Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget

Transkript

1 Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Samtliga fält i blanketten ska fyllas i (det räcker inte att hänvisa till bilaga). Anvisningar för blanketten finns i separat dokument. A nsökan skickas både som post och som e-post till Havs- och vattenmyndigheten, se adresser på sista sidan. 1. Kontaktuppgifter Sökande organisation: VA-guiden AB Organisationsnummer: Adress: Brukskontoret Postnummer: Postadress: Skyllberg Plusgiro-/bankgironummer: Telefonnummer: Län: Örebro län Kontaktperson: Mats Johansson Mobiltelefonnummer: Telefonnummer: E-postadress: Mats.johansson@vaguiden.se 2. Projektbeskrivning 2.1 Projektbenämning: Små avlopp och kretslopp tillämpning av Miljöbalkens regler för resurshushållning 2.2 Projektets syfte och mål: Syftet med projektet är att sammanställa och diskutera kunskapsläget vad gäller tillämpningen av resurshushållnings- och kretsloppskrav för små avlopp. Detta ska sedan kunna ligga till underlag för diskussion om framtida vägledning till länsstyrelser och kommuner i frågan om resurshållning och kretsloppskrav för små avlopp Målet med projektet är att dels sammanställa den kunskap som finns i kommunerna och den rättsliga praxis som finns på området och tillsammans med representanter för kommuner, Länsstyrelser, nationella myndigheter och aktörer diskutera förutsättningarna för att ställa resurshushållnings- och kretsloppskrav. Dessutom är målet att analyserakonsekvenser för fastighetsägare, kommun samt för människors hälsa och miljön. Kunskapssammanställningen tjäna som underlag för de kommuner i landet som för en intern diskussion om att formulera sådana krav på små avloppsanläggningar. 2.3 Bakgrundsbeskrivning: Sedan Miljöbalken infördes ska de verksamheter och åtgärder som faller in under lagens tillämpningsområde leva upp till samtliga de krav som finns i dess 2 kap, däribland kravet på resurshushållning och kretsloppsaspekter, som introducerades i och med balken. I första hand är det verksamhetsutövarna själva som ska se till att dessa krav uppfylls, men gör de inte det kan tillsynsmyndigheterna ställa krav genom beslut, såsom förelägganden och förbud. Enligt Miljöbalken 2 kap 5 : Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna til l återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas Detta gäller så länge kraven är rimliga, Miljöbalken 2 kap 7 : Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna Sida 1 av 6

2 bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Hänsynsreglerna i Miljöbalken gäller givetvis också små avlopp, men trots att möjligheterna att ställa kretsloppskrav för små avlopp har diskuterats ända sedan Miljöbalken infördes, går utvecklingen i kommunerna enligt vår uppfattning långsamt framåt. Så vitt vi känner till, är det endast ett fåtal kommuner som har prövat att formulera och ställa juridiska krav med stöd i MB 2 kap 5. Den översiktliga bilden vi har, är dock att de flesta kommunerna sin tillsynsverksamhet i realiteten agerar som om kraven på resurshushållning och kretslopp inte är relevant. Vi har intrycket att kommunerna fortfarande endast ställer krav som gäller smittskydd och miljöskydd, dvs så som det var före det att miljöbalken trädde i kraft. De senaste åren har många rapporter publicerats med koppling till små avlopp och frågan om resurshushållning och kretslopp. Bland andra följande rapporter kan nämnas: - Hållbar återföring av fosfor, Naturvårdsverkets rapport System för kvalitetssäkring av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll - Utvärdering av urinsortering och torrtoaletter i Tanums kommun - Vakuumtoaletter i befintliga hus- metoder och kostnader för installation - Utvärdering av användaraspekter av vakuumtoaletter till sluten tank Frågan diskuterades även till viss del i HaVs regeringsuppdrag (Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar, 2013) där också ett förslag om kretsloppskrav (källsorterande teknik) vid nybyggnation finns med. Dessutom finns på HaVs hemsida, några exempel på kommuner som arbetar med kretsloppsfrågor, liksom det på avloppsguidens tekniksidor och medlemssidor finns exempel. Det är dock vår uppfattning att den fördjupade diskussionen kring de juridiska och myndighetsrelaterade aspekterna av små avlopp i kretslopp, i stort sett saknas. Detta är naturligtvis en brist, och vi menar att detta i sig hämmar tillsynsmyndigheterna i sitt agerande. Den enda vägledning i dessa frågor som hittills kommit miljömyndigheterna tillhanda är huvudsakligen de allmänna råden 2006:7 samt den tillhörande handboken som togs fram av Naturvårdsverket. Utöver detta finns endast några få domar som inte är entydiga i vilka krav som kan ses som rimliga att ställa. Några direkt vägledande avgöranden från mark- och miljööverdomstolen saknas enligt vår uppfattning helt. Vi menar att bristen på vägledande texter och domstolsavgöranden beträffande vilka krav som tillstånds- och tillsynsmyndigheterna (dvs kommunerna) kan ställa när det gäller resurshushållning och kretslopp är mycket stor. En bidragande orsak till detta är enligt vår uppfattning att det samtidigt saknas nationella mål för återföring av fosfor och annan växtnäring från avlopp. Naturvårdsverket har i sitt regeringsuppdrag föreslagit kortsiktiga etappmål på 40 % fosfor och 10 % kväve i avlopp och avfall, men eftersom detta ännu inte har beslutats av regeringen saknar kommunerna fortfarande vägledning också vad gäller detta. Samtidigt är intresset av att kunna tillämpa t ex 2 kap. 5 MB dvs kretsloppsprincipen stor ute i landets kommuner. Vi kan märka detta intresse dels under de allmänna diskussionerna som sker i samband med utbildningar dels på Avloppsguidens avloppslista (ett diskussionsforum på w ebben) men också genom de Fråga Experten-frågor som löpande kommer in till Avloppsguiden.se. Det finns dock ett mindre antal kommuner som redan ställt direkta krav på kretslopp med stöd av 2 kap. 5 MB, och ett större antal kommuner som formulerat policydokument rörande mål om kretslopp. Vi menar emellertid att det utöver dessa redan frälsta finns ett stort antal kommuner med ett intresse för dessa frågor, oc h som väntar på någon form av vägledning eller riktlinjer i denna fråga innan de tar steget och tillämpar 2:5 i Miljöbalken i sina myndighetsbeslut. Man skulle lite förenklat kunna kategorisera kommunernas förhållningssätt vad gäller kretsloppskrav för små avlopp på följande sätt: A. Kommuner som varken ställer kretsloppskrav eller har policys eller måldokument kring dessa frågor Detta är troligen den allra största delen av landets kommuner. Bland dessa finns dels kommuner som inte ser dessa regler som intressanta eller nödvändiga att tillämpa och sådana kommuner som skulle vilja tillämpa kretsloppskrav men väntar på vägledning från Länsstyrelse, nationella myndigheter och eller tydlig rättslig praxis. B. Kommuner som visserligen inte ställer kretsloppskrav men som ändå har någon form av mål- eller styrdokument kring kretsloppsanpassning. Många kommuner har antagit olika typer av mål, såsom styrdokument eller policys om kretsloppsanpassning av små avlopp. Problemet kan dock vara att de sedan inte genomförs eller tillåts påverka hur Miljöbalken ska tillämpas i de konkreta ärendena och myndighetsbesluten. C. Kommuner med tydliga mål och policys, men som aktivt arbetar med rådgivning och stöd, istället för att ställa direkta krav. Det finns enligt vår uppfattning relativt många kommuner som valt att genom rådgivning, kommunikation och stöd få fastighetsägare att frivilligt kretsloppsanpassa sina avlopp. Exempel på kommuner är: Sida 2 av 6

3 Söderköping, Haninge, Nynäshamn, Knivsta, Värmdö samt Östhammar. D. Kommuner som faktiskt ställer funktionskrav på återföring av i första hand växtnäring Det är endast ett fåtal kommuner som anammat Naturvårdsverkets koncept med funktionskrav och själva formulerat funktionskrav för kretsloppsanpassning av små avlopp. Exempel på kommuner är: Västervik och Norrköping E. Kommuner som ställer teknikkrav på kretsloppsanpassad teknik vid tillstånd. Några kommuner har tydligt pekat på att vissa tekniklösningar t ex källsorterande teknik som vakuumtoaletter eller torrtoaletter ska användas för att avloppsanläggningarna ska leva upp till kretsloppsanpassning. Exempel på kommuner är: Uddevalla, Tanum och Kungsbacka. I det sökta projektet kommer fokus att läggas på att samla in information från kommuner som har mål, policys och styrdokument eller som ställer konkreta kretsloppskrav på fastighetsägarna, dvs kommuner som faller under kategori B-E ovan. Hur kretsloppskraven i kategori D-E har formulerats och motiverats skiljer sig åt. Vissa har huvudsakligen använt hälso- och miljöskäl för att motivera vilka tekniklösningar som godkänns medan andra i högre grad motiverat kraven med att man också för små avlopp ska eftersträva god resurshållning med naturresurser. Bland de kommuner som finns i kategori D och E dvs som ställer direkta krav på kretsloppsanpassning på fastighetsägare, finns ett fåtal beslut som har överklagats, varav några till och med fått prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen. Havs- och Vattenmyndigheten har god kunskap om dessa då man yttrat sig i överklaganden och ansökningar om prövningstillstånd som handlar om detta. 2.4 Sammanfattande beskrivning av projektet: Målet med detta projekt är att få fram ett material som kan vara med och driva på tillämpningen av kretslopps - och resurshushållningsbestämmelserna i Miljöbalkens regler för små avlopp. Detta avses ske genom att ta fram en sammanfattning av nuläget vad gäller hur krav ställs på resurshushållning och kretslopp för små avlopp. Förväntade resultat är bland annat en sammanställning av rättspraxis och en juridisk analys av rättsläget utifrån de sedvanliga rättskällorna, samt att ta fram exempel på hur kommuner idag arbetar med dessa frågor. Materialet bör kunna ligga till grund både för ett fortsatt utvecklingsarbete och i diskussionen kring vägledning på nationell nivå, liksom i sig kunna fungera som ett kunskapsunderlag vid tillämpning av Miljöbalken på främst kommunal nivå. Eftersom kommunerna är både tillstånds- och tillsynsmyndigheter vad gäller de små avloppen, är dessa av central betydelse när det gäller att driva fram rättspraxis. Utan beslut på lägsta nivå, blir det heller inga vägledande avgöranden. Projektet är tänkt att innehålla följande aktiviteter: En intervjustudie som ligger tidigt i projektet där utvalda kommuner och nationella aktörer kommer ingå En bredare enkät riktad till kommunernas miljökontor kommer genomföras med hjälp av Avloppsguidens avloppslista och nyhetsbrev samt om möjligt HaV:s nyhetsbrev. En sammanställning av befintliga domar och beslut genomförs som en utredning med utgångspunkt i befintliga rapporter och sammanställningar, kontakter från intervjustudierna och sökning bland rättsdatabaser etc. En sammanställning av hur kommuner arbetar med kretsloppskrav i sin löpande verksamhet. Exempel på förhållningssätt och ställningstaganden kommer att arbetas fram för att resultera i ca 5 principiella exempel på hur kommuner arbetar eller arbetat med kravställande på kretslopp En w orkshop med kommuner, länsstyrelser och nationella aktörer genomförs. Rapportskrivning och kommunikation av resultat avslutar projektet Sammanfattande Vilket/vilka miljökvalitetsmål beskrivning bidrar av projektet: till att uppnå? VA-guiden Projektet kopplar vill med indirekt stöd av främst Havs- till och miljökvalitetsmålet Vattenmyndigheten Ingen genomföra övergödning, två delprojekt men även om Grundvatten kretslopp för av god små kvalitet avlopp och samt Ett om rikt VA-rådgivning. odlingslandskap. Projektet Genom kommer att få igång att genomföras kretslopp av i växtnäring form av nätverksdagar från små avlopp samt förväntas en kunskapsinsamling bättre och fler kopplad avloppsanläggningar till respektive frågeområde. byggas, vilket Delprojekten kommer bidra har till samma minskade upplägg utsläpp och av utformning föroreningar men till sjöar är inte och beroende grundvatten. av varandra och stöd kan beviljas för del A men inte för del B och vice versa. Sida 3 av 6

4 2.6 Eventuell ny teknik eller nya arbetsmetoder: Projektet innehåller ingen ny teknik eller arbetsmetod utan är huvudsakligen av utrednings och kunskapshöjande karaktär. Någon motsvarande sammanställning och analys har inte gjorts tidigare. 3. Tidplan 3.1 Projektets starttid: Maj Projektets sluttid: Dec Projektbudget 4.1 Sökt belopp: Projektets totala kostnad: Medfinansiär(er) och summa: Klicka här för att ange text. 4.4 Kostnadsbudget Kostnadsslag Kostnadsspecifikation År 2016 År 20 År 20 Totalt Planering och genomförande av utredningar och w orkshops Personal Köp av tjänst Resekostnader Juridisk analys och sammanställning samt deltagande på w orkshop Resor t w orkshops 5000 Lokalkostnader Kostnader i samband med genomförandet av w orkshop Indirekta kostnader Övriga kostnader: Summa Sida 4 av 6

5 5. Förväntade resultat 5.1 Förväntade resultat av åtgärden: Det direkta resultatet av åtgärden är att det efter projektet kommer finnas ett kunskapsunderlag kring nuläget i kommunernas tillämpning av MB 2:5 kretsloppsprincipen för små avlopp samt en juridisk analys. Detta resultat kommer också ha diskuterats och stämts av med en rad kommuner och berörda nationella aktörer. Sammantaget blir detta ett underlag för fortsatt diskussion och utveckling av vägledning kring hur kommunerna ska tillämpa miljöbalken för små avlopp. 5.2 Förväntade miljöeffekter av åtgärden: Om projektet ger ett förbättrat kunskapsunderlag om hur miljöbalkens hushållningsregler kan tillämpas på små avlopp och detta sedan får genomslag kan detta innebära stora både miljö- och resurshållningsvinster i form av minskade utsläpp och ökad återföring av t ex växtnäringsämnen till odlad mark. 5.3 Metoder för att mäta miljöeffekter: För att följa effekten av detta projekt behöver antalet kretsloppsanpassade (hur nu detta kommer att definieras) avlopp i landet behöva följas. 5.4 Förväntad samhällsnytta av åtgärden: Den övergripande nyttan är att projektet kommer att kunna tydliggöra och beskriva de förutsättningar för hur och när kommuner kan ställa krav på kretsloppsanpassade avlopp samt lägga en grund för en kommande nationell diskussion om hur tillämpningen av MB 2 kap 5 MB lämpligen ska se ut. När väl detta har skett kommer det i sin tur att tydliggöra och förhoppningsvis att underlätta myndighetsarbetet för både landets alla kommuner och länsstyrelser. 5.5 Spridning och presentation av resultat och slutsatser: Spridning av resultaten kommer att ske genom VA-planeringsguiden och avloppsguiden.se, på mötesplatsen Vatten Avlopp Kretslopp 2017, samt via deltagande kommuner, t ex på hemsidor och i lokalpress. På VA -planeringsguiden kommer en särskild sida skapas, öppen för alla kommuner och myndigheter som anmäler intresse för nätverksaktiviteterna, där deltagande kommuner kan lägga upp dokument och utbyta erfarenheter. Denna kommer fortsatt finnas tillgänglig också efter projektets genomförande. 6. Uppföljning och utvärdering 6.1 Hur kommer resultat och effekter av projektet att följas upp, utvärderas och spridas? Projektet kommer att resultera i en rapport samt presenteras på lämplig nationell konferens t ex Vatten Avlopp Kretslopp i mars Förslagsvis ordnas i ett första skede en presentation för nationella aktörer och länsstyrelsernas tjänstemän ansvariga för tillsynsvägledning 7. Övrigt 7.1 Övrigt av intresse för bedömning: Klicka här för att ange text. 8. Bilagor och underskrift Ange bara filnamn och bilagans rubrik. Samtliga bilagor ska bifogas. 8.1 Projektbeskrivning Bilaga 1. Små avlopp och kretslopp tillämpning av Miljöbalkens regler för resurshushållning 8.2 Plan för uppföljning och utvärdering Klicka här för att ange text.bilaga 1. Små avlopp och kretslopp tillämpning av Miljöbalkens regler för resurshushållning 8.3 Omvärldsbeskrivning Bilaga 1. Små avlopp och kretslopp tillämpning av Miljöbalkens regler för resurshushållning 8.4 Eventuella andra bilagor, tryckta rapporter och likande material Klicka här för att ange text. Sida 5 av 6

6 8.5 Underskrift Undertecknad godkänner härmed, om projektet beviljas medel, att Havs- och vattenmyndigheten får tillgängliggöra resultatet av projektet och publicera mitt namn och mina kontaktuppgifter på Havs- och vattenmyndighetens w ebbplats och i andra sammanhang. Ort Skyllberg Datum Underskrift av behörig person Namnförtydligande Mattias Mattsson Skicka ansökan till Havs- och vattenmyndigheten Ansökan skickas både som post och som e-post till oss på följande adresser: Ansökan per post Ansökningsblanketten skrivs under och skickas i original till: Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering och maritima frågor Box Göteborg Alla bilagor ska bifogas denna version av ansökan. Ansökan per e-post Ansökningsblanketten skickas till: havochvatten@havochvatten.se Följande ärendemening ska anges i e-postmeddelandet: Havs- och vattenmiljöansökan (ange namnet på projektet enligt ansökan). Ansökningsblanketten och elektroniska bilagor bifogas e-postversionen. Filen med blanketten namnges med projektets namn (ska också framgå av fält 1 i blanketten). Fil med bilaga namnges med projektnamn och bilagenummer. Sida 6 av 6