Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 8 mars 2016

Transkript

1 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 8 mars 2016 Lokal: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Agenda: Gruppmöten Möte med kollektivtrafiknämnden Kaffe (ca) Mötet avslutas För att minska detaljfrågorna under informationspunkten föreslås att frågor av allmän karaktär skickas till Helene Gustafsson (helene.gustafsson@ul.se) senast kl två arbetsdagar innan mötet. Skriftligt svar på inkomna allmänna frågor sammanställs och skickas via e-post till kollektivtrafiknämndens ledamöter och ersättare inför mötet. Med vänlig hälsning Bertil Kinnunen Ordförande Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiknämndens sammanträde tisdagen den 8 mars 2016 kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ledamöter Bertil Kinnunen (S), ordförande Robert Damberg (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Jenny Lundström (MP) Marie-Louise Lundberg (S) Lars Berglöf (S) Lisa Norén (S) Åskar Andersson (V) My Borg (M) Christina Nygårdh (M) Johanna Norberg (L) Harald Klomp (KD) Roger Thelander (SD) Ersättare Johan Sundman (S) Erik Pelling (S) Jesper Englundh (S) Klara Ellström (MP) Sverker Åslund (V) Anna-Lena Söderblom (M) Vakant (C) Ingela Wikander (KD) Nr 16. Ärende Val av justerare. I tur: Johan Örjes (C) 17. Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 18. Sjukreseenheten presentation och information 19. En bättre sits (EBS) information 20. Förändrad resegaranti information 21. Remiss angående Region Uppsala 2017 yttrande till LS CK Remiss av riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning KTN Trafikbeställning tåg T17 KTN Justerade biljettpriser 2016 KTN Initiering av upphandling avseende fossilfri fordonsgas UPPH Avgiftsfri kollektivtrafik till asylsökande med giltigt LMA-kort KTN Uppdaterad delegationsordning för kollektivtrafiknämnden KTN

3 28. Månadsrapport KTN Trafikdirektörens information 30. Anmälan av beslut enligt delegation KTN För kännedom inkomna skrivelser 32. Övriga ärenden

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) 16 Val av justerare Kollektivtrafiknämndens arbetsutskott utser Johan Örjes (C) att jämte ordföranden Bertil Kinnunen (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: dagen den mars kl.. på kollektivtrafikförvaltningens kontor, Drottninggatan Fastställelse av föredragningslista Kollektivtrafiknämndens arbetsutskott fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) 18 Sjukreseenheten presentation och information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen presenterar och informerar om landstingets sjukreseenhet, som från och med 1 januari 2016 organisatorisk tillhör kollektivtrafikförvaltningens försäljningsavdelning. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) 19 En bättre sits (EBS) information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet En Bättre Sits (EBS) är namnet på en bred och långsiktig process inom infrastruktur och transporter som pågått under flera år. De senaste åren har fokus legat på vidareutveckling av samarbetet och att få gehör för regionens synpunkter i nationell transportplan Hösten 2013 startade ett nytt politiskt temaarbete med sikte på kommande planer. Målet är att ta fram en ny storregional systemanalys 2016 som beskriver gemensamma prioriteringar. Arbetet har växt fram som en stark och historiskt unik process mellan en stor grupp politiker från regionen med stöd av tjänstemän från länen och många samverkande organisationer. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) 20 Förändrad resegaranti information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet 1 april 2016 träder en ny lag om stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer (2015:953) i kraft. Den nya lagen ger resenärerna ett mer heltäckande skydd och lika rättigheter oavsett vilken transportör de reser med och var i landet de reser. Lagen ska vara trafikslagsövergripande och gälla vid resa med tåg, tunnelbana, spårvagn och buss. Kollektivtrafikresenärernas rättigheter stärks och tydliggörs i förhållande till nuvarande lagstiftning om reseinformation samt i relation till de allmänna resevillkor som transportörerna tillämpar. Lagen innehåller bland annat: Lagstadgad minimirätt till ersättning vid förseningar som är mer än 20 minuter. Ersättning ges för annan transport med till exempel taxi eller egen bil, alternativt betalas ett prisavdrag på biljettpriset som bestäms utifrån hur lång förseningen är som mest hela biljettpriset vid mer än en timmes försening. Transportörernas ansvar vid förseningar ska gälla oavsett om förseningen beror på omständigheter som transportören inte har kunnat undvika eller förebygga följderna av, till exempel svåra väderförhållanden. Utökade skyldigheter för transportörerna att lämna reseinformation om bland annat förseningar och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Konsumentverket ges möjlighet att ingripa mot den transportör som inte fullgör informationsskyldigheten. Bilaga 20 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Bilaga KTN Försäljning Nikodemus Kyhlén Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet 1 april 2016 träder en ny lag om stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer (2015:953) i kraft. Den nya lagen ger resenärerna ett mer heltäckande skydd och lika rättigheter oavsett vilken transportör de reser med och var i landet de reser. Lagen ska vara trafikslagsövergripande och gälla vid resa med tåg, tunnelbana, spårvagn och buss. Kollektivtrafikresenärernas rättigheter stärks och tydliggörs i förhållande till nuvarande lagstiftning om reseinformation samt i relation till de allmänna resevillkor som transportörerna tillämpar. Lagen innehåller bland annat: Lagstadgad minimirätt till ersättning vid förseningar som är mer än 20 minuter. Ersättning ges för annan transport med till exempel taxi eller egen bil, alternativt betalas ett prisavdrag på biljettpriset som bestäms utifrån hur lång förseningen är som mest hela biljettpriset vid mer än en timmes försening. Transportörernas ansvar vid förseningar ska gälla oavsett om förseningen beror på omständigheter som transportören inte har kunnat undvika eller förebygga följderna av, till exempel svåra väderförhållanden. Utökade skyldigheter för transportörerna att lämna reseinformation om bland annat förseningar och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Konsumentverket ges möjlighet att ingripa mot den transportör som inte fullgör informationsskyldigheten. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

9 Bilaga KTN (2) Ekonomiska konsekvenser Hela branschen är överens om att det blir svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna eftersom kundernas val av ersättning är svår att förutse i förväg. Kännedomen om rättigheterna och omfattningen av störningar i trafiken kommer vara helt avgörande för hur många kunder som väljer att begära ersättning av UL. Den direkta ersättningen till kund bedöms i ett första steg öka med ca 300 tkr/år. Fler och mer omfattande ärenden till Kundtjänst kan också öka behovet av bemanning vid vissa tidpunkter. Bilagor Lag (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter. Nuvarande Resegarantiregler.

10 Bilaga KTN Försäljningschef Nikodemus Kyhlén Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Dagens resegaranti Ersättning när du riskerar att bli sen Om du riskerar att bli minst 20 minuter sen till din slutdestination med UL kan du ansöka om ersättning från vår resegaranti. Villkoren är att du ska kunna styrka din resa och att vi har fått din ansökan senast 2 veckor efter händelsen. Resegarantin gäller inom Uppsala län och resor mellan Uppsala-Arlanda med SL-pendeln. Undantaget är länsöverskridande resor med SL-pendeln som täcks av SL:s resegaranti. Så här gör du Har du biljett, kvitto eller annat resebevis? Skriv ut blanketten och posta. Glöm inte att bifoga din enkelbiljett, din endagsbiljett eller ditt taxikvitto i original. Har du rest med UL-kort, UL/SL-kort eller köpt en biljett via UL-appen? (ingen biljett/kvitto) Ansök om resegaranti direkt här på hemsidan Du behöver ha ditt kortnummer tillgängligt. Har du köpt biljetten via UL-appen så skriver du ditt mobilnummer i rutan för kortnummer. Har du rest med SL-pendeln till eller från Stockholms län? Ansök om resegaranti hos SL Har du rest med Resplusbiljett? (ingen biljett/kvitto) Registrera ditt ärende hos Resplus Vilken kompensation? Den vanligaste kompensationen är att du får en biljett som gäller för en dags resor. Om du rest med enkelbiljett kan du istället välja att få kontant ersättning, hur mycket du får beror på hur mycket föresenad du blivit. Kontant ersättning ges endast för belopp över 35 sek minuter försenad - 25 % av biljettpriset. Mer än 120 minuter försenad - 50 % av biljettpriset. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

11 Bilaga KTN (2) Kan jag inte ta taxi istället? Jo, om du riskerar att bli försenad med mer än 20 minuter till din slutdestination med UL, kan du själv välja att ta en taxi. Så länge du uppfyller villkoren kan du i efterhand få upp till 400 kr i kontant kompensation per person mot uppvisande av taxikvitto i original. Undantag, då resegarantin inte gäller Om trafiken ställs in på grund av strejk eller annan konflikt på arbetsmarknaden. Om all tågtrafik ställs in på grund av större strömavbrott. Om i stort sett all väg- och järnvägstrafik lamslås av extrema väderförhållanden. Planerade störningar och inställda buss- och tågturer som UL informerat om via hemsidan senast dagen innan. Resegarantin ersätter inte Eventuell dricks till taxichauffören. Följdkostnader, till exempel för ett missat tandläkarbesök, flyg eller en fjärrtågsresa du inte hann med. Resa med egen bil. Mer än en buss/tågavgång.

12 Svensk författningssamling Bilaga KTN Lag om kollektivtrafikresenärers rättigheter; SFS 2015:953 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag innehåller bestämmelser om reseinformation, ersättning och prisavdrag vid förseningar och frånträdande av avtal om köp av periodbiljett vid resor i kollektivtrafik med tåg, spårvagn, tunnelbanetåg, buss och personbil. Med kollektivtrafik avses detsamma som i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Lagen gäller inte vid trafik som huvudsakligen bedrivs på grund av sitt historiska intresse eller sitt turistvärde. 2 Vid resor med tåg tillämpas bestämmelserna om reseinformation och om ersättning och prisavdrag vid förseningar i 7 17 i den utsträckning motsvarande bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (tågpassagerarförordningen) inte är tillämpliga. Av 4 följer att bestämmelser i tågpassagerarförordningen om reseinformation och rättigheter vid förseningar inte är tillämpliga i vissa fall. 3 Vid resor med buss tillämpas bestämmelserna om reseinformation och om ersättning och prisavdrag vid förseningar i 7 17 i den utsträckning motsvarande bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 181/2011 av den 16 februari 2011 om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 (busspassagerarförordningen) inte är tillämpliga. Genom 5 utvidgas tillämpningen av busspassagerarförordningens bestämmelser om reseinformation och rättigheter vid förseningar. 1 Prop. 2015/16:13, bet. 2015/16:CU9, rskr. 2015/16:73. 1

13 SFS 2015:953 Bilaga KTN Undantag från tillämpningen av tågpassagerarförordningen 4 Artiklarna 7, 8.1, 10.1, 10.2, 10.4 och i tågpassagerarförordningen, i den ursprungliga lydelsen, ska inte tillämpas på inrikes trafiktjänster som har en sträckning som är kortare än 150 km. Utvidgning av tillämpningen av busspassagerarförordningen 5 Artiklarna 3, 4.1, 5, 6, 8 och i busspassagerarförordningen, i den ursprungliga lydelsen, ska även tillämpas på sådana trafiktjänster som anges i artikel 2.1 i förordningen, i den ursprungliga lydelsen, som har en sträckning som är 150 km eller längre. Avtalsvillkor som avviker från lagen 6 Ett avtalsvillkor som i jämförelse med är till nackdel för resenären är utan verkan mot denne. Reseinformation Transportörens informationsskyldighet 7 Transportören ska tillhandahålla information om 1. en försening eller annan störning i trafiken och dess orsak, varaktighet och konsekvenser, 2. resenärens rättigheter i frågor som regleras i denna lag, 3. transportörens allmänna avtalsvillkor, 4. biljettpriser, tidtabeller och linjesträckningar, 5. tillgänglighet till fordon, stationer och hållplatser, 6. möjligheten att medföra cyklar och villkor för detta, 7. säkerhets- och trygghetsfrågor, och 8. hur transportören kan kontaktas. 8 Under en resa med spårvagn eller tunnelbanetåg eller med tåg som inte omfattas av tillämpningsområdet för tågpassagerarförordningen ska transportören ge resenären information om nästa station eller hållplats och viktigare anslutande förbindelser. 9 Information enligt 7 och 8 ska tillhandahållas i den eller de former som är mest lämpliga för att resenärerna ska kunna ta del av informationen. Vid bedömningen av lämplig form ska särskild vikt läggas vid behoven hos personer med funktionsnedsättning. Tillsyn över informationsskyldigheten 10 Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över att transportörer fullgör de skyldigheter som följer av Påföljd vid utebliven information 11 Om information inte lämnas enligt 7 9, ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av om marknadsstörningsav-

14 Bilaga KTN gift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 tredje stycket den lagen. SFS 2015:953 Ersättning och prisavdrag vid förseningar Vad som avses med försening 12 En resa är att anse som försenad, om transportens ankomst till resans slutdestination sker vid en senare tidpunkt än vad som framgår av transportavtalet eller, om ankomsttiden inte anges där, den offentliggjorda tidtabellen. Med resa avses en transport som en resenär och en eller flera transportörer har ingått avtal om. Om det har ingåtts ett avtal som ger resenären rätt till en eller flera transporter som inte närmare har specificerats, krävs för att det ska vara fråga om en resa också att resenären särskilt har inrättat sig efter den aktuella transporten. Förseningsbedömningen vid ändringar av en trafiktjänst 13 Om en transportör har senarelagt tiderna för en enskild trafiktjänst, ska bedömningen av om resan är försenad göras utifrån den ändrade tiden för ankomst i stället för vad som anges i 12 första stycket, om information om ändringen har offentliggjorts åtminstone tre dygn före den tid för avgång som framgår av den offentliggjorda tidtabellen. Om en transportör har ställt in en enskild trafiktjänst, ska den tid för ankomst som framgår av den offentliggjorda tidtabellen inte beaktas vid bedömningen av om resan är försenad, om information om att trafiktjänsten har ställts in har offentliggjorts enligt första stycket. Första och andra styckena gäller inte i de fall resans ankomsttid till slutdestinationen framgår av transportavtalet. Ersättning för annan transport vid befarad försening 14 Om det finns skälig anledning att anta att en resa kommer att bli mer än 20 minuter försenad, har resenären rätt till ersättning av transportören för skäliga kostnader för annan transport för att nå resans slutdestination. Detta gäller även om det inte har ingåtts ett avtal om transport för den resa som befaras bli försenad, om resenären särskilt har inrättat sig efter den transporten. Om resenären inte har betalat för resan, får transportören avräkna den kostnad som resenären skulle ha haft om denne hade betalat för resan. Högsta ersättningen enligt denna paragraf är 1/40 av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 7 socialförsäkringsbalken som gäller för det år då resan skulle ha avslutats. Prisavdrag vid försening 15 Om en resa är mer än 20 minuter försenad, har resenären, om han eller hon inte begär ersättning för annan transport vid befarad försening enligt 14, rätt till prisavdrag med procent av det pris som resenären har betalat för resan, om förseningen uppgår till mer än 20 minuter, 3

15 SFS 2015:953 Bilaga KTN procent av det pris som resenären har betalat för resan, om förseningen uppgår till mer än 40 minuter, eller 3. hela det pris som resenären har betalat för resan, om förseningen uppgår till mer än 60 minuter. 16 Om det inte klart framgår vilket pris resenären har betalat för resan, ska prisavdraget beräknas utifrån priset för en enkelbiljett för resenären. Om resenären i ett sådant fall har använt en biljett som innebär en rabatt i förhållande till en enkelbiljett, får transportören minska prisavdraget i proportion till rabatten. Reklamation 17 Resenären får begära ersättning för annan transport vid befarad försening enligt 14 eller prisavdrag vid försening enligt 15 endast om resenären inom skälig tid efter det att resan avslutades eller, om transporten inte genomförs, skulle ha avslutats lämnat transportören ett meddelande om att han eller hon vill åberopa förseningen (reklamation). Ett meddelande som lämnas inom två månader efter det att resan avslutades eller skulle ha avslutats ska alltid anses ha lämnats i rätt tid. Om ett meddelande om reklamation har skickats på ett ändamålsenligt sätt, anses reklamation ha skett när detta gjordes. Frånträdande av avtal om köp av periodbiljett 18 Resenären får frånträda avtalet om köp av en periodbiljett, om transportörens trafikutbud ändras efter köpet på så sätt att det avviker från vad resenären med fog har kunnat förutsätta vid köpet och avvikelsen är av väsentlig betydelse för resenären. Om en resenär frånträder avtalet om köp av en periodbiljett, har resenären rätt till återbetalning av den del av biljettpriset som avser tiden efter frånträdandet. Med periodbiljett avses en biljett som ger resenären rätt till ett obestämt antal resor under en viss tidsperiod. Preskription 19 En fordran enligt 14, 15 eller 18 upphör, om resenären inte väcker talan inom tre år från det att fordran uppkom. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april Genom lagen upphävs lagen (2006:1116) om information till passagerare m.m. På regeringens vägnar MARGOT WALLSTRÖM MORGAN JOHANSSON (Justitiedepartementet) 4 Wolters Kluwer Elanders Sverige AB, 2015

16 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) Dnr CK Remiss angående Region Uppsala 2017 yttrande till LS Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagt förslag till yttrande till landstingsstyrelsen. Ärendet Landstingets ledningskontor har utarbetat ett förslag avseende hur den föreslagna regionbildningen ska genomföras. Kollektivtrafiknämnden har beretts möjlighet att lämna in ett remissyttrande avseende detta förslag. Bilaga 21 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 Bilaga KTN Dnr CK Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Remissyttrande avseende Region Uppsala remisshandling Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagt förslag till remissyttrande till landstingsstyrelsen. Ärendet Landstingets ledningskontor har utarbetat ett förslag avseende hur den föreslagna regionbildningen ska genomföras. Kollektivtrafiknämnden har beretts möjlighet att lämna in ett remissyttrande avseende detta förslag. Bilagor Region Uppsala remisshandling Remissyttrande avseende Region Uppsala remisshandling Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

18 Bilaga KTN FÖRSLAG Dnr CK Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post Landstinget i Uppsala län E-post: landstinget@lul.se Kopia: niklas.rommel@lul.se Remissyttrande angående Region Uppsala remisshandling Sammanfattande överväganden Kollektivtrafiknämnden ställer sig positiv till remisshandlingens beskrivning av hur regionen ska bildas. Utöver det önskar kollektivtrafiknämnden framföra nedanstående synpunkter. Bildandet av region Kollektivtrafiknämnden betonar vikten av att den nya regionen inte ses som att landstinget får ett utökat uppdrag. Istället är regionen ett nytt organ där dess uppdrag innebär nya möjligheter för att effektivt driva regionala frågor. Så som det står angivet i handlingen kommer hälso- och sjukvårdsuppdraget vara den dominerade uppgiften ekonomiskt och personellt för regionen. Erfarenhet från andra regioner tyder på att frågor som rör den regionala utvecklingen får en större tyngd än vad som är proportionerligt ekonomiskt och personellt. I det arbetet har även strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor en naturlig plats. Det är därför av vikt att den nya regionen har en organisation som koordinerat kan driva regionala utvecklingsfrågor över hela regionens ansvarsområde, inklusive hälso- och sjukvård, kultur och kollektivtrafik. Kollektivtrafikens roll i regionen Sedan 2012 är landstinget regional kollektivtrafikmyndighet. En huvudanledning till att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna skapades var att kollektivtrafik är ett viktigt medel för att uppnå regional utveckling. Kollektivtrafiken har därmed en tydlig roll i en region med regionalt utvecklingsansvar. Rätt använd bidrar kollektivtrafiken till en regional tillgänglighet som är av stor vikt för den regionala utvecklingen. Därtill att denna tillgänglighet sker på ett sätt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Exempel på att regional tillgänglighet bidrar till utveckling är de södra länsdelarnas kraftiga tillväxt som till stor del beror på dess tillgänglighet till främst Arlanda och Stockholm. Därtill har Upptågets utveckling på Dalabana på senare år skapat positiva effekter i Heby kommun. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

19 Bilaga KTN (3) Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har bland annat i uppgift att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram som är ett viktigt politiskt styrdokument med bäring på regional utveckling och med tydlig koppling till den regionala utvecklingsstrategin. Vidare har den regionala kollektivtrafikmyndigheten en viktig roll i att aktivt arbeta för att kollektivtrafiken ges rätt förutsättningar och används på rätt sätt för att stödja en regional utveckling. Detta sker genom nära samverkan med främst länets kommuner och Trafikverket samt angränsande län. Till det kommer att säkerställa att den skattefinansierade kollektivtrafiken bedrivs med god kvalitet vilket inkluderar det som beskrivs i remisshandlingen att det ska vara enkelt och prisvärt att resa och att människor ska känna en trygghet i att kollektiva färdmedel går och kommer fram i tid. Politisk organisation Idag har kollektivtrafiknämnden i uppgift att besluta i frågor som rör uppdraget som regional kollektivtrafikmyndighet. Undantaget är det regionala trafikförsörjningsprogrammet som slutgiltigt beslutas av landstingsfullmäktige efter beredning av kollektivtrafiknämnden. Gränssnittet mellan kollektivtrafiknämnden och den nya nämnden regionala utvecklingsnämnden berörs inte i remisshandlingen. Kollektivtrafiknämnden ser ett behov av att detta gränssnitt tydliggörs. Samverkansstruktur Kollektivtrafiknämnden ser positivt på inrättandet av ett regionalt forum. Som komplement bör även det regionala trafikförsörjningsprogrammet ingå som en punkt att behandla i detta forum. Avseende förslaget på samrådsstruktur ser kollektivtrafiknämnden att det är svårt att helt särskilja mellan regional utveckling och kollektivtrafik, då den senare som ska ses som ett medel för det förra. Beroende på hur gränssnittet mellan kollektivtrafiknämnden och den regionala utvecklingsnämnden beslutas kan det dock finnas anledning att ha separata samrådsforum. Tjänstemannaorganisation Med syfte att säkerställa en effektiv tjänstemannaorganisation ser kollektivtrafiknämnden behov av att se över resursfördelning och samarbetsformer mellan avdelningen för strategisk planering och regional utveckling samt kollektivtrafikförvaltningen. Detta främst utifrån ansvarsfördelningen mellan den regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden samt gränssnitten däremellan. I remisshandlingen beskrivs hur finansieringen av den verksamhet som förs över från regionförbundet till regionen ska ske. Kollektivtrafiknämnden anser att det är viktigt att det därutöver säkerställs att avdelningen för strategisk planering och regional utveckling ges tillräckliga resurser för att regionen ska kunna driva det regionala utvecklingsarbetet

20 Bilaga KTN (3) utifrån de nya förutsättningarna som regionbildningen ger. Detta bör inkludera ett utvecklat regionalt analysarbete som bland annat kan ligga till grund för strategiska beslut rörande kollektivtrafiken. För Kollektivtrafiknämnden Bertil Kinnunen Ordförande Johan Wadman Trafikdirektör

21 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) Dnr KTN Remiss av riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att sända framlagt förslag till riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättningar på remiss till intressenter enligt bilagd sändlista. Samrådstiden beslutas samtidigt vara från början av mitten av mars 2016 till slutet av april Ärendet Som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar landstinget för att kollektivtrafiken i regionen är tillgänglig för alla resenärsgrupper. I förslaget till riktlinjer anges hur landstinget ska arbeta för att skapa en tillgänglig allmän kollektivtrafik där alla resenärer oavsett funktionsnedsättning har likvärdiga möjligheter att resa. Riktlinjerna utgör målbild för landstingets arbete med tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken i Uppsala län och skapar förutsättningar för kontinuitet och systematik i arbetet. Föreliggande förslag bygger övergripande på lagen om kollektivtrafik, plan- och bygglagen, EU-förordningar om kollektivtrafik samt råd och riktlinjer från statliga myndigheter och branschorganisationer. Även nationella standarder och rekommendationer inom tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning beaktas. Efter bearbetning av inkomna synpunkter under remissperioden, tar kollektivtrafiknämnden i juni 2016 beslut om en slutlig version. Bilaga 22 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 Bilaga KTN Dnr KTN Samhälle och trafik Nina Waara Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning, remisshandling Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att sända framlagt förslag till riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättningar på remiss till intressenter enligt bilagd sändlista. Samrådstiden beslutas samtidigt vara från början av mitten av mars 2016 till slutet av april Ärendet Som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar landstinget för att kollektivtrafiken i regionen är tillgänglig för alla resenärsgrupper. I förslaget till riktlinjer anges hur landstinget ska arbeta för att skapa en tillgänglig allmän kollektivtrafik där alla resenärer oavsett funktionsnedsättning har likvärdiga möjligheter att resa. Riktlinjerna utgör målbild för landstingets arbete med tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken i Uppsala län och skapar förutsättningar för kontinuitet och systematik i arbetet. Föreliggande förslag bygger övergripande på lagen om kollektivtrafik, plan- och bygglagen, EU-förordningar om kollektivtrafik samt råd och riktlinjer från statliga myndigheter och branschorganisationer. Även nationella standarder och rekommendationer inom tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning beaktas. Efter bearbetning av inkomna synpunkter under remissperioden, tar kollektivtrafiknämnden i juni 2016 beslut om en slutlig version. Bilagor Missiv och sändlista, remisshandling Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

23 Bilaga KTN KTN Kollektivtrafikförvaltningen UL Samhälle och trafik Nina Waara Tfn E-post Mottagare enligt sändlista Välkommen med synpunkter kring riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet handlar om alla människors rättighet att kunna röra sig fritt och verka i samhället på lika villkor. En tillgänglig allmän kollektivtrafik där alla resenärer oavsett funktionsnedsättning har likvärdiga möjligheter att resa berör i hög utsträckning det vardagliga livet för invånarna i Uppsala län. I syfte att systematisera arbetet med tillgänglighetanpassning av kollektivtrafiken har landstinget tagit fram riktlinjer för detta viktiga arbete. Riktlinjerna bygger övergripande på lagen om kollektivtrafik, plan- och bygglagen, EU-förordningar om kollektivtrafik samt råd och riktlinjer från statliga myndigheter och branschorganisationer. Även nationella standarder och rekommendationer inom tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning beaktas. Landstinget inbjuder nu till att tycka till om förslaget till riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken i Uppsala län. Dialog om riktlinjerna Utöver det skriftliga samrådet sker under remissperioden dialog om riktlinjerna med intresseorganisationer för personer med funktionsnedsättning. Särskild inbjudan till dialogmötet skickas ut. Handlingarna finns att ladda hem via landstingets hemsida gå in under rubriken Kollektivtrafik på startsidans övre del. Vid behov av syntolkade handlingar kontakta Nina Waara genom epost: nina.waara@ul.se. Skriftliga synpunkter önskas senast 29 april 2016, via E-post: registrator.ktf@lul.se eller Post: Kollektivtrafikförvaltningen UL, Box 1400, Uppsala Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

24 Bilaga KTN (3) Med vänliga hälsningar Bertil Kinnunen Ordförande Kollektivtrafiknämnden Johan Wadman Trafikdirektör Kollektivtrafikförvaltningen UL

25 Bilaga KTN (3) Sändlista Kommuner, länsstyrelse och regionförbund Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Länsstyrelsen Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Pensionärsorganisationer PRO Uppsala län Riksförbundet pensionärsgemenskap norra Svealand SPF Seniorerna Uppsala län SPRF Uppsala Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd, UPS Organisationer för funktionshinderfrågor DHR Uppsala län Handikappförbunden HSO Uppsala län Länshandikapprådet Astma- och allergiföreningen Uppsala Hörselskadades riksförbund HRF Uppsala Neuroförbundet Uppsala län Personskadeförbundet RTP Uppsala Reumatikerförbundet Uppsala län Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar RBU Uppsala län Synskadades riksförbund SRF Uppsala län Uppsala läns dövas förening Resenärsorganisationer Dalabanans intressenter Föreningen TIM-pendlare Pendlarföreningen Tierp Resenärsforum

26 Bilaga KTN

27 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN

28 Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Inledning Avgränsning Rådighet i kollektivtrafiken Läsanvisning Begreppsförklaring Behov i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Hela resan perspektivet är vägledande i tillgänglighetsarbetet En stor och växande grupp i samhället Funktionshinder och behov i kollektivtrafiken Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken Reseplanerare och övriga informationskanaler Biljett- och betalsystem Bemötande i kollektivtrafiken Gångvägar Nivåskillnader Ledsagarservice Rampservice Hållplatser och bytespunkter Järnvägsstationer Utformning av fordon Ersättningstrafik Drift och underhåll Arbetssätt Mottagare och användningsområde När riktlinjen gäller Avsteg från riktlinje Ändring av riktlinje Saknad riktlinje Samverkan med andra aktörer Källförteckning

29 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN

30 Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 1 Inledning Tillgänglighet handlar om alla människors rättighet att kunna röra sig fritt och verka i samhället på lika villkor. Inom transportområdet uttrycks detta i de transportpolitiska målen som anger att transportsystemet ska utformas så att det är tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Det är de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som ansvarar för att kollektivtrafiken i regionen är tillgänglig för alla resenärsgrupper. I föreliggande riktlinjer anges hur Kollektivtrafikförvaltningen UL som regional kollektivtrafikmyndighet i Uppsala län ska arbeta för att skapa en tillgänglig allmän kollektivtrafik där alla resenärer oavsett funktionsnedsättning har likvärdiga möjligheter att resa. I riktlinjerna sammanställs lagar och riktlinjer som Kollektivtrafikförvaltningen UL ska följa för att erbjuda full tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken. Riktlinjerna bygger övergripande på lagen om kollektivtrafik, planoch bygglagen, EU-förordningar om kollektivtrafik samt råd och riktlinjer från statliga myndigheter och branschorganisationer. Även nationella standarder och rekommendationer inom tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning beaktas. Krav i riktlinjerna baseras på källor som återfinns i referenslistan. I syfte att främja en enhetlig utformning av kollektivtrafiken i ett storregionalt perspektiv har riktlinjerna samordnats med motsvarande riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning i Stockholms och Sörmlands län. Riktlinjerna utgör målbild för kollektivtrafikens utveckling och är ett verktyg för Kollektivtrafikförvaltningen UL:s tjänstemän att använda i arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Uppsala län. Riktlinjerna vänder sig även till alla som utvecklar eller bygger infrastruktur, planerar eller utför trafik på uppdrag av Kollektivtrafikförvaltningen UL. 1.1 Avgränsning Riktlinjerna omfattar tillgänglighet till den allmänna kollektivtrafiken med buss och tåg i Uppsala län. Den kommunikativa tillgängligheten i termer av språkbruk omfattas inte av riktlinjerna. 1.2 Rådighet i kollektivtrafiken Kollektivtrafikförvaltningen UL har full rådighet över aspekter som rör bemötande, biljett- och betallösningar, resenärsinformation och fordon. Vidare har Kollektivtrafikförvaltningen UL full rådighet över utrustningen ovan mark på hållplatser, det vill säga över all utrustning som till exempel kur, bänk, och belysning medan väghållaren har full rådighet över hållplatser upp till och med beläggningen. Vidare har kommuner och Trafikverk rådighet över gångvägar till och från hållplatser och stationer. 4

31 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN Läsanvisning Krav som har sitt ursprung i lagkrav, bestämmelser och i övrigt där Kollektivtrafikförvaltningen UL har full rådighet över kravställandet uttrycks med ordet ska i fetstil. Övriga krav med ursprung i lagkrav och bestämmelser uttrycks med ordet ska utan fetstil. Krav som omfattar aspekter där Kollektivtrafikförvaltningen UL inte har full rådighet men där det finns starka skäl att driva ett visst förhållningssätt uttrycks med ordet bör i fetstil. Övriga krav med ursprung i lagkrav och bestämmelser uttrycks med ordet bör utan fetstil. 1.4 Begreppsförklaring Allmän kollektivtrafik Användbarhet Audiell Funktionshinder Funktionsnedsättning Handikapp Kontrast Ledsagning Kollektivtrafik som är öppen för alla. Individens bedömning av tillgängligheten i en given miljö. Användbarhet är således en subjektiv bedömning och mäts på individnivå. Hörbar, något som uppfattas med hörseln, exempelvis ett utrop. Den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som kan uppstå efter sjukdom eller till följd av medfödd eller förvärvad skada. Funktionsnedsättningen kan vara av bestående eller övergående natur. En funktionsnedsättning kan beskrivas och bedömas objektivt. Avråds som synonym till funktionsnedsättning respektive funktionshinder. Till exempel kan termen tillgänglig toalett utgöra ett alternativ till handikappanpassad toalett. 1 Skillnaden i ljushet mellan färger som är bredvid varandra. En god kontrast har en tydligt framträdande skillnad i ljushet och ska ligga på NCS>0,4. 2 Personligt stöd för personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp att förflytta sig i kollektivtrafiken, exempelvis vid byten mellan olika linjer eller mellan trafikslag. 1 Socialstyrelsens termbank mars Natural Colour System (NCS). 5

32 Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Piktogram Prator Särskild kollektivtrafik Taktil Tillgänglighet Visuell En symbol eller förenklad illustration som beskriver en plats eller ett föremål. Exempel på piktogram är symbolerna för dam- och herrtoalett. En högtalare som läser upp realtidsinformation och som aktiveras med en knapptryckning. Kollektivtrafik som samhället enligt lag är skyldig att anordna eller betala för, men som endast vissa grupper har rätt att använda sig av. Exempel på särskild kollektivtrafik är skolskjuts, färdtjänst och sjukresor. Fysiskt kännbar med kroppen exempelvis med hand, fot eller via käpp. Anger hur väl en given miljö överensstämmer med objektiva mått, regler och riktlinjer för utformning. Tillgängligheten av en given miljö kan därmed bedömas och beskrivas i objektiva termer. Synbar, något som uppfattas med synen, exempelvis skriven information. 6

33 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN Behov i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighetsanpassning av den allmänna kollektivtrafiken innebär fördelar för den enskilde resenären med funktionsnedsättning. Förutsättningarna för ett självständigt resande i den allmänna kollektivtrafiken ökar vilket främjar rättigheten att kunna röra sig fritt och verka i samhället på lika villkor. En tillgänglig allmän kollektivtrafik gör det möjligt för personer med funktionsnedsättningar att för sina resor i större utsträckning använda den allmänna kollektivtrafiken istället för att vara hänvisade till att resa med färdtjänst. Även om den allmänna kollektivtrafiken i allt större utsträckning blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar kommer färdtjänsten fortfarande vara viktig för många människors möjlighet att resa. Det kan också finnas behov av mellanformer av kollektivtrafik som kan överbrygga övergången mellan den allmänna kollektivtrafiken och färdtjänst. Sådana mellanformer medför att personer med funktionsnedsättning inte behöver vara beroende av färdtjänst som utförs med taxi eller specialfordon utan kan använda till exempel flexlinje eller servicelinje för alla eller en del av sina resor Hela resan perspektivet är vägledande i tillgänglighetsarbetet Hela-resan-perspektivet utgår ifrån synsättet att hela resan, från dörr till dörr, ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Det räcker med att tillgängligheten brister i någon del av resan för att hela resan ska bli omöjlig att genomföra varför det är viktigt att hela reskedjan från information, biljettköp, gångmiljö, hållplatser och stationer, trafiksystem, fordon till bemötande är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. För att uppnå detta krävs samverkan mellan Kollektivtrafikförvaltningen UL och kommunala och statliga företrädare om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Brister i planering, projektering, byggande, drift och/eller underhåll kan förhindra tillgängligheten. Kollektivtrafikförvaltningen UL ska vidare i kontakter med andra huvudmän alltid verka för god tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Följande ska vara möjligt för alla resenärer i kollektivtrafiken i Uppsala län: planera resan köpa och använda biljett ta sig till station eller hållplats vistas i, orientera sig på och ta till sig information på station eller hållplats kliva på fordonet, finna och använda en sittplats samt kliva av fordonet. 3 Se t ex Ståhl, A., 1997, Äldres och funktionshindrades behov i trafiken probleminventering och nulägesbeskrivning, Bulletin 148, Institutionen för Trafikteknik, Tekniska Högskolan i Lund 7

34 Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 2.2 En stor och växande grupp i samhället Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har någon form av permanent funktionsnedsättning, där rörelsehinder och allergier hör till de största grupperna. Uppsala län har ca invånare, vilket skulle betyda att cirka av dessa har någon form av funktionsnedsättning. Hög ålder innebär inte någon funktionsnedsättning i sig, men risken för att drabbas av en funktionsnedsättning ökar med stigande ålder. I Uppsala län är 18,3 procent (2014) av befolkningen äldre än 65 år, vilket motsvarar cirka personer. Andelen äldre i befolkningen ökar och beräknas 2030 uppgå till 22,6 procent i riket jämfört med 17 procent beräknas andelen äldre ha ökat till en fjärdedel av befolkningen. 2.3 Funktionshinder och behov i kollektivtrafiken Personer med tillsynes lika funktionsnedsättningar kan ha mycket olika upplevelser och erfarenheter av resande i kollektivtrafiken. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga. Ofta är det lättare att få förståelse för de funktionsnedsättningar som är synliga. Nedsatt syn, utvecklingsstörning eller kognitiva svårigheter kan vara svåra för en utomstående att upptäcka. Hög ålder medför ofta mindre nedsättningar av flera funktioner. Nedsatt rörelseförmåga, gångsvårigheter Nedsatt gångförmåga kan uppstå då att man inte har kraft, har smärta, har dålig balans eller koordination eller inte kan styra sina rörelser. Gångsvårigheter kan leda till svårigheter att gå långa sträckor, inte klara lutningar, har svårt att gå på ojämnt eller halt underlag och man kan ha lätt för att falla. Gångsvårigheter medför behov av korta avstånd vid mål- och bytespunkter, ett jämt och fast underlag utan branta lutningar varken i längs- eller sidled, stöd att hålla sig i och tätt placerade sittplatser. Det är också viktigt att hinna sätta sig innan bussen eller tåget kör vidare. Nedsatt arm- och handfunktion Nedsatt arm- och handfunktion kan innebära svårigheter att röra händer och armar, smärta, kraftlöshet, dålig precision, avsaknad av greppfunktion med mera. Orkar man inte lyfta armarna blir räckvidden kortare och det blir svårt att öppna dörrar, hantera dörröppningsknappar och att hålla i sig. Andra moment som kan vara svåra är svårhanterliga biljettautomater och att ta sig genom spärrar i kollektivtrafiken. Ledstänger på båda sidor av en trappa är till hjälp för personer som har en funktionsnedsättning i en arm. Det är också viktigt att handtag och knappar är lätta att använda och inte kräver stor armstyrka. Nedsatt kognitiv förmåga Många människor har medfödda eller förvärvade nedsättningar i centrala kognitiva funktioner som kan medföra svårigheter att orientera sig, svårigheter att förstå logiska samband och utformningar eller svårigheter att läsa och ta till sig information. Det kan också vara svårt att sortera och uppfatta viktig ljudinformation. Tydlig information i form av bild och skrift och skyltar som kompletteras med symboler är viktiga 8

35 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN hjälpmedel för personer med denna typ av funktionsnedsättning. Kollektivtrafiken ska därför planeras så att det är lätt att förstå hur man ska resa. Många har svårt att fråga då de blir stressade eller har talsvårigheter, vilket gör det viktigt att personalen i kundmiljöerna är öppen, inkännande och på eget initiativ erbjuder hjälp till den resenär som ser ut att behöva det. Viktigt är också att använda ett tydligt och enkelt språk i all kommunikation. Läs- och skrivsvårigheter Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp som omfattar allt som rör begränsningar i att läsa och skriva. Svårigheterna kan bland annat bero på bristfällig undervisning, för lite övning, koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller dyslexi. För att möta behoven i den här gruppen är det viktigt med alternativa kommunikationssätt. En prator som läser upp realtidsinformation på hållplatser kan vara ett sätt, utvändiga utrop på bussar ett annat. Det är vidare viktigt att använda ett klart och enkelt språk i all kommunikation. Synnedsättning Personer med synnedsättning har svårigheter att överblicka omgivningen och uppfatta nivåskillnader i djup- och sidled. För att kunna orientera sig behöver de tydliga visuella kontrastmarkeringar, och de som använder vit käpp är hjälpta av taktila markeringar. Personer med grav synskada eller blindhet behöver tydliga riktmärken och akustisk vägledning för att kunna orientera sig. Många personer med synnedsättning använder teknikkäpp för att ta sig fram i utomhusmiljön. Det är också vanligt att personer med synskada använder ledarhund eller har ledsagare. Hörselnedsättning Personer med hörselnedsättning har svårigheter att uppfatta ljud och tal och kan bli distraherade av bakgrundsljud. Visuell information underlättar för personer med hörselnedsättning, och personer med dövhet är helt beroende av den. Många personer med dövhet har teckenspråk som modersmål och svenska som andraspråk. Information på teckenspråk kan därför i vissa fall vara mer tillgänglig än skriven information, särskilt för personer utan kunskaper i svenska språket. Allergi Allergiker är en stor grupp i samhället. Besvär kan yttra sig på många olika sätt varav svårast är akuta astmaanfall. Miljön i den allmänna kollektivtrafiken kan innehålla många allergiframkallande faktorer och det är därför viktigt att de markerade zonerna för pälsdjursförbud respekteras och att särskild hänsyn visas i dessa zoner (ledarhundar är undantagna och får vistas i samtliga delar i fordonen). Vidare ska rengöringsmedel som används i kollektivtrafiken vara doftfria. 9

36 Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 3 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken 3.1 Reseplanerare och övriga informationskanaler Vid planering av en resa med kollektivtrafiken behöver resenären information om alla delar av resan. Resenärer med funktionsnedsättning och äldre resenärer har ofta behov av information om specifika förhållanden som är kopplade till den egna funktionsförmågan, till exempel om det finns hiss, högtalarinformation, hörselslinga och personlig service. Många äldre föredrar också tillgång till tryckt information då tillgång till och vana av digitala informationstjänster kan vara begränsad i den här resenärsgruppen. Det ska vara möjligt för alla resenärer, oavsett funktionsnedsättning, att planera sin resa genom de planerings- och informationsverktyg som Kollektivtrafikförvaltningen UL erbjuder. Det innebär att Kollektivtrafikförvaltningen UL:s webbsida samt övriga digitala verktyg ska vara tekniskt och designmässigt utformade så att alla kan ta del av information och använda interaktiva tjänster. Kollektivtrafikförvaltningen UL:s webbsida ska vidare uppfylla de internationella riktlinjerna om tillgänglig webb: Web Accessibility Initiative (WAI). Kollektivtrafikförvaltningen UL: kundtjänst ska vid behov tillhandahålla tidtabeller för enskilda linjer i tryckt format. Kollektivtrafikförvaltningen UL:s verktyg för planering av resor ska kompletteras med information om tillgängligheten på fordon och hållplatser. 3.2 Biljett- och betalsystem Det ska vara möjligt för alla resenärer att köpa och använda de biljetter som används inom den trafik som Kollektivtrafikförvaltningen UL ansvarar för. Biljettombud De försäljningslokaler som agerar biljettombud för Kollektivtrafikförvaltningen UL ska vara utformade så att alla resenärer, oavsett funktionsförmåga, kan ta sig in i lokalen och fram till biljettförsäljningsdisken. Lokalerna ska utformas enligt BBR 4 samt Enkelt avhjälpta hinder HIN 3. 5 Biljettautomater För utformning och placering av biljettautomater gäller följande riktlinjer: Biljettautomaten ska vara utformad så att den är lätt att hantera för personer med synnedsättning och för personer i rullstol. 4 Boverkets byggregler, BBR 20 (BFS 2013:14) 5 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (HIN3). 10

37 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN Biljettautomaten ska placeras så att den inte utgör ett hinder vid av- och påstigning av fordonet eller hindrar andra funktioner på busshållplatsen. Inte heller väntande resenärer med barnvagn eller rullstol ska hindras av biljettautomatens placering. Mobil- och webbapplikationer för biljettköp Se kapitel 3.1 för krav på utformning av digitala verktyg. Biljettköp ombord Biljettköp ombord genom kortbetalning till förare/konduktör ska erbjudas i UL-trafiken. Biljettvisering Det ska vara möjligt för alla resenärer att själva visera sina biljetter. I de fall en viseringsautomat används ska denna placeras och utformas så att den är lätt att hantera för personer med synnedsättning och lätt att nå för personer i rullstol. 3.3 Bemötande i kollektivtrafiken God personlig service är en grundläggande förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna resa med kollektivtrafiken. Personlig service inger trygghet och erbjuder stöd till resenären att genomföra sin resa. Personal som möter resenären, till exempel i kundtjänst eller i trafiken, ska ha grundläggande kunskap om kollektivtrafik och tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning och ingående kunskap om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken i Uppsala län. Utbildning All personal inom Kollektivtrafikförvaltningen UL ska genomgå en grundläggande utbildning i tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken samt i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Ledningsgruppen ansvarar för att nyanställd personal genomgår utbildningen inom ett år från anställning. All personal som på Kollektivtrafikförvaltningen UL uppdrag planerar för eller möter resenärer i trafiken ska genomgå en grundläggande utbildning i tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken samt i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Trafikutövaren ansvarar för att nyanställd personal genomgår utbildningen inom ett år från anställning. 11

38 Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 3.4 Gångvägar För att hela resan ska kunna göras av resenärer med funktionsnedsättning inom kollektivtrafiken måste gångvägarna till och från hållplatser och stationer göras tillgängliga. Gångvägarna är ofta ett kommunalt eller statligt ansvar. Det krävs därför samarbete mellan Kollektivtrafikförvaltningen UL och kommunerna respektive Trafikverket. Gångvägar i anslutning till hållplatser ska utformas enligt Boverkets föreskrifter. 6 Gångvägarna bör också: Ha god belysning. Vara separerade från cykelväg och bilkörfält med räcke eller kantsten. Vara fria från hinder såsom snövallar. Vara fria från starkt doftande växter. Underhållas noggrant med avseende på växtlighet och halkbekämpning. 3.5 Nivåskillnader Trappor När trappor utformas är det viktigt att risker för personskador minimeras och att trapporna utformas så tillgängliga som möjligt. Beroende på resenärsflöde ska trappornas bredd anpassas för att klara av kapacitetskraven. Följande riktlinjer gäller för utformning av trappor: Trappan ska vara rak och ha mer än två trappsteg. Alla trappsteg inom samma trappa ska ha samma trappstegshöjd och djup. Trappstegshöjden ska vara ca 0,15 meter. Trappstegsdjupet ska vara minst 0,25-0,30 meter. Trappstegen ska ha sättsteg (lodrät avgränsande del). Utskjutande trappnosar ska undvikas för att minimera risken att snubbla. Trappan ska vara utrustad med ledstänger på båda sidor om trappan. Ledstängerna ska fortsätta 0,3 meter förbi första och sista trappsteget. Ledstängerna ska ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Kontrasten ska vara minst 0,4 NCS. 7 Ledstängerna ska sitta på höjden 0,9 meter. Det bör även finnas en ledstång på höjden 0,7 meter. Vid bredare trappor kan det behövas en ledstång i mitten. 6 BFS 2013:9 HIN 3 och BFS 2011:5 ALM 2. 7 Natural Colour System (NCS). 12

39 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN Trappor med fler än trappsteg eller en lyfthöjd på 5 meter eller högre ska delas upp med mellanliggande vilplan. Fribärande trappor ska skärmas av och tydligt kontrastmarkeras så att personer med synnedsättning inte riskerar att gå in under trappan. Det ska finnas ledstråk till trappa. Enligt europeiska riktlinjer ska trappor i stationshus och resecentrum vid järnvägsstationer vara minst 1,6 meter breda. Trapporna ska vara försedda med ledstänger på båda sidor och på två nivåer. För resenärer med rullstol, rullator, barnvagnar med mera ska hiss finnas som komplement till trappa. Rulltrappa ersätter inte hiss. Kontrastmarkering av trappor Trappor ska kontrastmarkeras i början och slutet av varje trapplopp. Kontrasten ska vara minst 0,4 enligt NCS 9, även i ett längre tidsperspektiv. Kontrasten påverkas av ålder, slitage och väta vilket kan innebära att ljushetskontrasten från början måste vara betydligt högre. Enligt svenska riktlinjer bör vid nyanläggning hela det nedersta plansteget och motsvarande yta av framkanten på trappavsatsen vid översta plansteget markeras. Där inte detta är möjligt ska kontrastmarkeringen längs trappstegskanten vara minst 0,1 meter bred och placeras så nära kanten som möjligt. Markering med cirklar ska undvikas då de ofta är otillräckliga för personer med synnedsättning. Bild 5. Kontrastmarkering enligt svenska riktlinjer (Källa: Boverket ALM 2). Enligt europeiska riktlinjer ska trappor i stationshus och resecentrum vid järnvägsstationer markeras med en kontrasterande bård på åtminstone det första och sista steget. Som ett minimikrav ska det finnas en taktil varningsmarkering på golvytan före det första nedåtgående trappsteget. Trappor som ligger i närheten av varandra ska vara enhetligt utformade. En dialog kring utformningen ska ske i varje enskilt fall. 13

40 Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bild 6. Kontrast- och taktil markering enligt europeiska riktlinjer för trappor i stationshus och resecentrum vid järnvägsstationer. Kontrastmarkeringen bör utformas enligt svenska riktlinjer (Källa: Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014(TSD)). Ramper Ramper ska utformas enligt följande riktlinjer: Rampen ska luta högst 1:20 (5 %). Rampen ska inte överbygga en nivåskillnad över 0,5 meter utan mellanliggande vilplan. Vilplanen ska vara minst 2 meter djupa och ha en maximal lutning på 1:50 (2 %). Rampen ska inte överstiga 10 meter i längd. Rampen ska vara minst 1,5 meter bred. Rampen ska ha en jämn och halkfri yta. Det ska finnas ett avåkningsskydd längs rampens sidor med en höjd på minst 0,04 meter. Ledstänger ska finnas på båda sidor om rampen på 0,9 och 0,7 meters höjd. Ledstängerna ska fortsätta 0,3 meter förbi rampen och vara greppvänliga. Ramper ska utformas så att de är lätt att upptäcka. Detta kan uppfyllas genom att rampen kontrastmarkeras på samma sätt som trappor eller att ledstängerna kontrastmarkeras. Samma gångförbindelse får inte ha fler än tre ramper med mellanliggande vilplan. Vid större nivåskillnader ska det finnas hiss. 3.6 Ledsagarservice Tågresenärer har laglig rätt att få ledsagning på stationer utan avgift för resenären 8. Ledsagning ska gå att beställa på bemannade stationer. Motsvarande krav finns för busstrafik på sträckor över 25 mil 9. Kollektivtrafikförvaltningen erbjuder ledsagning för Upptåget från stationerna Uppsala, Gävle och Tierp. 8 EU:s förordning om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer, nr 1371/ EU:s förordning om rättigheter och skyldigheter vid busstransport, nr 181/

41 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN Rampservice Rampservice ska användas som åtgärd när avståndet mellan plattform och fordon inte går att överbrygga på annat sätt. Rampservice kan innebära att personal finns på plats för att lägga ut ramp för att underlätta på- och avstigning på spårfordon och bussar. Samtliga bussar ska vara utrustade med ramp. På vissa bussar fälls rampen ut automatiskt genom ett knapptryck från föraren. Om bussen saknar automatisk ramp ska manuell ramp finnas ombord som föraren ska lägga ut vid behov. 3.8 Hållplatser och bytespunkter Ofta delas ansvaret för hållplatser och bytespunkter mellan Kollektivtrafikförvaltningen UL och väghållaren, vanligen Trafikverket eller kommunen, men andra ansvarsfördelningar kan förekomma. För utformning av hållplatser och bytespunkter hänvisas till Kollektivtrafikförvaltningen UL:s handbok för hållplatsutformning: Hållplatshandboken - Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län (KTN ). Handboken baseras på Trafikverkets och Svenska kommuner och landstings riktlinjer Vägar och gators utformning samt Kollektivtrafikförvaltningen UL:s tillägg. 3.9 Järnvägsstationer Ansvar för järnvägsstationer delas mellan Trafikverket, Jernhusen och kommunerna. Ofta ansvarar Trafikverket för spår, plattformar och anslutningarna närmast dessa, Jernhusen för stationshuset och kommunen för området i anslutning till stationshuset som till exempel angöring och parkering, men andra ansvarsfördelningar kan förekomma. Stationshus plattformar och anslutningar till dessa ska utformas i enlighet med Jernhusens och Trafikverkets riktlinjer. För utformning av stationshus ska nationella regler såsom Boverkets Byggregler och Boverkets föreskrifter följas. För järnvägsstationer finns även ett EU-direktiv som ska följas. 10 Vid motstridiga krav gäller det strängaste kravet. Vid utformning av järnvägsstationer är det viktigt att beakta följande funktioner och säkerställa att de är anpassade för resenärer med funktionsnedsättning: Fysisk möblering och utformning. Sammanhängande ledstråk av naturliga och/eller konstgjorda taktila och kontrasterande ledytor. Sittplatser. Toaletter. Utformning av plattformar. 10 Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende funktionshindrade i järnvägssystemet, 2008/164/EG (förkortad TSD) 15

42 Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Externa lokaler. Belysning. Angöring och parkering. Information. Biljettautomater och deras placeringar Utformning av fordon Bussar Svensk kollektivtrafik har tagit fram branschgemensamma funktionskrav på bussar. För detaljerad utformning av bussar, se senaste versionen av Buss Branschgemensamma funktionskrav på bussar med tillhörande tillgänglighetsbilaga. Tåg För utformning av tåg hänvisas främst Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet Ersättningstrafik Ersättningstrafik ska i så stor utsträckning som möjligt ha minst samma tillgänglighet som den trafik som ersätts, det vill säga att kraven på fordonsutformning vid ersättningstrafik är desamma som för fordon i ordinarie trafik. Om detta inte är möjligt ska den fortsatta transporten för personer med funktionsnedsättning vid behov lösas på annat sätt. I samband med planering av ersättningstrafik ska en konsekvensbeskrivning för tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning göras. Förslag till åtgärder för att bibehålla tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska anges Drift och underhåll För att upprätthålla en god tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning är det viktigt att underhålla det som anläggs och byggs. Beläggningar måste repareras, hissar och dörröppnare lagas, belysning bytas ut, växtlighet beskäras med mera. Drift och underhåll är en viktig faktor för att skapa en säker och trygg trafikmiljö. Särskilt vintertid har många personer med funktionsnedsättning stora besvär med framkomligheten. Vinterväghållning bör upprätthållas på trafikerade ytor så att krav på god framkomlighet, hög trafiksäkerhet och god miljö uppfylls för resenärer, busstrafik och spårtrafik. Plogning, övrig snöröjning och förebyggande halkbekämpning bör utföras så områden med packad snö eller isbildning inte uppstår. 16

43 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN Följande punkter är viktiga att tänka på när det gäller drift och underhåll under vinter och vår: Det bör inte finnas några snövallar som kan vara till hinder för personer med funktionsnedsättning på länets hållplatser och stationer. Stor vikt bör läggas vid snöröjning så att det inte uppstår en snövall utanför väderskyddet. Handskottning kan behövas. Trappor och ramper bör snöröjas så att de inte riskerar att bli hala eller att utrymmet i trappan eller rampen minskas. Busshållplatser bör snöröjas så bra som möjligt för att frilägga den taktila/kännbara påstigningspunkten. Utomhusplattformar i spårtrafiken bör snöröjas respektive sopas fri från grus så att den taktila varningsmarkeringen går att uppfatta med teknikkäpp för synskadade. 17

44 Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 4 Arbetssätt 4.1 Mottagare och användningsområde Riktlinjerna vänder sig till Kollektivtrafikförvaltningen UL, de entreprenörer som utför trafik på Kollektivtrafikförvaltningen UL:s uppdrag, samt andra leverantörer, myndigheter och kommuner som kollektivtrafikförvaltningen samverkar med. I de fall ansvaret för tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning är delat eller helt ligger på en annan huvudman ger riktlinjerna tillsammans med andra handböcker och riktlinjer för Kollektivtrafikförvaltningen UL:s verksamhet ett underlag utifrån vilket förvaltningens tjänstemän kan verka för enhetlig utformning och hela-resanperspektivet. Det är respektive chef genom delegation från förvaltningschefen som har det övergripande ansvaret att säkerställa att riktlinjerna följs i verksamheten. 4.2 När riktlinjen gäller Riktlinjerna ska följas av Kollektivtrafikförvaltningen UL:s verksamhet, upphandlingar, avtal och projekt. Det är viktigt att kollektivtrafikförvaltningen redan i tidiga skeden av projekt och upphandling ställer rätt krav på tillgänglighet då det kan bli kostsamt att planera för tillgänglighet i sena skeden eller i efterhand. Riktlinjerna ska följas för att åtgärda brister i tillgänglighet i befintlig miljö. Där det är omöjligt att uppnå tillgänglighet enligt riktlinjerna kan lokala anpassningar behövas, se kapitel 4.3. Vidare ska: Vid upphandling bästa möjliga tillgänglighet enligt föreliggande riktlinjer eftersträvas. Tillgänglighetsaspekterna ska tillmätas stor vikt vid anbudsutvärdering. Att riktlinjerna beaktats i anbudsutvärderingen ska dokumenteras. Konsekvenser för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning beskrivas i underlaget för alla beslut av förvaltningschefen och kollektivtrafiknämnden rörande utformning av den fysiska miljön i kollektivtrafiken, information i och kring kollektivtrafiken samt utveckling av bemötandet av resenärer. Om konsekvenser saknas eller inte bedöms vara relevanta i sammanhanget ska detta motiveras och dokumenteras. Vid beslut om allmän trafikplikt bästa möjliga tillgänglighet enligt föreliggande riktlinjer eftersträvas. Tillgänglighetsaspekterna ska tillmätas stor vikt vid bedömningen. Att riktlinjerna beaktats ska dokumenteras. 4.3 Avsteg från riktlinje En strikt tillämpning av riktlinjerna är inte alltid förenlig med kostnadseffektivitet varför generella regler för avvägningar vid avsteg från riktlinje inte kan formuleras. Om avsteg från riktlinjerna efterfrågas ska därför Kollektivtrafikförvaltningen UL:s informationsförvaltare för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning rådfrågas. Om mindre avsteg efterfrågas inom ett område som Kollektivtrafikförvaltningen UL direkt råder över (se kapitel 1.2) har informationsförvaltaren efter samråd med 18

45 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN förvaltningschefen mandat att godkänna dessa och ska därefter delta i diskussion om att hitta lämpliga lösningar. Avsteg från riktlinjerna ska motiveras och dokumenteras. Vid större avsteg från riktlinjerna inom ett område som Kollektivtrafikförvaltningen UL direkt råder över (se kapitel 1.2) ska Kollektivtrafikförvaltningen UL:s informationsförvaltare för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning rådfrågas. En konsekvensanalys av tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning ska vidare genomföras och dokumenteras som underlag för beslut. Baserat på konsekvensanalysen fattar därefter kollektivtrafiknämnden beslut om avsteg. Projektledaren eller motsvarande ansvarar för att ta fram konsekvensanalysen och ansvara för processen inför ett beslut i kollektivtrafiknämnden. 4.4 Ändring av riktlinje Vid ändrad eller tillkommande lagstiftning, råd, riktlinjer eller dylikt rörande utformning av den fysiska miljön i kollektivtrafiken, information i och kring kollektivtrafiken samt utveckling av bemötandet av resenärer ansvarar Kollektivtrafikförvaltningen UL:s informationsförvaltare för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att erforderliga kompletteringar eller ändringar görs i riktlinjerna. Beslut om ändrad riktlinje fattas av kollektivtrafiknämnden. 4.5 Saknad riktlinje Då riktlinje rörande utformning av den fysiska miljön i kollektivtrafiken, information i och kring kollektivtrafiken samt utveckling av bemötandet av resenärer saknas ska Kollektivtrafikförvaltningen UL:s informationsförvaltare för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning rådfrågas. Vid behov ska ny riktlinje tas fram. Beslut om ny riktlinje fattas av kollektivtrafiknämnden. 4.6 Samverkan med andra aktörer För att utveckla tillgängligheten i kollektivtrafiken krävs samarbete med flera andra aktörer, både i planering och i utförande av kollektivtrafiken. Kollektivtrafikförvaltningen UL ska därför aktivt samverka med dessa parter och med representanter för personer med funktionsnedsättning i frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. 19

46 Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Källförteckning Boverkets byggregler, BBR 20 (BFS 2013:14). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (HIN 3), BFS 2013:9. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för resenärer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (ALM 2), BFS 2011:5. Bussdirektivet/UN-ECER-107 Buss 2010, branschgemensamma funktionskrav på bussar, Svensk kollektivtrafik, samt tillhörande tillgänglighetsbilaga. Bygg ikapp för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, 2012, Elisabeth Svensson och Svensk Byggtjänst. En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Regeringskansliet/Socialdepartementet: S Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 181/2011, av den 16 februari 2011, om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Regeringskansliet/Kulturdepartementet: A ISO-standard för ledstråk (ISO 23599). Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet (TSD). Lag om kollektivtrafik (2010:1065). Ledsagningsportalen, nationellt samordnat ledsagningssystem anordnat av Jernhusen och Samtrafiken ( NCS: National Colour System ( Plan och bygglagen (PBL), SFS 2010:900 Regeringens proposition (1999/2000:79): Från patient till medborgare. En nationell handlingsplan för handikappolitiken. Regeringens proposition, 2008/09:93, Mål för framtidens resor och transporter. 20

47 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Bilaga KTN Riktlinjer för tillgänglighet, Riv Hindren, enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken, Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam. ( Riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland, Kommunförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Länstrafiken, oktober Riktlinjer Tillgänglighet för barn, äldre och resenärer med funktionsnedsättning (RiTill), Stockholms läns landsting SOU 2009:81: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik. Regeringskansliet/näringsdepartementet. VGU: Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:

48 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) Dnr KTN Trafikbeställning tåg T17 Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna presenterad redogörelse för kommande tåglägesansökan för T17. Ärendet Bilagd handling beskriver en redogörelse av tåglägesansökan för T17 som Kollektivtrafikförvaltningen UL avser att ansöka om hos Trafikverket för Upptåget. Med T17 avses trafiken under perioden från och med 11 december 2016 till och med 9 december Bilaga 23 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

49 Bilaga KTN Dnr Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Inriktning T17 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna presenterad redogörelse för kommande tåglägesansökan för T17. Ärendet Bilagd handling beskriver en redogörelse av tåglägesansökan för T17 som Kollektivtrafikförvaltningen UL avser att ansöka om hos Trafikverket för Upptåget. Med T17 avses trafiken under perioden från och med 11 december 2016 till och med 9 december Bilaga Redogörelse tåglägesansökan T17 Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

50 Bilaga KTN Dnr KTN Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post Redogörelse tåglägesansökan T17 Inledning Med T17 avses trafiken under perioden från och med 11 december 2016 till och med 9 december Inriktningsbeslut Det inriktningsbeslut som fattades av Kollektivtrafiknämnden 11 februari innebär att, förutsatt att samtliga fordon finns tillgängliga, behålla samma omfattning av trafiken som under T16 samt utöka trafiken på sträckan Uppsala Sala med en dubbeltur utanför högtrafik på vardagar. Beställningsprocess Beställning av tågtrafik utgår från Trafikverkets process för tilldelning av tåglägen, d.v.s. när en tågoperatör får köra på banan. Processen inleds formellt i början av april genom att alla tågoperatörer lämnar in ansökan om tåglägen. Trafikverket sammanställer ansökningarna, identifierar eventuella konflikter och bedömer om samtliga ansökningar kan tillgodoses eller om banan riskerar att överbelastas. Berörda tågoperatörer involveras sedan i arbetet med att få fram en gemensam tågplan för hela trafikåret inklusive sommartrafiken. Beslut fattas av Trafikverket i september. Processen innebär att tidtabellen för Upptåget kan förändras år från år. Processen för tilldelning av tåglägen sker i nära samarbete med DSB Uppland, varför slutresultatet efter Trafikverkets beslut i september även är att betrakta som beställning av trafik från DSB Uppland. Förutsättningar för ansökan För att så långt som möjligt undvika konflikter mellan olika operatörer och därmed säkerställa en så bra trafik som möjligt avseende regularitet och upphållsbild sker samverkan mellan parterna inför tåglägesansökan. Utan denna samverkan skulle riskerna för att få tåglägen som starkt avviker från det optimala vara påtagliga. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

51 Bilaga KTN (2) Samverkan har gjort det möjligt att ha en styv tidtabell på både sträckan Uppsala Tierp Gävle och på sträckan Uppsala Heby Sala med något enstaka undantag. För att avlasta ett antal av avgångarna mellan Gävle och Tierp tillkom ett antal insatståg under På grund av andra tågrörelser på banan kunde de avgångarna inte ha samma uppehållsmönster som de övriga vilket fick till följd att de flesta av dessa avgångar behövde ha ett långt uppehåll i Tierp och begränsat antal uppehåll på sträckan. Då syftet med dessa insatsavgångar i första hand var att avlasta befintliga Gävletåg för resande mellan Uppsala och Gävle ansågs uppehållstiden i Tierp vara hämmande. Under den samverkan som skedde inför 2016 var därför målet att få normala uppehållstider i Tierp så långt som möjligt, vilket också blev resultatet. Nackdelen blev en förändrad uppehållsbild på sträckan för dessa insatsavgångar. Inför samverkan i samband med tåglägesansökan för T17 är det fortfarande inte möjligt att få till en likartad uppehållsbild för insatsavgångarna som för de övriga avgångarna. Prioriteringen när det gäller uppehållstiden i Tierp kvarstår och uppehåll på övriga stationer ansöks om där så är möjligt och där det inte riskerar konflikter med den samlade tåglägesansökan. Tåglägesansökan Den tåglägesansökan som lämnas in i april kommer att utgå från dagens tåglägen. Till detta kommer en dubbeltur på sträckan Uppsala Heby Sala på vardagar som avgår 14:43 från Uppsala (ankommer Sala 15:23) och går i retur från Sala 15:33 (ankommer Uppsala 16:14). Ekonomi Ovanstående trafikering innebär en totalt ökad trafikkostnad för Upptåget på ca 11 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor hänför sig till den extra dubbelturen mellan Uppsala och Sala.

52 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) Dnr KTN Justerade biljettpriser 2016 Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att fastställa nya priser enligt föreslagen prislista med införande Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade om en ny Landstingsplan och budget för perioden Kollektivtrafiknämnden fastställde budget 2016 för kollektivtrafikförvaltningen innebärande att priset för flertalet av period- och enkelbiljetterna bibehålls. Kollektivtrafikförvaltningen UL föreslår en justering av årskort för pensionärer samt tätortskortet och att gälla från Bilaga 24 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

53 Bilaga KTN Dnr KTN Försäljning Nikodemus Kyhlén Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Justerade biljettpriser 2016 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att fastställa nya priser enligt föreslagen prislista med införande Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade om en ny Landstingsplan och budget för perioden Kollektivtrafiknämnden fastställde budget 2016 för kollektivtrafikförvaltningen innebärande att priset för flertalet av period- och enkelbiljetterna bibehålls. Kollektivtrafikförvaltningen UL föreslår en justering av årskort för pensionärer samt tätortskortet och att gälla från Förändrade priser Årsbiljetten för pensionärer höjs med 7 % till kr. Som en konsekvens av det justeras även priset för pensionärsbiljetten betald via autogiro från kr till kr. Priset för en 30-dagars pensionärsbiljett ändras inte utan ligger kvar på 450 kr. Priset för en 30-dagars tätortsbiljett höjs från 290 kr till 320 kr. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna av det föreslagna förändringarna är relativt små men kan ganska säkert förutsägas. Prishöjningarna bör inte förändra kundernas köpmönster i någon stor omfattning vilket innebär att volymen av sålda biljetter förblir på den nivå som vi sett månadsvis under år Med det resonemanget ökar intäkterna med ca 800 tkr under 2016 med anledning av prisförändringen. Bilaga Prislista Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

54 Bilaga KTN Bilaga 1 Förslag på priser fr o m 1 maj 2016 Typ Pris idag Anmärkning Nytt pris Årsbiljett UL VUX kr UL ARN VUX* kr UL Pensionär kr kr *Arlanda kr Autogiro (årsbiljett) UL VUX kr UL ARN VUX kr UL Pensionär kr kr *Arlanda kr Periodbiljett 30-dagar 30-d UL VUX 750 kr 30-d UL ARN VUX* kr 30-d Tätort VUX 290 kr 320 kr 30-d UL Pensionär 450 kr *Arlanda kr Periodbiljett 30-dagar Student 30-d UL Student/UNG 525 kr 30-d UL Fritid UNG 290 kr Sommarbiljett UNG 740 kr Periodbiljett 30-dagar UL/SL 30-d UL/SL VUX kr 30-d UL/SL Pensionär 885 kr 30-d UL/SL Student kr 24 timmarsbiljetter 24-tim Zon 1 VUX 24-tim Zon 123 VUX 24-tim Zon 125 VUX 24-tim Zon 1 UNG 24-tim Zon 123 UNG 24-tim Zon 125 UNG 24-tim UL/SL VUX 24-tim UL/SL UNG 80 kr 150 kr 150 kr 48 kr 90 kr 90 kr 230 kr 130 kr Enkelbiljetter förköp Enkel UL VUX (pris per zon) Reskassa 20 kr Enkel UL VUX (pris per zon) Förköp 27 kr Enkel UL UNG (pris per zon) Reskassa 12 kr Enkel UL UNG (pris per zon) Förköp 16 kr Cykel 45 kr

55 Bilaga KTN Enkelbiljetter ombord buss/tåg Enkel UL VUX (pris per zon) Ombord 35 kr Enkel UL UNG (pris per zon) Ombord 24 kr UL/SL Enkelbiljetter förköp UL 1 zon SL 1 zon VUX UL 1 zon SL 3 zoner VUX UL 2 zoner SL 1 zon VUX UL 2 zoner SL 3 zoner VUX UL 3 zoner SL 1 zon VUX UL 3 zoner SL 3 zoner VUX UL 4 zoner SL 1 zon VUX UL 4 zoner SL 3 zoner VUX UL 5 zoner SL 3 zoner VUX UL 1 zon SL 1 zon UNG UL 1 zon SL 3 zoner UNG UL 2 zoner SL 1 zon UNG UL 2 zoner SL 3 zoner UNG UL 3 zoner SL 1 zon UNG UL 3 zoner SL 3 zoner UNG UL 4 zoner SL 1 zon UNG UL 4 zoner SL 3 zoner UNG UL 5 zoner SL 3 zoner UNG 47 kr 75 kr 68 kr 95 kr 88 kr 115 kr 108 kr 135 kr 155 kr 27 kr 42 kr 40 kr 54 kr 51 kr 66 kr 63 kr 78 kr 90 kr UL/SL Enkelbiljetter reskassa endast via mobil UL 1 zon SL 1 zon VUX 41 kr UL 1 zon SL 3 zoner VUX 63 kr UL 2 zoner SL 1 zon VUX 59 kr UL 2 zoner SL 3 zoner VUX 81 kr UL 3 zoner SL 1 zon VUX 77 kr UL 3 zoner SL 3 zoner VUX 99 kr UL 4 zoner SL 1 zon VUX 95 kr UL 4 zoner SL 3 zoner VUX 117 kr UL 5 zoner SL 3 zoner VUX 136 kr UL 1 zon SL 1 zon UNG UL 1 zon SL 3 zoner UNG UL 2 zoner SL 1 zon UNG UL 2 zoner SL 3 zoner UNG UL 3 zoner SL 1 zon UNG UL 3 zoner SL 3 zoner UNG UL 4 zoner SL 1 zon UNG UL 4 zoner SL 3 zoner UNG UL 5 zoner SL 3 zoner UNG 25 kr 38 kr 35 kr 49 kr 16 kr 59 kr 57 kr 70 kr 81 kr

56 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) Dnr UPPH Initiering av upphandling avseende fossilfri fordonsgas Beslut Kollektivtrafiknämnden uppdrar till Trafikdirektören att i samråd med upphandlingsenheten genomföra en upphandling av fossilfri fordonsgas till landstinget i Uppsala län. Ärendet Avtalen på rubricerade varor löper ut varför ny upphandling måste startas snarast. Värdet på upphandlingen beräknas för landstinget i Uppsala län uppgå till ca 25 MSEK per år. Avtalstid 3 år med möjlighet upp till 12 månaders förlängning. Bilaga 25 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

57 Bilaga KTN Dnr UPPH Upphandlingsenheten Anders Östman Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Upphandling av fossilfri fordonsgas Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden uppdrar till Trafikdirektören att i samråd med upphandlingsenheten genomföra en upphandling av fossilfri fordonsgas till landstinget i Uppsala län. Ärendet Avtalen på rubricerade varor löper ut varför ny upphandling måste startas snarast. Värdet på upphandlingen beräknas för landstinget i Uppsala län uppgå till ca 25 MSEK per år. Avtalstid 3 år med möjlighet upp till 12 månaders förlängning. Delges: Trafikdirektören Upphandlingschefen Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

58 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) Dnr KTN Avgiftsfri kollektivtrafik till asylsökande med giltigt LMA-kort Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att anse ärendet besvarat. Ärendet Vid kollektivtrafiknämndens sammanträde , initierade Åskar Andersson (V) ett nytt ärende till kollektivtrafiknämnden under rubriken Avgiftsfri kollektivtrafik till asylsökande med giltigt LMA-kort. Ärendet föreslog att kollektivtrafikförvaltningen skulle få i uppdrag att återkomma med förslag på hur och i vilken omfattning asylsökande kan få tillgång till avgiftsfri kollektivtrafik dagtid vardagar samt helger. Kollektivtrafikförvaltningen har sedan tidigare kontakter med Migrationsverket för diskussioner kring trafik och biljetter kopplat till asylboende och asylsökande. I Kalmar län finns en lokal lösning mellan Kalmar Länstrafik och Migrationsverket innebärande att Migrationsverket agerar som försäljningsombud för länstrafiken. Den lösningen är enligt Migrationsverket inte aktuell för Uppsala län. De asylsökande är därför hänvisade till att köpa ULs biljetter genom de ordinarie försäljningskanalerna. Kollektivtrafikförvaltningen erbjuder också Migrationsverket att köpa biljetter till rabattering vid större volymer. För att ge bättre information till asylsökande om hur man reser och köper biljetter har kollektivtrafikförvaltningen tagit fram informationsmaterial på flera språk, som distribuerats till olika flyktingförläggningar. Kollektivtrafikförvaltningen undersöker också möjligheten att i samverkan med Arbetsförmedlingen rekrytera praktikanter som kan som kan arbeta med information för asylsökande. Bilaga 26 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

59 Bilaga KTN Dnr Trafikdirektören Johan Wadman E-post Kollektivtrafiknämnden Avgiftsfri kollektivtrafik till asylsökande med LMA-kort Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att anse ärendet besvarat. Ärendet Vid kollektivtrafiknämndens sammanträde , initierade Åskar Andersson (V) ett nytt ärende till kollektivtrafiknämnden under rubriken Avgiftsfri kollektivtrafik till asylsökande med giltigt LMA-kort. Ärendet föreslog att kollektivtrafikförvaltningen skulle få i uppdrag att återkomma med förslag på hur och i vilken omfattning asylsökande kan få tillgång till avgiftsfri kollektivtrafik dagtid vardagar samt helger. Kollektivtrafikförvaltningen har sedan tidigare kontakter med Migrationsverket för diskussioner kring trafik och biljetter kopplat till asylboende och asylsökande. I Kalmar län finns en lokal lösning mellan Kalmar Länstrafik och Migrationsverket innebärande att Migrationsverket agerar som försäljningsombud för länstrafiken. Den lösningen är enligt Migrationsverket inte aktuell för Uppsala län. De asylsökande är därför hänvisade till att köpa ULs biljetter genom de ordinarie försäljningskanalerna. Kollektivtrafikförvaltningen erbjuder också Migrationsverket att köpa biljetter till rabattering vid större volymer. För att ge bättre information till asylsökande om hur man reser och köper biljetter har kollektivtrafikförvaltningen tagit fram informationsmaterial på flera språk, som distribuerats till olika flyktingförläggningar. Kollektivtrafikförvaltningen undersöker också möjligheten att i samverkan med Arbetsförmedlingen rekrytera praktikanter som kan som kan arbeta med information för asylsökande. Bilaga Yrkande av nytt ärende. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

60 Bilaga KTN Kollektivtrafiknämnden Yrkande av nytt ärende i kollektivtrafiknämnden. Avgiftsfri kollektivtrafik till asylsökande med giltigt LMA-kort. (Lagen om mottagande av asylsökande) Efter att i många år enbart ha haft asylsökanden i eget boende i länet, finns nu ett flertal förläggningsboenden. Ca 25 procent av de asylsökande bor idag på anläggningar. Många av dem ligger utspridda i länet och ofta inte direkt i anslutning till närmaste tätort. Därmed finns en svårighet för de asylsökande att kunna delta i olika aktiviteter som sker i städerna och övriga tätorter. Dagersättningen för den som bor på anläggning där fri mat ingår, är för ensamstående vuxen är 24 kr/dag och endast 19 kr/dag för vuxna som delar hushåll. Dagsersättningen ska räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar och andra förbrukningsartiklar samt till fritidsaktiviteter. Kostnaden för resa med kollektivtrafiken är minst 40 kr t o r inom en zon om man har reskassa, går det över zongränsen minst det dubbla. Asylsökande har svårt att skaffa sig reskassa, förköp finns inte på plats och köp ombord kräver betal-/kontokort vilket i praktiken är uteslutet för asylsökande. Vi vet av tidigare studier att en oviss väntan på beslut i asylfrågan medför en stor risk för ohälsa, särskilt om väntan i sig inte innehåller aktivitet eller sociala kontakter. Därför skulle landstinget kunna bidra med en ökad möjlighet till aktivitet och stimulans samtidigt som också föreningslivet, inte minst inom idrott och studieförbund, kan få möjlighet att anordna aktiviteter som riktar sig till asylsökande. Det kan bidra till ett bättre hälsoläge, till bättre kunskap om och inträde i samhället och därmed underlätta en bra integreringsprocess. Landstinget skulle kunna erbjuda asylsökande med giltigt LMA-kort avgiftsfria resor under de delar av dygnen som inte redan är hårt belastade. I praktiken ingen stor merkostnad för landstinget men ett stort mervärde för den asylsökande och för samhället. Vänsterpartiet vill att kollektivtrafikförvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag på hur och i vilken omfattning asylsökande kan få tillgång till avgiftsfri kollektivtrafik dagtid vardagar samt helger. Åskar Andersson (V)