Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 8 mars 2016

Transkript

1 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 8 mars 2016 Lokal: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Agenda: Gruppmöten Möte med kollektivtrafiknämnden Kaffe (ca) Mötet avslutas För att minska detaljfrågorna under informationspunkten föreslås att frågor av allmän karaktär skickas till Helene Gustafsson (helene.gustafsson@ul.se) senast kl två arbetsdagar innan mötet. Skriftligt svar på inkomna allmänna frågor sammanställs och skickas via e-post till kollektivtrafiknämndens ledamöter och ersättare inför mötet. Med vänlig hälsning Bertil Kinnunen Ordförande Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiknämndens sammanträde tisdagen den 8 mars 2016 kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ledamöter Bertil Kinnunen (S), ordförande Robert Damberg (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Jenny Lundström (MP) Marie-Louise Lundberg (S) Lars Berglöf (S) Lisa Norén (S) Åskar Andersson (V) My Borg (M) Christina Nygårdh (M) Johanna Norberg (L) Harald Klomp (KD) Roger Thelander (SD) Ersättare Johan Sundman (S) Erik Pelling (S) Jesper Englundh (S) Klara Ellström (MP) Sverker Åslund (V) Anna-Lena Söderblom (M) Vakant (C) Ingela Wikander (KD) Nr 16. Ärende Val av justerare. I tur: Johan Örjes (C) 17. Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 18. Sjukreseenheten presentation och information 19. En bättre sits (EBS) information 20. Förändrad resegaranti information 21. Remiss angående Region Uppsala 2017 yttrande till LS CK Remiss av riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning KTN Trafikbeställning tåg T17 KTN Justerade biljettpriser 2016 KTN Initiering av upphandling avseende fossilfri fordonsgas UPPH Avgiftsfri kollektivtrafik till asylsökande med giltigt LMA-kort KTN Uppdaterad delegationsordning för kollektivtrafiknämnden KTN

3 28. Månadsrapport KTN Trafikdirektörens information 30. Anmälan av beslut enligt delegation KTN För kännedom inkomna skrivelser 32. Övriga ärenden

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) 16 Val av justerare Kollektivtrafiknämndens arbetsutskott utser Johan Örjes (C) att jämte ordföranden Bertil Kinnunen (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: dagen den mars kl.. på kollektivtrafikförvaltningens kontor, Drottninggatan Fastställelse av föredragningslista Kollektivtrafiknämndens arbetsutskott fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) 18 Sjukreseenheten presentation och information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen presenterar och informerar om landstingets sjukreseenhet, som från och med 1 januari 2016 organisatorisk tillhör kollektivtrafikförvaltningens försäljningsavdelning. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) 19 En bättre sits (EBS) information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet En Bättre Sits (EBS) är namnet på en bred och långsiktig process inom infrastruktur och transporter som pågått under flera år. De senaste åren har fokus legat på vidareutveckling av samarbetet och att få gehör för regionens synpunkter i nationell transportplan Hösten 2013 startade ett nytt politiskt temaarbete med sikte på kommande planer. Målet är att ta fram en ny storregional systemanalys 2016 som beskriver gemensamma prioriteringar. Arbetet har växt fram som en stark och historiskt unik process mellan en stor grupp politiker från regionen med stöd av tjänstemän från länen och många samverkande organisationer. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) 20 Förändrad resegaranti information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet 1 april 2016 träder en ny lag om stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer (2015:953) i kraft. Den nya lagen ger resenärerna ett mer heltäckande skydd och lika rättigheter oavsett vilken transportör de reser med och var i landet de reser. Lagen ska vara trafikslagsövergripande och gälla vid resa med tåg, tunnelbana, spårvagn och buss. Kollektivtrafikresenärernas rättigheter stärks och tydliggörs i förhållande till nuvarande lagstiftning om reseinformation samt i relation till de allmänna resevillkor som transportörerna tillämpar. Lagen innehåller bland annat: Lagstadgad minimirätt till ersättning vid förseningar som är mer än 20 minuter. Ersättning ges för annan transport med till exempel taxi eller egen bil, alternativt betalas ett prisavdrag på biljettpriset som bestäms utifrån hur lång förseningen är som mest hela biljettpriset vid mer än en timmes försening. Transportörernas ansvar vid förseningar ska gälla oavsett om förseningen beror på omständigheter som transportören inte har kunnat undvika eller förebygga följderna av, till exempel svåra väderförhållanden. Utökade skyldigheter för transportörerna att lämna reseinformation om bland annat förseningar och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Konsumentverket ges möjlighet att ingripa mot den transportör som inte fullgör informationsskyldigheten. Bilaga 20 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Bilaga KTN Försäljning Nikodemus Kyhlén Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet 1 april 2016 träder en ny lag om stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer (2015:953) i kraft. Den nya lagen ger resenärerna ett mer heltäckande skydd och lika rättigheter oavsett vilken transportör de reser med och var i landet de reser. Lagen ska vara trafikslagsövergripande och gälla vid resa med tåg, tunnelbana, spårvagn och buss. Kollektivtrafikresenärernas rättigheter stärks och tydliggörs i förhållande till nuvarande lagstiftning om reseinformation samt i relation till de allmänna resevillkor som transportörerna tillämpar. Lagen innehåller bland annat: Lagstadgad minimirätt till ersättning vid förseningar som är mer än 20 minuter. Ersättning ges för annan transport med till exempel taxi eller egen bil, alternativt betalas ett prisavdrag på biljettpriset som bestäms utifrån hur lång förseningen är som mest hela biljettpriset vid mer än en timmes försening. Transportörernas ansvar vid förseningar ska gälla oavsett om förseningen beror på omständigheter som transportören inte har kunnat undvika eller förebygga följderna av, till exempel svåra väderförhållanden. Utökade skyldigheter för transportörerna att lämna reseinformation om bland annat förseningar och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Konsumentverket ges möjlighet att ingripa mot den transportör som inte fullgör informationsskyldigheten. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

9 Bilaga KTN (2) Ekonomiska konsekvenser Hela branschen är överens om att det blir svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna eftersom kundernas val av ersättning är svår att förutse i förväg. Kännedomen om rättigheterna och omfattningen av störningar i trafiken kommer vara helt avgörande för hur många kunder som väljer att begära ersättning av UL. Den direkta ersättningen till kund bedöms i ett första steg öka med ca 300 tkr/år. Fler och mer omfattande ärenden till Kundtjänst kan också öka behovet av bemanning vid vissa tidpunkter. Bilagor Lag (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter. Nuvarande Resegarantiregler.

10 Bilaga KTN Försäljningschef Nikodemus Kyhlén Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Dagens resegaranti Ersättning när du riskerar att bli sen Om du riskerar att bli minst 20 minuter sen till din slutdestination med UL kan du ansöka om ersättning från vår resegaranti. Villkoren är att du ska kunna styrka din resa och att vi har fått din ansökan senast 2 veckor efter händelsen. Resegarantin gäller inom Uppsala län och resor mellan Uppsala-Arlanda med SL-pendeln. Undantaget är länsöverskridande resor med SL-pendeln som täcks av SL:s resegaranti. Så här gör du Har du biljett, kvitto eller annat resebevis? Skriv ut blanketten och posta. Glöm inte att bifoga din enkelbiljett, din endagsbiljett eller ditt taxikvitto i original. Har du rest med UL-kort, UL/SL-kort eller köpt en biljett via UL-appen? (ingen biljett/kvitto) Ansök om resegaranti direkt här på hemsidan Du behöver ha ditt kortnummer tillgängligt. Har du köpt biljetten via UL-appen så skriver du ditt mobilnummer i rutan för kortnummer. Har du rest med SL-pendeln till eller från Stockholms län? Ansök om resegaranti hos SL Har du rest med Resplusbiljett? (ingen biljett/kvitto) Registrera ditt ärende hos Resplus Vilken kompensation? Den vanligaste kompensationen är att du får en biljett som gäller för en dags resor. Om du rest med enkelbiljett kan du istället välja att få kontant ersättning, hur mycket du får beror på hur mycket föresenad du blivit. Kontant ersättning ges endast för belopp över 35 sek minuter försenad - 25 % av biljettpriset. Mer än 120 minuter försenad - 50 % av biljettpriset. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

11 Bilaga KTN (2) Kan jag inte ta taxi istället? Jo, om du riskerar att bli försenad med mer än 20 minuter till din slutdestination med UL, kan du själv välja att ta en taxi. Så länge du uppfyller villkoren kan du i efterhand få upp till 400 kr i kontant kompensation per person mot uppvisande av taxikvitto i original. Undantag, då resegarantin inte gäller Om trafiken ställs in på grund av strejk eller annan konflikt på arbetsmarknaden. Om all tågtrafik ställs in på grund av större strömavbrott. Om i stort sett all väg- och järnvägstrafik lamslås av extrema väderförhållanden. Planerade störningar och inställda buss- och tågturer som UL informerat om via hemsidan senast dagen innan. Resegarantin ersätter inte Eventuell dricks till taxichauffören. Följdkostnader, till exempel för ett missat tandläkarbesök, flyg eller en fjärrtågsresa du inte hann med. Resa med egen bil. Mer än en buss/tågavgång.

12 Svensk författningssamling Bilaga KTN Lag om kollektivtrafikresenärers rättigheter; SFS 2015:953 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag innehåller bestämmelser om reseinformation, ersättning och prisavdrag vid förseningar och frånträdande av avtal om köp av periodbiljett vid resor i kollektivtrafik med tåg, spårvagn, tunnelbanetåg, buss och personbil. Med kollektivtrafik avses detsamma som i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Lagen gäller inte vid trafik som huvudsakligen bedrivs på grund av sitt historiska intresse eller sitt turistvärde. 2 Vid resor med tåg tillämpas bestämmelserna om reseinformation och om ersättning och prisavdrag vid förseningar i 7 17 i den utsträckning motsvarande bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (tågpassagerarförordningen) inte är tillämpliga. Av 4 följer att bestämmelser i tågpassagerarförordningen om reseinformation och rättigheter vid förseningar inte är tillämpliga i vissa fall. 3 Vid resor med buss tillämpas bestämmelserna om reseinformation och om ersättning och prisavdrag vid förseningar i 7 17 i den utsträckning motsvarande bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 181/2011 av den 16 februari 2011 om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 (busspassagerarförordningen) inte är tillämpliga. Genom 5 utvidgas tillämpningen av busspassagerarförordningens bestämmelser om reseinformation och rättigheter vid förseningar. 1 Prop. 2015/16:13, bet. 2015/16:CU9, rskr. 2015/16:73. 1

13 SFS 2015:953 Bilaga KTN Undantag från tillämpningen av tågpassagerarförordningen 4 Artiklarna 7, 8.1, 10.1, 10.2, 10.4 och i tågpassagerarförordningen, i den ursprungliga lydelsen, ska inte tillämpas på inrikes trafiktjänster som har en sträckning som är kortare än 150 km. Utvidgning av tillämpningen av busspassagerarförordningen 5 Artiklarna 3, 4.1, 5, 6, 8 och i busspassagerarförordningen, i den ursprungliga lydelsen, ska även tillämpas på sådana trafiktjänster som anges i artikel 2.1 i förordningen, i den ursprungliga lydelsen, som har en sträckning som är 150 km eller längre. Avtalsvillkor som avviker från lagen 6 Ett avtalsvillkor som i jämförelse med är till nackdel för resenären är utan verkan mot denne. Reseinformation Transportörens informationsskyldighet 7 Transportören ska tillhandahålla information om 1. en försening eller annan störning i trafiken och dess orsak, varaktighet och konsekvenser, 2. resenärens rättigheter i frågor som regleras i denna lag, 3. transportörens allmänna avtalsvillkor, 4. biljettpriser, tidtabeller och linjesträckningar, 5. tillgänglighet till fordon, stationer och hållplatser, 6. möjligheten att medföra cyklar och villkor för detta, 7. säkerhets- och trygghetsfrågor, och 8. hur transportören kan kontaktas. 8 Under en resa med spårvagn eller tunnelbanetåg eller med tåg som inte omfattas av tillämpningsområdet för tågpassagerarförordningen ska transportören ge resenären information om nästa station eller hållplats och viktigare anslutande förbindelser. 9 Information enligt 7 och 8 ska tillhandahållas i den eller de former som är mest lämpliga för att resenärerna ska kunna ta del av informationen. Vid bedömningen av lämplig form ska särskild vikt läggas vid behoven hos personer med funktionsnedsättning. Tillsyn över informationsskyldigheten 10 Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över att transportörer fullgör de skyldigheter som följer av Påföljd vid utebliven information 11 Om information inte lämnas enligt 7 9, ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av om marknadsstörningsav-

14 Bilaga KTN gift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 tredje stycket den lagen. SFS 2015:953 Ersättning och prisavdrag vid förseningar Vad som avses med försening 12 En resa är att anse som försenad, om transportens ankomst till resans slutdestination sker vid en senare tidpunkt än vad som framgår av transportavtalet eller, om ankomsttiden inte anges där, den offentliggjorda tidtabellen. Med resa avses en transport som en resenär och en eller flera transportörer har ingått avtal om. Om det har ingåtts ett avtal som ger resenären rätt till en eller flera transporter som inte närmare har specificerats, krävs för att det ska vara fråga om en resa också att resenären särskilt har inrättat sig efter den aktuella transporten. Förseningsbedömningen vid ändringar av en trafiktjänst 13 Om en transportör har senarelagt tiderna för en enskild trafiktjänst, ska bedömningen av om resan är försenad göras utifrån den ändrade tiden för ankomst i stället för vad som anges i 12 första stycket, om information om ändringen har offentliggjorts åtminstone tre dygn före den tid för avgång som framgår av den offentliggjorda tidtabellen. Om en transportör har ställt in en enskild trafiktjänst, ska den tid för ankomst som framgår av den offentliggjorda tidtabellen inte beaktas vid bedömningen av om resan är försenad, om information om att trafiktjänsten har ställts in har offentliggjorts enligt första stycket. Första och andra styckena gäller inte i de fall resans ankomsttid till slutdestinationen framgår av transportavtalet. Ersättning för annan transport vid befarad försening 14 Om det finns skälig anledning att anta att en resa kommer att bli mer än 20 minuter försenad, har resenären rätt till ersättning av transportören för skäliga kostnader för annan transport för att nå resans slutdestination. Detta gäller även om det inte har ingåtts ett avtal om transport för den resa som befaras bli försenad, om resenären särskilt har inrättat sig efter den transporten. Om resenären inte har betalat för resan, får transportören avräkna den kostnad som resenären skulle ha haft om denne hade betalat för resan. Högsta ersättningen enligt denna paragraf är 1/40 av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 7 socialförsäkringsbalken som gäller för det år då resan skulle ha avslutats. Prisavdrag vid försening 15 Om en resa är mer än 20 minuter försenad, har resenären, om han eller hon inte begär ersättning för annan transport vid befarad försening enligt 14, rätt till prisavdrag med procent av det pris som resenären har betalat för resan, om förseningen uppgår till mer än 20 minuter, 3

15 SFS 2015:953 Bilaga KTN procent av det pris som resenären har betalat för resan, om förseningen uppgår till mer än 40 minuter, eller 3. hela det pris som resenären har betalat för resan, om förseningen uppgår till mer än 60 minuter. 16 Om det inte klart framgår vilket pris resenären har betalat för resan, ska prisavdraget beräknas utifrån priset för en enkelbiljett för resenären. Om resenären i ett sådant fall har använt en biljett som innebär en rabatt i förhållande till en enkelbiljett, får transportören minska prisavdraget i proportion till rabatten. Reklamation 17 Resenären får begära ersättning för annan transport vid befarad försening enligt 14 eller prisavdrag vid försening enligt 15 endast om resenären inom skälig tid efter det att resan avslutades eller, om transporten inte genomförs, skulle ha avslutats lämnat transportören ett meddelande om att han eller hon vill åberopa förseningen (reklamation). Ett meddelande som lämnas inom två månader efter det att resan avslutades eller skulle ha avslutats ska alltid anses ha lämnats i rätt tid. Om ett meddelande om reklamation har skickats på ett ändamålsenligt sätt, anses reklamation ha skett när detta gjordes. Frånträdande av avtal om köp av periodbiljett 18 Resenären får frånträda avtalet om köp av en periodbiljett, om transportörens trafikutbud ändras efter köpet på så sätt att det avviker från vad resenären med fog har kunnat förutsätta vid köpet och avvikelsen är av väsentlig betydelse för resenären. Om en resenär frånträder avtalet om köp av en periodbiljett, har resenären rätt till återbetalning av den del av biljettpriset som avser tiden efter frånträdandet. Med periodbiljett avses en biljett som ger resenären rätt till ett obestämt antal resor under en viss tidsperiod. Preskription 19 En fordran enligt 14, 15 eller 18 upphör, om resenären inte väcker talan inom tre år från det att fordran uppkom. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april Genom lagen upphävs lagen (2006:1116) om information till passagerare m.m. På regeringens vägnar MARGOT WALLSTRÖM MORGAN JOHANSSON (Justitiedepartementet) 4 Wolters Kluwer Elanders Sverige AB, 2015

16 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden (16) Dnr CK Remiss angående Region Uppsala 2017 yttrande till LS Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagt förslag till yttrande till landstingsstyrelsen. Ärendet Landstingets ledningskontor har utarbetat ett förslag avseende hur den föreslagna regionbildningen ska genomföras. Kollektivtrafiknämnden har beretts möjlighet att lämna in ett remissyttrande avseende detta förslag. Bilaga 21 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 Dnr CK Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Remissyttrande avseende Region Uppsala remisshandling Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagt förslag till remissyttrande till landstingsstyrelsen. Ärendet Landstingets ledningskontor har utarbetat ett förslag avseende hur den föreslagna regionbildningen ska genomföras. Kollektivtrafiknämnden har beretts möjlighet att lämna in ett remissyttrande avseende detta förslag. Bilagor Region Uppsala remisshandling Remissyttrande avseende Region Uppsala remisshandling Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

18 FÖRSLAG Dnr CK Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn E-post Landstinget i Uppsala län E-post: landstinget@lul.se Kopia: niklas.rommel@lul.se Remissyttrande angående Region Uppsala remisshandling Sammanfattande överväganden Kollektivtrafiknämnden ställer sig positiv till remisshandlingens beskrivning av hur regionen ska bildas. Utöver det önskar kollektivtrafiknämnden framföra nedanstående synpunkter. Bildandet av region Kollektivtrafiknämnden betonar vikten av att den nya regionen inte ses som att landstinget får ett utökat uppdrag. Istället är regionen ett nytt organ där dess uppdrag innebär nya möjligheter för att effektivt driva regionala frågor. Så som det står angivet i handlingen kommer hälso- och sjukvårdsuppdraget vara den dominerade uppgiften ekonomiskt och personellt för regionen. Erfarenhet från andra regioner tyder på att frågor som rör den regionala utvecklingen får en större tyngd än vad som är proportionerligt ekonomiskt och personellt. I det arbetet har även strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor en naturlig plats. Det är därför av vikt att den nya regionen har en organisation som koordinerat kan driva regionala utvecklingsfrågor över hela regionens ansvarsområde, inklusive hälso- och sjukvård, kultur och kollektivtrafik. Kollektivtrafikens roll i regionen Sedan 2012 är landstinget regional kollektivtrafikmyndighet. En huvudanledning till att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna skapades var att kollektivtrafik är ett viktigt medel för att uppnå regional utveckling. Kollektivtrafiken har därmed en tydlig roll i en region med regionalt utvecklingsansvar. Rätt använd bidrar kollektivtrafiken till en regional tillgänglighet som är av stor vikt för den regionala utvecklingen. Därtill att denna tillgänglighet sker på ett sätt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Exempel på att regional tillgänglighet bidrar till utveckling är de södra länsdelarnas kraftiga tillväxt som till stor del beror på dess tillgänglighet till främst Arlanda och Stockholm. Därtill har Upptågets utveckling på Dalabana på senare år skapat positiva effekter i Heby kommun. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

19 2 (3) Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har bland annat i uppgift att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram som är ett viktigt politiskt styrdokument med bäring på regional utveckling och med tydlig koppling till den regionala utvecklingsstrategin. Vidare har den regionala kollektivtrafikmyndigheten en viktig roll i att aktivt arbeta för att kollektivtrafiken ges rätt förutsättningar och används på rätt sätt för att stödja en regional utveckling. Detta sker genom nära samverkan med främst länets kommuner och Trafikverket samt angränsande län. Till det kommer att säkerställa att den skattefinansierade kollektivtrafiken bedrivs med god kvalitet vilket inkluderar det som beskrivs i remisshandlingen att det ska vara enkelt och prisvärt att resa och att människor ska känna en trygghet i att kollektiva färdmedel går och kommer fram i tid. Politisk organisation Idag har kollektivtrafiknämnden i uppgift att besluta i frågor som rör uppdraget som regional kollektivtrafikmyndighet. Undantaget är det regionala trafikförsörjningsprogrammet som slutgiltigt beslutas av landstingsfullmäktige efter beredning av kollektivtrafiknämnden. Gränssnittet mellan kollektivtrafiknämnden och den nya nämnden regionala utvecklingsnämnden berörs inte i remisshandlingen. Kollektivtrafiknämnden ser ett behov av att detta gränssnitt tydliggörs. Samverkansstruktur Kollektivtrafiknämnden ser positivt på inrättandet av ett regionalt forum. Som komplement bör även det regionala trafikförsörjningsprogrammet ingå som en punkt att behandla i detta forum. Avseende förslaget på samrådsstruktur ser kollektivtrafiknämnden att det är svårt att helt särskilja mellan regional utveckling och kollektivtrafik, då den senare som ska ses som ett medel för det förra. Beroende på hur gränssnittet mellan kollektivtrafiknämnden och den regionala utvecklingsnämnden beslutas kan det dock finnas anledning att ha separata samrådsforum. Tjänstemannaorganisation Med syfte att säkerställa en effektiv tjänstemannaorganisation ser kollektivtrafiknämnden behov av att se över resursfördelning och samarbetsformer mellan avdelningen för strategisk planering och regional utveckling samt kollektivtrafikförvaltningen. Detta främst utifrån ansvarsfördelningen mellan den regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden samt gränssnitten däremellan. I remisshandlingen beskrivs hur finansieringen av den verksamhet som förs över från regionförbundet till regionen ska ske. Kollektivtrafiknämnden anser att det är viktigt att det därutöver säkerställs att avdelningen för strategisk planering och regional utveckling ges tillräckliga resurser för att regionen ska kunna driva det regionala utvecklingsarbetet

20 3 (3) utifrån de nya förutsättningarna som regionbildningen ger. Detta bör inkludera ett utvecklat regionalt analysarbete som bland annat kan ligga till grund för strategiska beslut rörande kollektivtrafiken. För Kollektivtrafiknämnden Bertil Kinnunen Ordförande Johan Wadman Trafikdirektör

21

22 Landstingets ledningskontor Niklas Rommel Region Uppsala remisshandling 1 Sammanfattande förslag Region Uppsala förordas som namn på den nya regionen, som bildas genom att hela regionförbundets verksamhet fusioneras med nuvarande Landstinget i Uppsala län. Genom att ansöka om att bilda region kan landstinget få överta det regionala utvecklingsansvaret i länet från regionförbundet. Riksdagen förutsätts under 2016 ändra i lagen om regionalt utvecklingsansvar så att Landstinget i Uppsala län får ansvar insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt ansvar för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Dessutom ska regionförbundets övriga medlemsuppdrag överföras till landstinget och ingå i regionens uppdrag. Syftet med regionbildningen är att skapa mervärde och nytta för länets innevånare. Det innebär att landstingets uppdrag fördjupas och breddas, samt att den regionala politiska nivån stärks genom ett direktvalt politisk organ kommer att svara för frågor som rör regional tillväxt och utveckling. Arbetet med det regionala utvecklingsarbetet kommer därmed att bli mer kraftfullt. Regionen blir ett viktigt forum för regional samverkan mellan olika aktörer som regionen, länets kommuner, näringslivet, universiteten och andra statliga myndigheter. I regionens uppdrag kommer också att ingå regionförbundets övriga medlemsuppdrag, samt Upplandsstiftelsen och Folkrörelsearkivet för Uppsala län. För att hantera regionala utvecklingsfrågor föreslås att en regional utvecklingsnämnd inrättas. Till nämnden förs frågor som rör infrastruktur, samhällsplanering, näringslivsutveckling med mera. Vad avser kulturfrågor redovisas två alternativ; antingen att kulturfrågorna förs till den regionala utvecklingsnämnden, vilket innebär att kulturnämnden avvecklas, eller att kulturnämnden får fortsatt uppdrag att svara för regionens kulturfrågor. Det kommunala inflytandet i frågor som rör det kommunala ansvarsområdet säkerställs genom inrättande av Regionalt forum och fyra samrådsorgan för följande områden; regional utveckling, kollektivtrafik, kultur, samt hälsa, vård och omsorg. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

23 2 (17) En gemensam nämnd för kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård föreslås att inrättas. I nämnden ska ingå företrädare för länets alla kommuner och regionen. Alla anställda vid regionförbundet kommer att erbjudas anställning inom regionen genom en verksamhetsövergång. De som arbetar med regional utveckling kommer att arbeta vid regionens ledningskontor, medan anställda vid enheten för FoU-stöd kommer att erbjudas anställning vid Hälsa och habilitering. Det blir inga organisatoriska förändringar för anställda vid Upplandsstiftelsen och Folkrörelsearkivet. Genom att verksamhet och ansvar överförs till Region Uppsala får regionen ett utökat finansieringsansvar på cirka 17 miljoner kronor. Den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning föreslås finansieras gemensamt av regionen (50 %) respektive kommunerna (50 %). Kostnaden för nämnden beräknas till 15,0 miljoner kronor per år, varav 2,0 miljoner kronor är tillkommande medel för forsknings- och utvecklingsprojekt inom nämndens ansvarsområde. Regionförbundets egna kapital på för närvarande 6,4 miljoner kronor föreslås överföras till regionen efter regionförbundets avveckling. Detta förslag till organisation och uppdrag för kommande Region Uppsala ska fortlöpande följas upp, främst inom ramen för Regionalt forum. Senast under första halvåret 2018 ska ställning tas till om behov av förändringar i organisation, uppdrag och finansiering för regionen. 2 Bakgrund och syfte Landstinget i Uppsala län har utifrån beslut i landstingsfullmäktige den 30 september 2015 ansökt hos regeringen om en ändring i Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) så att landstinget från den 1 januari 2017 omfattas av lagen och att det därmed i Uppsala län bildas en region med direktvalt fullmäktige. Kommunernas inflytande är en hörnsten i en kommande region. Därför är det ett krav från regeringen att kommunerna bereds tillfälle att yttra sig innan landstingsfullmäktige beslutar om att ansöka om att bilda region. Landstingsstyrelsen beslutade den 5 maj 2015 att skicka en remiss till länets kommuner med förfrågan om de tillstyrker att landstinget ansöker om att få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och att det därmed bildas en region i Uppsala län med direktvalt regionfullmäktige Alla kommuner har tillstyrkt att landstinget ansöker hos regeringen att få bilda region från I remissvaren kan noteras att Håbo kommun vill att namngivningen av regionen ses över för en benämning som är mer länsinkluderande än arbetsnamnet Region Uppsala och att Älvkarleby kommun föreslår att namnet på den nya regionen bör vara Region Uppsala län. I svaren från övriga kommuner har inte frågan om regionens namn kom-

24 3 (17) menterats. Namnfrågan ska hanteras i den fortsatta processen med regionbildningen inför slutligt ställningstagande under Regeringskansliet har i november 2015 beslutat att skicka ut aktuella ansökningar från fyra landsting om att om att få bilda region på remiss till berörda kommuner, länsstyrelser med flera, som underlag inför kommande beslut i riksdagen under våren Landstingsstyrelsen beslutade i maj 2015 även att godkänna förslag till projektplan för projektet att bilda en regionkommun, med syfte att förbereda bildandet av en region i Uppsala län. En viktig del i dessa förberedelser är att utarbeta en rapport med förslag till uppdrag, organisation, finansiering med mera för den nya regionen. Syftet med föreliggande rapport är att ta fram ett underlag som närmare beskriver den nya regionens uppdrag utifrån landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag. Dessutom medför regionbildningen ett behov av översyn av den politiska organisationen liksom av tjänstemannaorganisationen och förslag på organisatoriska lösningar ska redovisas. Genom att regionförbundet avvecklas finns det behov av att finna nya former för samverkan mellan regionen och länets kommuner, varför olika förslag till samverkansstruktur mellan huvudmännen också ska tas fram. Därtill ska det i rapporten redovisas förslag till finansiering av den verksamhet som överförs till regionen när regionförbundet och landstinget fusioneras till en ny organisation. Till uppdraget har också förts att redovisa förslag om organisatorisk tillhörighet och finansiering av Upplandsstiftelsen och Folkrörelsearkivet för Uppsala län. Det kan observeras att denna handling inte rör frågan om ny indelning av län och landsting, som för närvarande hanteras av Indelningskommittén. 3 Projekt och arbetsprocess I den antagna projektplanen framgår bland annat att förbundsstyrelsens arbetsutskott i Regionförbundet Uppsala län, förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande, utgör politisk styrgrupp för regionbildningen i Uppsala län och att förbundsstyrelsen utgör politisk referensgrupp samt att landstingsdirektören tillsammans med regiondirektören vid regionförbundet är projektledare för regionbildningen. Till sin hjälp har projektledarna en projektgrupp, i vilken ingår länets kommunchefer. Det har också inrättats en arbetsgrupp med uppgift att koordinera arbetet med regionkommunbildningen. I arbetsgruppen ingår företrädare för Landstingets ledningskontor, regionförbundet och länets kommuner. Föreliggande remiss har under hösten processats i ovanstående projektorganisation och bland annat har två seminarier med referensgruppen/förbundsstyrelsen anordnats. Två seminarier har dessutom genomförts kring FoU-stödsverksamheten.

25 4 (17) 4 Landstingets uppdrag Hälso- och sjukvården är landstingets dominerande uppdrag och svarar för cirka 80 % av landstingets budget. Merparten av verksamheten bedrivs inom Akademiska sjukhuset, som svarar för både länssjukvård, riks- och regionvård, samt för vård av patienter från andra länder. Akademiska sjukhuset är också ett forsknings- och utbildningssjukhus där verksamheten bedrivs i nära samarbete med Uppsala universitet. Sjukhusvård bedrivs även vid Lasarettet i Enköping, som har i uppdrag att svara för medicinsk vård för södra länsdelen och viss kirurgisk vård för hela länet. Hälso- och sjukvården omfattar också primärvård som i huvudsak bedrivs vid ett 40-tal vårdcentralen över hela länet. En relativt stor andel av dessa drivs av privata vårdgivare. Därtill finns en omfattande tandvårdsverksamhet inom Folktandvårdens regi och habilitering för barn och vuxna som bedrivs av Hälsa och habilitering. Uppsala län har sedan länge en unik position inom forskning och utveckling, särskilt inom vård och hälsa. I länet finns två universitet, ett universitetssjukhus, flera viktiga myndigheter, en stor och växande industri och andra viktiga aktörer inom sjukvård, hälsa, medicinsk teknik och farmakologi. Landstinget, som samhällsaktör och som ägare av Akademiska sjukhuset, är en av de viktigaste av dessa aktörer. Det ställer krav på landstinget, inte minst på att landstinget agerar i nära samverkan med berörda aktörer för att stärka sektorns ställning i regionen. Landstingets fokus ligger på tre områden. Det första är att tillhandahålla en hälso- och sjukvård som möter både medborgarnas behov som patienter och kan svara emot de krav som ställs från övriga aktörer. Det andra är att själv bedriva och aktivt understödja klinisk forskning och utveckling samt skapa en plattform för kliniska prövningar av nya läkemedel. Det tredje är att vara öppen för innovationer och aktivt bidra till implementering av nya produkter och behandlingsmetoder. Eftersom en så stor och viktig del av sjukvårdsarbetet bedrivs inom primärvården är behovet av forskning inom primärvården också stort. Primärvårdens roll är särskilt viktig när det gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet. Forskning drivs vid flera förvaltningar. Akademiska sjukhuset är dominerande när det gäller forskning inom hälso- och sjukvård. Sjukhuset har en särskild avdelning för forskning och utbildning. Vid Hälsa och habilitering finns en avdelning för forskning och utveckling inom primärvård och habilitering. Kollektivtrafiken är ett nytt ansvarsområde från 2012 då landstinget blev regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för att bedriva och utveckla den regionala kollektivtrafiken i Uppsala län. Det finns en särskild kollektivtrafiknämnd vars ärenden bereds av Kollektivtrafikförvaltningen UL. Särskilda former för samverkan mellan landstinget, kommunerna och regionförbundet regleras i avtal mellan parterna och avser bland annat fysisk planering, regional utveckling och trafikfrågor. Utifrån avtalet har en samrådsoch dialogprocess utvecklats mellan kollektivtrafikförvaltningen och kommunerna, trafikföretag, regionförbundet, angränsande län med flera intressenter.

26 5 (17) Ett annat viktigt verksamhetsområde för landstinget är kultur och bildning och där uppdraget bland annat är att i samverkan med länets kommuner och kulturlivet ta fram en regional kulturplan. Den nu gällande planen avser åren Kulturnämnden har även i uppdrag att fördela statsbidrag till regionala kulturverksamheter inom ramen för kultursamverkansmodellen och har ansvar för vissa regionala kulturverksamheter, samt för folkhögskoleverksamhet. Samverkan med länets kommuner sker inom ramen för den så kallade Politiska kilen där företrädare för kommunernas kulturnämnder (motsv) ingår liksom företrädare för olika kulturinstitutioner i länet. Den träffas 2-3 gånger per år. Dessutom finns en så kallad tjänstemannakil, som träffas 4-6 gånger per år. 5 Kommunernas uppdrag med bäring på regionens utveckling Kommunerna har ett ansvar för det territorium den geografi som respektive kommun omfattar. Dessutom har kommunerna ansvar för ett antal uppgifter som är avgörande för att skapa förutsättningar för en hållbar regional utveckling. Ansvaret för bostadsförsörjning och översiktlig planering, utbildning av barn och ungdomar, socialtjänst, satsningar på kultur- och fritidsverksamhet och vuxenutbildning är exempel på uppgifter som i sin helhet är ett kommunalt ansvar. Det är därför helt avgörande för det regionala utvecklingsarbetet att det finns ett gott samarbete mellan kommunerna och den regionala nivån. Dessutom slår Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630) fast att de landsting som aves i denna lag ska samverka med länets kommuner. Flera uppgifter där kommunerna har det formella ansvaret har en tydlig regional dimension. Exempel på detta är samhällsplanering, bostadsförsörjning, näringslivsarbete och skola/utbildning. Det finns andra uppgifter där ansvaret formellt är delat och där det redan nu finns en formaliserad samverkan. Slutligen finns det uppgifter med en formell uppgiftsfördelning där det finns en mer eller mindre utbyggd samverkan. Kollektivtrafik och den regionala kulturplanen är exempel på områden där det finns formaliserad samverkan mellan landstinget och kommunerna. Infrastruktur, kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, miljöfrågor och vissa hälso- och sjukvårdsfrågor är slutligen exempel på uppgifter där såväl kommuner som landsting i dag har ett ansvar och där det finns samverkan, många gånger i regionförbundets regi. Frågan om eventuella ändringar av det formella huvudmannaskapet hanteras av regering och riksdag och är inte aktuell inför bildandet av Region Uppsala. Däremot finns en ambition att med utgångspunkt från det goda samarbete mellan kommunerna och landstinget som bland annat etablerats under regionförbundstiden ytterligare stärka samspelet.

27 6 (17) 6 Regionförbundets uppdrag Det territoriella utvecklingsuppdraget ger legitimitet för ett antal uppdrag som staten lagt på regionförbundet som också har att företräda regionen i exempelvis olika nationella sammanhang. Det regionala ledarskapet är därvid viktigt. Statliga uppdrag Regionförbundet i Uppsala län övertog det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen i Uppsala län Det nuvarande uppdraget utgår från Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län som ger regionförbundet i uppdrag att: Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Genom den regionala utvecklingsstrategin (RUS) fastställs de målsättningar och strategier som uppdraget ska styras mot. I genomförandet av RUS:en har regionförbundet två roller, dels som en av de aktörer som arbetar med genomförandet dels att samordna och följa upp detsamma. Regionförbundet har också att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete (1:1 Regionalt tillväxtarbete), för närvarande 7,9 miljoner kronor. Fördelningen regleras i regleringsbrev. I de regioner som redan bildats beslutar regionen om 95 procent av medlen och länsstyrelsen om fem procent. Inriktningen är därför att ytterligare 1,5 miljoner kronor förs över till Region Uppsala från länsstyrelsen. Slutligen ska regionförbundet följa upp, utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen. Hur detta ska ske görs i det årliga så kallade villkorsbrevet som motsvarar de regleringsbrev som regeringen utfärdar till statliga myndigheter. Arbetet med regional tillväxt regleras även i bland annat förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken, förordningen (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar, förordningen (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag, förordningen (2015:212) om statligt stöd inom EU:s regionalfond samt förordningen (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation för att främja utbyggnad av infrastruktur och informationsteknik. Utöver de lagfästa uppdragen har andra statliga uppdrag tillkommit över åren både sådana som mer eller mindre permanents som t ex Kompetensplattformarna för att främja kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt och sådana som varit tidsbegränsade, till exempel att utarbeta och genomföra handlingsplaner för jämställd regional tillväxt. Regionförbundet utgör också regional stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård.

28 7 (17) Medlemsuppdrag Utöver de statliga uppdragen har regionförbundets uppdrag från de nio medlemmarna. FoU-stöd inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård är inskrivet i förbundsordningen. I anslutning till detta har medlemmarna uppdragit till förbundet att utgöra regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsstyrd socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård samt samordning inom välfärdsområdet. Strategiskt regionalt folkhälsoarbete är ett uppdrag som berör både Regional utveckling och Välfärd och FoU-stöd inom regionförbundet. Till medlemsuppdragen inom regional utveckling hör t ex näringslivsfrågor (inklusive besöksnäringen) och esamordning. I näringslivsuppdraget ingår att fördela verksamhetsstöd till ett antal näringslivsfrämjande organisationer varav Almi Företagspartner Uppsala AB är den största. Sammanlagt rör det sig 2016 om ca 13,5 miljoner kronor. Alla medlemsuppdrag finns redovisade i bilagor. Arbetssätt En viktig del av regionbildningen är att ta tillvara på det framgångsrika arbetssätt som karaktäriserar regionförbundet och som godkänts av förbundets medlemmar i verksamhetsplaner och handlingsplaner. Kortfattat innebär detta arbetssätt följande. Regionförbundet samverkar i de allra flesta uppdragen med andra aktörer ofta i långa processer. Förbundet äger med andra ord sällan hela frågan utan samverkan med aktörer såväl inom som utanför länet är en förutsättning för att nå de mål som sätts upp. Ett annat karaktärsdrag är att tyngdpunkten ligger på att medverka till att skapa förutsättningar för utveckling. Förbundet har således i stort sett inte någon verksamhet i egen drift. Arbetet sker ofta i projekt med extern medfinansiering. Antalet pågående projekt varierar över tiden. Regionförbundet har en viktig roll som mötesplats. Exempel på det är det årliga RUS-forumet och Forskning pågår-konferenserna. Även arbetssättet framgår av de särskilda bilagorna. 7 Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsen i Uppsala län är företrädare för regeringen i länet i de frågor som regleras i länsstyrelseinstruktionen och de årliga regleringsbreven och ska verka för att nationella mål får genomslag. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. I länsstyrelseinstruktionen 5 anges speciellt länsstyrelsens övergripande och sektorsövergripande ansvar. Länsstyrelsen är också förvaltnings-, tillstånds- och tillsynsmyndighet för ett antal verksamheter av betydelse för länets utveckling, bland annat när det gäller den fysiska planeringsprocessen. Enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ansvarar länsstyrelsen för att följa upp hur andra statliga myndigheter tillämpar det regionala utvecklingsprogrammet. Länsstyrelsen ska vidare främja och samordna andra statliga myndigheters insatser för regional

29 8 (17) tillväxt i länet samt informera samverkansorganen/de landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och Gotlands kommun om andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i respektive län. Enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska de landsting som avses i lagen samverka bland annat med länsstyrelsen. Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna de berörda landsting det biträde som de behöver för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastrukturplanering. De ska också löpande informera landstingen om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling. Länsstyrelsen och regionförbundet har i dag ett väl fungerande samarbete när det gäller utvecklingen i Uppsala län. De områden där samarbetet för närvarande är särskilt starkt är inom bredband, landsbygdsutveckling, ANDT-frågor (alkohol, narkotika, dopning och tobak), samt folkhälsa. Inför bildandet av Region Uppsala är det angeläget att, utifrån respektive uppdrag, säkra ett fortsatt gott samarbete och skapa synergier till nytta för länets invånare. 8 Folkrörelsearkivet för Uppsala län Folkrörelsearkivet är en ideell förening som bildades 1978 och har som huvuduppdragatt bevara handlingar från länets föreningsliv. Arkivet ingår som en av sex institutioner i den så kallade kultursamverkansmodellen och uppbär därmed statligt verksamhetsbidrag för enskild arkivverksamhet, som fördelas av kulturnämnden. Till största delen finansieras arkivet av länets kommuner och landstinget. Arkivet leds av en styrelse med nio politiskt valda ledamöter och nio ersättare. Ansvarig för verksamheten är en särskild arkivchef. I en skrivelse från den 28 augusti 2015 till regionförbundet föreslår styrelsen för Folkrörelsearkivet att i den process som förestår inför bildande av Region Uppsala län allvarligt överväga att inordna Folkrörelsearkivet som en kulturinstitution inom Regionen. 9 Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen bildades 1972 och har i uppdrag från landstinget och länets kommuner att främja naturvård och friluftsliv. Organisatoriskt är stiftelsen en ideell förening och leds av en styrelse med nio politiskt valda ledamöter och nio ersättare. Verksamheten bedrivs av Upplandsstiftelsen kansli under ledning av en verkställande direktör, och verksamheten är indelad i naturvård, naturområden (förvaltning), samt friluftsliv, naturskola och leder. Stiftelsens årsstämma hålls i maj månad och i stämman ingår de personer som är valda till regionförbundets fullmäktige.

30 9 (17) Upplandsstiftelsen finansieras gemensamt av länet kommuner (50 %) och landstinget (50 %). Årsstämman bestämmer avgiftens storlek för kommande år. 10 Regionens uppdrag och roll Grunduppdraget utvecklas Med regionbildningen kommer landstingets befintliga kompetenser och uppdrag att kompletteras med ett bredare, generellt uppdrag att utveckla hela territoriet Uppsala län och möta viktiga samhällsutmaningar tillsammans med kommuner och andra aktörer. Även efter regionbildningen kommer emellertid hälso- och sjukvårdensuppdraget, med målet om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, att vara den dominerande uppgiften för Region Uppsala ekonomiskt och personellt. De vägledande målen för hälso- och sjukvården förändras inte av regionbildningen. Kollektivtrafiken tar fortsatt sikte på att det ska vara enkelt och prisvärt att resa och människor ska känna en trygghet i att kollektiva färdmedel går och kommer fram i tid. Region Uppsala som organisation svarar för att finansiera och bedriva verksamhet inom dessa två områden, samt att genom Kultur och bildning bidra till att Uppsala utvecklas till en stark kulturregion med internationell lyskraft. Det senare sker genom ett antal verksamheter och fördelning av statliga medel enligt samverkansmodellen. Landstinget är redan en viktig aktör i det regionala utvecklingsarbetet. Landstingets uppdrag genom kärnverksamheterna hälso- och sjukvård, forskning, utbildning,kollektivtrafik och kultur, har stor bäring mot regional utveckling. Akademiska sjukhuset är en mycket viktig aktör och samarbetet mellan landstinget och Uppsala universitet är en framgångsfaktor. Tillsammans med universiteten och näringslivet fungerar Akademiska som en stark motor för regionens life science-kluster. Innovation Akademiska anges som ett bra exempel på hur regionen kan ta till vara innovationskraften i en stor organisation. Det är avgörande för regionens utveckling att Akademiska sjukhuset får förutsättningar att utvecklas som ett ledande universitetssjukhus. Kollektivtrafiken är viktig för att arbetsmarknadsregionen ska kunna vidgas och öka antalet som väljer att resa kollektivt. Utgångspunkten ska vara att nå fördubblingsmålen. Det ska vara enkelt och prisvärt att resa och människor ska känna en trygghet i att kollektiva färdmedel går och kommer fram i tid. Samspelet mellan kollektivtrafiken, kommunernas fysiska planering och den övergripande regionala planeringen kan samordnas bättre genom regionbildningen. Konst och kultur är viktiga komponenter för att skapa attraktiva livsmiljöer och få en positiv samhällsutveckling i länet. Regionbildningen innebär att Region Uppsala övertar regionförbundets nuvarande uppdrag, i vilket det enligt Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, ingår att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin