20 års erfarenhet av gröna kilar hur har det påverkat Stockholmsregionen? Göteborg 21 sept 2012 Bette Malmros TMR- Stockholms läns landsting

Transkript

1 20 års erfarenhet av gröna kilar hur har det påverkat Stockholmsregionen? Göteborg 21 sept 2012 Bette Malmros TMR- Stockholms läns landsting

2 Vilka insatser har främst påverkat? Gemensam målbild Kunskap, verktyg och modeller Dialog, engagemang och arbetsformer Resultat och förändringar på plats Beskriva genom några exempel RUFS, Upplevelsevärden, Storstadsnatur, Samverkan, Svaga samband

3 Gemensam målbild Planer och program regionala och kommunala Gemensamma projekt gränsöverskridande arbeten (fysiskt- och sakområden) Underlättar prioriteringar av insatser i t ex verksamhetsplanering Gemensam finansiering t ex via EU, NOLA, SLL

4 Ny kunskap, verktyg och modeller Ny kunskap GIS, rapporter, i projekt Modeller och verktyg för att bearbeta, analysera och presentera kunskap Kartor, statistik, indikatorer Kombination av systematiskt arbete och innovation

5 Kommunikation och arbetsformer dialog och personligt engagemang när, var, hur Aktörer och organisation Kraft i samverkan och nätverk Begrepp, bilder, kartor, illustrationer mm Mellankommunal planering

6 Förändringar på plats Regional systemsyn i kommunala planer Gröna kilar och grönområden har en större identitet och högre status En bättre avvägning mellan olika intressen Brett engagemang, erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt Kvalitetshöjande åtgärder på plats

7 Målbild resultat av. Gröna bältet Gröna kilar Grönstruktur i Stockholms regionen Svaga samband i gröna kilar Upplevelsevärden En skogsbacke i handen.ett systematiskt, långsiktigt arbete

8 RUFS 2010 regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - en sammanhållen bebyggelse - tätt i stationsnära lägen - spara tätortsnära gröna kilar - samordna, samverka och stödja - system- och struktursyn - regional nytta - grönstrukturen samverkar med andra strukturer

9 Regional grönstruktur och tio gröna kilar Stort, sammanhängande område Tätortsnära Mellankommunalt planeringsområde Begrepp - namn identitet Olika läge och kvaliteter Grön kil, värdekärnor, svaga samband

10 Ex: Upplands Bro kommun gröna kilar i öp Tillväxt, miljö och regionplanering

11 Upplevelsevärden En metod att beskriva sociala värden i gröna kilar Regionalt grupparbete Mellankommunalt planeringsområde GIS 10 rapporter en för varje kil

12 Namn ändra i bildbakgrund Planera för ett spektrum av kvaliteter! Natur Kultur

13 Upplevelsevärden en metod som kopplar brukarnas önskemål till konkreta kartor Förväntad Upplevelse Natur- Miljö Upplevelse- värde Störning Parameter Underlag Tystnad Mångfald spänning Äldre Barrskog Stränder Betes marker Orördhet och Mystik Aktivitet och utmaning Buller Skräp Dålig skötsel Störande människor Äldre skog Tysta Områden God tillgänglighet Natur- Inventering Översikts- Planer Nyckelbiotoper

14 Orördhet och Skogskänsla trolska naturmiljöer Utblickar och öppna landskap Variationsrikedo m och naturpedagogik Kulturhistoria och levande landskap Aktivitet och utmaning Samvaro och service

15

16 Interaktiv process Forskning Referensgrupper Fallstudie Hanveden METOD Djupintervjuer

17 Kommunala underlag TILLÄMPNING RAPPORTER GIS DATABAS GRANSKNING

18 Erfarenheter och framgångsfaktorer Fånga efterfrågan och knäckfrågor Rätt timing Regionalt grupparbete kombination av regional systematisering och kommunal kunskap Bas för mellankommunal planering Transperent, användarvänlig metod Används i öp, grönplaner, skogsvårdstyrelsen, NNV mm Naturlig bas för Program för skydd av tätortsnära natur

19 Storstadsnatur årlig konferens - arrangeras av TMR och lst - uppföljning av aldrig långt till naturen - teman och aktuella nyheter - nätverksfunktion - ett sätt att följa upp utvecklingen, byta erfarenheter och stimulera utveckling

20 Samverkan i Rösjö-, Angarn- och Bogesundskilen 8 kommuner: Täby, Danderyd, Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna, Österåker och Vaxholm

21 Samverkan i kilarna Startade 2006 i Rösjökilen på initiativ av Naturskyddsföreningen SNF och TMR (fd RTK) först drivande. Bra relation 20-tal möten under 4 år Startade 2011 i Angarn och Bogesundskilen Kommunerna driver Politisk styrgrupp

22 Exempel på insatser - Papperskarta med smultronställen - Internet guide, delvis interaktiv - bussexkursioner, diskutera mellankommunala frågor - politisk styrgrupp

23 Insatser forts - verksamhetsplan - plattform med uttalade mål - finansierat via LONA, SLLs miljöanslag, Naturskyddsföreningen och numera kommunerna - URBIS UNESCO projekt

24 Erfarenheter och framgångsfaktorer Tålamod, tillit och förankring Två steg framåt och ett bakåt Naturskyddsföreningen och TMR/RTK viktiga för att driva frågan framåt i ett startskede. Aktörsroller måste klargöras. Kommunerna är huvudaktörer i ett långsiktigt perspektiv. Bra forum för dialog Fokus på positiva utvecklingsfaktorer som attraktivitet, tillgänglighet, turistvärde och gemensam nytta Krävs resultat i ett inledningsskede

25 Rapporten Svaga samband i gröna kilar Genomförande av RUFS 2010 Gröna kilar etablerade men utsatta Fakta, ideskrift och sammanställning framtagen i process med aktörer Ekosystemtjänster - efterfrågan VAD, NÄR, VARFÖR, HUR?

26 VAD Tillväxt, miljö och regionplanering

27 VAD är ett grönt svagt samband? En del av en sammanhängande grön kil en länk i ett system Definition: De gröna svaga sambanden är smala partier i de sammanhängande kilarna. Partierna är avgörande för att binda ihop de gröna kilarna och värdekärnorna i syfta att säkra rekreationsstråk, skapa tillgång till större grönområden och upprätthålla ekologiska spridningskorridorer. Om sambanden byggs bort bryts kilen upp i separata delar. Förhållningssätt: De svaga sambandens funktioner bör stärkas och säkerställas mm.

28 VAD är ett grönt svagt samband? forts Smala partier 500 m Identifierats med GIS och kunskapsunderlag 3 klasser - expanderande, tätbebyggda områden - infrastruktur och tillgänglighet - vatten och strandpromenader

29 Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros

30 När bör man göra vad? Viktiga slutsatser av NÄR: Lagstiftningen ger inte det stöd som många efterfrågar på regional och mellankommunal nivå. Säkrandet av regionala värden måste till stor del göras lokalt på områdesnivå, och inte enbart genom juridiskt bindande planer. Kommunägd mark och genomförandeavtal är i många fall avgörande. Förbättra existerande system, skapa inte nya. Begränsade resurser på lokal nivå, små ekonomiska incitament kan ge stor utväxling.

31 Identitet, marknadsföring och engagemang - Hitta en tydlig identitet - Kommunikationsstrategi och designplattform - Info och marknadsföring - Guidningar och evenemang - Engagera allmänheten - Engagera skolor och förskolor - Engagera näringslivet - Engagera markägare

32 Behov och möjligheter Mer systematisk samverkan och analys i den mellankommunala skalan är en förutsättning för arbete med frågor över administrativa gränser. bl a: Kilanalyser Måldokument för kilarna Större sannolikhet att säkra rätt regionala värden och fatta korrekta beslut på lokal nivå.

33

34 Svårspridda, mellanspridda och lättspridda arter - Man måste prioritera i svaga samband

35

36 Kilanalys Tvärsektoriell och neutral - Karaktärsanalys - Synergieffekter - Värdering - Förslag på utvecklingsmål Stöd i många olika typer av projekt

37 Att stärka svaga samband i olika landskap 1. Identifiera värden, funktioner och brister 2. Bevara viktiga värdeområden 3. Värdehöjande åtgärder (skötsel och nyanläggning) Skogslandskap, Odlingslandskap och Parklandskap Spridningsöar och ledstrukturer

38 Att stärka svaga samband i anslutning till bebyggelse Den gröna väven Länk mellan stadsdelar Noder för tillgänglighet

39 Tillväxt, miljö och regionplanering Fysisk planering för regionala gröna kilar och svaga samband - Regionplan - Översiktsplan - Tematiskt tillägg - Fördjupning - Detaljplan - Genomförandeavtal - Områdesbestämmelser - Bygglov - Miljöbedömning

40 Hur har arbetet påverkat utvecklingen? Bidragit till en gemensam målbild (planer, yttranden mm) Ökat kunskap och status på frågan Ökad kraft genom samarbete, samfinansiering mm Skapat kontinuerliga tillfällen till dialog, erfarenhetsutbyte och informella kontakter gratis utbildning Gett erfarenhet av regional samverkan för andra utvecklingsområden

41 Hur har arbetet påverkat utvecklingen forts. Stimulerat till forskning, nya kontakter och grönsöverskridande samarbeten Genomförda projekt för att höja kvaliteten och tillgängligheten Trots gemensam målbild finns ett ökat bebyggelsetryck på kilarna Delvis belyst storstadsproblematiken nationellt Bidragit till internationella kontakter

42 Goda råd Timing Våga tänka och göra nytt Uthållighet Kunskap + kommunikation Engagemang och arbetsglädje

43 Tack för uppmärksamheten! Tack för uppmärksamheten!

44 Hur tätt?

45 Gröntypologi ett verktyg för stadsutveckling? En enkel och översiktlig indelning Jämför tillgången på kartor och i siffror Bild av fördelning, inbördes relation och läge Förändringar över tid och rum Analysverktyg i stadsutvecklingsprocesser Läs mer Seminarium den 21 mars för kommunerna

46 . Fyra huvudgrupper och 19 undergrupper Naturmark Parkmark Hårdjord mark Anläggningsmark offentligt tillgängliga större än 0,25 hektar.

47 Kartor Tillväxt, miljö och regionplanering

48 Exempel på användningsområden jämföra tillgång gångavstånd markägande

49 Komplettera eller omvandla? Olika scenarier i stadsutvecklingsprocesser

50

51 Uppföljning av RUFS indikatorer Mål - Människor i Regionen har god tillgång till tätortsnära natur av god kvalitet. - gröna kilar - närhet till bostad - tystnad - relation till andel invånare

52 Tillgång till tätortsnära natur Andel av länets invånare med tillgång till gröna kilar inom: 500 m 1000m År % 49 % År % 48 %

53 Naturreservat befintliga föreslagna på väg att inrättas från RUFS 2010