Projektet SKRIV TILLgänglig kultur

Transkript

1 Projektet SKRIV TILLgänglig kultur Slutrapport

2 Helsingfors, december 2011 Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Kajsaniemigatan 3 B Helsingfors

3 Projektet SKRIV TILLgänglig kultur Målsättningen med projektet var att skapa ett mera tillgängligt kulturliv för hörselskadade. Att verka på gräsrotsnivå och på så sätt jobba lokalt med personer med hörselskada (nedsatt hörsel, tinnitusdrabbade, Ménières sjuka och hörapparat- och kokleaimplantatanvändare) och verksamma inom amatörteatrar. Att utveckla olika metoder för att kulturlivet blir mera tillgängligt också med beaktande av hörselskadade. Projektet STiK har uppmärksammat tillgängligheten gällande teatern på olika sätt. Inom ramen för projektet har vi textat utomhusteater, utvecklat metoder med läppavläsning som metod, utvecklat kursinnehåll och producerat produkter. Vi lever i ett samhälle där kulturen och konsten har ett starkt värde och vi erbjuds hela tiden en rad intressanta kulturevenemang som vi kan njuta av och uppleva. Hörselskadade stängs dock alltför ofta ute från dylika evenemang på grund av sitt funktionshandikapp. Projektet har öppnat teaterns dörr för personer som trott att den stängts för länge sedan. Projektet verkade med en förlängning till och med Projektet STiK var ett samarbetsprojekt med Svenska Österbottens Ungdomsförbund rf (SÖU), med Svenska hörselförbundet rf som huvudpart. Projektet finansierades av Aktion Österbotten och ingick i Leader-programmet. 3

4 Textad teater Hårdvaran Bärbar dator, videokanon och en skärm, konferensteknik Bärbar dator kopplad till en TV-skärm (50 tums LED) LED-teknikens fördelar är synlighet och läsbarhet också I starkt solljus och stark beslysning. Ljusstyrkan kan regleras efter behov Textning med mobila lösningar: Använder ipod, Iphone och Androidtelefoner som displayer Textning av teater utomhus Unvik starkt soljus Placera utrustningen i skugga Placera utrustningen i vindskydd (speciellt om skärm används) Placering av text och skärm varierar på föreställningsplats, scenografi och pjäs, för läsningens del placera om möjligt textningen till höger om scenen Texta kvällsföreställning framom dagsföreställning (ljuset är lägre och eventuell blåst har mojnat) Samarbete Viktigt att alla parter är välinformerade om textningen, skådespelare, teaterpersonal och reggissören Regelbunden kontakt mellan reggissör och textare så att texten hålls aktuell Programvaran Välj gärna Sans Serif font (tex Verdana, Arial) Ord skrivna i versaler är svåra att läsa Dialekt läser man långsammare, visa med texten på annat sätt att talet är dialekt, tex. Lämna bort slutstavelser Utomhus svart botten med gul/orange text Visa två textrader åt gången Textbehandlingsprogram: fördelen är att texten kan matas fram och möjlighet att skriva in text ifall dialogen ändras under föreställningen Det finns program utvecklade specifikt för teatertextning, fördelen är att textaren kan se kommande dialog på sin dator Vid användning av program som numrerar dialogerna är det viktigt att komma ihåg buffring vid inmatningen: siffer 0 med i början så att dialog nummer 10 kommer in på rätt pats Övning och marknadsföring Textaren bör åtminstone träningstexta 2 gånger. Den ena av dem vid samma klockslag som själva textade föreställningen kommer att vara Teatern: Marknadsför att ni har en textad föreställning! 4

5 Textning av teater Projektet textade olika teaterföreställningar. Erfarenheterna har sammanställts till en kom ihåg lista (se sidan intill). Tre sommarteaterföreställningar: Revisorn på Pedersöre Teater, Madicken på Korsholm Teater Hjälten på Den Gröna Ön på Oravais Teater. Föreställningarna var utomhusteater. Även barnteater och teater för barn textades. Spårlöst försvunnen Kaijas Teaters Barnteater på Kulturhuset i Smedsby och En helt vanlig Dag med dockteatern Cosimo Galiano Lilla Åsnan på Kulturhuset Dux i Kristinestad. Inomhus har en föreställning av Karleby Ungdomsförenings nyårsrevy: Oopåålapåtte textats och en föreställning av Mästarens väg på Frank Mangs Center i Närpes. 5

6 Tillgänglig teater med stöd av läppavläsning Inom projektet har en teatergrupp träffats och testat olika metoder. Centralt för metoderna var att metoden ska vara ett stöd för läppavläsningen. Två metoder har utvecklats under projektets gång. Dublinmetod Man läser tillsammans igenom manuset och träffas 2-3 gånger före man går på teatern. En träff med regissören och/eller huvudrollsinnehavaren från teatern fördjupar förståelsen av pjäsen. Träff 1: Bekantar sig med varandra i gruppen och kursen innehåll och upplägg gås igenom. Den aktuella pjäsen presenteras kort och manuset delas ut till alla deltagarna Träff 2: Diskussion om pjäsen, alla har läst igenom manuset inför träffen. Kunde vara bra om gruppledaren sett pjäsen och kan peka ut de sektioner i manuset som är viktiga att memorera. Träff 3: Träff med regissören och/eller skådespelare Träff 4: Ser själva pjäsen Träff 5: Diskussionen om upplevelsen. Träffarna inom ramen av 6-8 veckors tidsperiod. Kräver en ledare. Kan förverkligas som en studiecirkel. En justering eller förkortad version av Dublin-metoden: Träff 3 lämnas bort eller byts ut till en gruppträff för diskussion om kommande pjäs. Metoden Synopsis Man får en sammanfattning av manuset, en beskrivning av hela pjäsens händelseförlopp. Händelserna i pjäsen beskrivs per akt. En beskrivning av pjäsens händelseförlopp, per akt Vid musikal delas också sångtexterna ut för läsning, eftersom texterna i sångerna ofta har en betydlelse i händelsens gång. Teaterbesökaren får sammanfattningen, beskrivningen. Teaterbesökaren läser sammansdraget före teaterbesöket. Kräver en person som skriver händelseförloppet. Läsplatta En person testade läsbarheten med en läsplatta, testningen gjordes på Djungelboken på Korsholms teater. Manuset fördes över till en ipod, försökspersonen matade själv fram texten. Teaterupplevelsen blir lidande om teaterbesökaren också är ansvarig för att rulla fram texten. 6

7 Utbildning av kursledare Skrivtolkar på svenska utbildades under samma tidsperiod som projektet pågick. Skrivtolkstuderanden informerades regelbundet om projektets framskridande. Inom projektet har vi utbildat kursledare i sökning av tolktjänst och användning av skrivtolk. Kursledarna kom från förbundets österbottniska medlemsföreningarna, åtta deltagare. Materialmapp Inom projektet har en materialmapp utarbetats för utbildningen av utbildare att ansöka och beställa skrivtolk. Mappen samlar information om hur man ansöker om skrivtolk, beställer och använder skrivtolktjänsten. 7

8 Projektets material Projektet har utvecklat tre olika broschyrer. Två inom skrivtolktjänsten och en inom tillgängligheten på teater. Materialet sprids via förbundets webbsida: Broschyrer: ANSÖKAN om skrivtolktjänst Beställning och användning av SKRIVTOLK Teaterföreställning med BRA HÖRBARHET Teatertextare En första version av en innehåll och plan för en kurs att utbilda teatertextare har utarbetats. Under projektets gång blev det allt mera klart att teatertextning har sina egna särdrag som kan formas till en egen uppgift/profession, teatertextare. Programmet har sammanställts utgående från insamlat material och erfarenheter projektet införskaffat. 8

9 Synlighet Projektet har presenterats på olika evenemang där personer med hörselskada har träffats. Det har varit den årligen återkommande Österbottniska sommarsamlingen (nu i Sideby), medlemsmöte i Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf, egen informationsdisk vid Svenska hörselförbundet rf:s förbundskongress i Åbo, och på Svenska hörselförbundet rf:s anpassningskurser. Projektet har också diskuterat och spridit på erfarenheterna nordiskt på en nordisk vecka för vuxendöva i Åbo. Projektet har också deltagit i AKK-mässa i Vasa, Valdebatt på Arbis i Vasa och träffat teatermänniskor på Teaterdagarna på Teaterbåten Silja Line. I media har projektet hörts i lokalradion och varit synlig i SÖUs webbtidning, Vasabladet, Syd-Österbotten, FSU:s reklamtidning och i Svenska hörselförbundet rf:s tidskrift Vi hörs. Nordiskt har projektet nämnts i VIS tidningen (Vuxendöva i Sverige). Svenska hörselförbundet rf:s förbundskongress Teaterbåten Silja Line 9

10 Framtid I och med projektet SKRIV TILLgänglig kultur såg Svenska hörselförbundet rf framför sig ett mera tillgängligt kulturliv för hörselskadade. Vi såg framför oss teatrar som har textade föreställningar insatta i sina ordinarie repertoarer, aktiva hörselskadade som deltar i olika kulturevenemang, aktiva teatergrupper i medlemsföreningarna och ett brett informationsmaterial om sätt att göra kulturlivet mera tillgängligt. Vi har med glädje konstatera att antalet textade föreställningar har ökat i Svenskfinland och nya innovativa tekniska lösningar testas och tas ibruk. Personer med hörselskada har varit på teater och projektet har skapat material som möjliggör att resultaten av projektet lever vidare. Inom ramen för dethär projektet framkom följande framtidsfrågor: För att bättre nå personerna som önskar använda sig av textningen kunde en sammanställning av textade teaterföreställningar publiceras på en webbsida. Webbsidan med textade föreställningarna kunde ha länkar till övriga organisationers liknande sammanställda listor. Även personer från andra länder hittar då bättre våra textade föreställningar. Utveckling av textning med ipod, Iphone och Androidtelefoner som dispalyer, fördelen är också att man kan ha olika språk jämsides, och användaren själv väljer språket. Projektet väckte också följande frågor: Teatern kunde vara en verksamhetsform inom föreningen. Personer med hörselskada gör själva en föreställning. Hitta på något kring textning och rockmusik. Projektet SKRIV TILLgänglig kultur har bidragit med att utvecklingen går mot en allt ljusare och mera tillgänglig framtid på landsbygden, vi ser framför oss ett levande, jämlikt och tillgängligt kulturliv i Österbotten! 10

11 Projektinformation Projektkoordinator: Catariina Salo Maria Salonen Projektgruppen Svenska Österbottens Ungdomsförbund:s grafiker Harriet Snellman Svenska hörselförbundet rf:s verksamhetsledare Sonja Londen Projektkoordinatorn. Ledningsgruppen Carina Järvinen Gunnel Cederberg Projektgruppens medlemmar Projektpartnerna var Svenska hörselförbundet rf och Svenska Österbottens Ungdomsförbund, SÖU. Svenska hörselförbundet rf som projektansvarig part. Projektets logo: Jo33 form, Linnéa Sjöholm. 11

12 Tack till finansiärerna: Aktion Österbotten: Leader-programmet Stiftelsen 7:nde mars fonden Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne Harry Schaumans Stiftelse Svenska kulturfonden 12