Falköpings kommuns Framtida förskole- och skolorganisation

Transkript

1 Rådgivningsrapport Magnus Höijer Viktor Prytz My Nyström Daniel Brandt Sandra Marcusson Falköpings kommuns Framtida förskole- och skolorganisation Oktober 2016

2 Falköpings kommuns skolorganisation Innehåll 1. Summering och framtida utblick Inledning Uppdraget Genomförande och beskrivning av fokusområden Slutsatser för framtida skolorganisation Förslag på ny skolorganisation Förslag A Grundskoleorganisationen Förskoleorganisationen Förslag B Grundskoleorganisationen Förskoleorganisationen Förslag C Grundskoleorganisationen Förskoleorganisationen Effekter på ledningsorganisationen Nulägesbeskrivning Nuvarande skolorganisation Förskolorna Grundskolorna Elevprognos Pedagogiskt ledarskap och stödfunktioner Stödfunktioner på förvaltningen Administration Ekonomi Personal Skolpeng Kunskapsresultat Årskurs Årskurs Årskurs Fastigheter och lokaler Trygghet på skolorna Bilagor Skolpeng Kunskapsresultat

3 Falköpings kommuns skolorganisation Årskurs Årskurs Årskurs Fastigheter och lokaler Trygghet på skolorna Grundskoleenkäten LUPP-enkäten Anmälan om kränkande behandling Förslag på ny skolorganisation Förslag A Förslag B Förslag C

4 Falköpings kommuns skolorganisation 1. Summering och framtida utblick Oavsett huvudman ska skolan i Sverige vara likvärdig barnets och elevens sociala bakgrund, födelseort, boendeort eller kommunens ekonomiska förutsättningar eller politiska viljeinriktning ska inte påverka likvärdigheten så att den drabbar eleven negativt. Vi har också en förskola som sedan några år tillbaka har ett uppdrag som grundas i en läroplan. Det innebär att förskolan definitivt har lämnat gamla tiders daghem, där omhändertagande och trygghet var det fokus som fanns för verksamheten. Vi lever idag i ett samhälle där barns och elevers lärande är centralt för individens utveckling och för samhällets utveckling. Där har huvudmännen ett stort och viktigt ansvar. De utmaningar som Falköpings kommun står inför inom förskolan och grundskolan kan te sig svåra att hantera: det finns stora behov av att förbättra kunskapsresultaten samtidigt som kommunen delar svårigheten att finna behöriga och legitimerade lärare med grannkommuner och huvudmän över hela landet. Detta har också öppnat upp arbetsmarknaden för personal inom förskolan och skolan där vi ser en högre rörlighet och en hårdare konkurrens om personal och medarbetare än på mycket länge. Medarbetarna ska också precis som i andra kommuner - arbeta med sitt huvuduppdrag i förskole- och skollokaler av varierande status och i varierande behov av upprustning. Lokalerna är byggda i olika tidsperioder som satt sina fysiska avtryck och som påverkar förutsättningarna för hur verksamheten kan bedrivas. Storlek på klassrum, geografisk spridning, tillgång till grupprum, möjligheter att få fungerande nätverk beroende på byggnadens konstruktion - det är några av sakerna som kan variera. Samt hur det löpande underhållet bedrivits. En avgörande personalgrupp i detta är förskolechefer och rektorer. De ska leda verksamheten i vardagen, ansvara för att utveckla verksamheten, tillse att det finns tillgång till rätt personal med rätt kompetens och förstås ha goda relationer med medarbetare, barn och elever och vårdnadshavare. Även för denna grupp börjar arbetsmarknaden bli rörligare. Förutsättningarna för att vara förskolechef och rektor är ett viktigt område för att kunna bedriva en fungerande verksamhet idag och i framtiden. Förskolechefen och rektorn är i många perspektiv och sammanhang den viktigaste länken mellan huvudmannen och verksamheten. Förändringarna som behöver göras är i grunden av godo: det handlar om att skapa förutsättningar för en ökad likvärdighet och för en bättre fungerande förskola och skola för barnen och för eleverna, och för lärare och ledare. Den svenska skolan behöver idag generellt och hos varje huvudman hitta former där det kollegiala lärandet blir en väsentlig del för hur skolan organiseras. Gemensamt kan kollegiet skapa och hitta former för att använda de olika formella och informella kompetenser som finns. Det finns då stora fördelar med att göra det i större grupperingar, där personalen möts och arbetar tillsammans i vardagen. Det innebär också att organisationen blir mindre sårbar, att det finns bättre möjligheter för att utvecklas i organisationen och att de totala resurserna blir större. 3

5 Falköpings kommuns skolorganisation Detta handlar även om elevhälsan och elevhälsans uppdrag. Alla elever ska idag ha tillgång till elevhälsa. Den faktiska tillgången kan variera, där elever på väldigt små skolor kanske inte har tillgång till en kurator mer än en gång i veckan, medan elever på en stor skola har en kurator på plats varje dag. De förslag till förändring och utveckling som här lämnas är förslag. Vi vill i sammanhanget betona vikten av att huvudmannen faktiskt agerar i den nuvarande situationen. Den nuvarande situationen tar kraft och energi från huvuduppdraget i förskolan och skolan. Att inte förändra antalet enheter (förskolor och skolor) och investera i att göra de fysiska lokalerna bättre riskerar att förvärra möjligheterna till att ägna sig åt huvuduppdraget. Utan förändring kommer organisationen på flera nivåer (även den politiska nivån) att fortsätta behöva lägga stora delar av tiden på att få vardagen att fungera: hantera de emellanåt dåligt anpassade lokaler som finns efter bästa förmåga och försöka ett ständigt ofärdigt och svåröverskådligt pussel vad gäller tillgång till behörig personal. 4

6 Falköpings kommuns skolorganisation 2. Inledning 2.1. Uppdraget Falköpings kommun genomförde 2015 en översyn av kommunens samtliga verksamheter. Syftet med översynen var bland annat att undersöka om det går att höja kvaliteten på och även effektivisera kommunens resurser. Slutrapporten delgavs till kommunen i slutet av december år Utifrån de förbättringsområden som framkom i slutrapporten har barn-och utbildningsförvaltningen gett PwC i uppdrag att genomföra en utredning som ska innehålla konkreta förslag till förbättringar inom skolorganisationen. Förbättringarna som föreslås i utredningen ska leda till att resurser används så effektivt som möjligt samt att kvaliteten ska öka för att gynna Falköpings kommuns barn och elever på bästa sätt. Detta innebär att hela organisationen måste ses över. Utredningen innefattar en beskrivning av den nuvarande organisationen vad avser förskola och grundskola i Falköpings kommun, en analys av organisationens styrkor och utmaningar samt förslag till nya sätt organisera verksamheten, samt andra förslag till förändringar. Utredningen ska enligt direktiv ta stor hänsyn till att hålla ihop olika stadier enligt läroplanens indelning (F-3, 4-6 och 7-9). Den framtida skolorganisationen ska ge goda förutsättningar för: Höjda resultat God lärarbehörighet och kollegialt lärande Undervisning av god kvalitet, samt ett väl fungerande utvecklingsarbete Ett gott pedagogiskt ledarskap Effektivare organisation av elevhälsa, administration och skolledning 5

7 Falköpings kommuns skolorganisation 2.2. Genomförande och beskrivning av fokusområden Utredningen har genomförts genom en hög grad av delaktighet av barn- och utbildningsförvaltningen bland annat genom den styrgrupp som har tillsatts för projektets styrning men också i och nära dialog med medarbetare i organisationen. PwC har tagit del av underlag som är relevant för uppdraget. För att konkretisera och kategorisera utredningens innehåll har följande fokusområden belysts: Skolorganisation Skolorganisationens nuvarande utformning samt ansvar och roller. Kunskapsresultat Kunskapsresultat i olika årskurser och skolor m.m. Fastigheter och lokaler Lokalinventering. Nyttjandegrad, kapacitetsmått m.m. Personal Personaltäthet, lärarbehörighet, rekrytering m.m. Trygghet på skolorna Trivsel och trygghet på respektive skola. Stödfunktioner Ekonomi, Kvalitetsarbete, Administration m.m. Pedagogiskt ledarskap Möjligheter till att bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Skolpeng/budget Resursfördelningssystem, m.m. Elevprognoser Statistik på antal elever i samtliga förskolor, skolor och framtida prognoser. Som ett komplement till granskningen av statistik och annat underlag avseende de nio uppräknade områdena ovan, har även intervjuer och workshops genomförts. Intervjuer har genomförts med nämndens presidium, skolchef samt verksamhetschefer för förskola, grundskola och gymnasieskola. Workshops har genomförts med förskolechefer, grundskolerektorer, gymnasierektorer, förskolelärare och lärare, personal från elevhälsan, förvaltningens stabsfunktioner samt fackliga representanter. En delrapport av utredningen innehållande styrkor och utmaningar med den nuvarande organisationen presenterades till barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning i juni år I denna slutrapport kommer delar av underlaget från delrapporten samt dess bilagor att användas. 6

8 Falköpings kommuns skolorganisation 3. Slutsatser för framtida skolorganisation Sett utifrån uppdraget och redovisade nulägesbeskrivningar i delrapporten har följande diskussion och slutsatser varit styrande för den framtida skolorganisationen: Avsaknaden av systematiska och kommunövergripande elevprognoser medför en viss osäkerhet till hur organisationen bör utformas. Utan elevprognoser är det nästintill omöjligt för huvudmannen att arbeta strategiskt och långsiktigt med organiseringen av förskolor och skolor. Det kan få konsekvenser för förmågan att fatta beslut som är hållbara över tid, och därmed riskerar också verksamheten att drabbas av kortsiktighet och förändringar med kort varsel. I den framtida organisationen behöver systematiska prognoser över barn- och elevtalsutveckling vara en central del i det strategiska arbetet. Huvudmannaansvaret, elevernas lärande och deras kunskapsutveckling ska stå i centrum och är det viktigaste för hur skolan organiseras. Eleverna har rätt till en likvärdig utbildning. En fungerande tillgång till lärare, elevhälsa och andra resurser är nödvändiga för att skolan ska fungera. Ett starkt fokus på huvudmannens ansvar kan i vissa fall utmana andra kommunala uppdrag och ambitioner, och målkonflikter kan uppstå. Men uppdraget som huvudman går inte att kompromissa bort, och i ljuset av de utmaningar som Falköpings kommun har så behöver frågan om likvärdighet och förutsättningar för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen hela tiden ställas i centrum. Inga kombinationer av chefsfunktioner på operativ nivå över skolformsgränser förskola grundskola. Risken finns annars att ledarskapet blir splittrat och att förutsättningarna för ett närvarande pedagogiskt ledarskap försämras. Varje skolform behöver sitt fokus, och då behöver chefsuppdragen renodlas. För den framtida ledningsorganisationen inom grundskolan behöver principen en rektor en skola gälla. Ingen rektor bör ha ansvar för två skolor. Även här riskerar ledarskapet att bli splittrat och att förutsättningarna för ett närvarande pedagogiskt ledarskap försämras. Det är dock möjligt att vara två rektorer på en skola, eller en biträdande rektor och en rektor. En viktig förutsättning för att skapa likvärdighet och för att förskolan och skolan på ett systematiskt sätt ska kunna utvecklas och förbättras är ett närvarande ledarskap med rätt förutsättningar. Att ge rektorer fysiska förutsättningar till ett närvarande ledarskap bedöms som centralt i den framtida förändringen. Lärarnas och förskollärarnas kompetens ska användas på bästa sätt. Organisationen måste ge goda förutsättningar för att kunna använda de legitimerade och behöriga lärare som finns. Goda förutsättningar är bl a att säkerställa så låg sårbarhet som möjligt så att organisationen kan hantera oplanerad frånvaro av lärare med så små störningar som möjligt, och att ge 7

9 Falköpings kommuns skolorganisation förutsättningar att ha flera olika kompetenser så att förskolor och skolor kan organiseras utifrån vad förskolechef och rektor bedöms vara mest lämpligt. Det måste finnas goda möjligheter att utvecklas, arbeta tillsammans med kollegor och att ha karriärmöjligheter. Det är centrala delar i att kunna behålla och rekrytera förskollärare och lärare i organisationen. Detta kräver större enheter generellt, för att det ska finnas flera kollegor att söka sammanhang och utveckling med, både i vardagen och i mer riktade utvecklingsinsatser. Barn, elever och personal ska ha tillgång till moderna och fungerande lokaler som nyttjas effektivt. Idag är skillnaderna stora vad avser lokaler, och i vissa fall utmanas också likvärdigheten då det t ex finns elever i grundskolan som inte har tillgång till (eller väldigt långt till) funktionella lokaler för laborationer, idrott, musik samt hem- och konsumentkunskap, vilket kan påverka deras kunskapsutveckling negativt. Lokalernas utformning är en viktig förutsättning för en likvärdig och fungerande förskola och skola. Vidare står kommunen i utmaningen att förbättra skolresultaten. För att lyckas med det krävs en fungerande organisation för kvalitetsarbete där chefer kan leda arbetet och där medarbetarna kan bidra. Rektorer, förskolechefer, lärare och förskolelärare är centrala för att detta arbete ska vara framgångsrikt och för att det systematiska kvalitetsarbetet ska kunna fungera väl. Utifrån ovan nämnda nulägesbeskrivningar och slutsatser har tre förslag på en ny skolorganisation tagits fram. I framtagandet av de tre förslagen har högstadieorganisationen tjänat som utgångspunkt. Förslagen utgår från ett visst antal högstadieskolor och hur färre antal högstadieskolor påverkar den övriga grundskoleorganisationen och i förlängningen förskolans organisation. Bedömningen är att antalet högstadieskolor är för många i förhållande till antalet elever samt utifrån andra geografiska aspekter såsom var högstadieeleverna befinner sig rent geografiskt i kommunen, samt utifrån förutsättningar att bedriva en likvärdig verksamhet med bl a möjligheter att ha behöriga lärare på skolorna. 1 I uppdraget har ingått utgångspunkten att skolorna i förslagen ska omfatta F-6, 7-9 alternativt F-9. Därmed är de förslagen utformade med dessa indelningar. Särskolan bedrivs idag på två grundskolor. En del av särskolan är en F-6 skola samtidigt som särskolan har elever upp till årskurs 9. Detta är inte ändamålsenligt för elever och personal. Därför rekommenderas att särskolan samlas på skolor som erbjuder förskoleklass till årskurs nio i största möjliga utsträckning. Det finns två särskilda undervisningsgrupper som organisationen behöver ha kvar. Deras placering måste utgå från liknande resonemang som särskolan. Eleverna ska vara på skolor där det finns motsvarande årskurser. 1 Utöver detta har även hänsyn tagits till att Stenstorp är nybyggd/håller på att byggas ut samt att vissa fastigheter har bättre fastighetsstatus än andra. 8

10 Falköpings kommuns skolorganisation Samtliga förslag innebär att skolor stängs. Detta resulterar i att det uppstår lokaler som kan användas till andra verksamheter. Bedömningen är att det inte ska läggas ner några förskolor i kommunen. Däremot är det viktigt att se över lokalerna i de orter där skolorna stängs. Vidare finns det tydliga behov, utifrån förvaltningens kartläggningar av lokalernas status, att rusta upp vissa förskolor. Användningen av skollokalerna är beroende av avvägningar som nämnd och förvaltningsledning behöver göra. Detta redovisas närmare längre fram under respektive förslag. Samtliga förslag innebär att det skapas större skolenheter sett till antal elever. Elevantalet är grunden för: resursfördelning, där totalt större resurser till en enhet ger skolledning (om det handlar om en grundskola) ett handlingsutrymme som är svårt att finna i en väldigt liten enhet en hälsofrämjande elevhälsa som kan vara närvarande och arbeta främjande och förebyggande med elever och med personal. Tillgången till elevhälsa på varje skola styrs av skolan storlek sett till antal elever och större skolenheter ger avsevärt bättre förutsättningar till en elevhälsa som är tillgänglig dagligen på skola lokalbehov, där större skolenheter medför att investeringar i moderna lokaler och speciallokaler kan motiveras med att nyttjandegraden kommer att vara högre än vid små skolor. Större enheter ger också möjligheter till att skapa olika miljöer som är stimulerande och kan möta alla elever. kompetensbehov, där större enheter medför att inte bara antalet medarbetare blir fler utan också bredden i kompetenser, som t ex gör bättre förutsättningar att organisera verksamheten för att möta rekryteringsutmaningar och finna arbetsformer som minimerar sårbarhet och där barns och elevers behov bättre kan mötas med de olika kompetenser som finns möjligheter till utveckling och kvalitetsarbete, där det inte enbart handlar om det systematiska kvalitetsarbetet utan även säkerställa kollegialt lärande och skapa samsyn kring t ex bedömning och betygssättning och på så sätt bli mer rättssäker i verksamheten. Det framstår som att det finns en stor spridning i kunskapsresultat mellan skolorna och detta kan vara ett tecken på att det finns problem med likvärdigheten (se exempelvis diagrammet på sid 31). möjligheter till integration av nya elever där det blir enklare att finna sammanhang och former för att ta emot nya elever som behöver mötas med olika typer av kompetens. Elevernas möjligheter att vid sidan av de formella lärandesituationerna finna sociala sammanhang som passar var och en ökar också. Och där kan större enheter frigöra resurser som t ex kan användas för att stärka de sociala sammanhangen på skolan med andra kompetenser och resurser än just lärare. de olika valmöjligheter som kan erbjudas för eleverna avseende t ex moderna språk, men också de ökade möjligheter som finns för huvudmannen att på ett 9

11 Falköpings kommuns skolorganisation effektivt sätt kunna möta behov av modersmålsundervisning och studiehandledning Samtliga dessa faktorer bidrar till att ge förutsättningar för en attraktiv och stimulerande verksamhet för barn, elever och personal. Det är i sammanhanget viktigt att vara medveten om att alla dessa faktorer tillsammans inte en enda isolerad skapar förutsättningarna. Samt att större enheter i sig inte är en garanti för en positiv utveckling men att det även här skapas bättre förutsättningar än för mindre enheter. Avgörande framgångsfaktorer är därefter då enheterna är färre och större - bland annat ledning och styrning med fungerande stöd till rektorer, ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete, tydliga gemensamma rutiner och processer som samtidigt tillåter lokala avvikelser och kreativitet. Där är slutsatserna tidigt i detta kapitel väsentliga. I följande kapitel presenteras respektive förslag. 10

12 Falköpings kommuns skolorganisation 4. Förslag på ny skolorganisation 4.1. Förslag A Grundskoleorganisationen Detta förslag innehåller fyra högstadieskolor och förslag på att sju grundskolor avvecklas. Förslaget innebär därmed att det kommer finnas 10 grundskolor i Falköpings kommun. Förslag på högstadieskolor Stenstorp Kyrkerör Floby Kinnarp Förslag på skolor som avvecklas Åsle Yllestad Torbjörntorp Åsarp Odensberg Åttagård Broddetorp Det skapas en renodlad högstadieskola i centrala Falköping och att denna förläggs på Kyrkerörskolan alternativt att det byggs en ny högstadieskola för omkring 500 elever. Genom denna förändring frigörs utrymme från Centralskolan som bidrar till att samtliga skolor i centrala Falköping avlastas. Förslag A innebär även att kommunens samtliga grundskolor omvandlas till renodlade F- 6 skolor (förutom Stenstorp, Floby och Kinnarp som blir F-9 skolor och Kyrkerör som blir en renodlad 7-9 skola). Förslag A innebär följande för elevströmningarna: - Eleverna som idag går på Åttagårdsskolan kommer att fördelas ut på övriga skolor i centrala Falköping. I Förslag A har Centralskolan möjlighet att ta emot alla elever från Åttagårdsskolan. - Eleverna i Åsle och Yllestad går på Vartofta skola som blir F-6. De går sedan på Kinnarps skola i årskurs Eleverna i Torbjörntorp placeras i Gudhem som blir F-6. De går årskurserna 7-9 på Stenstorp. - Eleverna i Broddetorp placeras i Stenstorp som blir en F-9 skola. - Eleverna i Odensberg går på Flobyskolan som blir en F-9 skola. - Eleverna i Åsarp placeras i Kinnarp som blir en F-9 skola. - Grundsärskolan årskurs 1-6 förläggs på Centralskolan och grundsärskola årskurs 7-9 förläggs på Kyrkerörskolan. Detta för att eleverna i särskolan ska befinna sig i lokaler där övriga elever är i samma ålder. 11

13 Falköpings kommuns skolorganisation Enligt förslag A ser grundskoleorganisationen ut enligt följande: Skolor Antal elever Nuvarande kapacitet Mösseberg F Central F Vindängen F Dotorp F Kyrkerör Stenstorp/Gustav Dahlén F Vartofta F Gudhem F Floby F Kinnarp F Grundsärskolan 1-6 på Central Grundsärskolan 7-9 på Kyrkerör Förslag A är det alternativ som ger minst utrymme för eventuell ökning av elever i framtiden. Förslag A kräver även investeringar och ombyggnation av flertalet skolor i kommunen. Upp till nio skolor kan behöva byggas ut enbart på grund av att antalet elever överstiger lokalernas maxkapacitet. Utöver detta kan ytterligare investeringar behöva göras för att anpassa skolorna utifrån respektive årskurs m.m. Det kan vara möjligt att i detta förslag även bygga en ny högstadieskola F-9 eller 7-9 i centralorten för att skapa utrymme på Kyrkerörskola och därmed avlasta övriga F-6 skolor på orten. 12

14 Falköpings kommuns skolorganisation Förskoleorganisationen Förändringarna i grundskolan kommer att skapa förändringsmöjligheter vad gäller förskolans lokaler. Följande tabell visar i korta drag situationen för de skolor som stängs. Skola Kapacitet Fastighetsstatus (1=låg status) Hyreskostnad 2016 Åsarp Odensberg Broddetorp Torbjörntorp Yllestad Åsle Åttagård I dessa orter bedrivs även förskolor. Tabellen visar dagens situation. Förskola Behov/ beläggning Kapacitet Diff Fastighetsstatus Hyreskostnad 2016 Åsarps förskola Odensbergs fsk Broddetorp fsk Torbjörntorp fsk Fristående Inga uppgifter Yllestads förskola Åsle förskola Skyttens förskola

15 Falköpings kommuns skolorganisation Argument för olika förändringar av förskolorna i de aktuella orterna finns: Skola Förskola Kommentarer Åsarp Odensberg Broddetorp Torbjörntorp Yllestad Åsarps förskola Odensbergs fsk Broddetorp fsk Torbjörntorp fsk Yllestads förskola Samma statusbedömning för förskola och skola. Låg hyra i förskolan. Ingen uppgift om kapacitet på fsk. Skolan är stor i förhållande till vad förskolan behöver. Skolans lokaler är utdömda vid inspektion. Förskolan kan gå in i skolan då det saknas kapacitet. Samtidigt är det låg hyra för förskolan. Det behövs investeras antingen för att bygga ut förskolan eller för att rusta upp skolan. Låg hyra och god status på förskolan. Saknas viss kapacitet i förskolan. Hög hyra på skola för så pass få platser i förskolan. Fristående förskola, kan erbjudas lokaler i skolan. Skolan är stor i förhållande till vad förskolan behöver. Inga stora skillnader i hyreskostnader. Förskolan får rymliga lokaler. Åsle Åsle förskola Låg hyra och mycket god status på förskolan. Kan samtidigt lämna skollokaler med hög hyra. Åttagård Skyttens förskola Mycket bristfälliga lokaler i förskola och skola. Kan omvandla Åttagård till förskola. Måste investera i någon av lokalerna för att kunna bedriva förskola. 14

16 Falköpings kommuns skolorganisation 4.2. Förslag B Grundskoleorganisationen Förslaget innehåller tre högstadieskolor och att åtta grundskolor läggs ned. Förslaget innebär därmed att det kommer finnas 10 grundskolor i Falköpings kommun. Förslag på högstadieskolor Stenstorp Ny högstadieskola i centrala Falköping Kinnarp Förslag på skolor som läggs ned Åsle Yllestad Torbjörntorp Åsarp Odensberg Åttagård Kyrkerör Broddetorp Förslag B innebär bland annat att en ny högstadieskola byggs inne i centrala Falköping alternativt utbyggnad av befintlig. Genom att genomföra denna förändring frigörs utrymme från samtliga skolor i centrala Falköping. Förslag B innebär även att kommunens samtliga grundskolor omvandlas till renodlade F-6 skolor (förutom Stenstorp och Kinnarp som blir F-9 skolor och den nya högstadieskolan som blir en renodlad 7-9 skola). Förslag B innebär följande för elevströmningarna. - Eleverna på Åttagårdsskolan kommer att fördelas ut på övriga skolor i centrala Falköping. Centralskolan kommer att ha möjlighet att ta emot alla elever från Åttagårdsskolan. - Eleverna Åsle och Yllestad går på Vartofta skola och de fortsätter skolgången i årskurs 7-9 i Kinnarp. - Eleverna i Torbjörntorp placeras i Gudhem som blir en F-6 skola. Eleverna går sedan vidare till Stenstorpskolan som är en F-9 skola - Eleverna i Broddetorp placeras i Stenstorp som blir en F-9 skola - Eleverna i Odensberg går i Floby som är en F-6 skola. - Eleverna i Åsarp går på Kinnarpskolan som är en F-9 skola - Grundsärskolan årskurs 1-6 förläggs på Centralskolan och grundsärskola årskurs 7-9 förläggs på den nya högstadieskolan. Detta för att eleverna i särskolan ska befinna sig i lokaler där övriga elever är i samma ålder. Detta alternativ lämnar också Kyrkerörskolan tom, vilket innebär att lokalerna antingen kan användas till annat eller om den byggs om till den nya högstadieskolan. 15

17 Falköpings kommuns skolorganisation Enligt förslag B ser grundskoleorganisationen ut enligt följande: Skolor Antal elever Nuvarande kapacitet Mösseberg F Central F Ny högstadieskola 644 Vindängen F Dotorp F Stenstorp/Gustav Dahlén F Vartofta F Gudhem F Floby F Kinnarp F Grundsärskolan 1-6 på Central Grundsärskolan 7-9 på Ny högstadieskola Förslag B kräver enligt en initial bedömning investeringar och ombyggnation av sex skolor. Ytterligare investeringar eller anpassningar av skolor till nya årskurser kan tillkomma Förskoleorganisationen Konsekvenserna av förslaget liknar i stora delar konsekvenserna från alternativ A. Därmed gäller samma resonemang. Förslag B innebär även att det finns ett visst utrymme på skolan i Floby. Det handlar om ca 30 elevplatser samtidigt som förskolan i Floby bedöms som full (kapacitet på 100 barn och har 108 inskrivna). Här kan det vara möjligt att öppna en avdelning i skolan och på så sätt avlasta förskolan. 16

18 Falköpings kommuns skolorganisation 4.3. Förslag C Grundskoleorganisationen Förslaget innehåller en högstadieskola och att sju grundskolor läggs ned. Därmed kommer det att finnas 10 grundskolor i Falköpings kommun. Förslag på högstadieskola Ny högstadieskola i centrala Falköping Förslag på skolor som läggs ned Åsle Yllestad Torbjörntorp Åsarp Odensberg Åttagård Broddetorp Förslag C innebär bland annat att en ny högstadieskola byggs inne i centrala Falköping. Genom att genomföra denna förändring frigörs utrymme från samtliga skolor i Falköpings kommun. Förslag C innebär även att kommunens samtliga kvarvarande grundskolor omvandlas till renodlade F-6 skolor (förutom den nya högstadieskolan som blir en renodlad 7-9 skola). Förslag C innebär följande för elevströmningarna. - Eleverna som idag går på Åttagårdsskolan kommer att fördelas ut på övriga skolor i centrala Falköping. Kyrkerör omvandlas till en F-6 skola och kan avlasta övriga skolor i centrala Falköping. - Eleverna i Åsle och Yllestad går på Vartofta skola F-6. - Eleverna i Torbjörntorp går i Gudhem F-6. - Eleverna i Odensberg går i Floby F-6. - Eleverna i Åsarp går i Kinnarp F-6. - Samtliga elever går på högstadieskolan i Falköping Grundsärskolan årskurs 1-6 förläggs på Centralskolan och grundsärskola årskurs 7-9 förläggs på den nya högstadieskolan. Detta för att eleverna i särskolan ska befinna sig i lokaler där övriga elever är i samma ålder. Detta alternativ skapar absolut mest utrymme på de kvarvarande grundskolorna eftersom samtliga högstadieelever flyttas till en helt ny enhet. 17

19 Falköpings kommuns skolorganisation Enligt förslag C ser grundskoleorganisationen ut enligt följande: Skolor Antal elever Nuvarande kapacitet Mösseberg F Central F Ny högstadieskola 1074 Vindängen F Dotorp F Kyrkerör Stenstorp/Gustav Dahlén F Vartofta F Gudhem F Floby F Kinnarp F Grundsärskolan 1-6 på Central Grundsärskolan 7-9 på Ny högstadieskola Förslag C är det förslag som bedöms kräva minst antal lokalförändringar i form av investeringar i skollokaler. Kostnaderna för investeringarna kan i nuläget inte bedömas, dock kommer det krävas en större investering för att bygga en ny högstadieskola. Ytterligare investeringar kan tillkomma för eventuella anpassningar av skolor till nya årskurser. Detta alternativ skapar mest utrymme för eventuell ökning av elever, i synnerhet i centrala Falköping. För att klara kapaciteten i centrala Falköping måste Kyrkerörskolan ta emot elever från de andra skolorna i orten Förskoleorganisationen Konsekvenserna av förslaget liknar i stora delar konsekvenserna från både alternativ A och B. Alternativ C ger även visst utrymme på Stenstorpskolan. Förskolan i Stenstorp har idag en kapacitet på 105 barn och 33 inskrivna. På skolan kommer det att vara ca 140 platser kvar i kapacitet. Det innebär att förskolan kan gå in i skolans lokaler och att det fortfarande finns utrymme kvar för verksamheterna att växa i. 18

20 Falköpings kommuns skolorganisation 4.4. Effekter på ledningsorganisationen Oavsett förslag så kommer en förändrad ledningsorganisation att behövas. Följande bör övervägas vad gäller den framtida ledningsorganisationen om något av förslagen A till C väljs: - Bibehåll verksamhetschefer i organisationen för att säkerställa att det kan drivas ett fokuserat arbete inom respektive skolform, samt att ge förvaltningschef och nämnd förutsättningar för att bedriva ett strategiskt arbete - Säkerställ att det centrala stödets roller och processer tydliggörs samt även riktas till verksamhetsnivån i organisationen (ex till verksamhetscheferna) - Se över antalet operativa chefer då förändring av organisationen görs. Exempelvis kommer förslag B att medföra att det totalt blir 10 skolor jämfört med dagens 18. Idag finns 21 renodlade rektorstjänster, en biträdande rektor samt tre kombinationstjänster bitr rektor/förskolechef. Det innebär att det i förslag B finns goda förutsättningar att följa principen en rektor en skola (alternativt en enhet), samt där så behövs komplettera med biträdande rektorer eller t ex intendenter beroende på vilken kompetens som behövs. Detta kan framgångsrikt avlasta rektorer så att fokus kan läggas på uppdraget som pedagogisk ledare. 19

21 Falköpings kommuns skolorganisation 5. Nulägesbeskrivning 5.1. Nuvarande skolorganisation Barn- och utbildningsnämnden fullgör huvudmannaansvaret för Falköpings kommuns skolverksamhet. Nämnden består av 13 ledamöter och 12 ersättare. Nämndens presidium består av en ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. Barn- och utbildningsförvaltningen är den förvaltning som ska verkställa nämndens åtaganden. Förvaltningens arbete leds av skolchefen. Förvaltningens ledningsorganisation har ändrats under våren år Ytterligare två funktioner har tillskapats i ledningsorganisationen: Verksamhetschef för förskola Verksamhetschef för grundskola Sedan tidigare fanns det redan en verksamhetschef för gymnasieskolan. Syftet har varit att skapa utrymme för såväl skolchefen, som de olika verksamheterna, att arbeta mer renodlat och strategiskt inom sina respektive verksamheter. Barn- och utbildningsnämnd Skolchef Förvaltningsgemensam administration Nämndssekreterare Utredningssekreterare Utvecklingsledare Ekonom Controller Ekonomiassistent Kommunikatör Barnomsorgsadministratörer Vikarieförmedlare SPC Specialpedagogiskt centrum Verksamhetsledare Verksamhetschef förskola Verksamhetschef grundskola Verksamhetschef gymnasieskola Bild: Övergripande organisationsschema 20

22 Falköpings kommuns skolorganisation Organisationsschemat nedan visar respektive verksamhetschefs ansvarsområde samt antal förskolechefer, rektorer, förskolor, skolor och verksamheter som ligger inom respektive ansvarsområde. Verksamhetschefen för förskola och grundskola sitter i samma lokaler som förvaltningsstaben, medan verksamhetschefen för gymnasiet har sitt kontor på Ållebergsgymnasiet. Fyra av totalt tio förskolechefer tjänstgör även som biträdande rektorer. Detta medför att dessa fyra förskolechefer lyder under både verksamhetschefen för förskola och verksamhetschefen för grundskolans ansvar. Verksamhetschef förskola Verksamhetschef grundskola Verksamhetschef gymnasieskola 6 förskolechefer 4 förskolechefer/bitr rektorer 16,5 rektorer Verksamhetsledare för Musikskolan 0,7 tjänst Mottagningsenheten 1,0 tjänst 4,5 rektorer 20 förskolor 18 grundskolor 4 grundsärskolor 1 musikskola Mottagningsenheten Gymnasieskola Gymnasiesärskola 21

23 Falköpings kommuns skolorganisation Förskolorna I maj år 2016 fanns det totalt barn i förskolan i Falköpings kommun fördelade på 19 kommunala förskolor. I tabellen nedan visas barnantalet per respektive förskola. Av tabellen framgår att fem av kommunens förskolor har färre än 50 barn. Den förskola som har minst antal inskrivna förskolebarn har 16 inskrivna barn. I tabellen nedan redovisas en mer detaljerad bild av antal barn per förskola, antal avdelningar per förskola och födda per åldersgrupp för varje förskola. 22

24 Falköpings kommuns skolorganisation Snittstorleken för en förskola är 75 elever (totalt antal barn dividerat med totalt antal förskolor). I dagsläget är det tio förskolor som har färre än 75 inskrivna barn, varav sex förskolor har under 60 inskrivna barn. Följande förskolor understiger 60 inskrivna barn: Lilla Gunghästen Paletten Broddetorp Åsarp Yllestad Åsle Samtidigt finns det tre förskolor med över 100 inskrivna barn, varav tre har över 120 inskrivna barn. Följande förskolor överstiger 100 barn: Vindängen Floby Kinnarp Fyren Antal avdelningar per förskola varierar från en till sex avdelningar Grundskolorna I mars år 2016 fanns det totalt elever i grundskolan i Falköpings kommun. Dessa elever är fördelade på kommunens 18 grundskolor. I tabellen nedan visas elevantalet per grundskola. Elevantalet innefattar alla elever från och med förskoleklass till och med årskurs 9. 23

25 Falköpings kommuns skolorganisation Fyra av kommunens 18 grundskolor har färre än 100 elever. Den skola som har minst antal elever har 33. Följande skolor har färre än 100 elever: Broddetorpskolan F-5 Torbjörntorpskolan F-3 Yllestadskolan F-5 Åsleskolan F-4 Fyra av kommunens grundskolor har fler än 300 elever. Den skola som har flest antal elever har 501. Följande skolor har fler än 300 elever: Centralskolan F-9 Flobyskolan F-9 Kyrkerörskolan 6-9 Mössebergsskolan F-5 I tabellen nedan redovisas en mer detaljerad bild av antal elever per skola och per årskurs, per maj månad år Det finns idag cirka 1084 elever i högstadiet i Falköpings kommun, varav cirka 500 elever befinner sig i centrala Falköping. Resterande 500 elever är utspridda över hela Falköpings kommun med viss centrering till de större samhällena. Om man skulle ta det totala antal elever i årskurs 7-9 (1 084 elever) och dela detta på det totala antal skolor med högstadium i kommunen (7 stycken) så får man ett genomsnitt om cirka 154 elever per högstadieskola. I dagsläget är det fem högstadieskolor (inräknat årskurs 7-9) som har färre än 154 elever i årskurs 7-9, varav två skolor har färre än 90 elever i årskurs

26 Falköpings kommuns skolorganisation Av kommunens 18 grundskolor är 10 skolor inte indelade enligt läroplanens indelning (F- 3, 4-6 och 7-9). Följande varianter finns: Årskurser Antal skolor Förskoleklass Årskurs 3 1 Förskoleklass Årskurs 4 1 Förskoleklass Årskurs 5 7 Förskoleklass Årskurs 6 2 Förskoleklass Årskurs 9 5 Årskurs 6 Årskurs 9 2 Årskurs 7 Årskurs Elevprognos Det har inte varit möjligt att ta del av några barn- och elevprognoser för Falköpings kommun som helhet eller på delområden. Huvudmannen tar inte fram systematiska prognoser för antal barn- och elever som beräknas börja eller sluta i kommunens förskolor och skolor. Det finns lokala prognoser som tas fram på enhetsnivå av respektive förskolechef och rektor. Dessa kontrolleras inte mot varandra eller mot någon övergripande prognos för kommunen. Avsaknaden av barn- och elevprognoser har aktualiserats av deltagarna i de genomförda intervjuerna och genomförda workshops. Det framhålls att barn- och elevprognoser är en förutsättning för att verksamheten och organisationen ska kunna arbeta mer strategiskt i fortsättningen Pedagogiskt ledarskap och stödfunktioner Skolans ledningsorganisation har förändrats under våren Två ytterligare verksamhetschefer har inrättats i organisationen för att avlasta skolchefen och renodla de olika verksamheterna. Syftet är att möjliggöra ett bättre strategiskt och pedagogiskt ledarskap på såväl skolchefs-, verksamhetschefs- som förskolechefs- och rektorsnivå. Av genomförda intervjuer och workshops framkommer att roll- och ansvarsfördelningen inom organisationen kan uppfattas som otydlig. Detta är inte direkt kopplat till de nya verksamhetscheferna då den ledningsformen har efterfrågats under en längre tid. Generellt finns även upplevelsen att det finns flera funktioner med en hög sårbarhet som utgörs av att vissa centrala arbetsuppgifter endast kan genomföras av en medarbetare. I kombination med oklara rollfördelningen finns risk för ineffektivt arbete. Under våren och sommaren 2016 har ett arbete med en förbättrad rollfördelning genomförts, och verksamhetschefernas roller och uppdrag har även i detta tydliggjorts. 25

27 Falköpings kommuns skolorganisation Av genomförda intervjuer och workshops framkommer önskemål om ett starkare processtöd till förskolecheferna och rektorerna avseende ekonomi, arbetsmiljöfrågor, personalfrågor. Vidare framhållas att det finns ökat antal specialistkompetenser såsom sjuksköterskor, specialpedagoger, logopeder, kuratorer, stöd i lokal- och fastighetsfrågor med mera. Det framkommer i intervjuer att skolledarna har svårt att finna tid för det långsiktiga arbetet och det pedagogiska ledarskapet, till förmån för administrativa arbetsuppgifter som i stunden är mer viktiga att hantera Stödfunktioner på förvaltningen Barn- och utbildningskontoret består av följande funktioner: Skolchef En utredningssekreterare Två utvecklingsstrateger En förvaltningsekonom En controller En kommunikatör En ekonomiassistent En nämndsekreterare Barnomsorgsadministratörer Vikarieförmedlare 26

28 Administration Det finns tio utlokaliserade skoladministratörer i kommunens förskolor och grundskolor. Generellt sett så finns det därmed en skoladministratör per enhetsområde (med undantag för enhet Dotorp och Åttagård som delar på en heltidstjänst skoladministratör). I tabellen nedan visas fördelningen av administratörer på de olika enhetsområdena och skolorna. Utöver de tio utlokaliserade administratörerna finns ett centralt barnomsorgskontor där två administratörer finns. Dessa två administratörer handhar all administrativ handläggning av barnomsorg såsom ansökan, placering, köhantering och fakturering. De utlokaliserade administratörerna behöver därmed inte hantera dessa delar. 26

29 Exempel på arbetsuppgifter som de utlokaliserade administratörerna utför är: Registrerar personalschema i Besched Frånvarorapportering i Besched Flextidsrapportering/kontroll Personalhantering i Extens Information till ny personal Statistik, t ex SCB Skriver anställningsavtal Kontrollerar analyslistor Fakturaadministration Inköpsansvarig Posthantering Uppdatering av kontaktlistor föräldrar Inköp blommor m.m. ( personalvård ) Administrerar kompetensutveckling Registrerar r-card och nycklar Hanterar försäljning av matkuponger Tar fram ekonomirapporter Uppdaterar krispärm Protokoll fr. APT och SAMS Hanterar Novaschem och Skola24 Busskortshantering Vikariehantering Elev- och betygsregistrering Web-publicering elever Kontroll kontering av lönefördelning Ekonomi Av intervjuerna framkommer att nämndens presidium har svårt att se en transparens i resursfördelningssystemet och att de inte vet vilka effekter nuvarande resursfördelningssystem ger. Av intervjuer och workshops framkommer det att förskolechefer och grundskolerektorer önskar ett större stöd från förvaltningsstaben avseende budget- och ekonomiadministration. Representanter från gymnasiet anger att de får mycket resurser i relation till antal elever och den verksamhet som ska bedrivas. De anser vidare att resurserna behövs eftersom det är många elever som är obehöriga när de går ut årskurs 9, vilket kräver fler insatser och mer resurser för att se till varje elevs individuella behov när dessa elever börjar gymnasiet. 27

30 5.3. Personal Av statistiken framgår det att åtta av 18 grundskolor har färre än tio anställda lärare, sett till antalet heltidstjänster. Tre av 18 grundskolor har färre än fyra anställda lärare, sett till antalet heltidstjänster. I bilden nedan visas personalomsättningen av tillsvidareanställda inom grundskolan under perioden 1 januari maj

31 Andel lärare i Falköpings kommuns grundskola med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne ligger strax under rikets genomsnitt. Det finns variationer i andel lärare med lärarlegitimation och behörighet mellan de olika skolorna. I genomförda intervjuer och workshops framkommer att det finns farhågor kring skolledarnas möjlighet att rekrytera behörig personal. De intervjuade anger att det är en utmaning att behålla kompetent personal inom organisationen. Det finns en uppfattning om att personal väljer att söka arbete i annan kommun än Falköping. De intervjuade och deltagande i workshops har framfört att sårbarheten är hög på mindre skolor, vid sjukdom eller då personal byter arbetsplats (inom kommunen eller går till annan arbetsgivare). 28

32 5.4. Skolpeng Skillnaden mellan den enhet som har den högsta budgettilldelningen och den som har lägst är 25 tkr. (beräknat exklusive lokalkostnader). Resurstilldelningen består till största delen av grundbidraget, endast en mindre del omfördelas via socioekonomi. Skolpeng per elev och grundskola (exklusive lokalkostnader): Fördelning av budgetposter per skola (i tkr): 29

33 Kostnad per förskola (i tkr): 5.5. Kunskapsresultat Årskurs 3 I jämförelse med riket ser kunskapsresultaten för årskurs 3 något bättre ut än resultaten för årskurs 6 och årskurs 9. Resultaten från årskurs 3 ligger trots detta något sämre till än vad genomsnittet för riket är. Resultaten i såväl matematik, svenska och svenska som andraspråk visar en svag men negativ utveckling av kunskapsresultaten Årskurs 6 I jämförelse med riket placerar sig Falköpings kommun relativt långt under det genomsnittliga kunskapsresultatet för elever i årskurs 6 för svenska, matematik och svenska som andraspråk. Resultatet i svenska som andraspråk är något bättre än det för matematik och svenska, sett i jämförelse mot riket. Kunskapsutvecklingen i engelska och matematik har sedan år 2005 följt en negativ trend med sjunkande kunskapsresultat. Kunskapsutvecklingen i svenska har sedan 2006 också haft en negativ trend, men har sedan år 2008 vänt och följt en positiv utveckling med allt högre resultat. År 2015 passerade andel elever som minst fått godkänt i svenska det tidigare högsta uppmätta resultatet under granskad period. Det samlade resultatet ligger trots detta på en lägre nivå än genomsnittet i riket. 2 2 Att notera: nyanlända studerar och bedöms i Svenska som andraspråk. Vad gäller kunskapsresultat så infördes en ny betygsskala (A-F) samt betyg från årskurs , och tillämpades från och med hösten

34 Årskurs 9 Andel elever som är obehöriga till de nationella gymnasieprogrammen har ökat markant sedan år Den största ökningen av antalet obehöriga skedde från och med år 2011 och framåt. Sett till statistiken över antal behöriga elever till de nationella gymnasieprogrammen, ligger Falköpings kommun långt under genomsnittet i riket. Medan det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 i riket har följt en svag, men positiv utveckling sedan år 2005, har meritvärdet i Falköpings kommun istället följt en negativ utveckling. På skolnivå är variationerna mellan skolorna relativt stora vad gäller behörighet till gymnasieskolan, och varierar också över tid Andel obehöriga elever i åk 9 Jämförelse mellan skolor över tid Central Floby Kinnarp Kyrkerör Stenstorp Vartofta Gudhem 31

35 5.6. Fastigheter och lokaler Totalt finns kvm lokalyta fördelat på kvm för grundskola och kvm för förskolan. De flesta lokalerna ägs av kommunen och ett fåtal lokaler hyrs externt. I tabellerna nedan redovisas kapacitetsutnyttjandet inom grundskolan och förskolan. Ett mått på om lokalerna är effektivt utnyttjande är att värdet ligger mellan kvm per elev. Resultatet visar att förskolan har ett relativt högt utnyttjande av sina lokaler, endast 1 enhet (Yllestadskolan) ligger över riktvärdet avseende yta per barn. Anledningen till den stora skillnaden är att det är få barn i upptagningsområdet. Inom grundskolan finns ett flertal enheter som ligger över riktvärdet. Kapacitetsutnyttjande inom grundskolan: 32

36 Kapacitetsutnyttjande inom förskolan: Status på fastigheterna har tagits fram av Falköpings kommun. Definitionen av nivåerna kommer från kommunen, där 1=dålig, 2=i behov av renovering, 3=snittstatus, 4=mycket bra, 5=nyskick Grundskola Fastighetsbeteckning Status VARTOFTASKOLAN Slöta 5:81 3 YLLESTADSSKOLAN Yllestads Prästbol 3:2 3 ÅSLESKOLAN Prästgården 1:6 3 ÅTTAGÅRDSSKOLAN Stenbocken 1 4 CENTRALSKOLAN Sankt Sigfrid 1 3 KYRKERÖRSSKOLAN Verdandi 1 3 KINNARPSSKOLAN Slutarp 1:21 4 ÅSARPSSKOLAN Åsarp 8:69 2 GUDHEMSSKOLAN Gudhem 13:1 3 TORBJÖRNTORPSSKOLAN Backabo 13:1 2 MÖSSEBERGSSKOLAN Tordyveln 1 3 STENSTORPSSKOLAN Visdomen 1 2 GUSTAF DALÉNSKOLAN Stenstorp 2:53 5 BRODDETORPSSKOLAN Fjällåkra 2:47 4 FLOBYSKOLAN Pilen 1 4 ODENSBERGSSKOLAN Valaberg 4:4 2 DOTORPSSKOLAN Slagan 1 4 VINDÄNGEN Rektorn

37 Förskola Fastighetsbeteckning Status YLLESTADSSKOLAN Yllestads Prästbol 3:2 3 ÅSLESKOLAN Prästgården 1:6 5 TORBJÖRNTORPSSKOLAN Backabo 13:1 3 BRODDETORPSSKOLAN Fjällåkra 2:47 4 ODENSBERGSSKOLAN Valaberg 4:4 3 FENIX (ersatte URD) - - TROLLET Trollet 3 1 SKYTTEN Skytten 1 1 FYREN Stenstorp 2:53 4 KINNARP Slutarp 1:21 1 FLOBY FÖRSKOLA Floby 24:21 5 HÄSTBACKENS Länsmannen 2 5 FÖRSKOLA ÅSARP Alvared 4:164 2 SÖRGÅRDEN Spettet 3 3 JUNIBACKEN Brygghuset 3 3 MÖSSEBERGS FÖRSKOLA Tordyveln 1 4 VARTOFTA FÖRSKOLA Slöta 5:40 3 GUDHEMS FÖRSKOLA Gudhem 13:1 5 VINDÄNGENS FÖRSKOLA Rektorn 2 5 MODUL LILLA GUNGHÄSTEN - 34

38 5.7. Trygghet på skolorna Resultatet av de grundskoleenkäter som genomförs år 2015 visar att eleverna både trivs och känner sig trygga i skolorna i Falköpings kommun. Resultatet från undersökningen visar att: 97 % av eleverna på gymnasiet sig som trygga, och 96 % av eleverna i grundskolan känner sig trygga Enligt grundskoleenkäten för år 2015 både trivs eleverna och känner sig mest trygga på Åsarp skola. Det finns därutöver variationer mellan skolor där vissa skolor framstår som att ha problem med otrygga elever. 35

39 6. Bilagor 6.1. Skolpeng Svenska som andraspråk fördelas efter bedömning av elevernas språkkunskaper. Fördelning görs vår- respektive hösttermin. Modersmålslärarna arbetar oftast på flera enheter, men personalansvar och ekonomi tillfaller en enhet. Svårt att fördela procentuellt Svenska som andraspråk samt modersmål i tkr (budget): Utfall kostnader grundskola (nettokostnad per elev): 36

40 Personalkostnad per elev i grundskolan: 37

41 Personalkostnad per barn i förskola: Genomsnittlig kostnad per avdelning i förskola (i tkr): 38

42 Genomsnittlig personalkostnad per avdelning (i tkr): 39

43 6.2. Kunskapsresultat Årskurs 3 Statistiken i diagrammet ovan innehåller både måluppfyllelse för elever i årskurs 2 och årskurs 3. Fram till och med år 2011 mätte Falköpings kommun måluppfyllelsen på eleverna i årskurs 2. Efter år 2011 började nämnden istället att mäta måluppfyllelsen i årskurs 3. Av resultatet från SKL:s Öppna jämförelser för grundskolan som presenterades i mars år 2016 framgår det att Falköpings kommun rankas till 216:e plats av 290 kommuner avseende andel elever som klarat alla delprov i ämnesprovet svenska och svenska som 40

44 andraspråk. Det framgår också att Falköpings kommun rankas till 142:e plats av 290 kommuner avseende andel elever som klarat alla delprov i ämnesprovet för matematik Årskurs 6 Av resultatet från SKL:s Öppna jämförelser för grundskolan som presenterades i mars år 2016 framgår det att Falköpings kommun rankas till en 149:e plats av 290 kommuner avseende den genomsnittliga betygspoängen för elever i årskurs 6 i svenska som andraspråk. Den genomsnittliga betygspoängen för svenska som andraspråk i Falköpings kommun är 4,4. Den genomsnittliga betygspoängen för svenska som andraspråk i riket är 7,6. Av resultatet från SKL:s Öppna jämförelse framgår det också att Falköpings kommun rankas till 270:e plats av 290 kommuner avseende den genomsnittliga betygspoängen för elever i årskurs 6 i matematik. Den genomsnittliga betygspoängen för matematik i Falköpings kommun är 10,9. Den genomsnittliga betygspoängen för matematik i riket är 12,6. 41

45 Av resultatet framgår också att Falköpings kommun rankas till en 245:e plats av 290 kommuner avseende den genomsnittliga betygspoängen för elever i årskurs 6 i svenska. Den genomsnittliga betygspoängen för svenska i Falköpings kommun är 12,3. Den genomsnittliga betygspoängen för svenska i riket är 13,3. 42

46 Årskurs 9 43

47 6.3. Fastigheter och lokaler I tabellerna på kommande avsnitt redovisas lokalutnyttjande (yta i kvm) per respektive grundskola och respektive förskola. Därefter redovisas genomsnittlig yta i m2/elev i grundskola och förskola. (Not: i dessa diagram kan lokaler finnas med som i oktober 2016 inte nyttjas.) Lokalutnyttjande inom grundskola: Lokalutnyttjande inom förskola: 44

48 Genomsnittlig yta i m 2 /elev per skola: Genomsnittlig yta i m 2 /barn per förskola: Kostnaderna per kvm är relativt låga. Genomsnittlig kostnad för grundskolan uppgår till 529 kr/kvm, de två enheterna med högst kostnad uppgår till 830 kr/kvm. Inom förskolan är genomsnittspriset 987 kr/kvm. Kostnaderna påverkas av att det finns tillfälligt inhyrda modullösningar som har en betydligt högre kostnad än övriga lokaler. 45

49 Hyreskostnad per elev i grundskola: Hyreskostnad per barn i förskola: 46

50 6.4. Trygghet på skolorna Grundskoleenkäten 2015 Resultatet av grundskoleenkäten för år 2015, årskurs 5 och 8, om trygghet på skolorna visar bland annat att eleverna anger att dem upplever följande på frågan om de känner sig trygg i skolan: Stämmer inte alls eller ganska dåligt: totalt 4 % i åk 5 och 3 % i åk 8 (ingen i åk 8 svarar att det inte stämmer alls). 68 % i både grundskolan och på gymnasiet svarar att de instämmer helt och hållet med att de känner sig trygg på skolan. Motsvarande för stämmer ganska bra är 26 respektive 27 %. Totalt känner sig 97 % på gymnasiet trygga, motsvarande för grundskolan är 96 %. Samma som tidigare år. Grundskoleenkät 2015, årskurs 5 och 8 Jag trivs i skolan som helhet : 47

51 LUPP-enkäten Resultatet av LUPP-enkäten år 2015 visar på följande resultat: En fjärdedel av högstadieungdomarna har blivit utsatta för mobbning eller andra trakasserier det senaste halvåret. Tjejer är mer utsatta än killar och personer med annan sexuell läggning och personer som är sjuka eller har en funktionsvariation har blivit utsatta för mobbning och trakasserier i klart större utsträckning än de flesta andra. Vanligaste platsen för mobbing och trakasserier är på skolan. 6 % i båda åldersgrupperna känner sig sällan eller aldrig trygga i skolan. Drygt en femtedel av killarna i båda åldersgrupper har blivit hotade eller bestulna under det senaste halvåret. Falköpings unga är nöjda med många aspekter av skolan, de trivs med stämningen och tycker att undervisningen och lärarna är bra. Alla är inte lika nöjda med skolans förmåga att agera aktivt när mobbning och kränkningar sker. Eleverna vill påverka mycket i skolan, men en majoritet upplever att de inte har så mycket inflytande över skolans verksamhet. 48

52 Anmälan om kränkande behandling Tabellen nedan visar antal anmälningar om kränkande behandling som redovisats för nämnden från och år 2013 till och med maj år Totalt antal anmälningar: År 2013: 44 År 2014: 78 År 2015: 142 År 2016: 102 (per maj månad) Den stora skillnaden i antal kränkningsärenden kan delvis bero på skolinspektionens tillsyn under höstterminen år 2014, vilket ökade fokuseringen på kränkningsärenden. År 2015 var rutinerna kring registrering i ärendehanteringssystemet helt på plats och utbildning och information gavs till rektorer och administrativ personal. Under perioden har elevantalet ökat på skolorna. 49

53 6.5. Förslag på ny skolorganisation Förslag A Bilden nedan innehåller mer detaljerade uppgifter om respektive skola, hur många elever som finns i respektive skola och årskurs samt skolornas kapacitet. När vi flyttar eleverna enligt förslag A sker följande: Bilden nedan visar var de föreslagna högstadieskolorna är placerade geografiskt (markerad med ett rött H ) och var skolorna som stängs befinner sig geografiskt (markerade med ett svart X ). Bild: Förslag A 50

54 Förslag B Bilden nedan innehåller mer detaljerade uppgifter om respektive skola, hur många elever som finns i respektive skola och årskurs samt skolornas kapacitet. När vi flyttar eleverna enligt förslag B sker följande: Bilden nedan visar var de föreslagna högstadieskolorna är placerade geografiskt (markerad med ett rött H ) och var skolorna som stängs befinner sig geografiskt (markerade med ett svart X ). Bild: Förslag B 51

55 Förslag C Bilden nedan innehåller mer detaljerade uppgifter om respektive skola, hur många elever som finns i respektive skola och årskurs samt skolornas kapacitet. När vi flyttar eleverna enligt förslag C sker följande: Bilden nedan visar var de föreslagna högstadieskolan är placerad (markerad med ett rött H ) och var skolorna som stängs befinner sig geografiskt (markerade med ett svart X ). Bild: Förslag C 52