Smartare miljöinformation

Transkript

1 NATURVÅRDSVERKET DELRAPPORT Ärendenr: NV Smartare miljöinformation Delrapportering av regeringsuppdraget Digitalt först

2 Innehåll Innehåll 2 Uppdraget 3 Naturvårdsverkets inriktning för genomförande 3 Samverkande aktörer 4 Intressenter 4 Miljösektorn 4 Strategi för kommande arbete 5 Förslag till genomförande 5 Planering, uppföljning och utvärdering 5 Samverkan i miljösektorn 6 Samverkan i offentlig sektor 8 Kompetens 8 Kommunikation 9 Insatser 9 Förslag till justeringar av uppdraget 10 2

3 Uppdraget Naturvårdsverket har fått i uppdrag att som utvecklingsmyndighet bidra till smartare miljöinformation 1. Regeringens syfte med uppdraget är att nå en ökad användning av miljöinformation, att bidra till att möta klimatutmaningarna samt att nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Regeringens mål med uppdraget är att förbättra tillgängliggörandet av miljöinformation genom att samverka kring befintlig miljöinformation och att utveckla ny. Regeringen anger att Naturvårdsverket ska sträva efter att sätta medborgaren och företagaren i centrum och främja öppen och datadriven innovation. Naturvårdsverkets inriktning för genomförande Regeringen anger att miljöinformation är en strategisk resurs. Naturvårdsverket har enligt instruktion uppdrag att utveckla, följa upp och samordna arbetet med miljöinformationsförsörjning samt göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndigheter, allmänheten och andra berörda. Regeringens uppdrag om digitalt först innebär en fokusering av frågan. Naturvårdsverket vill trimma det existerande systemet så det blir enkelt för olika intressenter att göra det de redan vill göra, och enkelt att uppfylla sina skyldigheter. För att syfte och mål ska uppnås behöver genomförandet av uppdraget inriktas på att stödja den omställning mot hållbarhet som redan pågår i samhället genom att ge individen möjlighet att delta och påverka. 1 Regeringsbeslut N2016/02035/EF, NV

4 Detta innebär att uppdraget inriktas mot att ansvariga myndigheter i samverkan ska: Sprida och förklara miljöinformation Digitalisera och samordna sina processer och sin information Uppmuntra till deltagande, innovation och ansvarstagande Samverkande aktörer Intressenter Intressenter finns i tre parallella system. 1. Miljömålssystemet. Här finns de intressenter som utifrån olika roller arbetar för att Sverige ska nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Under uppdragsperioden ska kopplingen till FN:s hållbarhetsmål beaktas. 2. Innovationssystemet. Här finns de intressenter som utifrån olika roller arbetar för att främja hållbar tillväxt i Sverige genom att förbättra förutsättningarna för innovation. Under uppdragsperioden ska utvecklingen av olika EU-initiativ beaktas. 3. Digitaliseringssystemet. Här finns de intressenter som utifrån olika roller arbetar för att uppnå regeringens e-förvaltningsmål i Sverige. Under uppdragsperioden ska genomförandet av FN:s Århuskonvention, EU:s direktiv för allmänhetens tillgång till miljöinformation, PSI-direktivet och Inspire-direktivet, tjänstedirektivet, utvecklingen av EU:s Digital single market, programmet för digitala interoperabilitetstjänster (ISA²) samt regelverket kring officiell statistik beaktas. Miljösektorn För att möta intressenternas behov behöver ansvariga myndigheter genomföra insatser i samverkan. De ansvariga myndigheterna benämns fortsatt miljösektorn och består av de myndigheter som a) Har ett ansvar enligt miljölagstiftningen b) Har en roll i miljömålssystemet c) Har ett ansvar enligt miljöledningsförordningen 4

5 Strategi för kommande arbete Naturvårdsverket utgår från att stor förändring sker i små steg. De strategier som anger riktning för uppdragets genomförande är: 1. Det finns gemensamma frågor och egna frågor, de gemensamma frågorna löser aktörer gemensamt med lyhördhet för olika aktörers förutsättningar, medan var och en löser sina egna frågor. 2. Tre målbilder ska arbetas ihop i en gemensam målmodell så att: a) Det blir tydligt hur digitalisering bidrar till miljömålsarbetet och att effekter av digitalisering kan följas upp som ett resultat inom miljömålsystemet b) Det blir tydligt hur digitalisering bidrar till innovation och att effekter av digitalisering kan följas upp som ett resultat vid redovisning av innovationsarbetet c) Effekter av digitalisering inom miljösektorn kan följas upp som en del av digitaliseringen inom offentlig förvaltning i Sverige 3. Digitaliseringsperspektivet ska komma in tidigt i olika typer av förändringsprocesser, olika kompetenser ska jobba iterativt tillsammans. 4. Förändring initieras utifrån behov, dvs. digitalisering inom miljösektorn genomförs via de ordinarie arbetsuppgifter och uppdrag som vi ändå ska göra. 5. Återbruk av information, lösningsmönster, lösningar och kod ska vara regel inom miljösektorn och i offentlig sektor. 6. Vid fördelning av ansvar till färdledande myndighet ska den myndighet som äger en informationsmängd ansvara för dess hantering (uppdatera och tillgängliggöra). 7. Utveckling och förvaltning av lösningar ska utgå från berörda myndigheters utpekade ansvar och befintliga stöd. Förslag till genomförande Planering, uppföljning och utvärdering En plan ska tas fram för hur Naturvårdsverket ska genomföra uppdraget. Planen ska utgå från Naturvårdsverkets verksamhetslogik och ska kunna tjäna som underlag för redovisning av uppdraget utifrån regeringens beslut. En löpande utvärdering utförs (jmf följeforskning). 5

6 Planen ska utgå från: De styrande rättsakter och dokument som gäller inom miljö-, innovationsoch digitaliseringssystemen, och aktivt driva de förändringar som krävs De stödjande strukturer och dokument som gäller inom miljö-, innovations- och digitaliseringssystemen, och aktivt driva de förändringar som krävs De existerande forum, initiativ och lösningar som bidrar till digitalisering i miljösektorn, och aktivt driva att kompletterande initiativ i form av linjeaktiviteter, utvecklingsprojekt, förvaltnings- och avvecklingsaktiviteter startas De frågor som är gemensamma för flera parter hanteras genom att gemensamma dokument bereds och överenskoms. Centrala administrativa dokument är exempelvis: Kommunikationsplan Omvärldsanalys Ramverk, planering och uppföljning inkl. finansieringsmodell och realisering av nyttor Förändringsplan inkl. koppling nationella utvecklingsportföljen De arkitekturöverenskommelser som görs dokumenteras och förvaltas över tid, exempelvis: Mål-, process-, begrepps-och informationsmodeller Principbeskrivningar Målarkitekturer Samverkan i miljösektorn I samverkan för uppdragets genomförande är det särskilt viktigt att från start utforma arbetssättet utifrån och dra nytta av: Centrala myndigheters olika ansvar för och intresse av produktion och konsumtion av miljöinformation Regionernas ansvar för regional utveckling Länsstyrelsernas samverkan och förmåga att agera som en part i frågor om miljöinformation Mark- och miljödomstolarnas samt överprövningsinstansers förmåga att via Domstolsverket agera som en part i frågor om miljöinformation Kommunernas förmåga att via SKL och användarföreningarna agera som en part i frågor om miljöinformation Företags behov och möjligheten att i första hand utgå ifrån befintliga sammanhang för att inhämta kunskap och erfarenheter Bankers och finansinstituts behov för att kunna bidra till Agenda 2030 Utvecklares behov av miljöinformation för att utveckla nya innovativa lösningar Allmänhetens behov och möjligheten att i första hand utgå ifrån befintliga sammanhang och t ex fokusgrupper för att inhämta kunskap och erfarenheter Universitet och lärosätens roll i digitaliseringen inom miljösektorn ESV:s uppdrag, styrning och stöd 6

7 Naturvårdsverket ser att en långsiktigt hållbar samverkansstruktur behöver etableras om digitalisering inom miljösektorn ska ge önskad effekt. Samverkansstrukturen ska klara att hantera både befintliga samverkansinitiativ och nya förändringsbehov/- krav. Styrgrupper, expertforum m.m. ska kunna återanvändas för nya behov. Med en tematisk indelning i program underlättas bemanning av olika grupper, en idé är att programmen bemannas utifrån tre teman Miljöskydd, Natur och Vatten. Drivansvar för programmen kan då fördelas på Naturvårdsverket respektive Havsoch vattenmyndigheten som centrala myndigheter. För frågor som berör flera program kan drivansvaret läggas på ett av dem, och arbetssätt och lösningar kan återbrukas mellan programmen. Utöver tematiska frågor behöver programmen ta höjd för att följa utvecklingen av systemfrågor och hur miljöinformation kan bidra till arbetet, t ex: Grön infrastruktur Hållbara städer Cirkulär ekonomi Livscykelanalyser/LCA t ex footprints Samhällsskydd-/krisberedskap/krishantering Initialt inriktas samverkansstrukturen mot: Ett strategiskt forum för miljöinformation utifrån de särskilda digitaliseringsfrågor som finns inom miljösektorn, erfarenheter från MIT (Miljövårdens IT)-gruppens arbete ska särskilt beaktas Tre tematiska samverkansprogram Konkreta överenskommelser, detta åstadkoms i samverkansprogrammens tre styrgrupper Beredning av överenskommelser mellan aktörer i miljösektorn, detta sker i virtuella expertforum inom samverkansprogrammen Därutöver kan varje initiativ (utveckling, förvaltning och avveckling) välja att sätta upp de styrgrupper och referensgrupper som krävs men med utgångspunkt i att så många gemensamma frågor som möjligt hanteras i de gemensamma forumen. 7

8 Samverkan i offentlig sektor Naturvårdsverket deltar i samverkansprogrammet esam där miljösektorn möter nationella planer, ramverk och vägledningar. Det är här förvaltningsjuridiska lösningsmönster växer fram. Samverkan med övriga utvecklingsmyndigheter specifikt kring uppdragens genomförande är värdefullt exempelvis när det gäller att skapa effektiva samverkansstrukturer över sakområden och avseende samarbete kring metoder och verktyg. Övrig samverkan med offentlig förvaltning genomförs med Naturvårdsverket som part eller per samverkansprogram på det sätt som bedöms ändamålsenligt. Ett samarbetsområde är exempelvis utbyte av grunddata (masterdata) och återbruk av nationella tjänster. Kompetens Samverkande aktörer inom miljösektorn bidrar med olika typer av kompetens per samverkansprogram: Sammanhållande kompetens (koordinering, planering och uppföljning) Arkitekter (drivkrafter, verksamhet, information och teknik) Jurister (förvaltningsrätt, miljörätt och avtalsrätt) Sakkompetens inom miljöområdet utifrån de sakfrågor som behandlas Informationssäkerhetsspecialister IT-specialister Om någon part inte har kompetens får man åka med och lära av andra. Arbetssättet förutsätter att rätt kompetens deltar i arbetet från ax till limpa, inte i varje moment men över tid. 8

9 Kommunikation Naturvårdsverket bygger arbetet på att skapa dialog och bjuda in till olika former av deltagande. Intressenter som inte är direkt inblandade i gemensamma initiativ ska kunna hålla sig informerade och kunna bidra på andra sätt. Eftersom Naturvårdsverket ser att en långsiktigt hållbar samverkansstruktur behöver sättas kommer aktiviteter och resultat inom regeringsuppdraget att kommuniceras löpande i alla de sammanhang där Naturvårdsverket möter olika intressenter. Utöver det kan särskilda kommunikationsinsatser behövas. En kommunikationsplan ska tas fram, initialt ser vi behov av och har riggat för: En webbsida där presentationer, underlag, planer, styrande dokument, dokumentation från webbinarier m.m. görs tillgängliga för alla intresserade 2. En funktionsbrevlåda för enkel kommunikation med Naturvårdsverket 3 dit vem som helst kan mejla. Återkommande webbinarier som ger möjlighet att få kompletterande information. Två har genomförts med samma syfte; att samla in synpunkter på det tänkta arbetssättet för uppdraget via chatt. Webbinarierna har varit öppna för alla intresserade. Återkommande Informationsmejl som ger kort och aktuell information om uppdraget, där vem som helst kan anmäla sig till sändlistan via funktionsbrevlådan. Insatser En gemensam förändringsplan som styr mot gemensamma mål ska tas fram. Dock planeras och pågår redan mycket som på olika sätt kan antas stödja digitaliseringen inom miljösektorn, nedan finns en del av dessa initiativ beskrivna i en första version startas tematiska samverkansprogram. Naturvårdsverket planerar inom sitt Miljöskyddsprogram ta drivansvar för: - Information om och i myndighetsbeslut - Information till allmänheten om myndighetsprocesser - Stöd för berörd allmänhet att delta i myndighetsprocesser - Stöd för prövnings- och tillsynsprocesser - Stöd för internationell rapportering - Stöd för kommunikation med verksamhetsutövare/företag - Masterdatahantering anläggningar Naturvårdsverket planerar inom sitt Naturprogram ta drivansvar för: - Datavärdskap och validering av data - Stöd för presentation av information - Stöd för kartor och hantering av geografisk information 2 Sverige/Regeringsuppdrag/Digitalt-forst--smartaremiljoinformation/%20om%20ni%20inte%20kan%20vara%20me 3 digitaltforst@naturvardsverket.se 9

10 - Stöd för skydds- och skötselprocesser - Masterdatahantering arter och naturtyper samt övervakningsstationer Fortsatt förvaltning och bredning av gemensam strategi för hantering av miljödata för nya aktörer samt nya strategiska initiativ, bland annat diskuteras - Gemensamt metadatakoncept - Tolkning av juridiken kring miljödata - Utredning kring ansvar och återbruk av grund/bas/masterdata Införande av en generisk systematisk process för tillgängliggörande av öppna data, har startat i och med Naturvårdsverkets VINNOVA-projekt Identifiering och uppsättning av informationsförsörjningskedjor för tillstånd, åtgärder och styrmedel inom miljömålssystemet startar under Fortsatt utveckling av datavärdskapen samt validering av data. Realisering av ett framtida stöd för processerna inom miljömålssystemet har startat Realisering av arbetssätt och generell teknisk lösning för indikatorhantering och visualisering har startat Målgruppsanalyser och behovsutredningar för framtida riktade insatser utifrån behov av exempelvis - API:er och utvecklingsmiljöer för utvecklare - Nationella och internationella lärplattformar/moocs - Århuskonventionen, allmänhetens tillgång till miljöinformation och PSI-direktivet - Näringsliv samt EU:s Digital single market - Labmiljöer/hackathons - Sidmallar för webbkommunikation med olika målgrupper - Redaktionella kommunikationsprocesser - Möta möjligheter till crowd sourcing - Forskningsinitiativ Vid beredning av gemensamma underlag inför beslut kommer nyttorealiseringsperspektivet arbetas in utifrån ESV:s anvisningar. Naturvårdsverket kommer också att efterfråga direkt dialog med ESV utifrån behoven i miljösektorn. Förslag till justeringar av uppdraget Naturvårdsverket ser inga behov av att justera uppdraget. Vi vill dock peka på behovet av att regeringen utser ansvarig myndighet för öppna data. 10