sid 1 (4) Utskick via mail till alla i samrådsgruppen

Transkript

1 Naturvårdsenheten sid 1 (4) Utskick via mail till alla i samrådsgruppen Mötesanteckning från regionala samrådsgruppen för naturvård Östergötland Tid: Plats: Länsstyrelsen Linköping Närvarande: Håkan Strotz HS, Bengt Pettersson BP, Christian Anckarstrand CA, Bo Johansson BJ, Kjell Friberg KF, Eivor Folkesson EF, Kjell Carlsson KC, Anders Andersson AA, Lars-Eric Nilsson LEN, Claes Svedlindh CS, Maria Taberman MT, Annika Forsslund AF Frånvarande: Bo Wall Södra skogsägarna 1. CS hälsar välkommen och dagordningen godkänns med smärre ändring av ordningen på punkterna. 2. Regionala samrådsgruppens konstellation. Det finns ett behov av representation från skogsföretag motsvarande Södra Skogsägarna som inte varit med på något möte hittills. CA föreslår att vi bjuder in förtroendevald från Södra istället för tjänsteman som nu varit inbjuden men inte kommit. En annan möjlighet är att bjuda in en representant från t e x ett av de stora skogsbolagen eller stiftet. Ytterligare förslag är en representant med kulturbakgrund från t ex länsmuseet eller Sveriges hembygdsförbund. EF föreslår att in en representant från Fältbiologerna bjuds in. CS och MT tar med ovanstående förslag och bjuder sannolikt in ytterligare representanter som gruppen kan utökas med. 3. Naturvårdsbränning Annika Forsslund berättade och visade bildspel om naturvårdsbränning och projektet Eldskäl som fem län jobbat med tillsammans. I Eldskäl har man dels tagit fram en strategi för naturvårdsbränning och även sammanställt forskningsuppgifter om skogsbränders historik etc som berör de fem länen. Informationsmaterial delades ut till dem som ville ha. Informationen finns också tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida. Historiskt har bränder i skogen varit mycket vanliga och skogar på våra breddgrader är i stor utsträckning anpassade till brand. I genomsnitt brann det längre tillbaka i tiden i våra skogar var år. Det var först under 1800-talet som skogsbränderna nästan helt upphörde. I den sydöstra delen av Sverige är frekvensen av bränder störst i landet pga hög frekvens av blixtantändningar. Många arter och artgrupper i skogen är anpassade till skogsbränder och pga minskad brand är många av dem mer eller mindre hotade idag. Ambitionen är att få till skogsbränder med regelbundenhet både i tid och rum för att POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: LINKÖPING Östgötagatan E-POST: WWW: ORGANISATIONSNUMMER: ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland

2 sid 2 göra det möjligt för de brand-/värme-beroende arterna att överleva på längre sikt. Ta gärna del av rapporterna från projekt Eldskäl, det finns mycket mer intressant att läsa om bakgrund, genomförande och behov av naturvårdsbränning mm. Efter AF:s presentation följde en kortare diskussion i ämnet. Följande framfördes bland annat: CA tycker samarbete borde ske med bolagen för att planera bränningarna så de blir så effektiva som möjligt. Bolagen bränner inom ramen för sin certifiering (5 % av årlig avverkad areal ska brännas). Samråd om bränning på bolagsmark ingen regel. Holmen, Sveaskog, stiftet och Boxholms skogar bränner skogsmark regelbundet. AF berättar att möten då och då sker med de större skogsägare som bränner och vill samverka och att detta kommer att fortsätta. Rapporter från Räddningstjänster bör komma in till länsstyrelsen. Det finns vissa problem med rapporteringen från Räddningstjänsten vilket bl a innebär att en del bränder inte rapporteras in. Planering för ett Life-projekt pågår, Life-taiga, där bränning ska vara en viktig åtgärd. Länsstyrelsen Östergötland planerar att vara med i projektet. Ansökan inlämnas i så fall under HS tar upp fråga om bränning på inägomark. Förr brändes det mycket på inägomark. CS svarar att bränning kan vara en skötselåtgärd även i odlingslandskapet. AF tipsade om en informationsfolder från Jordbruksverket som heter Småskalig naturvårdsbränning Fyr för flora och fauna, bifogas till anteckningarna. Nästa naturvårdsbränning som planeras i Östergötland ska genomföras i Fjällmossens naturreservat i Norrköpings kommun. En tidigare bränning genomfördes där Deltagarna i regionala samrådsgruppen kan få vara med på lista över personer som kontaktas när bränningen ska genomföras i Fjällmossen. Anmäl i så fall till Mikael Burgman, Länsstyrelsen att ni vill bli kontaktade. Som en framtida uppföljning av dagens information om naturvårdsbränning finns möjlighet att gruppen gör ett fältbesök vid Fjällmossen och tittar både den äldre och den nyare bränningsytan. 4. Kontinuitetsskogsbruk Bengt Pettersson, Skogsstyrelsen, informerade om kontinuitetsskogsbruk eller mer korrekt benämnt hyggesfritt skogsbruk. Ett projekt om kontinuitetsskogsbruk startade år Huvuddelen av skogsmarken sköts på vanligt sätt med utgångspunkt från vilken typ av skogsbruk som är lämpligast. Endast en mindre del (ca 5 % av totalarealen) sköts på annat sätt genom t ex hyggesfritt skogsbruk. Hyggesfritt skogsbruk innebär att inga kalavverkningar sker och marken är alltså kontinuerligt skogsklädd. I tätortsnära områden bedrivs ofta hyggesfritt skogsbruk vilket innebär att stora förändringar undviks. Ingen markberedning sker och inga täta mer eller mindre

3 sid 3 ogenomträngliga ungskogar finns. En skog som sköts genom hyggesfritt skogsbruk är flerskiktad med stor variation i ålder och storlek på träden. Ett hyggesfritt skogsbruk är positivt för mark och vatten bland annat därför att ingen urlakning mm sker från skogsmarken. Kulturlämningar klarar sig också bättre på grund av att ingen markberedning sker i hyggesfritt skogsbruk. Även ur skogsskötselsynpunkt finns ett antal positiva effekter av kontinuitetsskogsbruk. Det finns olika typer av kontinuitetsskogsbruk: Blädning, hugger vart år, tar ut ca % av volymen varje gång. Högskärm, en form av trakthyggesbruk. Ett bestånd avverkas successivt i två eller flera steg. En ny generation träd etableras medan den gamla står kvar. Överhållen högskärm. En del av träden i skärmen står kvar så att det hela tiden finns stora träd. Måldiameterhuggning. Man bestämmer lägsta diameter på de träd som tas ut. Det är viktigt med naturvårdshänsyn även i kontinuitetsskogsbruk. Risker med kontinuitetsskogsbruk är bland annat röta pga återkommande avverkning, skador, stormfällning, utebliven föryngring och dålig ekonomi. Kontinuitetsskogsbruk kan enligt skogsstyrelsen vara ett komplement till trakthyggesbruk. Hyggesfritt skogsbruk är inget skäl för att avverka i skogar med höga naturvärden. CA visade bildspel framtaget av Göran Öhlander för Södra (skogsskötselchef), delvis överlappade informationen det BP tidigare sagt om kontinuitetsskogsbruk. CA framförde att skogen står för mycket av vår välfärd. Ur klimatsynpunkt är det också viktigt med skogar. Det är lättast med kontinuitetsskogsbruk i bok- och granskog. Man får en lägre nettoinkomst av kontinuitetsskogsbruk än av trakthyggesbruk. Småskogsbruket är viktigt därför att det sköts på så många olika sätt ger mångfald av brukningsareal. Viktigt att komma ihåg att kontinuitetsskogsbruk bara är lämpligt på ca 5 % av skogsarealen. HS: Tidigare var skogsvårdslagen SVL (ny SVL kom år 1993) mycket skriven för att hålla industrin med råvara. Det handlar mycket om skogspolitik. HS anser att det är synd att skogsägarna bara trampar på i samma spår som är utformade för industrin. Samma tendens finns i jordbruket. Hur mycket kan man som markägare omsätta per hektar om man inte hugger skogen? Det finns ett mycket större förädlingsvärde i skogen med annan produktion t ex turism än skogsproduktion. Diskussion i gruppen om hur vi bäst använder skogen.

4 sid 4 KC frågade skogsbruket, som i sin verksamhet ska se till att naturvårdshänsynen leder till att arterna i skogen ska överleva, om hur man lever upp till det målet. CS föreslår att vi till ett kommande möte bjuder in en naturvårdsspecialist från skogsbruket som pratar om hur skogsbruket ska se till att arterna överlever. 5. Östra Vätterbranten biosfärområde. Seminarium 5-6 april i Gränna. HS delade ut inbjudan. CS ser en innovativ anda i ÖVB. Många olika delar förs ihop i biosfärområdet, viktigt och spännande enligt HS. Världsnaturfonden har fått 1,5 milj kr från Swedbank för naturvårdsarbete i Ödeshögs kommun. Ödeshög och St Åby socken är aktuella för projektet. Förhoppningsvis kan även Ödeshögs kommun komma med i projektet. Inom projektet kan ett antal fastigheter där det finns höga naturvärden och unga brukare vara aktuella. Även ett floraprojekt föreslås med t ex stödutsättning av vissa utvalda arter. Hålavedens handelshus ska ha möte och diskussion om hamling av träd och stubbskottsbruk för energiproduktion. Även kolning för att producera biokol. Det är viktigt att vi använder de verktyg som finns tillgängliga t ex LBP (Landsbygdsprogrammet), LONA (Lokala Naturvårdssatsningen) mm för att stimulera landsbygdsutveckling. Någon måste gå först modellområden behövs biosfärområden kan vara dessa modellområden. Övrigt. Vretaskolans vuxenelever. Förutsättningar för utbyte bör finnas med ÖVB. 6. Nästa möte blir den 20 maj och sker ute. Vi siktar på besök på Omberg. Förslag på tema framöver är vatten. Maria Taberman Vid tangenterna

5 sid 5 Representanter i regionala samrådsgruppen 2011 ff Organisation Representant Mailadress Postadress Telefonnummer LRF Christian Ankarstrand ch.ankarstrand@gmail.com Hällerstad Gård, ÖSTRA RYD Östsam Nilsson Britt-Louise Britt-Louise.Nilsson@ostsam.se Box 1236, Linköping Ekoturismföreningen Håkan Strotz hakan@urnatur.se Skogsstyrelsen Magnus Wadstein magnus.wadstein@skogsstyrelsen.se Åtvidabergs kn Lars Erik Nilsson lars-erik.nilsson@atvidaberg.se Grebo Berglyckan, Linköping SNF Bo Johansson @telia.com Hårstorpsgatan 34, Motala SNF Lars Nordgren @telia.com Sjögatan 21, Vadstena Svenska turistföreningen Kjell Friberg kjell.friberg@bahnhof.se Sörgårdsgatan 43, Linköping Friluftsfrämjandet Eivor Folkesson eivor.folkesson@aries.vokby.se dagtid Östergötlands Ornitologiska Förening Kjell Carlsson kjeca@ifm.liu.se Linköpings universitet Länsstyrelsen Claes Svedlindh claes.svedlindh@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Maria Taberman maria.taberman@lansstyrelsen.se Södra Skogsägarna Bo Wall bo.wall@sodra.com Motala kommun Anders Andersson anders.andersson@motala.se LRF Östsam Ekoturismföreningen Suppleanter Skogsstyrelsen Bengt Pettersson bengt.pettersson@skogsstyrelsen.se Åtvidabergs kn SNF Svenska turistföreningen Andreas Sahlman/Ingemar Hillerström andreas.sahlman@naturskyddsforeni ngen.se; ingemar.hillerstrom@naturskyddsfore ningen.se Friluftsfrämjandet Solveig Otterström solveig.otterstrom@telia.com Kopparstigen 5, Linköping Östergötlands Ornitologiska Förening Pär Nilsson par.strix@bredband.net