AFFÄRSVERKET TYÖPLUS PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETSPLAN
|
|
- Berit Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AFFÄRSVERKET TYÖPLUS PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETSPLAN Godkänts av direktionen för affärsverket Työplus
2 Godkänts av direktionen för affärsverket Työplus INLEDNING Första finländska patientsäkerhetstrategin för åren offentliggjordes av social- och hälsovårdsministeriet. I och med strategin har patientsäkerheten lyfts fram som ett centralt mål inom social- och hälsovården. De viktigaste målen i strategin är att patienten/ klienten deltar i förbättrandet av patientsäkerheten. Patientsäkerheten hanteras genom förutseende arbete och erfarenhet. Riskmoment rapporteras och man lär sig av dem. Patientsäkerheten beaktas i forskning och undervisning inom hälsovården. Patientsäkerheten främjas systematiskt och med tillräckliga resurser. 8 hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) handlar om kvaliteten och patientsäkerheten. Enligt lagen ska verksamheten inom hälso- och sjukvården baseras på evidens samt god vårdpraxis och goda rutiner. Verksamheten ska dessutom vara högkvalitativ och säker och bedrivas på behörigt sätt. Lagen förpliktar en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården att göra upp en plan för kvalitetsledningen och hur patientsäkerheten tillgodoses. Arbetet med att göra upp affärsverket Työplus patientsäkerhetsplan startade under våren 2013 genom att ledningsgruppen vid ett sammanträde utsåg en patientsäkerhetsarbetsgrupp. Till arbetsgruppen utsågs betjäningschef Eija Pienimäki (ordf.), betjäningschef Hanna Ojanperä, betjäningsförman Heidi Rintala och vik. medicinska direktören Outi Paloneva. Dessutom bestämde man sig för att inbjuda patientombudsmannen Helinä Jokitalo som sakkunnig. 2. AFFÄRSVERKET TYÖPLUS Työplus producerar övergripande företagshälsovårdstjänster för företagare och företag. Inom Työplus sjukvård finns över personkunder och det totala antalet kunder uppgår till lite över Työplus är ett affärsverk inom företagshälsovården och ägs av Karleby stad. Työplus bedriver sin verksamhet i Karleby, Kronoby och Jakobstad med omnejd. Våra verksamhetsenheter finns på följande ställen: o o o o Mariegatan 28 (huvudenhet) och Hamnvägen 330 i Karleby Säbråvägen 2 i Kronoby och Hörbyvägen 2 i Terjärv Skolgatan i Jakobstad Mathesiusgatan 9 i Nykarleby. Våra verksamhetsenheter har öppet mån tor kl. 8 16, fre kl Alla företagshälsovårdens klienter har tilldelats en egen verksamhetsenhet och ett team, där man i första hand sköter om sådana åtgärder som är relaterade till arbetet. Vid sjukdomsfall står alla våra verksamhetsenheter till klienternas förfogande. Detta innebär att till exempel vid akuta sjukdomsfall kan klienten fritt välja den verksamhetsenhet som ligger närmast hemadressen. Affärsverket Työplus ingår i Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt, som har ett gemensamt register över patientuppgifter, dock på ett sådant sätt att företagshälsovårdens uppgifter inte
3 syns någon annanstans än inom företagshälsovården. Företagsuppgifter lämnas inte över till andra än företaget självt. Uppgifterna om en personkund kan vid behov överföras utan dröjsmål med kundens samtycke. Jakobstadsområdet hör till Vasa sjukvårdsdistrikt och därför används ett tillståndsförfarande vid överföring av uppgifter om invånarna i detta område. Vårdpersonalen består huvudsakligen av fast anställda yrkespersoner och sakkunniga. I personalen ingår en affärsverkschef, en medicinsk direktör, två betjäningschefer, en ansvarig företagspsykolog, en betjäningsförman, en ekonomisekreterare, en kontorssekreterare, företagsläkare, företagshälsovårdare, företagspsykologer, företagsfysioterapeuter och företagssekreterare samt en medikalvaktmästare. I klientarbetet deltar också läkare, en fysioterapeut, en talterapeut och en näringsplanerare i form av köpta tjänster UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR AFFÄRSVERKET TYÖPLUS KLIENTSÄKERHET 3.1 Centrala begrepp inom patient- och klientsäkerheten Patient- och klientsäkerheten omfattar sådana principer och funktioner med avseende på enskilda, arbetsgemenskaper och organisationer med vilka man kan garantera säker vård och skydda patienten och klienten mot skador. Ur patientens och klientens synvinkel innebär patient- och klientsäkerheten att patienten och klienten får nödvändig vård, som har så få negativa effekter som möjligt. Patient- och klientsäkerheten omfattar säkerheten i vården, vid läkemedelsbehandlingar och vid användning av produkter och utrustning. Patient- och klientsäkerheten utgör grunden för hälso- och sjukvårdens kvalitet. Den tillämpas även inom socialvårdstjänsterna för att garantera klientens säkerhet och en säker behandling av ärenden. Säker vård sätts in på rätt sätt och vid rätt tidpunkt och den utnyttjar befintliga resurser på bästa möjliga sätt. Inom en säker vård används effektiva metoder så att patienten eller klienten inte blir utsatt för onödig skada. Främjandet av patient- och klientsäkerheten är också en kostnadseffektiv verksamhet och har långsiktiga verkningar. Patient- och klientsäkerheten delas in i tre delområden: säker vård, säker läkemedelsbehandling och säker utrustning. (Figur 1).
4 3 PATIENTSÄKERHET SÄKER UTRUSTNING Utrustningssäkerhet Funktionsstörning Fel i utrustningen Användningssäkerhet Avvikelse i användningen av utrustningen Biverkningar av vård SÄKER VÅRD Säker vård Avvikelse i processen SÄKER LÄKEMEDELS- BEHANDLING Läkemedelssäkerhet Biverkningar av mediciner allvarlig biverkning oväntad biverkning Medicineringssäkerhet Säkra vårdmetoder Medicineringsavvikelse följd av åtgärd följd av utebliven åtgärd skydd skydd RISKMOMENT Tillbud Negativ händelse Ingen skada för patienten Skada för patienten Patientskada Läkemedelsskada FIGUR 1 Centrala begrepp inom patientsäkerheten (SHM 2009:3). Vi främjar patientsäkerheten tillsammans Patient- och klientsäkerhetskultur Säkerhetskulturen innebär att individerna och organisationen ständigt handlar på ett sätt som garanterar att patienterna och klienterna får säker vård. I patient- och klientsäkerhetskulturen ingår sådan systematisk praxis som främjar säkerheten i vården av patienterna och klienterna. Dessutom ingår ledarskap, värderingar och attityder som stöder denna praxis. Till patientsäkerhetskulturen hör riskbedömning, förebyggande och korrigerande åtgärder samt kontinuerlig utveckling av verksamheten. Genom att stärka patientsäkerhetskulturen minskas eventuella risker inom vården och skador som patienterna förorsakas under vården. Detta förutsätter ett gemensamt ansvarstagande.
5 3.1.2 Säker vård Till säkerheten i vården hör säkra vårdmetoder och säker vård. I fråga om säkra vårdmetoder fäster man uppmärksamhet vid olika olägenheter som vårdmetoderna förorsakar patienterna eller klienterna. Säker vård innefattar i sin tur alla eventuella avvikelser i vårdprocessen Säker läkemedelsbehandling Säkerheten i fråga om läkemedel och läkemedelsbehandling spelar en central roll i utvecklingen av patient- och klientsäkerheten. En säker läkemedelsbehandling består av två delområden. Det första är läkemedelssäkerhet som koncentrerar sig på läkemedlens farmakologiska egenskaper och biverkningar. Det andra är så kallad medicineringssäkerhet, med vilken avses användningen av läkemedel och genomförandet av läkemedelsbehandlingar. Medicineringsavvikelser räknas till den här gruppen Säkra produkter och säker utrustning Lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård förpliktar verksamhetsenheterna för social- och hälsovården att upprätthålla en förteckning över de produkter som verksamhetsenheten använder eller som har införts i en patient. Med produkter för hälso- och sjukvård avses instrument, apparater, anordningar, programvara, material och andra produkter eller annan utrustning som används separat eller i kombinationer och som tillverkaren avsett för användning på människor inom vården. I praktiken fungerar ett register över produkterna och utrustningen som den förteckning som avses i lagen. En enhet ska ha en förteckning med uppgifter om de produkter och den utrustning som den använder. Enligt lagen ska en produkt eller en utrustning också vara spårbar, om användningen av produkten eller produkten i sig orsakar problem i behandlingen av patienten. På enheterna ska utses ansvariga personer för användningen och servicen av produkterna. Med tanke på spårbarheten ska registret innehålla identifikationsuppgifter om produkten och uppgifter om var produkten finns fysiskt sett och tidpunkten för ibruktagande och anskaffning. Med tanke på riskhanteringen är det viktigt att veta vilka tillbehör som har installerats, användningen av produkterna som en del av ett system, eventuella ändringar som har gjorts av produkterna, servicehistoria och uppdateringar samt bruksanvisningar för en säker användning av produkterna och var bruksanvisningarna finns fysiskt sett. 3.2 Lagstiftningen som grund för patient- och klientsäkerhetsplanen Patient- och klientsäkerhetsplanen baserar sig på följande lagar: Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses 341/2011. Enligt den nya hälso- och sjukvårdslagen ska varje verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården göra upp en plan för kvalitetsledningen och för hur patient- och klientsäkerheten tillgodoses. Organisationens ledning svarar för att det görs upp en patient- och klientsäkerhetsplan. I planen iakttas lagstiftningen, god vårdpraxis, riksomfattande rekommendationer och 4
6 de mål som ställts upp i den nationella patientsäkerhetsstrategin samt EU-kommissionens rekommendationer om patient- och klientsäkerheten. Innehållet i patient- och klientsäkerhetsplanen ska basera sig på förordningen om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses. Patientoch klientsäkerhetsplanen ska kontinuerligt utvecklas utgående från organisationens behov och justeras i samband med att lagar och rekommendationer ändras. Planen ska vara begriplig och styra det praktiska arbetet AFFÄRSVERKET TYÖPLUS PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETSPOLICY 4.1 Patient- och klientsäkerhet inom affärsverket Työplus Patient- och klientsäkerhetspolicyn ställer krav gällande de principer och funktioner som organisationerna ska fastställa och genomföra internt. Ledningen för affärsverket Työplus förbinder sig att följa de principer som främjar patient- och klientsäkerheten inom verksamheten och förutsätter detsamma även av alla anställda inom affärsverket. Affärsverket Työplus värderingar är människovärde professionalism säkerhet. Utvecklingen av patient- och klientsäkerheten gör det möjligt att höja kvaliteten på tjänsterna. Genom att förutse riskhändelser kan man minska riskerna inom vården. Patient- och klientsäkerhetspolicyn tar upp de principer och funktioner som har till syfte att trygga en säker vård samt skydda patienten mot skador. Utgångspunkten för patient- och klientsäkerheten är att riskerna förebyggs och säkerheten garanteras. I detta ingår identifiering av eventuella patient- och klientsäkerhetsrisker, åtgärder som förebygger risksituationer, åtgärder som skyddar mot identifierade risker och syftar till kontinuerlig utveckling av verksamheten. I patient- och klientsäkerhetspolicyn beskrivs de principer som används för att hantera och främja patientsäkerhet. Utvecklingen av patient- och klientsäkerheten ska vara systematisk och genomtänkt. Patient- och klientsäkerheten beaktas vid ekonomiplaneringen och beslutsfattandet och vid den övriga utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Patient- och klientsäkerheten beaktas också vid planeringen av förändringar och man vidtar föregripande åtgärder för att undanröja och förebygga sådana faktorer som äventyrar patientoch klientsäkerheten. Patient- och klientsäkerheten beaktas även när strategin görs upp och indikatorerna för den fastställs Målen för patient- och klientsäkerheten Visionen för den finländska patientsäkerhetsstrategin är en säker och effektiv vård. Patientsäkerheten har via patientsäkerhetsstrategin lyfts fram som ett centralt mål inom social- och hälsovården. Målen i strategin är att
7 6 patient- och klientsäkerheten främjas systematiskt tillräckliga resurser reserveras för arbetet med patient- och klientsäkerheten patienten/klienten deltar i förbättrandet av patient- och klientsäkerheten risksituationerna rapporteras och man tar lärdom av dem genom förutseende arbete kompetensen i fråga om patient- och klientsäkerheten förbättras. En vård som är säker för patienten och klienten utnyttjar befintliga resurser på bästa möjliga sätt och resurserna sätts in i rätt tid. Inom en säker vård är metoderna effektiva så att patienten eller klienten inte blir utsatt för onödig skada. Främjandet av patient- och klientsäkerheten är också en kostnadseffektiv verksamhet och har långsiktiga verkningar. Främjandet av patient- och klientsäkerheten är effektivast då man flyttar uppmärksamheten från enskilda anställdas misstag till att utvärdera de olägenheter som patienterna har blivit utsatta för och man bedömer hur väl fungerande serviceprocesserna är samt utvecklar vårdkedjorna Patient- och klientsäkerheten som ett led i kvalitetsledningen och riskhanteringen Patient- och klientsäkerheten bör utgöra en del av den övergripande kvalitetsledningen och riskhanteringen i organisationen. En övergripande kvalitetsledning och riskhantering kräver att organisationen har klara handlingssätt och strukturer för utvärdering och hantering av säkerhetsrisker. I strukturerna ingår de formella rollerna och det formella ansvaret inom patient- och klientsäkerheten, vilka bör vara klart definierade och beskrivna. Utgående från patient- och klientsäkerhetsplanen utarbetas en tidsbegränsad och aktuell verksamhetsplan, som innehåller konkreta åtgärder och uppföljning. Verksamhetsplanen granskas av arbetsgruppen för patient- och klientsäkerheten. Patient- och klientsäkerheten bör följas upp utifrån fastställda indikatorer och mål. Riskerna för patient- och klientsäkerheten utvärderas systematiskt på arbetsenheterna. Arbetsmiljön, processerna och anvisningarna utvecklas kontinuerligt. Utvecklingsåtgärderna och effekten följs upp. En kontinuerlig utveckling av processerna och informationsutbytet är centrala medel för att reducera säkerhetsriskerna och möjligheterna att göra misstag. Enhetliga handlingssätt tryggar hanteringen av identifierade riskfaktorer inom patient- och klientsäkerheten och tillräcklig informationsgång mellan alla de parter som deltar i vården Lärdom av riskmoment och förutseende av risker En av de centrala metoderna för att utveckla patient- och klientsäkerheten är att ta lärdom av de riskmoment, de negativa händelserna och de säkerhetsrisker som har förekommit inom vården. Riskmomenten bör ses som en möjlighet till lärdom och informationen om dem bör utnyttjas för att utveckla verksamheten på arbetsenheterna och inom hela organisationen. Vid behandlingen av avvikelser och riskhändelser bör man koncentrera sig på både de faktorer som bidragit till händelsen och utvecklingen av organisationens verksamhet och anvisningar. Målet är att åstadkomma en öppen säkerhetskultur och undanröja dolda risker i patient- och klientsäkerheten samt att förhindra att liknande händelser uppkommer i framtiden. Uppgifter om riskmomenten samlas in systematiskt och man drar nytta av uppgifterna vid utvecklingen av patient- och klientsäkerheten. Anmälningar om riskmoment och avvikelser i vården bygger på frivillighet och det bör vara möjligt att göra en anmälan anonymt.
8 Alla anställda har möjlighet att göra en elektronisk anmälan om en riskhändelse (Pro24). En klient kan göra en anmälan muntligt eller skriftligt. Anmälningarna behandlas konfidentiellt och utan att skuldbelägga någon. Allvarliga negativa händelser bör behandlas utgående från ett särskilt överenskommet handläggningssätt, där man också beaktar principen om icke-skuldbeläggande och att parterna ges stöd även efter händelserna Värderingar och handlingssätt som stöder en öppen säkerhetskultur Till öppenheten hör att man ber om ursäkt och efteråt redogör för de händelser som har lett till en negativ händelse. När en negativ händelse har inträffat bör man öppet berätta för patienten om det. Dessutom bör händelsen och eventuella följder gås igenom med patienten. En ursäkt främjar öppenheten. Eftervård vid en negativ händelse utgör en betydelsefull del av hanteringen av patient- och klientsäkerheten. Målet är att återställa patientens förtroende för social- och hälsovårdssystemet Klientens och de anhörigas delaktighet Patient- och klientsäkerheten bör främjas tillsammans med patienten genom att lyssna på patienten. Patienterna och de anhöriga spelar en viktig roll när det gäller att trygga effektiv och säker vård. Patienten bör ges information på ett begripligt sätt om sjukdomen, behandlingen och de förväntade resultaten samt de risker som är förknippade med behandlingen. Klienten bör betjänas på hennes modersmål med tanke på tvåspråkigheten. När det gäller andra språk än de inhemska ska tolktjänster användas vid behov Information och informationsgång En förutsättning för att man ska kunna ta lärdom av riskhändelser är att information sprids öppet och aktivt. Behandlingen av riskhändelserna bör ske regelbundet enligt givna anvisningar. Regelbunden respons till personalen förmedlar att man är engagerad i att utveckla patient- och klientsäkerheten. Regelbunden respons främjar en aktiv rapportering av riskhändelser. Personalen bör regelbundet ges information om hur patient- och klientsäkerheten har utvecklats i organisationen och på arbetsenheten och om det aktuella läget. Personalen bör också informeras om sådana aktuella ärenden som anknyter till patient- och klientsäkerheten och om identifierade säkerhetsrisker. Dessutom bör man lyfta fram anvisningar och rekommendationer om främjandet av patient- och klientsäkerheten. Vid spridning av information bör man dra nytta av den information som fås internt via den egna organisationen samt via nationella och internationella informationskällor. Personalen bör ha möjlighet att komma med utvecklingsförslag för att främja patient- och klientsäkerheten och uppmuntras att framföra sådana brister som observerats i verksamhe- 7
9 ten. Personalen bör få information om det aktuella läget i fråga om patient- och klientsäkerheten. Klienterna ska kunna ta del av patient- och klientsäkerhetsplanen på verksamhetsenheterna och via webbsidorna. I inskolningen av nya arbetstagare har man bakat in frågorna om patient- och klientsäkerheten. Samma gäller också vid handledningen av studerande ANSVAR OCH UPPGIFTER I PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETSSYSTEMET 5.1 Patient- och klientsäkerhetssystemets verksamhet Patient- och klientsäkerhetssystemet inom affärsverket Työplus har till uppgift att främja och utveckla patient- och klientsäkerheten och ordna och informera om utbildning i anslutning till patient- och klientsäkerheten. De olika nivåerna inom patient- och klientsäkerhetssystemet sköter för sin del även om uppföljningen och analyseringen av och rapporteringen om patient- och klientsäkerhetshändelser. Till förmannens uppgifter hör att se till att den praxis som anknyter till hanteringen av patientoch klientsäkerhetsrisker är klart beskriven och att personalen har förutsättningar att tillämpa den i verksamheten. Arbetsprocesserna bör vara lättförståeliga och den information som behövs i det dagliga arbetet bör vara lättillgänglig. Alla som deltar i vården av patienter ansvarar för egen del för patient- och klientsäkerheten. Patient- och klientsäkerheten angår hela personalen, inte bara de anställda som arbetar i själva patientvården. Patient- och klientsäkerheten beaktas i personalplaneringen på så sätt att antalet anställda är tillräckligt för att kunna producera säker vård. Vid planeringen av resurserna bör man också vara förberedd på eventuella exceptionella förhållanden. De personer som koordinerar patient- och klientsäkerheten bör ha tillräckliga resurser för att bedriva och utveckla verksamheten. Varje yrkesutbildad person ska ha den utbildning och kompetens som uppgiften kräver samt tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna utföra arbetet säkert och väl. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att varje anställd får tillräcklig och systematisk inskolning i fråga om arbetsuppgifterna och användningen av produkterna. Arbetsgivaren ska även se till att fortbildningsskyldigheten uppfylls. De anställda bör få tillräckligt omfattande undervisning om patient- och klientsäkerheten utgående från arbetsuppgifterna och befattningsbeskrivningen så att patient- och klientsäkerhetstänkandet kan omsättas i den dagliga verksamheten. Utvecklandet av arbetsmiljön utgör en väsentlig del av utvecklingen av patientsäkerheten. Sådana faktorer som äventyrar patient- och klientsäkerheten i arbetsmiljön försöker man eliminera aktivt. Dessutom försöker man trygga säkerheten för både patienterna och per-sonalen. De produkter som används på arbetsenheten ska vara funktionsdugliga och nödvändiga produkter ska vara tillgängliga. De olika nivåerna inom patient- och klientsäkerhetssystemet har beskrivits och de olika nivåernas och de ansvariga personernas uppgifter har fastställts.
10 Affärsverkets direktion Direktionen har den högsta beslutanderätten inom patient- och klientsäkerhetssystemet. Till direktionens uppgifter hör att godkänna patient- och klientsäkerhetsplanen och se till att tillräckliga resurser har reserveras för att vården av patienterna och klienterna kan genomföras på ett säkert sätt Affärsverkschefen Affärsverkschefen som lyder under direktionen har det övergripande ansvaret för patientoch klientsäkerheten. Till affärsverkschefens uppgifter hör att se till att ansvarsområdena i fråga om säkerheten och kvaliteten har definierats på ett tydligt sätt. Affärsverkschefen ska också se till att varje organ och ansvarig person inom patient- och klientsäkerhetsorganisationen har förutsättningar och tillräckliga resurser för att sköta sina uppgifter Medlemmarna i patient- och klientsäkerhetsarbetsgruppen inom affärsverket Työplus Medicinska direktören Medicinska direktören har till uppgift att se till att arbetsmetoderna är evidensbaserade och följer riktlinjerna för god medicinsk praxis. Medicinska direktören svarar också för att patientoch klientsäkerheten beaktas i patient- och klientarbetet samt i samarbetet mellan enheterna. Den kvalitetsansvariga Den kvalitetsansvariga fungerar som ordförande, stöder patient- och klientsäkerhetsarbetsgruppens arbete och hjälper till vid genomförandet av utvecklingsåtgärder. Den kvalitetsansvariga svarar för utvecklandet av systemet för rapportering av riskmoment och uppföljningen av genomförandet av utvecklingsrekommendationerna för patient- och klientsäkerheten. Andra medlemmar i patientsäkerhetsarbetsgruppen Förmannen svarar för genomförandet och utvecklandet av den egna enhetens patient- och klientsäkerhet. Förmannen är sakkunnig i fråga om patient- och klientsäkerheten och strävar aktivt efter att utveckla patient- och klientsäkerhetskulturen. Till förmannens uppgifter hör att aktivt delta i genomförandet av uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsprocesserna. Förmannen informerar om frågor som berör patient- och klientsäkerheten och går igenom Pro24-anmälningarna månadsvis på enhetens möten. Patientombudsmannen Patientombudsmannen företräder klientens och patientens synvinkel. Patientombudsmannens tjänster upphandlas externt av Centria. Patienterna ska ha tillgång till patientombudsmannens kontaktuppgifter och personalen ska känna till dem De anställdas ansvar och uppgifter Alla anställda har skyldighet att främja och utveckla patient- och klientsäkerheten. Om en anställd upptäcker negativa händelser eller riskhändelser i patient- eller klientarbetet, bör han eller hon göra en Pro24-anmälan om dem. Till de direkta uppgifterna hör också åtgärder för att undanröja riskhändelser och förebygga att de upprepas. De anställda bör alltid omedelbart göra en anmälan om allvarliga negativa händelser också till förmannen. Personalen bör
11 öppet tala om negativa händelser med klienten eller patienten och gå igenom de eventuella konsekvenserna med honom eller henne PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETENS METODER 6.1 Pro24-systemet Affärsverket Työplus använder programmet Pro24, med vilket anmälningar om negativa händelser och risksituationer kan göras anonymt. Varje anställd ska kunna göra en anmälan. Anmälningarna ska behandlas systematiskt enligt givna anvisningar. De inlämnade anmälningarna ska regelbundet gås igenom på enheternas möten och ledningsgruppens sammanträden. Utgående från anmälningarna gör man upp utvecklingsplaner, med vilka man kan förhindra att samma fel uppkommer på nytt. 6.2 Plan för läkemedelsbehandling En plan för läkemedelsbehandling har gjorts upp och genom att följa planen är det möjligt att genomföra säkra läkemedelsbehandlingar. Planen för läkemedelsbehandling ska uppdateras minst en gång per år. Med hjälp av planen för läkemedelsbehandling blir praxis i fråga om hanteringen av läkemedel enhetlig. I planen finns även anvisningar om hur personalen ska agera i situationer som anknyter till läkemedelsbehandling. Planen för läkemedelsbehandling finns på Intra. 6.3 Apparatregister Enheterna ska ha ett register över produkterna och utrustningen. Organisationen ska utse en ansvarsperson för produkterna och utrustningen. Ansvarspersonen ser till att registret är aktuellt. Produkterna och utrustningen ska förses med sådana markeringar som är nödvändiga för uppspårning och identifikation. Ett aktuellt register över produkterna och utrustningen med uppgifter om kalibreringar och genomförd service bidrar till att produkterna och utrustningen är säkra. Sådana riskhändelser som orsakats av användningen av produkter och utrustning inom hälso- och sjukvården ska alltid rapporteras till Valvira så snabbt som möjligt. Allvarliga riskhändelser ska rapporteras inom 10 dygn efter det att användaren eller tillverkaren har fått kännedom om händelsen. Så kallade tillbud bör rapporteras inom 30 dygn. Länk till anmälan om risksituation/valvira: Valvira användarens anmälan om risksituation. 6.4 Inskolning och rekrytering Affärsverket Työplus använder ett inskolningspass för att säkerställa att ny personal lär sig arbetet snabbt och systematiskt. En god introduktion förbättrar patient- och klientsäkerheten och förebygger risksituationer orsakade av okunskap. Enhetens inskolningsplan finns på Intra. Till god inskolningspraxis hör också en utvärdering av inskolningen och utifrån den kan praxisen kontinuerligt utvecklas. Inskolningsplanen ska också uppdateras regelbundet.
12 De enheter som handleder studerande följer dessutom rekommendationerna om god praxis för handledning av studerande. Rekommendationerna hjälper den studerande och handledaren att klara av arbetsperioden och att lära sig hur arbetsenheten fungerar. Via respons på handledningen av studerande kan handledningen av de studerande utvecklas ur de studerandes, lärarens och handledarens synvinkel. Enhetens förman ska se till att de anställda som rekryteras har tillräcklig kompetens för arbetsuppgiften. 6.5 Kontinuerligt kvalitetsledningsarbete Enheterna kommer att genomföra kontinuerligt kvalitetsledningsarbete enligt årsklockan för kvalitetsledning. Kvaliteten följs upp bl.a. med hjälp av interna och externa auditeringar. Patient- och klientsäkerheten utvecklas utgående från de rapporter och utvecklingsrekommendationer som erhålls. För kvalitetsarbetet svarar den kvalitetsansvariga tillsammans med kvalitetsteamet. 6.6 Enhetlig dokumentationspraxis Enhetlig dokumentationspraxis minskar sådana risker som äventyrar säkerheten i vården. Då alla anställda registrerar överenskomna uppgifter på överenskomna ställen är det lättare att hitta informationen. Dokumentationen bör följa processmodellen för vården. Namnet på den som har registrerat uppgifterna och tidpunkten för registreringen bör framgå av journalhandlingarna. 6.7 Information För spridning av organisationens gemensamma information används bl.a. e-post, Intra, anslagstavlor och webbsidor. Affärsverket Työplus informationsplan kommer att uppdateras före våren I fråga om informationen har enheterna, yrkesgrupperna och teamen fungerande mötespraxis för att informationsutbytet ska fungera. Om mötena bör man skriva promemorior, vilka alla inom arbetsgemenskapen ska ha tillgång till. 6.8 Kompetensutveckling Affärverket Työplus har en utbildningsplan som bygger på enhetens behov och organisationens gemensamma utbildningsplan. Genom utbildning upprätthålls personalens kompetens och därigenom förbättras patient- och klientsäkerheten. Omfattningen av den rekommenderade fortbildningen följs upp och man försöker nå upp till den rekommenderade nivån varje år. Antalet genomförda utbildningar följs upp med hjälp av Pro-24-programmet. Työplus anordnar också utbildning för att öka personalens kompetens i fråga om patientsäkerheten. 6.9 Social- och patientombudsmannens rapporter och övrig respons Patientombudsmannens årliga rapporter ger en bra bild av antalet felbehandlingar och risksituationer. Med hjälp av rapporterna är det möjligt att ta itu med de omständigheter som har kommit fram och utveckla verksamheten så att patient- och klientsäkerheten ökar. Helinä Jokitalo är Työplus social- och patientombudsman /helina.jokitalo@cou.fi 11
13 Respons av klienter och patienter är den snabbaste kanalen för information om eventuella problem inom vården. Det ska finnas möjligheter att ge respons på arbetsenheterna Brand- och räddningsplan Enheterna ska ha tidsenliga brand- och räddningsplaner. Inspektioner av brandsäkerheten ska vara utförda. Varje anställd har också skyldighet att ingripa vid eventuella problem som försämrar brandsäkerheten genom att t.ex. informera den tekniska personalen om söndriga nödutgångslampor och hålla nödutgångarna fria från överflödiga hinder och saker. Brandövningar ska hållas så att personalen lär sig att t.ex. utrymma lokaler. Personalen bör regelbundet gå igenom evakueringsanvisningarna och handlingsplanen vid eldsvådor eller andra risksituationer för att vänja sig vid hur man ska gå tillväga. Personalen ska också ha giltiga intyg över avlagda kurser i första hjälpen, förstahandssläckning och återupplivning Riskhantering Arbetsenheterna ska ha gjort en tidsenlig riskkartläggning, vilken används som grund för att förebygga möjliga olycksfall och risksituationer Infektionsbekämpning Alla inom organisationen ska ha tillgång till tidsenliga anvisningar om infektionsvården. I problemsituationer i fråga om infektioner kontaktas hygienskötaren VERKSAMHETSPLAN FÖR UTVECKLING AV PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETEN UNDER ÅREN 2014 OCH 2015 Aktiv användning och aktivt utnyttjande av Pro24-systemet Beskrivning av processerna vid risksituationer och en överenskommelse om handlingssätten för korrigerande åtgärder Anordnande av utbildning om patient- och klientsäkerheten och utvecklingen av säkerheten Utarbetande av ett täckande register om produkter och apparater och adekvat genomförande av underhåll och kalibrering Utveckling av gemensamma indikatorer för att beskriva patientsäkerheten
14 13 KÄLLOR Patient- och klientsäkerhetsplan för social- och hälsovårdsväsendet i Karleby och Kronoby, 2011 ( Social- och hälsovårdsministeriets förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses 341/2011 Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010 Social- och hälsovårdsministeriets guide 2009:3. Vi främjar patientsäkerheten tillsammans
PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETSPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY OCH KRONOBY 2015 2017
PATIENT- OCH KLIENTSÄKERHETSPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY OCH KRONOBY 2015 2017 1 Innehåll 1. INLEDNING 4 2. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY OCH KRONOBY 4 2.1 Social- och hälsovårdsväsendets
Föreskrift 1/ (9)
Föreskrift 1/2014 1 (9) Föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg: innehåll, uppgörande och uppföljning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om privat
Föreskrift 1/2010 1/(8)
Föreskrift 1/2010 1/(8) Anmälan, som bör göras av tillverkaren vid risksituationer berörande hälso- och sjukvårdsprodukter och -utrustning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och utrustning
Patientsäkerhetsplan år 2015
Patientsäkerhetsplan år 2015 0 Innehåll Innehåll... 1 1. Utgångspunkter för patientsäkerhetsarbetet... 1 2. Patientsäkerhetsarbetets ledning och ansvarspersoner... 3 3. Insatsområden i enlighet med patientsäkerhetsstrategin...
Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården
Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården 1 (8) 1 Uppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn Serviceproducentens FO-signum Verksamhetsställets namn Verksamhetsställets postadress
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg
PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi
MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN
DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 Modell för registeransvariga inom den offentliga hälsovården (modellen
KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen
KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM 2018 2021 Godkänt i stadsstyrelsen 10.9.2018 341 1 Inledning Personalprogrammet stöder verkställandet av Karleby stads strategi. Stadsstrategin Karleby förnyas djärvt har
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Föreskrift 4/2010 1/(6)
Föreskrift 4/2010 1/(6) Anmälan från yrkesmässiga användare om riskhändelser i samband med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och
Föreskrift 2/2012 1 (14)
Föreskrift 2/2012 1 (14) Föreskrifter om innehållet och upprättandet av planer för egenkontroll för serviceproducenter inom den privata hälso- och sjukvården Bemyndigande Målgrupp Giltighetstid Lag om
Dataskyddsbeskrivning över Työplus Oy:s klientuppgifter
Dataskyddsbeskrivning över Työplus Oy:s klientuppgifter Personuppgiftslagen (523/1999) 10 och 24 1. Registeransvarig Työplus Oy, FO nummer 2661818 3 Mariegatan 26, 67200 Karleby 2. Kontaktpersoner i ärenden
Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Pia Maria Jonsson Med.dr. Utvecklingschef pia.maria.jonsson@thl.fi 14.10.2011
Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten Pia Maria Jonsson Med.dr. Utvecklingschef pia.maria.jonsson@thl.fi 14.10.2011 Patientsäkerhet utgör en dimension av vårdens kvalitet GOD VÅRD Kunskapsbaserad
SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN
1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,
Kimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige
Kimitoöns personalstrategi Godkänd i fullmäktige 28.5.2018 Innehåll: 1. Utgångspunkter 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Kunnande och belöning 6. Utvärdering och uppföljning
Säkerhetsteknikcentralen K4-2006
Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall
Anvisning 10/ (5)
Anvisning 10/2016 1 (5) Enligt sändlista Egenkontroll av tidsfrister för utkomststöd Grunderna för utkomststöd Valvira övervakar iakttagandet av tidsfristerna för behandling av ansökningar om utkomststöd
Plan för läkemedelsbehandling inom småbarnsfostran
Plan för läkemedelsbehandling inom småbarnsfostran PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING INOM SMÅBARNSFOSTRAN Som grund och källor för planen är den av social- och hälsovårdsministeriet år 2007 utgivna handboken
Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
Föreskrift 3/2010 1/(8)
Föreskrift 3/2010 1/(8) Kliniska undersökningar med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010/2010),
DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/99) 10 och 24
1. Registrets namn Patientregister 2. Registeransvarig Namn Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Adress Mariegatan 16 20 67200 Karleby Telefonväxel (06) 8264111 3. Registrets ansvarsperson
Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.
Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011
1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita
DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/99) 10 och 24 Upprättad: 30.7.2012 1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita 2.Registeransvarig Karleby stad Social- och
Bilaga Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING
Bilaga 1 29.11.2010 Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING 1. Utbildningens helhetsmål Målet för försöket med arbetsledarutbildning inom bilbranschen är att utbilda
Ansökan om godkännande som producent av service mot servicesedel inom öppenvårdstjänster för frontveteraner i hemmet; kriterierna för godkännande
1 (5) Med denna ansökan kan en serviceproducent ansöka om att bli servicesedelproducent för Lovisa och Lappträsk frontveteraners öppenvårdsservice i hemmet. Statskontoret bevilr årligen kommunerna ett
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
LAGEN OM PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER I VÅRDEN CAROLA ARJATSALO PATIENTOMBUDSMAN
LAGEN OM PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER I VÅRDEN CAROLA ARJATSALO PATIENTOMBUDSMAN 15.3.2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Patientens ställning och rättigheter enligt patientlagen Patientombudsmannaverksamheten
Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli
1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2019 2020 för patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Tanken med denna verksamhetsplan är att den ska skapa fokus och riktning för de två kommande
Patientsäkerhetsplan år
0 Patientsäkerhetsplan år 2019-2020 Uppdaterad 24.5.2019 Innehåll 1. Utgångspunkter för patientsäkerhetsarbetet... 1 2. Patientsäkerhetsarbetets ledning och ansvarspersoner... 2 3. Insatsområden i enlighet
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta
Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Lagstöd för klientuppgifter inom social- och hälsovården... 1 1.2 Lagstöd för elektroniska
VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den
VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2
Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...
Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice
UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN/SERVICESEDELFÖRETAGAREN. Serviceproducentens namn: Adress: FO-nummer: Kontaktperson: Telefonnummer: E-postadress:
1 ANSÖKAN OM ATT BLI GODKÄND SOM SERVICESEDELPRODUCENT FÖR PERSONLIG ASSISTANS, STADEN JAKOBSTAD, SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKETS SAMARBETSOMRÅDE (Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo) Mottagare: Ankomstdatum:
ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning
Kvalitetsbedömning av företagsfysioterapeutens verksamhet
Anvisningar: Tabellen är ett verktyg för utveckling av ditt eget arbete enligt god praxis. Granska ditt arbete enligt de funktioner som beskrivs i vidstående tabell. Du kan använda tabellen för bedömning
PLAN FÖ R LA KEMEDELSBEHANDLING INÖM FÖ RSKÖLAN, DEN GRUNDLA GGANDE UTBILDNINGEN SAMT MÖRGÖN- ÖCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN.
PLAN FÖ R LA KEMEDELSBEHANDLING INÖM FÖ RSKÖLAN, DEN GRUNDLA GGANDE UTBILDNINGEN SAMT MÖRGÖN- ÖCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN Lovisalayout INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. INLEDNING... 3 2. ATT SÄKERSTÄLLA OCH UPPRÄTTHÅLLA
Innehåll. Versionshistoria. Version Datum Uppgjord av Godkänd av Ändringar Maija Pylkkänen, Ledningsgruppen Första versionen
Dataskyddspolicy 1 2 Innehåll Inledning... 3 Ansvar och organisering... 3 Principer... 4 Laglighet, korrekthet och öppenhet... 4 Ändamålsbegränsning och uppgiftsminimering... 4 Korrekthet, minimering,
En utvecklingsmodell för arbetsplatskompetensen på mångkulturella arbetsplatser
En utvecklingsmodell för arbetsplatskompetensen på mångkulturella arbetsplatser Känner du till arbetstagarnas kompetens? Utnyttjas kompetensen hos alla? Kan du identifiera behoven av kompetensutveckling?
NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada
NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar
Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen
CIRKULÄR Nr 10/2014 Handläggare Kommunala avtalsdelegationen Henrik Häggblom 2014-02-27 Datum Mottagare Kommunerna och kommunalförbunden på Åland Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan
Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)
SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016
SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet
Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.
Guide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Yrkesexamen för arbete som teamledare
Yrkesexamen för arbete som teamledare Yrkesexamen för arbete som teamledare Den som har avlagt examen för arbete som teamledare har kompetens att planera och handleda arbetet i ett team och att introducera
Patientens rättigheter
Patientens rättigheter Valvira.fi @ValviraViestii Patientens rättigheter VARJE PATIENT HAR RÄTT TILL hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet ska respekteras.
Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet
Föreskrift 29.1.2014 Dnro 000306/00.01.02/2013 2/2014 Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet KVALITETS- OCH SÄKERHETSKRAV FÖR ORGANDONATIONS- OCH TRANS- PLANTATIONSVERKSAMHET
Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter
Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 15 och fogas till lagen ett nytt 2 a kap.
Patienten i centrum. Konferens för sekreterare och assistenter Tammerfors Carola Arjatsalo Patientombudsman, HVM HNS, HUCS sjukvårdsområde
Patienten i centrum Konferens för sekreterare och assistenter Tammerfors 5.5.2017 Carola Arjatsalo Patientombudsman, HVM HNS, HUCS sjukvårdsområde innehåll respons Lag om patientens ställning och rättigheter
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:
Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:
Kontaktperson: Servicechefen för slutenvård och serviceboende Social- och hälsovårdsväsendet PB 43, 67101 KARLEBY 06-828 91 11 (växel)
DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/1999) 10 och 24 Upprättad: 21.8.2012 1. Registrets namn Karleby äldreomsorgs datasystem Rai-LTC 2. Registeransvarig Karleby stad www.kokkola.fi 3. Registerärendenas
Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012
Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland
(6) produkter inom Hälsooch sjukvården Med medicinteknisk produkt avses en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas för att hos människor enbart eller i huvudsak. påvisa, förebygga, övervaka,
Nutritionsdagen 2015
Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:
Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS
Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen
Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen SF 25.3.2015 STST 16.3.2015 2 Innehåll 1. Avsikten med och målen för intern kontroll och riskhantering... 3 2. Begreppen i
RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR
Medicinsk direktör Outi Paloneva Väsentlig lagstiftning som verksamheten grundar sig på: Registrets användningsändamål:
REGISTERBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/99) 10 Upprättad: 16.5.2012 Uppdaterad: 26.2.2018 RT/HR Godkänd av Outi Paloneva 1. Den registeransvarige Työplus Oy Mariegatan 26 67200 KARLEBY 2. Ansvarsoch/eller
Plan för kvalitetsledning och patientsäkerhet
Plan för kvalitetsledning och patientsäkerhet Innehållsförteckning Inledning... 4 1 Ledning av kvalitetsarbetet... 5 1.1 Ledningen ansvar för kvalitet och patientsäkerhet... 5 1.2 Personalledning som främjar
Våld och hot RIKTLINJER
Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.
Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09
Guide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
EU:s allmänna dataskyddsförordning
Allmänt Beskrivningens namn Personuppgiftsansvarig och kontaktuppgifter I denna beskrivning presenteras i sammanfattad och begriplig form de uppgifter som enligt dataskyddsförordningen ska ges till den
Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016
Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering
Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan
Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
ARBETSTAGARENS REPRESENTANTER PÅ ARBETSPLATSEN
ARBETSTAGARENS REPRESENTANTER PÅ ARBETSPLATSEN BILD: EEVA ANUNDI Vad har man för nytta av dem? Innehåll Förtroendemannen... 4 Arbetarskyddsfullmäktige... 4 Rättigheter och skyldigheter för förtroendemän...
Migrationsverkets Kommunikationsstrategi
Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen
Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN
Sektor Stöd och omsorg
0 (4) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg/hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS och MAR Fastställare: MAS och MAR Gäller fr.o.m: 2018-02-12 D.nr: KS 16.980 Utgåva/version:
Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901
Systematiskt Arbetsmiljöarbete
2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas
Datasäkerhetspolicy för verksamhetsenheter inom social- och hälsovården
1 (5) för verksamhetsenheter inom social- och hälsovården Godkänd: Social- och hälsovårdsnämnden, datum 25.9.2012 1. Inledning Informationsbehandlingen stöder serviceproduktionen inom Social- och hälsovårdsverket
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.
Anhörigstrategi. för Kårkulla samkommun Godkänd av styrelsen Chefen för EUC
Anhörigstrategi för Kårkulla samkommun 2017-2019 Godkänd av styrelsen 23.5.2017 Chefen för EUC 1(4) Kårkulla samkommuns vision är att erbjuda tjänster av hög kvalitet som beaktar behov och önskemål hos
Beslut. Lag. om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
RIKSDAGENS SVAR 396/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om yrkesutbildade personer och av vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition
Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL