KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(3) Socialförvaltningen Christoffer Persson, Socialnämnden kallas härmed till sammanträde torsdagen den 8 september 2016 kl. 13:00 på Socialförvaltningen, Lenhovda för att behandla följande ärenden: Ärende Anteckningar 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordningen 4. Ekonomisk uppföljning Dnr Ansökan om fastställande av faderskap Dnr Ansökan om fastställande av faderskap Dnr Ordningsregler vid andrahandskontrakt Dnr Information från individ- och familjeomsorgen Dnr Information från hälso- och sjukvårdsavdelningen Dnr Smedsgårds tertialrapport för månaderna januari - april 2016 Dnr Marie Rosell föredrar ärendet. Victoria Ljunggren föredrar ärendet. Handlingar delas ut på sammanträdet. Victoria Ljunggren föredrar ärendet. Handlingar delas ut på sammanträdet. Liselotte Pedersen föredrar ärendet. Maria Eriksson föredrar ärendet. Carina Asp föredrar ärendet. Christoffer Persson föredrar ärendet.

2 Uppvidinge kommun Datum Sida 2(3) Ärende 11. Organisationsförändring inom vård- och omsorgsavdelningen Dnr Resursfördelningssystem inom omsorgen för funktionsnedsatta Dnr Information från nattpersonal på Solgården, Norrhult Dnr Information från vård- och omsorgsavdelningen Dnr Servicebostad enligt lagen om service till vissa funktionshindrade Dnr Boendeutredning Dnr Information från ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst Dnr Utdelning av donationsmedel från Tychofonden Dnr Revidering av riktlinjer för redovisning av delegeringsbeslut Dnr Anteckningar Yvonne Hellsten föredrar ärendet. Yvonne Hellsten föredrar ärendet. Yvonne Hellsten föredrar ärendet. Yvonne Hellsten föredrar ärendet. Susanne Winsth föredrar ärendet. Susanne Winsth föredrar ärendet. Susanne Winsth föredrar ärendet. Christoffer Persson föredrar ärendet. Christoffer Persson föredrar ärendet.

3 Uppvidinge kommun Datum Sida 3(3) 20. Rapportering av ej verkställda beslut Dnr Meddelanden till socialnämnden Dnr Christoffer Persson föredrar ärendet. Susanne Winsth föredrar ärendet. 22. Delegeringsbeslut 23. Övriga frågor Thomas Lindberg ordförande Christoffer Persson nämndsekreterare

4 tjänsteskrivelse Beslut om godkännande av ordningsregler vid andrahandskontrakt Sammanfattning I vissa situationer krävs att Socialnämnden tecknar andrahandskontrakt med enskild. För att tydliggöra för den enskilde vilka krav som ställs då andrahandskontrakt skrivs kan det ibland finnas behov av tillägg till de ordningsregler som följer av förstahandskontraktet. Vuxengruppen har av denna anledning tagit fram förslag på ordningsregler vid andrahandskontrakt. Ordningsregler vid andrahandskontrakt måste godkännas av Socialnämnden. Bakgrund Enskilda hamnar ibland i svåra situationer och står utan egen möjlighet att ordna boende. I dessa situationer kan den enskilde ansöka om hjälp hos Socialförvaltningen. Ansökan följs av en boendeutredning som kan visa på att den enskilde har ett behov av ett andrahandskontrakt med Socialnämnden för att denne ska kunna uppnå skälig levnadsnivå. Då andrahandskontrakt upprättas finns önskemål från socialsekreterare och enhetschef på vuxenenheten att den enskilde ska skriva under ordningsregler för att göra det tydligt för den enskilde vilka krav som ställs på hen vid ett andrahandskontrakt med Socialnämnden. Då ordningsregler vid andrahandskontrakt är en form av myndighetsutövning mot enskild och fastställande av dessa inte är delegerat behöver dessa ordningsregler godkännas av Socialnämnden. Ekonomiska konsekvenser Att den enskilde ska skriva under ordningsregler vid andrahandskontrakt har även som syfte att klargöra för den enskilde att det åligger denne att stå för eventuella kostnader som orsakas av hen. Den ekonomiska konsekvensen av att den enskilde inte står för kostnaden är att dessa faller på Socialnämnden som står på förstahandskontraktet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse samt dokumentet Ordningsregler vid andrahandskontrakt. m.uppvidinge.se

5 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förslaget på ordningsregler vid andrahandskontrakt. Beslutsexpediering Individ- och familjeomsorgschef Enhetschefer inom Individ- och familjeomsorgen m.uppvidinge.se

6 Ordningsregler vid andrahandskontrakt Uppvidingehus allmänna regler gäller. Det ska vara lugnt och tyst i lägenheten. Inget bråk eller stök är tillåtet. Inneboende eller nattliga gäster är inte tillåtet. Övernattning kan godkännas efter överenskommelse med Handläggare. Lägenheten skall hållas i det skick som den är i vid inflyttning. Om det finns en behandlingsplan upprättad avseende stöd i missbruksproblematik ska denna planering följas. Städning skall genomföras innan utflyttning. Om ovanstående punkter ej följs har Socialnämnden rätt att säga upp kontraktet med omedelbar verkan. Den enskilde ansvarar för återlämnande av lägenhetsnyckel samt nyckel till tvättstugan. Om nyckel ej återlämnas kommer kostnad för tillverkning av ny samt byte av lås att debiteras den enskilde. Sida 1 av 2

7 Om godtagbar slutstädning ej utförts står den enskilde för kostnad av slutstädning. Om det vid besiktning uppmärksammas att tillbehör och/eller inredning saknas eller är skadade kommer den enskilde debiteras skälig kostnad för detta. Lenhovda ååmmdd För socialtjänsten i Uppvidinge Hyresgäst Namnförtydligande Namnförtydligande Bevittnas av:

8 tjänsteskrivelse Smedsgårds tertialrapport för månaderna januari april 2016 Bakgrund Smedsgård är ett särskilt boende i Uppvidinge kommun som bedriver verksamhet enligt lagen om valfrihet (LOV). Enligt socialtjänstlagen 2 kap. 1 är socialnämnden ytterst ansvarig för att enskilda får det stöd och hjälp som de behöver. Av den anledningen är det mycket viktigt att socialnämnden får ta del av verksamhetsrapporter från andra utförare av hemtjänst eller särskilt boende i kommunen för att på det viset kunna utöva sin tillsynsplikt som huvudman. Sammanfattning I rapporten beskriver verksamhetschef Ida Jansson att verksamheten haft mellan boende under januari april. De enskilda som flyttat in på Smedsgård under perioden har inte lika stort bedömt hjälpbehov som tidigare vilket påverkar ersättningen och därmed den ekonomiska bärigheten i verksamheten. Förslag till beslut Socialnämnden noterar informationen till protokollet. Beslutsexpediering Smedsgård Christoffer Persson Administrativ chef/förvaltningssekreterare Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: Mobil: christoffer.persson@uppvidinge.se m.uppvidinge.se

9

10

11 tjänsteskrivelse Organisation inom avdelningen för Vård- och omsorg Sammanfattning Områdescheferna inom avdelningen för Vård- och omsorg har ansvar för personal, arbetsmiljö, verksamhetsutveckling och ekonomi. Personalansvaret omfattar mellan fast anställda medarbetare plus vikarier. Antalet personer i hemtjänst eller särskilt boende varierar mellan personer per chef. En viktig del i områdeschefernas uppdrag är att kontinuerligt arbeta med verksamhetsutveckling så att en god kvalitet säkerställs. En viktig del i chefens/ledarens uppdrag är att vara coachande, närvarande och lyssnande. Aktuell forskning visar att för att klara ett uppdrag av denna typen bör antalet medarbetare inte överstiga 25. Därför önskar avdelningen för Vård- och omsorg att utöka antalet områdeschefer med ytterligare två. Det kommer att innebära att cheferna har sitt uppdrag i hemtjänst eller i särskilt boende. I samband med det skapar vi arbetsgrupper där omvårdnadspersonalen har sin basplacering i hemtjänst eller i särskilt boende. Idag arbetar de flesta både i hemtjänst och i särskilt boende. Med detta tror vi att kvaliteten i omvårdnaden blir bättre då personalkontinuiteten blir bättre. Vi tror också att medarbetarna får en något lugnare arbetssituation och med det en sjunkande sjukfrånvaro. Ett viktigt mål är också att skapa en hållbar arbetssituation för områdescheferna och att hitta tillbaka till arbetsglädjen i arbetet både för områdeschefer och omvårdnadspersonal. Som en effekt skapas bättre förutsättningar för biståndshandläggarna eftersom om rutiner och dokumentation fungerar på bästa sätt så ges bättre förutsättningar för uppföljningsarbetet. Ekonomiska konsekvenser En tjänst finansieras under tre år med statliga medel ökad bemanning i äldreomsorgen. Den andra tjänsten finansieras inom befintlig budget. Socialförvaltningen Vård och Omsorg Tfn: m.uppvidinge.se

12 Beslutsunderlag Dokument Organisation inom avdelningen för Vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förslaget till ändrad organisation för avdelningen för Vård- och omsorg. Beslutsexpediering Yvonne Hellsten vård- och omsorgschef Socialförvaltningen Vård och Omsorg Tfn: m.uppvidinge.se

13 Organisation inom avdelningen för Vård- och omsorg Bakgrund Områdescheferna inom Vård och omsorg har en betydande roll när det gäller medarbetarnas arbetsmiljö. När inte chefernas arbetsmiljö är bra påverkar det arbetssituationen i leden neråt. Områdescheferna har idag en hög arbetsbelastning som försvårar möjligheterna att utföra sitt uppdrag på bästa sätt. Personalansvaret inom äldreomsorgen omfattar mellan fast anställda medarbetare samt vikarier och timanställda. Verksamhetsansvaret omfattar även cirka personer som bor på det särskilda boendet eller har hemtjänstinsatser. Chefernas arbetsdagar fylls av uppgifter som innebär att de får svårt att prioritera att vara s.k. närvarande chefer. Medarbetarna behöver ha tillgång till sin chef och känna sig sedda. När inte det uppfylls ökar risken för sjukskrivningar och försämrad arbetsglädje vilket påverkar arbetsmiljön. I en stressig miljö ökar risken att beslut inte är tillräckligt genomtänkta och grundade. Att arbeta under press och känna sig otillräcklig under lång tid kan leda till att chefernas hälsa påverkas negativt, kvaliteten i verksamheten försämras, ekonomin rusar och rekryteringen försvåras. En viktig del i områdeschefernas uppdrag är att kontinuerligt arbeta med verksamhetsutveckling så att en god kvalitet säkerställs. När akuta problem tar chefernas tid får inte utvecklingsfrågorna den prioritet som de borde ha. Verksamheten visar idag upp höga sjukskrivningstal hos omvårdnadspersonalen, det ekonomiska resultatet ligger över budget, rekryteringsläget har blivit svårt och många timanställda utan utbildning är inne i verksamheten. Med utgångspunkt för att områdeschefens roll i allt detta är stor behöver det vidtagas åtgärder för att tillförsäkra att kvaliteten håller måttet och att arbetsmiljön är god. Ledarskapet Kraven på dagens chefer och ledare har förändrats och idag är det ännu viktigare för chefer att vara coachande, närvarande och lyssnande på ett annat sätt än tidigare. Den nya generationen har andra krav på chefen och vill ha omedelbar feedback och vill vara delaktiga. Chefen förväntas hantera varje person individuellt. Chefen måste vara lite av en allkonstnär för att behålla medarbetarna.

14 Det handlar mycket om att bygga upp, vidmakthålla och utveckla relationer och inte så mycket som förut att kunna och veta allt. Den utvecklande delen i ledarskapet tar plats framför den förvaltande. De erfarenheter som finns från andra verksamheter där man minskat antalet medarbetare per chef är bl.a. att cheferna upplever att det blir mer stimulerande att arbeta, besluten blir mer genomtänkta, det finns tid för att leda, handleda och planera. För medarbetarna har man upplevt att chefen varit mer närvarande, arbetsmiljön blivit bättre, arbetsgruppen tryggare och arbetsgivaren upplevts mer attraktiv. Vad är målet med förändringen? Framförallt är målet att skapa en hållbar arbetssituation för områdescheferna och att hitta tillbaka till arbetsglädjen i arbetet både för områdeschefer och för omvårdnadspersonal. Som en effekt om det målet uppnås skapas bättre förutsättningar för biståndshandläggarna eftersom om rutiner och dokumentation fungerar på bästa sätt så ges bättre förutsättningar för uppföljningsarbetet. Som ett led i det är förhoppningen att det mynnar ut i en minskning av sjukfrånvaron som är oacceptabelt hög. Hög sjukfrånvaro påverkar verksamheten negativt i hög grad men får också stora ekonomiska konsekvenser. Hälsoekonomiska studier visar att varje dag med korttidsfrånvaro kostar verksamheten 10% av den anställdes månadslön. Man räknar då in lön för undersköterskan och för dennes vikarie samt overheadkostnader. Det innebär att en undersköterska med en månadslön på kr kostar 2300 kr varje dag hen är sjuk. En sådan uträkning innebär i så fall cirka kr i månaden för äldreomsorgen. Från den summan ska räkna bort den del som är den anställdes lön för dag ett som blir en karensdag. Däremot kvarstår vikariekostnader och övrigt under karensdagen. Områdescheferna har ett stort antal medarbetare. Med arbetsglädje hos medarbetarna och cheferna ökar kvaliteten i verksamheten vilket gynnar vårdtagarna. Det bör även sprida det goda ryktet om uppvidinge kommun som en attraktiv arbetsgivare där fler vill arbeta. De mål vi kan mäta för att se om förändringen leder till förbättringar är: sjukfrånvaro personalomsättning arbetsmiljö ekonomi kvalitet Finansiering För att genomföra förändringen behöver äldreomsorgen utökas med 2,0 tjänst. En tjänst finansieras under tre år med statliga medel ökad bemanning i äldreomsorgen. Den andra tjänsten kan inte finansieras av ett underskott i sjuklöne- eller timlönebudget Men det man kan vinna är att underskottet minskar, man får hållbara chefer och minskad personalomsättning eftersom arbetsgivaren blir mer attraktiv. Kostnaderna får tas ur befintlig budetram i den mån det går.

15 Tidplan Förändringen beräknas starta i södra kommundelen i september I norra delen går startskottet i januari Utvärdering De mätbara faktorerna redovisas kontinuerligt kvartalsvis från start. Vård- och omsorgschef Yvonne Hellsten

16 tjänsteskrivelse Resursfördelningssystem inom funktionshinderomsorgen Sammanfattning LSS är en rättighetslag och omfattar personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Målet med LSS är att personer med funktionsnedsättning ska kunna ges förutsättningar till samma levnadsvillkor som personer utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder i sin omgivning. Därför ska LSS garantera goda levnadsvillkor medan Socialtjänstlagen skäliga levnadsvillkor. En rättighetslag ger kommunen begränsade möjligheter att påverka omfattningen av stödet. Däremot kan kommunen skapa former för att fördela resurserna utifrån de beslut av insatser som har beviljats för att säkerställa att resurserna fördelas rätt och att kvaliteten bibehålls. Bakgrund Resurserna inom funktionshinderomsorgen i Uppvidinge kommun fördelas utifrån en uppskattning och inte utifrån någon modell som bedömer/mäter varje enskild individs behov av stöd och service. Med nuvarande fördelning finns en risk att resurserna blir statiska. Med ett resursfördelningssystem ökar möjligheterna att tydliggöra sambandet mellan den enskildes behov och fördelade resurser vilket på ett tydligare sätt säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda. Det kan också påvisa när och om resurser behöver omfördelas då behoven ändras Modellen för resursfördelningssystem inom funktionshinderomsorgen utgår från den enskilda individens behov av stöd. Behovet mäts utifrån en modell för stödbehovsmätning. Leverantör av modellen är PWC. Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för införandet av resursfördelningssystem är kr. Beslutsunderlag Modell för resursfördelning inom funktionshinderomsorgen Socialförvaltningen Vård och Omsorg Tfn: m.uppvidinge.se

17 Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta ge förvaltningen i uppdrag att införa ett resursfördelningssystem inom funktionshinderomsorgen. Beslutsexpediering Yvonne Hellsten vård- och omsorgschef Socialförvaltningen Vård och Omsorg Tfn: m.uppvidinge.se

18 Modell för resursfördelning inom funktionshinderomsorgen Varför ett resursfördelningssystem inom funktionshinderomsorgen? En modell för resursfördelning kan undvika att fördelade resurser blir statiska och att sambandet mellan de enskilda individernas behov och de fördelade resurserna blir otydligt. För att kunna fördela resurserna rätt måste behöver man veta omfattningen av behovet. Med en bra bedömningsmodell kan man uppnå flera olika syften: - det blir lättare att förstå vilken typ av boende som passar den enskilde - det blir tydligare att se vilka personalresurser som behövs för att kunna arbeta individinriktat i enlighet med LSS intentioner. - det blir tydligt när behovet av personalresurser behöver förändras, uppåt eller neråt. Hur fungerar modellen? PWC.s modell för behovsbedömning görs på individnivå men tar hänsyn till hela gruppens tillsynsbehov och det som är unikt för varje bostad. Man tittar på omvårdnadsbehov, annat specifikt stöd samt behov av fritids- och kulturella aktiviteter. Modellen är förhållandevis enkel att använda och grunden är en excelfil där de olika parametrarna förs in. Bedömningen görs av biståndshandläggare eller arbetsterapeut. Kostander Kostanden för modellen är kr. I priset ingår: - PWC har informationsmöte med berörda medarbetare - PWC tar fram en kommunspecifik databas och lokal anpassning - PWC:s konsult gör en första registrering/mätning på individnivå vid varje enhet - PWC redovisar den första mätningen och resultatet samt ger en skriftlig presentation - PWC utbildar chefer och de som ska utföra mätningen så att de själva kan göra mätningen - PWC coachar medarbetare under ett år Yvonne Hellsten Vård- och omsorgschef

19

20

21

22 tjänsteskrivelse Servicebostad enligt Lagen om service till vissa funktionshindrade (LSS) Sammanfattning En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal/en fast arbetsgrupp. Det är en mellanform mellan en gruppbostad och ett helt självständigt boende i lägenhet. Lägenheterna skall vara fullvärdiga och är ofta anpassade efter den enskildes behov, de är samlade i samma hus eller kringliggande hus. Lägenheterna kan exempelvis vara i ett flerbostadshus, eget hus eller radhus. Inom denna boendeform kan det rymmas flera olika typer av boende. Den enskilde ska kunna erbjudas stöd under hela dygnet, av en fast arbetsgrupp. Där servicebostad finns skall det även finnas utrymmen för service och gemenskap. I en servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad. Bakgrund I dagsläget finns ett beslut om servicebostad och fler har visat intresse av denna boendeform. Detta föranleder att socialnämnden måste ta ställning till hur denna boendeform kan utformas i kommunen. Ekonomiska konsekvenser I nuläget finns inga kostnadsberäkningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Servicebostad enligt Lagen om service till vissa funktionshindrade (LSS). Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete och samverkan med Uppvidingehus arbeta fram förslag på underlag samt utformning av servicebostad. Socialnämnden föreslås besluta ge Uppvidingehus i uppdrag att arbeta fram underlag samt kostnadsberäkning för utformning av servicebostäder enligt LSS. I uppdraget ingår att samarbeta och samverka med utsedd arbetsgrupp på socialförvaltingen. m.uppvidinge.se

23 Beslutsexpediering Uppvidingehus Kommunstyrelsen Socialchef Susanne Winsth m.uppvidinge.se

24 tjänsteskrivelse Boendeutredning Sammanfattning Underlag för beslut om utformning av servicebostäder finns i separat ärende. Beskrivning av ärendet presenteras i bilaga 1. Bakgrund Socialnämnden gav förvaltningen i uppdrag att senast den 8 september återkomma med redovisning samt eventuella förslag till åtgärder gällande: - utformning av servicebostäder enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(lss) - alternativa lokaler för Videbo(korttidsboendet för funktionsnedsatta barn- och ungdomar). - redovisning samt eventuella förslag för att anpassa antalet särskilda boende enligt budget- och verksamhetsplan , - alternativa lokaler för öppenvården samt - lösning för utökning och anpassning av verksamhetens behov av socialkontorets lokaler Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse socialchef Bilaga 1 boendeutredning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med information enligt ovanstående uppdrag till socialnämnden i november Beslutsexpediering m.uppvidinge.se

25 Bilaga 1, Boendeutredning Socialnämnden gav förvaltningen i uppdrag att senast den 8 september återkomma med redovisning samt eventuella förslag till åtgärder gällande: Utformning av servicebostäder enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(lss) Underlag för beslut finns i separat ärende Alternativa lokaler för Videbo(korttidsboendet för funktionsnedsatta barn- och ungdomar). I nuläget har förvaltningen inget vidare förslag på alternativa lokaler för Videbo. Redovisning samt eventuella förslag för att anpassa antalet särskilda boende enligt budget- och verksamhetsplan De sex kommunövergripande tillfälliga platserna ska vara belägna på Lingården. Elva särskilda boende på Solgården, på avdelningen Violen, ska stängas och lokalerna ska lämnas över till kommunstyrelsen. Avdelningen Prästgårdsvägen med tio platser, på Storgården i Älghult ska stängas senast årsskiftet 2016/2017, och överlämnas till kommunstyrelsen. Av de totalt nitton platserna ska 8 vara platser på demensboende. Antalet platser på Smedsgård ska begränsas till sexton platser, från och med kvartal två De tillfälliga platserna är belägna på Lingården från och med september Stängningen av de elva platserna på Solgården har inte påbörjats. Inflyttningsstopp till Storgården har funnits sedan en tid tillbaka, idag finns det tjugotvå boende på Storgården. För att kunna genomföra enligt plan ska det vara totalt nitton särskilda boende på Storgården. Lillagårds tvättstuga är utdömd och möjliga alternativ i nuläget innebär utbyggnad. Kostnaden av utbyggnaden beräknas kosta runt :-. Smedsgård kommer att förändra sitt kapacitetstak från och med juni Alternativa lokaler för öppenvården I samverkan med kommunövergripande lokalberedningsgrupp diskuteras alternativa lösningar av lokaler för öppenvårdens verksamhet. Kontraktet för nuvarande lokaler går ut m.uppvidinge.se

26 mars I väntan på att hitta en bra och genomtänkt lösning hyr vi konorslokaler på Hälsans hus i Åseda, hyran finansieras via stimulansmedel Lösning för utökning och anpassning av verksamhetens behov av socialkontorets lokaler Arbetsförmedlingen har meddelat att de är beredda att flytta till andra lokaler, vilket möjliggör för socialförvaltningen att få del av även de utrymmena. I nuläget har vi inget tidsbesked att lämna. I väntan på lokalerna kommer vissa personer, att vara mobila, dvs ha bärbarar datorer och sitta i för dagen lediga kontor. Verksamhetsbeskrivning har överlämnats till Uppvidingehus för möjliggörande av ändamålsenliga lokaler med ex. säkerhetsrum, besöksrum i dimension för antal besökare och två olika entréer för besök respektive personal. m.uppvidinge.se

27 tjänsteskrivelse Utdelning av donationsmedel från Tychofonden Bakgrund Den 3 maj 1954 skrev Tycho Carlsson i Åseda ett testamente i vilket han testamenterade en summa pengar till bland annat förbättrande av ålderdomsvården inom Åseda församling. Donationsmedlen skall enligt testamentet delas ut av Tychofondens styrelsen i samråd med Åseda Sockens fattigvårdsstyrelse (idag är det socialnämnden som ansvarar för motsvarande verksamhet). Sammanfattning Tychofondens styrelse hade möte den 31 maj 2016 och beslutade om utbetalning av medel enligt det bilagda protokollet. Ekonomiska konsekvenser Medlen tas ur fonden och ger därför inga konsekvenser för socialnämndens budget. Beslutsunderlag Protokoll från möte med Tychofondens styrelse Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förslag enligt Tychofondens protokoll Beslutsexpediering Tychofonden, Bjarne Svensson Christoffer Persson Administrativ chef/förvaltningssekreterare Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: Mobil: christoffer.persson@uppvidinge.se m.uppvidinge.se

28 Tjänsteskrivelse Riktlinje för redovisning av delegeringsbeslut till socialnämnden Sammanfattning Kommunens revisorer har gett PwC i uppdrag att granska socialnämndens delegeringsordning. Sammanställningen av granskningen inkom till förvaltningen den 5 juni 2015 (diarienummer ). I den framkommer att socialnämnden behöver se över sina rutiner för hur delegeringsbeslut anmäls till nämnden. Nämnden behöver också se över delegeringsordningen för att säkerställa att den följer aktuell lagstiftning. Rutinen har döpts om till riktlinje i enlighet med kommunfullmäktiges beslut angående benämning av styrdokument. Vissa förändringar har gjorts i riktlinjen. Det framgår nu att varje delegeringsbeslut ska anmälas till nämnden. Besluten ska kategoriseras i enlighet med rubrikerna i antagen delegeringsordning. För att lagens krav skall uppfyllas ska varje tjänstgörande ledamot ha möjlighet att se vilka beslut som fattats den senaste månaden. I sin granskning uppmärksammade PWC också att bostadsanpassningsbidraget är delegerat i socialnämndens delegeringsordning trots att nämnden inte fått detta uppdrag av kommunfullmäktige. Av den anledningen föreslår nu socialförvaltningen att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att revidera socialnämndens reglemente och ge förslag till nämnden för hur ett nytt reglemente skulle kunna se ut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinje för redovisning av delegeringsbeslut till socialnämnden daterad Förslag till riktlinje för redovisning av delegeringsbeslut till socialnämnden.

29 Förslag till beslut 1 Socialnämnden godkänner riktlinje för redovisning av delegeringsbeslut till socialnämnden. Riktlinjen ska gälla från och med 1 oktober Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att komma med förslag på reviderat reglemente för socialnämnden i enlighet med de rekommendationer PWC framfört. Uppdraget ska redovisas senast i februari Christoffer Persson Administrativ chef/förvaltningssekreterare m.uppvidinge.se

30 Framtagen av: Förvaltningssekreterare Godkänd och fastställd av: Socialnämnden Implementeras av: Förvaltningssekreterare Riktlinje för redovisning av delegeringsbeslut till socialnämnden Diarienummer SN Version: 2 Fastställd: Sida 1 (1) Ersätter: Gäller from: Enligt kommunallagen 6 kap. 35 ska alla beslut som fattas med stöd av delegering från socialnämnden redovisas till denna på sådant sätt som denna bestämmer. Genom att besluten redovisas får ledamöterna kännedom om verksamhetens gång. Dessutom får nämnden inte fatta beslut i ärenden där delegat redan fattat ett beslut. I samband med socialnämndens sammanträde kan ledamöterna ta del av de beslut som har fattats. Ytterligare en viktig aspekt är medborgarnas möjlighet till insyn. När protokollet justerats tillkännages de anmälda besluten. Eventuella överklagande ska ha inkommit till förvaltningsrätten inom 3 veckor från justeringsdag. Om besluten inte anmäls till nämnden kommer inte heller överklagandetiden för dessa beslut att löpa ut. Beslut som anmäls till socialnämnden måste kunna identifieras i nämndens protokoll (JO , JO ). För att ovanstående krav skall uppfyllas ska socialnämnden vid varje sammanträde få tillgång till samtliga delegeringsbeslut som fattats sedan föregående sammanträde. I samband med varje sammanträde redovisas besluten för föregående månad (alltså om sammanträdet är i september så redovisas augustis delegeringsbeslut) genom en lista som delas ut till varje tjänstgörande ledamot under sammanträdet. Redovisade delegeringsbeslut bifogas därefter socialnämndens protokoll för det aktuella mötet. Besluten redovisas enligt rubrikerna i antagen delegeringsordning. I redovisningen skall det framgå: Vad som har beslutats Vem beslutet gäller Vem som har fattat beslutet När beslutet fattades och om aktuellt hur länge det gäller

31 tjänsteskrivelse Rapportering ej verkställda beslut enligt SoL och LSS kvartal två 2016 Sammanfattning Socialnämnden har skyldighet att till Inspektion för vård och omsorg (IVO), inrapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Detta innefattar också en skyldighet att rapportera avbrott i verkställigheten som inte verkställs på nytt inom tre månader. Rapporteringsskyldigheten gäller SoL-beslut 16 kap 6 f samt LSS-beslut 9 och 28 f-g. Beslutsunderlag Kvartalsrapport Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna informationen Beslutsexpediering Kommunens revisorer Kommunfullmäktige m.uppvidinge.se

32

33

34 Meddelanden Förteckning över meddelande till socialnämnden Socialnämndens sammanträde den 8 september 2016 MEDDELANDE 1 Dom från förvaltningsrätten i mål VoB Kronobergs årsredovisning för år Dom från förvaltningsrätten i mål Kommunfullmäktige 57/2016 riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven 5 Kommunstyrelsen 110/2016 Projekt om förebyggande insatser i socialnämndens och barn- och utbildningens verksamheter 6 Protokoll från tingsrätten i mål Dom från förvaltningsrätten i mål Dom från tingsrätten i mål Dom från kammarrätten i mål Protokoll från tingsrätten i mål , och Dom från tingsrätten i mål Länsstyrelsens granskning av alkoholhandläggningen 13 Information från SKL om en sammanhållen strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst och vård och omsorg. 14 Information från SKL om styrning och finansering av Kvalitetsregister 15 Dom från förvaltningsrätten i mål Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: Mobil: christoffer.persson@uppvidinge.se m.uppvidinge.se

35 16 Kommunstyrelsen 132/2016 Fördelning av schablonersättning för nyanlända år Kommunstyrelsen 126/2016 Riktlinjer vid annonsering 18 Dom från förvaltningsrätten i mål Dom från tingsrätten i mål Information från Räddningstjänsten Östra Kronoberg 21 Dom från förvaltningsrätten i mål Samtliga handlingar finns tillgängliga på den administrativa avdelningen, socialförvaltningen. Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: Mobil: christoffer.persson@uppvidinge.se m.uppvidinge.se