Slutrapport 3 Aug 2010 ENERGIKALKYL 1.0.

Transkript

1 Slutrapport 3 Aug 2010 ENERGIKALKYL 1.0. Bengt- Erik Löfgren ÄFAB Ralfh Antonsson R&P Antonsson AB

2 FÖRORD Projektarbetet med PellSam:s beräkningsprogram version 1.0 är nu slutfört. Arbetet har dragit ut på tiden främst beroende på att det har varit svårt att få fram uppgifter för solvärmesidan och även att få fram underlag för en riskanalys. Programmet har varit tillgängligt för nedladdning i en betaversion sedan i januari 2010 och erfarenheterna från ett 15-tal användare har underhand arbetats in i programmet. Det grundläggande arbetet med programmet har varit omfattande och även om vi nu anser att det är färdigt så finns säkert ännu en del buggar som behöver rättas till samt möjligen också att lätta upp sidorna rent designmässigt. Detta är arbeten som vi räknar med att kommer att behöva genomföras mer eller mindre kontinuerligt. För att ekonomiskt kunna rätta till buggar och vidareutveckla programmet kommer vi att debitera en mindre årlig licensavgift. De förändringar som kommer till vår kännedom och som behöver göras kommer att integreras underhand, och uppdateringen av befintligt program kommer att ske per automatik när användaren är uppkopplad mot internet och en uppdatering finns tillgänglig. Vi kommer nu att satsa på att marknadsföra programmet för potentiella användare och hoppas på att få tillfälle att presentera programmet vid olika konferenser och sammankomster. Vi menar att programmet kan vara användbart för alla som jobbar med energi- och miljöfrågor i näringslivet, kommunala myndigheter och bland installatörer och energirådgivare. Vi tror att programmet även kan vara en god hjälp vid Energideklarering av Småhus som idag är ett krav vid försäljning av en fastighet och som exporthjälpmedel för företag som vill synliggöra den egna produktens prestanda. För att marknadsföringen skall bli så effektiv som möjligt kommer vi att ansöka om ytterligare medel hos Energimyndigheten. Vi har ansträngt oss att göra programmet så användarvänligt som möjligt. Det betyder bl a att placerat hjälpavsnittet som klickbara ikoner Hjälp direkt i programmet. Hjälpknappen finns

3 på alla sidor i programmet vilket betyder att man oberoende av var man är i programmet skall kunna få en vägledning om vad man kan göra. Vidare tror vi att det är viktigtt att användarna får komma till tals. Därför har vi skapat ett anmed ett vändarforum som man kan öppna via klickbar länk direkt på öppningssidan. Tanken Användarforum är att skapaa ett forum där användarna fritt kan kommunicera med varandra och komma med tips till förbättringar etc. Programmet finns för nedladdning från En demoversion av programmet funge- rar i 14 dagar helt utan kostnad. Bengt- Erik Löfgren Ralfh Antonsson

4 INLEDNING- ATT KOMMA IGÅNG Innann du börjar använda programmet kan det varaa bra att göra några grundinställningar som sedan gäller globalt i programmet. Genom att klicka underhåll System kom- mer du åt en Systemmeny där du fyller i dina använ- på daruppgifter så som du vill att de skall presenterass utskrifter etc. Här kan du välja sökvägar för programmet och lägga till din loggotype. Under systemmenyn kan du även välja hur du villl att programmet skall öppna och söka efter uppdateringar. Observera att du bara kan öppna programmet 25 ggr utan att vara anslutenn till internet, och ett meddelande om detta visas direkt som du öppnar programmet. Denna funktion är kopplad tilll att programmet själv söker efter aktuella uppdateringar, och om sådana finns meddelar detta. Uppdatering kan då göras med ett enda klick, vilket gör att alla i princip jobbar med den senaste versionen. Uppdateringen påverkar naturligtvis inte spaanvända. Det vill säga att programmet öppnar med som förslag. Du kan sedan i varje fastighet vid be- rat material. Här skall du också lägga in de aktuella energipriser som du vill att programmet skall hov ändra priserna så att de stämmer med de priser som gäller för just den fastigheten. När du första gången skapar en fastighet klickar du först på iko- där nen Skapa/Sök Fastigheter får du upp ett formulär där du uppe till höger klickar på Ny Fastighet. Då kommer det upp ett nytt formulär där du bland annat skall fylla i fastigheten energibehov. (Se bild t.h) När du fyllt i formuläret har pro- nettoenergibehov som redovisas med röda siffror och är baserat på grammet räknat ut ett uppskattat dina uppgifter om energibehov. Dessa uppgifter tar sedan pro- grammet med sig och använder i beräkningarna. Beräknat nettobehov kan du hela tiden se i huvudet på varje sida i programmet. Du kommer sedan vidare i programmet genom att klicka på dörr-ikonen Nu öppnas programmets viktigaste sida(-or). Först öppnas fliken Fastighet. (Övriga flikar inramad i rött på nästa sida öppnar programmet beräkningsmoduler) Här skall du fylla i upp- om gifterna så noggrant du kan då programmet använder dessa uppgifter för attt dels jämföra ditt beräknade nettoenergibehov är likvärdigt med vad en liknande fastighet i din region antas

5 förbruka normalt. Dina energi- och effektbehov beräknas utifrån det energibehov du angett för fastigheten med hänsyn taget till ålder och verkningsgraden på det fabrikat och modell av värmepanna du registrerat som befintlig panna (pil nr 3 nedan) När du fyllt i uppgifterna i den vänstra delen av sidan (1) beräknar programmet med uppgifter från bl a SCB vad ett liknande typhus (2) i din region med de ev åtgärder du utfört kan anses förbruka i normalfallet. Med dessa uppgifter kan du sedan jämföra (vid de gröna pilarna) om ditt hus har en lägre/högre förbrukning än normalhuset. Genom att på detta sätt analysera skillnaden kan man resonera sig fram till vilket energibehov som är det mest rimliga och ev också synliggöra att det kan finnas brister i en fastighets klimatskal etc. Observera att denna funktion skall ses som ett hjälpmedel för att avgöra om den uppgivna energiförbrukningen är rimlig. Jämförelsen sker mot ett standardhus byggd som en

6 låda, om det aktuella huset är tillbyggt eller har vinklar etc är kan skillnaden vara flera tusen kwh utan att angiven energi för den skull behöver vara felaktig. Om skillnaden är stor finns det anledning att försöka analysera orsaken. Är förbrukningen lägre kan det bero på att man glömt att ta upp exempelvis en lokaleldstad som man kanske eldar 2-3 kbm ved i. Då klickar man på ikonen redigera och kan då lägga till en lokaleldstad och 3 kmb ved. Är förbrukningen högre kan det bero på att man t ex har vinklar och utbyggnader, eller har en extrem varmvattenförbrukning etc. Notera att det alltid är det beräknade nettoenergibehovet som programmet kommer att använda i beräkningarna. Detta behov finns alltid synligt i rutan Beräknat energibehov bredvid knappen Redigera i den översta raden.

7 BERÄKNINGAR När du är nöjd med att beräkna din fastighets energibehov är det dags att börja dimensionera och göra beräkningar. Vad du vill göra bestämmer du från flikarna Ved/Ack, Pellet/Flis Sol etc. Nedan går vi igenom flikarna i tur och ordning. VEDELDNING/ACKUMULERING Här kan du beräkna storleken på din ackumulatortank och se vad som händer om du skulle byta panna etc. Genom att klicka på fliken Ved/Ack (1) öppnas beräkningsmoduler för Vedeldning och Ackumulering. Aktuell panna i fastigheten finns redan registrerad. Nu kan du lägga till en eller flera nya pannor genom att först klicka på Välj Fabrikat (2) och sedan Välj modell). Här öppnar du ÄFAB:s panndatabas med fler än 1300 värmekällor. Genom att klicka på vänsterpilen (3) lägger du till vald panna i beräkningsunderlaget. Beräkning utförs sedan genom att du väljer en pannaa genom att klicka på den. Därefter behö- med aktuell panna kopplad tilll beräknat energibehov. ver du välja Vedkvalitet och genom att klick på aktuell rad. Nu kan du se beräkningarna

8 I rutan Kapacitet beräknas energiproduktionen per vedinlägg med aktuell panna. Dessa uppgifter påverkar sedan i första hand valet av storlek på ackumulatortank men påverkar även antalet uppstarter per år och därmed även emissionerna. Under fliken Årsbehov beräknas vedåtgång och energikostnad. Här har hänsyn tagits till att ackumulatortanken har isolationsförluster (som inte nyttiggörs i fastigheten) och att ett större expansionskärl även det avger spillvärme än ett mindre kärl. På detta sätt har aktuell pannas pannverkningsgrad räknats om till en uppskattad Systemverkningsgrad vid dubbla medeleffekten. Vidare påverkar installationsmetoden verkningsgraden, varför vi redovisar vad som händer om man istället för en standardkoppling använder en metod som tar reda på pannans restvärme genom att först tömma pannan på energi innan man börjar ladda ur ackumulatortanken (s k återvinningskoppling). Skulle den panna du vill installera mot förmodan inte finnas med i ÄFAB s panndatabas kan du enkelt själv lägga till uppgifter genom att klicka på den grå knappen Lägg till Värmekälla och fylla i de uppgifter du känner till om pannan. Du kan nu lägga till pannan och fortsätta beräkningarna, men med den skillnaden att det i utskriften kommer att stå att beräkningarna är baserade på egna uppgifter. I och med att du använder detta fält får du även en fråga om du vill skicka dessa uppgifter som ett till RPAB. På så sätt hjälper du till att uppgradera panndatabasen, då vi kan kontrollera uppgifterna och lägga till dessa i databasen. Då kommer uppgifterna att bli tillgängliga för alla användare i samband med nästa uppgradering som läggs ut. Längst ned till höger finner du resultatet av gjorda Beräkningar. Här kan vi längst ned se en beräkning på lämplig ackumulatorvolym till vald panna. Den minsta tanken är baserad på att ta emot energiproduktionen från ett fullt vedmagasin minus energimängd som går åt att värma pannan - samtidigt som man inte har någon förbrukning. Detta motsvarar att elda enbart för tappvarmvatten vilket även brukar kallas för minsta fackmannamässigt dimensionerade ackumulatortank. Den största tanken är beräknad på vad vald panna klara av att värma på den vedmängd man kan ladda in inom en fyra- femtimmarsperiod (t ex mellan kl och 22.00/23.00), d v s den tid man har på sig att elda innan det är läggdags för de flesta. Beräkningen sker utifrån hur mycket ved som pannan förbrukat (beroende på panneffekt) och ytterligare ett fullt inlägg. Med andra ord man fyller pannan det sista man gör innan man går och lägger sig. I beräkningen är dock avdraget för förbrukad energi under tiden man eldar enligt medeleffektbehovet. Det kan med andra ord vara svårt att med vald vedkvalitet klara av att värma en större ackumulatorvolym än denna.

9 Den tredje kolumnen ger en Rekommenderad Volym som baseras på att man på förbrukningssidan i förhållande till energibehovet skall klara minst ett dygnsbehov vid dubbla effektbehovet (brukar inträffa vid 8-10 grader kallt i Mellansverige). Då klarar man två dygn vid temperaturer runt noll och kanske 3-4 dagar för enbart varmvatten. I det vänstra hörnet kan du se en beräkning av systemverkningsgrad och ekonomi vid det dubbla medeleffektbehovet. Vidare redovisas årsbehovet av ved (travat mått) vid två olika inkopplingsalternativ där en s k återvinningskoppling visas som minskat behov i förhållande till en s k standardkoppling. En återvinningskoppling innebär att man först tömmer pannan på restvärme innan man börjar ladda ur ackumulatortanken. Installationen blir lite dyrare men kan vara befogad framförallt i de fall där man har en panna med stor vattenvolym och/eller keramikvikt, eller i de fall där man medvetet har underdimensionerat en ackumulatorvolym. Det senare kan vara ett driftfall där man vill koppla en ackumulatortank till en befintlig dubbelpanna för att få bättre driftprestanda vid pelletseldning samtidigt som man vill förbättra kapaciteten vid vedeldning. PELLETS och FLISELDNING När man öppnar Pellet/Flis finns de pannor man valt sedan tidigare kvar i beräkningsrutorna, men man kan naturligtvis även här lägga till en panna på samma sätt som redovisas under Vedeldning/Ackumulering genom att klicka på i tur och ordning Pannor, Fabrikat, Modell och sedan Vänsterpil. (I bilden nedan har en Clean Burn Trading modell Catfire lagts till som värmepanna) Man kan koppla en eller flera fabrikat av pelletsbrännare till en vald panna genom att först klicka på den av pannorna man vill välja (1) och sedan klicka för Brännare (2). Detta öppnar databasen för pellets- och flisbrännare (3.) och man kan nu lägga till den eller de brännare man önskar genom att klicka på vald brännare och sedan koppla den till pannan genom att klicka på högerpil. Den svarta pilen framför panna och brännare visar vilken kombination som nedan visas upp i beräkningarna. Verkningsgraden som anges (51%) är den systemverkningsgrad som programmet beräknar i kombination med vald panna och normala stilleståndsförluster.

10 TC-panna i kombinatio k on med en Ariterm A pelleetsbrännaree beräkhär kann vi nu se att aktuell CT nas behöva 8,4 ton pellets för att täcka bruuttoenergib behovet. Viddare kan vi ddirekt utläsaa beräknade koostnader för olika energgialternativ. Lägg tilll storleken på det pelleetsförråd duu tänker anv vända (i rutaan Kapaciteet ) så beräknar program mmet utifrånn valt bränslle hur längee ditt förråd räcker vid dubbla meddeleffekten (vintertid). Duu kan ange storleken s anntingen i tonn eller volym m och progrrammet öveersätter det ena e till det andrra automatisskt. Program mmet redovvisar även hu ur många gåånger (ungeefär) din bräännare kommerr att starta och o stoppa per p dygn. g att t ex e använda en ackumuulatortank. Ä Även om denna inte Det senare kan mann påverka genom mulatortank betydande skillnaär nödvvändig för fuunktionen innnebär ävenn en relativt liten ackum der i anttalet start occh stopp villka i sin tur påverkar bååde verkninngsgrad och underhåll av a tekniken. Du D kan självv se vad som m händer med antalet start och stoppp under ettt dygn om du d klickar in till exem mpel 750 lit ackumulato a orvolym. An ntalet minskkar från 26 sst till endastt 7 st. Om du (från ( t ex veedeldningenn) dessutom kllickat i att du d vill använnda en ackumuulatortank påå t ex liter kommerr det upp enn liten inform mationstexxt som talar om att Ackumulatorvolym men är onöddigt stor.

11 Om vi sedan s tittar närmare n på uträkningarrna finner vi v att vald annläggning Befintlig CTC C modell 265 med enn Ariterm peelletsbrännaare skulle beehöva omkrring 8,5 ton pellets för att tillgodse behovet b i dennna fastigheet och potenntialen för kostnadsbes k paring i förrhållande tilll elvärme är unngefär kr per år för f denna faastighet. Men genom g att flyytta markeringen från CTC-pannan till Clean Burn B Catfiree ser vi att bbränslebeho ovet minskaar från 8,5 tton till 4,2 ton per år och att samma storlek på förrådet f komm mer att klara 155 vinterd dagar iställett för 68 dagar med den befintliga paannan. Vidaree kan vi se aatt den möjlliga kostnaadsbesparinggen mer än fördubblaas om man vväljer en meer lyckad utruustningskom mbination. Det är naturligtvis n möjligt att lägga l till anndra pannor och brännaare för att gööra jämförelser. I program mmet finns även ä en möjjlighet att i framtiden spärra/varna s a för olämplliga kombin nationer. SOLVÄ ÄRME Vi har använt a uppggifterna frånn SP:s P-määrkning för att a skapa enn databas som gäller förr solenergi och o vad olikka solfångarre ger i enerrgiutbyte. En databas soom man liktt panndatab basen kan öpppna och välja fabrikat och o modell. Därifrån haar vi sedan utgått u från dde beräkningsunderlag som s presentterats oss fråån solvärmeebranschen är det gälleer att göra beeräkningarn na. Beräkningarna gäller för s k kom mbisystem däär solvärmeen används både b till tapppvarmvatteen och v värmebeehov. Progrrammet berääknar inte i nuläget solfångare för enbart tapp pvarmtill ett viss vatten eller e solel.

12 Genom att välja lutning (1) och riktning (2) kan man påverka energiproduktionen från vald solfångare (3). Programmet beräknar sedan energiproduktionen månad för månad (5) och redovisar även en förväntad täckningsgrad i förhållande till fastighetens årsbehov i %. Vi redo- visa både den teoretiskt möjliga solvärmeproduktionen liksom det överskott (4) som kan vara svårt att utnyttja under sommaren. Det finns begränsningar för hur stor solfångaryta man bör installera. Skissen t h vill visa schematiskt att solinstrålningen är som störst samtidigt som energionödigt stor behovet är som lägst. Det betyder att en solfångaryta ger ettt obetydligtt tillskott i form av nyt- tiggjord energi eftersom merparten av energiproduk- tionen sker under den tidpunktt på året då energibeho- vet är lågt. Om man beräknar en större solfångaryta varnar pro- Redovisad Ej utnyttjad solenergi (4) skulle t ex kunna användas för torkning av ved, värma grammet för om ytan börjar bli onödigt stor. pool etc och behöver därför inte vara förluster. Men om vi tittar på nedanstående beräkning så utgår programmet från byggnadens nettoenergibehov för värme och varmvatten. Programmet beräknar även utifrån geografiskt läge en teoretisk fördelning av energiproduktionen i förhållande till behovet må- nad för månad (sediagram t.v.) För s k kombisystem där solvärmen ger både varmvatten och en viss del av värmebehovet är en lämplig dimensionering att strä- va efter att hamna på en täckningsgrad på runt 15-20% för en normalt settt optimal installation. En större solfångarareaa genere- rar som regel endast ett marginellt tillskott för värmebehov sam- tidigt som en större yta ger ett större överskott under sommaren som inte kan utnyttjas. FLIKEN MILJÖDATA Fliken miljödata bygger på uppgifter om emissioner som samlats in under Energimyndighe- tens BHM-program 1 och emissionsdata som levererats av SP i Borås. Motsvarande beräk- hänsyn till såväl vald bränslemix som emissioner i drift och för uppstart. Det senare betyder att det till ningar används av bl a SMHI inom web-verktyget SIMAIR-ved. I beräkningarna tas exempel är möjligt att synliggöra att en större ackumulatorvolymm ger färre uppstarter och därmed lägre emissioner totaltt sett. 1 BHM står för Biobränsle-Hälsa-Miljö

13 Vi har valt att redovisa OGC, CO och Stoft vilka har störst betydelse för omgivningens luftkvalitet. När det gäller vattenburen villavärme finns emissionskraven enbart som OGC, mege även dan de för kamminer anges i CO. Alla emissionsberäkningar redovisas i kg/år för att en lekman en bättre uppfattning om storleken på utsläppen. När man öppnar fliken visar sta- peldiagrammen finns alla valda värmekällor med, men programmet öppnar initialt med att visa befintlig pannaa (1) i kombination med den bränslemix som man angettt att fastigheten har, d v s redovisade emissioner i detta exempel är beräknade på att 3 m 3 olja (92 %) och kwh el (8 %) har använts för uppvärmning. Om man t ex skulle vilja se resultatet för aktuell panna om man istället skulle ha eldat 1000 % med ved får man ändra fördelningen enligt detta önskeblir som mål varefter de beräknade emissionerna visas t.h. Och eftersom det aktuella utsläppstalet är högre än gällande gränsvärde färgas stapel röd för att bättre åskådliggöra att man ligger utanför gälny utrust- lande norm. När det gäller att beräkna emissioner för ning antar programmet att man kommer att använda 100 % bioenergi. Om man kombinerar med sol- i procent såsom den vore elvärme för att värme t ex skall man ange solvärmens täckningsgrad synliggöra de lägre emissioner som blir följden med ett minskat energibehov. Notera att pro- förmodligen är högre under sommarperioden då solvärmen fungerar som bäst. Notera även att miljökraven i BBR för pannor enbart gäller för OGC, medan kravet för kami- grammet inte i nuläget tar någon hänsyn till att emissionerna per producerad kwh bioenergi ner enbart har CO som gränsvärde. Finns protokoll eller liknade uppgifter på emissioner så redovisar programmet emissioner från dessa tillgängliga värden, men ännu saknas verifierade beräkningsunderlagg för många av pannorna varför emissionsvärden från dessa är uppskattade.

14 Vi har ändå valt attt redovisa dessa då de ändå ger en fingervisning om hur emissionerna för- ändras med olika utrustningskombinationer. Genom att flytta pilen under rubriken Värmekällor kan du se vad som händer om du byter värmekälla till någon av de värmekällor du val under fliken Ved/Ack eller Pellets/Flis. Du kan också lägga se vad som händer med utsläppen om du använder en pellets- eller flis- brännare på aktuelll panna. Du växlar mellan att välja bränsle (1). Ved betyder att du använder aktuell panna som den är och Pellets/Flis växlar om till kombinationen vald panna och vald brännare (2). Du kan även notera vid (3) att emissionerna vid uppstart nu är så låga att programmet inte längre gör något tillägg för dessa. Notera sedan att staplarna för emissioner nu bytt färg och blivit gröna. Det betyder att aktuell kombination med pelletsbrännare uppfyller gällande miljökrav. Notera att det är många parametrar som påverkar emissionsresultaten och att det syvende och sist alltid är eldarens handhavande som avgör hur bra eller dåligt det slutgiltiga resultatet blir. Det betyder att även om beräkningarna redovisas i enheten kg/år så är dessa tal mer en fingervisning om inom vilken härad respektive produkt hamnar snarare än ett exakt utsläpps- eventuella misstag. På motsvarande sätt kan man enkelt växla mellan vald utrustningskombinationer och se hur tal. Men generellt gäller att ju bättre utrustning desto mer förlåtande är den för eldarens emissionerna påverkas. Moderna vedpannor har under drift mycket låga emissioner. Merpar- ten av de totala utsläppen kommer i stället från uppstart och nedeldning (till viss mån). Det betyder att en större ackumulatorvolym över en eldningssäsong ger färre uppstarter och däremis- med lägre emissioner. Till skillnad från andra beräkningar som bl a ligger till grund för sionskraven i BBR tar Energikalk hänsynn till ackumulatortankens storlek.

15 Notera gärna att även om en panna har har emissioner som uppfyller miljökraven i BBR (1) kan gräns- värdet lätt överskridas om ackumu- latortanken saknas eller är för liten. En alltför liten tank (3) ger många uppstarter (2) vilka i sin tur försämrar miljöprestandan (4). I fallet med Baxi Solo Innova bör ackumu- latorvolymen ökas till minst de rekommenderade liter för att man till fullo skall utnyttja pannans goda miljöprestanda. Antalet uppstarter per år minskar från 720 st till 144 st och utsläppen av oförbrända kolväten (OGC) minskar från 22,,5 kg till bara 4,7 kg per år. På detta sätt synliggör programmet även att storleken på ackumulatortanken har stor betyatt en delsee för emissionerna och viss minimivolym därför borde kopplas till aktuella miljökrav. FLIKEN RISKANALYS Anledningen till attt denna riskanalys finns med i programmet är att försäkringsbolagenn note- av bioenergi ökar i villor och lantbruk. Riskanalysenn skall i första hand ses som ett hjälpmedel att upptäcka utrustning och utrustningskombinationer som ger en ökad risk för allvarliga ska- rar ett ökande antal bränder och andra eldstadsrelaterade skador i takt med att användningen dor, och då i synnerhet kombinationer som ger ökad risk för överhettning och brand. Denna flik har tagits fram i samarbete med Lars Ove Anderssonn (LOA) Länsförsäkringar Bergslagen och Hasse Olsson Örebro Sotar n AB. Riskanalysen n innehåller för närvarande totalt 8 st anmärkningar inom tre huvudgrupper; Dimensionering, Miljö och BBR samt Brandrisk. Varningsflaggor tänds både för direkta risker och för risker som uppstått i sam- saknar relevanta upplysningar. Genom attt dubbelklicka på aktuell värmekälla kan man redige- band med valda utrustningskombinationer etc. En varningsflagga tänds även om databasen ra och lägga till värden. Vissa av varningsflaggorna tänds även direkt under andra flikar i programmet, t ex om man råkar välja en kombination av utrustning som fungerar mindre bra tillsammans.

16 När mann öppnar fliiken Riskaanalys redoovisar progrrammet riskkerna i tre huuvudgruppeer Dimensionnering, Miljjökrav och Brandrisk B fö vald utru för ustningskom mbination. Under Dimension nering jämför programmeet vald värmekkälla med ak ktuellt energibbehov och varnar v både föör om anläggningen är för liiten för bek kväma eldninggsintervall och o om anläggnningen tend derar att bli onödigt stor. Detta D gäller fför såväl värrmekälla som ackumulato orvolym. Uttgångspunk kten är att mann skall klaraa av att elda vidd ett tillfällee per dygn viid dubbla medelefm fektbehhovet. När det gäller Milljö har vi valt v att redovvisa OGC, CO C och Stooft vilka harr störst betyd delse för omggivningens luftkvalitet. l Programmeet varnar fö ör utrustningg och utrustnningskombiinationer som m inte uppfyller miljökrraven enligt BBR. Under fliken M Miljödata Liksom m på alla anddra flikar kaan man växla mellan produkter p o och produkttkombinatiooner genom att a klicka påå den pannna man villl visa. v I exempplet t.h. ser vi att ävenn en modernn vedpannna med rätt dimensiionerad ackkumulatorrtank får varrning på rökkanalenn och dess ålder. I detta fall f kopplat till att en röökkanal av stålrör s har en e kortare avvskrivningsstid än exem mpelvis en rökkanal av murrverk. En sttålrörskanal från 1970 finns f all anlledning att kkontrollera mer noggrannt innan mann godkänneer en installaation med en e ny värmeepanna. GA FLIKAR R ÖVRIG Flikarnaa Ekonomi, Offert, Serrvice och Nootering är eg gentligen innte med i prrojektet, men då det funnits ett uttalat önskemål fråån PellSamss medlemmaar om att kuunna göra ennklare finan nserings- och o kostnadsskalkyler hååller vi på att a under flik ken Ekonomi ta fram m ett beräkniingsunderlag som s kommeer att implem menteras i programmet p t längre fram m.

17 Vidare finns under fliken Offerter en redan idag en möjlighet för installatören att lägga in sina prisuppgifter och enkelt koppla dessa till en offert baserat på gjorda dimensioneringsunderlag. Ett första utkast finns färdigt under fliken. På motsvarande sätt kan man under fliken Service och under fliken Noteringar lägga upp fastigheten och notera vilka serviceåtgärder man utfört, om det finns serviceavtal etc. Denna del kan sedan göra sökbar så att man kan få ut en lista över aktuella avtalade servicebesök månad för månad. Under fliken Service finns även ett litet praktiskt beräkningsprogram som tar fram inmatad effekt baserat på skruvkapacitet och gångtider. Genom att först beräkna skruvkapaciteten genom att väga mängden pellet skruven har levererat på t ex 1 min kan man sedan genom att bestämma gångtider och paustider enkelt få fram vad brännarskruven ger i inmatade effekt och vad den skulle kunna ge om den gick kontinuerligt. Ett utmärkt hjälpmedel för den som arbetar med injustering, service utveckling etc.

18 UTSKRIFTER/RAPPORTER Till varje flik finns färdiga utskrifter som dels innehåller en allmän information och dels en sammanställning av de beräkningar som utförts. Nedan redovisas en klump utskrifter från de beräkningar som gjort medan vi gått igenom detta dokument. Det är möjligt att direkt i programmet skriva ett färdigt följebrev med egen förklarande text till beräkningarna. Ex Ved/Ack Vidare finns för varje flik en huvudsida med lite förklarande text (t.v.) och även förslag till inkoppling. Angivna förslag är vanliga s k standard lösningar som är tillämpbara i de flesta driftfall. Nedan visas en sammanställning av en av de valda pannorna från Ved/Ack-fliken.

19 Ex Pelleets/Flis På motssvarande sättt finns en innledande teext med ett inkopplinggsförslag äveen för pellettsoch fliseeldning (t.hh.). Notera att a om man vill v kombinnera med ackkumulatortaank och/elleer solvärme gäller g de insstallationsalternativ som m redovisas tillsammanns med solvärmen. Nedan ett e exempel på den sam mmanställninng som gjoort för Catfirre som är enn integreradd pelletspannna (där brännnaren redann från börjaan är inbyggdd i pannan) Ex Sol Den plaana solfångaaren är den vanligast v annvända solfå fångaren ochh anledninngen är säkert att konsttruktion är enkel e och attt den är driftsäkker. Det finnns flera moddeller av bygggsatser tilll solfångare som är avsedda a förr den händigge självbygggaren. Vakuum mrörsolfånggare användeer i regel saamma teknik k som en termosfflaska för attt få en isoleerande verkaan. Utstråln ningen av värme från f kollektoorytan är avvsevärt minddre än från en traditionell plann solfångaree vilket gör att man oftta kan tillåtaa en högre arbetsteemperatur änn plana solffångare har. m att utskrifften ger en övergripand ö de presentatiion av såväll Förutom plana- som s vakuum msolfångaree redovisas hur h beräknin ngen av prooduceradd solvärme baseras b på produktione p en i de tre zo oner som landet är ä indelat i. (se ( diagram m sid 12). Årsprodduktionen föördelad i proocent månaadsvis enligtt tabellen föör ett norm malår. Berräkningsmoodulen i proggrammet tarr hänsyn till solfångaarpanelens aktiva a yta, lutning l och riktning i förhållande f till södeer, och föruttsätter att soolpanelerna är placerad de så att de inte undder någon deel av året skkuggas av trräd, höga by yggnader eller anddra fasta förremål

20 Exempel på hur en beräkning ser ut finns nedan: I ett diagram (t.v.) visas schematiskt hur olika solfångarytor påverkar täckningsgraden av solvärme. Den röda sektorn visar på energibehovet för uppvärmning, medan den turkosa sektorn visar på ett tänkt varmvattenbehov. De gröna sektorerna visar hur mycket energi som 4 st olika stora solpaneler kan leverera. Det som ligger över den prickade linjen är ett överskott som inte utnyttjas. Notera att en större solfångararea ger ett marginellt ökat energiutbyte i verkligheten.