Ordförande Lennart Blom och Thomas Nilsson Gotlands kommun

Transkript

1 Demokrati Ordförande Lennart Blom och Thomas Nilsson Gotlands kommun Vision År 2025 känner boende på Gotland delaktighet, vi har stor insyn i offentlig verksamhet, de har förtroende och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen och vi har vilja och förmåga att ta ansvar för den. Inledning Det som kan sägas känneteckna en demokrati är ett styrelseskick där folket deltar i allmänna och fria val. Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt, vilket betyder att all offentlig makt utgår från folket. Medborgarna har valt representanter till riksdag, kommuner och landsting (utom här på Gotland). Den representativa demokratin kan sägas utgöra den svenska folkstyrelsens grund. För att vi ska kunna utöva vårt medborgarskap på ett meningsfull sätt och att det ska ha kvalitet ska det också finnas deltagande, inflytande och delaktighet. Det demokratiska styrelseskicket förutsätter en ömsesidig respekt och tillit i familjen, arbetsplatsen, skolan, föreningen (kultur såväl som idrott) och i politiken som sådan. Sedan år 2001 finns det ett särskilt politikområde för den svenska demokratin. Demokratipolitiken har till syfte att värna och fördjupa demokratin. Politiken har tre utgångspunkter för medborgerligt deltagande: att stärka förutsättningarna för deltagande att undanröja hinder för deltagande att skapa möjligheter för ett ökat och mer jämlikt deltagande Det gotländska samhället En viktig förutsättning för en fortsatt positiv utveckling av det gotländska samhället är att det finns möjligheter att engagera sig och ta ansvar. Detta gäller inte bara inom det politiska området utan även i samhället i stort. Att levandegöra och fördjupa demokratin är en sådan väg. De politiska partierna har fått det svårare att attrahera medborgarna och kan behöva utveckla arbetsformer som bättre svarar mot medborgarenas krav och behov, öppenhet och insyn. I det gotländska samhället ska medborgaren ha delaktighet och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen och de ska även ha vilja och förmåga att ta ansvar för denna. Samhället kommer framöver att sättas på prov genom den demografiska förändringen där andelen äldre ökar. En rad strategiska val blir nödvändiga inom en snar framtid samtidigt blir det viktigt att föra en medveten barn- och ungdomspolitik som kan möta de framtida utmaningarna. Samhället kan och bör ta tillvara de mötesformer som under lång tid har utformats för att i närhet med medborgaren ta lokala beslut. De unga är en viktig resurs som det är viktigt att samhället tar tillvara. De har som unga ett stort engagemang som är viktigt att lyssna in och möta för att skapa möjlighet för positiva förändringar i samhället. En viktig förutsättning för att skapa mötesplatser där olika åldrar kan delge och ta del av olika synpunkter är att skolan och delar av folkrörelserna (föreningar och organisationer) engageras som en tydlig aktör i demokratiutbildning, diskussioner, debatter och förändringsstrategier. De demokratiska institutionerna står också inför en stor utmaning när det gäller att säkra en hållbar utveckling och för att kunna bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. Arbetet med hållbar utveckling (socialt, miljömässigt och ekonomiskt) bör

2 finnas med i skolornas och förskolornas pedagogiska arbete. Det är också viktigt att de vuxna fungerar som förebilder för uppväxande generationer. Det gotländska samhällets strävan bör vara att till 2025 uppfylla de nationella målen för jämställdhet och tillgänglighet. Det hållbara samhället Den svenska strategin för hållbar utveckling har som utgångspunkt att den är grundad på respekt för kunskap och demokrati. Människors lika värde och rättigheter är grundläggande i en demokrati. Socioekonomiska klyftor och utanförskap som begränsar människors frihet och därmed förutsättningar för ett bra liv kan äventyra det hållbara samhället. En rättvis fördelning av resurser och möjligheter bidrar i sin tur till en social samanhållning och kan minska eventuellt utanförskap. Det är viktigt att vi försöker ta tillvara alla människors arbetsförmåga. Hållbara trygghetssystem som socialförsäkringar och pensionssystem kännetecknar ett socialt rättvist samhälle. Vi kommer framöver att ha en alltmer åldrande befolkning som allt färre ska försörja. Det gotländska samhället måste redan nu göra strategiska val för att på ett medvetet sätt möta dessa framtida utmaningar. Vår egen hälsa är en avgörande förutsättning för utveckling och välstånd och kanske den viktigaste resursen vi har. För att lyckas i framtiden måste vi stimulera till en god hälsa på lika villkor föra alla boende på Gotland. Den egna hälsan är i stor grad beroende av den omgivande miljön vi vistas i. För att säkra en hållbar utveckling står de demokratiska institutionerna här inför en stor utmaning i att kunna bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. För denna miljö har vi alla ett ansvar. För att kunna vara delaktiga och känna delaktighet inför de miljömässiga utmaningarna vi står inför är det viktigt att den enskilda individen har påverkansmöjligheter. Deltagande inflytande och delaktighet På Gotland finns en lång tradition av ideellt och frivilligt arbete. Här finns även en lång, för att inte säga, uråldrig tradition med nära samverkan, där typexemplet är sockenting och allting. Även i dag är frågor om deltagande, inflytande och delaktighet att betrakta som allmängiltiga och även grundläggande för dagens demokratiska styrelseskick. Att det demokratiska styrelseskicket är det allom bästa är inget som vi bör ta för givet utan något som vi hela tiden bör arbeta med för att förbättra. En ökad delaktighet i det gotländska samhället bör eftersträvas då det finns signaler om att fler än tidigare känner ett utanförskap. Att stärka självstyrelsen i det lokala samhället kan vara ett sätt att minska detta utanförskap och öka det ömsesidiga förtroendet. Demokratin i Sverige utsätts dagligen för utmaningar som verkar i antidemokratisk riktning. Har vi ett system som är tillräckligt motståndskraftigt för detta? Naturliga mötesplatser och mötesformer för en dialog i samverkan människor i mellan behöver finnas för allehanda frågor. Vi kan inte nog betona argumentationens och samtalets fundamentala betydelse, inte bara för demokratin utan även för det grundläggande förtroendet och tilliten. Dessa mötesplatser kan och bör verka bredvid och i samklang med former för vårt representativa lokala styrelseskick vars högsta beslutande organ är kommunfullmäktige. Mötesplatser, såväl lokala som regionala, bör vara utformade för att jämlika möten ska kunna uppstå. Det gotländska samhället kan och bör ta tillvara de mötesformer som under lång tid har utformats för att i närhet med medborgaren fatta lokala beslut.

3 Öppenhet och insyn All maktutövning bör vila på demokratins grund. Det är för oss en självklarhet att maktutövning ska utövas under gällande lagar och att politisk makt inte ska utövas av sådana som inte kan avkrävas ansvar eller vars makt inte sedan kan tas tillbaka. Det är viktigt att komma ihåg att all offentlig verksamhet har medborgarna som uppdragsgivare. Det gotländska samhället bör präglas av stor öppenhet och insyn. Myndigheterna på Gotland ska i sin verksamhet bemöda sig om ett gott bemötande till nytta och glädje för medborgaren. Barn och ungdomar är en viktig resurs Dagens unga är morgondagens resurs. Grunderna i den nuvarande svenska politiken för ungdomar är att de ska ha förutsättningar att leva ett självständigt liv, ha möjlighet till inflytande och delaktighet samt att ungdomar skall tas tillvara som en resurs. Detta stämmer kanske inte alltid med verkligheten. Enligt undersökningen Ung idag 2006 konstateras som i flera andra liknande rapporter att unga är mer utsatta än andra grupper i samhället. Arbetslösheten är högre (tidvis dubbelt så hög som vuxnas), bristen på bostäder större och de unga mår sämre. Unga med utländsk bakgrund har det dessutom sämre än andra ungdomar. Skillnaderna i livssituation och förutsättningar ökar också mellan ungdomar med olika social bakgrund. Bostadsmarknaden är kanske det allra tydligaste exemplet, men också när det gäller arbete, utbildning och hälsa ökar skillnaderna. Det har blivit allt viktigare att födas av rätt föräldrar. Att bekämpa dessa ökade klyftor är en av de viktigare samhälleliga uppgifterna och förmodligen en avgörande fråga för demokratin. Ungas engagemang Ungdomar vill vara med och påverka, bestämma och ta ansvar vilket många undersökningar visar. Ungdomar är engagerade och organiserar sig men de söker nya, flexibla och öppnare organisationsformer. Många gånger samlas man kring en konkret fråga eller ett projekt snarare än att man väljer ett mer långvarigt engagemang i en folkrörelse. Genom att arbeta tillsammans kring ett mål lär sig ungdomar hur de kan påverka och åstadkomma förändring. Att stödja ungdomars organisering är uttalat som en av de främsta uppgifterna för den svenska ungdomspolitiken. Det finns dock hinder för ungas engagemang och det är att de ofta upplever att de inte blir insläppta där makten finns. Ett annat hinder kan ligga i att politikens arbetsformer inte ger utrymme för det dynamiska arbetssätt unga vill ha. Istället för att en växande känsla av maktlöshet ska fortsätta att sprida sig bland de unga bör vi alla hjälpa till att få unga delaktiga genom att erbjuda delaktighet med reellt inflytande. Samhället kan och bör bli bättre på att ta till vara ungdomars kompetens inom olika områden. För Gotland är det av stor vikt att positiva och hoppfulla framtidsbilder skapas. Scenarios där de som idag är barn och unga i det gotländska samhället finner framtidstro och meningsfulla målbilder. Tidig delaktighet Detta betyder att varje ung människa ska ha inflytande över sin egen vardag, men också att ungdomar gemensamt ska kunna påverka nationellt och internationellt. Om inte ungdomar får känna sig delaktiga hotas en del av grunden för det demokratiska samhället. Det är inte hållbart ur demokratisynpunkt och allvarligt för samhällsutvecklingen. Samhället måste kunna möta ungdomars önskemål om nya, mer direkta former för inflytande och delaktighet. De könsskillnader som finns generellt när det gäller möjligheter till inflytande finns även bland de unga. För att kunna få ett jämställt samhälle är det viktigt att särskilt uppmärksamma dessa frågor på ett tidigt stadium.

4 En förutsättning är att skolan och delar av folkrörelserna engageras som en tydlig aktör i demokratiutbildning, diskussioner, debatter och förändringsstrategier. Ett sätt att nå detta kan vara att arbete med hållbar utveckling (socialt, miljömässigt och ekonomiskt) och bör finnas med i skolornas och förskolornas pedagogiska arbete. Det viktigaste är dock att de vuxna i de ungas omgivning fungerar som förebilder. Jämställdhet, mångfald och integration Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken har fyra delmål: Samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet Samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomiskt självständighet livet ut En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbete och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt till kroppslig integritet Utrikes födda har större tilltro till det politiska systemet än befolkningen som helhet. De deltar dock i lägre grad och anser sig ofta ha sämre möjligheter att överklaga. Är sällan med i föreningar och politiska partier samt tar sällan kontakt med beslutsfattare. Personer med utomeuropeisk bakgrund känner sig betydligt mer politiskt marginaliserade. Denna marginalisering leder till utanförskap och passivisering. Vi måste lära oss att betona människors lika värde och att alla har en röst värd att lyssna till. Ett bra bemötande av våra medmänniskor handlar om att visa respekt. Det gotländska samhället likväl som det svenska präglas inte i dag av önskvärd jämställdhet. Vår strävan bör vara att till 2025 uppfylla de nationella målen. Detta gäller även de funktionshindrade som på ett naturligare sätt än tidigare bör integreras i det gotländska samhället. Mål Alla på Gotland har 2025 kunskap om hur samhället fungerar för att kunna vara aktiva medborgare 2025 är utbildningsklyftan överbryggad i det gotländska samhället Strategier Demokratiutbildning är införd i den gotländska skolan. Kommunala ungdomsverksamheter och övriga kommunalt stödda verksamheter präglas av att de metodiskt arbetar med frågor och problem ur ett demokratiskt perspektiv Ungdoms- och medborgarlotsar är etablerade Kommunen har återkommande informationskampanjer där medborgare erbjuds möjlighet att delta i utbildningar och informationsträffar. Information finns på kommunens hemsida (eller motsvarande) eller så finns också relevanta länkar till sådan information Kunskap och färdighet ska vara en demokratisk rättighet I det gotländska samhället finns många utbildningsvägar som man kan ta vid olika tillfällen

5 Ungdomar från 16 år och skrivna på Gotland räknas som fullvärdiga kommunmedborgare senast år 2025 Underifrånperspektiv präglar besluten i kommunen är lokalförvaltning av lokala resurser genomförd Kvinnor och män har samma möjlighet att delta i samhällslivet år 2025 Gotland ses som en internationell mötesplats och integrationen av personer födda utanför Gotland är fortsatt god är den digitala klyftan överbryggad avseende tillgänglighet och kunskap i livet Kommunen ska sträva efter att flera utbildningsaktörer ska finnas Skapa former för demokratiskt inflytande som ger engagemang, delaktighet och ansvarskänsla Stimulera och verka för ungdomars representation i olika beslutande organ Verka för att det 2014 ska vara provval för 16- åringar till kommunalvalet. År 2018 har dessa rösträtt i kommunalvalet. I kommunen skapas former för demokratiskt inflytande som ger engagemang, delaktighet och ansvarskänsla Strävan ska vara att på Gotland boende är delaktiga och tidigt är med och påverkar beredningsprocesser och beslut. Önskan är att redan vid definition av problemställningar bör de berörda vara med Medborgarchecklista - framtagande av rutiner för hur sådana processer och möten kan gå till bör införas Kommunen ska av sina motparter kräva att de i sina dagliga verksamheter lever upp till lagar, avtal och i görligaste mån av kommunfullmäktige antagna riktlinjer Verka för att på ett tidigt stadium involvera och engagera i trakten boende för förvaltning och skötsel i samråd, av t.ex. skyddade naturområden Att verka för att det gotländska samhället anpassas på så vis att kvinnor och män kan delta på samma villkor i samhällslivet samt ges möjlighet till att dela på ansvar för hem och barn. Exempelvis arbetstider, barntillsyn och kommunikationer Utbilda män och kvinnor i metoder för jämlikt och jämställt deltagande, möten och beslutsfattande Utarbeta manual innehållande olika tekniker för jämlika och jämställda möten Motverka utanförskap och stärka delaktighet och ansvarskänsla Det gotländska samhället tar tillvara de resurser och möjligheter som tillkommer när människor flyttar hit Kommunen verkar för att den demokratiska rättigheten att ta del av och tillägna sig digitala uppkopplingar tryggas och tillgängliggörs för alla Introduktioner till digital användarkunskap erbjuds alla

6 Referenslista (endast några av de viktigaste) Demokratiutredningen SOU 2000:1 Demokratipolitik, Regeringens skrivelse 2003/04:110 Strategiska utmaningar - En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Regeringens skrivelse Skr. 2005/06:126 En svensk strategi för hållbar utveckling - ekonomisk, social och miljömässig, Regeringens skrivelse Skr. 2003/04:129 Ungdomsstyrelsens material (se dess hemsida) Ung idag 2006 Regeringsrapport från Ungdomsstyrelsen 2006:3 Intervjuer med elever från grundskolan (årskurs 4 i Väskinde skola) och gymnasium (Richard Steffengymnasiets klass SPG2, samhällsvetarklass) gjorda av Lotten von Heijne och Ritva Norrby i Gotlands kommun

7 Styrkor Kommunikation. Det lilla och nära samhället gör att politiken och beslutsfattandet angår medborgaren. Lätt att göra sig hörd. Goda informationsmöjligheter Bred delaktighet och ansvarstagande finns Folkrörelsernas medlemmar är skolade i demokratiska mötesformer Stort lokalt engagemang Förtroende och respekt mellan människor i samhället Svagheter Förtroende: Många gymnasister har tappat sin tidigare tilltro till påverkansmöjligheter Förtroende: Det finns en bristande tilltro hos de resurssvaga grupperna som är mest beroende av den förda politiken (klass och utbildningsperspektiv) DEMOKRATITEMA SWOT-analys Demokratitema Möjligheter Bredare delaktighet och ansvarstagande Medborgaransvar för demokratin Hållbarhet. Det demokratiska samhället visar sin styrka i de miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningarna Ta makten. All makt utgår från folket Involvera medborgare. Ju fler människor som känner att de har möjlighet till att påverka desto fler blir engagerade Folkrörelsernas medlemmar anpassar sig till nya demokratiska uttryckssätt Insikt om gemensamma utmaningar kan stärka demokratiska uttryckssätt som ett sätt att angripa problem (ex. klimatfrågorna) Genom fortsatt skolning av våra barn kommer det demokratiska engagemanget och de därmed sammanhängande insikterna att öka Nya former för demokratin håller på att utvecklas (ex. breda aktionsgrupper) Medborgarförslag och andra former för påverkansmöjligheter kan vitalisera demokratin Hot Att inte bli lyssnad på Medborgarnas och i synnerhet ungdomarnas tilltro till det politiska systemet kan minska om de inte får chans att deltaga och påverka Formerna för demokratiska uttryck har stelnat Tid: Alltfler upplever att de har ont om tid att engagera sig Demokratibegränsningar Det finns en bristande demokratisk skolning Avstånd: Det upplevda avståndet till påverkansmöjligheter är för stort Individualism som hotar de gemensamma välfärdsystemen Ensidigt lokalt engagemang

8 Styrkor Lätt att göra sig hörd Kommunikation Förtroende och ömsesidig respekt Tid Förtroende i mellanstadiet Stort lokalt engagemang Maktlöshet Svagheter Tema Demokrati SWOT-analys Folkrörelsernas medlemmar Individualism Möjligheter Bred delaktighet/ansvarstagande Ta makten. All makt utgår från folket Insikt Skolning Att inte bli lyssnad på Gamla stelnade former Förtroendet borta i gymnasiet Demokratibegränsningar Involvera medborgare Nya former Hot Hållbarhet Närhet Medborgarförslag Ensidigt lokalt engagemang Avstånd