Falköpings kommuns skolorganisation Delrapport

Transkript

1 Falköpings kommuns skolorganisation Delrapport 14

2 Innehållsförteckning 1. Inledning sida 3 2. Reflektioner, slutsatser och rekommendationer sida 5 3. Skolorganisationen sida Pedagogiskt ledarskap sida Administration sida Ekonomi sida Fastigheter och lokaler sida Personal sida 36 BILAGA - Fastigheter och lokaler - Kunskapsresultat - Skolpeng - Stödfunktioner - Trygghet på skolorna sida 42 2

3 Inledning Uppdraget innefattar en utredning som ska innehålla konkreta förslag till förbättringar inom skolorganisationen. Förbättringarna som föreslås ska syfta till att verksamhetens resurser används så effektivt som möjligt samt att kvalitén i verksamheten ska öka för att på bästa sätt gynna Falköpings kommuns barn och elever. Utredningen ska därmed föreslå förändringar till en framtida skolorganisation som ska ge goda förutsättningar för: Höjda resultat/resultatförbättring God lärarbehörighet och kollegialt lärande Undervisning av god kvalitet, samt ett väl fungerande utvecklingsarbete Ett gott pedagogiskt ledarskap Effektivare organisation av elevhälsa, administration och skolledning Den slutgiltiga utredningen ska presenteras för barn- och utbildningsnämnden i oktober år I denna delrapport presenteras en nulägesbeskrivning av de utmaningar och styrkor som hittills har identifierat avseende den nuvarande skolorganisationen. Slutsatser för den framtida organisationen lyfts fram. I den slutliga utredningen kommer detta material att utgöra en central grund för det analysarbete och de förslag som presenteras avseende den framtida skolorganisationen. Delrapporten åskådliggör även vilka områden som behöver ytterligare fördjupning, för att sedermera kunna presentera en utredning som innehåller konkreta förslag till förbättringar inom skolorganisationen. 3

4 Inledning, forts. Inför upprättandet av delrapporten har tagit del av statistik och underlag avseende nedan uppräknade områden för att få en mer detaljerad bild av den nuvarande skolorganisationens styrkor och utmaningar: Skolorganisationen Fastigheter och lokaler Elevprognoser Personalstatistik Kunskapsresultat Pedagogiskt ledarskap Skolpeng Stödfunktioner Trygghet på skolorna Som ett komplement till granskningen av statistik och annat underlag avseende de nio uppräknade områdena ovan, har även intervjuer och workshops genomförts. Intervjuer har genomförts med nämndens presidium, skolchef, verksamhetschefer för förskola, grundskola och gymnasiet, fackliga representanter, förvaltningens stabsfunktioner samt förskollärare och lärare. Workshops har genomförts med förskolechefer, grundskolerektorer, gymnasierektorer och personal från elevhälsan. 4

5 Reflektioner, slutsatser och rekommendationer 5

6 Underlaget hittills Avsaknad av elevprognoser som systematiskt tas fram som en del i kommunens arbete med befolkningsprognoser gör det svårt att långsiktigt och på en övergripande nivå planera verksamheten och utforma skolorganisationen utifrån elevernas individuella behov. Det riskerar försvaga huvudmannens möjligheter att använda de totala resurserna effektivt. För närvarande saknas uppgifter om maximal kapacitet vad gäller barn/elever per förskola/skola vilket medför att det i nuläget inte går att göra någon bedömning om huruvida skolorna nyttjas fullt ut eller ej. Den slutliga utredningen kommer dock att kompletteras med uppgifter om detta. Not: Just nu pågår ett byggnation/ombyggnad av skolorna Gustaf Dalén och Stenstorpsskolan. Det innebär att dessa två skolor ska förläggas till samma skolbyggnad och bilda en F-9 enhet. Projektet med skolbygge har startat och etapp ett räknas att vara klart hösten I underlaget från kommunen redovisas Gustaf Dalénskolan och Stenstorpsskolan som två olika skolor vilket kan vara missvisande då kommunen under byggnation sam nyttjar Stenstorpsskolan. 6

7 Styrkor Det finns nu en rimlig linjeorganisation med verksamhetschefer som bör ge goda förutsättningar för att skapa utrymme för bland annat strategiskt arbete, tydligare ledning och styrning samt samverkan över skolformsgränserna. Förväntningarna på den nya ledningsorganisationen är stora. Synen på organisationens behov och framtidsbild är tämligen likartad inom förvaltningsorganisationen. Det finns förväntningar på förändringar! 7

8 Utmaningar Svaga kunskapsresultat i årskurs 3-9, och de har generellt sett följt en negativ trend under en lång tid. Meritvärdet i årskurs 9 ligger långt under genomsnittet i riket. Det framstår som att fortsatta insatser behöver göras för att finns förbättra måluppfyllelsen i grundskolan. Personalomsättning inom ledningsorganisationen påverkar organisationen. Skolorganisationen har idag en ny tf. skolchef och nya verksamhetschefer. Den nya ledningsorganisationen är inte tydliggjord i form av uppdrag, krav och förväntningar. Det innebär att de nya verksamhetscheferna riskerar att forma sina roller längs vägen, och att det sedan blir svårt att släppa det som lagts i rollen längs vägen. Staben fungerar inte optimalt, bland annat som en konsekvens av nya verksamhetschefer, men också genom att roller och ansvar inte är tydligt uttryckta och förankrade. Den har till delar också en hög sårbarhet. 8

9 Förskole- och skolorganisationen Stora variationer på operativ nivå: o o o antal barn per förskola och elever per skola (se bild Förskolorna samt Grundskolorna) hur ledarskapet är organiserat på enhetsnivå (kombinationer finns t ex mellan förskolechef och bitr. rektorer) det finns en geografisk spridning för de enheter man har ansvar för hos vissa chefer, samma plats för andra Detta medför att det kan vara mycket svårt att driva utveckling för hela organisationen eller för en skolform. Särskilt för förskolechefer och rektorer, som har ansvaret för kvalitetsarbete och utveckling på den operativa nivån. Ytterligare variationer finns (som framgår av kommande bilder) vad gäller antal tjänster/personal för varje förskola och skola, samt elevtäthet för skolorna. Små skolor har få tjänster och är generellt sårbara för sjukfrånvaro och uppsägningar. För grundskolan kan det konstateras att det finns många skolor som har högstadium i relation till det totala antalet elever. Därmed kan det utifrån rekryteringsutmaningar vara mycket svårt att möta kraven på legitimerade och behöriga lärare på varje högstadieskola. Detta innebär att förutsättningar för de olika enheterna att t ex jobba tillsammans med kollegor i vardagen är oerhört varierande, något som efterfrågas av lärare i organisationen. 9

10 Slutsatser grunder för en framtida organisation Huvudmannaansvaret måste vara styrande för hur skolan organiseras, och elevernas lärande och kunskapsutveckling måste stå i centrum och är det viktigaste för hur skolan ska organiseras. Inga kombinationer av chefsfunktioner på operativ nivå över skolformsgränser förskola grundskola. För den framtida ledningsorganisationen inom grundskolan behöver principen en rektor en skola gälla. Ingen rektor bör ha ansvar för två skolor. Lärarnas och förskollärarnas kompetens ska användas på bästa sätt. Organisationen måste ge goda förutsättningar för att kunna använda de legitimerade och behöriga lärare som finns. Förskollärare och lärare ska kunna arbeta med sitt huvuduppdrag, samt kunna utveckla verksamheten under ledning av en närvarande chef. Det måste finnas goda möjligheter att utvecklas, arbeta tillsammans med kollegor och att ha karriärmöjligheter. Det är centrala delar i att kunna behålla och rekrytera förskollärare och lärare i organisationen. Barn, elever och personal ska ha tillgång till moderna och fungerande lokaler som nyttjas effektivt. 10

11 Rekommendationer Tydliggör verksamhetschefernas roll, ansvar och uppdrag. I uppdraget för verksamhetscheferna bör tydliggöras att de ska samverka över skolformsgränserna. Justera delegationsordningen i relation till ovanstående. I samband med detta, tydliggör stabsorganisationen och tillse att de även är ett stöd till alla verksamhetschefer i organisationen. Påbörja ett arbete för att systematiskt ta fram barn- och elevprognoser för organisationen som stärker det långsiktiga och strategiska arbetet rörande planering av verksamheternas omfattning i form av avdelningar, skolor och geografisk lokalisering 11

12 Skolorganisationen 12

13 Skolorganisationen Barn- och utbildningsnämnden fullgör huvudmannaansvaret för Falköpings kommuns skolverksamhet. Nämnden består av 13 ledamöter och 12 ersättare. Nämndens presidium består av en ordförande, en vice ordförande samt en andre vice ordförande. Barn- och utbildningskontoret är den förvaltning som ska verkställa nämndens åtaganden. Förvaltningens arbete leds av skolchefen. Förvaltningens ledningsorganisation har förändrats under våren Ytterligare två funktioner har tillskapats i ledningsorganisationen: Verksamhetschef för förskola Verksamhetschef för grundskola (sedan tidigare fanns en verksamhetschef för gymnasieskolan). Syfte har varit att skapa utrymme för såväl skolchefen, som de olika verksamheterna, att arbeta mer renodlat och strategiskt inom sina respektive verksamheter. 13

14 Nämndsövergripande organisationsschema Barn- och utbildningsnämnden Skolchef Förvaltningsadministration Nämndsadministration Utveckling Ekonomi Information Personal Verksamhetschef Förskola Verksamhetschef Grundskola Verksamhetschef Gymnasieskola Specialpedagogiskt centrum 14

15 Organisationsschema över verksamhetschefernas ansvarsområden Organisationsschemat visar respektive verksamhetschefs ansvarsområde samt antal förskolechefer, rektorer, förskolor, skolor och verksamheter som ligger inom respektive ansvarsområde. Verksamhetschefen för förskola och grundskola sitter i samma lokaler som förvaltningsstaben, medan verksamhetschefen för gymnasiet har sitt kontor på Ållebergsgymnasiet. Fyra av totalt 10 förskolechefer tjänstgör även som biträdande rektorer. Detta medför att dessa fyra förskolechefer lyder under både verksamhetschefen för förskola och verksamhetschefen för grundskolans ansvar. Verksamhetschef, Förskola Verksamhetschef, Grundskola Verksamhetschef, Gymnasieskola 6 förskolechefer 4 förskolechefer /biträdande rektorer 16,5 rektorer Verksamhetsledare för Musikskolan 0,7 tjänst och Mottagningsenheten 1,0 tjänst. 4,5 rektorer 19 förskolor 18 grundskolor 4 grundsärskolor 1 musikskola Mottagningsenheten Fritidsgårdsverksamheten Gymnasieskola Gymnasiesärskola 15

16 Förskolorna I maj år 2016 fanns det totalt barn i förskolan i Falköpings kommun fördelade på 19 kommunala förskolor. I tabellen nedan visas barnantalet per respektive förskola. Fem av kommunens förskolor har färre än 50 barn. Den förskola som har minst antal inskrivna förskolebarn har 16 inskrivna barn. Antal barn fördelat på respektive förskola På nästa sida redovisas en mer detaljerad bild av antal barn per förskola och åldersgrupp. 16

17 Förskolorna, forts. Barnantal per förskola, antal avdelningar per förskola samt antal barn födda under respektive år från år 2010 till och med år Antal barn födda Förskola Antal barn Antal avd Junibacken Mösseberg Skytten Sörgården Trollet Hästbacken Lilla Gunghästen Paletten Vindängen Floby Kråketorp Broddetorp Gudhem Kinnarp Åsarp Fyren Vartofta Yllestad Åsle

18 Grundskolorna I mars år 2016 fanns det totalt elever i grundskolan i Falköpings kommun. Dessa elever är fördelade på kommunens 18 grundskolor. I tabellen nedan visas elevantalet per grundskola. Elevantalet innefattar alla elever från och med förskoleklass till och med årskurs 9. Totalt antal elever i Falköpings kommuns kommunala grundskolor

19 Grundskolorna, forts. Det finns en relativt omfattade variation av antal elever mellan skolorna. Fyra av kommunens 18 grundskolor har färre än 100 elever, varav den skola som har minst antal elever har 33 elever. Följande skolor har färre än 100 elever: Broddetorpskolan Torbjörntorpskolan Yllestadskolan Åsleskolan Fyra av kommunens grundskolor har mer än 300 elever, varav den skola som har flest antal elever har 501 elever. Följande skolor har fler än 300 elever: Centralskolan Flobyskolan Kyrkerörskolan Mössebergsskolan På följande sida redovisas en mer detaljerad bild av antal elever per skola och årskurs. 19

20 Grundskolorna, forts. Antal barn/elever per skola och årskurs. Förskoleklass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 TOTALT Broddetorp Central Dotorp Floby Gudhem Gustaf Dahlén Kinnarp Kyrkerör Mösseberg Odensberg Stenstorp Torbjörntorp Vartofta Vindängen Yllestad Åsarp Åsle Åttagård TOTALT

21 Grundskolorna, forts. Statistiken över antal elever per skola och årskurs visar att det generellt sett är ganska få elever per årskurs, sett till antal skolor. Majoriteten av skolorna har enparallelliga eller max tvåparallelliga klasser. Statistiken visar också att många skolor har olika antal årskurser på de olika skolorna. Exempelvis har den minsta grundskolan förskoleklass till och med årskurs 3 och den näst minsta grundskolan har förskoleklass till och med årskurs fyra. Sju av kommunens 18 grundskolor har högstadium (årskurs 7-9). Två av dessa sju högstadieskolor har enbart årskurserna 6-8. Totalt antal elever i årskurs 7-9 i Falköping uppgår i dagsläget till 1084 elever. 21

22 Gymnasieskolan I april år 2016 fanns det 932 elever på Ållebergsgymnasiet i Falköpings kommun. I denna siffra ingår alla elever från och med årskurs 1 till och med årskurs 3. På de nationella programmen läser totalt 746 elever. I tabellen nedan visas elevantalet fördelat på de nationella programmen. Antal elever på Ållebergsgymnasiet fördelat på de nationella programmen

23 Gymnasieskolan, forts. På introduktionsprogrammen läser totalt 186 elever. I tabellen nedan visas elevantalet fördelat på de olika programmen. Antal elever på Ållebergsgymnasiet fördelat på de introduktionsprogrammen

24 Elevprognoser Uppdraget har ännu kunnat ta del av några barn- och elevprognoser för Falköpings kommun. Huvudmannen tar inte fram systematiska prognoser över antal barn- och elever som beräknas börja eller sluta i kommunens förskolor och skolor. Om det genomförs prognoser, genomförs dessa på enhetsnivå av respektive förskolechef och rektor. Avsaknaden av barn- och elevprognoser aktualiseras av deltagarna i de genomförda intervjuerna och genomförda workshops. De deltagande är av åsikten att barn- och elevprognoser är en förutsättning för att verksamheten och organisationen ska kunna arbeta mer strategiskt framgent. 24

25 Iakttagelser från genomförda intervjuer och workshops Av genomförda intervjuer och workshops framkommer särskilt följande: Det anges att det finns skolor som är för små, sett till antal elever och resurser. Både förvaltningsledning, skolledning och elevhälsa lyfter att detta riskerar påverka kvalitet och verksamhetens möjligheter att tillgodose varje elevs individuella behov. Verksamhetschefernas roll anges inte vara tillräckligt tydliggjord ännu, utan att dessa roller kan behövas tydliggöras ytterligare. Exempelvis mandat, resurser m.m. Det anges att samverkan mellan grundskolan och gymnasiet verkar ha fått bättre förutsättningar i och med inrättandet av verksamhetschef för grundskolan och verksamhetschef för gymnasiet. Det anges finnas bättre förutsättningar för att ha ett mer strategiskt utbyte verksamheterna emellan. Det framkommer önskemål om att renodla skolledarrollerna utifrån respektive verksamhetsform, exempelvis att en skolledare inte ska tjänstgöra som både förskolechef och rektor. Särskilt med tanke på att verksamhetsformerna har renodlats på ledningsnivå i och med inrättandet av verksamhetscheferna. 25

26 Pedagogiskt ledarskap 26

27 Iakttagelser från genomförda intervjuer och workshops Av genomförda intervjuer och workshops framkommer särskilt följande: Ledningsorganisationen har förändrats sedan den föregående utredningen. Två ytterligare verksamhetschefer har inrättats i organisationen för att avlasta skolchefen och renodla de olika verksamheterna för att möjliggöra ett bättre strategiskt och pedagogiskt ledarskap på såväl skolchefs-, verksamhetschefs- som förskolechefs- och rektorsnivå. Det framkommer önskemål om ett starkare processtöd till förskolecheferna och rektorerna avseende exempelvis ekonomi, arbetsmiljöfrågor, personalfrågor med mera. En utveckling behöver ske för att arbeta strategiskt: struktur, planering, möten, processer för hur saker leds och drivs. Skolledare anger att de ofta tvingas prioritera bort tid som varit avsatt för att utveckla sitt, och sina pedagogers, pedagogiska ledarskap till förmån för administrativa arbetsuppgifter som i stunden är mer viktiga att hantera. Det anges vara svårt att skapa tid för att arbeta långsiktigt med det pedagogiska ledarskapet. 27

28 Administration 28

29 Administratörer i förskola och grundskola Det finns tio utlokaliserade skoladministratörer i kommunens förskolor och grundskolor. Det finns generellt sett en skoladministratör per enhetsområde (med undantag för enhet Dotorp och Åttagård som delar på en heltidstjänst skoladministratör). Enhet Skola Förskola Administratör Central Centralskolan Sörgårdens förskola 1,0 tjänst Dotorp Floby Gudhem Kinnarp Vartofta Mösseberg Vindängen Åttagård Kyrkerör Stenstorp Dotorpsskolan Floby skola Odensbergsskolan Gudhemsskolan Torbjörntorpsskolan Broddetorpsskolan Kinnarpskolan Åsarpsskolan Vartoftaskolan Yllestadsskolan Åsle skola Mössebergsskolan Mössebergs grundsärskola Vindängens skola Åttagårdsskolan Kyrkerörskolan Kyrkerörskolans grundsärskola Stenstorpsskolan Gustaf Dahlénskolan Floby förskola Kråketorps förskola Gudhems förskola Broddetorps förskola Kinnarps förskola Åsarps förskola Vartofta förskola Yllestads förskola Åsle förskola Mössebergs förskola Trollets förskola Vindängens förskola Hästbackens förskola Lilla Gunghästens förskola Skyttens förskola Junibackens förskolá Förskolan Fyren 0,5 tjänst (heltidstjänst som delas med Åttagård) 1,0 tjänst 1,0 tjänst 1,0 tjänst 1,0 tjänst 1,0 tjänst 1,0 tjänst 0,5 tjänst (heltidstjänst som delas med Dotorp) 1,0 tjänst 1,0 tjänst 29

30 Iakttagelser från genomförda intervjuer och workshops Av genomförda intervjuer och workshops framkommer särskilt följande: Från genomförda workshops och intervjuer efterfrågas det ett starkare ekonomistöd Ett flertal skolledare anger att det vore önskvärt med ett ökat stöd i arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöarbetet Ett flertal skolledare och representanter från elevhälsan anger att det vore önskvärt med ett ökat antal specialistkompetenser såsom sjuksköterskor, specialpedagoger, logopeder, kuratorer, stöd i lokal- och fastighetsfrågor m.m. Det framkommer en viss osäkerhet kring i vilken utsträckning stödfunktionerna på förvaltningen ska stötta skolledarna i deras arbete I och med att två verksamhetschefer tillkommit finns ett behov av att arbeta med rollfördelning och uppdrag. Detta är dock inte direkt kopplat till de nya verksamhetscheferna, det framstår som att det behovet har funnits en längre tid. Generellt finns upplevelsen inom staben av att det finns flera funktioner med en hög sårbarhet, och att det genom den oklara rollfördelningen finns risk för ineffektivt arbete. 30

31 Ekonomi 31

32 Iakttagelser från intervjuer och workshops Av genomförda intervjuer och workshops framkommer särskilt följande: Av intervjuerna framkommer det att nämndens presidium har svårt att se en transparens i resursfördelningssystemet och att de inte vet vilka effekter nuvarande resursfördelningssystem ger. Av intervjuer och workshops framkommer det att förskolechefer och grundskolerektorer önskar ett större stöd från förvaltningsstaben avseende budget- och ekonomiadministration. Representanter från gymnasiet anger att de får mycket resurser i relation till antal elever och den verksamhet som ska bedrivas. Dock anges det också att detta behövs eftersom det är många elever som är obehöriga när de går ut årskurs 9, vilket kräver fler insatser och mer resurser för att se till varje elevs individuella behov när dessa elever börjar gymnasiet. 32

33 Fastigheter och lokaler 33

34 Sammanfattande iakttagelser av kostnadsläge och kapacitetsutnyttjande av fastigheter och lokaler Kostnadsläge avseende lokaler Kostnaderna per kvm är relativt låga. Genomsnittlig kostnad för grundskolan uppgår till 529 kr/kvm, de två enheterna med högst kostnad uppgår till 830 kr/kvm. Inom förskolan är genomsnittspriset 987 kr/kvm. Kostnaderna påverkas av att det finns tillfälligt inhyrda modullösningar som har en betydligt högre kostnad än övriga lokaler. Kapacitetsutnyttjande Förskolan har ett relativt högt utnyttjande av sina lokaler, endast 1 enhet (Yllestadskolan) ligger över riktvärdet avseende yta per barn. Anledningen till den stora skillnaden är att det är få barn i upptagningsområdet. Inom grundskolan finns ett flertal enheter som ligger över riktvärdet. 34

35 Iakttagelser från genomförda intervjuer och workshops Av genomförda intervjuer och workshops framkommer särskilt följande: Av genomförda intervjuer och workshops framkommer det information om att det finns en brist på skollokaler i centrala Falköping, vilket medför att det finns tankar på att inrätta nya skolor. Samtidigt som det är ett flertal skollokaler på landsbygden som inte används fullt ut på grund av ett vikande elevunderlag. 35

36 Personal 36

37 Antal lärare per skola i Falköpings kommun Av statistiken framgår det att åtta av 18 grundskolor har färre än tio anställda lärare, sett till antalet heltidstjänster. Tre av 18 grundskolor har färre än fyra anställda lärare, sett till antalet heltidstjänster. Antal heltidstjänster och antal tjänstgörande lärare per skola ,6 13 3, ,3 3, , ,8 1, ,8 8, , , , , , , , Heltidstjänster, Totalt antal Antal tjänstgörande lärare, totalt antal Tabell: Statistik hämtad från SIRIS. 37

38 Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet i Falköpings kommun Andel lärare i Falköpings kommuns grundskola med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne ligger strax under rikets genomsnitt. Det finns variationer i andel lärare med lärarlegitimation och behörighet mellan de olika skolorna. 120 Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet (%) ,5 66, ,8 72,2 71, , ,3 70,8 82, ,8 58,3 77,4 66,7 66,7 73,3 74,8 80, Tabell: Statistik hämtad från SIRIS. 38

39 Antal elever per lärare i Falköpings kommun 18,0 Antal elever per lärare (heltidstjänst) 17,1 16,0 14,0 13,2 12,9 14,0 14,0 13,3 14,4 12,0 10,0 10,6 9,7 11,8 10,7 11,7 11,2 11,4 11,7 10,1 11,8 11,5 10,8 10,9 10,9 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Tabell: Statistik från Falköpings kommun. 39

40 Personalomsättning 14 Antal tillsvidareanställda i grundskolan som avslutat sin tjänst, sökt annat jobb inom kommunen, sökt jobb i annan kommun eller gått i pension under perioden TOTALT Intern flytt Sökt jobb i annan kommun Pension 40

41 Iakttagelser från genomförda intervjuer och workshops Av genomförda intervjuer och workshops framkommer särskilt följande: Det anges farhågor kring skolledares möjlighet att rekrytera behörig personal. Vidare anges det som en utmaning att behålla kompetent personal. Det finns en uppfattning om att personal väljer att söka arbete i annan kommun än Falköping. Den generella bilden är att sårbarheten är hög på mindre skolor, vid sjukdom eller då personal byter arbetsplats (inom kommunen eller går till annan arbetsgivare) 41

42 BILAGA Delrapport Falköpings kommuns skolorganisation Innehåll: Fastigheter och lokaler Kunskapsresultat Skolpeng Stödfunktioner Trygghet på skolorna

43 Fastigheter och lokaler 43

44 Lokalutnyttjande (yta i kvm) Lokalutnyttjande inom Förskola

45 Lokalutnyttjande (yta i kvm) Totalt finns kvm lokalyta fördelat på kvm för grundskola och kvm för förskolan. De flesta lokalerna ägs av kommunen och ett fåtal förhyrningar av lokaler finns. I tabellerna på kommande sidor redovisas lokalutnyttjande (yta i kvm) per respektive grundskola och respektive förskola. Därefter redovisas genomsnittlig yta i m2/elev i grundskola och förskola. Lokalutnyttjande inom Grundskola

46 Genomsnittlig yta i m 2 /elev per skola 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 46

47 Genomsnittlig yta i m 2 /barn per förskola 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 47

48 Kapacitetsutnyttjande inom grundskolan Ett mått på om lokalerna är effektivt utnyttjande är att värdet ligger mellan kvm per elev. 35,0 rek värde per elev 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 48

49 Lokalkostnad per elev Hyreskostnad per elev i grundskola (tkr)

50 Lokalkostnad per barn förskolan Hyreskostnad per barn i förskola (tkr) 51

51 Hyreskostnader per kvm i förskolan Genomsnitt Falköping

52 Hyreskostnader per kvm i grundskolan 900 Genomsnitt Falköping

53 Kunskapsresultat Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Gymnasiet 54

54 Resultat från ämnesprovet i matematik, årskurs 3 80 Andel elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik i Falköpings kommun jämfört med riket, sett över tid Falköping Alla kommuner, ovägt medel Tabell: Statistik hämtad från kommun- och landstingsdatabasen KOLADA. Not: Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner/landsting hur det ser ut i en genomsnittlig kommun/landsting. 55

55 Elevernas måluppfyllelse i matematik, årskurs 3 Statistiken i diagrammet innehåller både måluppfyllelse för elever i årskurs 2 och årskurs 3. Fram till och med år 2011 mätte Falköpings kommun måluppfyllelsen på eleverna i årskurs 2. Efter år 2011 började nämnden istället att mäta måluppfyllelsen i årskurs 3. 95,00% Jämförelse av elevernas måluppfyllelse i årskurs 2 och 3 i Falköpings kommun, matematik 92,50% 90,00% 90,00% 87,50% 88,00% 85,00% 84,00% 86,00% 85,00% 80,00% 79,00% 79,00% 80,00% 81,00% 75,00% 70,00% Tabell: Statistik hämtad från Falköpings kommun. 56

56 Resultat från ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, årskurs 3 76 Andel elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i Falköpings kommun jämfört med riket Falköping Alla kommuner, ovägt medel Tabell: Statistik hämtad från kommun- och landstingsdatabasen KOLADA. Not: Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner/landsting hur det ser ut i en genomsnittlig kommun/landsting. 57

57 Elevernas måluppfyllelse i svenska, årskurs 3 Statistiken i diagrammet innehåller både måluppfyllelse för elever i årskurs 2 och årskurs 3. Fram till och med år 2011 mätte Falköpings kommun måluppfyllelsen på eleverna i årskurs 2. Efter år 2011 började nämnden istället att mäta måluppfyllelsen i årskurs 3. Jämförelse av elevernas måluppfyllelse i årskurs 3 sett över tid, svenska 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 87,00% 91,00% 72,00% 80,00% 88,00% 86,00% 90,00% 88,00% 90,00% 78,00% 79,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Tabell: Statistik hämtad från Falköpings kommun. 58

58 Öppna jämförelser år 2016, årskurs 3 Av resultatet från SKL:s Öppna jämförelser för grundskolan som presenterades i mars år 2016 framgår det att Falköpings kommun rankas till 216:e plats av 290 kommuner avseende andel elever som klarat alla delprov i ämnesprovet svenska och svenska som andraspråk. Det framgår också att Falköpings kommun rankas till 142:e plats av 290 kommuner avseende andel elever som klarat alla delprov i ämnesprovet för matematik. 59

59 Sammanfattande iakttagelser för kunskapsresultaten i årskurs 3 I jämförelse med riket ser kunskapsresultaten för årskurs 3 något bättre ut än resultaten för årskurs 6 och årskurs 9. Resultaten från årskurs 3 ligger trots detta något sämre till än vad genomsnittet för riket är. Resultaten i såväl matematik, svenska och svenska som andraspråk visar en svag men negativ utveckling av kunskapsresultaten. Med anledning av de sjunkande resultaten i matematik beslutade barn- och utbildningsnämnden att alla lärare i grundskolan och gymnasiet skulle gå mattelyftet under år År har alla förskolelärare och lärare i särskolan också gått mattelyftet. Nämnden har vidare beslutat att verksamheten ska ha tätare uppföljning avseende kunskapsresultaten i matematik och att det ska finnas ett matteombud på varje skola. Vi noterar en genomgående svacka i kunskapsresultatet för år Denna svacka anges bero på att förvaltningen ändrade mall och tillvägagångssätt för att mäta elevernas måluppfyllelse år

60 Kunskapsresultat Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Gymnasiet 61

61 Andel elever som lägst fått godkänt i matematik, årskurs 6 Statistiken i diagrammet innehåller både måluppfyllelse för elever i årskurs 5 och årskurs 6. Fram till och med år 2011 mätte Falköpings kommun måluppfyllelsen på eleverna i årskurs 5. Efter år 2011 började nämnden istället att mäta måluppfyllelsen i årskurs 6. 92,00% Jämförelse över tid - andel elever i Falköpings kommun som minst fått godkänt i matematik, årskurs 6 90,00% 88,00% 90,00% 90,00% 89,00% 88,00% 86,00% 84,00% 85,00% 85,10% 84,60% 82,00% 80,00% 79,50% 81,00% 82,00% 80,80% 78,00% 76,00% 74,00% Tabell: Statistik hämtad från Falköpings kommun. 62

62 Andel elever som lägst fått godkänt i matematik, årskurs 6 Andel elever i årskurs 6 med lägst betyg E i matematik i Falköpings kommun jämfört med riket ,8 85,3 85,3 90,9 90,8 81, Falköping Alla kommuner, ovägt medel Tabell: Statistik hämtad från kommun- och landstingsdatabasen KOLADA. Not: Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner/landsting hur det ser ut i en genomsnittlig kommun/landsting. 63

63 Andel elever som lägst fått godkänt i svenska, årskurs 6 Statistiken i diagrammet innehåller både måluppfyllelse för elever i årskurs 5 och årskurs 6. Fram till och med år 2011 mätte Falköpings kommun måluppfyllelsen på eleverna i årskurs 5. Efter år 2011 började nämnden istället att mäta måluppfyllelsen i årskurs ,00% Jämförelse över tid - andel elever i Falköpings kommun som minst har fått godkänt i svenska, årskurs 6 95,00% 90,00% 85,00% 92,00% 94,00% 87,00% 85,00% 88,00% 85,00% 92,30% 90,50% 94,60% 80,00% 80,00% 80,00% 75,00% 70,00% Tabell: Statistik hämtad från Falköpings kommun. 64

64 Andel elever som lägst fått godkänt i svenska, årskurs Andel elever i årskurs 6 med lägst betyg E i svenska i Falköpings kommun jämfört med riket ,3 92,5 94,7 95,2 91,4 90, Falköping Alla kommuner, ovägt medel Tabell: Statistik hämtad från kommun- och landstingsdatabasen KOLADA. Not: Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner/landsting hur det ser ut i en genomsnittlig kommun/landsting. 65

65 Andel elever som lägst fått godkänt i engelska, årskurs 6 Statistiken i diagrammet innehåller både måluppfyllelse för elever i årskurs 5 och årskurs 6. Fram till och med år 2011 mätte Falköpings kommun måluppfyllelsen på eleverna i årskurs 5. Efter år 2011 började nämnden istället att mäta måluppfyllelsen i årskurs 6. 92,00% Jämförelse över tid - andel elever i Falköpings kommun som minst fått godkänt i engelska, årskurs 6 90,00% 88,00% 86,00% 89,30% 90,00% 87,00% 87,00% 90,00% 87,50% 84,00% 82,00% 80,00% 80,50% 81,00% 82,00% 83,20% 84,60% 78,00% 76,00% 74,00% Tabell: Statistik hämtad från Falköpings kommun. 66

66 Andel elever som lägst fått godkänt i svenska som andraspråk, årskurs 6 Andel elever i årskurs 6 med lägst betyg E i svenska som andraspråk i Falköpings kommun jämfört med riket 80,0 70,0 60,0 50,0 72,0 67,7 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 25,6 33, Falköping Alla kommuner, ovägt medel Tabell: Statistik hämtad från kommun- och landstingsdatabasen KOLADA. Not: Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner/landsting hur det ser ut i en genomsnittlig kommun/landsting. 67

67 Öppna jämförelser år 2016, årskurs 6 Av resultatet från SKL:s Öppna jämförelser för grundskolan som presenterades i mars år 2016 framgår det att Falköpings kommun rankas till 270:e plats av 290 kommuner avseende den genomsnittliga betygspoängen för elever i årskurs 6 i matematik. Den genomsnittliga betygspoängen för matematik i Falköpings kommun är 10,9. Den genomsnittliga betygspoängen för matematik i riket är 12,6. Av resultatet framgår också att Falköpings kommun rankas till en 245:e plats av 290 kommuner avseende den genomsnittliga betygspoängen för elever i årskurs 6 i svenska. Den genomsnittliga betygspoängen för svenska i Falköpings kommun är 12,3. Den genomsnittliga betygspoängen för svenska i riket är 13,3. Falköpings kommun rankas till en 149:e plats av 290 kommuner avseende den genomsnittliga betygspoängen för elever i årskurs 6 i svenska som andraspråk. Den genomsnittliga betygspoängen för svenska som andraspråk i Falköpings kommun är 4,4. Den genomsnittliga betygspoängen för svenska som andraspråk i riket är 7,6. 68

68 Sammanfattande iakttagelser för kunskapsresultaten i årskurs 6 I jämförelse med riket placerar sig Falköpings kommun relativt långt under det genomsnittliga kunskapsresultatet för elever i årskurs 6 för svenska, matematik och svenska som andraspråk. Resultatet i svenska som andraspråk är något bättre än det för matematik och svenska, sett i jämförelse mot riket. Kunskapsutvecklingen i engelska och matematik har sedan år 2005 följt en negativ trend med sjunkande kunskapsresultat. Kunskapsutvecklingen i svenska har sedan 2006 också haft en negativ trend, men har sedan år 2008 vänt och följt en positiv utveckling med allt högre resultat. År 2015 passerade andel elever som minst fått godkänt i svenska det tidigare högsta uppmätta resultatet under granskad period. Det samlade resultatet ligger trots detta på en lägre nivå än genomsnittet i riket. Av utbildningsförvaltningen har vi också fått uppgifter om att andel elever med utländsk bakgrund år 2007 låg på 7,3%. År 2015 har 27,3% av eleverna utländsk bakgrund. Falköpings kommun har sedan år 2006 genomfört ett omfattande arbete för att förbättra elevernas läsförståelse där bland annat externa konsulter har hyrts in under perioder för att stödja verksamheterna i detta arbete. Utbildningsförvaltningen anger att detta troligtvis är anledningen till att kunskapsresultaten för svenska har följt en positiv utveckling de senaste åren. Med anledning av de sjunkande resultaten i matematik beslutade barn- och utbildningsnämnden att alla lärare i grundskolan och gymnasiet skulle gå mattelyftet under år År har alla förskolelärare och lärare i särskolan också gått mattelyftet. Nämnden har vidare beslutat att verksamheten ska ha tätare uppföljning avseende kunskapsresultaten i matematik och att det ska finnas ett matteombud på varje skola. Vi noterar en genomgående svacka i kunskapsresultatet för år Denna svacka anges bero på att förvaltningen ändrade mall och tillvägagångssätt för att mäta elevernas måluppfyllelse år

69 Kunskapsresultat Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Gymnasiet 70

70 Genomsnittligt meritvärde, årskurs Genomsnittligt meritvärde över tid i Falköpings kommun jämfört med riket , ,5 208,6 206,3 206,8 207,3 209,3 209,6 203,6 198,8 208,8 203,3 210,6 199,7 211,4 202,6 212,8 199, Falköping Riket Tabell: Statistik hämtad från Falköpings kommun. 71

71 Genomsnittligt meritvärde, årskurs 9 Av resultatet från SKL:s Öppna jämförelser för grundskolan år 2016 framgår det att Falköpings kommun rankas till en 254:e plats av landets 290 kommuner avseende meritvärdet i årskurs 9 år Meritpoängen i Falköpings kommun är 201,7 medan rikets genomsnitt ligger på 217,1. Meritvärde för elever i årskurs 9, år ,9 187,5 211, ,9 201, ,8 160 Tabell: Statistik hämtad från kommun- och landstingsdatabasen KOLADA. 72

72 Andel obehöriga elever, årskurs 9 30,00% Andel obehöriga elever i årskurs 9, FALKÖPING 26,60% 25,00% 23,60% 20,00% 18% 16,30% 18,90% 15,00% 11,60% 11,50% 10,00% 10,40% 9,50% 7,80% 9,60% 5,00% 0,00% Tabell: Statistik hämtad från Falköpings kommun. 73

73 Andel behöriga elever, årskurs 9 Tabell hämtad från barn- och utbildningsnämndens kvalitetsredovisning år

74 Andel elever som uppnått målen/kraven i samtliga ämnen, årskurs ,5 80,7 76,6 75,6 73,4 74,1 74,1 73,5 66,4 68, År 0 75

75 Öppna jämförelser år 2016, årskurs 9 Av resultatet från SKL:s Öppna jämförelser för grundskolan som presenterades i mars år 2016 framgår det att Falköpings kommun rankas till 235:e plats av landets 290 kommuner avseende andel elever som uppnått kunskapskraven i årskurs 9 i alla ämnen. Det är 68 % av Falköpings kommuns elever i årskurs 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen. I riket är det i genomsnitt 76 % av eleverna i årskurs 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen. 77 % av eleverna i årskurs 9 i Falköpings kommun som är behöriga till de nationella yrkesprogrammen (plats 243 av landets 290 kommuner) 75 % av eleverna i årskurs 9 i Falköpings kommun som är behöriga till de estetiska programmen (plats 249 av landet 290 kommuner) 73 % av eleverna i årskurs 9 i Falköpings kommun som är behöriga till ekonomi-, samhälls-, och humanistiska programmen (plats 256 av landets 290 kommuner) 10,7 % av eleverna i årskurs 9 i Falköpings kommun som har betygspoäng i matematik (plats 255 av landets 290 kommuner) 81 % av eleverna har i årskurs 9 i Falköpings kommun som har betyg A-E i matematik (plats 275 av landets 290 kommuner) 76

76 Sammanfattande iakttagelser för kunskapsresultaten i årskurs 9 Andel elever som är obehöriga till de nationella gymnasieprogrammen har ökat markant sedan år Den största ökningen av antalet obehöriga skedde från och med år 2011 och framåt. Sett till statistiken över antal behöriga elever till de nationella gymnasieprogrammen, ligger Falköpings kommun långt under genomsnittet i riket. Medan det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 i riket har följt en svag, men positiv utveckling sedan år 2005, har meritvärdet i Falköpings kommun istället följt en negativ utveckling. Med anledning av de sjunkande resultaten i matematik har barn- och utbildningsnämnden beslutat att alla lärare i grundskolan och gymnasiet skulle gå mattelyftet under år År har alla förskolelärare och lärare i särskolan också gått mattelyftet. Nämnden har vidare beslutat att verksamheten ska ha tätare uppföljning avseende kunskapsresultaten i matematik och att det ska finnas ett matteombud på varje skola. 77

77 Skolpeng 83

78 Ska man dela upp skolpengen utifrån de olika årskurserna? Det spelar roll om det är Jämförelse med riket! Nettokostnadsavvikelse viktigt! Stryk det som bara är en kostnad och inte relateras till varje förskola och skola. 84

79 Skolpeng per elev och grundskola (exklusive lokalkostnader)

80 Svenska som andraspråk samt modersmål i tkr (budget) **) Svenska som andraspråk fördelas efter bedömning av elevernas språkkunskaper. Fördelning görs vår- resp hösttermin. ***) Modersmålslärarna arbetar oftast på flera enheter, men personalansvar och ekonomi tillfaller en enhet. Svårt att fördela procentuellt Svenska som andraspråk Modersmål 86

81 Utfall kostnader grundskola (nettokostnad per elev)

82 Personalkostnad per elev grundskolan

83 Skolpeng inom grundskolan Skillnaden mellan den enhet som har den högsta budgettilldelningen och den som har lägst är 25 tkr. (beräknat exklusive lokalkostnader). Resurstilldelningen består till största delen av grundbidraget, endast en mindre del omfördelas via socioekonomi. 90

84 Stödfunktioner 95

85 Administratörer i förskola och grundskola, forts. Utöver de tio utlokaliserade administratörerna finns också ett centralt barnomsorgskontor där ytterligare två administratörer finns. Dessa två administratörer handhar all administrativ handläggning av barnomsorg såsom ansökan, placering, köhantering och fakturering. De utlokaliserade administratörerna behöver därmed inte hantera detta för sin egna enhet. Exempel på arbetsuppgifter som de utlokaliserade administratörerna gör är: Registrerar personalschema i Besched Frånvarorapportering i Besched Flextidsrapportering/kontroll Personalhantering i Extens Information till ny personal Statistik, tex. SCB Skriver anställningsavtal Kontrollerar analyslistor Fakturaadministration Inköpsansvarig Posthantering Uppdatering av kontaktlistor föräldrar Web-publicering elever Inköp blommor m.m. ( personalvård ) Administrerar kompetensutveckling Registrerar r-card och nycklar Hanterar försäljning av matkuponger Tar fram ekonomirapporter Uppdaterar krispärm Protokoll fr. APT och SAMS Hanterar Novaschem och Skola24 Busskortshantering Vikariehantering Elev- och betygsregistrering Kontroll kontering av lönefördelning 96

86 Administratörer i övriga verksamheter Det finns en heltidstjänst administratör som tjänstgör o,5 del av sin tjänst på specialpedagogiskt centrum (PSC) och o,5 del av sin tjänst på mottagningsenheten. På Ållebergsgymnasiet finns 6,0 administratörer varav en 0,75 av en tjänst utgörs av en intendent och 1,25 av två tjänster utgörs av schemaläggare. 97

87 Stödfunktioner på förvaltningen Barn- och utbildningskontoret består av följande funktioner, som på olika sätt, utgör stödfunktioner gentemot verksamhetschefer och skolledare: Skolchef Två utvecklingsledare En förvaltningsekonom En personalplanerare En controller En kommunikatör En ekonomiassistent En nämndsekreterare 98

88 Trygghet på skolorna 99

89 Grundskoleenkät 2015 åk 5 och 8 Jag trivs i skolan som helhet Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 100

90 Grundskoleenkät 2015 åk 5 och 8 Jag känner mig trygg i skolan Enligt grundskoleenkäten för år 2015 både trivs eleverna och känner sig mest trygga på Åsarp. Det finns därutöver variationer mellan skolor där vissa skolor framstår som att ha problem med otrygga elever Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 101

91 Grundskolenkät om trygghet på skolorna På total nivå svarar eleverna på frågan om de känner sig trygg i skolan: Stämmer inte alls eller ganska dåligt: totalt 4 % i åk 5 och 3 % i åk 8 (ingen i åk 8 svarar att det inte stämmer alls). 68 % i både grundskolan och på gymnasiet svarar att de instämmer helt och hållet med att de känner sig trygg på skolan. Motsvarande för stämmer ganska bra är 26 respektive 27 %. Totalt känner sig 97 % på gymnasiet trygga, motsvarande för grundskolan är 96 %. Samma som tidigare år. 102

92 Grundskoleenkät 2015 åk 5 och 8 Lärarna i min skola anpassar undervisningen efter mina behov Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 103

93 Ung i Falköping 2015 LUPP-enkäten, åk 8 (312 st) och år 2 (292 st) En fjärdedel av högstadieungdomarna har blivit utsatta för mobbning eller andra trakasserier det senaste halvåret. Tjejer är mer utsatta än killar och personer med annan sexuell läggning och personer som är sjuka eller har en funktionsvariation har blivit utsatta för mobbning och trakasserier i klart större utsträckning än de flesta andra. Vanligaste platsen för mobbing och trakasserier är på skolan. 6 % i båda åldersgrupperna känner sig sällan eller aldrig trygga i skolan. Drygt en femtedel av killarna i båda åldersgrupper har blivit hotade eller bestulna under det senaste halvåret. Falköpings unga är nöjda med många aspekter av skolan, de trivs med stämningen och tycker att undervisningen och lärarna är bra. Alla är inte lika nöjda med skolans förmåga att agera aktivt när mobbning och kränkningar sker. Eleverna vill påverka mycket i skolan, men en majoritet upplever att de inte har så mycket inflytande över skolans verksamhet. 104

94 Anmälan om kränkande behandling Tabellen nedan visar antal anmälningar om kränkande behandling som redovisats för nämnden från och år 2013 till och med maj år Totalt antal anmälningar: År 2013: 44 År 2014: 78 År 2015: 142 År 2016: 102 (per maj månad) Den stora skillnaden i antal kränkningsärenden kan delvis bero på skolinspektionens tillsyn under höstterminen år 2014, vilket ökade fokuseringen på kränkningsärenden. År 2015 var rutinerna kring registrering i ärendehanteringssystemet helt på plats och utbildning och information gavs till rektorer och administrativ personal. Under perioden har elevantalet ökat på skolorna