MÅNADSRAPPORT FÖR PENSIONSPORTFÖLJEN - FEBRUARI 2016

Transkript

1 MÅNADSRAPPORT FÖR PENSIONSPORTFÖLJEN - FEBRUARI 2016 Inledning Det övergripande förvaltningsmålet för pensionsportföljen är att kunna täcka minst lika mycket som avsågs av skulden när denna strategi tog sin början. Detta innebär att tillgångarna i relation till avsedd del av skulden (konsolideringen) bör ligga på minst 100%. Den övergripande risklimiten enligt placeringspolicyn innebär att minst 90,0% av avsedda pensionsutbetalningar alltid ska kunna täckas av pensionsportföljen. Denna nivå betecknas som ett säkerhetsgolv som aldrig ska äventyras. Aktuellt läge Pensionsportföljen lever upp till den övergripande risklimiten. Risken att pensionsportföljen skulle falla Under säkerhetsgolvet inom ett år är låg med dagens portfölj. Aktuell konsolidering, dvs. tillgångarna som andel av den marknadsvärderade pensionsskulden, är 109,8% för närvarande. Risl<översikt Avkastning PortföVid< - marknadsvärdering Maknadsvaderade tillggriga - 137,4 1,1% Marknadsvkderad (uld 125,1 2,2% Ma-knadsfärderad konsolidering 109;8% -1,3% Ssinolikhet an gå igenom golvet före årsskiftet 0,0% 0,0% SEf no likhet gå igenom golvet inom 1 å. 0,0% 0,0% Nedan återfinns en sammanställning som visar vilken spridning i resultat som kan förväntas vid årsskiftet givet dagens portföljsammansättning. Spridningsresultaten erhålls genom att skuld- och tillgångsvärden simuleras i olika scenarion, vilket renderar i ett troligt medelvärde samt de 5% bästa respektive sämsta utfallen. Detta ger en indikation på sannolikheten att kommunen klarar det övergripande förvaltningsmålet samt hur stor risken är. Smulerad konsolidering vid a-sskiftet Förvaltad konsolidering kifört med idag Maknadstaderad konsolidering vid å'-sskiftet 2016/2017 Medelvatle 110,3% 0,5% 5% högeta 113,2% 3,3% 5% lägda 107,5% -2,3% 0,5% lägsta 105,2% -4,6%

2 Aktuell portfölj Totalt har tillgångarna i pensionsportföljen ett marknadsvärde på ca 137,4 mkr. Pensionsportföljen ligger inom de limiter som definieras för respektive tillgångsslag i placeringspolicyn. AVSTÄMNING MOT POUCY Tillgån ' gsslag Andela portfölj Limiter Min Max Lik Ada medel 4% 0% 10% Nominella räitor 29% 10% 30% Realräitor 51% 40% 100% Aktier 17% 0% 40% - svenska 2% 0% 10% - utläiddm 14% 0% 30% Atternäiva tillgthgsr 0% 0% 10% Vid avstämningstillfället hade pensionsportföljen följande utseende, uttryckt som procentuell fördelning på olika tillgå ngsslag. TILLGÅN GS4110 KERN G Siena ier- 2% Globäa ädier- 14% o Nom räntor- 29% Fbalräntor- 51% Kassa- 4% Det övergripande målet med förvaltningen innebär att marknadsvärdet på pensionsportföljen och marknadsvärdet på ansvarsförbindelsen ska följas åt, det vill säga tillgångarna ska matchas med skulden. Det primära målet är således konsolideringen vilket gåtts igenom ovan. För att kunna följa hur förvaltningen av aktieportföljen har gått jämförs de olika tillgångsslagen i förhållande till respektive jämförelseindex enligt placeringspolicyn sedan det föregående ra pporteringstillfä Ilet. 2

3 TILLGANGSJTVECKJNG,ÄNIFORI. MED IND Tillgånsdag Index Tillgångaslestning Indexarkadning Differens 9E11 a i e månaden senzete månaden Nominella ragor OMRX Bond 0" -02% Reda rältor OMRX REAL 1,8% 1,5% 0,3% Sienska Mkr OMK 50%/ OMRX Bond 50% 0,7% Utläd<a ädier MXI AC World (SEK) 50%/ OMRX Bond 50% 0,5% 0,7% Totaportföljen Sanmats:tt jänförelsandex 1,1% 0,9% 0,2% TIII- Index Tillgångsaketning sadal Indexabadning sada) Differens Nominella rättor OMRX Bond 0,8% 1,6% Reda rägor OM( REA,L 2,9% 2,7% 0,2% 9/endca acne' OMX 50%/ OMRX BOnd 50% -1,6% -1,8% 0,2% Utläiska åtier MXI AC World (939 50%/ OMRX Bond 50% -4,6% -21% Tolaportföljen ~såt jämförelsaindex 0,9% 1,4% -0,6% Käla för index: Efoomberg Kommentarer kring eventuella avvikelser Kassa flödesmatchningen mellan rea lrä nteobligationerna och de kommande pensionsutbetalningarna medför att löptiden på realränteinnehavet är längre än löptiden på jämförelseindexet OMRX Real. Detta gör att tillgångarna är mer räntekänsliga än jä mförelse indexet. Det utländska aktieinnehavet är säkrat för kursnedgång. Detta gäller både för valuta - och aktiekursen. Kostnaden för denna säkring medför att det utländska innehavet får en något sämre utveckling i en stigande aktiemarknad Bevakning och rapportering För bevakning och rapportering av pensionsportföljen samarbetar kommunen med Söderberg & Partners Securities AB. De bevakar kontinuerligt utvecklingen av pensionsportföljen, pensionsskulden samt marknadsrisken. Detta för att tillse att sammansättningen av portföljen (allokeringen) alltid innebär att kommunen kan leva upp till de åtaganden som ingår i pensionsfonderingen. Som grund till rapporten har källor använts som i god tro bedömts vara tillförlitliga. Söderberg & Partners kan inte garanterariktigheten i denna information eller ta på sig något ansvar för fiillständighet. Söderberg & Partners ansvarar inte för direktaeller indirektaskador eller ffirluster, inklusive men inte begränsat till, gir] orad och utebliven vinst, som kan uppkomma till följd av användandet av dennarappon eller dess innehåll. 3

4 PROTOKOLL Styrelsemöte nr 1/16 GNESTAHEM Styrelse Övriga deltagare Beslutande Ingrid Jemeborg Glimne, ordf. Anders Simme, v. ordf. Bruno Jervfors Christer Gustafsson Tomas Brucefors Bo Eklund, suppleant, ej närvarande Petra Lindström, suppleant, ej närvarande Lill Björk, suppleant Hans Persson, VD Ingrid jerneborg Glinme, ordf. Anders Simme, v. ordf. Bruno Jervfors Christer Gustafsson Tomas13mcefors Tid Kl. 08:30 11:00 Plats Gnestahems kontor, 'Thulegatan 4, Gnesta Dagordning: 1 Mötets öppnande 2 Val av justerare 3 Godkännande av dagordning 4 Bokslut 2015, förvaltningsberättelse, utkast 5 Finansrapport 6 Rapporter Frösjöstrand Nästa nyproduktion Hyresgästundersökning Bostadsförsörjningsprogram Rapport hyresförhandling 7 Uthyrningsläget 8 Hyrespolicy, ändring diskussion. 9 Övriga frågor. Krishantering Arbetstagarrepresentant Mottagande av nyanlända Kurser för styrelsen, policy 10 Nästa möte 11 mars Avslutning Postadress Besöksadress Telefon Telefax Styrelsens säte Box GNESTA Thulegatan Gnesta Kommun Organisationsnr Postgiro Bankgiro Internet

5 1 Mötets öppnande Ordförande Ingrid Jerneborg Glimne hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. Val av justerare Tomas Brucefors valdes att jämte ordföranden att justera dagens protokoll. Godkännande av dagordning Föreslagen dagordning godkändes under övriga frågor 9 anmäldes, krishantering, arbetstagarrepresentant i styrelsen, mottagande av nyanlända och policy kurser utbildning styrelsen Bokslut 2015, förvaltningsberättelse, utkast VD föredrog 2015 års bokslut samt delade ut ett utkast. Ändringar och önskemål förs in där så är möjligt och slutlig årsredovisning finns klar för underskrift den 11 mars. 5 Finansrapport VD föredrog finansrapporten som diskuterades av styrelsen och godkändes. 6 Rapporter Nyproduktion Frösjöstrand. VD informerade om statusen på nyproduktionen. Inflyttning skedde den 15 december och vid styrelsemötet hade 1 lägenhet inte kontrakt. Nästa nyproduktion VD informerade om nästa nyproduktion av lägenheter och delade ut ritningar på området som nu detaljplaneläggs. VD fick i uppdrag att undertecicna utdelat rnarkanvisningsavtal från Gnesta Kommun. Hyresgästundersökning VD informerade om den pågående hyresgästundersökningen som är ute och återkommer med resultat när den är klar Bostadsförsörjningsprogram Ledamot Anders Simme informerade om att han ställt en fråga om bostadsförsörjningsprogram i kommunfullmäktige och arbetet med att ta fram program pågår i kommunen Rapport hyresförhandlingar VD informerade om att hyresförhandlingar kommer att hållas den 3 mars och att bolaget yrkar på en höjning om 2,1% från och med 1 april ; Uthyrningsläget En lägenhet i beståndet som inte har kontrakt. Hyrespolicy,ändring diskussion Styrelsen diskuterade nuvarande hyrespolicy och farm ingen anledning att ändra den. VD fick i uppdrag att se om det är möjligt att delar av beståndet på Hagvägen i Bjömlunda går att göra till +65 boende och återkomma.

6 Övriga frågor Krishantering VD visade på den krishanteringspärm som finns och håller på att uppdateras och återkommer i frågan. Arbetstagarrepresentant i styrelsen. VD informerade om att man tidigare skickat ut en förfrågan till berörda fackförbund utan att de utsett någon representant. Styrelsen gav VD i uppdrag att igen skicka ut en förfrågan. Mottagande av nyanlända VD informerade om att möten med representanter för bolaget och kommunen träffas odla dialogen pågår. Bolaget har hittills lämnat ut lägenheter för 8 personer. Kurser utbildning för styrelsen, policy. Någon nedtecknad policy för ändamålet finns inte, utan vid varje budget avsetts en summa för utbildning kurser och önskemål om kurser eller konferenser ställs till ordföranden som tillsammans med VD fattar beslut. 10 Nästa möte 11 mars Näst möte den 11 mars klockan 8:30, Gnestahems konferensrum Thulegåtan 4 Gnesta. Underskrift av årsredovisningen. 11 Avslutning Ordförande tackade för ett bra möte och förklarade mötet avslutat. Vid protokollet Hans Persson 1 Justeras Justeras c. Ingrid J eborg G1 Qrdföra4de ne Tornas Brucefors Utsedd justerare.

7 PROTOKOLL Styrelsemöte nr 1/16 ( sid 1-3) Gnesta Förvaltnings AB Styrelse Övriga deltagare Fredrik Norberg, ordf. Oscar Fredriksson v. ordf ej närvarande Annika Eriksson ej närvarande Birgitta Möller Camilla Winte Sami Smedberg, suppleant Sarah Kinberg, suppleant Johan Dengg, suppleant ej närvarande Hans Persson, VD Beslutande Fredrik Norberg, ordf. Birgitta Möller Camilla Winte Sami Smedberg Sarah Kinberg Tid Kl. 09:30-12:00 Plats Gnestahems kontor, Thulegatan 4, Gnesta Dagordning: 41 Mötets öppnande I2 Val av justerare.godkännande av dagordning 44 Bokslut 2015, förval tningsb erättelse; -Utkast 5 Finansrapport 46 Dotterbolagsrapport, Gnesta Ishall AB 7 Rapporter. Renovering Frejåhalien, simhallen Äldreboende Ny hyresmodell, Projektgruppen Ny förskola, Tvist föregående markentreprenör 8 Internkontroll, Postadress Besöksadress Telefon Telefax Styrelsens säte Box GNESTA Thulegatan Gnesta Kommun örganisationsnr Postgiro Bankgiro 'Internet

8 9 Övriga frågor 10 Nästa möte 11 Avslutning Mötets öppnande Ordförande Fredrik Norberg hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. Val av justerare Birgitta Möller valdes jämte ordförande att justera dagens protokoll. Godkännande av dagordning Dagordning godkändes. Bokslut 2015, förvaltningsberättelse, utkast VD Hans Persson redogjorde för utkastet till bokslut och förvaltningsberättelse. Styrelsen korn med vissa redaktionella ändringar som kommer att föras in inför slutlig årsredovisning 5 Finansrapport VD Hans Persson delade ut och kommenterade fmansrapporten. Lades till handlingarna Dotterbolagsrapport, Gnesta Ishall AB VD Hans Persson informerade om läget i bolaget. Rapporter Renovering av Simhallen, VD infoimerade om att bygget fortskrider och beräknas vara klart till sommaren. Av bolaget är statusbesiktning genomförd, avstämning av genomförda och återstående arbeten per Arbete med värderingsnämnd är påbörjad och bolaget har utsett sin part i nämnden. Nytt äldreboende i Gnesta. VD informerade om pågående detaljplanearbete, visade kartbild på detaljplaneområdet samt visade på markanvisningsavtal från Gnesta Kommun VD fick i uppdrag att underteckna markanvisningsavtalet. Ny hyresmodell. Styrelsemedlem Birgitta Möller informerade om möten som gruppen haft och det fortsatta arbetet. Ny förskola Gnesta. VD informerade om pågående planering av en ny förskola i Gnesta Tvist föregående markskötsel entreprenör. VD informerade om att bolaget lagt ett bud och väntar på svar från motparten. Bolaget har anlitat advokat firman Lindahls. Internkontroll VD gick igenom och informerade om de olika rutiner och styrdokument som finns. Styrelsen diånnerade internkontrollen i företaget och ansåg den tillfredsställande. Övriga frågor Inga övriga frågor förelåg 2

9 5 Nästa möte Den 15 mars, MargreteClalsvägen 15B, våning 6: 5 Avslutning Ordförande tackade för ett bra möte och förklarade mo tet avslutat. protbkollet: Hans persson Sekreterare justeras::..fusteras Fredrik Norberg Ordförande Bitg ; a Möller Utsedd justerare Ink: Gnesta kommun i 3 Dnr: För handläggning.

10 i 'Ur ;

11 .1.11 Sveriges Kommuner I- och Landsting MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR Vårt dnr 16/00001 Patrik Sundström Avdelningen för digitalisering Kommunstyrelserna Landstingsstyrelsernalregionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting; vision e-hälsa 2025 Dnr 1.6/00083 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 11 mars 2016 beslutat att godkänna överenskommelsen med staten om vision e-hälsa 2025, samt ätt i en skrivelse informera kommuner och landsting om överenskommelsen. Bakgrund Nationella styr- och policydokument som rör it i socialtjänsten och hälso- och sjukvården har funnits sedan ett antal år. Den första e-hälsostrategin beslutades 2006 och Uppdaterades 2010 genom den nu gällande "Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg". Parter i den befintliga strategin är Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Vårdföretagarna och Famna. Inom ramen för strategierna har olika typer av insatser gjorts som påverkat e-hälsoområdets utveckling under åren. När nu nästan ett årtionde passerat sedan den första strategin beslutades har omvärlden och verksamheterna utvecklats och förändrats. Nya tider kräver nya tankar och Sverige behöver fortsatt ha en nationell samling på e-hälsoområdet för att kunna ta tillvara och samordna det gemensamma arbetet. För det framtida e-hälsoarbetet behövs mer långsiktiga och gemensamma målbilder. Som utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting beslutat att ställa sig bakom en gemensam vision för e- hälsa fram till E-hälsobegreppet omfattar i detta sammanhang all socialtjänst, hälso- och sjukvård samt tandvård. Vision e-hälsa 2025 År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att användä digitaliseringens och e- hälsans mbjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser lör ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Sveriges Kommuner och Landsting,Post Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: infooski.se, Org nri ;

12 Sveriges Kommuner och Landsting Vårt dnr 16/0001 Som framgår av visionen syftar e-hälsoarbetet till att underlätta för människor att uppnå en god hälsa och välfård samt utveckla och stärka resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Det handlar om att med olika digitala stöd ta tillvara människors egna resurser och ge alla en möjlighet till ökad kontroll över sin hälsa och livssituation. Vidare ska en ökad satsning på digitalisering ge ändamålsenliga verksamhetsstöd och säkra en socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård av god kvalitet samt bidra till en utvecklad och stärkt arbetsmiljö för alla som arbetar inom verksamheterna. Visionen ersätter den senaste strategin från 2010, men bygger samtidigt vidare på de tankar och ansatser som finns i denna. För att realisera visionen avser regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt att verka för att ett antal insatser ska genomföras. Avsikten är att visionen ska följas av en eller flera handlingsplaner som förtydligar insatser som kan bidra till att visionen uppnås. Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting OtTi -vision e-hälsa 2025 redovisas i bilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting Anders Henriks,son Vice ordförande

13 REGERINGSKANSLIET _ Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting Vision e-hälsa 2025

14 2 INLEDNING TIDIGARE NATIONELLA INITIATIV PÅ OMRÅDET NÄSTA STEG - EN VISION FÖR E-HÄLSOARBETET 4 BEGREPP SOM ANVÄNDS I ARBETET 4 VISION E-HÄLSA Perspektiv, principer och målgrupper Hur påverkas malgrupperna CIV visionsarbete? PARTERNAS ÅTAGANDEN 7 ANSVARSFÖRDELNING 8 Insatsområden

15 3 INLEDNING Aldrig tidigare har tekniken gett sådana möjligheter att hantera och använda informations- och kommunikationsteknik som i dag. Digitaliseringen har redan på många samhällsområden skapat genomgripande förändringar i de sätt som människor möter och interagerar med varandra. Som exempel har möten med kunder inom reseindustrin och banksektorn samt möten med invånare i den offentliga förvaltningen med hjälp av digitaliseringen i hög utsträckning förflyttats från fysiska lokaler till människors hem. Detta har inneburit att människor numera kan hantera ärenden eller köpa varor när det bäst passar dem. Det finns inga tecken som tyder på att denna utveckling kommer att avstanna. Sverige har också goda förutsättningar att tillgodogöra sig digitaliseringens möjligheter. Invånarna är bland de mest digitalt mogna i världen och näringsliv och offentlig sektor har i stor utsträckning digitaliserat sin verksamhet. Sverige har också världsledande företag inom informations- och kommunikationsområdet som drivit utvecklingen framåt internationellt. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården är välfärdsområden där digitaliseringen bär med sig stora möjligheter. Dessa sektorer står för en stor del av de offentliga utgifterna och är också sektorer som de flesta invånare någon gång kommer i kontakt med. För socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens målgrupper innebär digitaliseringen helt nya möjligheter till självständighet, delaktighet och inflytande. De allra flesta människor vill vara oberoende och delaktiga samt ha inflytande och kontroll över frågor och beslut som rör hälsan och den sociala livssituationen. För att kunna möta dessa behov behövs verktyg för kommunikation inom och mellan verksamheterna samt mellan verksamheterna och brukarna, klienterna och patienterna. Digitaliseringen medför goda möjligheter att förbättra insatser som rör barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. För personer som har svårigheter att uttrycka synpunkter ger digitaliseringen nya möjligheter till kommunikation vilket kan stärka delaktighet och självbestämmande då beslut i högre utsträckning kan fattas i samråd med den berörda personen. Det är viktigt att digitalisering och utvecklingen av it-stöd är ickediskriminerande och sker utifrån olika gruppers behov. I grunden handlar det om att stödja ett individanpassat arbetssätt där verksamheterna tar tillvara på och utgår från individens resurser vilket kan leda till såväl bättre hälsoresultat som ökad delaktighet och en effektivare verksamhet. Digitaliseringen är också ett verktyg för verksamhetsutveckling. Det handlar om allt från medarbetarnas tillgång till rätt information i möten med brukare, klienter eller patienter till hantering av data för

16 uppföljning och jämförelser av verksamheternas resultat. För medarbetare och entreprenörer öppnas även möjligheter att skapa nya verktyg som kan effektivisera verksamheterna, bidra till nya och innovativa arbetssätt, utveckla verksamhetsprocesserna samt öka möjligheterna för forskning och utveckling. 4 TID IGARE NATIONELLA. INITIATIV PÅ OMRÅDET Nationella styr- och policydokument som rör digitalisering i socialtjänsten och hälso- och sjukvården har funnits sedan ett antal år tillbaka. Den första e-hälsostrategin beslutades 2oo6' och uppdaterades I den senaste strategin användes begreppet e- hälsa för första gången och här inkluderades även socialtjänstens verksamhet fullt ut. Inom ramen för strategierna har olika typer av insatser gjorts som påverkat e-hälsoområdets utveckling under åren. När nu nästan ett årtionde har passerat har omvärlden och verksamheterna utvecklats och förändrats. Sverige behöver fortsatt ha en nationell samling på e-hälsoområdet för att kunna ta tillvara och samordna det gemensamma arbetet. För det framtida e-hälsoarbetet behövs mer långsiktiga och gemensamma målbilder för berörda aktörer inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården samt en större tydlighet i anvarsfördelning. NÄSTA STEG - EN VISION FÖR E-BALSOARBETET Som utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet på e- hälsoområdet har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting beslutat att ställa sig bakom en gemensam vision för e-hälsoarbetet fram till Visionen ersätter den senaste strategin från 2010, men bygger samtidigt vidare på de tankar och ansatser som finns i denna. Avsikten är att visionen ska följas av en eller flera handlingsplaner som förtydligar insatser som kan bidra till att uppnå visionen. Begrepp som används i arbetet Begreppet e-hälsa används på samma sätt som i den senaste strategin, dvs, det innefattar i bred bemärkelse användning av informations- och kommunikationsteknologi med utgångspunkt i Världshälsoorganisationens hälsodefinition ("ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande"). E-hälsobegreppet omfattar i detta sammanhang all socialtjänst som bedrivs av staten, kommunerna eller i enskild verksamhet, hela hälso- och sjukvården samt i tillämpliga delar tandvården. I arbetet används begreppet digitalisering. Begreppet innefattar både informationsdigitalisering, dvs. processen 'Nationell IT-strategi för vård och omsorg (skr. 2005/06:139). Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg.

17 5 där analog information förs över till digitalt format, och samhällelig digitalisering, dvs, den större samhällsprocess där olika former av itstöd integreras allt tätare i verksamheter och påverkar dem i grunden. Ett begrepp som hänger nära samman med e-hälsa och digitalisering, och som ibland är delvis överlappande, är välfärdsteknologi. Det defmieras som kunskapen om och användandet av teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar och deras anhöriga. Begreppet kommer inbegripas i det kommande arbetet med visionen. Vision e-hälsa År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. En ökad digitalisering ger ändamålsenliga verksamhetsstöd för att säkra en socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård av god kvalitet. Som grund för arbetet behöver berörda aktörer skapa nödvändiga förutsättningar för verksamheterna att använda den digitala utvecklingens möjligheter i såväl det vardagliga som i det långsiktiga förbättrings- och utvecklingsarbetet. Jämlikhet Perspektiv, principer och målgrupper Arbetet med visionen ska drivas utifrån ett antal grundläggande perspektiv och principer som utgår bl.a. ifrån de lagar eller andra föreskrifter som reglerar verksamheterna. är en utgångspunkt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det handlar bl.a. om att människor som lever under olika socioekonorniska förhållanden ska ha likvärdig tillgång till stöd utifrån behov och bemötas utifrån egna förutsättningar. Genom att tillhandahålla verktyg som stödjer insatser som är anpassade efter brukarnas, klienternas och patienternas individuella behov kan digitaliseringen underlätta för verksamheterna att arbeta för ökad jämlikhet. Digitaliseringen förbättrar även möjligheterna för uppföljning och analyser av omotiverade skillnader i resultat mellan verksamheter. Arbetet med digitalisering och e-hälsa ska utvecklas utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Arbetet ska även beakta enskildas skydd mot intrång i den personliga integriteten, behovet av sekretesskyddad åtkomsthantering kring personuppgifter och samtyckesfrågor.

18 Effektivitet är en annan utgångspunkt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. En ökad effektivitet för att åstadkomma en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård och socialtjänst är nödvändigt för att hantera utmaningar i form av en åldrande befolkning och ökande förväntningar. Utöver nämnda perspektiv ska arbetet även drivas utifrån ett antal grundläggande principer som tillgänglighet, användbarhet och digital delaktighet, samt integritetsskydd och informationssäkerhet. Digitala tjänster ska i möjligaste mån vara universellt utformade utifrån tanken om design för alla, dvs, it-stöd bör vara tillgängliga och användbara för alla människor, oavsett ålder, funktionsnedsättning, kunskapsnivå eller andra förutsättningar utan behov av anpassning eller specialutformning. I e-hälsostrategin från 2010 pekades tre huvudsakliga målgrupper ut: individen, vård- och omsorgspersonal samt beslutsfattare. I arbetet med visionen bör de två förstnämnda grupperna särskilt betonas men också utvidgas till att inte bara handla om vård- och omsorg utan om hela socialtjänsten, all hälso- och sjukvård och i tillämpliga delar tandvården. Vidare bör ett barn- och ungdomsperspektiv anläggas i arbetet eftersom detta är en grupp vars ställning kan stärkas med hjälp av olika typer av it-stöd. I 2010 års strategi bejakades utvecklingskraften hos andra aktörer som t.ex. privata och ideella entreprenörer samt forskarsamhället. Dessa aktörer ska i likhet med tidigare strategi involveras i det kommande arbetet med att konkretisera visionen. Hur påverkas målgrupperna av visionsarbetet? Visionen syftar till att digitalisering och e-hälsa ska underlätta för människor att uppnå en god hälsa och välfärd samt utveckla och stärka resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Det handlar om att med olika typer av digitala stöd ta tillvara brukarens, klientens och patientens egna resurser för att uppnå viktiga värden som förbättrad hälsa samt ökad delaktighet och självbestämmande. Genom tillgång till information som rör den egna personen, individuellt anpassade digitala stöd och smidiga kommunikationsvägar ges människor möjlighet till ökad kontroll över sin hälsa och livssituation. För människor med nedsatt beslutsförmåga kan välfärdsteknologi vara ett verktyg för ökad delaktighet och självbestämmande samtidigt som det möjliggör en effektivare resursanvändning för huvudmännen. Vidare kan tillgången till socialtjänsten och hälso- och sjukvården förbättras genom bl.a. digitala lösningar som möjliggör att människor på ett distansoberoende sätt kan ha kontakt med verksamheter och få stöd och insatser från hemmet. Digitala lösningar kan också öka möjligheterna till delaktighet för anhöriga genom att de t.ex. kan

19 7 kommunicera med verksamheterna på ett enklare sätt eller ta del av information som rör den närstående. För att visionen ska kunna uppnås är det viktigt att medarbetare har stöd så att de kan erbjuda en socialtjänst och hälso- och sjukvård av hög kvalitet. På ett övergripande plan handlar det om att skapa en digital arbetsmiljö som stödjer de processer medarbetarna verkar i. Digitaliseringen bidrar också till utvecklingen av nya karriärvägar när andra och nya typer av behov eller tjänster uppstår vilket kan vara attraktivt för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Digitaiiseringen kan även bidra till en bättre arbetsmiljö för de kvinnor och män som arbetar inom verksamheterna. En grundförutsättning för att uppnå detta är tillgång till välfungerande verktyg för dokumentation samt kunskaps- och beslutsstöd som säkerställer hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar det vardagliga arbetet. En grundläggande förutsättning för att it-stöden ska kunna användas fullt ut är att det finns kompetens att hantera dessa på alla nivåer inom verksamheterna. Som grund för arbetet behöver, berörda beslutsfattare skapa nödvändiga förutsättningar för att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kunna använda digitaliseringens möjligheter i såväl det vardagliga som i det långsiktiga förbättrings- och utvecklingsarbetet. För verksamheterna ska det digitala, så långt det är möjligt och där det är relevant, vara förstahandsvalet i insatser som rör hantering av information. Förutsättningar ska i detta sammanhang också tolkas brett. Det kan t.ex. handla ofri säkerställande av personella- eller verksamhetsmässiga resurser, lagstiftning eller annan typ av reglering eller ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Sverige har en stark it-sektor som bidrar till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. I det kommande arbetet med visionen bör innovationskraften inom såväl socialtjänsten och hälso- och sjukvården som inom life science-sektorn i stort beaktas. Näringslivet kan också på olika sätt medverka till att utveckla och effektivisera verksamheterna och på samma gång finna nya affärsmöjligheter som kan bidra till tillväxt och nya arbetstillfällen. E-hälsa står vidare högt upp på den internationella dagordningen och har av bl.a. EU utpekats, som ett av de starkaste tillväxtområdena i Europa. Sverige har en roll i detta arbete. PART ERNAS ÅTAGANDEN Fik att realisera visionen avser parterna, dvs, regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), gemensamt att verka för att ett antal insatser ska genomföras. Det rådande förhållningssättet kvarstår sedan den första strategin beslutades 2006, dvs att e-hälsoarbetet är många aktörers ansvar. Vad

20 gäller ansvarsfördelning i stort har kommuner och landsting huvudansvaret för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Ansvaret innebär bland annat att organisera, leda, planera, utveckla, kvalitetssäkra och finansiera verksamheten. Statens ansvar rör främst lagstiftning, tillsyn, utjämningssystem samt bidragsgivning. Det finns även ett generellt ansvar att såväl sätta upp mål och krav när det gäller t.ex. kvalitet i och tillgänglighet till offentliga verksamheter som socialtjänsten och hälso- och sjukvården samt att följa upp dessa. För att lösa de utmaningar som socialtjänsten och hälso- och sjukvården står inför på ett säkert och effektivt sätt behöver även den offentliga sektorn samverka med andra aktörer. Dessa utgörs bland annat av professionella sammanslutningar inom olika yrkesgrupper, organisationer som representerar privata och ideburna utförare, entreprenörer och organisationer som representerar patient-, brukaroch anhörigorganisationer, industrin med flera. 8 Ansvarsfördelning 1 det kommande arbetet har parterna för avsikt att upprätthålla och där så är nödvändigt fördjupa samverkans- och samordningsarbetet mellan berörda aktörer. Vidare avser parterna att verka för en tydligare ansvarsfördelning mellan staten och kommuner och landsting. Den generella ansvarsfördelningen har beskrivits ovan och denna gäller även för e- hälsoområdet. Det finns i dag verksamheter inom e-hälsoområdet där flera olika aktörer verkar parallellt. Ambitionen är att i det kommande arbetet tydliggöra vem som gör vad och säkerställa att samordning sker. Parternas ambition är vidare att nya insatser eller förslag ska, där så är möjligt med hänsyn taget till rådande ansvarsförhållanden, analyseras utifrån perspektivet att den eller de organisationer eller aktörer som är bäst lämpade att ha hand om insatsen också ska få ansvar för den. Insatserna ska fokusera på att skapa grundläggande förutsättningar och styrformer som behövs för att digitaliseringens möjligheter ska kunna tillvaratas och för att nationella intressen om en likvärdig service i landet ska kunna säkerställas.. Insatsområden Det finns några områden som är särskilt angelägna att parterna fokuserar på i det kommande arbetet för att visionen ska kunna nås. Dessa är regelverk, enhetligare begreppsanvändning och standardiseringsfrågor. Utgångspunkten i arbetet med regelverk inom e-hälsoområdet är att balansera rättigheter eller intressen såsom skydd för personlig integritet, kvalitet, säkerhet och effektivitet. De lagar och andra föreskrifter som är styrande för verksamheterna ska säkra den

21 enskildes olika rättigheter eller intressen. Regelverket bör hantera den tekniska utvecklingen. Om regelverket behöver ändras får att tillgodose kvalitet och effektivitet i verksamheten ska även behovet av integritets- och säkerhetsskydd tillgodoses. Ansvaret för normgivning ligger på staten och SKL verkar får att stödja huvudmännens arbete avseende följsamhet till befintlig lagstiftning och med att föra in ny eller ändrad lagstiftning i verksamheterna. Når det gäller enhetligare begreppsanvändning handlar det om att koder, begrepp, termer och strukturer som används ska vara giltiga och användbara i huvudmännens arbete för att möjliggöra det informationsutbyte som behövs får att säkerställa kvalitet och säkerhet. Struktureringen av uppgifterna ska vara sådan att verksamheterna kan analysera och dra slutsatser om insatsernas resultat över tid, mellan olika aktörer och mellan olika processer och behandlingsformer. Regeringen ska verka för att tillhandahålla huvudmännen nationellt stöd i arbetet. SKL ska verka får att huvudmännen där det är påkallat samarbetar sinsemellan, och med berörda statliga aktörer i arbetet med att omsätta t.ex gemensamma begrepp, termer, och idassifikationer eller strukturer i verksamheterna. För att tekniskt kunna utbyta information Med säkerställd kvalitet och säkerhet behövs standarder. Det kan t.ex. handla om gemensammä nationella specifikationer och tjänster för säker behörighet och processer. Vidare är tekniska standarder en förutsättning får interoperabilitet mellan olika aktörer och utbytbarhet mellan olika komponenter. Detta område är brett och Sverige påverkas i hög utsträckning av det arbete som bedrivs inom många internationella organisationer. Här finns ett delat ansvar mellan regeringen och SKL där regeringen främst ska verka får att nationella och internationella standardiseringsarbeten med koppling till socialtjänst och hälso- och sjukvård smidigt ska kunna omsättas och SKL ska verka får att huvudmännen inför överenskomna standarder i sina system. 9