Kontraktet: att komma överens om att vara överens Hobbes, Locke och Rousseau. Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013
|
|
- Ulf Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kontraktet: att komma överens om att vara överens Hobbes, Locke och Rousseau Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013
2 Disposition Kontraktsidéns tillämpbarhet och inneboende problem Hobbes: den oinskränkta staten som garant för fred och säkerhet Locke: staten som värnare av mänskliga rättigheter Rousseau: staten som uttryck för allmänviljan Jämförelse
3 i. Kontraktsteorins tillämpbarhet; idén kan böjas till nästan hur som helst och nyttjas nästan till vad som helst Innehållsligt kan rättfärdiga praktiskt taget vilket politiskt system som helst. Metodiskt den grundläggande formeln kan preciseras för att passa skilda filosofiska och politiska förhållningssätt.
4 ii. Det grundläggande problemet: hur kan ett hypotetiskt kontrakt, och därmed samtycke, vara bindande? Den bakomliggande tanken: de som ingår en överenskommelse samtycker till något och ger därmed även ett löfte om att hålla sin del av överenskommelsen. Men ett hypotetiskt kontrakt och samtycke är noga räknat egentligen inget löfte alls. En av våra huvudfrågor är att se hur de tre klassikerna hanterade detta problem.
5 Hobbes ( ) Hobbes levde under en synnerligen turbulent tid. Leviathan skrevs samtidigt som det trettioåriga kriget rasade i Europa, Frankrike var indraget i ett religionskrig och England själv i ett uppslitande inbördeskrig. När rojalisten Hobbes publicerade sin bok 1651 regerade Cromwell England var en republik.
6 Hobbes teori i huvuddrag Människan styrs av vissa grundläggande känslor. Hon vill överleva och leva ett behagligt och fridfullt liv. makt och ära. En tillvaro utan en stat * knapphet och konkurrens -- avundsjuka. * tillvaron i grunden naturligen ett slags allas krig mot alla. Människan också en förnuftsvarelse och kan inse att man skall ströva efter fred, men om detta inte är möjligt skall man nyttja alla tänkbara medel om nödvändigt även krig för att själv klara sig. att man skall avstå sin frihet för att nå fred och säkerhet. Slutsats: all makt bör överlåtas till en envåldshärskare, till en absolut makt.
7 Hobbes människosyn Individualism; Framträder allra tydligast i synen på familjen (kap 20) Materialistisk psykologi; en mekanisk syn (se kap 1,4 och kap 6). Psykologisk egoism; Människans självbevarelsedrift och tendens till självförhärligande är strikt aktörsrelativ (se kap 14, 8) Egalitär utgångspunkt; (se kap 13, 1); CITERA sid 126 Subjektivistisk etik; i samklang med psykologin (t.ex. kap 6,kap 9 [etikens plats i tablån] och kap 15). Summering: Om vi tillåter oss ett modernt språkbruk och har i minnet att det i grunden handlar om att överleva och ha ett någorlunda tryggt och drägligt liv, framstår det ändå inte som helt fel att drämma till med en formulering som skulle kunna vara hämtad ur en lärobok i nationalekonomi. Människan är en rationell nyttomaximerare. Vad som är rätt och fel bestäms av vad som är i individens långsiktiga intresse.
8 Hobbes: två idéer om naturtillståndet En rationell eller förnuftsbaserad, Modellen för detta är spelet Fångarnas dilemma (PD). En känslobaserad (se kap 14 och kap 18). I detta fall handlar det snarare om ett Försäkringsspel (AG).
9 Två samarbetsspel som handlar om att undvika fripassagerare Fångarnas dilemma Försäkringsspelet (Stag Hunt) D dominerande strategi D x D suboptimal jämviktspunkt Inga dominerande strategier? Både C x C och D x D jämviktspunkter C D C D C 3, 3 1, 4 D 4, 1 2, 2 C 4, 4 1, 3 D 3, 1 2, 2
10 Två andra spel Lydnadens spel C dominerande strategi C x C optimal jämviktspunkt Generositetsspelet (Battle of the Sexes; vem skall få vara fripassagerare?) Inga dominerande strategier? Både A x A och B x B jämviktspunkter C D A B C 4, 4 3, 2 D 2, 3 1, 1 A 4, 3 2, 2 B 1, 1 3, 4
11 Hobbes har två kontrakt Medborgarna skall för det första instifta en suverän makt som omformar våra prefererenser så att fripassagerarproblemet försvinner. Men vi medborgare skall också komma överens om vem som skall vara vår suverän (kap 20, 10). Detta liknar snarast ett slags koordinationsproblem (typ Generositetsspelet) Hobbes vill åstadkomma en absolut statsmakt, men hans kontrakt ger fortfarande utrymme för uppror (kap 21, 21). Idén om en absolut makt under villkor att detta accepteras av medborgarna är självmotsägande.
12 Locke ( ) Locke har en plats i den politiska idéhistorien främst i kraft av följande två (tre) skrifter: Letters concerning toleration, samt Two treatises of civil government
13 Lockes centrala idéer Tolerans med vissa förbehåll Ett moraliserat naturtillstånd Ägande som naturlig rättighet Men ändå ett allas krig mot alla Ett kontrakt som föreskriver en rättsstat
14 Rousseaus liv och verk ( ) Ungdomsåren ägnade han mest åt musik. Skrev bl.a. en opera. Den mogne Rousseau, , med en rad arbeten som var för sig hade räckt till för att göra honom berömd: De två avhandlingarna om konst och kultur (1750) respektive ojämlikhetens uppkomst (1755), Uppsats om politisk ekonomi (rättvisa) för encyklopedin (1755), La Nouvelle Héloĩse (1761), Émile (1762) och Om samhällsfördraget (1762) [de båda senare brändes på bål i Geneve]. Nedgångsperioden, , som präglas av Rousseaus mentala ohälsa, men som ändå gav eftervärlden hans självbiografi, Bekännelser (klar 1770, men publicerad postumt)
15 Olika sätt att tolka Rousseau som Kantian Marxist Freudian Totalitär tänkare
16 Rousseau som kritiker I Om ojämlikheten mellan människorna (1755) utvecklar Rousseau sin första kontraktsteori. Stadie 1. Ett rent naturtillstånd i vilket människorna är avskalade alla socialt härledda egenskaper. - en spontan process som liknar ett slags osynlighandmekanism, som leder fram till Stadie 2. En social ordning med utbytesprocesser men inget mer än spontana samarbetsprojekt. - en förhandling mellan välsituerade och fattiga som leder fram till Stadie 3. Ett samhälle med en stat och en rättsordning, i vilket ojämlikheten är påtaglig. Immanent kritik, en teori av detta slag får underkänt sett som en teori om rättvisa.
17 Kontentan av Om samhällsfördraget Rättvisa, en legitim politisk styrelse och samhällsordning, förutsätter att vi styr oss själva, att vi lever under lagar och principer som vi själva har bestämt. Det förutsätter att vi på en och samma gång är lagarnas subjekt och lagarnas objekt; vi är som medborgare en del av suveränen men samtidigt också suveränens undersåtar. Legitimitet och laglydnad förutsätter demokrati. Det är bara ett system som frambringar lagar av detta slag som vi förnuftsmässigt har skäl att underordna oss och det är bara ett demokratiskt system som kan frambringa sådana lagar.
18 Bokens struktur och huvudpoänger Bok I, Introduktion och kap 1. Problemformuleringen: söker kombinera legitimitet och pålitlighet, rätt och nytta. R klargör att hans problem är normativt (varför bör man undekasta sig), inte empiriskt (varför man faktiskt underkastar sig och lyder). Bok I, kap 2-5. Kritik av tidigare teoretiker (Aristoteles, Grotius, Hobbes). Idéer om att vissa är födda att styra, att slaveri är naturligt och att styrka/makt ger rätt, avfärdas som snurriga. Bok I, kap 6-9. Idén om ett rättfärdigt samhällsfördrag, vilken innebär att vi har skäl att totalt underkasta oss en suverän bara därför att vi ingår i denna suverän och att denne konstruerade makt per definition inte kan ha en vilja som riktar sig mot en av dess delar. Denna tankegång får Rousseau att gå ihop genom att föra in skillnaden mellan den vilja vi har som individer/människor och den vilja vi har som medborgare, allmänviljan.
19 Forts. Bok II, kap 1-6. Alla lagar måste stiftas av denna suverän. Här finns också en rad berömda formuleringar om att allmänviljan alltid har rätt och att det är en skillnad mellan summan av allas (privata) viljor och allmänviljan (det gemensamma medborgarintresset). Bok II, kap Om behovet av en lagstiftare, en person med närmast gudaliknande egenskaper med uppgift att sätta dagordningen, att formulera de förslag som suveränen, folket, skall fatta beslut om. Rousseau anser att lagstiftaren inte kan få vara med om att besluta om lagarna och därav följer också, enligt Rousseau, att folket självt inte kan vara lagstiftare, i denna speciella bemärkelse.
20 Forts. Bok III, kap 1-9. Om regeringsmakten, exekutivet. Rousseau diskuterar olika varianter med hjälp av typologin demokrati, aristokrati, monarki. Han är definitivt emot demokrati, dvs att folket självt både stiftar lagar och regerar med hjälp av dessa lagar. Han vill ha en åtskillnad mellan dessa båda funktioner. I valet mellan aristokrati och monarki är han inte så säker. Han ger i uppgift åt matematiker att avgöra vilken typ av regim som frambringar det mest välmående folket (befolkningsökning är måttet). Bok III, kap Om regeringsmakten kan förfalla och om hur regeringar tillsätts, inte genom fördrag men genom en handling av folket som tillämpar en lag som ingår i samhällsfördraget. Folket kan inrätta en ärftlig monarki eller aristokrati, men i så fall endast provisoriskt.
21 Forts. Bok IV, kap 1-4. Om folkförsamlingar (riksdagsordningen) och folkomröstningar. Rousseau stipulerar majoritetsprincipen, men han menar att det är bra om det råder enighet/konsensus, eftersom vi då kan vara mer säkra på att allmänviljan råder. Han är därför också skeptisk mot långa debatter, åsiktssplittring och bråk. Om man har en demokratisk regering blir man enligt Rousseau tvungen att använda sig av lottning för att utse vem som skall utföra regeringsuppdrag. I en aristokrati har man omröstningar. Observera att ett system med vald aristokrati liknar det vi menar med representativ demokrati där lagstiftningen görs genom folkomröstning. Bok IV, kap 5-8. Om speciella institutioner: Högsta domstol, Undantagstillstånd, Censur (den lag eller sedvänja som finns inskriven hos människorna) och Religion. Bok IV, kap 9. Kort avslutning.
22 Kontraktsteorins anatomi Kontraktets byggstenar Makt och moral ges olika inbördes placering (Hobbes vs Locke & Rousseau) Vad räknas som samtycke? Hobbes: den förnuftige är tvungen att acceptera ett rationellt argument Locke: genom våra handlingar visar vi implicit att vi accepterar en viss samhällsordning Rousseau: ingen har anledning att acceptera det hon eller han inte själv bokstavligen har beslutat om
23 Är det rätt att göra uppror? Hobbes: Ja, om man lyckas. Då har man nämligen bevisat att suveränen inte klarade av att fullfölja sin del av kontraktet. (Omdiskuterad punkt; Leviathan uppfattades av dess samtid som en katekes för rebeller.) Locke: Ja, den härskare som inte respekterar de rättigheter som naturligt är givna har misslyckats och bör ersättas. Rousseau: ja, vad säger han egentligen? Vi vet hur Robespierre tolkade Rousseau, men hur läser Du Rousseau?
Kontraktet: att komma överens om att vara överens Hobbes, Locke och Rousseau. Politisk teori A Jörgen Hermansson
Kontraktet: att komma överens om att vara överens Hobbes, Locke och Rousseau Politisk teori A Jörgen Hermansson Disposition Kontraktsidéns tillämpbarhet och inneboende problem Hobbes: den oinskränkta staten
5. Egoism. andras skull.
5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom
Kontraktsteorin. Föreläsning
Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna
Moralfilosofi. Föreläsning 10
Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad
Revolutionernas tidevarv
Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan
Hemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke
733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL
DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Ett nytt sätt att se världen på
Ett nytt sätt att se världen på. 1650 1800. Medeltiden Kungamakt Med hjälp av städerna. Kyrkan Feodalism Kunskapsmonopol Europeisk organisation Vad händer? Reformationen. Upptäckterna Arméer och länder
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Rättvisa Plikten att hålla löften Regeringsmakt och politisk lydnad/lojalitet Folkrätt Kyskhet och blygsel (hos kvinnor)
Föreläsning 3 FPRA 21:3 Rättvisa Plikten att hålla löften Regeringsmakt och politisk lydnad/lojalitet Folkrätt Kyskhet och blygsel (hos kvinnor) 1 Samhället är nödvändigt för mänsklig välfärd. Freden och
Föreläsning 3 FPRA 21:3
Föreläsning 3 FPRA 21:3 Rättvisa Plikten att hålla löften Regeringsmakt och politisk lydnad/lojalitet Folkrätt Kyskhet och blygsel (hos kvinnor) Samhället är nödvändigt för mänsklig välfärd. Freden och
Kursinformation och momentschema 1
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap, 733G05 Politisk teori 1, VT-14 Kursinformation och momentschema 1 Kursens innehåll Kursen hålls samman av en
Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke
Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke 1400-1700 var, politiskt sett, en tid då 1. det feodalt organiserade Europa blev nationalstaternas
FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
DEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning
Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati
Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör
Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
Pedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Det kategoriska imperativet
Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän
Moralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Moraliskt praktiskt förnuft
Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta
Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper. Niklas Andersson. Lissabonfördraget. - Värnet mot Globaliseringen? The Treaty of Lisbon
Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Niklas Andersson Lissabonfördraget - Värnet mot Globaliseringen? The Treaty of Lisbon - The Defence against Globalization? Statsvetenskap C-uppsats Datum/Termin:
PTSD och Dissociation
PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor
Kursinformation och momentschema 1
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap, 733G05: Politisk teori 1 HT-15 Kursinformation och momentschema 1 Kursens innehåll Kursen hålls samman av en serie föreläsningar som
Moralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.
SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om
Postprint.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections
Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
D en politiska idehistorien känner
DANNE NORDLING: Medborgarrättens legitimitet Varifrån får medborgarrätten sin legitimitet? Frågan har fått ny aktualitet i och med att statsministern hävdat att medborgarrätten tar över äganderätten. Författaren
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 12
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2008 årgång 12 Bokförlaget thales valdeltagande, en ekonomisk analys David Ullström Introduktion ett samhälle konstitueras av gemensamt beslutsfattande. Samhällets
Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1
LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra
SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012
SINGER KAP 11 & 12 CIVIL OLYDNAD FLER EXEMPEL Oskar Schindler insats för judarna i Nazi- Tyskland Djurens Befrielsefronts inbrott på Dr. Thomas Gennarellis laboratorium Operation Rescue:s kampanjer mot
Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna
Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Eftersom erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet,
1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till
FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA
FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska
Politisk teoretisk PM
Politisk teoretisk PM Seminarieuppgift 3 Demokratin, ett sätt att leva För många år sedan uppstod det som då kunde ses som ett fenomen och sedan kom att införas som en typ av statsskick, nämligen demokratin.
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska
Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension
Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Clausewitz Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande
Moralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala
Tre grundläggande frågor
Demokratins ABC Tre grundläggande frågor Det fattas dagligen beslut i alla möjliga sammanhang som många berörs av. När bör den processen vara demokratisk och vad innebär det? I den här teoribakgrunden
Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor
Informationsteknologi och etik
Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt
Randall Collins: Den sociologiska blicken
Randall Collins: Den sociologiska blicken Varje vetenskaplig eller akademisk disciplin bör efterleva åtminstone två grundläggande krav: Den bör kunna formulera tydliga och klara påståenden om den del av
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist
en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen
Etik och människosyn
Etik och människosyn I LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE Annica Kosner Leg psykolog/st-psykolog neuropsykologi CalmarSund Psykologtjänst AB Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt dels i affektteori och utvecklings-
Uppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-10-26 203 St. Torggatan 4 Tfn vxl 0411-53 60 00 www.skurup.se 274 80 SKURUP Fax 0411-53 60 65 kansli@skurup.se Demokrati
Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)
Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon
FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2
FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2 Dygd och last är de primära moralbegreppen i Humes etik.! En dygd är ett karaktärsdrag som väcker välbehag och gillande (storsinthet, t.ex.). En last däremot
Franska revolutionen. en sammanfattning
Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175
Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera
Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt
Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER
Jag vill säga något!
Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för
Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.
Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett
Frankrike 1780-talet KRIS
Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime
Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori
LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap, IEI Politisk teori 1 Vt. 2011 Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum Tid Lokal Ämne
Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.
Introduktion till etik (2)
Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på
ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014. VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg
Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd 2014 VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg Innehåll Riktlinjer för värdegrund och etik... 4 Det goda mötet... 6 Insatser av god kvalitet... 7 Vad
En formel för frihet
En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska
Den värderande analysen
Den värderande analysen 1 En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man
Demokrati Folket styr
Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från
Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren
Retorik och Presentationsteknik Nils Lundgren Vi börjar med Retorik som används för att... Övertyga andra om att en åsikt är riktig Sälja en produkt eller tjänst Få igenom sin vilja, skaffa makt och inflytande
Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är och togs fram
Centrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Grundformuleringen av det kategoriska imperativet
Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag
Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning
Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla
Svenska för dig Tala så att andra lyssnar
Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar
Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.)
STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Urvalsprov i Allmän statslära Linjen för politologi Bedömningsgrunder Sommar 2014 Urvalsprovet bedömdes år 2014 utgående från nedanstående bedömningsgrunder. Inträdesboken
Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen
Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/
Hemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
6. Samhällsfördragsteorin
6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med
Kurshandledning 1. Kursens innehåll
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap, 733G05: Politisk teori 1, 6hp HT-16 Kurshandledning 1 Kursens innehåll Kursen hålls samman av en serie föreläsningar
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN
1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning