter har ett ansvar att uppmärksamma och förhindra våld mot barn. - Alla verksamheter har ansvar för att säkra att åtgärder till stöd och skydd sätts in. 3. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. -I all verksamhet som berör barn ska barnets inflytande säkerställas. - Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor barn anser att de berörs av. - Barns åsikter ska få påverka beslut, insatser och verksamheter. - Verksamheterna har ansvar att säkerställa att olika grupper av barn får komma till tals, till exempel att underlätta och stödja barn med funktionsnedsättning att uttrycka sina åsikter på lika villkor. - Undersökningar av hur barn ser på sin livssituation ska genomföras kontinuerligt..... ~~r:., ~ ,_ Hässleholm nästa.,

39 4 (6) 4. Barn och deras föräldrar ska få kunskap om barns rättigheter och vad de innebär i praktiken och föräldrar ska erbjudas stöd i sitt föräldraskap. - Alla verksamheter ska säkra att barn och föräldrar har tillgång till information om barns rättigheter utifrån behov. -Varje verksamhet har ansvar att nå sina barn och deras föräldrar med information om verksamheten. - Föräldrar ska erbjudas stöd i föräldrarollen, till exempel genom information och utbildning. 5. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. - Medarbetare och förtroendevalda ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling i barnkonventionen, bamrättsfrågor, förhållningssätt och metoder. - Nyanställda ska ges information om barnkonventionen och Håssieholms kommuns strategi för att kunna göra en god bedömning av hur barn påverkas av beslut. - Nyckelpersoner ska utbildas för att kunna vara en resurs i kompetensutveckling. 6. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. - Samverkan ska ske mellan verksamheterna i kommunen samt med andra relevanta aktörer när så krävs för att barnets bästa ska sättas främst. 7. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. - Rapporter om barns levnadsvillkor ska inhämtas, utarbetas, analyseras och redovisas. 8. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrätts perspektiv. - En kommungemensam barnrättskommim! bestående av representanter för verksamheterna bildas. - Bamrättskommitten har i uppdrag att följa och utveckla arbetet för att genomföra strategin. - Barnperspektivet ska uppmärksammas i redovisningar och rapporter. -Nyckelpersoner med särskild kunskap inom barnrättsområdet kan utses. - Strategin ska följas upp och aktualiseras. Begrepp Barnperspektiv- wxnas perspektivpå barn Barnperspektiv är när vuxna försöker sätta sig in i och ta hänsyn till barns situation. Vuxna ska ha ett barnperspektiv för att kunna göra så att det blir på bästa möjliga sätt för barn och att dess rättigheter tillgodoses. Barnets perspektiv det somwar sigfår barnet Barnets perspektiv är vad barn tycker. Vuxna kan försöka förstå. ~ Hässleholm nästa... -

40 5 (6) Barnkomentionen Bamkonventionen, FN:s kornentian ambarnets rättig};eter, är rättsligt bindande internationella bestämmelser om rättigheter för barn. I konventionen står att alla barn och unga har rätt att få vad de mest behöver och att inte bli utnyttjade eller diskriminerade. Som ung har man också rätt att få säga vad man tycker och att bli respekterad för den man är. _: -- _...,. Hässleholm nästa. '.

41 !..,,. -. : :l l ~ - Hässleholm nästa (6)

42 'O'!!~!!!! =----- Hässleholms kommun Hässleholms kommun s tadshuset Hässleholm vx kommunen@hassleholm.se

43 Datum Diarienummer Handläggare Anders Rosengren Kulturförvaltningen , Kulturnämnden Remiss förslag till grönstrategi för Hässleholms stad och stationsorter Förslag till beslut Kulturnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar och skickar detta till byggnadsnämnden. Beskrivning av ärendet Byggnadsnämnden har skickat ut förslag till grönstrategi för Hässleholms stad och stationsorter för remiss. Förvaltningen har gått igenom förslaget och anser inte att det finns några anmärkningar eller krävs några tillägg till dokumentet. Förvaltningen föreslår därmed att kulturnämnden lämnar detta svar till byggnadsnämnden. Anders Rosengren. Förvaltningschef Kulturförvaltningen Postadress: Vattugatan 22, Hässleholm Besöksadress: Kulturhuset Telefon: Telefax: E-post: Bankgiro: Org. nr: Webb:

44 FÖLJEBREV 1(2) Datum Diarienummer BN Enligt sändlista Reviderad remiss förslag till Grönstrategi för Hässleholms stad och stationsorter Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till kommunövergripande strategi för den gröna stads- och tätortsnära miljön. Förslaget anger mål och strategier för den gröna planeringen av Hässleholms kommuns tätortsnära parker och natur. Grönstrategin utgör ett av flera särintressen som prövas och hanteras i fördjupningar av översiktsplan samt framtida översiktsplan. På förekommen anledning återutsänds nu grönstrategin med förlängd svarstid samt med förtydligande av föreslagna strategier. Beslut om antagande tas i Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige, detta innebär att KSAU i remisskedet endast tar del av remissen för kännedom. Den utökade remissperioden pågår mellan 24 oktober februari 2017 med möjlighet att ta del av remisshandlingen och lämna synpunkter på förslaget. Synpunkter på förslaget lämnas skriftligen till byggnadsnamnden@hassleholm.se eller till Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun, Stadshuset, Hässleholm, senast den 16 februari För mer information om strategiförslaget, kontakta: planarkitekt Ylva Hartman Magnusson, , ylva.hartmanmagnusson@hassleholm.se eller planchef Gertrud Richter, , gertrud.richter@hassleholm.se Med vänliga hälsningar Byggnadsnämnden Stadsbyggnadskontoret Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: E-post: byggnadsnamnden@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

45 2(2) Sändlista, Grönstrategi för Hässleholms stad och stationsorter Kommunala nämnder och bolag KSAU Tekniska nämnden Arbetsmarknad och kompetensutveckling Barn- och utbildningsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Hässleholms vatten AB Hässlehem AB Politiska partier Centerpartiet Folkets väl Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna i Hässleholm Moderata samlingspartiet Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Folkpartiet Liberalerna Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktiges ledamöter (enligt särskild lista) Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: E-post: byggnadsnamnden@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

46 Datum Diarienummer Handläggare Anders Rosengren Kulturförvaltningen , Kulturnämnden Remiss förslag till Hässleholms kommuns energistrategi 2030 Förslag till beslut Kulturnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar och skickar detta till Miljönämnden. Beskrivning av ärendet Miljönämnden har skickat ut förslag till Hässleholms kommuns energistrategi Förvaltningen har gått igenom förslaget och anser inte att det finns några anmärkningar eller krävs några tillägg till dokumentet. Förvaltningen föreslår därmed att kulturnämnden lämnar detta svar till Miljönämnden. Anders Rosengren. Förvaltningschef Kulturförvaltningen Postadress: Vattugatan 22, Hässleholm Besöksadress: Kulturhuset Telefon: Telefax: E-post: Bankgiro: Org. nr: Webb:

47

48 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Datum Diarienummer Handläggare Miljöstrateg Eva Hedenfelt Miljökontoret Miljönämnden Energistrategi för Hässleholms kommun Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att förslag till Hässleholms kommuns energistrategi 2030 remitteras till styrelser, nämnder, politiska partier samt relevanta myndigheter, föreningar och företag för yttrande under perioden 27 december 2016 till 28 februari Sammanfattning av ärendet För att effektivt kunna uppfylla energirelaterade krav och åtaganden revideras Energi- och klimatplan för Hässleholms kommun (KF , 45 ). Det reviderade dokumentet består av en energistrategi som antas av kommunfullmäktige samt en handlingsplan som utarbetats i samverkan med kommunala förvaltningar och bolag och som antas av kommunstyrelsen. Energistrategin förankras ytterligare genom remittering till nämnder, styrelser och politiska partier, samt relevanta myndigheter, företag och föreningar för yttrande. Skäl för det föreslagna beslutet För att uppfylla lagkrav och tidigare politiska beslut om energirelaterade åtaganden behövs lokala, energipolitiska ställningstaganden om hur kommunen ska utvecklas med avseende på energi och klimat. Energistrategin är ihop med en kommande handlingsplan utformad för att uppfylla - lag (1977:439) om kommunal energiplanering - kommunens åtaganden inom Klimatkommunerna - signeringen av 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 samt - vissa åtaganden inom Borgmästaravtalet Miljökontoret Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: miljonamnden@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, Fakturor HLM81, Box 140, Hässleholm

49 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Datum Diarienummer Energistrategin utgör därmed ett samlande dokument för den långsiktiga energistyrningen i Hässleholms kommun. Styrdokumentet har utformats av projektledare inom miljökontoret ihop med en arbetsgrupp med representanter från kommunala verksamheter. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att kommunen ska vara fossilbränslefri ( , 24, bilaga 4). Denna målsättning finns kvar även efter revideringen, i enlighet med kommunala, nationella och globala överenskommelser. Enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering ska beslut fattas av kommunfullmäktige om kommunens energiplanering. Styrdokumentet utformas som en strategi för att tillgodose behovet av långsiktig planering och omvärldens förväntan på en kommun att fatta strategiska beslut i dessa frågor. Efter att det ekonomiska stödet för energieffektivisering upphört och kommunens Strategi för energieffektivisering (KF , 86 ) löpt ut, genomförs idag ingen övergripande uppföljning inom energiområdet och det saknas gemensam handlingsplan. I och med en ny energistrategi med tillhörande handlingsplan struktureras detta åter i form av långsiktiga mål, strategier, åtgärder och indikatorer för den kommande uppföljningen. Handlingsplanen antas efter att strategin antagits. Hässleholms kommun har stora möjligheter att påverka energianvändningen i kommunen i egenskap av energiproducent, energianvändare, offentlig aktör och förebild. Eftersom energianvändningen både kostar pengar och orsakar konsekvenser för människa och miljö så har kommunen en viktig roll i att driva energi- och klimatarbetet i en hållbar riktning. Energistrategin utgör en gemensam utgångspunkt i detta arbete. Miljökontoret Sven-Inge Svensson Miljöchef Eva Hedenfelt Miljöstrateg Bilagor Bilaga 1 Följebrev: Remiss - förslag till Hässleholms kommuns energistrategi 2030 Bilaga 2 Förslag till Hässleholms kommuns energistrategi 2030 Bilaga 3 Bilagor till förslag till energistrategi 2030 Miljökontoret Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: miljonamnden@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, Fakturor HLM81, Box 140, Hässleholm

50 FÖLJEBREV 1(3) Datum Diarienummer MN Handläggare Miljöstrateg Eva Hedenfelt Miljökontoret Miljönämnden Remiss förslag till Hässleholms kommuns energistrategi 2030 Miljökontoret har utvecklat ett förslag till kommunövergripande strategi för en hållbar energianvändning och klimatsmart tillväxt i Hässleholms kommun. Förslaget omfattar tre övergripande energimål, utsläppsmål och nio strategier för hur kommunala verksamheter kan arbeta gentemot energimålen. Energistrategin antas av kommunfullmäktige. Den kompletteras därefter med en handlingsplan som omfattar mål och åtgärder för perioden Tillsammans utgör dessa dokument en gemensam utgångspunkt för styrningen av koncernens energirelaterade arbete. Remissperioden pågår mellan den 27 december 2016 och den 28 februari Synpunkter på förslaget lämnas skriftligen senast den 28 februari 2017 till miljonamnden@hassleholm.se eller till Miljönämnden Stadshuset Hässleholm För mer information kontakta miljöstrateg Eva Hedenfelt, eller eva.hedenfelt@hassleholm.se Med vänliga hälsningar, Miljönämnden Bilagor Bilaga 1 Sändlista Bilaga 2 Förslag till Hässleholms kommuns energistrategi 2030 Bilaga 3 Bilagor till förslag till energistrategi 2030 Miljökontoret Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: miljonamnden@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, Fakturor HLM81, Box 140, Hässleholm

51 FÖLJEBREV 2(3) Datum Diarienummer MN Bilaga 1 Sändlista Kommunala nämnder och styrelser Tekniska nämnden Omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Socialnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Styrelsen Hässleholms Vatten AB Styrelsen Hässleholms Miljö AB Styrelsen Hässleholms Industribyggnads AB Styrelsen Norra Station AB Styrelsen Hässlehem AB Förvaltningar, ledningsgrupper, avdelningar och bolag Arbetsmarknad och kompetensutveckling, ledningsgrupp Räddningstjänstens ledningsgrupp Kommunledningskontoret Tillväxtavdelningen Personalavdelningen (+HR/folkhälsa) Ekonomiavdelningen (+ budget/upphandling) IT-avdelningen Kansliavdelningen Kommunikationsavdelningen Tekniska förvaltningen Drift-/teknikavdelningen Gatu-/trafikavdelningen Fastighetsavdelningen Projektavdelningen Mark- och exploateringsavdelningen Administrationsavdelningen (+ upphandling) Omsorgsförvaltningens ledningsgrupp Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp Fritidsförvaltningen Anläggningsavdelningen Förenings- och fritidsgårdsavdelningen Administrationsavdelningen Kulturförvaltningen Kulturhuset Hovdala slott Bibliotek Socialförvaltningens ledningsgrupp Stadsbyggnadskontorets ledningsgrupp Hässleholms Vatten AB Hässleholms Miljö AB Hässleholms Industribyggnads AB Norra Station AB Hässlehem AB Miljökontoret Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: miljonamnden@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, Fakturor HLM81, Box 140, Hässleholm

52 FÖLJEBREV 3(3) Datum Diarienummer MN Politiska partier Centerpartiet Folkets väl Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Moderata samlingspartiet Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Folkpartiet Liberalerna Externa intressenter Eon Sverige AB Eolus Vind AB Mellersta Skånes Kraft AB Brittedals Energi AB Skånetrafiken Region Skåne Länsstyrelsen Skåne Hessle City Miljökontoret Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: miljonamnden@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, Fakturor HLM81, Box 140, Hässleholm

53 REMISS- Hässleholms kommuns energistrategi 2030 FÖRSLAG Strategi Synpunkter skickas till senast den 28 februari 2017 Frågor? Kontakta miljöstrateg Eva Hedenfelt, , 1

54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision och mål för hållbar energianvändning 1 Strategier för hållbar energianvändning 2 Hässleholms kommun utsläppsmål 3 Beskrivning av energimål och strategier Energieffektivitet och fossilbränslefrihet 4 Klimatsmart konsumtion 5 Stabil och heterogen energiförsörjning 6 REMISS- Om Hässleholms kommuns energistrategi 7 Konsekvensbeskrivningar 8 Diarienummer: 2017/xxxxxx Fastställt den: 2017-xx-xx Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För uppföljning ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Kommunkoncernen Giltighetsperiod: Tillsvidare Dokumentet ersätter: Energi- och klimatplan för Hässleholms kommun ( , 45 ) Omslagsbild: Hässleholms kommun Kontaktperson: Eva Hedenfelt, miljöstrateg Foton: Energistrategin utgör en grund för arbetet mot ett långsiktigt hållbart samhälle, med en trygg och klimatsmart energiförsörjning både på lång och på kort sikt. FÖRSLAG 2

55 VISION OCH ENERGIMÅL Visionen och energimålen antogs av kommunfullmäktige 2017-xx-xx Vision och mål för hållbar energianvändning En energistrategi skapar förutsättningar för en hållbar energianvändning, med miljö- och klimathänsyn samt kostnadseffektivitet som resultat. Vision och mål visar färdriktningen. VISION OCH MÅL FÖR KLIMATSMART UTVECKLING I HÄSSLEHOLMS KOMMUN Den långsiktiga visionen för en klimatsmart utveckling är att hela kommunens geografiska område drivs energieffektivt med lokalt producerad, förnybar energi i en mängd motsvarande den som används, konsumtionen inkluderad. Vi bidrar därmed till att hålla den genomsnittliga globala uppvärmningen under 2 grader. Alla byggnader producerar mer energi än de använder. Människor förflyttar sig främst till fots, med cykel eller kollektivtrafik. De motorfordon och arbetsmaskiner som används drivs av förnybara bränslen. Hela kommunen är väl anpassad för ett klimat i förändring. Koncernen konsumerar varor och tjänster på ett sätt som bidrar till energieffektivitet och klimathänsyn även utanför kommunala verksamheters ansvarsområden. Hässleholms kommunkoncern är en förebild i energi- och klimatarbetet för hushåll, föreningar och näringsliv. För ett medvetet arbete gentemot denna vision antar kommunfullmäktige tre övergripande energimål, utsläppsmål och nio energistrategier. ENERGIHANDLINGSPLAN FÖR HÄSSLE- HOLMS KOMMUNKONCERN I en handlingsplan samlas kortsiktiga delmål som visar vägen mot de övergripande målen. Varje delmål kompletteras med praktiska åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under perioden. Det ska framgå i handlingsplanen vilka indikatorer som används för uppföljning. Handlingsplanen utgör ett separat dokument som antas av kommunstyrelsen efter strategins antagande. REMISS- UPPFÖLJNING AV MÅLEN Uppföljning av energimålen, inklusive utsläppsinventering, sker årligen på anmodan av kommunstyrelsen i form av ett energibokslut. Varje verksamheter ansvarar för att statistik lämnas in i tid, i enlighet med den information som efterfrågas i energibokslutet. Det framgår av handlingsplanen vilka data verksamheterna ska kunna redovisa. FÖRSLAG POLITISKT ANTAGANDE Detta styrdokument antas av kommunfullmäktige. De tre övergripande energimålen, utsläppsmålen och de nio energistrategierna utgör det politiska ställningstagande som kommunala verksamheter kan stötta sig mot i sin verksamhetsplanering. Detta medför också att Hässleholms kommunuppfyller lagkrav enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering (bilaga 1 och 2). ÖVERGRIPANDE ENERGIMÅL I KORTHET Energieffektivitet och fossilbränslefrihet Vi använder energi på ett effektivt sätt i de processer, resor, aktiviteter och projekt vi engagerar oss i. Energin som används är alltid fossilbränslefri. Vi stöttar hushåll, föreningar och näringsliv för att även de ska vara energieffektiva och fossilbränslefria. Klimatsmart konsumtion Genom tydliga energikrav införskaffar vi produkter som har producerats på ett klimatsmart sätt och är energieffektiva och fossilfria under användningsfasen. De är väl anpassade för materialåtervinning. Tjänster levereras av företag som arbetar strukturerat med miljö- och klimatfrågor. Kommunen är väl klimatanpassad. Stabil och heterogen energiförsörjning Vi har en mångfald av leverantörer och energibärare i vår försörjning av drivmedel, el och värme. Energiförsörjningen är trygg och säker i hela kommunen och vi producerar vår energi lokalt så långt det är möjligt. 1

56 STRATEGIER För att arbeta integrerat med kommunens övergripande energimål behövs strategier, eller arbetssätt, som stöttar verksamheterna i detta. Här presenteras nio strategier som leder oss i rätt riktning. NIO ENERGISTRATEGIER (ES1-9) Strategierna utgör arbetssätt som hjälper kommunala verksamheter att i sin ordinarie verksamhet integrera energi- och klimathänsyn. Det som gör energifrågor särskilt intressanta att arbeta med är att de ofta innebär ekonomisk besparing, till exempel vid energieffektiviseringsprojekt. Ett annat exempel är hur minskat bilkörande minskar behovet av tjänstefordon, förbättrar hälsan för den som istället går eller cyklar och därmed minskar sjukfrånvaron, samt förbättrar invånarnas livsmiljö genom mindre luftföroreningar och mindre buller. Det bidrar alltså till besparingar både för koncernens ekonomi och för samhällsekonomin lokalt. På ett globalt plan handlar det om att minska klimatpåverkan. Redan nu orsakar klimatförändringar stora utmaningar runt om i världen. Klimatanpassning är därför ett viktigt område att arbeta med parallellt med förebyggande arbete. Varje energimål omfattar tre strategier. Vissa riktar sig till samtliga verksamheter medan andra berör specifika verksamhetsområden. Det är varje bolags och förvaltnings ansvar att identifiera de strategier som är relevanta och integrera dem i sin verksamhetsplanering. Strategier för hållbar energianvändning ES1-9 ES1 ES2 ES3 REMISS- ES4 ES5 ES6 Strategier för hållbar energianvändning Koncernens verksamheter främjar energieffektivitet och fossilbränslefrihet inom koncernen och i hela kommunen. Koncernen hanterar fordon och genomför transporter med klimathänsyn Koncernen uppför, förvaltar och restaurerar energieffektiva byggnader Koncernen är en klimatsmart konsument, vid inköp, användning och avyttring Koncernen skapar slutna flöden av material och näring genom återanvändning och återvinning Koncernen är en förebild för näringsliv, föreningar och invånare och stöttar dem för en klimatsmart konsumtion FÖRSLAG ES7 ES8 ES9 Strategierna antogs av kommunfullmäktige 2017-xx-xx Övergripande energimål: Energieffektivitet och fossilbränslefrihet Övergripande energimål: Klimatsmart konsumtion Övergripande energimål: Stabil och heterogen energiförsörjning Koncernens verksamheter skapar förutsättningar för lokal energiproduktion i all därför relevant utveckling av kommunen Koncernen agerar för en stabil tillförsel av en mångfald av drivmedel till alla delar av kommunen Koncernen agerar för en stabil tillförsel av el och värme till alla delar av kommunen 2

57 UTSLÄPPSMÅL Utsläppsmålen antogs av kommunfullmäktige 2017-xx-xx Hässleholms kommuns utsläppsmål KLIMATKOMMUNERNA Hässleholm har varit en Klimatkommun sedan 2004, då beslut fattades (Ksau , 83, bilaga 3) om att vi som framstående kommun inom klimat- och miljöområdet skulle bli medlem i nätverket. Miljönämnden fick i uppdrag att administrera och finansiera deltagandet. Klimatkommunernas övergripande syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Organisationen stödjer kommuners arbete med klimatfrågan och är en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet. Under 2015 var Hässleholms politiska representant 2:e vice ordförande i Klimatkommunernas styrelse. Den politiska representanten och kommunens miljöstrateg deltar aktivt i nätverket. Medlemmarna uppmuntras att ansluta sig till Borgmästaravtalet, vilket Hässleholm gjorde år 2009 ( , 269, bilaga 4). Vi uppfyller idag inte våra avtalade åtaganden, varför medlemskapet är fryst tills kommunen uppfyller dessa. Ett förslag att träda ur avtalet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott ( , 196 ) men inga åtgärder vidtogs. Denna strategi bidrar till att åtagandena följs, även sedan målen uppdaterades år 2015, men ytterligare åtgärder och ställningstaganden behöver göras för att avtalet åter ska gälla (bilaga 5). Nedan redovisas de krav som ställs på medlemmar i Klimatkommunerna samt hur de uppfylls. 1. Kontinuerligt inventera utsläpp av växthusgaser De utsläpp som orsakas genom energianvändningen inom kommunkoncernen, såväl som inom kommunens geografiska område, behöver synliggöras för att effektiva åtgärder ska kunna genomföras. Inventeringen visar också om genomförda åtgärder haft effekt. REMISS- För att uppfylla detta kriterium bör växthusgasutsläppen inventeras årligen på anmodan av kommunstyrelsen, med de indikatorer och enligt de rutiner som nätverket rekommenderar (bilaga 5). 2. Sätta upp mål för utsläppen Genom långsiktiga mål och kortsiktiga delmål styrs utvecklingen i en klimatsmart riktning. Målen kan omfatta antingen kommunens geografiska område eller bara kommunkoncernen. De utformas för att överensstämma med motsvarande mål på regional och nationell nivå, och på en nivå där Hässleholms kommun varken ligger i framkant eller hamnar efter i klimatarbetet. FÖRSLAG Utsläppsmålen för Hässleholms kommun antas av kommunfullmäktige och revideras av kommunstyrelsen. 3. Ha en handlingsplan och genomföra åtgärder för att minska utsläpp Handlingsplanen utgör ett separat dokument som antas av kommunstyrelsen efter eller i samband med att strategin antas av kommunfullmäktige. Handlingsplanens åtgärder ska integreras i verksamhetsplaneringen i förvaltningar och bolag. 4. Kontinuerligt informera om arbetet till nätverket Klimatkommunerna följer medlemmarnas energiarbete bland annat genom indikatorer, nyhetsbrev och fysiska träffar. Utsläppsmål för Hässleholms kommun År 2020 orsakar koncernens uppvärmning, el och transporter inga fossilbaserade koldioxidutsläpp (CO 2 totalt) År 2030 har växthusgasutsläppen inom kommunens geografiska område minskat med 40 % jämfört med år 1990 (CO 2 e totalt) (CO 2 e/inv)(borgmästaråtagande) År 2050 har kommunens geografiska område inga nettoutsläpp av växthusgaser (CO 2 e) (nationell vision) 3

58 ÖVERGRIPANDE ENERGIMÅL Energieffektivitet och fossilbränslefrihet Här beskrivs våra strategier för att uppnå energieffektivitet och fossilbränslefrihet. Beskrivningarna definierar vad målet och varje strategi omfattar och utgör därmed grunden för handlingsplanens innehåll. STRATEGIER ES1 Koncernens verksamheter främjar energieffektivitet och fossilbränslefrihet inom koncernen och i hela kommunen ES2 Koncernen hanterar fordon och genomför transporter med klimathänsyn ES3 Koncernen uppför, förvaltar och restaurerar energieffektiva byggnader ES1 Klimatsmart utveckling En kommun har möjlighet att direkt påverka utvecklingen inom många frågor, till exempel den fysiska infrastrukturen som består bland annat av bilvägar, järnvägar, gångvägar, cykelvägar, fjärrvärmenät, VA-nät, elnät, fibernät och grönska. Hur infrastrukturen planeras och utvecklas påverkar människors möjligheter att minska sin energianvändning och sitt beroende av fossila bränslen. Kommunen har stora möjligheter att skapa klimatsmart infrastruktur bland annat genom fysisk planering, VA- och fjärrvärmeutbyggnad och insatser i trafiksystemet. Det kan handla om att koppla samman spillvärme från industrin till fjärrvärmenätet, att bygga ut och energieffektivisera VA-nätet, att skapa ett heltäckande fibernät för ökad digitalisering, att prioritera cyklister och fotgängare vad gäller framkomlighet och säkerhet, att planera bebyggelse i kollektivtrafiknära områden, att etablera laddinfrastruktur för elfordon och att utveckla kollektivtrafiken för smidigare resor inom och utom kommunen. REMISS- ES2 Fordon och transporter Hur transporter utförs inom koncernen har stor betydelse för både energianvändning och ekonomi. Det handlar om att skapa medvetenhet kring vilka resor som kan ersättas med digital teknik och vilka resor som faktiskt behöver genomföras, på vilket sätt de i så fall genomförs, om det krävs användning av egna fordon, i så fall vilken typ av fordon samt hur fordonen administreras. FÖRSLAG Det omfattar transporttjänster som vi upphandlar, till exempel livsmedelstransporter, skolskjuts och postleverans, men också ruttoptimering i egna rutintransporter som vaktmästeri, lokalvård och internpost liksom i andra funktioner som innebär förflyttning mellan olika platser, som hemtjänst. ES3 Byggande och förvaltning De byggnader vi uppför idag kommer att sätta ramen för stadsbilden för lång tid framöver. De avgör många aspekter i människors livsmiljö som har betydelse för både hälsa och ekonomi. Vilka krav som ställs när vi bygger och renoverar inom koncernen, i synnerhet när det gäller allmännyttan som står för många av de befintliga och tillkommande bostäderna i kommunen, är avgörande. Det gäller även de krav som ställs på byggherrar och fastighetsägare i mark- och exploateringsavtal vid försäljning eller exploatering av kommunal mark. Fysisk planering och bygglov är andra områden som påverkar byggande och renovering i kommunen. Koncernens befintliga och nya fastigheter ska dessutom förvaltas med sikte på energieffektivitet och fossilbränslefrihet, till exempel genom att fasa ut de sista oljepannorna, upprätta gröna hyresavtal, energieffektivisera och öka den lokala produktionen av förnybar energi i byggnaderna. De verksamheter inom koncernen som kan påverka kommunens fastighetsbestånd behöver förhålla sig till Boverkets avsikt att all offentlig nybyggnation ska utgöras av nära-nollenergihus från år Avsikten gäller även övrig nybyggnation från år

59 ÖVERGRIPANDE ENERGIMÅL Klimatsmart konsumtion Kommuner ansvarar för att använda skattemedel på ett sätt som gynnar samhället. Att konsumera klimatsmart är ett sätt att ta detta ansvar, då det minskar vår klimatpåverkan och ökar resurseffektiviteten inom koncernen. STRATEGIER ES4 Koncernen är en klimatsmart konsument, vid inköp, användning och avyttring ES5 Koncernen skapar slutna flöden av material och näring genom återanvändning och återvinning ES6 Koncernen är en förebild för näringsliv, föreningar och invånare och stöttar dem för en klimatsmart konsumtion ES4 Klimatsmart inköpsprocess Att göra klimatsmarta inköp är ett sätt att ta samhällsansvar i den offentliga konsumtionen. Klimatfrågan är något som berör alla, både på ett lokalt och ett globalt plan. Genom att konsumera klimatsmart minskar vi klimatpåverkan och ökar resurseffektiviteten inom koncernen. Alla verksamheter konsumerar utöver sin direkta energi även produkter, livsmedel och tjänster som orsakar klimatpåverkan under råvaruuttaget, tillverkningen, användningen, transporterna eller sluthanteringen. Genom att ställa krav även på leverantörerna av dessa produkter tar kommunen ansvar även för den påverkan som sker utanför kommungränsen. Klimatsmarta inköp förutsätter därför att förfrågningsunderlagen i upphandlingsprocessen innehåller energikrav som följs upp. Skrivelserna kan omfatta allt från energiprestanda, livscykelperspektiv, leveranssätt, leverantörens miljöarbete och att stötta det lokala näringslivet med korta transportsträckor som följd. REMISS- Det krävs att alla som gör inköp å kommunens vägnar har kunskap om avropsprocessen och handlar inom befintliga avtal. Kommunikationen mellan de inköpande verksamheterna och upphandlingsenheten är också viktig för att skapa en effektiv inköpsprocess där rätt produkter med rätt funktioner finns tillgängliga. ES5 Slutna materialflöden Kommunens renhållningsordning utgörs till en del av en Resursoptimeringsplan. I den framgår kommunens strävan efter slutna material- och näringsflöden genom återanvändning och återvinning. Det innebär ett kretsloppstänkande som ligger i linje med krav på god kostnadskontroll och resurseffektivitet - eller som namnet anger, en optimerad resursanvändning. Genom att återanvända i så hög utsträckning som möjligt minskar både naturresursuttaget, energibehovet och de kommunala utgifterna. Detta kräver också att överblivna inventarier lämnas för återanvändning och inte kastas bort. Matsvinnet, den mat som slängs i onödan, behöver minska. Noggrann planering och satsning på närlagad, närproducerad, ekologisk, säsongsanpassad, näringsrik mat leder till minskat matsvinn. Många goda exempel visar att detta arbetssätt inte är dyrare - bara effektivare. Det matavfall som inte går att undvika, som bananskal, grönsaksrens, ben och liknande, ska rötas till biogas som ersätter fossila bränslen. ES6 Kommunen som förebild Kommunen utgör kopplingen mellan den nationella nivån och hushållen. Det är i kommunerna som en stor och viktig del av samhällsutvecklingen tar plats. Av naturliga skäl blir kommunerna en förebild för hur människor på ett lokalt plan kan och bör agera i olika frågor. Om kommunen tar aktiv ställning för att minska biltrafiken så kommer det att minska människors bilkörande. Om kommunen erbjuder utbildningar där klimat och miljö är en självklar del, erbjuder energi- och klimatrådgivning och satsar på grönt entreprenörskap, så kommer detta att visa vägen även för hushåll, föreningar och företag. Hässleholms kommun har tidigare varit en förebild i miljöarbetet och fortsätter att vara så bland annat genom sitt aktiva medlemskap i Klimatkommunerna. FÖRSLAG 5

60 ÖVERGRIPANDE ENERGIMÅL Stabil och heterogen energiförsörjning Energiförsörjningen är avgörande för de flesta viktiga samhällsfunktioner som dricksvattenförsörjning, avloppsrening, fjärrvärmeproduktion, sjukvård, godstransporter, telefoni och IT. Det skapar en sårbarhet som en kommun ska ha beredskap för i form av dokument för krishantering men även denna energiplan. STRATEGIER ES7 Koncernens verksamheter skapar förutsättningar för lokal energiproduktion i all därför relevant utveckling av kommunen ES8 Koncernen agerar för en stabil tillförsel av en mångfald av drivmedel till alla delar av kommunen ES9 Koncernen agerar för en stabil tillförsel av el och värme till alla delar av kommunen ES7 Lokal energiproduktion I strävan efter fossilbränslefrihet och ökad självförsörjning behöver kommunen som fastighetsägare och samhällsutvecklare visa vägen för hur detta kan gå till. Det innebär bland annat att i all nybyggnation och renovering se över hur en fastighet kan bli självförsörjande på egenproducerad energi. I dagsläget finns ingen plan och inga processer för hur detta ska gå till i praktiken, eller vilken typ av förnybar energi som ska prioriteras. Det innebär också att i kontakten med näringsliv, föreningar och privatpersoner informera, inspirera och förklara de möjligheter som egen energiförsörjning kan medföra i samband med nybyggnation och renovering men också för nyföretagare och i annan näringslivsutveckling. Kommunen kan arbeta aktivt för att få till stånd pilotprojekt och annan utveckling som driver fram innovativa lösningar på lokal energiproduktion och energieffektivitet, vilket skapar sysselsättning och hållbar tillväxt. REMISS- ES8 Drivmedelstillförsel Hässleholms kommun täcker ett stort geografiskt område, vilket innebär att drivmedelsinfrastrukturen kan vara en utmaning inom vissa områden. Det är främst invånarna på landsbygden som har ett verkligt behov av att köra bil, samtidigt är det svårt att tillgängliggöra förnybara drivmedel på andra platser än i tätorterna och staden då kundunderlaget troligtvis är lägre på landsbygden. FÖRSLAG Kommunen behöver driva på för att utbudet av drivmedel ska breddas, till exempel genom att offentliga laddplatser och tankställen för biogas och biodiesel etableras på strategiska platser i kommunen. Det behöver finnas kunskap om hur en begränsad drivmedelstillförsel påverkar lokalsamhället och hur det kan hanteras och motverkas. Bland annat jordbrukets sårbarhet för avbrott i drivmedelstillförseln har på senare tid uppmärksammats nationellt. ES9 Tillförsel av el och värme Tillförseln av el och värme är avgörande för att samhället ska fungera. Därför är det också särskilt viktigt att ha god beredskap för oväntade händelser som medför avbrott i tillförseln. Det är elbolagen som ansvarar för elnäten och tillförseln av el till sina kunder. Kommunen kan på olika sätt medverka till att deras beredskap är god, till exempel genom gemensamma krisövningar mellan elnätpersonal och fjärrvärmepersonal. Det är Hässleholm Miljö AB som ansvarar för fjärrvärmenätet i staden och i Tyringe, det finns dessutom flera mindre leverantörer i tätorterna. Fjärrvärmeproduktionen klarar strömavbrott genom reservaggregat och bränslelager. Det finns även reservkraft för kommunens vattenverk, reningsverk och pumpstationer, varav de flesta har bränsle för ett dygn. De är dock för få för att klara några längre avbrott. Ingen av VA-anläggningarna är ansluten till fjärrvärmenätet. För att öka stabiliteten i el- och värmetillförseln kan koncernen verka för ökad samverkan i krishanteringen och tillgång till fler reservkraftverk. I kommunens risk- och sårbarhetsanalys framgår i större detalj hur tillförseln av el och värme säkras. Ju fler aktörer som agerar på el- och värmemarknaden och ju fler fastigheter som är självförsörjande på el och värme, desto mindre sårbart är samhället för störningar i el- och värmetillförseln. 6

61 Om Hässleholms kommuns energistrategi Energifrågorna behöver hanteras på alla nivåer i samhället. Kommuner är i egenskap av energiproducent, fastighetsägare, förebild, samhällsplanerare och arbetsgivare en viktig aktör för att skapa ett klimatsmart samhälle. BAKGRUND Kommunernas energiarbete utgör länken mellan de mål som fastställs regionalt, nationellt, inom EU och globalt, och det som händer i praktiken i landets hushåll, föreningar och näringsliv. Detta innebär att kommunerna har stora påverkansmöjligheter när det gäller energieffektivitet och övergången till ett fossilbränslefritt samhälle. Frågan om självförsörjning är särskilt intressant med tanke på en snabbt förändrande omvärld. Kommuner avgör till viss del i vilken utsträckning de ska vara beroende av omvärlden för sin försörjning av energi lika väl som av livsmedel, dricksvatten, varor och tjänster. Ju högre grad av självförsörjning och mångfald i det lokala utbudet desto mindre sårbart blir samhället. Det är ett sätt att öka samhällets resiliens, alltså förmågan att motstå eller anpassa sig till förändring. SYFTE Energistrategin ska bidra till ökad resurseffektivitet genom hållbar användning och försörjning av energi i kommunen. Den ska utgöra en grund för utvecklingen av en handlingsplan med åtgärder som kommunala verksamheter arbetar med. Strategin ska ihop med handlingsplanen uppfylla kraven på en aktuell energiplan enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering. Hässleholms kommun är delaktig i olika nätverk och avtal vilka ställer krav på miniminivåer vad gäller energi- och miljöhänsyn. Strategin ska bidra till att kommunen kan leva upp till dessa krav. ARBETSPROCESS Miljökontoret ansvarar för utvecklingen av denna energistrategi med tillhörande handlingsplan. Samtliga kommunala verksamheter har bjudits in att delta i en arbetsgrupp, som under hösten 2016 samverkat i utvecklingen av styrdokumentens innehåll. Följande verksamheter har valt att skicka en eller flera representanter: REMISS- Stadsbyggnadskontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Miljökontoret Tekniska förvaltningen Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Hässleholm Miljö AB Hässleholms Vatten AB FÖRSLAG En ledningsgrupp bestående av chefer för tekniska förvaltningen, miljökontoret, kommunledningskontoret och stadsbyggnadskontoret har följt arbetet. Ingen politisk styrgrupp har utsetts. AVGRÄNSNING De långsiktiga energimålen omfattar inte bara kommunkoncernen utan till viss del också hushåll, föreningar och näringsliv inom kommunens geografiska gränser. Klimatanpassning ingår delvis i denna energistrategi, med fokus på integrering i befintlig styrning inom fysisk planering genom grönstrategin, samt i risk- och säkerhetsarbetet. Det är en viktig fråga för god hälsa hos invånarna. KOPPLING TILL ANNAN STYRNING Energistrategin är nära kopplad till flertalet kommunala styrdokument. Den kompletterar befintliga styrdokument för kommunens egna resor och fordon, vilka skapar förutsättningar för energieffektiva transporter inom koncernen. Den ligger i linje med förslaget till Trafikstrategi 2030, som utgör underlag till trafikplanen, en ny översiktsplan för kommunen samt en fördjupad översiktsplan för Hässleholms stad. Dessa skapar förutsättning för hållbara transporter i hela kommunen. Det finns också direkta kopplingar till kommunens krishanteringsplan och risk- och sårbarhetsanalys då energistrategin omfattar strategier om en trygg och stabil energiförsörjning. Den har också kopplingar till ägardirektiven, resursoptimeringsplanen, riktlinjer för mark- och exploatering, bostadsförsörjning, folkhälsa, grönstrategi och näringslivsprogram. Genom energistrategin arbetar vi också gentemot regionala och nationella mål. 7

62 Konsekvensbeskrivningar Energistrategin förväntas medföra positiva konsekvenser för klimatet, miljön och människors hälsa. Även på ett ekonomiskt plan förväntas besparingar på kort och lång sikt, vilket dock initialt kräver vissa investeringar och förändrade rutiner. KONSEKVENSER FÖR BARN OCH MILJÖ I Hässleholms kommun ska barnperspektivet särskilt iakttas i samband med beslutsfattande och upprättande av nya styrdokument. Denna energistrategi förväntas inte medföra någon betydande negativ påverkan på barn eller deras livssituation snarare tvärtom, då den bidrar till minskade utsläpp av luftföroreningar i barnens livsmiljöer och till en minskad klimatpåverkan vilket skapar en mer hållbar framtid och bättre förutsättningar för kommande generationer att leva goda liv. Denna energistrategi förväntas heller inte medföra någon betydande miljöpåverkan då dess huvudsakliga syfte är att bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan genom lägre energianvändning, utfasning av fossila bränslen och klimatsmart konsumtion. Detta innebär inte bara att miljöeffekten av klimatförändringarna blir lindrigare utan också att luftkvaliteten förbättras då utsläppen av svaveldioxid, kväveoxid och partiklar minskar, vilket bidrar till uppfyllandet av flera miljökvalitetsmål och till bättre hälsa hos invånarna. Lokala energiåtgärder kan medföra miljökonsekvenser. I sådana fall uppförs miljökonsekvensbeskrivningar som påvisar konsekvenserna för mark, vatten och andra resurser som kan påverkas. Konsekvensbeskrivningar finns även i handlingsplanen. EKONOMISKA KONSEKVENSER Lokal energiekonomi Arbetet med energieffektivisering, utfasning av fossila bränslen, energiförsörjning och klimatsmart konsumtion kräver investeringar, åtgärder och förändrade vanor. Det tillkommer kostnader för att kunna genomföra vissa åtgärder och investeringar. Om de resulterar i lägre energianvändning kommer de löpande energikostnaderna att sjunka. Om de medför mindre material- och livsmedelssvinn eller högre återanvändningsgrad så innebär det lägre omkostnader. Klimatsmarta produkter kan vara dyrare i inköp, men sett ur ett livscykelperspektiv så blir kostnaden ofta lägre då produkten blir billigare i drift. REMISS- FÖRSLAG Klart är, att om vi inom koncernen inte genomför åtgärder för att minska energianvändningen och andelen fossila bränslen så kommer energikostnaderna på längre sikt att öka. Inte bara genom onödigt hög energi- och materialanvändning utan också genom sårbarhet i energitillförseln, eftersläntring i den tekniska utveckling som sker inom energiområdet och minskad attraktivitet till följd av bristande ansvar för den gröna omställning som pågår överallt i världen idag. Denna energistrategi är ett verktyg som hjälper verksamheterna i Hässleholms kommunkoncern att ta ansvar för sin klimatpåverkan och för kommunens försörjning av energi. Även om koncernens energianvändning orsakar en mycket liten andel av de globala utsläppen så handlar det om att som kommun ta ansvar för den egna klimatpåverkan och vara en förebild för hushåll, föreningar och näringsliv i detta arbete. Globala konsekvenser På ett globalt plan är de ekonomiska konsekvenserna av pågående och kommande klimatförändringar gigantiska. Klimatförändringar orsakar både torka och översvämningar, vilket i sin tur orsakar förstörda skördar och dricksvattenbrist som leder till svält, oroligheter och flykt. Det är i stor utsträckning de rika ländernas konsumtion som orsakar utsläppen medan konsekvenserna främst drabbar fattiga länder. Det globala klimatavtalet som i slutet av 2016 hade ratificerats av 110 nationer bara ett år efter överenskommelsen i Paris, vittnar om vikten av att ta klimatfrågan på allvar. För världens makthavare är det i första hand en ekonomisk fråga att minska utsläppen av växthusgaser och därmed minska klimatpåverkan. 8

63 REMISS- FÖRSLAG Hässleholms kommun Stadshuset Hässleholm växel

64 Datum Diarienummer Handläggare Anders Rosengren Kulturförvaltningen , Kulturnämnden Remiss förslag till Bostadsförsörjningsplan Förslag till beslut Kulturnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar och skickar detta till kommunledningskontoret. Beskrivning av ärendet Kommunledningskontoret har tagit fram och skickat ut förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning på remiss. Förvaltningen har gått igenom förslaget och anser inte att det finns några anmärkningar eller krävs några tillägg till dokumentet. Förvaltningen föreslår därmed att kulturnämnden lämnar detta svar till kommunledningskontoret. Anders Rosengren. Förvaltningschef Kulturförvaltningen Postadress: Vattugatan 22, Hässleholm Besöksadress: Kulturhuset Telefon: Telefax: E-post: Bankgiro: Org. nr: Webb:

65 Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING 1

66 DIARIENUMMER: KLK 2016/580 FASTSTÄLLT DEN: [ANGE DATUM] FASTSTÄLLT AV: [ANGE NAMN] FÖR REVIDERING ANSVARAR: [ANGE NAMN] FÖR UPPFÖLJNING ANSVARAR: [ANGE NAMN] DOKUMENTET GÄLLER FÖR: [ANGE OMFATTNING] GILTIGHETSPERIOD: [ANGE START OCH SLUTDATUM ELLER TILLSVIDARE] ERSÄTTER: [ANGE DOKUMENTNAMN] KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING: [ANGE FÖRFATTNINGSFÖRSAMLING] ANTAGEN: [ANGE DATUM] 2 Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING

67 INNEHÅLL Innehåll INNEHÅLL 3 SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 Det här är Hässleholms kommun 6 Bostadens betydelse 8 Varför riktlinjer för bostadsförsörjning? 9 MÅL OCH RIKTLINJER 11 Mål Riktlinjer för en god bostadsförsörjning 14 Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING 3

68 SAMMANFATTNING Sammanfattning 4 Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING

69 INLEDNING Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING 5

70 INLEDNING Det här är Hässleholms kommun Att ha en förståelse för Hässleholm kommuns historia och nutid öppnar upp möjligheterna att förstå kommunens framtida utmaningar och möjligheter. Hässleholms kommun är relativt ung och bildades officiellt 1974 genom en sammanslagning av ett flertal mindre kommuner. Historien om staden Hässleholm tar däremot sin början redan omkring Det var runt den tiden som stationsorten Hässleholm började växa fram intill den då nylagda södra stambanan. Tack vare järnvägen, som var en stor arbetsgivare, började Hässleholm utvecklas och knytas närmare närliggande orter. I takt med att befolkningen ökade började även bebyggelsen ändra karaktär från låg träbebyggelse till en mer stadsmässig bebyggelse med skolor, elverk, vattentorn och brandstation. Hässleholm blev en stad 1914 och inte långt efter det påbörjades Hässleholms tid som garnisonsort. Den inleddes med att Skånska Trängkåren placerades i Hässleholm, och efter en tid flyttade även Skånska pansarregementet till staden. Den militära perioden pågick ända fram till år 2000, då garnisonen lades ner, och har haft en stor inverkan på livet i Hässleholm, inte minst genom att den förstärkte servicenäringens ställning. Sedan Hässleholms kommun bildades har mycket förändrats. Både den militära verksamheten och stora delar av tillverkningsindustrin har lämnat kommunen som istället har moderniserats genom satsningar på tjänster, service och upplevelser. En sak som dock fortfarande är av största vikt för Hässleholm är järnvägen. Med sju regionala pågatågstationer och en nationell tågstation är Hässleholms kommun nu en än viktigare knutpunkt för både Sverige i stort och i Öresundsregionen. Förutom välutvecklad infrastruktur har kommunen också ett attraktivt läge. Närheten till en storslagen natur bjuder på spännande historia, trolska sjöar och vackra vandringsleder. Hässleholms kommun är idag en modern kommun, präglad av nyfikenhet och utveckling, där människor möts för att uppleva, arbeta och leva. Goda kommunikationer, ett gynnsamt läge i Öresundsregionen och det naturnära läget gör att kommunen har goda förutsättningar att vara både en attraktiv boendekommun och en kommun för företagsamhet och entreprenörskap. 6 Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING

71 INLEDNING Cyklar vi åt ena hållet - rakt över där asfalten tar slut - är vi i grönaste John Bauer-skogen. Cyklar vi fem minuter åt andra hållet är vi på centralstationen. - Nelly, Kärråkra Foto: InPhokus by Funke Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING 7

72 INLEDNING Bostadens betydelse En bostad innebär att det finns en plats där man kan dra sig tillbaka för att hämta kraft, en plats där man kan känna sig trygg och är en del av ett gott liv. - Folkhälsomyndigheten Att bostaden är av stor betydelse för en individs hälsa och välbefinnande råder det inga tvivel om. Enligt Folkhälsomyndigheten påverkar boendeförhållanden hur väl en person klarar av utbildning och arbete, vilket i sin tur har en inverkan på hälsan. Enligt FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter har varje människa rätt till en tillräcklig levnadsstandard för den egna och familjens hälsa och välbefinnande. I Sverige åligger det myndigheter att trygga rätten till bostad. En fungerande bostadsmarknad med god rörlighet är även en viktig pusselbit i att främja den ekonomiska tillväxten. En god rörlighet förbättrar möjligheterna till matching på arbetsmarknaden. Företag är mer villiga att etablera sig om deras kompetensbehov kan tillgodoses, samtidigt som människor ges bättre förutsättningar att bosätta sig på platser där deras kompetens efterfrågas. Foto: InPhokus by Funke 8 Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING

73 INLEDNING Varför riktlinjer för bostadsförsörjning? Genom att tillgodose kommunens bostadsbehov och erbjuda kommuninvånarna goda boenden, oavsett livsskede eller omständigheter, läggs grunden för att skapa tillväxt och välfärd. Hässleholms kommun har ansvaret att förse sina invånare med goda bostäder. Redan idag råder det stor bostadsbrist i många delar av Sverige, Hässleholm är inget undantag. Efterfrågan på bostäder kommer dessutom att öka i takt med att befolkningen förutspås bli större. Bostadsbristen drabbar många olika segment i samhället, men hårdast drabbar den särskilda grupper som har svag förankring på bostadsmarknaden eller sämre ekonomiska förutsättningar. Det handlar bland annat om ungdomar, äldre och nyanlända som får en allt svårare situation på bostadsmarknaden. För att möta de utmaningar som finns inom bostadsförsörjningen idag och framöver måste kommunen ha kunskap om sitt bostadsbestånd och sin demografiska sammansättning. Dessutom krävs kunskap om särskilda gruppers behov. Det behövs ett aktuellt kunskapsunderlag och ett kontinuerligt och långsiktigt strategiskt arbete kring bostadsförsörjning. Riktlinjerna för bostads- och markförsörjning är en del av detta. Riktlinjerna för bostadsförsörjning är även en nystart på ett mer aktivt strategiskt arbete kring bostadsfrågan. Dokumentet blir vägledande vad gäller bostadsbyggande och utvecklingen av bostadsbeståndet i den kommunala planeringen. Riktlinjerna ses över varje mandatperiod. Bostadsfrågan kommer även kontinuerligt att följas upp genom en handlingsplan för mark- och bostadsförsörjning som uppdateras årligen. Till skillnad från Riktlinjer för bostadsförsörjning tittar handlingsplanen på kommunens tätorters unika förutsättningar och föreslår konkreta åtgärder och ansvarsfördelning. Så här säger lagen Varje kommun ska enligt lag (SFS 2000:1383) ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med riktlinjerna ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: - kommunens mål för bostadsbyggande och uveckling av bostadsbeståndet, - kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och - hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar (SFS 2013:866) Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING 9

74 10 Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING

75 MÅL OCH RIKTLINJER Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING 11

76 MÅL OCH RIKTLINJER Mål nya bostäder År 2030 kommer befolkningen i Hässleholms kommun att vara över personer enligt SCBs befolkningsprognos (tillhandahållen av Länsstyrelsen). Hässleholms kommun ska arbeta för att tillgodose dessa invånares bostadsbehov. Samtidigt ska kommunen arbeta för att framöver nå en tillväxt som är i linje med tillväxten i övriga Skåne. Kommunen siktar därför mot framtidsmålet att bygga 3000 bostäder till 2030 och har Hässleholms kommun har haft en måttlig befolkningsökning sedan sjuttiotalet. De senaste tio åren har dock befolkningsökningen tagit fart. Idag är invånarna i kommunen fler än vad de någonsin har varit. Befolkningsökningen väntas dessutom hålla i sig framöver. Kommunens utveckling de senaste åren har ställt frågan om bostadsförsörjningen på sin spets. Befolkningstillskottet är samtidigt en möjlighet till ökad tillväxt i kommunen och förbättrad välfärd för kommunens invånare. För att det ska ske krävs det ett omfattande och noggrant arbete i alla delar av den kommunala verksamheten. Att tillgodose bostadsbehovet hos dagens och framtida invånare är en av bitarna i pusslet. Det är grundläggande att kommunen möjliggör byggandet av så många bostäder som befolkningsprognosen förutspår kommer att behövas. Genom ett beslut i riksdagen 2018 kommer även ett klargörande angående den så kallade Sverigeförhandlingen som innebär ett stopp i Hässleholm längs med höghastighetsjärnvägen. Hässleholms kommun måste därför redan nu ta i beaktande vilka krav detta kommer att ställa på kommunens bostadsbyggande. Samtidigt kan förutsättningarna förändras, och kommunen behöver vara förberedd om och när förändringarna sker. Kommunen behöver därför arbeta proaktivt mot en högre målsättningar än det grundläggande behovet. Med anledning av att kommunen behöver vara flexibel vid skiftande förutsättningar beskrivs ett nollalternativ, ett framtidsmål och ett beredskapsmål med 2030 som tidshorisont. Genom att ha 2030 som tidshorisont nås samstämmighet med andra strategiska dokument i Hässleholms kommun - inte minst den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad. NOLLALTERNATIV 1800 nya bostäder har byggts i Hässleholms kommun till Detta motsvarar bostadsbehovet med en årlig befolkningsökning på dryg 0.4 procent, vilket motsvarar den befolkningsökning som förutspås i SCBs befolkningsprognos. FRAMTIDSMÅL 3000 nya bostäder har byggts i Hässleholms kommun till 2030 om Sverigeförhandlingen går i lås och ett höghastighetståg som stannar i Hässleholm förverkligas. Detta motsvarar en årlig befolkningstillväxt på drygt 0.8 procent och bedöms vara ett nödvändigt minimummål för att nå upp till Hässleholms åtagande i Sverigeförhandlingenom att bygga 7000 bostäder tillsammans med Kristianstad till BEREDSKAPSMÅL 4000 bostäder är möjliga att bygga till Detta motsvarar en årlig befolkningstillväxt på drygt 1 procent. Hässleholms kommun svarar då upp med en befolkningstillväxt som ligger i linje med det regionala tillväxtmålet. Antalet bostäder är uppskattat genom 2015 års genomsnittliga hushållsstorlek. Rivningar och Boverkets rekommenderade bostadsreserv på 1 procent tas också i beaktning. 12 Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING

77 MÅL OCH RIKTLINJER Förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning i Hässleholms kommun - REMISSHANDLING 13