Kursinformation Inlärningsmål Neural reglering och rörelse NURR

Transkript

1 Läkarprogrammet, termin 3 UPPSALA UNIVERSITET Medicinska fakulteten Kursinformation Inlärningsmål Neural reglering och rörelse NURR 9,5 veckor (14,5 hp) Institutionen för neurovetenskap Institutionen för medicinsk cellbiologi Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Förutom att NURR är en akronym för kursen så är NURR namnet på en nukleär receptor (gen - NR4A2, nuclear receptor subfamily 4, group A, member 2). Nukleära receptorer är transkriptionsfaktorer och NURR har vistats vara viktig vid differentieringen av dopaminerga neuron i bla substantia nigra. Det är bla dessa neuron som degenererar vid Parkinson s sjukdom vilket ger många av sjukdomens karaktäristiska symtom VT

2 Neural reglering och rörelse NURR Undervisningen Fallseminarier, demonstrationer, laborationer, föreläsningar, gruppövningar och dissektioner. Fall/basgrupper: Kursen delas, i huvudsak slumpvis, in i tio basgrupper. Gruppindelningen skall inte ändras. Grupperna skiljer sig från laborations- och dissektionslagen. Fallseminarier och muddy-points moment: Fallarbetet är obligatoriskt. Giltigt förfall skall i förväg anmälas till fallhandledaren. Frånvaro från mer än två seminarer (av 8) tillåtet endast vid force majeure. Någon vecka efter vart och ett av de fyra fallen finns ett sk. Muddy-points moment. Frågor och oklarheter som kvarstår under falldiskussionerna kan skickas per till respektive fallansvarig och dessa kommer då att tas upp till diskussion under Muddy-points momenten. Fallansvarigas adresser: Fall1 - Hakan.Aldskogiu@neuro.uu.se Fall2 - Goran.Sperber@neuro.uu.se Fall3 Finn.Hallbook@neuro.uu.se Fall4 Hakan.Askmark@neuro.uu.se Laborationer: Inför laborationerna sker uppdelning i sk. laborationslag om två personer. Indelningen i laborationslag görs av deltagarna genom anteckning på lista. Se kursdokumentet "Hur gruppindelningen går till". Laborationer: Audiometri, Nystagmus, Ögats refraktion och Neurologiskt status Amanuenser från Inst för neurovetenskap För att laborationerna skall fungera väl är det väsentligt att antalet deltagare är lämpligt. Om man vill gå en annan laborationstid än den schemalagda bör man därför finna någon annan deltagare att byta med. Att ändra sin laborationstid utan att göra ett sådant byte kräver medgivande från kursledningen. Föreläsningar: Ev. material och hand-outs till respektive föreläsning läggs på kurswebben, normalt minst 3 dagar innan det skall användas. Föreläsare och -adresser är enligt schema och separat lista på kurswebben. Frontlinjepresentationer: Korta presentationer om aktuell forskning och metoder som har anknytning till kursens innehåll separat schema. 2

3 Demonstrationer: Demonstrationer av Elektroencephalografi (EEG), Neurografi, Elektromyografi (EMG), Hjärna samt Radiologi. Praktisk demonstration sker i samband med föreläsningar i ämnet. Demonstrationerna sker i helkurs eller i grupp. Topografisk anatomi och medicinska terminologin: Undervisningen i anatomi och terminologi är upplagd på följande sätt. Respektive del av kroppen (huvud1, huvud2, arm1, arm2, rygg, ben1 och ben2) tas upp och behandlas under tre undervisningsmoment: (1) Anatomidugga (2) föreläsning och (3) dissektion. (1) Studenten skall genom självstudier lära sig de termer och strukturer som tillhör respektive anatomiavsnitt, samt förbereda sig inför duggan på att känna igen anatomiska strukturer på sig själv, annan student, preparat eller på modeller (skelettlådor mm.). Genomgången i grupp under handledning av amanuens är upplagt som en muntligt dugga. Studenten skall vara väl förberedd. Vid ev. ej godkänt resultat ges tillfälle till omdugga. (2) Till respektive anatomiavsnitt är en föreläsning kopplad som tar upp funktionell anatomi och fysiologi som förutsätter kunskaperna i terminologi vilka lärts in till duggan. (3) Kunskaperna konsolideras vid dissektionsövningarna. Dissektioner: Dissektioner av donerade balsamerade kroppar. Före dissektionerna sker en rundvandring i dissektionslokalerna och genomgång av det praktiska handhavandet av donerade kroppar. Som komplement till dissektionerna sker gruppvisa diskussioner angående döden med sjukhusprästerna samt besök på patalogens svepningsrum, inom ramen för professionell utveckling Dissektionerna sker gruppvis. Efter utförd dissektion sker en genomgång samt en sk eftermiddagsrond (e.m. rond) där bl.a. de studenterna som dissekerat förevisar aktuella strukturer och organ för resten av kursen. OBS. Om någon väljer att utebli från dissektionsövningarna måste personen i fråga ordna med ersättare så att samtliga strukturer alltid blir behandlade inför efterföljande genomgångar. Examination och obligatoriska moment För att få godkänd kurs krävs att den studerande på ett tillfredsställande sätt deltagit i de obligatoriska momenten, godkända anatomiduggor samt blivit godkänd vid examinationen. Obligatoriska moment är: Fallseminarier, laborationer, demonstrationer, anatomigruppövningar/duggor. Närvaroprotokoll: Efter godkänd insats av studenten vid obligatoriska moment ansvarar varje student för att läraren signerar närvaroprotokollet. Protokoll finns på kurswebben. Närvaron vid fallseminarierna registreras av handledaren separat vid respektive fallseminarium. När samtliga signaturer erhållits lämnas listan till kurssekreteraren. Examinationen: Examination sker dels genom skriftlig sluttentamen och dels genom praktisk examination av tillämpade anatomiska kunskaper och kunskaper i radiologiskt illustrerade anatomikunskaper. I den skriftliga tentamen ingår hela kursens material. Skriftliga tentamen kommer att vara i form av kortfrågor. Exempel på den skriftliga tentamen finns på kurswebben. 3

4 Poängfördelning Godkänd kurs ger 14,5 hp) Poängen är fördelade: 3 hp Fallseminarier 4,5 hp Laborationer, dissektionsgenomgångar gruppövningar samt demonstrationer 7 hp Examination. Både den teoretiska (5,5 hsp) och praktiska (1,5 hsp) examinationen skall vara godkänd Kursvärdering: Kursvärderingen sker på elektronisk väg med hjälp av Medfarm DoITs kursvärderingsverktyg Kurt och nås via (inloggning krävs). Värdering är tillgänglig från 3/9 till två veckor efter tentamen. Påminnelser skickas efter avslutad kurs. Ansvariga: Institutionen för neurovetenskap, Institutionen för medicinsk cellbiologi, anatomi samt Institutionen för Onkologi, Radiologi och Klinisk Immunologi (ORKI) Kurssekretariat: Inst neurovetenskap BMC A2:105b mitt emot B21/22 Birgitta Klang, Birgitta.Klang@fysiologi.uu.se, tel Gunno Nilsson, Gunno.Nilsson@mcb.uu.se. tel Kursledare: Svante Winberg, Inst neurovetenskap, enh fysiologi. Kontor: BMC D1:2, Svante.Winberg@neuro.uu.se, tel Biträdande kursledare: Håkan Aldskogius, Inst neurovetenskap, enh neuroanatomi. Kontor: BMC A2:1, Hakan.Aldskogius@neuro.uu.se, tel Biträdande kursledare, huvudansvarig för kursweb: Göran Sperber, Inst neurovetenskap, enh fysiologi. Kontor: BMC D1:2, Goran.Sperber@neuro.uu.se, tel Biträdande kursledare anatomiavsnittet: Mats Hjortberg, Inst medicinsk cellbiologi, enh för anatomi. Kontor: BMC B3:108c, Mats.Hjortberg@mcb.uu.se, tel Ansvarig Radiologin: Maria Lönnemark, Inst ORKI, enh radiologi UAS Röntgen, Ing. 70, 1tr, Maria.Lonnemark@radiol.uu.se, tel Litteratur: Rekommenderad litteratur (alltid senaste upplagan): Neuroscience, av Dale Purves et al. 4e uppl. (Sinauer Ass Inc) Essential Clinical Anatomy, av Keith Moore & Anne Agur (Lippincott Williams & 4

5 Wilkins) Anatomisk bildordbok av Dauber-Feneis, 5e uppl, (Liber AB) Kompletterande litteratur: En anatomisk Atlas, ex; Sobotta, Netter, Grant s el dyl. Basic histology av Junqueira & Carneiro (McGraw-Hill Education) Medical Physiology av Boron & Boulpaep (Elsevier Saunders) Human embryology av W Larsen (Churchill Livingston) Medicinsk terminologi av Bengt I Lindskog (Norstedts) OBS. Många böcker är också tillgängliga som e-böcker över nätet via Uppsala Universitets Biblitek Se Medialänkar o dyl.: CNS anatomi: OBS! användarnamn: cns lösenord: kbh4a3tb Atlas CNS anatomi: Länkar på kurswebben inom NURR: 5

6 Målbeskrivning Neural reglering och rörelse Mål för blockets avsnitt. Flera av målen är en fördjupning av de mål som uppnåddes under avsnittet på T1 Kommunikation, Nerver och Psyke. Studenten skall: Nervsystemet och dess cellers fundamentala strukturer och funktion kunna beskriva centrala och perifera nervsystemets makroskopiska anatomi. förstå och kunna redogöra för vilken funktion nervsystemets olika delar har. kunna beskriva för hur nervceller fungerar dels på molekylnivå men också som enskilda enheter på cellnivå och som delar av fungerande nätverk. kunna redogöra och förklara hur aktionspotentialen genereras och propageras i olika typer av nervtrådar. kunna redogöra för mekanismer för signalöverföring mellan celler och i cellulära nätverk i nervsystemet. kunna redogöra för de viktigaste neurotransmittorernas bildning, frisättning, postsynaptiska effekter och elimination. kunna förklara principen för hur vanliga läkemedel och gifter påverkar impulsledning och signalöverföring. kunna redogöra för gliacellers funktion dels på molekylnivå men också som enskilda enheter på cellnivå och som delar av fungerande nervsystem. kunna beskriva från vilka embryonala strukturer och hur de olika delarna hos den vuxna individens centrala respektive perifera nervsystemet bildas under utvecklingen. kunna redogöra för och förklara de viktigaste principerna för regleringen av bildningen av olika nervcellstyper, vad som styr uppkopplingen mellan nervceller och hur funktionella nätverk etableras. kunna redogöra för och förklara på cellulär nivå olika kända cellulära mekanismer för inlärning och minne. kunna beskriva för hur den nyföddes hjärna skiljer sig från skolbarns och vuxnas. förstå vad kritiska perioder under utveckling, inlärning och minne betyder för etableringen av ett funktionsdugligt nervsystem. kunna redogöra för några viktiga parametrar i små och förskolebarns utveckling. Sensoriska och motoriska system förstå och kunna beskriva hur sensoriska system är uppbyggda och hur de fungerar. kunna beskriva hur de olika sinnena samt vilka typer av sinnes intryck/information som kroppen kan förnimma kunna beskriva uppbyggnad och funktion samt förstå hur smak- och luktsinnena fungerar. kunna beskriva uppbyggnad och funktion samt förstå hur hörseln och balansen fungerar. kunna beskriva uppbyggnad och funktion samt förstå hur ögat och synen fungerar. kunna redogöra för de centrala synbanorna. kunna redogöra för de morfologiska och fysiologiska förutsättningarna för de vanligaste kliniska tillstånden vid funktionsnedsättning av de sensoriska systemen. kunna beskriva det perifera somatiskt sensoriska systemet, hur det är strukturerat och fungerar samt hur olika typer av somatisk information genereras och processas centralt. kunna beskriva de sensoriska bansystemen och deras nervceller i ryggmärg och hjärna. kunna förklara hur och var olika typer av sensorisk information processas i nervsystemet samt vad informationen leder till för olika svar hos kroppen. Främst reflexer och icke viljestyrda responser. kunna beskriva somatomotoriska systemets nervceller och banor. 6

7 kunna beskriva och förstå neurala regleringen av reflexmässigt utlösta samt viljestyrda rörelser. redogöra för den fysiologiska bakgrunden till elektroencephalografi (EEG), elektromyografi (EMG) och neurografi samt för typiska resultat vid representativa tillstånd. redogöra Autonoma nervsystemet kunna beskriva anatomin och uppbyggnaden av de perifera och centrala delarna av det autonoma nervsystemet samt ingående nervceller och neurotransmittorer. kunna skilja på afferenta och efferenta delar av de somatiska respektive autonoma komponenterna i nervsystemet. kunna redogöra för funktionen av det autonoma nervsystemet samt kunna förklara den överordnade kontrollen och regleringen av det autonoma nervsystemet. kunna beskriva enteriska nervsystemet och dess del i det autonoma systemet. Diagnostiska avbildningsmetoder kunna beskriva och förstå principer samt användningsområden för diagnostiska avbildningsmetoder, relevanta för nervsystemet och rörelseapparaten. kunna redogöra för huvudets och nervsystemets röntgenanatomi med hjälp av de latinska termer som används inom anatomi och radiologi. redogöra för rörelseorganens röntgenanatomi med hjälp av de latinska termer som används inom anatomi och radiologi. Rörelseapparaten kunna beskriva och förstå uppbyggnaden och funktionen av rörelseapparaten i dess olika delar med avseende på: ben, leder, muskler, cirkulation och innervation. kunna förklara hur kroppens olika rörelser kan genereras och styras. kunna beskriva uppbyggnaden och förklara funktionen av rörelseapparaten i extremiteterna. kunna beskriva uppbyggnaden och förklara funktionen av rörelseapparaten i hals rygg thorax och buk. kunna klargöra den sensoriska informationens betydelse och art för balansen och rörelsekoordination i olika situationer. Huvudets och rörelseorganens anatomi kunna beskriva och demonstrera huvudets, halsens, skuldrornas och ryggens anatomi samt förstå kunskapens tillämpning med avseende på: ben, leder, muskler, cirkulation och innervation. kunna redogöra för huvudets, halsens, skuldrornas och ryggens anatomi med hjälp av korrekt latinsk terminologi. kunna beskriva och demonstrera extremiteternas anatomi samt förstå kunskapens tillämpning med avseende på: ben, leder, muskler, cirkulation och innervation. kunna redogöra för extremiteternas anatomi med hjälp av korrekt latinsk terminologi. kunna demonstrera på egen eller annans kropp: ben(strukturer), muskler, fästen och musklers funktion i huvudet, extremiteterna, ryggen, thorax och höft. 7