Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 12.

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende Tid och plats tisdagen den 25 augusti 2015 kl i A-salen, Växjö kommun Bo Frank Ordförande Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), 1:e vice ordförande Per Schöldberg (C), 2:e vice ordförande Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Ersättare Cheryl Jones Fur (MP) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Jon Malmqvist (KD) Nils Fransson (FP) Carin Högstedt (V) Tomas Thornell (S) Tjänstemän Kommunchefen Förvaltningssekreteraren 1 (2)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Förteckning över kommunstyrelsens arbetsutskotts ärenden den 25 augusti Justering av protokoll 2. Information om förslag till VA-policy 3. Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 4. Skrivelse om Växjö kommun använder "nudging" som verktyg/metod i klimat- och miljöarbetet - Carin Högstedt (V) 5. Gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner 6. Skrivelse om att undersöka möjligheterna för att kommunen kan göra en insats för att förebygga förfallna fastigheter - T Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal 8. Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen 9. Skrivelse om mätning och redovisning av antalet soltimmar i SVT:s solliga - Jon Malmqvist (KD) 10. Ellandarundans fiberförenings ansökan om lån för utbyggnad av fibernät/bredband 11. Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll 12. Övrigt 13. Tilläggsanslag för löneökningar Information om prissättningen av tomtmark 15. Överenskommelse med Linnéuniversitetet angående satsning på forskningsbaserad kunskap, konkurrenskraft och tillväxt i universitetsstaden Växjö 2 (2)

3 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Skrivelse om att använda nudging som verktyg/metod i miljö- och klimatarbetet Carin Högstedt (V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att inkorporera nudging i Växjö kommuns miljö- och klimatarbete. Bakgrund Det har kommit en skrivelse till kommunstyrelsen från Carin Högstedt (V) om att Växjö kommun bör använda nudging, som verktyg/metod i klimatoch miljöarbetet. Nudging är ett sätt att försöka påverka människor att göra ett önskat val eller beteende i en valsituation, att på ett positivt sätt knuffa människor till önskat beteende. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 augusti 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att för att nå miljömålen behöver vi självklart tekniska och fysiska förändringar som t ex cykelvägar och fossilbränslefria tankstationer, däremot blir betydelsen av att också kommunicera förändringar alltmer viktig. Nudging kan vara ytterligare en metod/verktyg att använda så att anställda och allmänhet faktiskt väljer ett önskat beteende. I studien Nudges det nya svarta inom miljöpolicy lyfter Lindahl och Stikvoort fram tre saker som karaktäriserar en nudge: 1. Någon typ av beslutsarkitektur, t.ex. att dubbelsidig utskrift blir standard eller att vegetariska rätter står först på menyn 2. Fokus på ändrade beteenden, inte attityder, t.ex. att man i ökad utsträckning köper ekologiskt vilket man redan egentligen var positiv till 3. Bibehållen valfrihet, inte förbud, t.ex. att den som vill fortsatt kan välja grå istället för grön el. Studien visar att nudges inom miljöområdet ofta varit framgångsrikt. Bland annat har mindre tallrikar minskat matsvinnet och grön el som förval ökat Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (2)

4 ÄRENDE Dnr KS denna els marknadsandel. Nudges skulle kunna spela en betydande roll för att åstadkomma beteendeförändringar. Däremot är nudges kontextberoende, och kräver rigorösa pilotförsök med efterföljande utvärderingar innan en nudge implementas på större skala, menar studien. Redan idag finns exempel på nudge inom kommunal verksamhet, t ex genom att standardinställning vid utskrifter har ändrats så det blir dubbelsidig utskrift. Man kan fortfarande skriva ut hur man vill, men om man inte ändrar standard, sparas papper genom dubbelsidig utskrift. Det är positivt att använda sig av nudge i det fortsatta miljöarbetet, kanske framför allt inom trafikområdet för att utforma kommunens trafiksystem så att det är enkelt, smidigt och tryggt att t ex cykla och åka kollektivt. Då blir man på ett positivt sätt knuffad att välja hållbara transportsätt. Nudge kan inte ersätta miljöåtgärder men vara ett viktigt komplement. Beslutet skickas till Kommunchefen För kännedom Carin Högstedt Tekniska nämnden 2 (2)

5 ÄRENDE Dnr KS Sohie Kim-Hagdahl miljösamordnare Tel Kommunstyrelsen Skrivelse angående att använda nudging Förslag till beslut Bakgrund Det har kommit en skrivelse till kommunstyrelsen från Carin Högstedt om att Växjö kommun bör använda nudging, som verktyg/metod i klimat- och miljöarbetet. Nudging är ett sätt att försöka påverka människor att göra ett önskat val eller beteende i en valsituation, att på ett positivt sätt knuffa människor till önskat beteende. Ärendet För att nå miljömålen behöver vi självklart tekniska och fysiska förändringar som t ex cykelvägar och fossilbränslefria tankstationer, däremot blir betydelsen av att också kommunicera förändringar alltmer viktig. Nudging kan vara ytterligare en metod/verktyg att använda så att anställda och allmänhet faktiskt väljer ett önskat beteende. I studien Nudges det nya svarta inom miljöpolicy lyfter Lindahl och Stikvoort fram tre saker som karaktäriserar en nudge: 1. Någon typ av beslutsarkitektur, t.ex. att dubbelsidig utskrift blir standard eller att vegetariska rätter står först på menyn 2. Fokus på ändrade beteenden, inte attityder, t.ex. att man i ökad utsträckning köper ekologiskt vilket man redan egentligen var positiv till 3. Bibehållen valfrihet, inte förbud, t.ex. att den som vill fortsatt kan välja grå istället för grön el. Studien visar att nudges inom miljöområdet ofta varit framgångsrikt. Bland annat har mindre tallrikar minskat matsvinnet och grön el som förval ökat denna els marknadsandel. Nudges skulle kunna spela en betydande roll för att åstadkomma beteendeförändringar. Däremot är nudges kontextberoende, och kräver rigorösa pilotförsök med efterföljande utvärderingar innan en nudge implementas på större skala, menar studien. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post sohie.kim-hagdahl@vaxjo.se 1 (2)

6 ÄRENDE Dnr KS Redan idag finns exempel på nudge inom kommunal verksamhet, t ex genom att standardinställning vid utskrifter har ändrats så det blir dubbelsidig utskrift. Man kan fortfarande skriva ut hur man vill, men om man inte ändrar standard, sparas papper genom dubbelsidig utskrift. Det är positivt att använda sig av nudge i det fortsatta miljöarbetet, kanske framför allt inom trafikområdet för att utforma kommunens trafiksystem så att det är enkelt, smidigt och tryggt att t ex cykla och åka kollektivt. Då blir man på ett positivt sätt knuffad att välja hållbara transportsätt. Nudge kan inte ersätta miljöåtgärder men vara ett viktigt komplement. Beslutet skickas till Kommunchefen, planeringschefen, tekniska chefen För kännedom Carin Högstedt, kommunikationschefen Monica Skagne Kommunchef Julia Ahlrot Miljöstrategisk chef 2 (2)

7

8 ÄRENDE Dnr KS Henrik Johansson gruppledare översiktlig planering Tel Kommunstyrelsen Gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att tillsammans med Alvesta kommun upprätta en gemensam översiktsplan. Bakgrund En gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner ska leda till en förstärkt samverkan, ekonomisk tillväxt och långsiktig hållbar utveckling. Kommungränser är administrativa gränser som sällan markerar naturliga skiljelinjer. Den regionala och mellankommunala nivån ökar i betydelse genom vidgade möjligheter för boende, arbete, utbildning, näringsliv och fritid. En gemensam översiktsplan ska bidra till att göra kommunerna starkare och bättre rustade att möta framtiden än var för sig. Växjö och Alvesta kommuner har ett ömsesidigt beroende för att fungera väl och utvecklas i en positiv riktning. Det ena huvudsyftet med översiktsplanen är att redovisa översiktliga strategier, inriktningar och strukturer för den fysiska planeringen såsom transportsystem, markanvändning, bebyggelseutveckling, näringsliv och besöksnäring i ett gemensamt helhetsperspektiv. Det andra huvudsyftet är att starta och lägga grunden för en långsiktig process, som leder till att de två kommunernas utvecklingspotentialer tas tillvara på ett sätt som sammantaget leder till nytta för båda. Vår gemensamma översiktsplan ska ha status och processas som en översiktsplan enligt plan- och bygglagen, men avgränsas till att behandla de områden där kommunerna har gemensamma intressen och utmaningar. En översiktsplan skapar förutsättningar för att tänka efter före och att se till helhet och sammanhang, snarare än att se till enskildheter. Den berättar inte i detalj hur kommunerna ska utvecklas, men anger mål och riktning för framtiden. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post henrik.johansson4@vaxjo.se 1 (2)

9 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För åtgärd Planeringschefen För kännedom Alvesta kommun Region Kronoberg Länsstyrelsen i Kronobergs län Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef 2 (2)

10 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Skrivelse om att undersöka möjligheterna för att kommunen kan göra en insats för att förebygga förfallna fastigheter - Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens besvarar skrivelsen med hänvisning till kommunchefens bedömning att det är byggnadsnämnden som bör initiera och ha huvudansvaret för ett koncernövergripande arbete kring ovårdade fastigheter. Bakgrund Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) har i en skrivelse till kommunstyrelsen lyft problematiken kring ovårdade fastigheter. Förslagsställarna föreslår att kommunen utreder möjligheter att kommunen utför förebyggande insatser i syfte att komma till bukt med ovårdade fastigheter. De pekar på att fastigheter överges och förfaller under lång tid och föreslår att kommunen bör ta krafttag mot misskötsel av fastigheter utöver det som hanteras i plan- och bygglagen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 5 augusti 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att kommunledningsförvaltingen bedömer att det är primärt byggnadsnämnden, som enligt plan- och bygglagen, hanterar råd, information och tillsyn vad det gäller ovårdade fastigheter. Utöver det som regleras i plan- och bygglagens vad det gäller ovårdade fastigheter, kan byggnadsnämnden bedriva ett förebyggande arbete gentemot fastighetsägare. Det kan handla om att tidigt informera om att byggnaden eller tomten behöver underhållas och även upplysa om vad ett tillsynsärende kan innebära för fastighetsägaren med förelägganden med viten etc. Kommunledningsförvaltningen anser att det är byggnadsnämnden som initierar och har huvudansvaret för ett koncernövergripande arbete kring ovårdade fastigheter. Kommunen bör avvakta den utredning som Boverket ska redovisa senast den 30 september 2015 för att på så sätt få vägledning i arbetet kring ovårdade fastigheter. Beslutet skickas till För kännedom Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (2)

11 ÄRENDE Dnr KS Byggnadsnämnden Kommunchefen (planeringschefen) 2 (2)

12 ÄRENDE Dnr KS Henrik Johansson Gruppledare översiktlig planering Tel Kommunstyrelsen Skrivelse om att undersöka möjligheterna för att kommunen kan göra en insats för att förebygga förfallna fastigheter - Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) Förslag till beslut Bakgrund Tony Lundstedt (S) och Gullvi Strååt (S) har i en skrivelse till kommunstyrelsen lyft problematiken kring ovårdade fastigheter. Förslagsställarna föreslår att kommunen utreder möjligheter att kommunen utför förebyggande insatser i syfte att komma till bukt med ovårdade fastigheter. De pekar på att fastigheter överges och förfaller under lång tid och föreslår att kommunen bör ta krafttag mot misskötsel av fastigheter utöver det som hanteras i plan- och bygglagen. Gällande lagstiftning med mera Fastighetsägaren har ett strikt ansvar att sin fastighet i vårdat skick. Det gäller både byggnader och trädgård. Byggnadsnämnden är den myndighet som har tillsyn över att fastighetsägare håller sina byggnader, byggnadsverk och tomter i vårdat skick. Byggnadsnämnden kan göra en utredning för att bedöma om fastigheten är så illa skött att det kan bli påföljder för fastighetsägaren. Om byggnaden förfaller och tomten är dåligt skött, fylld med diverse föremål (upplag) eller drar till sig skadedjur ska byggnadsnämnden ta upp ärendet för tillsyn. Plan- och bygglagen reglerar hanteringen med ovårdade fastigheter enligt legaldefinitionen. Även andra lagrum kan aktualiseras när det gäller ovårdade fastigheter, till exempel miljöbalken, i ärenden som hanterar miljöfarligt avfall/upplag eller nedskräpning. Om en byggnad eller tomt inte underhålls enligt bestämmelserna i Plan- och bygglagen ska byggandsnämnden förelägga ägaren att vidta de åtgärder som behövs för att laga, reparera huset eller röja på tomten. Om huset är väldigt skadat kan byggnadsnämnden besluta om förbud att använda huset eller att riva huset. Föreläggandet kan förenas med viten, en avgift som tas om föreläggandet inte följs. Viten kan vara mycket höga. Om det behövs kan byggnadsnämnden genomföra åtgärderna på ägarens bekostnad eller lämna Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post henrik.johansson4@vaxjo.se 1 (3)

13 ÄRENDE Dnr KS ärendet till kronofogdemyndigheten för handräckning. Byggnadsnämnden kan även uppdra åt en sakkunnig att utreda vilka åtgärder som behöver göras för att få fastigheten i vårdat skick. Dessutom kan byggnadsnämnden låta upprätta ritningar och handlingar som behövs för att bedöma ditt ärende. Sådant arbete kan fastighetsägaren behöva betala. Däremot har erfarenheter visat på att det är vanskligt att låta utföra åtgärder på den försumliges bekostnad, eftersom kommunen riskerar att få stå för kostnaden. Dessutom kan det vara svårt att få tag på fastighetsägaren av olika skäl. Utöver föreläggande enligt Plan- och bygglagen, kan expropriation ske för att försätta eller hålla fastighet i tillfredsställande skick, när grov vanvård föreligger eller befaras uppkomma enligt Expropriationslagen. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utreda de frågor som är förknippade med att komma till rätta med ovårdade fastigheter. Utredningen ska även belysa det faktum att det i många fall är svårt att komma i kontakt med fastighetsägaren eller att det saknas ekonomiska medel för fastighetsägaren att iståndsätta fastigheten. Boverket ska även analysera om det finns anledning att ändra eller förtydliga lagstiftningen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 september Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltingen bedömer att det är primärt byggnadsnämnden, som enligt plan- och bygglagen, hanterar råd, information och tillsyn vad det gäller ovårdade fastigheter. Utöver det som regleras i plan- och bygglagens vad det gäller ovårdade fastigheter, kan byggnadsnämnden bedriva ett förebyggande arbete gentemot fastighetsägare. Det kan handla om att tidigt informera om att byggnaden eller tomten behöver underhållas och även upplysa om vad ett tillsynsärende kan innebära för fastighetsägaren med förelägganden med viten etc. Kommunledningsförvaltningen anser att det är byggnadsnämnden som initierar och har huvudansvaret för ett koncernövergripande arbete kring ovårdade fastigheter. Kommunen bör avvakta den utredning som Boverket ska redovisa senast den 30 september 2015 för att på så sätt få vägledning i arbetet kring ovårdade fastigheter. Beslutet skickas till För åtgärd Tony Lundstedt Gullvi Strååt För kännedom Byggnadsnämnden Planeringschefen 2 (3)

14 ÄRENDE Dnr KS Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef 3 (3)

15

16

17

18 ÄRENDE Dnr KS Madeleine Jeppsson Krell mark- och exploateringsingenjör Tel Kommunstyrelsen Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal, bilaga 1. Bakgrund Riksdagen har den 24 juni 2014 beslutat om ändrade regler i plan- och bygglagen (ändrad genom SFS 2014:900) och om en ny lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (SFS 2014:899). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2015 med vissa övergångsbestämmelser. De nya reglerna syftar till att skapa en ökad transparens och förutsägbarhet i kommunens arbete med exploateringsavtal och markanvisningar. Gemensamt för både exploateringsavtal och markanvisningar är att kommuner som ämnar ingå sådana avtal skall anta riktlinjer för detta. Växjö kommun har sedan tidigare inga antagna riktlinjer för vare sig markanvisningar för bostadsbebyggelse, optioner för verksamhetsmark eller exploateringsavtal. Det finns däremot väl etablerade arbetsrutiner och förfaringssätt vilka har utvecklats under längre tid. I och med antagandet av riktlinjer kommer vissa av dessa rutiner att ändras för att bättre anpassas till nu gällande rätt. Riktlinjerna är vägledande och inte bindande, varken för kommunen själv eller för de byggherrar och exploatörer som kommunen avser att ingå avtal med. Planeringskontoret har upprättat riktlinjer för markanvisningar för bostadsmark, optioner för verksamhetsmark och upprättande av exploateringsavtal. Riktlinjerna sammanfattar de grundläggande mål, arbetsrutiner och villkor som gäller för att ingå avtal med kommunen. Riktlinjerna omfattar inte sådana tomter som säljs till tomtkön. Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson planeringschef Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post madeleine.jeppssonkrell@vaxjo.se 1 (1)

19 Styrande dokument Senast ändrad 2015-XX-XX Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal i Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal i Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2015-XX-XX, X Tidigare ändringar Senast ändrad 2015-XX-XX Dnr KS/ Giltighetstid Tillsvidare Dokumentinformation - 0

20 Inledning Växjö kommun ska genom planberedskap och en aktiv markpolitik tillgodose behovet av mark för bostäder, verksamheter och allmänna ändamål i Växjö kommun. Kommunens markinnehav i kombination med det kommunala planmonopolet är viktiga komponenter i kommunens arbete för en hållbar stads- och tätortsutveckling. Kommunen vill samtidigt främja egna initiativ, konkurrens och mångfald på bostadsmarknaden. Genom riktlinjerna framtagna i detta dokument tydliggörs spelreglerna i kommunen och görs kommunens agerande förutsägbart för intresserade och engagerade byggherrar, exploatörer och verksamhetshavare. 1

21 Markanvisning för bostäder En markanvisning är en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren rätt att under en begränsad tid och på givna villkor ensam förhandla med kommunen om förutsättningarna för genomförande av ny bebyggelse inom ett område som kommunen äger. Villkoren för en markanvisning regleras i ett markanvisningsavtal. Avtalets exakta struktur och innehåll kan variera beroende på områdets unika förutsättningar. Markanvisning i Växjö kommun sker enbart på mark där detaljplan finns eller processen med att ta fram en ny detaljplan har inletts. Markanvisningsavtal kan tecknas både före och efter att en detaljplan har vunnit laga kraft. En markanvisning innebär inte ett ställningstagande från kommunen som planmyndighet. Tecknas markanvisningsavtal innan detaljplan finns garanterar kommunen varken byggrätter eller att detaljplan vinner laga kraft. Villkor för markanvisning En markanvisning är normalt tidsbegränsad till ca sex månader. Kommunen kan medge en förlängning av markanvisningen. En förutsättning för förlängning är att byggherren aktivt har drivit projektet och förseningen inte beror på byggherren. Senast på den dag då markanvisningen upphör ska avtal om köp (köpekontrakt) tecknas. Om köpekontrakt inte kan träffas har kommunen rätt att göra en ny markanvisning till en annan part. Sedan markanvisningsavtal har tecknats ska en markanvisningsavgift om 5 % av det uppskattade försäljningspriset på området erläggas till kommunen. Projekt som avbryts i förtid ger rätt till återbetalning av erlagd markanvisningsavgift om det är kommunen som avbryter anvisningen. Projekt som avbryts i förtid ger inte rätt till ny markanvisning. Markanvisning får ej överlåtas utan kommunens skriftliga medgivande. Detta gäller även överlåtelse till närstående företag. 2

22 Metoder för markanvisning Som grundprincip gäller att alla genom normal markanvisning ska beredas möjlighet att komma med förslag på bebyggelse innan fördelning sker. Denna princip är viktig för att behandla alla aktörer rättvist samt för att undvika att urval sker på andra kriterier än de beslutade. Kommunens målsättning är att driva tävlingsförfarandet på ett sådant sätt så att det inte blir onödigt kostnadsdrivande. Urval och markanvisning kan därför ske även på andra sätt beroende på förutsättningarna, se nedan. I huvudsak tillämpas fyra metoder för markanvisning: normal markanvisning (markanvisningstävling), särskild anvisning, direktanvisning och markanvisning genom anbud. Normal markanvisning (markanvisningstävling) Urval sker genom en tävling. Alla aktörer bereds möjlighet att komma med förslag. Bedömning görs av utsedd urvalsgrupp. Kriterier vid bedömning väljs med bakgrund i projektets mål. Markanvisningstävlingen administreras av projektledare. Särskild anvisning Tillämpas i projekt/områden där kommunen utvecklar en process eller prövar särskild teknik. Byggherre och/eller särskild intressent väljs ut efter erfarenhet och kompetens. Metoden strider mot grundprincipen och beslut får endast tas av planeringschef. Beslut ska motiveras. Direktanvisning Anvisning utan föregående urvalsprocess. Denna metod är lämplig t.ex. när utvald exploatör redovisar ett intressant förslag som följer detaljplan, samtidigt som ett normalt förfarande inte antas ge bättre förslag utan snarare riskerar att försena och fördyra processen för kommun och byggherrar. Metoden strider mot grundprincipen och beslut får endast tas av planeringchef. Beslut ska motiveras. Anbud Anbudsförfarande är mest lämpligt att använda för enskilda tomter där kommunen inte har några specifika krav utöver detaljplanens förutsättningar. Beslut om anbudsförfarande fattas av kommunstyrelsen. 3

23 Bedömningsgrunder vid normal markanvisning Generellt bör följande kriterier utgöra beslutsunderlag vid markanvisningstävling. Dessa kan specificeras och kompletteras beroende på projekt och område. Markpris: Kommunen säljer mark till marknadsmässiga priser. Markpris kan beslutas innan tävling, men kan även vara ett av urvalskriterierna. Mångfald i boendet: Växjö kommun har en grundläggande strävan att främja mångfald i boendet. Det innebär att det ska finnas en stor variation när det gäller upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar inom kommunen som helhet såväl som inom olika stadsdelar och områden. Miljö: Växjö kommun har höga ambitioner beträffande miljö och hållbarhet. Kommunen vill sammabeta med de byggherrar som aktivt driver dessa frågor framåt i ord och handling. Målsättningen är att skapa förutsättningar för byggherrar att utveckla olika aspekter på hållbart byggande utifrån de förutsättningar som gäller för respektive område. Växjö kommuns miljöprogram med underliggande dokument utgör grund vid utvärdering och byggherrar uppmuntras att visa ytterligare ambitioner. Konkurrens och mångfald på marknaden: Vid val av byggherre ska kommunen verka för att främja goda konkurrensförhållanden. Fler företag, både stora och små, ska ges möjlighet att etablera sig och kommunen ska sträva efter att få in fler intressenter inom samma område. På samma sätt strävar kommunen efter en mångfald bland arkitekter. Gestaltning: Växjö kommun lägger vikt vid områdets och bostadens utformning, både boende- och utomhusmiljö. Därför är hur väl byggherren följer detaljplan och i förekommande fall valda delar av gestaltningsprogram ett kriterium vid markanvisning. Organisation och genomförande: Kommunen är angelägen om en snabb bostadsproduktion. Det är därför viktigt att byggherren kan visa på en trovärdig organisation och ekonomisk möjlighet till genomförande. 4

24 Markpris och markanvisningsavgift När markanvisningsavtalet tecknas ska byggherren erlägga en markanvisningsavgift. Denna avgift utgör 5 % av den uppskattade köpeskillingen och räknas av köpeskillingen vid en försäljning. Markanvisningsavgiften återbetalas inte vid en avbruten markanvisning eller om köp inte kommer till stånd. Undantag görs om kommunen avbryter markanvisningen i förtid. Bedömning görs i det enskilda fallet ifall ytterligare undantag kan aktualiseras. Markpriset grundar sig priset på en extern, oberoende värdering av området och beslutas av kommunstyrelsen. Priset ska vara marknadsmässigt, men inte marknadsledande. Beslut om att tillämpa anbudsförfarande fattas av kommunstyrelsen. I köpeskillingen ingår gatukostnader, men inte till exempel anläggningsavgifter för vatten och avlopp eller anslutningsavgift för el eller fjärrvärme. Kommunen har härutöver att förhålla sig till EU: stadsstödsregler. Dessa innebär att kommunen inte får sälja mark till underpris eller köpa mark till överpris, samt att åtgärden leder till eller hotar att leda till snedvriden konkurrens och hotar påverka handeln mellan medlemsstaterna. Konsekvensen vid överträdelse blir att stödet kan komma att återkrävas. Överlåtelse av mark Om byggherren inom markanvisningstiden finner att det finns en marknad för sin produktidé tecknas ett köpekontrakt. I köpekontraktet villkoras att kvalitetskontroll i form av bygglov med mera ska ske innan byggherren får tillträde till fastigheten. När kvalitetskontroll är genomförd och köpeskilling erlagd kan byggherren påbörja byggnation. Villkor i köpekontrakt: Tillträde: Köparen får tillträda fastigheten när köpeskillingen är erlagd och kommunens uppställda kvalitetskrav och övriga giltighetsvillkor är uppfyllda. Kvalitetskraven kontrolleras under bygglovsprocessen. Normalt sker tillträde först när bygglov ges. Övriga giltighetsvillkor kan till exempel vara att fastighetsbildning ska ha vunnit laga kraft eller att köpekontraktet ska godkännas av kommunstyrelsen. Köpeskilling: Köpeskillingens storlek och vad som ingår i köpeskillingen redovisas. I avtalet regleras även när köpeskilling och handpenning ska erläggas. Byggnadsskyldighet: Vid försäljning av mark för bostäder gäller att planerad byggnad påbörjas inom 6 månader efter beviljat bygglov. Detta krav är viktigt för att inte fastigheten ska läggas i byggherrens markreserv. Vite: Om inte byggnadsskyldigheten eller andra villkor uppfylls utgår vite. Vitets storlek beror på överträdelsens art. Överlåtelseförbud: Köpare har inte rätt att överlåta avtalet vidare utan kommunens skriftliga godkännande. 5

25 Giltighet: För köpekontraktets giltighet krävs att Köparen har inkommit med ansökan om bygglov inom i kontraktet föreskriven tid. Tidsgränsen sätts vanligen till ca 6 månader efter undertecknat avtal. Ansökan om markanvisning Kommunen för en lista över byggherrar som har visat intresse av att bygga i Växjö. Intresselistan används som underlag för informationsutskick, inbjudningar till markansvisningstävlingar, med mera. Det är upp till varje enskild byggherre att se till att de kontaktuppgifter som har lämnats stämmer och är uppdaterade. Vid normalt markanvisningsförfarande (markanvisningstävling) annonseras tävlingen på kommunens hemsida och inbjudan att delta skickas till byggherrar på intresselistan. För att delta i en markanvisningstävling ska man följa anvisningarna i inbjudan. Byggherrar som i övrigt önskar markanvisning i Växjö ska anmäla detta till planeringskontoret. Vi strävar efter att behandla ansökan så skyndsamt som möjligt. Beroende på projektets art och förutsättningar i övrigt varierar den tid det tar innan beslut om markanvisning kan fattas. 6

26 Försäljning av verksamhetsmark Planeringskontoret ansvarar för kommunens verksamhetsmark. Samverkan sker med näringslivskontoret med ambitionen att skapa bra förutsättningar för såväl befintliga företag som nya företag i Växjö kommun. All mark som säljs för verksamhetsändamål är detaljplanelagd och har utbyggt vatten-, avlopps- och gatunät. Verksamhetmark säljs som råmark. För att möta verksamhetshavarens behov är marken inte avstyckad innan försäljning sker. Nödvändig fastighetsbildning står köparen för. Verksamhetshavare som är intresserade av verksamhetsmark kontaktar kommunens näringslivskontor. Efter förhandling tecknas köpekontrakt. Själva försäljningen sker genom planeringskontoret. Försäljning kan föregås av att företaget beviljas option på området. Markpris För verksamhetsmark finns ett grundpris beslutat av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen kan besluta om särskilt pris för sådan mark där det är motiverat utifrån områdets särskilda förutsättningar. Vid beslut av särskilt pris grundar sig priset på en extern, oberoende värdering av området. Markpriset ska vara marknadsmässigt, men inte marknadsledande. Markpriset beräknas utifrån antalet kvadratmeter som säljs. I köpeskillingen ingår gatukostnader, men inte till exempel anläggningsavgifter för vatten och avlopp eller anslutningsavgift för el eller fjärrvärme. Finns flera intressenter för ett specifikt markområde kan anbudsförfarande komma att tillämpas. Beslut om anbudsförfarande fattas av kommunstyrelsen. Vid försäljning av verksamhetsmark gäller samma regler som vid försäljning av bostadsmark beträffande EU:s stadsstödsregler. Option En option är en överenskommelse mellan kommunen och en verksamhetshavare som ger verksamhetshavaren rätt att under en begränsad tid ensam förhandla med kommunen om köp av mark inom ett verksamhetsområde. Optionstiden tidsbegränsas till maximalt 6 månader och kan förlängas högst 2 gånger. I optionsavtalet anges försäljningspris vid en framtida försäljning av området. Beslut om optionsavtal enligt ovan fattas av exploateringsingenjör. 7

27 Överlåtelse av mark När optionstiden upphör ska avtal om köp tecknas (köpekontrakt). En option är inte en förutsättning för köp. Köpekontrakt kan således tecknas direkt, utan föregående optionsavtal. I köpet anges de förutsättningar som gäller för köpet. Villkor i köpekontrakt: Tillträde: Köparen får tillträda fastigheten när köpeskillingen är erlagd och övriga giltighetsvillkor är uppfyllda. Övriga giltighetsvillkor kan till exempel vara att fastighetsbildning ska ha vunnit laga kraft. Köpeskilling: Köpeskillingens storlek och vad som ingår i köpeskillingen redovisas. I avtalet regleras även när köpeskilling ska erläggas. Byggnadsskyldighet: Vid försäljning av verksamhetsmark gäller i regel att den ska bebyggas med en för verksamheten permanent byggnad inom två år från tillträdesdagen. Detta krav är viktigt för att inte fastigheten ska läggas i byggherrens markreserv. Vite: Om inte byggnadsskyldigheten eller andra villkor uppfylls utgår vite. Överlåtelseförbud: Köpare har inte rätt att överlåta avtalet vidare utan kommunens skriftliga godkännande. Giltighet: För köpekontraktets giltighet krävs att köpeskillingen erläggs inom utsatt tid, samt att nödvändig fastighetsbilning vinner laga kraft. Även andra giltighetsvillkor kan förekomma. 8

28 Exploateringsavtal Ett exploateringsavtal är ett avtal mellan en kommun och en byggherre eller fastighetsägare om genomförandet av en detaljplan avseende mark som inte ägs av kommunen. Syftet med exploateringsavtalet är att klargöra och fördela ansvar, kostnader och intäkter. Avtalets exakta struktur och innehåll kan variera beroende på områdets unika förutsättningar. Upprättandet av exploateringsavtal, dess innehåll och vilka begränsningar som finns i avtalsfriheten regleras av 6 kap, i Plan- och bygglagen. Exploateringsavtal tecknas innan detaljplan har antagits och kräver för sin giltighet att detaljplanen antas och vinner laga kraft. Kommunstyrelsen fattar det formella beslutet att ingå exploateringsavtal. Ett upprättande av ett exploateringsavtal innebär inte ett ställningstagande från kommunen som planmyndiget. Kommunen kan varken garantera byggrätter eller att detaljplan vinner laga kraft. Villkor för exploateringsavtal I exploateringsavtalet regleras ansvar och kostnader för: o marköverlåtelse, markupplåtelser och skydd av allmänna anläggningar, o vem som ansvarar för projektering och utbyggnad av kommunaltekniska, anläggningar, samt o fördelningen av exploateringskostnaderna mellan kommunen och exploatören Kommunen har möjlighet att ta ut ersättning och avgifter av exploatören för: o allmänna vatten- och avloppsanläggningar, o gator, vägar, allmänna platser, med mera, o beslut om planbesked, lov, administrativa åtgärder, med mera, samt o granskning av projekteringshandlingar Exploateringsavtal får inte, helt eller delvis, överlåtas utan kommunstyrelsens godkännande. Detta gäller även överlåtelse till närstående företag. Om exploateringsavtal, efter kommunstyrelsens godkännande, överlåts gäller som villkor att exploatören och den part som övertar avtalet solidariskt ansvarar för avtalets rätta fullgörande. Utbyggnad av allmän plats och kommunaltekniska anläggningar Vid utbyggnad av allmän plats inom ett exploateringsområde där kommunen ska vara huvudman (kommunalt huvudmannaskap) ska upphandling ske i enlighet med Lagen om offentlig upphandling om inte kommunen utför arbetet i egen regi. Vid utbyggnad av allmän plats inom ett exploateringsområde där kommunen inte ska vara huvudman (enskilt huvudmannaskap) utför och beskostar exploatören arbetet. 9

29 Överlåtelse av och ersättning för mark För att genomföra en detaljplan krävs ofta att mark byts mellan parterna. Beroende på ägoförhållanden innan exploateringen kan det bli aktuellt dels att exploatören erhåller mark från kommunen (kvartersmark) och att exploatören överlåter mark till kommunen (mark för allmän plats). I normalfallet berör exploateringsområdet enbart mark ägd av kommunen och exploatören. Ibland innebär exploateringen att intrång sker på mark ägd av tredje man. Läggs allmän plats på tredje mans mark är grundprincipen att exploatören ska lösa in marken för att sedan överlåta denna till kommunen. Markbyte sker genom fastighetsreglering. Exploatören står förrättningskostnaderna. 10

30 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att styrdokumentet Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen ska vara en del i det framtida stadsplaneringsarbetet, samt uppdrar till kommunchefen att inkorporera styrdokumentet i det interna processarbete som kommunchefen har initierat. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har i 84/2015 hemställt åt kommunstyrelsen att anta styrdokumentet Riktlinjer för spontanytor i stadsplaneringen som en del i kommunens stadsplanering. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämnden har genomfört en kartläggning (se rapporten Kartläggning av bostadsnära spontanytor, Växjö stad ) av bostadsnära spontanytor. Baserat på slutsatserna i denna kartläggning har kultur- och fritidsnämnden tagit fram ett förslag på riktlinjer till kommunstyrelsen för spontanytor i stadsplaneringen. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (planeringschefen) För kännedom Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

31 Kartläggning av bostadsnära spontanytor Växjö stad VÄXJÖ KOMMUN, KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN den 20 maj 2015

32 Kartläggning av bostadsnära spontanytor Växjö stad Kartläggning av bostadsnära spontanytor Innehåll BAKGRUND... 2 INLEDNING... 2 SYFTE... 3 MÅL... 3 METOD... 3 URVAL... 3 AVGRÄNSNINGAR... 3 DEFINITIONER... 4 SPONTANIDROTT... 4 SPONTANIDROTTSPLATS... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV... 4 BARNS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV... 4 UNGDOMARS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV... 4 VUXNAS FÖRYTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV... 5 ÄLDRES FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT LIV FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER... 5 PLANERING AV SPONTANIDROTTSPLATSER... 5 UPPLEVELSEVÄRDEN... 6 LOKALISERING... 7 HELHET... 7 SAMARBETE... 8 BARRIÄRER... 8 BEFINTLIGA SPONTANYTOR... 9 ARABY... 9 EVEDAL, KRONOBERG HOV HOVSHAGA HÖGSTORP NORR NORREMARK RÄPPE SANDSBRO SÖDER TELEBORG VÄSTER ÖJABY ÖSTER ANALYS FÖRSLAG TILL UTVECKLING

33 Bakgrund Kultur- och fritidsförvaltningen har av dåvarande fritidsnämnden fått i uppdrag att kartlägga bostadsnära spontanytor i Växjö stad. Miljöer för spontanidrott skapar sociala mötesplatser och främjar fysisk aktivitet och folkhälsa. Avståndet och tillgängligheten från bostaden till en anläggning har en avgörande betydelse för om människor är fysiskt aktiva eller inte. Forskning visar att ju fler anläggningar det finns i ett bostadsområde eller i dess närhet, desto högre sannolikhet att de boende är regelbundet fysiskt aktiva. Ett flertal medborgarförslag har pekat på önskemål och behov av fler spontanytor och näridrottsplatser. Inledning Dagens samhälle motverkar ofta fysisk aktivitet och främjar en stillasittande livsstil genom utformningen av våra städer och landskap, minskade krav på fysisk aktivitet i arbetslivet och dagens teknik. Fler och fler forskare, samhällsplanerare och politiker inser betydelsen av den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet och behovet av miljöer som underlättar en fysiskt aktiv livsstil. För att påverka den långsiktiga utvecklingen krävs insatser som förbättrar den byggda miljön. Dessa insatser har också bättre förutsättningar att nå en större del av befolkningen och är ett mer realistiskt alternativ till att främja rörelse hos de minst aktiva samhällsgrupperna. Hela samhället inte minst kommuner och landsting har mycket att vinna på att skapa goda möjligheter för fysisk aktivitet. Sjukdomsbördan relaterad till fysisk inaktivitet orsakar samhället stora förluster i form av kostnader för sjukvård och produktionsbortfall, vilket uppskattas till 6 miljarder kronor per år i Sverige. Fysisk inaktivitet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Det har konstaterats att var fjärde svensk befinner sig i riskzonen och rör sig så lite att det kan medföra ohälsa och för tidig död. Det enda som kan förbättra hälsan för denna grupp är ökad motion och fysisk aktivitet. Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet av måttlig intensitet som utförs dagligen i 30 minuter eller minst högintensiv aktivitet tre gånger i veckan. För barn är rekommendationen 60 minuter varje dag och bör inkludera både måttlig och hög intensitet. Aktiviteten kan delas upp på flera pass under dagen och bör vara så allsidig som möjligt. Forskning visar att närliggande platser för fysisk aktivitet, motion och rekreation är mycket viktiga för att skapa goda förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Några framträdande slutsatser är: Parker och grönområden har stor betydelse för fysisk aktivitet utomhus. Frågor som rör natur och grönytor har generellt sett haft en låg prioritering i samhällsplaneringen. Kombinationen av fysisk aktivitet och naturupplevelser har stor potential för förebyggande och behandlade arbete när det gäller att främja mental hälsa. Parker och grönområden i tätortsmiljöer har en framträdande roll i det här arbetet. Sambandet mellan tillgänglighet till stödjande miljöer för fysisk aktivitet till exempel parker, grönområden, anläggningar för motion och rekreation och människors aktivitetsnivå verkar följa ett dos responsförhållande. Det innebär att ju fler stödjande miljöer, platser och anläggningar det finns i ett område, desto högre sannolikhet är det att de som bor i området är regelbundet fysiskt aktiva. I USA har motsvarigheten till Statens folkhälsoinstitut i Sverige funnit att det är möjligt att öka andelen människor som motionerar med 25 procent genom att skapa eller förbättra närbelägna platser och anläggningar för motion och rekreation. Vardagsaktiviteter som leder till fysisk aktivitet kan ge lika goda hälsoeffekter som en mer målmedveten och organiserad fysisk träning. Dessutom är de vardagliga fysiska aktiviteterna lättare att komma igång med, integrera i vardagsrutinerna och upprätthålla. Sammanfattningsvis är det således så att förutsättningarna till att utöva spontanidrott i en kommun eller ett bostadsområde är nära förknippat med tillgången till grönområden och bostadsnära naturmark. Kartläggning av bostadsnära spontanytor

34 Syfte Syftet med kartläggningen är att visa på hur spontanytorna är fördelade inom Växjö stad för att få en överblick i vad medborgarna erbjuds idag och även visa på eventuella utvecklingsmöjligheter. Kartläggningen ska utgöra en del i den plan för strategisk anläggningsförsörjning som ska tas fram för idrotts- och friluftsanläggningar i Växjö kommun. Mål Målen med kartläggningen är att får en överblick över: De ytor med särskilda installationer/utrustning som finns avsedda för spontanidrott och vilka ytskikt de har De aktivitetsytor som finns utöver de med särskilda installationer som ändå används för olika former av fysisk aktivitet och vilka ytskikt de har Vilka ytor som går att använda året om Användbarhet och tillgänglighet för ytorna/anläggningarna, samt hur enkelt det är att ta sig dit Vilka målgrupper som använder spontanyrorna, samt eventuell anpassning för specifik målgrupp Vilka ytor som i framtiden skulle kunna användas till spontanidrott Metod Den faktiska kartläggningen har skett genom samarbete med utbildningsförvaltningen (dåvarande skol- och barnomsorgsförvaltningen) samt tekniska förvaltningen tillsammans med de kommunala bostadsbolagen. De har alla bidragit med information om vilka spontanytor som finns inom respektive område idag och vilka behov och möjligheter som finns. Ett flertal besök på olika platser i Växjös stadsdelar har också genomförts för att få en tydlig bild av befintliga ytor, behov och möjligheter. För att skapa en väl underbyggd rekommendation inför framtiden har stor vikt lagts vid forskning kring behovet av spontanidrottsplatser och trender inom fysisk aktivitet, motion och träning. Kartläggning av bostadsnära spontanytor Urval Samtliga Växjös stadsdelar har setts över i denna kartläggning men vi har valt att enbart se till spontanidrottsplatser som är kommunalt ägda alternativt ägda av de kommunala fastighetsbolagen, Vidingehem, Växjöbostäder 1 (före detta Hyresbostäder och Växjöhem) och Vöfab. Vi har även valt att se till ytor ägda av Arenastaden i Växjö AB, Co-fastigheter och Vidéum. Avgränsningar Denna kartläggning innefattar planlagda ytor avsedda för fysisk aktivitet eller som ofta används för ändamålet, utan krav på särskilda installationer/utrustning för specifika idrotter. Lekplatser, badplatser, skogspartier, spår och leder innefattas inte av denna kartläggning. I Växjö stad finns också ett antal privatägda bostadsbolag som också har ytor för spontanidrott. Dessa ytor omfattas dock inte i denna kartläggning. 1 Hyresbostäder och Växjöhem ombildades under kartläggningens gång till ett gemensamt bolag, Växjöbostäder, i rapporten används Växjöbostäder som benämning.

35 Definitioner Att definiera vad spontanidrott och därmed även spontanidrottsplatser är inte helt enkelt. Nedan beskrivs de definitioner som valts för denna kartläggning. Spontanidrott Spontanidrott har två övergripande dimensioner lek och egenorganiserad. Den kan vara idrottsliknande dock utan att helt och hållet följa alla givna regler och dokumentationskrav av resultat. Spontanidrotten innebär ibland eller ofta att aktiviteten utförs i vanliga vardagskläder men den kan också vara planerad motion i syfte att förbättra hälsan och utföras i speciella träningskläder. Aktiviteterna är ofta nära förknippade med friluftsliv och naturbaserad rekreation men kan även utföras i miljöer med hårdgjorda ytor. I denna kartläggning ser vi spontanidrott som synonymt med fysisk aktivitet utanför föreningsdriven eller kommersiell verksamhet. Spontanidrottsplats Spontanidrottsplats definieras som en permanent yta belägen i eller i rimlig närhet av boendemiljö och är lätt att nå. Platsen är utformad för många olika former av fysisk aktivitet. Ytan kan vara mark, vattenrelaterad eller under tak, den kan också vara integrerad i park- och stadsmiljö. Platsen är öppen för alla människor och är varken avgiftsbelagd eller reserverad för föreningsdriven aktivitet. Denna kartläggning innefattar planlagda ytor avsedda för fysisk aktivitet eller andra ytor som ofta används för ändamålet, med eller utan särskilda installationer för specifikt ändamål. Därför används fortsättningsvis begreppet spontanyta istället för spontanidrottplats i rapporten. Exempel på spontanytor som omfattas av kartläggningen är tennisbanor, fotbolls-, basket- och beachvolleybollplaner, kulananläggningar och andra näridrottsplatser, öppna ytor i parkområden, styrketräningsplatser, isbanor, cykelparker, skateramper, mountainbikebanor, pulkabackar samt övriga planlagda aktivitetsytor som används för olika former av spontanidrott. Förutsättningar för ett aktivt liv Beroende på ålder, fysiska och mentala förmågor har människan olika förutsättningar för ett aktivt liv. Nedan ges en beskrivning av dessa förutsättningar och trenderna inom respektive område lyfts fram. Barns förutsättningar för ett aktivt liv Barn rör sig betydligt mer när de är utomhus än inomhus där stillasittande aktiviteter ofta är i fokus. Tyvärr är det så att trenden visar att barnen tillbringar allt mindre tid utomhus, övervikt och fetma hos barn ökar dramatiskt och även den mentala ohälsan ökar. Barn har sämre förutsättningar att på egen hand ta sig till olika platser för lek och rekreation än vad vuxna har, bland annat på grund av hög trafikvolym och höga hastigheter på motorfordon samt ökat avstånd till utbud. Forskning visar på att åtgärder som ökar tryggheten och säkerheten i barnens närmiljö ökar barns utomhusvistelse men det krävs också att de olika ytorna är sammanhängande och spännande för att attrahera barnen och för att ge goda förutsättningar för att på egenhand upptäcka och utforska sin närmiljö vilket är mycket viktigt för barns oberoende, personliga utveckling och rörelsevanor. Även om möjligheterna för barns fysiska aktivitet har minskat de senaste 40 åren med anledning av samhällsutveckling där alltmer av barnens vardag och fritid institutionaliserats och organiserats kan man dock se en annan trend under de senaste åren. Spontanidrotten har börjat ta ny mark bland annat genom skateboard, inlines och cykel. Barn och unga tycker om platser där de kan utöva aktiviteter, som är naturrelaterade samt estetiskt tilltalande. Ungdomars förutsättningar för ett aktivt liv Under ungdomsåren minskar den fysiska aktiviteten markant i jämförelse med barnåren. När det gäller ungdomarnas träningsvanor har det skett en polarisering där de som regelbundet sysslar med fysisk aktivitet gör det ofta och mycket medan de som inte är fysiskt aktiva blir alltmer stillasittande. Även bland ungdomar har haft en dramatisk minskning av spontanidrott genom åren men även här har intresset ökat de senaste åren. Bland ungdomarna är det framförallt skateboard, inlines, bmx och parkour samt anläggandet av näridrottsplatser som Kartläggning av bostadsnära spontanytor

36 bidragit till ökningen. Filmer med våghalsig akrobatik på internet inspirerar fler att bli aktiva. Vintertid är det populärt att åka skridskor, pulka och längdskidor. Vuxnas förytsättningar för ett aktivt liv Minskningen av fysisk aktivitet fortsätter efter ungdomsåren in i vuxenåldern. Socioekonomiskt svaga grupper och de med utländsk bakgrund är mindre fysiskt aktiva och har en högre sjukdomsbörda än andra grupper, dessutom nyttjar de grönområdena i mindre utsträckning än övriga grupper. I den tidiga vuxenåldern har de flesta fortfarande en god hälsa och fysisks kapacitet, men tidsbrist och andra prioriteringar bidrar till att många minskar sin totala fysiska aktivitet. Här har bland annat kommunerna och idrottsföreningarna viktiga roller för att underlätta för motionsutövning och spontanidrott. Äldres förutsättningar för ett aktivt liv Förmågan hos äldre människor att ta sig till olika platser och för att utöva fysiska aktiviteter varierar stort. Generellt medför dock stigande ålder försämrad muskelstyrka, balans och reaktionsförmåga. Detta ställer stora krav på att byggda miljöer utformas för att stimulera oberoende liv och utomhusvistelse för äldre, trygghet och säkerhet är avgörande. Andra faktorer som främjar utevistelse och fysisk aktivitet hos äldre är bland annat den sociala sammanhållningen i bostadsområdet, en varierad markanvändning och mångfald av närliggande utbud, promenadvänlighet och tillgång till närnatur. Förutsättningar för ett aktivt liv för personer med funktionshinder Den generella kunskap som finns om betydelsen av fysisk aktivitet gäller även personer med någon form av funktionshinder. Att röra på sig kan vara nödvändigt för att bevara den hälsa som finns och för att inte förvärra en redan uppkommen skada eller sjukdom. Någon enhetlig anpassning för funktionshindrade går inte att genomföra för alla med någon form av nedsättning, då begränsningarna hos dessa personer är väldigt olika. Detta innebär att personer med vissa former av funktionshinder har särskilda svårigheter i den byggda miljön då den ofta är planerad och utformad för människor utan funktionsnedsättning. Det krävs god planering för att undanröja detta problem, det är en mänsklig rättighet att kunna ta del av och använda alla samhällsfunktioner. Nära, tillgängliga och användbara spontanidrottsplatser för personer med funktionsnedsättning är extra betydelsefullt eftersom de ofta har sämre mobilitet än vad andra grupper har. Kartläggning av bostadsnära spontanytor Planering av spontanidrottsplatser Idag är trenden sådan att det ställs stora krav på att när som helst och var som helst kunna utöva fritidsaktiviteter och ha ett socialt liv. Intresset för ett individualiserat idrottande ökar alltmer och detta är något som måste tillgodoses. Dessutom finns allt fler intresseinriktningar i dagens diversifierade samhälle som måste tillfredställas och jämkas samman, vilket ställer stora krav på det offentliga rummet. En tydlig trend idag är att vi bygger för en alltmer högpresterande idrott genom anläggningar med allt högre standard. Prestigarenorna förväntas ofta locka stora evenemang och i förlängningen inkomster åt staden. Ofta används dessa arenor i städernas marknadsföring utåt. Det är dock få städer som i dessa sammanhang skryter med att de har god tillgänglighet till fritidsaktiviteter och grönytor i bostadsområdena. Trots att det är faktorer som social service, trygghet och utbudet av fritidsaktiviteter som väger tungt när livskvaliteten för medborgarna i städer eller kommuner rankas. Tyvärr är det dessutom långt ifrån alla som kan ta del av dessa fina anläggningar. För att slå vakt om idrottens tillgänglighet bör vi därför skapa en kompletterande trend som sätter idrottens sociala och hälsomässig värden i förgrunden. Detta genom att göra det enklare att ta sig in på idrottens fält. Vi måste arbeta för att göra idrotten mer attraktiv för så många som möjligt. För att uppnå detta bör vi väva in idrotten och den fysiska aktiviteten med den byggda miljön. Den fysiska översikts- och detaljplaneringen samt även designen av idrottsanläggningarna har betydelse för om människor kan känna sig uppmuntrade och inbjudna. Om vi lyckas kombinera ett brett 5

37 idrottande i befolkningen utifrån lekens och det sociala mötets värdegrund med de rent idrottsliga prestationerna och framgångarna så samverkar dessa två och bidrar till en positiv utveckling för samhället i övrigt. Viktig att komma ihåg är att det inte bart är gröna ytor som inbjuder till fysisk aktivitet och välbefinnande utan många uppskattar hårda urbana, traditionella stadsmiljöer och finner dessa minst lika inbjudande. Därmed är en variation mellan dessa två att föredra. Upplevelsevärden Bara för att det finns gröna ytor och spontanidrottsplatser betyder det inte per automatik att de är attraktiva och används flitigt. Grundprincipen är att miljöerna behöver vara sammanhängande, trygga men ändå spännande. Växjö kommuns grönstrukturprogram lyfter fram tio olika upplevelsevärden som människor särskilt uppskattar när de besöker en park eller ett grönområde. Åtta av dessa värden har identifierats genom forskning som genomförts de senaste 20 senaste åren kring grönområdens kvalitet, innehåll och egenskaper. Utöver dessa lades till ytterligare två värden i Grönstrukturplanen vilka bedömts som särskilt intressanta utifrån Växjös förutsättningar. Frihet och rymd: Landskap och platser med öppna vyer och utblickar. Öppna kulturlandskap, utblickar över vatten eller utsikt från höjder. Känsla av frihet. Skogskänsla: Sammanhängande större skogsområden där man kan ta långa promenader och vandra i timmar. Känslan av att träda in i en annan värld, där man lämnar staden bakom sig. Framförallt naturens ljud. Rofylldhet: Lugn, trygg oas och avskildhet. Naturens ljud överväger med t.ex. vindsus, vattenporl och fåglar. Städat, välskött. Vildhet: Vildvuxet och till synes orört där man kan känna fascination inför det vilda. Naturen eller växtligheten som tagit överhanden. Ofta flerskiktad vegetation med tidvis rik markflora. Kan vara ett mindre område men tyst och lugnt, naturens ljud överväger. Stora stenar, slingrande stigar, mystik som lockar till upptäcktsfärder. Artrikedom: Mångfald och myller. En variation eller ett överdåd av träd, buskar och blommor. Såväl skapat och anlagt som naturligt och friväxande. Rikt insekts- och fågelliv. Kan vara knutet till vissa årstider som t.ex. ett hav av vitsippor. Samvaro: Folkliv, kvällsliv, intensivt och nöjen. Centralt i staden är de ofta belysta, välskötta och utsmyckade och har likhet med stadens torg. I stadens utkant utgörs de av givna samlings- och mötesplatser som t.ex. etablerade picknick-/grill- eller festplatser. Lekfullhet: Robust miljö som tål och inspirerar till lek i olika former. Möjlighet att kunna förändra. Öppna platser. Tryggt och omgärdat. Oömma växter, buskar att gömma sig i. Skapade lekplatser men också skyddade bostadsnära naturmiljöer. Kulturhistoria: Platser och landskap med kulturprägel. Fornlämningar, stengärdesgårdar, gamla träd, platsbildningar. Platser som berättar en historia eller har en stor betydelse för stadens och stadsbornas identitet. Allmänningen: Stora öppna ytor, ofta med klippt gräs, utan bestämd användning. Viss avskildhet och avgränsat mot vägar och bebyggelse. Robust och tålig miljö för liv och rörelse. Bjuder in till t.ex. bollspel, kubb, picknick, is-spolning eller större konserter. Skalan kan skifta från bostadsområdets mindre yta till ytor för en större samling människor. Friluftsliv och aktivitet: Områden särskilt viktiga för friluftsliv, motionsaktiviteter och strapatser i naturen. Ofta större friluftsområden med elljusspår, leder, ridvägar, badplatser, idrottsanläggningar, bryggor, stränder. Vatten eller en varierad och utmanande natur en viktig del. Känsla av trygghet, god tillgänglighet och viss information vid entréplatser. Viktigt att tänka på i planeringen är att skapa en variation mellan ensidigt och blandat. Det är på många sätt bra med platser som skapar möten mellan olika grupper, det skapar tryggare och mer levande miljöer. Fördelaktigt är också om platsen kan utnyttjas stora delar av dygnet. I blandade miljöer ökar chansen till att man blir inspirerad av att utöva fysisk aktivitet och om vi ser andra som aktiverar sig kan vi påverkas och inspireras. Det finns dock Kartläggning av bostadsnära spontanytor

38 tillfällen när det inte känns tryggt att olika grupper möts, det måste finnas platser där en viss grupp känner sig fredad. Yngre barn behöver ytor som inte domineras av äldre barn. Ungdomar behöver platser där de kan aktiverar sig utan vuxnas kontroll. Flickor behöver ytor där det är de som sätter ramarna och reglerna. Spontanfotbollsspelarna behöver ytor som inte kan bokas upp av föreningsidrotten. Vi kan med hänvisning till ovanstående slå fast att attraktiva, rena och trygga miljöer är viktiga för fysisk aktivitet. Faktum är att dessa platser dessutom bidrar till att öka tryggheten i stort. Det har visat sig att i områden som har rustats upp och där platser för möte och fysisk aktivitet skapats har vandalismen sjunkit och rent av försvunnit. Viktigt är dock att inte dra det här med trygghet och säkerhet till sin spets. I Sverige har vi sett en tendens till att vi med formalistiska säkerhetsföreskrifter och stel planering skapat tillrättalagda miljöer som inte ger utrymme för barn/människors egen kreativitet. Det är inte de mest estetiska och säkra miljöerna som är mest attraktiva bland barn och ungdomar. Det krävs flexibilitet och det kan vi bland annat uppnå genom att låta barn och ungdomar medverka. Enligt barnkonventionen har barn och unga rätt till säkra och utvecklande miljöer, rörelsefrihet, utmaningar och trygghet. Lokalisering Platser för spontanidrott bör vara belägna i närheten till boendemiljö, skola, barnomsorg, äldreomsorg samt parker och grönområden. Dessutom bör man också beakta faktorer som trafiksäkra anslutningar, hur naturmiljön ser ut, tillgänglighet (även för funktionsnedsatta), naturtypografi och väderkänslighet. Det ska finnas belysning och platsen ska ha god överblickbarhet från omgivande fastigheter. Platsen ska vara väl integrerad med övrig bebyggelse och rörelsestråk. En målsättning kan vara att alla ska ha tillgång till någon form av yta för spontanidrott inom 300 meter från bostadsadressen, i de fall detta inte är möjligt ska det i alla fall finnas inom rimligt gång- eller cykelavstånd, 1 respektive 3 kilometer. Det går att öka tillgängligheten till och användningen av friytor, rekreationsområden och idrott i ett område utan att tillföra ny friyta. Exempelvis genom att förbättra gångstråk, bygga bort barriärer, minska biltrafik och hastigheter, förbättra belysning med mera. Kartläggning av bostadsnära spontanytor Växjö kommuns Grönstrukturprogram lyfter fram vikten av närheten till grönytor av olika slag. För att ett grönområde ska besökas ofta måste det vara lätt att nå från bostaden. Forskning har visat att 300 meter till fots är den längsta sträcka som de flesta är beredda att ta sig i vardagen till en mindre park eller naturområde. Är avståndet längre besöker man området mer sällan. Till ett större friluftsområde kan man tänka sig att gå 1-2 kilometer. Tar man cykeln kan man tänka sig en sträcka på ca 3 kilometer. Bland andra rekommenderar Folkhälsomyndigheten att det inom 50 meter från bostaden bör finnas ett mindre grönområde med bland annat lekplats de minsta barnen. Studier visar att barn i skolåldern tillbringar mycket tid i sitt bostadsområde, ofta inom en ganska snäv radie från bostaden. I många områden råder en geografi så kallad bundenhet bland barn och unga. Detta innebär att det finns ett stort behov av miljöer för fysisk aktivitet i bostadsområdena. I områden med förhållandevis låg socioekonomisk status sker en stor andel av den fysiska aktiviteten i oorganiserad/spontan form. Detta betyder att efterfrågan på näridrottsplatser och andra stödjande miljöer för fysisk aktivitet är stor i dessa områden. Kopplingen mellan skola och fritid är betydelsefull. I denna har de skolnära näridrottsplatserna en viktig funktion. Ungdomarna lär sig använda idrottsplatsen och integrerar den i sitt dagligrum. Helhet Den ultimata spontanidrottsplatsen ska erbjuda fysisk aktivitet men också glädje, spänning, social kontakt, avspänning och naturupplevelse. Platsen ska därmed tillfredsställa många olika grupper och mänskliga behov. Områden som innehåller många upplevelsevärden och stimulerar många olika aktivitetsformer gynnar de flesta människor och grupper. Ett varierat och tillgängligt stadsrum är helt avgörande för att skapa liv och rörelse, medan enformiga och stängda miljöer motverkar detta. Det mest fördelaktiga är om ytorna kan användas året om, även om aktiviteterna varierar. 7

39 Samarbete När människors idrottande flyttar ut från de traditionella arenorna och behovet av ytor för spontanidrottande ökar måste offentliga projekt och privata initiativ ses som komplement till varandra. För att strategiskt kunna arbeta med detta krävs ett nämnds- och förvaltningsövergripande samarbete. Detta för att möjliggöra att fritidsfrågorna finns med redan tidigt i planeringsstadiet vid exempelvis planering av nya områden och förtätning i staden. Planarkitekter och kultur- och fritidsstrateger måste samarbeta för en bättre helhetssyn i samhällsplaneringen. Dessutom är det viktigt att ta tillvara den styrka och kompetens som finns i olika lokala föreningar såsom bostadsrättsföreningar, Smålandsidrotten, idrottsföreningar och andra intresserade grupper. Exempelvis kan en multiarena vid en skola användas av eleverna på skoltid medan allmänheten kan nyttja den på eftermiddags och kvällstid. Traditionella idrottshallar skulle kunna kompletteras ned ytor för individuell motion och träning för att locka fler användare. Frågor som rör spontanidrott och ökad rörelse på offentliga platser bör synas i förvaltningsövergripande strategier. Tillsammans bör frågor diskuteras som i stadsplaneringen kan sporra till fysisk aktivitet och som kan bidra till ökad trygghet, bättre hälsa för alla, ökad rörlighet för barn och unga etcetera. Om man som kommun ska kunna arbeta långsiktigt med hållbar och attraktiv kommunutveckling är det avgörande att man har klart för sig hur befolkningens välbefinnande hänger ihop med utveckling och bevarande av den byggda miljön. Barriärer Det finns flera orsaker till att vi inte tillämpar så mycket fysisk aktivitet som vi borde. De vanligaste barriärerna är bilar och andra motorfordon kör för fort, trafikvolymen är för stor, att man är orolig för att drabbas av brott, att belysningen är bristfällig, att man inte har tillgång till anläggningar för motion eller rekreation och att det saknas gång- och cykelbanor. Dessutom har frågor som rör naturen och grönytorna generellt sett varit lågt prioriterade trots att grönområden och annan bostadsnära natur har stor betydelse för möjligheten till fysisk aktivitet utomhus. Kartläggning av bostadsnära spontanytor

40 Befintliga spontanytor Nedan visas sammanställningar i matrisform av de spontanytor som finns i Växjö stad. För att kunna visa på fördelningen av ytorna presenteras de områdesvis. Ytorna är även karterade i GIS-kartan och kommer när allt är klart att publiceras i handläggarkartan för alla användare. Valda delar kommer även att finnas tillgängliga som information för medborgarna via Växjö kommuns hemsida. Pulkabacke Fotboll Näridrottsplats Basket Bordtennis Isbana Beachvolleyboll Tennis Styrketräning Boule Skateramp/skatepark Parkour Bouldering Frisbeegolf Övrig planlagd yta Belysning finns Araby Antal invånare Prognos personer personer Placering Araby park arena x x x x Arabyparken x x x x x Hjalmar Petris väg x x Centrumskolan x x x x Höstvägen/Sommarvägen x x Kartläggning av bostadsnära spontanytor Kommentarer Araby park arena Beachfotbollsplan, multiarena med konstgräs. Belysning finns på samtliga ytor. Arabyparken parken är upplyst kring gång- och cykelvägar vilket även lyser upp spontanytorna något. Fotbollsplanen har gräsunderlag. Hjalmar Petris väg grusfotbollsplan med belysning, möjligt att åka pulka i slänten ner mot Arabyparken. Centrumskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Höstvägen/Sommarvägen Multiarenan har asfaltsunderlag och belysning. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på skolgården medan kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för driften av ytorna utanför Araby Park Arena och tekniska förvaltningen ansvarar för ytorna i Arabyparken samt den stora grusplanen vid Hjalmar Petris väg. Spontanytorna på Höstvägen/Sommarvägen ligger under Växjöbostäders ansvar. 9

41 Evedal, Kronoberg 2 Antal invånare Prognos personer 283 personer Placering Evedal x x x Kommentar Evedal tennisbana med asfaltsunderlag, stor öppen grusyta och fler öppna gräsytor. Drift Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för driften på Evedal. Hov Antal invånare Prognos personer personer Placering Klarinettvägen x x Norregårdskolan x x Pilbäckskolan x x x x x Seminarievägen x x Skogslyckevägen x Spetsamossen x x x Tomtabacken x Kommentarer Klarinettvägen mindre grusfotbollsplan med små mål för bollspel, ytan har belysning. Här finn sockså en öppen asfalterad yta som kan användas till olika former av spontanidrott. Norregårdskolan Stor grusfotbollsplan med tillgång till sex mål, här finns också en öppen gräsyta samt längdhopp och kastyta med rödgrusunderlag. Pilbäckskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Den större grusfotbollsplanen norr om skolan spolas till is på vintern har belysning på ena långsidan. Den mindre fotbollsplanen på skolgården har också grusunderlag. Seminarievägen grusfotbollsplan med belysning, basketkorg med grusunderlag. Skogslyckevägen mindre grusfotbollsplan med små mål för bollspel, planen är helt igenväxt med ogräs. Spetsamossen Cirkusfotboll (stor rund yta med många fotbollsmål), både fotbollsytan och skateparken har belysning, stora gräsytor finns för diverse aktiviteter. Tomtabacken pulkabacke med belysning Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på samtliga skolgårdar inom området medan tekniska förvaltningen ansvarar för driften av spontanytorna på Klarniettvägen, Skogslyckevägen, Spetsamossen och Tomtabacken. Växjöbostäder sköter driften av fotbollsplanen på Seminarievägen. 2 Området ligger utanför Växjö tätort men är av betydelse för befolkningen inom tätorten och har därför inkluderats Kartläggning av bostadsnära spontanytor

42 Hovshaga Antal invånare Prognos personer personer Placering Björnbärsvägen/Vallmästarevägen x x Frustuguvägen x x Gustavslundskolan x x x x x Hovshagaskolan x x x x Kapellvägen x Lugnets park x x Merkuriusvägen x Novembervägen x Påskvägen x x x Slottsbrovägen x Uranusvägen x x Vasavägen x Östra Lugnets skola x x x x x Kommentarer Björnbärsvägen asfaltsyta och grusfotbollsplan med belysning. Frustuguvägen grusfotbollsplan med belysning och en basketkorg med asfaltsunderlag. Gustavslundskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Multiarenan har asfaltsunderlag, fotbollsplanen har grusunderlag. Övriga ytor består bland annat av asfaltsytor, gräsytor och bollplank. Hovshaga skolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. På skolgården finns två fotbollsytor med grusunderlag varav den ena omgärdas av en sarg. Kapellvägen Pulkabacke Lugnets park grusyta med mindre fotbollsmål samt stora gräsytor. Merkuriusvägen gräsyta med ett fotbollsmål Novembervägen grusfotbollsplan med belysning Kartläggning av bostadsnära spontanytor Påskvägen grusfotbollsplan med belysning, ytan spolas till is på vintern. Slottsbrovägen gräsyta för fotboll Uranusvägen gräsyta för dagvattenhantering som kan användas för bollspel, små mål finns. Östra Lugnets skola belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Multiarena med konstgräsunderlag. Övriga ytor består bland annat av en mindre grusyta som spolas till is på vintern samt asfaltsytor. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på samtliga skolgårdar inom området. Tekniska förvaltningen ansvarar för spontanytorna vid Björnbärsvägen, Frustuguvägen, Kapellvägen, Lugnets park, Merkuriusvägen, Novembervägen, Påskvägen, Slottsbrovägen och Uranusvägen. 11

43 Högstorp Antal invånare Prognos personer personer Placering Björktrastvägen x Högstorpskolan x x x x x x Skansvägen x Svanvägen x x Talgoxevägen x Törnsångarevägen x x Vildgåsvägen x x Kommentarer Högstorpsskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Fotbollsplanerna har gräsunderlag. Övriga ytor består bland annat av löparbanor, längdhoppsgrop, asfaltsytor och bollplank. Tennisbanan saknar nät, används idag för landhockey. Svanvägen gräsyta. Talgoxevägen grusfotbollsplan med belysning. Törnsångarevägen gräsfotbollyta Vildgåsvägen grusfotbollsplan med belysning, ytan spolas till is på vintern. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på Högstorpskolan medan tekniska förvaltningen ansvara för driften på övriga spontanytor inom området. Norr Antal invånare Prognos personer personer Placering Pär Lagerkvists väg x x Fagrabäckskolan x x Kristina Nilssons väg x x Lillestadskolan x x x x Teknikum x x Kommentarer Fagrabäckskolan stora gräsytor, tre tennisbanor med asfaltsunderlag, löparbanor, längdhoppsgrop och asfaltsytor Lillestadskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. De övriga ytorna består bland annat av löparbanor, bollplank, kastyta, asfaltsytor och gräsfotbollsplan (en igenväxt grusfotbollsplan). Kristina Nilssons väg fotbollsplanen har gräsunderlag. Teknikum tre tennisbanor med asfaltsunderlag Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på samtliga skolgårdar inom området medan tekniska förvaltningen ansvarar för driften av pulkabacken och fotbollsplanen på Pär Lagerkvists väg. Spontanytorna på Kristina Nilssonsväg har Växjöbostäder ansvar för. Kartläggning av bostadsnära spontanytor

44 Norremark Antal invånare Prognos personer 202 personer Placering Norrastugan x VAIS-torpet x x Kommentarer Norrastugan styrketräning, här finns belysning VAIS-torpet 3 styrketräning med belysning, stor gräsyta Drift Styrketräningsutrustningen vid Norrastugan respektive VAIS-torpet ligger under kultur- och fritidsförvaltningens driftsansvar. Räppe Antal invånare Prognos personer personer Placering Bergundaskolan x x x Sågmästarevägen x Tunnbindarevägen x Kommentarer Bergundaskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Övriga planlagda ytor består av asfaltsytor och gräsytor. Sågmästarevägen gräsyta med mindre mål för bollspel. Tunnbindarvägen (Bergsnäs) gräsyta med ett mindre mål Kartläggning av bostadsnära spontanytor Drift Vöfab ansvarar för driften av Bergrundaskolan, tekniska förvaltningen ansvara för övriga ytor. Sandsbro Antal invånare Prognos personer personer Placering Björkvägen x x x Brinkvägen x Movallen x x x x Sandsbro skola x x x x x Kommentarer Björkvägen stor grusyta med belysning, stora gräsytor. Brinkvägen pulkabacke med belysning. 3 Ytan ligger egntligen utanför Växjö tätort men har betydelse för området i Fylleryd och tas därför med i alla fall. 13

45 Movallen grusyta med belysning, ytan spolas till is på vintern, fotbollsplan med gräsunderlag Sandsbro skola belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Den ena fotbollsplanen har gräsunderlag och den andra är en grusfotbollsplan. Övriga planlagda ytor består bland annat av aktivitetsyta med asfaltsunderlag och sarg och löparbanor. Drift Vidingehem ansvarar för driften av ytorna på skolgården. Tekniska förvaltningen bär ansvaret för ytorna på Björkvägen, Brinkvägen och Movallen. Söder Antal invånare Prognos personer personer Placering Bäckaslövskolan x x x Domprostmossen x x x Kala höjden x Strandbjörket x x x Kommentarer Bäckaslövskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Här finns två grusfotbollsplaner och bollplank. Domprostmossen grusfotbollsplan med belysning, ytan spolas till is vintertid, här finns också stora gräsytor. Kala höjden pulkabacke med belysning. Strandbjörket stora gräsytor, minitennisbana samt bollvägg för tennis, enkel skateramp. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på Bäckaslövskolan. Domprostmossen ligger under kultur- och fritidsförvaltningens ansvar medan tekniska förvaltningen sköter Kala höjden och Strandbjörket. Teleborg Antal invånare Prognos personer personer Placering Berlintorpet x Bladvägen x Bolmörtsvägen x Campus x x x x x x x Furutåskolan x x x x x Grimvägen x Ljungfälleskolan x x x x Lungörtsvägen x x Lybäckstorpet x Romavallen x x Skeppsvägen x Skottvägen x Skördevägen x Slåttervägen x x x Sportfältet x x Stockvedsvägen x x Teleborgs centrum x x Kartläggning av bostadsnära spontanytor

46 Torparskolan x x x Trädvägen x x Violvägen x Virkesvägen x x Kommentarer Berlintorpet stor grusplan men halva är inhägnat för ridsport. På den andra halvan finns ett mål för fotboll, men ytan används inte och är igenväxt med ogräs. Det finns belysning på hela ytan. Bladvägen Gräsyta med mindre mål för bollspel. Campus två tennisplaner med asfaltsunderlag, basketplan med belysning, fotbollsplan med grusunderlag. Furutåskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. En större grusfotbollsplan som spolas till is på vintern här saknas dock belysning. På skolgården finns även en mindre grusfotbollsplan och två mindre gräsfotbollsplaner. Övriga planlagda ytor utgörs av bland annat asfaltsytor, kastyta, löparbanor och längdhoppsgrop. Ljungfälleskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Här finns en grusfotbollsplan och en gräsfotbollsplan. Lungörtsvägen Grusfotbollsplan som är igen växt med ogräs så att den numera mer eller mindre kan betraktas som en sämre gräsplan. Lybäckstorpet Grusfotbollsplan med belysning. Planen används mestadels för boulspel. Romavallen Kulananläggning (multiarena) med belysning Skeppsvägen Gräsyta med två mindre mål för bollspel. Skördevägen Gräsyta med mål för fotboll. Slåttervägen asfaltsyta. I framtiden är det tänkt att en multiarena ska placeras här. Sportfältet Tre tennisplaner med asfaltsunderlag. En av banorna saknar nät. Kartläggning av bostadsnära spontanytor Stockvedsvägen Gräsyta med mindre mål för bollspel. Teleborg centrum 4 belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Övriga planlagda ytor utgörs av gräsyta med litet mål för bollek samt asfaltsytor. Basketplanen som finns på skolgården kommer att försvinna i framtiden till förmån för byggnation. Torparskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Grusfotbollsplan och asfaltsytor. Trädvägen Gräsyta med mindre mål för bollspel. Violvägen Gräsyta med två mindre mål för bollspel, ytan har också funktion för dagvattenhantering. Virkesvägen Grusfotbollsplan som vintertid spolas till is. Här finns belysning. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på samtliga skolgårdar inom området. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för spontanytorna vid Sportfältet. Spontanytorna vid Berlintorpet, Bladvägen, Bolmörtsvägen, Grimvägen, Lungörtsvägen, Lybäckstorget ligger under tekniska förvaltningens ansvar. Växjöbostäder ansvarar för Romavallen. 4 Basketplanen kommer att på sikt att försvinna till förmån för byggnation 15

47 Väster Antal invånare Prognos personer personer Placering Ulriksbergskolan x x x x Ulriksbergspromenaden x x Vintervägen x x x x Kommentarer Ulriksbergskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Hör finns tillgång till både gräs- och grusfotbollsplaner. Ulriksbergspromenaden öppna gräsytor och pulkabacke. Vintervägen Multiarena med konstgräsunderlag, tennisbanan har asfaltsunderlag. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på Ulriksbergskolan medan tekniska förvaltningen ansvarar för gräsytorna och pulkabacken intill Ulriksbergspromenaden. Spontanytorna på Vintervägen sköter Växjöbostäder. Öjaby Antal invånare Prognos personer personer Placering Fornvägen x x Helgehusvägen x Helgövägen x x Kantorsvägen x x Persgårdsvägen x Virdavägen x Öjaby skola x x x x x x Kommentarer Fornvägen mindre gräsfotbollsyta med små mål Helgehusvägen öppen gräsyta som används för bland annat bollspel. Helgövägen bandybanan är en öppen grusyta sommartid, här finns också en gräsfotbollsplan. Kantorsvägen grusfotbollsplan med belysning, ytan spolas till is vintertid. Persgårdsvägen gräsyta Öjaby skola belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Här finns en fotbollsplan med asfaltsunderlag och en mindre grusfotbollsyta samt en asfalterad yta med sarg för landhockey. Det finns också möjlighet till enkel styrketräning genom armgång och räcken. Drift Vidingehem ansvarar för driften av Öjaby skola medan tekniska förvaltningen har ansvar för övriga ytor inom området. Kartläggning av bostadsnära spontanytor

48 Öster Antal invånare Prognos personer personer Placering Kvarnvägen x x Kampen x x Sandviksvägen x Östregårdskolan x x x x x Kommentarer Kvarnvägen gräsyta med mindre mål för bollspel. Kampen stor öppen gräsyta samt en variant av utomhusgym. Sandviksvägen grusfotbollsplanen används för tillfället för uppläggningsplats för stockar. Östregårdsskolan belysning finns på alla hårdgjorda ytor på skolgården. Multiarenan har konstgräsunderlag och belysning. På skolgoråden finns också en mindre grusfotbollsplan. Övriga ytor består bland annat av asfaltsytor och bollplank. Drift Vöfab ansvarar för driften av ytorna på Östregårdskolan medan tekniska förvaltningen ansvarar för driften av spontanytorna på Alegatan, Kampen och Skyttegatan. Analys Enligt kartläggningen kan konstateras att det finns en god tillgång till spontanytor i samtliga äldre delar av bostadsområdena i Växjö stad med undantag för de mest centrala delenarna. I takt med att områdena har vuxit i ytterkanterna har tyvärr inte alltid skapandet av nya ytor följt med i utvecklingen. Därmed har de boende i flera nya områden relativt långa sträckor att ta sig för att utnyttja de planlagda ytorna som finns. Tonvikten av spontanytorna i staden är av traditionell karaktär, där grusfotbollsplaner är mest dominerande, men också basketplaner och övriga planlagda ytor. Med ett fåtal undantag saknas urbana, trendiga spontanytor. Kartläggning av bostadsnära spontanytor Eftersom spontanytorna inte har följt exploateringstakten i staden tyder detta på att det inte heller lockar barn och unga i de nya områdena att ta sig någon längre sträcka för att använda sig av befintliga ytor i de äldre områdena. Hade däremot spontnytorna utgjorts av större, mer spännande installationer med större variation kan man anta att det sett annorlunda ut. Befintliga spontanytor används nästan uteslutande av barn och unga medan tillgången till ytor som lockar vuxna och äldre är mycket begränsad. Inom denna kartläggning har inte genomförts några mätningar vad gäller användarna men utifrån de kunskaper vi har kring våra ytor och även genom undersökningar som gjorts i andra kommuner kan vi konstatera att många spontanytor används nästan uteslutande av killar. Vid inventeringen kunde konstateras att det finns flera spontanytor som inte används och inte heller underhålls, i synnerhet grusfotbollsplaner. Inom samtliga bostadsområden finns en eller flera grusplaner och det är flera av dessa som inte används utan de är mer eller mindre igenväxta. Några används vintertid då de spolas till isytor för skridskoåkning. Belysning finns inte på alla spontanytor, vilket begränsar dess användning, särskilt under vinterhalvåret. Samtliga hårdgjorda ytor på skolgårdarna är belysta och kan därmed användas för spontanidrott på kvällstid även om det är mörkt ute. 17

49 Med utgångspunkt i riktlinjerna från Växjö kommuns Grönstrukturprogram vad gäller avstånd till olika grönområden från bostaden, tillsammans med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, har motsvarande riktlinjer för spontanytor tagits fram. Grönområde Inom (från bostaden) 50 m gröning el. mindre närpark 300 m grannskapspark m medelstor mångfunktionell stadsdelspark 2500 m större natur- och rekreationsområde. Spontanyta Inom (från bostaden) 50 m öppen yta som kan användas för spontanidrott 300 m yta med enklare installationer/utrustning m ytor med varierat utbud för spontanidrott, belysning ska finnas 2500 m näridrottsplats, skolgård, spontanyta med mer avancerade installationer och belysning För att enklare kunna sammanställa befintliga spontanytor beroende på faktorerna ovan används här en bokstavsklassificering: A näridrottsplats, skolgård, spontanyta med mer avancerade installationer och belysning B ytor med varierat utbud för spontanidrott, ex skolgårdar med enklare installationer, belysning ska finnas C yta med enklare installationer/utrustning D öppen yta som kan användas för spontanidrott Enligt kartläggningen av spontanytor kan följande områdesvisa sammanställning presenteras Område A B C D Araby Evedal, Kronoberg Hov Hovshaga Högstorp Norr Norremark Räppe Sandsbro Söder Teleborg Väster Öjaby Öster Totalt Sammanställningen bekräftar ytterligare att det är spontanytor av enklare karaktär som dominererar. De ytor som i sammanställningen klassificerats som B-ytor utgörs till största delen av skolgårdar, i varierande skick. Här är det värt att ställa sig frågan om barn och ungdomar upplever att det är välkommet att använda skolgården som spontanyta efter skolans slut och om området är tillräckligt lockande för att även använda på fritiden. Dessutom Kartläggning av bostadsnära spontanytor