SIMPLY CLEVER. ŠKODA Roomster Instruktionsbok

Transkript

1 SIMPLY CLEVER ŠKODA Roomster Instruktionsbok

2 5J AH

3

4 Frord Du har valt en KODA hjrtligt tack fr ditt frtroende. Manvrering av bilen, viktig skerhetsinformation, bilvrd, underhll och fel som du sjlv kan tgrda och tekniska fordonsdata hittar du i instruktionsboken. Ls igenom den hr instruktionsboken noggrant och flj anvisningarna i den, eftersom det r en frutsttning fr korrekt anvndning av bilen. Vi nskar dig mycket gldje med din KODA och att du alltid fr en trevlig frd. Med vnlig hlsning, KODA AUTO a.s. (nedan kallat KODA eller tillverkare) 5J AH

5 Innehållsförteckning Bilens dokumentation 4 Frklaringar 5 Struktur och ytterligare information om denna informationsbok 6 Förkortningar Skerhet Passiv skerhet 8 Allmnna anvisningar 8 Rtt och sker sittstllning 9 Skerhetsblten 11 Anvnda skerhetsblten 11 Bltesupprullningsautomatik och bltesstrckare 14 Airbagsystem 15 Beskrivning av airbagsystemet 15 Airbagversikt 16 Avaktivera airbag 19 Sker transport av barn 20 Barnstol 20 Fstsystem 23 Manvrering Frarplats 27 versikt 26 Instrument och kontrollampor 28 Kombiinstrument 28 Multifunktionsdisplay (MFD) 31 Serviceintervallsindikering 34 MAXI DOT-display 35 Kontrollampor 37 Lsa upp och lsa 44 Lsa upp och lsa 44 Centralls 46 Fjrrmanvrering 49 Stldskyddsanordning 50 Bagagerumslucka 51 Elektriska fnsterhissar 52 Mekaniska fnsterhissar 54 Ljus och sikt 55 Ljus 55 Innerbelysning 59 Sikt 60 Vindrutetorkare och vindrutespolare 61 Backspegel 63 Sten och frvaring 65 Framstolar 65 Ryggstd 66 Nackskydd 68 Bagagerum 69 Variabelt lastgolv i bagagerummet 72 Cykelhllare i bagagerummet 73 Takrcke 75 Praktisk utrustning 76 Frvaringsfack 78 Praktik 82 Vrmesystem och klimatanlggning 85 Vrme, ventilation, kylning 85 Vrmesystem 86 Klimatanlggning (manuell klimatanlggning) 87 Climatronic (automatisk klimatanlggning) 90 Kommunikation och multimedia 92 Universell telefonfrberedelse GSM II 92 Rststyrning 97 Multimedia 98 Krning Start och krning 100 Starta och stnga av motorn 100 Bromsar 101 Manuell vxling och pedaler 103 Automatisk vxellda 103 Inkrning 106 Ekonomisk krning och miljskydd 107 Undvika skador p fordonet 110 Krning utomlands 111 Hjlpsystem 112 Bromshjlpsystemen 112 Parkeringshjlp 113 Farthllare 114 START-STOPP 116 Dcktrycksvervakningssystem 117 Slpvagnskoppling och slpvagn 118 Slpvagnskoppling 118 Slpvagn 122 Driftanvisningar Bilvrd 125 Servicearbeten, anpassningar och tekniska ndringar 125 Tvtta bilen 127 Utvndig bilvrd 128 Invndig bilvrd 131 Kontroll och pfyllning 134 Brnsle 134 Motorrum 136 Motorolja 139 Kylvtska Innehållsförteckning

6 Bromsvtska 143 Bilbatteri 144 Hjul 147 Flgar och dck 147 Godknda dck/flgkombinationer 151 Vinterkrning 154 Sjlvhjlp Ndutrustning och sjlvhjlp 156 Ndutrustning 156 Hjulbyte 157 Reparationssats 160 Starthjlp 163 Bogsera fordon 164 Skringar och gldlampor 166 Skringar 166 Gldlampor 168 Tekniska data Tekniska data 173 Fordonsdata 173 Alfabetiskt register Innehållsförteckning 3

7 Bilens dokumentation I bilens dokumentation hittar du alltid denna instruktionsbok och serviceplanen. Beroende p utrustning kan bilens dokumentation ocks innehlla en bruksanvisning fr radion resp. en bruksanvisning fr navigationssystemet och i vissa lnder ocks broschyren P vg. Instruktionsbok Denna instruktionsbok gller fr alla karossvarianter av bilen samt fr alla tillhrande modellvarianter och fr alla utrustningsniver. I denna instruktionsbok beskrivs alla mjliga utrustningsvarianter, utan att de anges som extrautrustning, en viss modellvariant eller som marknadsspecifik utrustning. Detta innebr att de utrustningskomponenter som beskrivs i denna bruksanvisning inte ndvndigtvis finns i bilen. Utrustningen p bilen beror p kpeavtalet fr bilen. Fr frgor om utrusningens om fattning, kontakta vid behov en KODA-partner. Bilderna i denna instruktionsbok tjnar bara som illustration. P bilderna kan mindre detaljavvikelser frekomma i jmfrelse med din bil, bilderna syftar bara till att ge allmn information. KODA AUTO a.s. arbetar stndigt med vidareutveckling av alla typer och modeller. Rtt till ndringar frbehlles vad gller leveransens utformning, utrustning och teknik. Den information som lmnas i denna instruktionsbok verensstmmer med informationsstatus vid tidpunkten fr tryckningen. Inga ansprk kan grundas p uppgifter, bilder och beskrivningar i denna instruktionsbok. Serviceplan Serviceplanen innehller dokumentation fr verlmnandet av bilen, information om garanti och servicetillfllen. Bruksanvisning fr radion Bruksanvisningen fr radion innehller en beskrivning av manvreringen av radion, ngra funktioner och fordonssystem. Bruksanvisning fr navigationssystemet Bruksanvisningen fr navigationssystemet innehller en beskrivning av manvreringen av navigationssystemet, ngra funktioner och fordonssystem. Broschyren P vg Broschyren P vg innehller telefonnummer till importrer och kundservicestllen i ngra lnder samt ndnummer. 4 Bilens dokumentation

8 Frklaringar Begrepp som anvnds I bilens dokumentation anvnds fljande begrepp i samband med servicearbeten p bilen. "Fackverkstad" - verkstad som p ett fackmssigt stt genomfr servicearbeten p bilar av mrket KODA. En fackverkstad kan vara en KODA-partner, en KODA-servicepartner, eller en oberoende verkstad. "KODA-servicepartner" - verkstad som enligt avtal med tillverkaren KODA AUTO a.s. eller dennes terfrsljare r behrig att utfra servicearbeten p bilar av mrket KODA eller att slja originaldelar frn KODA. "KODA-partner" - fretag som av tillverkaren KODA AUTO a.s. eller dennes terfrsljare r auktoriserat att slja nya bilar av mrket KODA och, om tillmpligt, genomfra service p dessa bilar med originaldelar frn KODA samt slja KODA originaldelar. Symbolfrklaring En versikt av de symboler som anvnds i instruktionsboken och en kort betydelsefrklaring. Hnvisning till den inledande modulen av ett kapitel med viktig information och skerhetsanvisningar. Fortsttning av modulen p nsta sida. Anger situationer d bilen br stannas snarast mjligt. Registrerat varumrke. Textvisning p MAXI DOT-displayen. Textvisning p segmentdisplayen. Texter med denna symbol innehller tillggsinformation. Texter med denna symbol uppmrksammar dig p att olycks- och skaderisk eller risk fr livsfara freligger. Texter med denna symbol uppmrksammar dig p att risk fr fordonsskada eller eventuella funktionsfel freligger. Miljövård Texter med denna symbol innehller information om miljskydd samt tips om ekonomisk krning. Frklaringar 5

9 Struktur och ytterligare information om denna informationsbok Instruktionsbokens struktur Instruktionsboken r hierarkiskt indelad i fljande omrden: Avsnitt (t.ex. skerhet) - rubriken p avsnittet anges alltid lngs ned till vnster p sidan Huvudkapitel (t.ex. airbag-system) - rubriken p huvudkapitlet anges alltid lngs ned till hger p sidan Kapitel (z. B. airbag-versikt) Inledning till tema - modulversikt inuti kapitlet, inledande information om kapitelinnehll, eventuellt om gllande anvisningar fr hela kapitlet Modul (t.ex. ) frontairbags Informationsskning Vid informationsskning i instruktionsboken rekommenderar vi att anvnda skordsindexet i slutet av instruktionsboken. Riktningsangivelser Alla riktningsangivelser, som "vnster", "hger", "fram", "bak", gller i bilens frdriktning. Enheter Volym-, vikt-, hastighets- och lngdangivelser anges i metriska enheter, om inget annat anges. Displayvisning I denna bruksanvisning anvnds indikeringen p MAXI DOT-displayen fr displayvisningen i kombiinstrumentet, svida inget annat anges. 6 Struktur och ytterligare information om denna informationsbok

10 Förkortningar Förkortning varv/min ABS AG AGM ASR CO 2 DPF DSG EDS ECE EPC ESC ET EU GSM HBA HHC kw MDI MFD MG N1 Nm PIN SIM-kort TDI CR TSI VIN Förklaring Motorvarvtal per minut Lsningsfritt bromssystem Automatisk vxellda Fordonsbatterityp Antispinnsystem Koldioxid Dieselpartikelfilter Automatisk dubbelkopplingsvxellda Elektronisk differentialsprr Frenta nationernas ekonomiska kommission fr Europa Kontroll motorelektronik Stabiliseringssystem Flgarnas inpressningsdjup Europeiska unionen globalt system fr mobil kommunikation Bromsassistent Assistent fr start i backe Kilowatt, mttenhet fr motoreffekt Ingngar fr anslutning av externa enheter Multifunktionsdisplay Manuell vxellda En skpbil som uteslutande eller vervgande r konstruerad fr godstransport Newtonmeter, mttenhet fr motorns vridmoment Personligt identifikationsnummer Ett kort fr identifiering av mobilntdeltagaren Dieselmotor med turboladdning och insprutningssystem av typen common-rail Bensinmotor med turboladdning och direktinsprutning Fordonets identifikationsnummer Förkortningar 7

11 Skerhet Passiv skerhet Allmnna anvisningar Inledning I detta kapitel finns information om: Fre varje frd 8 Krskerhet 8 Skerhetsutrustning 8 I detta avsnitt finns viktig information, tips och anvisningar p temat passiv skerhet i bilen. Vi har hr sammanstllt vad man br veta om skerhetsblten, airbags, barnstolar och barnskerhet. Detta kapitel innehller viktig information fr frare och passagerare vid kontakt med bilen. Ytterligare information om skerhet fr frare och passagerare finns ven i nsta kapitel i denna bruksanvisning. Hela dokumentationen br alltid medfras vid frd med bilen. Detta gller srskilt om bilen lnas ut eller sljs. Fre varje frd Läs och beakta först på sidan 8. Fr din egen skerhet och fr passagerarnas skerhet br fljande punkter beaktas fre varje krning: Skerstll att all belysning och blinkersen fungerar felfritt. Kontrollera att vindrutetorkaren fungerar korrekt och att torkarbladen befinner sig i felfritt skick. Skerstll att samtliga rutor r rena s att god sikt fs. Stll in backspeglarna s att sikten bakt skerstlls. Kontrollera att speglarna inte r vertckta. Kontrollera dcktrycket. Kontrollera nivn av motorolja, bromsvtska och kldmedel. Fst medfrda kollin ordentligt. De tilltna axelbelastningarna och fordonets totalvikt fr inte verskridas. Stng alla drrar samt motorhuven och bagagerumsluckan. Se till att inga freml kan hindra pedalerna. Skydda barn genom att spnna fast dem i en lmplig barnstol som r korrekt fastspnd» sidan 20, Sker transport av barn. Inta rtt sittlge» sidan 9, Rtt och sker sittstllning. Upplys dina passagerare om att de mste inta rtt sittlge. Krskerhet Läs och beakta först på sidan 8. Som frare br du ansvaret fr dig och dina passagerare. Om din krskerhet pverkas, utstts bde du sjlv och dina medtrafikanter fr fara. Drfr mste fljande anvisningar beaktas: Lt inte uppmrksamheten avledas frn trafiksituationen, t.ex. genom passagerare eller ett telefonsamtal. Kr aldrig fordonet om din krfrmga r pverkad av exempelvis medicin, alkohol eller droger. Flj trafikreglerna och verskrid inte den maximalt tilltna hastigheten. Anpassa fordonets hastighet efter krbanans tillstnd, trafiksituationen och vderfrhllandena. Kr aldrig fr lnge, ta regelbundna pauser - minst varannan timme. Skerhetsutrustning Läs och beakta först på sidan 8. Fljande punkter beskriver endast en del av skerhetsutrustningen i fordonet: Trepunktsblten fr samtliga sittplatser. Blteskraftbegrnsare fr framstolar. Bltesstrckare fr framstolar. Hjdjusterbart skerhetsblte i framstolarna. Frontairbag fr frare och passagerare. Sidoairbags. Huvudairbags. Frankringspunkter fr barnstol med ISOFIX-system. Frankringspunkter fr barnstol med TOP TETHER-system. 8 Skerhet

12 Nackskydd instllbara i hjdled. Instllbar ratt. All skerhetsutrustning samverkar fr att ge frare och passagerare bsta mjliga skydd. Skerhetsutrustningen hjlper varken frare eller passagerare om dessa inte sitter p rtt stt eller om de inte stller in eller anvnder utrustningen p rtt stt. Ett skerhetsblte som anvnds felaktigt kan vid en olycka orsaka skador genom den utlsta airbagen. Rtt sittstllning fr fraren Rtt och sker sittstllning Inledning I detta kapitel finns information om: Rtt sittstllning fr fraren 9 Instllning av rattlge 10 Rtt sittstllning fr frampassageraren 10 Rtt sittstllning fr passagerare i bakstet 10 Exempel p felaktig sittstllning 11 Framstolar och samtliga nackskydd mste alltid vara rtt instllda efter kroppsstorleken, och skerhetsbltena mste vara korrekt fastspnda fr att skerstlla att fraren och passagerarna skyddas p bsta mjliga stt. Samtliga passagerare mste p rtt stt kunna koppla det skerhetsblte som hr till sittplatsen. Barn mste vara fastspnda med lmpligt skerhetssystem» sidan 20, Sker transport av barn. Om en felaktig sittstllning intas utstter sig passageraren fr livsfara om en airbag lser ut vid en olycka. Om passagerarnas rygg inte sitter korrekt mot ryggstdet lper de hgre skaderisk genom att bltet kommer att sitta fel. Under frd fr ryggstdet inte vara lutat fr lngt bak eftersom skerhetsbltets och airbagsystemets funktion i s fall pverkas negativt - skaderisk! Bild 1 Rtt avstnd frn frare till ratten/rtt nackskyddsinstllning Läs och beakta först på sidan 9. Fr din egen skerhet och fr att minska risken fr skador vid en olycka ska du beakta anvisningarna nedan. Stll in frarstolen i lngdriktningen s att pedalerna kan trampas ned helt med ltt bjda ben. Stll in ryggstdet s att ratten i vre punkten kan ns med ltt vinklad arm. Stll in ratten s att avstndet A mellan ratten och brstbenet uppgr till minst 25 cm» bild 1. Stll in ratten» sidan 10, Instllning av rattlge. Stll in nackskyddet s att dess verkant om mjligt r p samma hjd som vre delen av huvudet B. Spnn fast skerhetsbltet p rtt stt» sidan 11, Anvnda skerhetsblten. Stll in stol och nackskydd» Sidan 65. Inta rtt sittlge fre frden och ndra inte detta sittlge under frden. Frvissa dig om att dina passagerare intar rtt sittstllning och att de inte ndrar den under frd. Hll ett avstnd till ratten p minst 25 cm och ett avstnd mellan ben och instrumentbrda i omrdet kring knairbagen p minst 10 cm. Om detta minsta avstnd inte hlls kan airbagsystemet inte skydda - livsfara! Passiv skerhet 9

13 (fortsättning) Hll bda hnderna i rattens yttre krans i positionerna klockan "9" och klockan "3" nr du kr. Hll aldrig i ratten i positionen klockan "12" eller i ngot annat grepp (till exempel i rattnavet eller p rattkransens insida). Om den frmre airbagen lser ut kan svra skador uppst p armar, hnder och huvud. Se till att det inte finns ngra freml i frarens fotutrymme, eftersom fremlen i hndelse av en kr- eller bromsmanver kan hamna bland pedalerna. Det gr d kanske inte att frikoppla, bromsa eller ge gas. Instllning av rattlge Läs och beakta först på sidan 9. Rattlget kan stllas in i hjd- och lngdriktning. Vrid lsspaken under ratten nedt» bild 2. Stll in ratten i nskad position. Tryck lsspaken uppt s lngt det gr. Bild 2 Justerbar ratt: Spak under ratten Lsspaken fr rattinstllningen mste vara sprrad under frd fr att ratten inte oavsiktligt ska ndra lge - olycksrisk! Stll aldrig in ratten under frd utan endast vid stillastende fordon! Rtt sittstllning fr frampassageraren Läs och beakta först på sidan 9. Fr frampassagerarens skerhet och fr att minska risken fr skador vid en olycka ska du beakta anvisningarna nedan. Skjut tillbaka passagerarstolen s lngt som mjligt. Frampassageraren mste sitta minst 25cm frn instrumentbrdan s att airbagen gr strsta mjliga nytta om den lses ut. Stll in nackskyddet s att dess verkant om mjligt r p samma hjd som vre delen av huvudet B» bild 1 på sidan 9» Sidan 9. Spnn fast skerhetsbltet p rtt stt» Sidan 11. Stll in stol och nackskydd» Sidan 65. I undantagsfall kan airbagen p passagerarsidan kopplas frn» sidan 19, Avaktivera airbag. Hll ett avstnd till instrumentbrdan p minst 25cm. Om detta minsta avstnd inte hlls kan airbagsystemet inte skydda - livsfara! Hll ftterna hela tiden i fotutrymmet under frd - lgg aldrig upp ftterna p instrumentbrdan, mot fnstret eller p sittdynan. I hndelse av en inbromsning eller olycka utstter du dig annars fr en frhjd skaderisk. Om en airbag lser ut kan en felaktig sittstllning frorsaka ddsfall! Rtt sittstllning fr passagerare i bakstet Läs och beakta först på sidan 9. I syfte att minska skaderisken vid en hftig inbromsning eller vid en olycka br passagerarna beakta fljande vad gller ryggstdet. Stll in nackskyddet s att dess verkant om mjligt r i samma hjd som vre delen av huvudet B» bild 1 på sidan 9» Sidan 9. Spnn fast skerhetsbltet p rtt stt» sidan 11, Anvnda skerhetsblten. Anvnd ett lmpligt barnstolssystem om barn ska ka med i bilen» sidan 20, Sker transport av barn. Stll in stol och nackskydd» Sidan Skerhet

14 Exempel p felaktig sittstllning Läs och beakta först på sidan 9. Maximal skyddsverkan frn skerhetsbltet uppns endast med korrekt fastspnt skerhetsblte. En felaktig sittstllning reducerar skyddsfunktionerna och frhjer skaderisken genom att bltesbandet lper felaktigt. Fraren br ansvaret fr sig sjlv och fr passagerarna, speciellt barn. Lt aldrig en passagerare inta fel sittstllning under krning. Fljande lista innehller information som mste beaktas fr att undvika allvarliga skador eller livshotande skador. Denna lista r inte fullstndig, men innehller ngra punkter som uppmrksammar dig p problemet. Fljande anvisningar ska beaktas under krning: St inte upp. St inte p stena. St inte p kn p stena. Luta inte ryggstdet fr lngt tillbaka. Luta dig inte ver instrumentbrdan. Ligg inte i bakstet. Sitt inte enbart p den frmre delen av sitsen. Luta dig inte t sidan i sitsen. Luta dig inte ut genom fnstret. Stick inte ut ftterna genom fnstret. Placera inte ftterna p instrumentbrdan. Placera inte ftterna p sittdynan. Lt inte ngon ka i golvutrymmet. Kr inte utan skerhetsblte. Uppehll dig inte i bagagerummet. Skerhetsblten Anvnda skerhetsblten Inledning I detta kapitel finns information om: Bild 3 Fastspnd frare Den fysikaliska principen fr en frontalkollision 13 Spnna fast och ta av skerhetsblten 13 Blteshjdinstllning fr framstolarna 14 Skerhetsblte fr bakstets mittplats 14 Ett rtt fastspnt skerhetsblte ger ett bra skydd vid en olycka. Man minskar risken att skadas och kar chansen att verleva vid en svr olycka. Ett rtt fastspnt skerhetsblte hller bilens passagerare i rtt sittstllning» bild 3. Skerhetsbltena minskar rrelseenergin i avsevrd grad. Dessutom frhindrar det okontrollerade rrelser vilka annars kan medfra allvarliga skador. Passagerare med rtt fastspnda skerhetsblten gynnas i hg grad av det faktum att rrelseenergin fngas upp s bra som mjligt av bltet. ven framvagnens struktur och andra passiva skerhetssystem i fordonet, t.ex. airbagsystemet, bidrar till bsta mjliga reducering av rrelseenergin. Den uppkomna energin minskas drmed och skaderisken sjunker. Vid transport av barn mste speciella skerhetsaspekter beaktas» sidan 20, Sker transport av barn. Skerhetsblten 11

15 Spnn alltid fast skerhetsbltet fre all krning - ven i stadstrafik! Detta gller ven passagerare i bakstet - skaderisk! ven gravida kvinnor mste alltid anvnda skerhetsbltet. Endast d garanteras bsta skydd fr det ofdda barnet» sidan 13, Spnna fast och ta av skerhetsblten. Maximal skyddsverkan med skerhetsbltet uppns endast med korrekt sittstllning» sidan 9, Rtt och sker sittstllning. Framstolarnas ryggstd fr inte lutas fr lngt bakt eftersom skerhetsbltet d frlorar sin skyddsverkan. Anvisningar fr korrekt placering av bltesremmen alltid korrekt placering av sjlva skerhetsbltet. Ett feldraget skerhetsblte kan leda till skador till och med vid en ltt olycka. Stll in hjden p skerhetsbltet s att skulderbandsdelen lper ungefr ver skuldrans mitt och under inga omstndigheter ver halsen. Ett fr lst sittande skerhetsblte kan leda till skador, eftersom kroppen vid en olycka p grund av rrelseenergin kan rra sig lngre framt och drmed bromsas upp hftigt av bltet. Bltesbandet fr inte lpa ver hrda eller mtliga freml (t.ex. kulspetspennor, nyckelknippor osv.). De hr fremlen kan orsaka skador. Anvisningar fr hantering av skerhetsblten Bltesbandet fr inte klmmas, vridas eller skava ver skarpa kanter. Se upp s att inte skerhetsbltet klms nr drren stngs. (fortsättning) Anvnd inga klmmor eller liknande freml som kan hindra skerhetsbltets tdragningsfunktion. Ett fr lst sittande skerhetsblte kan leda till skador, eftersom kroppen vid en olycka p grund av rrelseenergin kan rra sig lngre framt och drmed bromsas upp hftigt av bltet. Skerhetsbltena i bakstet kan endast uppfylla sin funktion ordentligt om ryggstden r riktigt sprrade» Sidan 67. Anvisningar fr sktsel av skerhetsblten Bltesbandet ska hllas rent. Smutsiga bltesband kan pverka den automatiska bltesupprullarens funktion» sidan 133, Skerhetsblten. Skerhetsbltena fr inte demonteras eller frndras p ngot vis. Frsk inte att utfra reparationer p skerhetsbltena sjlv. Kontrollera tillstndet p skerhetsbltena regelbundet. Blten med konstaterade skador p vven, infstningarna, upprullningsautomatiken eller lsdelarna ska bytas av en fackverkstad. Skadade skerhetsblten, vilka anvnts under en olycka och drmed strckts, mste bytas - helst av en fackverkstad. Dessutom ska skerhetsbltets infstningar kontrolleras. Vid anvndning av skerhetsbltet, flj gllande nationella bestmmelser. Anvisningar fr korrekt anvndning av skerhetsblten Tv personer (ven barn) fr aldrig spnnas fast med ett skerhetsblte, skerhetsbltet fr heller inte lggas ver ett barn som sitter i knt p passageraren. Lstungan fr endast anbringas i den lsdel som hr till respektive sittplats. Fel anvndning av skerhetsbltet pverkar skyddsverkan och skaderisken kar. Lstungans bltesls fr inte tppas igen eftersom lstungan d inte kan lsa. Mnga kldskikt och lst sittande plagg (t.ex. verrock ver kavaj) pverkar en korrekt sittstllning och skerhetsbltets funktion. 12 Skerhet

16 Den fysikaliska principen fr en frontalkollision Spnna fast och ta av skerhetsblten Bild 4 Inte fastspnd frare/inte fastspnd passagerare i bakstet Läs och beakta först på sidan 12. S snart fordonet r i rrelse uppstr en rrelseenergi, s kallad kinetisk energi, svl i fordonet som i de kande. Storleken p den kinetiska energin beror till strsta delen p fordonets hastighet och p vikten av fordonet och de kande. Vid kande hastighet och tilltagande vikt mste mer energi reduceras i hndelse av en olycka. Fordonets hastighet r dock den mest betydande faktorn. Nr till exempel hastigheten frdubblas frn 25km/tim till 50km/h, fyrfaldigas rrelseenergin. Uppfattningen att man kan hlla emot kroppen med hnderna vid en ltt olycka r felaktig. Redan vid lga kollisionshastigheter blir de krafter som verkar p kroppen s hga att de inte kan hllas emot. ven om man kr med en hastighet p 3050 km/h, kan de krafter som verkar p kroppen vid en olycka ltt komma att verstiga motsvarande ett ton (1000kg). Vikten hos en person som vger 80kg "kar" till exempel till 4,8ton (4800kg) vid en hastighet p 50km/h. Vid en frontalkollision slungas kande som inte r fastspnda framt och slr okontrollerat i delar inuti fordonet, som t.ex. ratt, instrumentbrda eller vindruta» bild 4 -. De kan under vissa omstndigheter ven slungas ut ur fordonet, vilket kan ge upphov till allvarliga eller till och med livshotande skador. ven passagerare i bakstet mste sitta fastspnda annars kan de slungas okontrollerat genom fordonet vid en olycka. En passagerare som inte sitter fastspnd i bakstet utstter inte bara sig sjlv fr fara, utan ocks de kande i framstolarna» bild 4 -. Bild 5 Spnna fast/ta av skerhetsblte Bild 6 Placering av skulder- och bckenblte/placering av bltesbandet p gravid kvinna Läs och beakta först på sidan 12. Anvndning Stll in framstet och nackskyddet rtt innan du tar p bltet» Sidan 68. Dra lngsamt bltesbandet frn lstungan ver brst och bcken. Stick in lstungan i blteslset» bild 5 - fr stet tills den klickar i hrbart. Provdra i bltet fr att kontrollera att lstungan sitter ordentligt fast i lset. En plastknapp i bltesbandet hller lstungan i greppriktigt lge. Fr att skerhetsbltet ska skydda maximalt r det mycket viktigt att bltesbandet dras korrekt. Skerhetsblten 13

17 Skulderbltesdelen fr aldrig lpa ver halsen, utan ska lpa ungefr mitt ver skuldran och ligga an bra p verkroppen. Hftbltesdelen ska ligga ver bckenet och fr inte lpa ver buken, och ska alltid sitta t ordentligt» bild 6 -. ven gravida kvinnor mste alltid anvnda skerhetsbltet. Endast d garanteras bsta skydd fr det ofdda barnet. Hos gravida kvinnor mste bckenbltesdelen placeras s lgt som mjligt ver bckenet, s att inget tryck utvas ver buken» bild 6 -. Lossa Lossa skerhetsbltet endast nr fordonet str stilla. Tryck in den rda knappen i blteslset» bild 5 -, lstungan hoppar ut. Fr tillbaka skerhetsbltet manuellt s att det lttare rullas upp helt och hllet och inte vrids. Se upp s att inte lstungan skadar drrpanelen eller andra delar av kupn nr skerhetsbltet tas av. Skerhetsblte fr bakstets mittplats Läs och beakta först på sidan 12. Skerhetsbltet fr bakstets mittplats r frankrat i bagagerummet p vnster sida i innertaket. Anvndning Dra ut skerhetsbltet med tv lstungor ur innertakshllaren. Stick in lstungan i nden av bltet i blteslset p vnster sida tills det hrs att den lser fast. Den andra lstungan, vilken r skjutbar p skerhetsbltet, dras ver brstkorgen och sticks in i blteslset p hger sida tills det hrs att den lser fast. Gr ett dragprov i skerhetsbltet fr att kontrollera att bda lstungorna har lst ordentligt i lsen. Lstungorna p bltet i bakstets mottplats har en annan utformning och passar endast i det tillhrande blteslset. Om det inte gr att f en lstunga att lsa i blteslset, beror detta troligen p att det r fel lstunga. Blteshjdinstllning fr framstolarna Bild 7 Framstol: Blteshjdinstllning Lossa Lossa skerhetsbltet som d du spnde fast det, fast i omvnd ordning. Fr tillbaka bltet fr hand s att bltesremmen rullar upp sig lttare, inte tvinnar sig och inte skadar klderna. Efter att bltet lossats ska du hlla fast det och lta det rullas upp sakta tills de tv lstungorna hamnar i innertaksfstet och skras med en magnet - skaderisk. Ls aldrig upp bda lstungorna samtidigt. Läs och beakta först på sidan 12. Med hjlp av blteshjdinstllningen kan dragningen av det frmre skerhetsbltet anpassas efter kroppen i omrdet kring skuldran. Tryck p omlnkningsbeslaget och skjut det uppt eller nedt i nskad riktning» bild 7. Kontrollera att omlnkningsbeslaget har lst ordentligt genom att rycka i bltet. Bltesupprullningsautomatik och bltesstrckare Inledning I detta kapitel finns information om: Bltesupprullningsautomatik 14 Bltesstrckare 15 Bltesupprullningsautomatik Varje skerhetsblte r utrustat med en upprullningsautomatik. 14 Skerhet

18 Nr man drar lngsamt i skerhetsbltet har bltet full rrelsefrihet. Om man rycker i skerhetsbltet blockeras detta av upprullningsautomatiken. Bltena lser ocks vid en full inbromsning, vid acceleration, vid krning i backar och i kurvor. Om skerhetsbltet inte blockerar nr man rycker i det ska det omgende kontrolleras p en fackverkstad. Bltesstrckare Skerheten fr fastspnda frare och passagerare hjs med hjlp av bltesstrckare p de frmre skerhetsbltenas upprullningsanordningar. Vid en frontalkollision av en bestmd svrighetsgrad kommer skerhetsskerhetsbltet att strckas automatiskt. Bltesstrckarna kan lsa ut ven om skerhetsbltet inte r plagt. Vid sidokollision av en viss svrighetsgrad strcks skerhetsbltet p olyckssidan automatiskt. Vid ltt frontalkollision, sidokollision, pkrning bakifrn, om fordonet slr runt och vid olyckor dr inga strre krafter r verksamma framtill, kommer bltesstrckarna inte att lsas ut. Alla arbeten p bltesstrckarsystemet, ssom demontering och montering av systemkomponenter till fljd av andra reparationsarbeten, fr endast utfras av en fackverkstad. Systemets skyddsfunktion rcker endast fr en olycka. Om bltesstrckarna har lst ut, mste hela systemet bytas ut. Nr bltesstrckarna utlses frigrs rk. Detta tyder inte p en brand i fordonet. Vid skrotning av fordonet eller delar av bltesstrckarsystemet r det viktigt att gllande nationella bestmmelserna beaktas. Dessa freskrifter r vlknda fr KODA servicepartner, och hos dessa kan man ven f utfrligare information. Airbagsystem Beskrivning av airbagsystemet Inledning I detta kapitel finns information om: Systembeskrivning 16 Utlsning av airbag 16 Airbagsystemet erbjuder tillsammans med skerhetsbltena ett extra skydd fr passagerarna vid kraftiga frontal- och sidokollisioner. att en airbag erbjuder bsta mjliga skyddsverkan endast i samverkan med ett fastspnt skerhetsblte. En airbag r ingen ersttning fr skerhetsblten, utan en del av fordonets totala passiva skerhetskoncept. Fr att de kande i fordonet ska skyddas med strsta mjliga verkan nr airbagen lser ut, mste framstolarna vara riktigt instllda efter kroppsstorleken» sidan 9, Rtt och sker sittstllning. Nr barn inte har satt p bilbltet, lutar sig fr lngt framt eller intar en annan felaktig sittstllning, utstts de i hndelse av en olycka fr en frhjd olycksrisk. Anvisningar fr hantering av airbagsystem Om en strning freligger ska airbagsystemet omgende kontrolleras av en fackverkstad. Det finns annars risk fr att airbagen inte lser ut vid en olycka. Inga ndringar fr utfras p delar i airbagsystemet. Alla arbeten p airbagsystemet och in- och frnkoppling av systemkomponenter p grund av andra reparationsarbeten (t.ex. byte av ratt) fr endast utfras av en fackverkstad. Genomfr aldrig ndringar p frmre sttfngare eller p karosseriet. Det r frbjudet att manipulera enskilda delar av airbagsystemet, eftersom detta kan leda till att en airbag lser ut. Airbagsystemets skyddsfunktion rcker endast fr en olycka. Om en airbag har lst ut mste airbagsystemet bytas. Airbagsystem 15

19 Systembeskrivning Läs och beakta först på sidan 15. Funktionsstatus fr airbagsystemet visas genom kontrollampan i kombiinstrumentet» Sidan 42. Nr airbags lser ut, fylls de med gas och blses upp. Nr en airbag lser ut frigrs en grvit eller rd, oskadlig gas. Det r fullt normalt och kommer inte frn ngon brand i fordonet. Airbagsystemet bestr av fljande moduler (beroende p utrustning): Elektronisk styrenhet. Frontairbag fr frare och passagerare» Sidan 17. Sidoairbags» Sidan 18. Huvudairbags» Sidan 18. En airbagkontrollampa i kombiinstrumentet» Sidan 42. Nyckelbrytare fr frampassagerarairbag» Sidan 19. En kontrollampa fr aktivering/avaktivering av frampassagerarens airbag i instrumentbrdans mittdel» Sidan 19. Airbagsystemet r underhllsfritt under hela sin livslngd. Vid frsljning av fordonet mste kparen f den fullstndiga dokumentationen. att information om den eventuellt bortkopplade passagerarairbagen ingr i detta! Vid skrotning av fordonet eller delar av airbagsystemet r det viktigt att gllande nationella bestmmelser beaktas. Utlsning av airbag Läs och beakta först på sidan 15. En airbag blses upp p brkdelen av en sekund och med hg hastighet fr att kunna erbjuda extra skydd vid en olycka. Airbagsystemet r funktionsklart frst efter att tndningen slagits p. Vid speciella olyckssituationer kan flera airbags utlsas samtidigt. Vid en ltt frontal- eller sidokollision, vid pkrning bakifrn, om fordonet vlter eller om fordonet slr runt lser airbagarna inte ut. Utlsningsfaktorer De relevanta utlsningsfrhllandena fr respektive situation fr airbagsystemet lter sig inte faststllas schablonmssigt. En viktig roll spelar exempelvis faktorer som beskaffenheten av det freml som fordonet kolliderar med (hrt, mjukt), kollisionsvinkel, fordonets hastighet m.m. Avgrande fr huruvida airbagen lser ut r inbromsningsfrloppet. Styrenheten analyserar kollisionsfrloppet och utlser aktuellt skerhetssystem. Om den fordonsinbromsning som upptrder och mts under en kollision ligger under de referensvrden som finns i styrenheten, kommer airbagarna inte att lsas ut trots att fordonet kan deformeras mycket kraftigt under olyckan. Vid kraftiga frontalkollisioner lser fljande airbags ut: Frontairbag fr frare. Frontairbag fr frampassagerare. Vid kraftiga sidokollisioner lser fljande airbags ut: Sidoairbag fram p olyckssidan. Huvudairbag p olyckssidan. Vid en airbagutlsning intrffar fljande: innerbelysningen tnds (nr omkopplaren fr innerbelysningen str i drrkontaktlge), varningsblinkers sls p, alla drrar lses upp, brnsletillfrseln avbryts till motorn. Airbagversikt Inledning I detta kapitel finns information om: Frontairbags 17 Sidoairbags 18 Huvudairbags Skerhet

20 Frontairbags Anvisningar fr rtt sittstllning Det r viktigt fr frare och passagerare att hlla ett avstnd p minst 25cm till ratten resp. instrumentbrdan A» bild 9. Om detta minsta avstnd inte hlls kan airbagsystemet inte skydda - livsfara! Dessutom mste framstolarna och nackskydden alltid vara riktigt instllda efter kroppsstorleken. Airbagen utvecklar en stor kraft nr den lser ut. Vid en felaktig sittstllning eller stolsplacering kan det leda till skador. Mellan de personer som sitter fram och airbagens arbetsomrde fr det inte finnas ytterligare personer, djur eller freml. Bild 8 Frar-frontairbag i ratten/frampassagerarairbag i instrumentbrdan Frontairbag och transport av barn Kr aldrig med barn fritt sittande utan blte i fordonets framstol. Om airbagar lser ut i hndelse av en olycka, kan barn skadas svrt eller ddas! Vid anvndning av barnstol p passagerarstolen dr barnet sitter med ryggen i frdriktningen, mste passagerarens frontairbag alltid avaktiveras» sidan 19, Avaktivera airbag. Om detta inte sker kan barnet skadas svrt av frampassagerarens utlsta airbag eller till och med ddas. Vid transport av barn i passagerarstet ska gllande nationella bestmmelser betrffande nyttjande av barnstolar beaktas. Bild 9 Skert avstnd frn ratten/gasfyllda airbagar Airbagsystemet erbjuder ett extra skydd fr huvud och brstkorg fr frare och framstespassagerare vid kraftiga frontalkollisioner. Frarens frontairbag r monterad i ratten» bild 8 -. Frontairbagen fr passageraren finns i instrumentbrdan ovanfr handskfacket» bild 8 -. Om airbagen lser ut, blses denna upp framfr fraren och frampassageraren» bild 9 -. Nr man slungas in i den fullt uppblsta airbagen dmpas frarens resp. passagerarens rrelse framt och skaderisken fr huvud och verkropp minskar. Allmnna anvisningar Ratten och ytan p airbagmodulen i instrumentbrdan framfr passageraren fr inte frses med klisteretiketter eller tckas ver eller p annat stt bearbetas. Dessa delar fr endast rengras med en torr eller med ltt vattenfuktad trasa. Inga delar ssom mugghllare, telefonfsten m.m. fr monteras p kpan ver airbagmodulen eller i dess omedelbara nrhet. Lgg aldrig freml p ytan av passagerarens airbagmodul i instrumentbrdan. Fordon som r utrustade med frar-frontairbag r frsedda med texten p ratten. Fordon som r utrustade med frampassagerar-frontairbag r frsedda med texten p instrumentbrdan p passagerarsidan. Airbagsystem 17

21 Sidoairbags Bild 10 Placering av sidoairbagen i frarstolen/gasfylld sidoairbag Sidoairbagsystemet erbjuder ett extra skydd fr passagerarnas verkroppar (brst, buk och bcken) vid kraftiga sidokollisioner. Sidoairbagarna r placerade i framstolarnas ryggstdsdynor» bild Nr sidoairbagar lser ut» bild 10 - utlses ocks huvudairbagen och bltesstrckaren automatiskt p den berrda sidan. Nr man ker in i den fullt uppblsta airbagen dmpas belastningen p de kande och skaderisken fr hela verkroppen (brst, buk och bcken) minskar p den sida som r vnd mot drren. Anvisningar fr rtt sittstllning Huvudet fr aldrig befinna sig i sidoairbagens utlsningsomrde. Vid en olycka kan man i s fall skadas svrt. Detta gller speciellt barn som ker utan lmplig barnstol» sidan 22, Barnskerhet och sidoairbag. Mellan personer och airbagens arbetsomrde fr det inte finnas ytterligare personer, djur eller freml. Inga tillbehr ssom t.ex. mugghllare fr anbringas p drrarna. Om barn intar en felaktig sittstllning under frd utstts de i hndelse av en olycka fr en strre skaderisk. Detta kan leda till svra skador» sidan 20, Barnstol. Ryggstden fr inte utsttas fr stora krafter, kraftiga sttar, sparkar osv. eftersom det kan skada systemet. Sidoairbagarna kommer inte att lsa ut i dessa fall! Man fr aldrig dra av verdragen frn sits eller rygg p frar- och passagerarstol om detta inte uttryckligen godknts av KODA. Eftersom airbagen vecklar ut sig ur ryggstdet, kommer sidoairbagens skyddsfunktion att pverkas negativt om man anvnder kldslar eller verdrag som inte r godknda. Skador p originalstolsverdrag i omrdet runt sidoairbagen mste omgende tgrdas av en fackverkstad. Airbagmodulen i framstolarna fr inte uppvisa ngra skador, sprickor eller djupa repor. Ovarsamt ppnande r inte tilltet. Fordon som r utrustade med sidoairbags fram r frsedda med en etikett med texten p framstenas ryggstd. Huvudairbags Bild 11 Placering av huvudairbagen/gasfylld huvudairbag Huvudairbagsystemet erbjuder ett extra skydd fr huvud- och halsomrdet fr passagerarna vid sidokollisioner av hgre styrka. Huvudairbagarna r monterade ovanfr drrarna p bda sidor inuti fordonet» bild Vid en sidokollision utlses huvudairbagen tillsammans med tillhrande sidoairbag och bltesstrckaren fr framstet p kollisionssidan. Nr airbagen lser ut tcker den fnsteromrdet vid fram- och bakdrrarna samt omrdet vid drrstolparna» bild Skerhet

22 Den upplsta huvudairbagen dmpar huvudkollisioner mot fordonets insida. Belastningen p halsen minskas dessutom p grund av minskad belastning p huvudet och genom mindre kraftiga huvudrrelser. I det omrde dr huvudairbagen blses upp fr det inte finnas ngra freml s att airbagen obehindrat kan vecklas ut. Hng endast lttare kldesplagg p fordonets kldkrokar. Lmna inga tunga och vassa freml i fickorna p kldesplaggen. Dessutom fr inga kldhngare anvndas fr upphngning av klder. Om olmpliga tillbehr monteras i huvudairbagens nrhet, kan huvudairbagens skyddsfunktion pverkas negativt nr airbagen lser ut. D den den utlsta huvudairbagen vecklas ut kan under vissa omstndigheter delar frn tillbehr invndigt i bilen slungas runt och skada de kande. Solskydden fr inte svngas ver mot sidorutan i huvudairbagens utvecklingsomrde om det finns freml, t.ex. kulspetspennor, fsta p solskyddet. Nr huvudairbagen lser ut kan detta leda till skador p passagerarna. Mellan sittande personer och airbagens arbetsomrde fr det inte finnas ytterligare personer, djur eller freml. Dessutom ska ingen av de kande luta huvudet mot rutan eller hlla ut armar och hnder genom fnstret under frd. Fordon med huvudairbags r frsedda med texten p B-stolpens bekldnad. Avaktivera airbag Inledning I detta kapitel finns information om: Avaktivering av airbags 19 Avaktivering av frampassagerarens frontairbag 19 Avaktivering av airbags Airbags ska till exempel avaktiveras i fljande fall: Om en barnstol mste anvndas p frampassagerarstolen dr barnet sitter med ryggen i frdriktningen (i vissa lnder i frdriktningen p grund av avvikande lagbestmmelser betrffande frdriktningen)» sidan 20, Sker transport av barn. Om man trots korrekt krstllning inte kan upprtthlla ett minsta avstnd p 25cm mellan rattnav och brstben. Om det krvs specialinbyggnad i rattomrdet p grund av rrelsehinder. Om man lter montera andra sten (t.ex. ortopediska sten utan sidoairbagar). Frampassagerarens frontairbag kan bortkopplas med nyckelbrytaren» Sidan 19. Vi rekommenderar att du lter en KODA servicepartner avaktivera eventuella andra airbags. vervakning av airbagsystemet Airbagsystemets funktionsberedskap vervakas elektroniskt, ven nr ngon av airbagarna r avaktiverad. Airbag avaktiverad med en diagnosenhet Kontrollampan lyser i ca 3 sekunder efter att tndningen slagits p och blinkar drefter i ytterligare 12 sekunder. Frampassagerarens frontairbag kan avaktiveras med nyckelbrytaren i frvaringsfacket Kontrollampan tnds i ca 3 sekunder efter att tndningen slagits p. Kontrollampan» bild 12 på sidan 19 - tnds efter att tndningen slagits p. Gllande nationella bestmmelser fr avaktivering av airbag ska fljas. Hos en KODA servicepartner kan man f reda p om och vilka airbags p fordonet som kan resp. mste avaktiveras. Avaktivering av frampassagerarens frontairbag Bild 12 Nyckelbrytare fr frampassagerarens frontairbag/kontrollampa fr frampassagerarens frontairbag Med nyckelbrytaren avaktiveras frampassagerarens frontairbag. Airbagsystem 19

23 Avaktivering Sl frn tndningen. ppna frampassagerarens drr. Fll ut nyckelbladet helt p fjrrnyckeln». Stick in bilnyckeln nda in i spret i nyckelbrytaren. Vrid frsiktigt med nyckeln spret p nyckelbrytaren till position» bild Dra ut nyckeln ur spret i nyckelbrytaren». Stng passagerardrren. Kontrollera om kontrollampan 1) under texten» bild 12 - lyser nr tndningen slagits p. Aktivering Sl frn tndningen. ppna frampassagerarens drr. Fll ut nyckelbladet helt p fjrrnyckeln». Stick frsiktigt in bilnyckeln nda in i spret i nyckelbrytaren. Vrid frsiktigt med nyckeln spret p nyckelbrytaren till position» bild Dra ut nyckeln ur spret i nyckelbrytaren». Stng passagerardrren. Kontrollera om kontrollampan under texten» bild 12 - lyser nr tndningen slagits p. Fraren ansvarar fr att airbagen r avaktiverad eller aktiverad. Avaktivera endast airbagen med frnslagen tndning! Annars kan ett fel orsakas i systemet fr avaktivering av airbag. Om kontrollampan blinkar, kommer inte frampassagerar-airbagen att lsa ut vid en olycka! Lt genast kontrollera airbagsystemet i en fackverkstad. Lt inte nyckeln sitta kvar i nyckelbrytaren under frd. Genom skakningar kan nyckeln i spret vridas och utlsa airbagen! Airbagen kan lsa ut ovntat vid en olycka - skaderisk och livsfara! Ett ej helt utfllt nyckelblad kan skada nyckelbrytaren! Sker transport av barn Barnstol Inledning I detta kapitel finns information om: Anvndning av barnstol p passagerarstet 21 Anvndning av barnstol p passagerarstet 22 Barnskerhet och sidoairbag 22 Gruppindelning av barnstolar 22 Anvndning av barnstolar som r fsta med skerhetsblte 23 Barn ker generellt skrare i bakstet n i passagerarstet. I motsats till vuxna r muskler och benstruktur hos barn inte fullstndigt utvecklade. Barn r drfr utsatta fr en strre skaderisk. Barn ska transporteras i verensstmmelse med tillmpliga lagbestmmelser. Barnstolar enligt standarden ECE-R44 ska anvndas. Standarden ECE-R44 betyder: Freskrift frn Frenta nationernas ekonomiska kommission fr Europa (Economic Commission for Europe - Regulation). Barnstolar enligt standarden ECE-R44 r mrkta med ett ej avtagbart testmrke: ett stort E i cirkeln, drunder testnumret. Vid anvndning av barnstolar ska gllande nationella bestmmelser beaktas. I inget fall fr barn - inte heller spdbarn! - ka i knt p passagerare i fordonet. Lmna aldrig barn utan uppsikt i fordonet. Vid vissa yttre klimatfrhllanden kan det uppst livsfarliga temperaturer i fordonet. Barnet mste vara skert fastspnt i fordonet under hela resan! I annat fall kan det slungas ivg genom fordonet vid en olycka och skadas eller skada andra passagerare allvarligt. 1) Kontrollampan lyser i ngra sekunder efter att tndningen slagits p, r slckt i ca 1 sekund och lyser sedan igen i ca 1 sekund. 20 Skerhet

24 (fortsättning) Nr barn lutar sig framt eller intar en felaktig sittstllning under frd utstts de fr en frhjd olycksrisk i hndelse av en olycka. Det gller srskilt fr barn som ker i passagerarstet - om airbagsystemet lser ut kan barnet skadas svrt eller ddas! alltid uppgifterna frn tillverkaren av barnstolen fr korrekt dragning av bltet. Ett feldraget skerhetsblte kan leda till skador till och med vid en ltt olycka. Skerhetsbltets korrekta dragning ska kontrolleras. Dessutom ska man se till att bltesbandet inte kan skadas av beslag med skarpa kanter. Vid anvndning av barnstol p passagerarstolen dr barnet sitter med ryggen i frdriktningen mste passagerarens frontairbag alltid kopplas frn. Ytterligare information» sidan 21, Anvndning av barnstol p passagerarstet. Fre installation av en framtriktad barnstol ska respektive nackskydd stllas in s hgt som mjligt. Om nackskyddet ven i den hgsta positionen frhindrar installation av en barnstol, mste nackskyddet demonteras» Sidan 68. Efter demontering av barnstolen ska nackskyddet monteras tillbaka. Vi rekommenderar att du anvnder barnstolar ur sortimentet KODA originaltillbehr. Dessa barnstolar r utvecklade och utprovade fr anvndning i KODA-fordon. De uppfyller standarden ECE-R44. Anvndning av barnstol p passagerarstet Gller inte fr Taiwan Bild 13 Etikett p B-stolpen p passagerarsidan Bild 14 Solskydd fr passagerare/etikett Läs och beakta först och på sidan 20. Anvnd aldrig ett baktriktat barnstolssystem p ett ste som skyddas av en installerad aktiv airbag. Barnet kan skadas svrt eller ddas. Vi rekommenderar av skerhetsskl att barnstolar om mjligt monteras i bakstet. Vid anvndning av barnstol p passagerarstolen ska fljande anvisningar beaktas: Vid anvndning av barnstol dr barnet sitter med ryggen i frdriktningen mste passagerarens frontairbag alltid avaktiveras». Stll om mjligt in passagerarryggstdet i lodrtt lge s att det finns stabil kontakt mellan ryggstdet p stet och ryggstdet p barnstolen. Skjut om mjligt tillbaka passagerarstet s att det inte finns ngon kontakt mellan passagerarstet och barnstolen bakom det. Vid barnstolar i grupp 2 eller 3 ska du tnka p att omlnkningsbeslaget p barnstolens nackskydd ska befinna sig framfr eller i samma hjd som omlnkningsbeslaget p B-stolpen p passagerarsidan. Stll in det hjdinstllbara passagerstet s hgt som mjligt. Stll in passagerarstets skerhetsblte s hgt som mjligt. Placera och fst barnstolen p stet och barnet i barnstolen enligt anvisningarna frn barnstolstillverkaren som str i bruksanvisningen fr barnstolen. Sker transport av barn 21

25 Vid anvndning av barnstol p passagerarstet dr barnet sitter med ryggen i frdriktningen, mste passagerarens frontairbag alltid avaktiveras» sidan 19, Avaktivera airbag. Vid aktiverad frampassagerar-frontairbag, anvnd aldrig en barnstol p passagerarstet dr barnet sitter med ryggen i frdriktningen. Denna barnstol befinner sig i utvecklingsomrdet fr passagerarens frontairbag. Airbagen kan skada barnet svrt eller rent av livsfarligt nr den lser ut. Mer information om detta finns p en etikett som r placerad p ett av fljande stllen: P B-stolpen p passagerarsidan» bild 13. Etiketten blir synlig nr drren ppnats. P solskyddet p passagerarsidan. P fordon fr ngra lnder r den placerad p solskyddet p passagerarsidan» bild 14. Vid barnstolar i grupp 2 eller 3 ska du tnka p att omlnkningsbeslaget p barnstolens nackskydd ska befinna sig framfr eller i samma hjd som omlnkningsbeslaget p B-stolpen p passagerarsidan. S snart barnstolen dr barnet ker med ryggen i frdriktningen inte lngre anvnds p passagerarstet ska frampassagerarens airbag aktiveras igen. Anvndning av barnstol p passagerarstet Gller fr Taiwan Barnskerhet och sidoairbag Läs och beakta först och på sidan 20. Bild 16 Ett felaktigt fastspnt barn i felaktigt sittlge - utsatt fr fara genom sidoairbagen/ett rtt fastspnt barn med barnstol Barnet fr inte uppehlla sig i sidoairbagens utvecklingsomrde» bild Mellan barnet och sidoairbagens utlsningsomrde mste finnas tillrckligt med fri plats fr att sidoairbagen ska ge bsta mjliga skydd» bild Barn fr aldrig befinna sig med huvudet i sidoairbagens utvecklingsomrde - skaderisk! Lgg inga freml i utvecklingsomrdet fr sidoairbagarna - skaderisk! Gruppindelning av barnstolar Läs och beakta först och på sidan 20. Gruppindelning av barnstolar enligt standarden ECE-R44. Bild 15 Solskydd fr frampassagerare/etikett Läs och beakta först och på sidan 20. Grupp Vikt p barnet Ungefrlig lder 0 upp till 10 kg upp till 9 mnader 0+ upp till 13 kg upp till 18 mnader kg upp till 4 r kg upp till 7 r kg ver 7 r Transportera aldrig spdbarn, mindre barn och barn p p passagerarstet. Mer information om detta finns p en etikett som r placerad p frampassagerarens solskydd» bild Skerhet

26 Anvndning av barnstolar som r fsta med skerhetsblte Läs och beakta först och på sidan 20. versikt ver anvndning av barnstolar som r fsta med skerhetsblte p respektive ste enligt standard ECE-R16. U Grupp 0 upp till 10 kg 0+ upp till 13 kg kg kg kg Passagerarste Bakste yttre Bakste mitten U U U U U U U U U U U U U U U Barnstolskategori "Universal" - barnstol som r avsedd att fstas p stet med skerhetsblte. Fstsystem Inledning I detta kapitel finns information om: Fstglor fr -system 23 Anvndning av barnstolar med -system 23 Fstglor fr -systemet 24 Fstglor fr -system Bild 17 Etiketter fr ISOFIX-system visar ett system fr snabb och sker faststtning av barnstol. P de bakre yttre stena finns vardera tv fstglor fr infstning av barnstolar med -system. Dessa stllen r utmrkta med etiketter med texten» bild 17. Vid montering och demontering av barnstolar med -system ska alltid anvisningarna frn barnstolstillverkaren fljas. Fstglor fr installation av barnstolar med -system fr aldrig anvndas fr att fsta andra barnstolar, blten eller freml - livsfara! En barnstol med -system kan monteras i ett fordon med hjlp av -systemet endast om denna barnstol r godknd fr denna fordonstyp. Mer information kan du f frn din KODA-partner. Barnstolar med -system finns i sortimentet frn KODA originaltillbehr. Anvndning av barnstolar med -system versikt ver anvndning fr barnstolar med -system p respektive ste enligt norm ECE-R16. Sker transport av barn 23

27 Grupp 0 upp till 10 kg 0+ upp till 13 kg kg kg kg Storleksklass p barnstolen a) Passagerarste Yttre bakste Mittbakste E X IL-SU X E D C D C B B1 A X IL-SU X X IL-SU IUF X IL-SU X X IL-SU X X a) Storleksklassen finns angiven p en skylt p barnstolen. IL-SU IUF X Stolen r avsedd fr montering av en -barnstol med godknnandet "Semi-Universal". Kategorin "Semi-Universal" betyder att barnstolen r tillten med ISOFIX-systemet fr fordonet. Beakta fordonslistan som medfljer barnstolen. Stolen r avsedd fr installation av en -barnstol med godknnandet "Universal" och infstning med fstremmen fr -systemet. Stolen r inte utrustad med fstglor fr -systemet. Fstglor fr -systemet Bild 18 Fstgla fr -systemet visar ett infstningssystem som begrnsar rrligheten fr barnstolens verdel. P baksidan av de yttre bakryggstden finns fstglor fr fstremmar fr en barnstol med -system» bild 18. Vid montering och demontering av barnstolar med -system ska alltid anvisningarna frn barnstolstillverkaren fljas. Anvnd endast barnstolar med -system p sten med fstglor. Fst endast en fastmer till barnstolen p varje fstgla. Du ska aldrig sjlv anpassa fordonet, t.ex. genom att montera skruvar eller andra frankringar. 24 Skerhet

28 Sker transport av barn 25

29 Bild 19 Frarplats 26 Manvrering

30 Manvrering Frarplats versikt Drrppningshandtag 45 Elektrisk fnsterhiss 52 Elektrisk instllning ytterbackspeglar 64 Luftmunstycken 85 Parkeringsbiljetthllare 78 Manverspak: Blinkers, helljus och parkeringsljus, ljustuta 57 Farthllare 114 Ratt: med signalhorn med frar-frontairbag 17 med manverknappar fr radio, navigationssystem och telefon 92 Kombiinstrument: Instrument och kontrollampor 28 Manverspak: Vindrutetorkare- och spolaranlggning 62 Multifunktionsdisplay 31 MAXI DOT-display 35 Knapp fr bakruteuppvrmning 61 ASR-knapp 113 Luftutbls p den mellersta delen av instrumentbrdan 85 Knapp fr varningsblinkers 59 Kontrollampa fr avstngning av frontairbag p passagerarsida 19 Beroende p utrustning: Vrmereglage 86 Reglage fr klimatanlggning 87 Reglage fr Climatronic 90 Frvaringsfack p passagerarsidan 79 Frontairbag p passagerarsidan 17 Luftmunstycken 85 Nyckelbrytare fr frontairbag p passagerarsidan 19 Drrppningshandtag Omkopplare beroende p utrustning: Upplsning av bagagerumsluckan 51 vervakning passagerarutrymme 51 Ljusomkopplare och rckviddsreglering 56, 56 Skringsfack i instrumentbrdan 166 Lshandtag fr motorhuv 138 Spak fr rattinstllning 10 Tndningsls 101 Pedaler 103 Beroende p utrustning: Vxelspak (manuell vxellda) 103 Vxelvljare (automatisk vxellda) 104 Vippomkopplare fr stolsuppvrmning fram vnster 65 Centrallsknapp 48 Handbroms 102 Vippomkopplare fr stolsuppvrmning fram hger 65 Beroende p utrustning: Askkopp 76 Frvaringsfack 80 Beroende p utrustning: Radio Navigationssystem MDI 99 P fordon med hgerstyrning avviker placeringen av reglagen delvis frn den placering som visas i» bild 19. Symbolerna verensstmmer dock fr de enskilda reglagen. Frarplats 27

31 Instrument och kontrollampor versikt Kombiinstrument Inledning I detta kapitel finns information om: versikt 28 Varvrknare 29 Hastighetsmtare 29 Kylvtsketemperaturindikering 29 Brnslemtare 29 Mtare fr tillryggalagd krstrcka 30 Digitalur 30 Visning av den andra hastigheten 30 Vxelrekommendation 30 Felvisning Om det finns ett fel i kombiinstrumentet kommer meddelandet Eror att visas permanent p displayen. Lt tgrda felet snarast mjligt hos en fackverkstad. I frsta hand ska uppmrksamheten gnas t krningen! Som frare br du det fulla ansvaret fr trafikskerheten. Manvrera aldrig reglagen i kombiinstrumentet under krning, utan bara nr fordonet str stilla! Bild 20 Kombiinstrument Läs och beakta först på sidan 28. Varvrknare med kontrollampor» Sidan 29 Display: med mtare fr tillryggalagd krstrcka» Sidan 30 med serviceintervallsindikering» Sidan 34 med digitalur» Sidan 30 med multifunktionsdisplay (MFD)» Sidan 31 med MAXI DOT-display» Sidan 35 Hastighetsmtare med kontrollampor» Sidan 29 Kylvtsketemperaturmtare 1)» Sidan 29 Knapp fr indikeringslget: Instllning timmar/minuter» Sidan 30 Aktivering/avaktivering av visningen av den andra hastigheten 2)» Sidan 30 Serviceintervaller 2) indikering av antal dagar och antal kilometer resp.. miles kvar till nsta inspektionsservice 3)» Sidan 34 1) Gller fr fordon med MAXI DOT-display. 2) Gller fr fordon med segmentdisplay. 3) Gller fr modeller dr vrdena anges i brittiska mttenheter. 28 Manvrering

32 6 7 Knapp fr: terstllning av trippmtaren» Sidan 30 instllning av timmar/minuter aktivering/avaktivering av det valda lget med knappen 5 Brnslemtare 1)» Sidan 29 Varvrknare Läs och beakta först på sidan 28. Det rda omrdet p varvrknarskalan 1» bild 20 på sidan 28 markerar det omrde, i vilket motorstyrenheten brjar begrnsa motorvarvtalet. Motorstyrenheten begrnsar motorvarvtalet till ett skert grnsvrde. Innan man nr det rda omrdet p varvrknarens skala, ska man vxla upp till nsta vxel eller vlja det automatiska vxelvljarlget D. Fr att hlla optimalt motorvarvtal ska vxelrekommendationen observeras» Sidan 30. Miljövård Uppvxling i rtt tid har fljande frdelar. Det bidrar till att snka brnslefrbrukningen. Det minskar motorljudet. Det skonar miljn. Det kar motorns livslngd och tillfrlitlighet. Hastighetsmtare Läs och beakta först på sidan 28. Varning vid hastighetsverskridelse Nr hastigheten 120 km/h verskrids ljuder en akustisk varningssignal 2). Nr krhastigheten ter sjunker under denna hastighetsgrns stngs den akustiska varningssignalen av. Kylvtsketemperaturindikering Läs och beakta först på sidan 28. Kylvtsketemperaturmtaren 4» bild 20 på sidan 28 fungerar endast med tillslagen tndning. P fordon med segmentdisplay indikeras kylvtsketemperaturen endast genom att en av kontrollamporna tnds respektive slcks» sidan 39, Kylvtska. Det kalla intervallet Om visaren str kvar i det vnstra intervallet har motorn nnu inte uppntt drifttemperatur. Hgt motorvarvtal, full gas och stark motorbelastning br undvikas. P detta stt frhindras eventuella motorskador. Driftintervall Motorn har uppntt driftstemperatur nr visaren pendlar inom det mellersta intervallet. Vid kraftig belastning av motorn eller hg yttertemperatur kan visaren g nnu lngre t hger. Hgtemperaturintervall Nr visaren nr det rda intervallet r kylvtsketemperaturen fr hg. Ytterligare information» Sidan 39. Extrastrlkastare och andra tillbehr monterade framfr friskluftsintaget frsmrar kylvtskans kylverkan. Tck aldrig ver kylaren risk fr verhettning av motorn! Brnslemtare Läs och beakta först på sidan 28. Brnslemtaren 7» bild 20 på sidan 28 fungerar endast med pslagen tndning. P fordon med segmentdisplay visas brnslemngden p denna display. Tanken rymmer ca 55 liter. Nr brnslemngden nr reservintervallet tnds kontrollampan» Sidan 42. 1) Gller fr fordon med MAXI DOT-display. 2) Denna funktion r endast aktiverad fr vissa lnder. Instrument och kontrollampor 29

33 Kr aldrig brnsletanken helt tom! Oregelbunden brnslematning kan leda till feltndning. Det kan leda till svra skador p motordelar eller avgassystemet. Mtare fr tillryggalagd krstrcka Läs och beakta först på sidan 28. Visningen av den tillryggalagda krstrckan sker i km. I vissa lnder anvnds mttenheten "miles". Trippmtare Trippmtaren visar krstrckan som krts sedan den senast terstlldes - i steg om 100m resp. 1/10mile. terstllning av trippmtaren Trippmtaren terstlls genom att man hller knappen 6» bild 20 på sidan 28 intryckt. Vgmtare Vgmtaren visar det totala antalet kilometer resp. miles som fordonet har krt. Om visningen av den andra hastigheten r aktiverad p fordon med segmentdisplay, visas denna krhastighet istllet fr vgmtaren. Visning av den andra hastigheten Läs och beakta först på sidan 28. P displayen kan den aktuella hastigheten visas i mph 1). Den hr funktionen r avsedd fr krning i lnder med andra hastighetsenheter. MAXI DOT-display Visningen av den andra hastigheten stlls in i menypunkten Instllningar» sidan 36, Instllningar. Segmentdisplay Tryck p knappen 5» bild 20 på sidan 28 en gng till, tills vgmtarindikeringen brjar blinka» Sidan 30. Hll knappen 6 intryckt s lnge indikeringen blinkar. Den andra hastigheten visas nu istllet fr vgmtaren. Visningen av den andra hastigheten kan avaktiveras p samma stt. Vxelrekommendation Bild 21 Vxelrekommendation Digitalur Läs och beakta först på sidan 28. Klockan stlls in med knapparna 5 och 6» bild 20 på sidan 28. Med knappen 5 vljs den uppgift som ska ndras, och med knappen 6 grs sjlva ndringen. P fordon med MAXI DOT-display kan klockan ven stllas in under menypunkten Tid» Sidan 36. Läs och beakta först på sidan 28. P kombiinstrumentets display visas den just ilagda vxeln A» bild 21. Fr att uppn en s lg brnslefrbrukning som mjligt visas en rekommendation fr vxling till en annan vxel p displayen. Nr styrenheten knner av att det r lmpligt att byta vxel, visas en pil B p displayen. Pilen pekar uppt eller nedt, beroende p om vxling ska gras uppt eller nedt. 1) P modeller med hastighetsvisning i mph visas den andra hastigheten i km/h. 30 Manvrering

34 P fordon med manuell vxellda visas samtidigt vid position A den rekommenderade vxeln istllet fr den ilagda vxeln. Minne Fraren r alltid ansvarig fr att vlja rtt vxel i olika krsituationer t.ex. vid omkrningar. Bild 22 Multifunktionsdisplay Multifunktionsdisplay (MFD) Inledning I detta kapitel finns information om: Minne 31 Manvrering 32 Information p multifunktionsdisplayen 32 Varning vid hastighetsverskridelse 33 Multifunktionsdisplayen kan endast manvreras med pslagen tndning. Efter att tndningen slagits p, kommer den funktion som var senast vald innan tndningen slogs frn att visas. Beroende p fordonets utrustning visas multifunktionsdisplayens information antingen p segmentdisplayen» bild 22 på sidan 31 eller p MAXI DOT-displayen» Sidan 35. P fordon med MAXI DOT-display» Sidan 35 finns mjligheten att dlja viss information. I frsta hand ska uppmrksamheten gnas t krningen! Som frare br du det fulla ansvaret fr framfrandet av fordonet. ven vid utomhustemperaturer runt +4C kan risk fr ishalka frekomma! Frlita dig drfr inte enbart p uppgiften frn utomhustemperaturvisningen betrffande huruvida det finns is p vgbanan. I utfrandet fr vissa lnder anges uppgifterna i engelskt mttsystem. Om visning av den andra hastigheten i mph r aktiverad, visas inte aktuell hastighet i km/h p displayen. Läs och beakta först på sidan 31. Multifunktionsdisplayen r utrustad med tv automatiskt arbetande minnen. Det valda minnet visas p displayen» bild 22. Data fr trippmtarminnet (minne 1) visas nr 1 visas p displayen. Om det visas 2, anges data fr vgmtarminnet (minne 2). Omkoppling mellan minnena sker med knappen B» bild 23 på sidan 32 p vindrutetorkarspaken. Trippmtarminne (minne1) Trippmtarminnet samlar in krinformation frn det att tndningen sls till, tills det att den sls frn igen. Om frden fortstter inom 2 timmar efter att tndningen slagits frn, ingr de tillkommande vrdena i berkningen av den aktuella krinformationen. Vid ett avbrott i frden p mer n 2 timmar raderas minnet automatiskt. Vgmtarminne (minne 2) Vgmtarminnet samlar in krdata fr ett godtyckligt antal enkelresor upp till totalt 19timmar och 59minuters krtid eller 1999 km krstrcka resp. 99timmar och59minuters krtid eller 9999 km krstrcka fr fordon med MAXI DOT-display. Om ett av de nmnda vrdena verskrids, raderas minnet och rkningen startar om frn brjan. Vgmtarminnet raderas i motsats till trippmtarminnet inte efter ett avbrott i krningen p 2 timmar. Om bilbatteriet kopplas frn kommer alla minnesvrden 1 och 2 att raderas. Instrument och kontrollampor 31

35 Manvrering Läs och beakta först på sidan 31. Bild 23 Multifunktionsdisplay: Reglage Vippknappen fr val av menypunkterna A» bild 23 samt manverknappen B finns p vindrutetorkarspaken. Vlja menypunkter Tryck kort p vippomkopplaren A» bild 23 uppt eller nedt. De enskilda menypunkterna p multifunktionsdisplayen ppnas i tur och ordning. Vlja minne Tryck ltt p knappen B» bild 23. terstlla minne Vlj nskat minne. Hll knappen B» bild 23 intryckt. Fljande vrden fr valt minne nollstlls med knappen B : Genomsnittlig brnslefrbrukning. Tillryggalagd krstrcka. Genomsnittshastighet. Krtid. Information p multifunktionsdisplayen Läs och beakta först på sidan 31. Utomhustemperatur P displayen visas den aktuella utomhustemperaturen 1). Om utomhustemperaturen r under +4C, visas temperaturen med en snflingesymbol. Denna indikering blinkar i ngra sekunder och sedan visas den senast angivna funktionen 2). Om temperaturen sjunker under +4C under frd vid en hastighet ver ca 10 km/h, ljuder dessutom en akustisk signal. Krtid Krtiden sedan den senaste raderingen av minnet visas. Om man vill mta krtiden frn en viss tidpunkt mste man nollstlla minnet vid denna tidpunkt genom att trycka p knappen» sidan 32, Manvrering. Det maximala indikeringsvrdet fr bda minnena r 19 timmar och 59 minuter resp. 99timmar och59minuter fr fordon med MAXI DOT-display. Om detta vrde verskrids, brjar visningen om p noll. Aktuell brnslefrbrukning Den aktuella brnslefrbrukningen anges i l/100 km p displayen 3). Med hjlp av denna indikering kan krstilen anpassas till nskad brnslefrbrukning. Vid stillastende fordon eller krning med lg hastighet, visas brnslefrbrukningen i l/h 4). Genomsnittlig brnslefrbrukning Genomsnittlig brnslefrbrukning efter senaste raderingen av minnet visas i l/ 100km 3). Om man vill f reda p den genomsnittliga brnslefrbrukningen fr en bestmd tidsperiod, mste minnet nollstllas nr mtperioden brjar» sidan 32, Manvrering. Efter raderingen visas inget vrde p displayen under den frsta krstrckan p ca 300 m. Under frd uppdateras det visade vrdet regelbundet. 1) P fordon med MAXI DOT-display visas alltid denna uppgift. 2) Gller inte fr MAXI DOT-display. 3) P modeller fr vissa lnder visas brnslefrbrukningen ikm/l. 4) P modeller fr vissa lnder visas --,-km/l nr fordonet str stilla. 32 Manvrering

36 Rckvidd Den uppskattade rckvidden i km visas p displayen. Den anger vilken krstrcka ditt fordon kan tillryggalgga med befintlig brnslemngd och likartat krstt. Visningen sker i steg om 10km. Nr kontrollampan tnts, sker visningen i steg om 5km. Brnslefrbrukningen under de senaste 50 km ligger till grund fr berkningen av rckvidden. Om man kr mer sparsamt kar rckvidden. Om minnet skulle nollstllas (efter att batteriet kopplats bort), berknas uppgiften baserat p en brnslefrbrukning p 10l/100km, varefter vrdet anpassas efter krstilen. Krstrcka Krstrckan sedan senaste raderingen av minnet visas p displayen. Om man vill mta krstrckan frn en bestmd tidpunkt mste minnet nollstllas vid denna tidpunkt» sidan 32, Manvrering. Det maximala indikeringsvrdet fr bda minnena r 1999km resp km fr fordon med MAXI DOT-display. Om detta vrde verskrids, brjar visningen om p noll. Genomsnittshastighet Genomsnittshastigheten efter den senaste raderingen av minnet anges p displayen ikm/h. Om man vill mta genomsnittshastigheten fr en viss tidsperiod, mste minnet nollstllas med knappen fre mtningen» sidan 32, Manvrering. Efter raderingen visas inget vrde p displayen under de frsta 300 m krstrcka. Under frd uppdateras det visade vrdet regelbundet. Aktuell hastighet P displayen visas den aktuella hastigheten, vilken r identisk med indikeringen p hastighetsmtaren 3» bild 20 på sidan 28. Oljetemperatur 1) P displayen visas den aktuella utomhustemperaturen. Om oljetemperaturen r lgre n 50 C eller om det finns ett fel i systemet fr kontroll av oljetemperaturen, visas istllet fr oljetemperaturen. Varning vid hastighetsverskridelse P displayen kan varningen vid hastighetsverskridelse stllas in och aktiveras/ avaktiveras» Sidan 33. Varning vid hastighetsverskridelse Läs och beakta först på sidan 31. Instllning av hastighetsgrns vid stillastende fordon Med knappen A» bild 23 på sidan 32 ska du vlja menypunkten Varning vid (MAXI DOTdisplay) resp. (segmentdisplay). Genom att trycka p knappen B aktiveras instllningsfunktionen fr hastighetsgrnsen 2) (vrdet blinkar). Med knappen A stller man in nskad hastighetsgrns, t.ex. 50km/h. Bekrfta den instllda hastighetsgrnsen med knappen B, eller vnta i ca 5 sekunder s lagras instllningen automatiskt (vrdet slutar blinka). P s stt kan hastighetsgrnsen stllas in i steg om 5 km/h. Instllning av hastighetsgrns under krning Med knappen A» bild 23 på sidan 32 ska du vlja menypunkten Varning vid (MAXI DOTdisplay) resp. (segmentdisplay). Kr med nskad hastighet, t.ex. 50km/h. Genom att trycka p knappen B lagras den aktuella hastigheten som hastighetsgrns (vrdet blinkar). Om man vill ndra den instllda hastighetsgrnsen, grs detta i steg om 5 km/h (om den instllda hastigheten t.ex. r 47 km/h hjs den till 50 km/h, resp. snks till 45 km/h). Bekrfta den instllda hastighetsgrnsen genom att trycka upprepade gnger p knappen B, eller vnta i ca 5 sekunder s lagras instllningen automatiskt (vrdet slutar blinka). ndra eller radera hastighetsgrns Med knappen A» bild 23 på sidan 32 ska du vlja menypunkten Varning vid (MAXI DOTdisplay) resp. (segmentdisplay). Genom att man trycker p knappen B avaktiveras hastighetsgrnsen. Om man trycker p knappen B igen kan man ndra hastighetsgrnsen. Om den instllda hastighetsgrnsen verskrids, ljuder en akustisk signal som varningston. P displayen visas samtidigt menypunkten Varning vid (MAXI DOTdisplay) resp. (segmentdisplay) med det instllda grnsvrdet. Det instllda hastighetsgrnsvrdet frblir sparat ven efter p- och frnslagning av tndningen. 1) Gller fr fordon med MAXI DOT-display. 2) Om inget vrde r instllt, visas automatiskt utgngsvrdet p 30 km/h. Instrument och kontrollampor 33

37 Serviceintervallsindikering Inledning I detta kapitel finns information om: Visning p segmentdisplayen 34 Visning p MAXI DOT-displayen 34 terstlla serviceintervallsindikeringen 35 Serviceintervallsindikeringen anger antalet dagar och antalet kilometer kvar till nsta servicetillflle. De frfallna servicetillfllena visas automatiskt p displayen resp. kan nr som helst visas manuellt. Kilometer- resp. dagsangivelsen till nsta servicetillflle, minskar i steg om 100 km resp. i dagar. Information om serviceintervallerna finns i serviceplanen. Nr bilbatteriet kopplas frn sparas vrdena fr serviceintervallsindikeringen. Visning p segmentdisplayen Bild 24 Anvisningsexempel S snart datumet fr servicetillfllet ns, visas det efter att tndningen slagits p en blinkande nyckelsymbol i ca 20sekunder och meddelandet OLJEBYTE p displayen. Inspektion Nr det r dags fr Inspektion visas symbolen i ca 10 sekunder och vid positionen med pilen visas siffran 2» bild 24. Samtidigt visas symbolen tillsammans med de kvarvarande dagarna och antalet kilometer fram till nsta servicetillflle. S snart datumet fr servicetillfllet ns, visas det efter att tndningen slagits p en blinkande nyckelsymbol i ca 20sekunder och meddelandet INSPEK_ p displayen. Visa dagar och krstrcka fram till nsta servicetillflle Du kan alltid visa den kvarvarande krstrckan och antalet dagar till nsta servicetillflle nr tndningen r pslagen genom att upprepade gnger trycka p knappen 5» bild 20 på sidan 28. P displayen visas i ca 10 sekunder symbolen tillsammans med symbolen och den kvarvarande krstrckan och antalet dagar fram till nsta servicetillflle. Frst visas den kvarvarande krstrckan och antalet dagar till nsta oljebytesservice, och efter upprepad tryckning p knappen 5 den kvarvarande krstrckan och antalet dagar till nsta inspektion. Det kvarvarande antalet kilometer till nsta servicetillflle visas i stllet fr vgmtaren. Visning p MAXI DOT-displayen Oljebytesservice Nr det r dags fr Oljebytesservice visas symbolen i ca 10 sekunder och vid positionen med pilen visas siffran 1» bild 24. Samtidigt visas symbolen tillsammans med de kvarvarande dagarna och antalet kilometer fram till nsta servicetillflle. Oljebytesservice Nr det r dags fr Oljebytesservice visas meddelandet Oljebyte om... km eller... dagar. Nr serviceintervallet uppntts visas meddelandet Oljebyte nu! nr tndningen sls p. Inspektion Nr det r dags fr Inspektion visas meddelandet Inspektion om... km eller... dagar. Nr serviceintervallet uppntts visas meddelandet Inspektion nu! nr tndningen sls p. 34 Manvrering

38 Visa krstrcka och dagar fram till nsta servicetillflle Du kan alltid visa den kvarvarande krstrckan och antalet dagar till nsta servicetillflle nr tndningen r pslagen i menyn Instllningar» Sidan 36. Fljande meddelande visas i 10 sekunder: Oljebyte... km /... dagar Inspektion... km /... dagar terstlla serviceintervallsindikeringen Vi rekommenderar drfr att man lter en fackverkstad terstlla indikeringen. Vi rekommenderar inte att du terstller serviceintervallsindikeringen sjlv. Det kan leda till en felaktig instllning av serviceintervallsindikeringen och drmed till eventuella strningar p fordonet. Variabelt serviceintervall P fordon med variabelt serviceintervall visas efter terstllning av indikeringen fr oljebytesservice nya vrden fr serviceintervallet, som berknas baserat p fordonets tidigare driftsvillkor. Dessa vrden anpassas d fortsttningsvis genomgende efter fordonets aktuella driftsvillkor. MAXI DOT-display Inledning I detta kapitel finns information om: Huvudmeny 35 Instllningar 36 Drr-, bagagerumslucke- och motorhuvsvarning 36 Auto-Check-kontroll 36 MAXI DOT-displayen informerar dig om aktuell driftstatus fr ditt fordon. Dessutom frmedlar informationsdisplayen (beroende p fordonets utrustning) data frn radio, multifunktionsdisplay, telefon, navigationssystem, enhet ansluten till MDI-ingngen och den automatiska vxelldan» Sidan 103. Vissa symboler tnds i kombination med en akustisk varningssignal. I frsta hand ska uppmrksamheten gnas t krningen! Som frare br du det fulla ansvaret fr framfrandet av fordonet. Huvudmeny Läs och beakta först på sidan 35. Bild 25 Manverspak: Reglage p MAXI DOT-displayen Huvudmenyn (HUVUDMENYN) aktiveras med en lng tryckning p vippknappen A» bild 25. Med vippknappen A kan enskilda menyobjekt vljas. Nr knappen B trycks kort visas vald information. versikt ver menypunkterna i huvudmenyn. MFD (multifunktionsdisplay)» Sidan 31 Ljud» Bruksanvisning fr radion Navigation» Bruksanvisning fr navigationssystemet Telefon» Sidan 92 Fordonsstatus» Sidan 36 Instllningar» Sidan 36 Menypunkterna Audio och Navigation kommer endast att visas om det inbyggda radio- eller navigationssystemet r pslaget. Om varningsmeddelanden visas p displayen, ska man bekrfta dessa meddelanden med ett kort tryck p knappen B» bild 25 fr att ppna huvudmenyn. Om displayen inte betjnas vxlar menyn alltid till ngon av de hgre niverna efter 10sekunder. Betjningen av den inbyggda radion resp. det inbyggda navigationssystemet» Bruksanvisning fr radio resp.» Bruksanvisning fr navigationssystem. Instrument och kontrollampor 35

39 Instllningar Läs och beakta först på sidan 35. Man kan sjlv ndra vissa instllningar med hjlp av MAXI DOT-displayen. Den aktuella menypunkten visas lngst upp p displayen under ett streck. Fljande menypunkter kan vljas: Sprk/language Hr kan man stlla in p vilket sprk varnings- och informationstexter ska visas. Frddator Hr kan vissa indikeringar p multifunktionsdisplayen sls av eller p. Klockslag Hr kan klockslag, tidsformat (12- eller 24-timmarsvisning) och omstllning mellan sommar-/vintertid stllas in. Vinterdck Hr kan man stlla in vid vilken hastighet som en ljudsignal ska hras. Denna funktion anvnder man t.ex. vid krning med vinterdck, vilkas hgsta tilltna hastighet r lgre n fordonets hgsta hastighet. Nr hastigheten verskrids visas fljande p displayen: Vinterdck: max.... km/h. Enheter Hr kan enheterna fr temperatur, frbrukning och tillryggalagd krstrcka stllas in. Hastmtare 2 Hr kan visningen av den andra hastigheten i mph 1) sls p. Service Hr visas de kvarvarande dagarna och antalet kilometer fram till nsta servicetillflle. Fabrikinstll. Hr kan displayens fabriksinstllningar terstllas. Drr-, bagagerumslucke- och motorhuvsvarning Läs och beakta först på sidan 35. Nr minst en drr, bagagerumsluckan eller motorhuven r ppen visas p MAXI DOTdisplayen fordonet med respektive drr, bagagerumslucka eller motorhuvppen. Dessutom hrs en ljudsignal nr fordonet krs i hgre hastighet n 6km/h. Auto-Check-kontroll Läs och beakta först på sidan 35. Bilstatus Vid tillslagen tndning och under frd kontrolleras alltid bestmda funktioner och tillstnd fr olika system i fordonet. Vissa felmeddelanden och andra anvisningar visas p MAXI DOT-displayen. Meddelandena visas samtidigt med symbolerna p MAXI DOT-displayen resp. kontrollamporna i kombiinstrumentet» Sidan 37. Menypunkten Bilstatus visas i huvudmenyn p MAXI DOT-displayen nr det finns minst ett felmeddelande. Efter att ha valt denna menypunkt visas det frsta felmeddelandet. Om det finns flera felmeddelanden visas t.ex. 1/3 p displayen under meddelandet. Det betyder att det frsta av totalt tre meddelanden visas. S lnge som funktionsstrningarna inte tgrdats, visas meddelandena p nytt. Efter den frsta visningen visas symbolerna utan anvisningar fr fraren. Varningssymboler Motoroljetryck fr lgt» Sidan 38 Kopplingen till automatvxelldan DSG fr varm Kontrollera motoroljenivn. Motoroljesensor defekt.» Sidan 36» Sidan 38 Kopplingen till automatvxelldan DSG verhettad Om p MAXI DOT-displayen symbolen visas, r temperaturen i kopplingarna i automatvxelldan DSG fr hg.. 1) P modeller med hastighetsvisning i mph visas den andra hastigheten i km/h. 36 Manvrering

40 P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Vxellda verhettad. Stopp! Instruktionsbok! Stanna fordonet, stng av motorn och vnta tills symbolen slcks - annars finns risk fr vxelldsskador! Nr symbolen slocknat kan du fortstta kra. Om man av tekniska skl mste stanna, ska fordonet stllas p ett skert avstnd till vgtrafiken, motorn stngas av och varningsblinkers sls p» Sidan 59. Om varningsmeddelanden visas p MAXI DOT-displayen ska dessa meddelanden bekrftas med knappen B» bild 25 på sidan 35 fr att ppna huvudmenyn. S lnge som funktionsstrningarna inte tgrdats, visas meddelandena p nytt. Efter den frsta visningen visas symbolerna utan anvisningar fr fraren. Kontrollampor Inledning I detta kapitel finns information om: Handbroms 37 Bromssystem 37 Bltesvarningslampa 38 Generator 38 Drr ppen 38 Motorolja 38 Kylvtska 39 Servostyrning 39 Stabiliseringssystem (ESC) 40 Antispinnsystem (ASR) 40 Lsningsfritt bromssystem (ABS) 40 Dimbakljus 41 Lampfel 41 Avgaskontrollsystem 41 Frgldningssystem (dieselmotor) 41 Kontroll av motorelektronik (bensinmotor) 41 Dieselpartikelfilter (dieselmotor) 41 Brnslereserv 42 Airbagsystem 42 Dcktryck 42 Vtskeniv vindrutetorkare 43 Antispinnsystem (ASR) frnslaget 43 Blinkers 43 Halvljus 43 Dimstrlkastare 43 Farthllare 43 Vxelvljarsprr 43 Helljus 43 Kontrollamporna visar vissa funktioner eller strningar och kan tfljas av akustiska signaler. Om man ej uppmrksammar kontrollampor som tnds med tillhrande beskrivningar och varningsanvisningar, kan det leda till allvarliga personskador eller skador p fordonet. Motorrummet i fordonet r ett farligt omrde. Vid alla arbeten i motorrummet, t.ex. kontroll och pfyllning av driftvtskor, kan det uppkomma risk fr skador, brnnskador, olyckor och brand. Beakta alltid varningsanvisningarna» sidan 136, Motorrum. Handbroms Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser nr handbromsen r tdragen. Dessutom utlses en akustisk varning om fordonet krs minst 3 sekunder med en hastighet p mer n 6km/ h. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Parkbroms: lossa! Bromssystem Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser vid fr lg bromsvtskeniv i bromssystemet eller en ABSstrning. Instrument och kontrollampor 37

41 P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Bromsvtska: Instruktionsbok! Stanna fordonet, stng av motorn och kontrollera bromsvtskenivn» Sidan 143. Ytterligare information» sidan 101, Bromsar. Om man av tekniska skl mste stanna, ska fordonet stllas p ett skert avstnd till vgtrafiken, motorn stngas av och varningsblinkers sls p» Sidan 59. Beakta anvisningarna nr motorhuven ppnas fr kontroll av bromsvtskenivn» sidan 136, Motorrum. Om kontrollampan tnds tillsammans med kontrollampan» sidan 40, Lsningsfritt bromssystem (ABS) fr frden inte fortsttas! Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. En strning i ABS- eller bromssystemet kan frlnga fordonets bromsstrcka vid inbromsning - olycksrisk! Bltesvarningslampa Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan tnds efter att tndningen slagits p, fr att pminna om att fraren resp. passagerarna ska spnna fast skerhetsbltet. Kontrollampan slocknar frst nr fraren resp. passagerarna har satt p skerhetsbltet. Om fraren resp. passageraren inte har spnt fast skerhetsbltet, ljuder en konstant varningssignal vid hastigheter ver 20 km/h och samtidigt blinkar kontrollampan. Om fraren eller passageraren inte stter p skerhetsbltet under de fljande 90 sekunderna, kopplas varningssignalen frn och kontrollampan lyser konstant. Ytterligare information» Sidan 11. Generator Läs och beakta först på sidan 37. Om kontrollampan tnds nr motorn r igng laddas inte bilbatteriet. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Elsystemet ska kontrolleras. Om man av tekniska skl mste stanna, ska fordonet stllas p ett skert avstnd till vgtrafiken, motorn stngas av och varningsblinkers sls p» Sidan 59. Om frutom kontrollampan ven kontrollampan (strning i kylsystem) tnds, ska du inte kra vidare! Stng av motorn - risk fr motorskador! Drr ppen Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser om en eller flera drrar ppnas eller om bagagerumsluckan ppnas. Kontrollampan lyser ven vid frnslagen tndning. Kontrollampan lyser max. 5 minuter. Om man av tekniska skl mste stanna, ska fordonet stllas p ett skert avstnd till vgtrafiken, motorn stngas av och varningsblinkers sls p» Sidan 59. Motorolja Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan blinkar rtt (lgt oljetryck) P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Oljetryck: Stng av motor! Instruktionsbok! Kontrollampan tnds i ngra sekunder nr tndningen sls p 1). Stanna fordonet, stng av motorn och kontrollera motoroljenivn» Sidan 141. Om kontrollampan blinkar ska du inte kra vidare ven om oljenivn r OK! Lt inte motorn g ens p tomgng. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. 1) P fordon med MAXI DOT-display lyser inte kontrollampan efter att tndningen slagits till, utan endast nr det freligger ett fel eller motoroljenivn r fr lg. 38 Manvrering

42 Kontrollampan lyser gult (fr lg oljeniv) P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Kolla oljeniv! Stanna fordonet, stng av motorn och kontrollera motoroljenivn» Sidan 141. Som varningston ljuder en akustisk signal. Om motorhuven r ppen lngre n 30 sekunder, slocknar kontrollampan. Om ingen olja fylls p kommer kontrollampan att tndas p nytt efter 100 km. Kontrollampan blinkar gult (oljenivgivare defekt) P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Oljenivgivare: Verkstad! Vid fel p oljenivgivaren blinkar kontrollampan flera gnger nr tndningen sls p och en ljudsignal hrs. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Om man av tekniska skl mste stanna, ska fordonet stllas p ett skert avstnd till vgtrafiken, motorn stngas av och varningsblinkers sls p» Sidan 59. Den rda oljetryckskontrollampan r ingen oljenivindikering! Drfr ska oljenivn kontrolleras regelbundet, helst vid varje tankning. Kylvtska Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser tills motorn har uppntt drifttemperatur 1). Hgt motorvarvtal, full gas och stark motorbelastning ska undvikas. Om kontrollampan lyser eller blinkar, r kylvtsketemperaturen fr hg eller kylvtskenivn fr lg. Som varningssignal ljuder en akustisk signal. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Kylvtska: Kolla! Instruktionsbok! Stanna fordonet, stng av motorn och kontrollera kylvtskenivn» Sidan 142. Fyll vid behov p kylvtska» Sidan 143. Om kylvtskenivn ligger inom freskrivet omrde, kan en frhjd temperatur orsakas av en funktionsstrning i kylflkten. Kontrollera kylflktens skring och byt om ndvndigt ut den» sidan 168, Skringar i motorrummet. Om kontrollampan lyser fastn kylvtskenivn och kylflktens skring r ok ska frden inte fortsttas! Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Om man av tekniska skl mste stanna, ska fordonet stllas p ett skert avstnd till vgtrafiken, motorn stngas av och varningsblinkers sls p» Sidan 59. ppna frsiktigt kylvtskeexpansionskrlet. Kylsystemet str under tryck nr motorn r varm - risk fr brnnskador! Lt drfr motorn svalna innan du skruvar av frslutningslocket. Vidrr inte kylflkten. Kylflkten kan starta av sig sjlv ven vid frnslagen tndning - skaderisk! Extrastrlkastare och andra tillbehr monterade framfr friskluftsintaget frsmrar kylvtskans kylverkan. Tck aldrig ver kylaren risk fr verhettning av motorn! Servostyrning Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan tnds i ngra sekunder nr tndningen sls p. Om kontrollampan lyser konstant efter att tndningen slagits till eller under frd, freligger det ett fel i den elektrohydrauliska servostyrningen. Servostyrningen arbetar med reducerat styrunderstd eller r helt ur funktion. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. 1) Gller ej fr fordon med MAXI DOT-display. Instrument och kontrollampor 39

43 Om den gula kontrollampan slocknar efter omstart av motorn och en kort frd, r det inte ndvndigt att uppska en fackverkstad. Om bilbatteriet kopplats frn och drefter kopplats in p nytt, tnds den gula kontrollampan efter att tndningen slagits p. Kontrollampan ska slockna efter en kort krstrcka. Vid bogsering med avstngd motor eller vid defekt servostyrning finns inget servostd. Fordonet frblir dock fullt styrbart. Fr att styra det krvs emellertid strre kraft. Stabiliseringssystem (ESC) Läs och beakta först på sidan 37. Om kontrollampan blinkar r ESC aktivt. Om kontrollampan tnds precis efter att motorn startat, kan ESC vara frnkopplat av tekniska orsaker. Stng av och sl p tndningen igen. Om kontrollampan inte tnds nr motorn startats p nytt r ESC fullt funktionsdugligt igen. Om kontrollampan lyser har ett fel uppsttt i ESC-systemet. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Fel: Stabiliseringssystem (ESC) Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. ESC-systemet kan inte inaktiveras, med symbolknappen» Sidan 113 sls endast ASR frn, kontrollampan i kombiinstrumentet lyser. Eftersom ESC fungerar tillsammans med ABS, tnds ven ESC-kontrollampan om ABS bortfaller. Ytterligare information» sidan 112, Stabiliseringssystem (ESC). Om batteriet kopplats frn och drefter kopplats till p nytt, tnds kontrollampan nr tndningen sls till. Kontrollampan ska slockna efter en kort krstrcka. Antispinnsystem (ASR) Läs och beakta först på sidan 37. Om kontrollampan blinkar r ASR aktivt. Om kontrollampan tnds precis efter att motorn startat, kan ASR vara frnkopplat av tekniska orsaker. Stng av och sl p tndningen igen. Om kontrollampan inte tnds sedan motorn startats p nytt r ASR fullt funktionsdugligt igen. Om kontrollampan lyser har ett fel uppsttt i ASR. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Fel: Antispinnsystem (ASR) Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Eftersom ASR fungerar tillsammans med ABS, tnds ASR-kontrollampan om ABS faller bort. Ytterligare information» sidan 113, Antispinnsystem (ASR). Om batteriet kopplats frn och drefter kopplats till p nytt, tnds kontrollampan nr tndningen sls till. Kontrollampan ska slockna efter en kort krstrcka. Lsningsfritt bromssystem (ABS) Läs och beakta först på sidan 37. Om kontrollampan lyser finns det ett fel i ABS. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Fel: ABS Fordonet bromsas endast med bromssystemet utan ABS. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Om man av tekniska skl mste stanna, ska fordonet stllas p ett skert avstnd till vgtrafiken, motorn stngas av och varningsblinkers sls p» Sidan 59. Om kontrollampan» Sidan 37 tnds tillsammans med ABS-kontrollampan, fr inte frden fortsttas! Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. En strning i ABS- eller bromssystemet kan frlnga fordonets bromsstrcka vid inbromsning - olycksrisk! 40 Manvrering

44 Dimbakljus Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser nr dimbakljuset r tnt» Sidan 58. Lampfel Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan tnds nr en lampa r defekt: inom ngra sekunder efter pslagning av tndningen, om ett ljus med en defekt gldlampa sls p. P MAXI DOT-displayen visas t.ex. fljande meddelande: INFORMATION Kolla halvljuset h fr! De bakre positionsljusen och nummerskyltsbelysningen innehller flera gldlampor. Kontrollampan tnds endast om alla gldlampor i nummerskyltbelysningen resp. positionsljuset (i en baklyktenhet) r defekta. Gldlampornas funktion ska drfr kontrolleras regelbundet. Avgaskontrollsystem Läs och beakta först på sidan 37. Om kontrollampan lyser finns det ett fel i avgaskontrollsystemet. Motorstyrenheten aktiverar krning i nddriftslge. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Frgldningssystem (dieselmotor) Läs och beakta först på sidan 37. Efter att tndningen slagits p lyser kontrollampan. Motorn kan startas direkt efter att kontrollampan fr frgldning har slocknat. Om kontrollampan inte tnds eller om den lyser kontinuerligt freligger det ett fel i frgldningssystemet. Om kontrollampan brjar blinka under frd, freligger det ett fel i motorstyrningen. Motorstyrenheten aktiverar krning i nddriftlge. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Kontroll av motorelektronik (bensinmotor) Läs och beakta först på sidan 37. Om kontrollampan tnds eller brjar blinka under frd, har ett fel uppsttt i motorstyrningen. Motorstyrenheten aktiverar krning i nddriftlge. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Dieselpartikelfilter (dieselmotor) Läs och beakta först på sidan 37. Dieselpartikelfiltret filtrerar sotpartiklar frn avgaserna. Sotpartiklarna samlas i dieselpartikelfiltret och frbrnns hr regelbundet. Om kontrollampan lyser r filtret igensatt med sot. Fr att rengra dieselpartikelfiltret ska du om trafikfrhllandena tillter» kra i minst 15 minuter eller tills kontrollampan slcks, med fyrans eller femmans vxel ilagd (automatvxellda: lges) med en hastighet av minst 60km/h p ett motorvarvtal om varv/min. Kontrollampan slcks frst sedan dieselpartikelfiltret har rengjorts. Om filtret inte har rengjorts tillfredsstllande, slcks inte kontrollampan och kontrollampan brjar blinka. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Dieselpartikelfilter: Instruktionsbok! Motorstyrenheten aktiverar krning i nddriftlge. Efter att tndningen stngts av och drefter slagits p igen lyser ven kontrollampan. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Dieselpartikelfiltret blir mycket varmt risk fr brand och svra brnnskador. Stoppa aldrig fordonet p platser dr fordonets undersida kan komma i kontakt med lttantndliga material, t.ex. torrt grs, skogsomrden, lv, utspillt brnsle eller liknande. Anpassa alltid hastigheten efter vder-, vg-, terrng- och trafikfrhllandena. De rekommendationer som anges genom kontrollamporna fr aldrig leda till att du bryter mot de gllande nationella bestmmelserna i vgtrafiken. Instrument och kontrollampor 41

45 S lnge som kontrollampan lyser mste man rkna med en frhjd brnslefrbrukning och under vissa omstndigheter ven en effektminskning p motorn. Fr att stdja frbrnningsprocessen av sotpartiklarna i dieselpartikelfiltret, rekommenderar vi att man undviker stndiga kortstrckekrningar. Om dieselbrnsle med hgre svavelhalt anvnds, kan dieselpartikelfiltrets livslngd reduceras betydligt. En KODA-servicepartner kan informera om vilka lnder som anvnder dieselbrnsle med hg svavelhalt. Om motorn sls av under eller strax efter rengring av filtret kan kylflkten sls p automatiskt under ngra minuter. Brnslereserv Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan tnds nr det finns mindre n ca 7liter brnsle kvar. Som varningston ljuder en akustisk signal. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Tanka. Rckvidd:... km Texten p MAXI DOT-displayen slcks frst efter tankning och efter att en kort strcka har krts. Airbagsystem Läs och beakta först på sidan 37. Om kontrollampan lyser har ett fel uppsttt i airbagsystemet. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Fel: Airbag Airbagsystemets funktionsberedskap vervakas elektroniskt, ven nr ngon av airbagarna r avaktiverad. Om en front-, sido- eller huvudairbag eller en bltesstrckare har kopplats frn med fordonssystemtestaren: Kontrollampan lyser i ca 4 sekunder efter att tndningen slagits p och blinkar drefter i ytterligare ca 12 sekunder i 2-sekundersintervaller. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Airbag/ bltesstr. avaktiverade. Om frampassagerarens frontairbag r urkopplad med nyckelbrytaren p sidan av instrumentbrdan p passagerarsidan: tnds kontrollampan i ca 4 sekunder efter att tndningen slagits p, Avaktiveringen av airbagen indikeras i instrumentbrdans mittdel genom att en gul kontrollampa tnds med texten» Sidan 19. Vid fel i airbagsystemet finns det risk fr att systemet inte lser ut vid en olycka. Systemet ska drfr omgende kontrolleras av en fackverkstad. Dcktryck Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser Om kontrollampan tnds under frd har en ndring av av dcktrycket skett. Som varningston ljuder en akustisk signal. Snk omedelbart hastigheten och undvik hftiga styr- och bromsmanvrar. Stanna bilen, sl av tndningen och kontrollera dcken och dcktrycket» Sidan 148. Korrigera vid behov dcktrycket eller byt hjul» Sidan 157 resp. anvnd reparationssatsen» Sidan 160. Lagra dcktryckvrdena i systemet» Sidan 118. Kontrollampan blinkar i ca 1 min. och lyser sedan Om kontrollampan blinkar i ca 1 min. och sedan lyser, kan ett fel ha uppsttt i dcktrycksvervakningssystemet. Stanna bilen, sl av tndningen och starta motorn igen. Om kontrollampan ter blinkar efter att motorn startats, har ett systemfel uppsttt. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Att kontrollampan tnds kan ocks bero p fljande: Fordonet r belastat p endast ena sidan. Frdela lasten s jmnt som mjligt. Hjulen p ena axeln r mer belastade (t.ex. vid krning med slpvagn eller vid krning i bergig terrng). 42 Manvrering

46 Snkedjor r monterade. Hjulbyte har skett. Lagra dcktryckvrdena i systemet» Sidan 118. Under vissa omstndigheter (t.ex. sportigt krstt, vinter- eller grusvgar) kan kontrollampan frsenas eller inte lysa alls. Om batteriet kopplats frn tnds kontrollampan efter att tndningen slagits p. Kontrollampan ska slockna efter en kort krstrcka. Vtskeniv vindrutetorkare Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser vid fr lg vtskeniv till vindrutetorkarna. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Fyll p spolarvtska! Fyll p spolarvtska» Sidan 139. Antispinnsystem (ASR) frnslaget Läs och beakta först på sidan 37. Genom ett tryck p knappen» Sidan 113 kopplas ASR frn och kontrollampan tnds. P MAXI DOT-displayen visas fljande meddelande: Antispinnsystem (ASR) avaktiverat. Halvljus Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser vid tillkopplat halvljus» Sidan 56. Dimstrlkastare Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser vid tnd dimstrlkastare» Sidan 58. Farthllare Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser vid inkopplad farthllare» Sidan 114. Vxelvljarsprr Läs och beakta först på sidan 37. Om kontrollampan tnds ska bromspedalen trampas ner. Detta r ndvndigt fr att kunna flytta vxelvljaren frn lge P eller N» Sidan 104. Helljus Läs och beakta först på sidan 37. Kontrollampan lyser vid pslaget helljus eller vid anvndning av ljustuta» Sidan 57. Blinkers Läs och beakta först på sidan 37. Beroende p blinkersspakens lge blinkar vnster eller hger kontrollampa. Om en blinkerslampa inte fungerar blinkar kontrollampan ungefr dubbelt s fort. Nr varningsblinkersen r tillkopplande blinkar alla blinkerslampor och de bda kontrollamporna. Ytterligare information» sidan 57, Blinkers och helljus. Instrument och kontrollampor 43

47 Lsa upp och lsa Lsa upp och lsa Inledning I detta kapitel finns information om: Bilnyckel 44 Byta batteri i fjrrnyckel 44 Barnskring 45 ppna och stnga drr 45 Lsa/lsa upp fordon utan centralls 46 Ndlsning av drrar 46 Bilnyckel Lmna aldrig kvar nyckeln i fordonet nr du lmnar fordonet. Obehriga personer, t.ex. barn, kan lsa upp fordonet och sl p tndningen eller starta motorn risk fr personskador eller olycka! Nr du lmnar fordonet ska du aldrig lmna kvar personer som inte r helt sjlvstndiga, t.ex. barn, helt utan uppsikt i fordonet. De kan t.ex. lossa handbromsen eller lgga ur vxeln. Fordonet kan sttas i rrelse skade- eller olycksrisk! Dessa personer kanske inte sjlva kan ta sig ur fordonet eller undstta sig. Vid mycket hga eller lga temperaturer innebr detta livsfara! Nycklarna innehller elektroniska komponenter och ska drfr de skyddas mot fukt och kraftiga skakningar. Hll nyckelspret helt rent. Smuts (textilfibrer, damm o.dyl.) kan pverka lscylinderns funktion och ven tndningslset negativt. Fjrrkontrollens funktion kan tillflligt pverkas genom verlagring frn sndare i fordonets nrhet, vilken arbetar inom samma frekvensomrde (t.ex. mobiltelefon, TV-sndare). Nr centrallsningen p fjrrkontrollen reagerar frst vid ett avstnd p mindre n ca 3 meter, mste batteriet bytas» Sidan 44. Nr du lmnar fordonet ska du alltid kontrollera om det r lst. Om frardrren r ppen kan fordonet inte lsas. Byta batteri i fjrrnyckel Bild 26 Nyckel: utan fjrrkontroll/med fjrrkontroll Med fordonet levereras tv nycklar. Beroende p utrustningen kan fordonet vara utrustat med nycklar utan fjrrkontroll» bild 26 - eller med fjrrkontroll» bild Bild 27 Fjrrnyckel: Ta av locket/ta ut batteriet 44 Manvrering

48 Varje fjrrnyckel innehller ett batteri som sitter under locket A» bild 27. Nr batteriet r urladdat blinkar inte den rda kontrollampan» bild 26 på sidan 44 - nr en knapp p fjrrnyckeln har tryckts in. Vi rekommenderar att nyckelbatteriet byts ut av en fackverkstad. Om du trots detta vill byta det urladdade batteriet sjlv, ska du g tillvga p fljande stt. Fll ut nyckeln. Tryck av batterikpan med tummen eller med hjlp av en platt skruvmejsel i omrdet vid pilen 1» bild 27. Genom att trycka batteriet nert i omrdet vid pilen 2 tas det urladdade batteriet ut ur nyckeln. Stt i det nya batteriet. Var noga med att symbolen "+" p batteriet pekar uppt. Den korrekta polariteten visas p batterikpan. Stt batterikpan p nyckeln och tryck tills denna hrbart klickar i. rtt polaritet vid batteribyte. Ersttningsbatteriet ska motsvara originalbatteriets specifikationer. Miljövård Avfallshantera det uttjnta batteriet i enlighet med nationella bestmmelser. Om det inte gr att lsa eller lsa upp fordonet med fjrrnyckeln efter att batteriet bytts ut, mste systemet synkroniseras» Sidan 50. Nr batteriet i en nyckel med phftad dekorpanel byts ut frstrs panelen. En ny dekorpanel kan kpas hos din KODA-partner. Barnskring Bild 28 Barnskring: Drr vnster bak Barnskringen frhindrar att bakdrrarna ppnas inifrn. Drren kan endast ppnas utifrn. Barnskringen kopplas till och frn med fordonets nyckel. Pslagning Vrid spret i skringen i pilens riktning» bild 28 (spegelvnt fr hger drr). Frnslagning Vrid spret i skringen i motsatt riktning till pilen» bild 28 (spegelvnt fr hger drr). ppna och stnga drr Bild 29 Drrhandtag/drrppningshandtag ppna utifrn Ls upp fordonet och dra i drrhandtaget A» bild 29 p respektive drr. ppna inifrn Dra i drrppningshandtaget B p respektive drr. Frsta gngen man drar i ppningsspaken lses drren upp. Andra gngen man drar i ppningsspaken ppnas drren. Stnga inifrn Fatta handtaget C och stng respektive drr. Kontrollera att drren verkligen r stngd, annars kan den pltsligt ppna sig under frd - livsfara! ppna och stng drren endast nr ingen befinner sig i ppnings- eller stngningsomrdet skaderisk! En ppnad drr kan stngas av sig sjlv i kraftig vind eller i uppfrsbacke skaderisk! Kr aldrig med ppna drrar - livsfara! Lsa upp och lsa 45

49 Lsa/lsa upp fordon utan centralls Ndlsning av drrar Bild 31 Bakdrr: Ndlsning av drr Bild 30 Lsknapp i framdrr/i bakdrr Vid upplsning eller lsning rr sig lsknappen» bild 30 i respektive drr uppt eller nert. Lsa upp utifrn Ls upp framdrren med bilnyckeln» Sidan 48. Lsa upp inifrn Dra i drrppningshandtaget. Lsa utifrn Ls framdrren med bilnyckeln» Sidan 48. Lsa inifrn Tryck ner lsknappen» bild 30. Lsta drrar frhindrar att ngon trnger sig in utifrn - t.ex. i korsningar. Man frsvrar dock fr hjlparbetare att komma in i fordonet vid en ndsituation det uppstr livsfara! ppna bakdrrar och passagerardrren kan lsas genom att man trycker ner lsknappen och stnger drren. Den ppnade frardrren kan inte lsas med lsknappen. Detta fr att undvika att nyckeln blir inlst i fordonet av misstag. P framsidan av drrar som inte har ngon lscylinder finns en ndlsningsmekanism som endast r synlig efter att drren ppnats. Lsning Demontera kpan A» bild 31. Stick in nyckeln i ppningen under locket och tryck sprrspaken B int tills det tar stopp. Stt tillbaka skyddslocket. Efter att drren stngts kan den inte lngre ppnas utifrn. Drren kan lsas upp igen genom att man drar en gng i drrppningshandtaget inifrn, sedan kan den ppnas frn utsidan. Centralls Inledning I detta kapitel finns information om: Individuella instllningar 47 Safe-lsning 47 Upplsning med nyckeln 48 Lsning med nyckeln 48 Lsa/lsa upp fordonet inifrn 48 Vid anvndning av centralls blir alla drrar lsta eller upplsta. Bagageluckan lses upp vid upplsning. Den kan ppnas genom att man trycker p handtaget ovanfr nummerskylten» sidan 51, ppna/stnga. 46 Manvrering

50 Kontrollampa i frardrren Nr fordonet lses blinkar kontrollampan ca 2 sekunder i snabb fljd, drefter brjar den blinka jmnt i lngre intervaller. Om fordonet lsts och Safe-lsningen» Sidan 47 r ur drift, blinkar kontrollampan i frardrren snabbt i ca 2 sekunder, slocknar och brjar efter ca 30 sekunder att blinka jmnt i lngre intervaller. Om kontrollampan frst blinkar snabbt i 2 sekunder, drefter lyser oavbrutet i 30 sekunder och till sist blinkar lngsamt, freligger det ett fel i centrallssystemet, i kupvervakningen eller i bogseringsskyddet» Sidan 51. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Komfortmanvrering fnster Vid upplsning/lsning av fordonet kan fnstren ppnas och stngas» Sidan 54. Om Safe-lsningen r aktiverad» Sidan 47, r drrhandtaget och centrallsomkopplarna satta ur funktion. Vid en olycka dr airbagen lst ut kommer de lsta drrarna att lsas upp automatiskt fr att ge hjlpande personer mjlighet att komma in i fordonet. Om centrallset inte fungerar kan endast frardrren lsas resp. lsas upp med nyckeln. vriga drrar och bagageluckan kan lsas resp. lsas upp manuellt. Ndlsning av drren» Sidan 46. Ndupplsning av bagageluckan» Sidan 52. Individuella instllningar Läs och beakta först på sidan 47. ppning av enskild drr Denna valfunktion gr det mjligt att lsa upp endast frardrren. De andra drrarna frblir lsta och lses endast upp vid frnyat kommando (upplsning). Automatisk lsning och upplsning Alla drrar och bagageluckan lses automatiskt vid en hastighet p cirka 15km/h. Nr tndnyckeln dras ur lses fordonet ter upp automatiskt. Dessutom kan fordonet lsas upp av fraren eller passageraren genom att man trycker p centrallsknappen» Sidan 48. Drrarna kan lsas upp och ppnas frn insidan genom att man drar i ppningsspaken i respektive drr. Frsta gngen man drar i ppningsspaken lses drren upp. Andra gngen man drar i ppningsspaken ppnas drren. Individuella instllningar kan genomfras hos en fackverkstad. Safe-lsning Läs och beakta först på sidan 47. Centrallset r utrustat med en Safe-lsning. Om fordonet lses frn utsidan, lses automatiskt alla drrls. Drrarna kan sedan inte ppnas med drrhandtaget, varken frn insidan eller frn utsidan. Nr Safe-lsningen aktiveras efter att fordonet lsts visas meddelandet KON- TROLLERA SAFE-SPRREN p displayen i kombiinstrumentet fr att informera om detta. P fordon med MAXI DOT-display visas meddelandet SAFElsning! Instruktionsbok! Frnslagning Safe-lsningen kan sls frn p ngot av fljande stt: Genom att lsa tv gnger inom 2sekunder. Genom att stnga av vervakningen av bagageutrymmet» sidan 51, Kupvervakning och bogseringsskydd. Om fordonet r lst och Safe-lsningen frnslagen, kan drren lsas upp och ppnas frn insidan genom att man drar i ppningsspaken i respektive drr. Frsta gngen man drar i ppningsspaken lses drren upp. Andra gngen man drar i ppningsspaken ppnas drren. Pslagning Safe-lsningen sls automatiskt p vid nsta upplsning/lsning av fordonet. Pslagningsindikering Kontrollampan i frardrren blinkar ca 2 sekunder i snabb fljd, drefter brjar den blinka jmnt i lngre intervaller. Frnslagningsindikering Kontrollampan i frardrren blinkar snabbt i ca 2 sekunder, slocknar och brjar blinka regelbundet med lngre intervaller efter ca 30 sekunder. Lsa upp och lsa 47

51 P en bil som lsts utifrn med aktiverad Safe-lsning, fr inga personer lmnas kvar i bilen, d varken drrar eller fnster kan lsas upp eller ppnas inifrn. De lsta drrarna frsvrar fr hjlpande personer att i ndlgen komma in i fordonets passagerarutrymme - det uppstr livsfara! Denna funktion r endast aktiverad fr vissa lnder. Upplsning med nyckeln Bild 32 Frardrr Vridning av nyckeln fr att lsa och lsa upp Alla drrar och bagagerumsluckan lses. Innerbelysningen som r kopplad via drrkontakten slcks. Fnstren stngs s lnge som nyckeln hlls kvar i lsningslge. Safe-lsningen aktiveras genast. Kontrollampan i frardrren brjar blinka. Om frardrren r ppen kan fordonet inte lsas. Lsa/lsa upp fordonet inifrn Bild 33 Mittkonsol: Centrallsknapp Läs och beakta först på sidan 47. Vrid nyckeln i lscylindern p frardrren i krriktningen (upplsningslge) A» bild 32. Dra i drrhandtaget och ppna drren. Alla drrar (p fordon med stldskydd endast frardrren) lses upp. Bagageluckan lses upp. Innerbelysningen som r kopplad via drrkontakten tnds. Safe-lsningen avaktiveras. Fnstren ppnas s lnge nyckeln hlls kvar i upplsningslge. Kontrollampan i frardrren slutar blinka om inte fordonet r utrustat med stldlarm» Sidan 50. Lsning med nyckeln Läs och beakta först på sidan 47. Vrid nyckeln i lscylindern p frardrren mot krriktningen (lslge) B» bild 32 på sidan 48. Läs och beakta först på sidan 47. Om fordonet inte har lsts utifrn, kan man lsa och lsa upp med vippomkopplaren» bild 33 ven med frnslagen tndning. Lsa alla drrar och bagageluckan Tryck p knappen vid» bild 33. Symbolen i knappen tnds. Lsa upp alla drrar och bagagerumsluckan Tryck p knappen vid» bild 33. Symbolen i knappen slocknar. Om fordonet har lsts med centrallsknappen, gller fljande: Drrar och bagagerumslucka kan inte ppnas frn utsidan (skerhet t.ex. vid stopp i en korsning). Drrarna kan lsas upp och ppnas frn insidan genom att man drar i ppningsspaken i respektive drr. Frsta gngen man drar i ppningsspaken lses drren upp. Andra gngen man drar i ppningsspaken ppnas drren. Om minst en drr r ppen, kan fordonet inte lsas. Vid en olycka dr airbagen lst ut kommer de lsta drrarna att lsas upp automatiskt fr att ge hjlpande personer mjlighet att komma in i fordonet. 48 Manvrering

52 De lsta drrarna frsvrar fr hjlpande personer att i ndlgen komma in i fordonets passagerarutrymme - livsfara! Om Safe-lsningen r tillslagen» Sidan 47 r drrppnarhandtaget och centrallsknapparna ur funktion. Upplsning/lsning Bild 34 Fjrrnyckel Fjrrmanvrering Inledning I detta kapitel finns information om: Upplsning/lsning 49 Synkronisering 50 Lsa upp fordonet Tryck p knappen 1» bild 34. Med fjrrnyckeln kan man lsa och lsa upp fordonet, lsa upp bagagerumsluckan, ppna och stnga fnstren» sidan 54, Komfortmanvrering av fnster. Sndare med bilbatteri finns i fjrrnyckelns grepp. Mottagaren r placerad i kupn. Fjrrnyckelns funktionsomrde r ca 30 meter. Vid svaga batterier minskas rckvidden. Nyckeln har ett utfllbart nyckelblad, vilket anvnds fr manuell lsning och upplsning av fordonet och fr att starta motorn. Vid ersttning av en frlorad nyckel och efter reparation eller byte av mottagarenheten mste systemet initieras av en fackverkstad. Frst d kan fjrrnyckeln anvndas igen. Vid tillslagen tndning r fjrrkontrollen automatiskt avaktiverad. Fjrrkontrollens funktion kan tillflligt pverkas genom verlagring frn sndare i fordonets nrhet, vilken arbetar inom samma frekvensomrde (t.ex. mobiltelefon, TV-sndare). Nr centrallset resp. stldskyddet reagerar p fjrrkontrollen frst p ett avstnd av mindre n 3 meter, mste batteriet bytas» Sidan 44. Lsa fordonet Tryck p knappen 3» bild 34. Avaktivera Safe-lsning Tryck p knappen 3» bild 34 tv gnger inom ca 2sekunder. Ytterligare information» Sidan 46. Lsa upp bagageluckan Tryck p knappen 2» bild 34. Ytterligare information» Sidan 51. Flla ut nyckelbladet Tryck p knappen 4» bild 34. Flla in nyckelbladet Tryck p knapp 4» bild 34 och fll in nyckelbladet. Upplsning Nr fordonet lses upp indikeras detta genom att blinkerslamporna blinkar tv gnger. Om fordonet lses upp med knappen 1» bild 34 och ingen drr eller bagageluckan ppnas inom 30sekunder, lses fordonet automatiskt p nytt, och Safe-lsningen resp. stldskyddsanordningen aktiveras igen. Denna funktion frhindrar oavsiktlig upplsning av fordonet. Nr fordonet lses upp kommer dessutom de elektriskt instllbara stolarna och ytterbackspeglarna att stllas in. Den lagrade instllningen av frarstolen och ytterbackspeglarna hmtas. Lsning Om fordonet lses korrekt indikeras detta genom att blinkerslamporna blinkar en gng. Lsa upp och lsa 49

53 Om drrar eller bagagerumsluckan ppnas efter att fordonet lsts, blinkar blinkersen frst efter att drrarna och luckan stngts. Manvrera fjrrkontrollen endast nr drrarna och bagageluckan har stngts och det finns synkontakt med fordonet. Vid fordon med stldskyddsanordning kan dessutom de akustiska signalerna vid upplsning/lsning aktiveras/avaktiveras hos en KODA-partner. Synkronisering Om fordonet inte kan lsas upp nr man trycker p fjrrkontrollen kan det hnda att nyckeln inte r synkroniserad. Detta kan intrffa nr knappen p fjrrnyckeln tryckts in flera gnger utanfr systemets funktionsomrde eller om bilbatteriet i fjrrnyckeln har bytts. Nyckeln synkroniseras enligt fljande: Tryck p en valfri knapp p fjrrnyckeln. Nr du har tryckt p knappen mste drren lsas upp med nyckeln inom 1 minut. Stldskyddsanordning Inledning I detta kapitel finns information om: Funktionsstt 50 Kupvervakning och bogseringsskydd 51 Stldskyddsanordningen hjer skyddet mot inbrottsfrsk i bilen. Vid ett inbrottsfrsk i fordonet utlser stldskyddet akustiska och optiska varningssignaler (nedan kallat larm). Funktionsstt Hur aktiveras varningssystemet? Stldskyddsanordningen aktiveras nr fordonet lses med fjrrkontrollen eller med nyckeln i frardrren. Den aktiveras cirka 30 sekunder efter lsning. Hur avaktiveras varningssystemet? Stldskyddsanordningen avaktiveras genom att man trycker p symbolknappen p fjrrkontrollen. Om fordonet inte ppnas inom 30 sekunder efter att den trdlsa signalen avgetts aktiveras stldskyddsanordningen p nytt. Utlsning av larm Larmet lser ut om fljande otilltna tgrder genomfrs p det lsta fordonet: Motorhuven ppnas. Bagagerumsuckan ppnas. Drrarna ppnas. Tndningslset manipuleras. Fordonet bogseras bort» Sidan 51. Rrelse inuti fordonet» Sidan 51. Pltsligt och tydligt spnningsbortfall i fordonets elsystem. Slpvagnen kopplas bort» Sidan 122. Om frardrren p ett fordon med fjrrkontroll lses upp och ppnas genom lscylindern, lser larmsystemet ut. Sl frn larmet Larmet sls frn genom att man trycker p knappen p fjrrkontrollen eller genom att man slr p tndningen. Fr att garantera full funktionsduglighet fr stldskyddsanordningen br man kontrollera att alla drrar och alla fnster r stngda innan man lmnar fordonet. Larmsirenen har en livslngd p 5 r. Fr att garantera full funktionsduglighet fr stldskyddet br man kontrollera att alla drrar och alla fnster r stngda innan man lmnar fordonet. Genom kodning av fjrrkontroll och mottagarenhet utesluts anvndning av fjrrkontrollen frn ett annat fordon. 50 Manvrering

54 Kupvervakning och bogseringsskydd Bild 35 Knapp fr kupvervakning och bogseringsskydd Kupvervakningen utlser larmet s snart som en rrelse registreras i fordonet. Frnslagning Sl frn tndningen. ppna frardrren. Tryck p symbolknappen» bild 35 p frardrren. Ls fordonet inom 30sekunder. Kupvervakningen och bogseringsskyddet kopplas automatiskt till igen nsta gng fordonet lses. Kontrollera att bagagerumsluckan har lsts efter att den stngts. Bagagerumsluckan kan annars pltsligt ppnas under frd, ven om den r lst - olycksrisk! Kr aldrig med ppen eller halvppen bagagerumslucka eftersom avgaser kan komma in i passagerarutrymmet frgiftningsrisk! Tryck inte p bakrutan nr du stnger bagagerumsluckan eftersom rutan kan krossas risk fr skador! Kontrollera noga att inga kroppsdelar kommer i klm vid stngning av bagagerumsluckan - skaderisk! Efter att bagagerumsluckan stngts kommer den att lsas automatiskt och stldskyddsanordningen att aktiveras inom 1 sekund. Detta gller endast om fordonet var lst innan bagagerumsluckan stngdes. Funktionen hos handtaget ovanfr nummerskylten avaktiveras vid ivgkrning eller vid en hastighet ver 5 km/h. Nr fordonet stannats och en drr ppnats aktiveras handtagets funktion p nytt. ppna/stnga Avaktivera kupvervakningen och bogseringsskyddet nr risken finns att larmet utlses av rrelser (t.ex. av personer eller djur) i kuputrymmet eller nr fordonet transporteras (t.ex. med tg eller bt) eller ska bogseras. Om glasgonfacket r ppet frsmras kupvervakningens effektivitet. Fr att skerstlla fullstndig funktion p kupvervakningen ska glasgonfacket alltid stngas innan fordonet lses. Bagagerumslucka Inledning I detta kapitel finns information om: ppna/stnga 51 Frdrjd lsning av bagagerumsluckan 52 Ndupplsning 52 Bild 36 ppna bagagerumslucka/handtag p bagagerumslucka Läs och beakta först på sidan 51. Nr fordonet lsts upp kan luckan ppnas med handtaget ovanfr nummerskylten. ppna bagagerumsluckan p fordon utan centralls Tryck p symbolknappen p frardrren» bild 36 - och lyft bagagerumsluckan i pilens riktning» bild Lsa upp och lsa 51

55 ppna bagagerumsluckan p fordon med centralls Tryck p handtaget och lyft bagagerumsluckan i pilens riktning» bild Stnga Dra ner bagagerumsluckan och stng den med en ltt knuff. P bagagerumsluckans innerbekldnad finns ett handtag som underlttar stngning. Frdrjd lsning av bagagerumsluckan Läs och beakta först på sidan 51. Om bagagerumsluckan lses upp med symbolknappen p fjrrnyckeln, lses luckan automatiskt efter stngning. Tidsperioden innan bagagerumsluckan lses efter stngning kan frlngas hos en fackverkstad. Nr den frdrjda lsningen aktiverats kan luckan ppnas igen inom en begrnsad period efter stngning. Den frdrjda lsningen av luckan kan avaktiveras hos en fackverkstad. Innan bagagerumsluckan lses automatiskt finns risk fr onskat intrng i fordonet. Vi rekommenderar drfr att fordonet alltid lses med symbolknappen p fjrrnyckeln. Ndupplsning Bild 37 Ndupplsning av bagagerumsluckan Upplsning Fll fram ryggstdet i bakstet» Sidan 66. Fr in en skruvmejsel eller liknande verktyg i ppningen i bekldnaden i pilens riktning 1» bild 37 tills det tar stopp. Ls upp lset 3 under bekldnaden i pilens riktning 2. ppna bagagerumsluckan. Elektriska fnsterhissar Inledning I detta kapitel finns information om: ppna/stnga fnster 53 Kraftbegrnsning fnsterhissar 53 Komfortmanvrering av fnster 54 Funktionsstrningar 54 Nr fordonet lses frn utsidan fr inga personer finnas kvar i fordonet eftersom fnstren i en ndsituation inte gr att ppna. Systemet r utrustat med en kraftbegrnsning» Sidan 53. Vid ett hinder stoppas stngningsfrloppet och fnstret gr tillbaka ngra centimeter. Fnstren ska trots det stngas frsiktigt skaderisk! Om personer som inte r helt sjlvstndiga, t.ex. barn, transporteras i bakstet rekommenderar vi att de elektriska fnsterhissarna i bakdrrarna stts ur funktion (skerhetsomkopplare) S» bild 38 på sidan 53. Var frsiktig nr du stnger fnstren fr att undvika klmskador skaderisk! Hll rutorna rena fr att skerstlla de elektriska fnsterhissarnas funktion. Om rutorna r igenfrusna ska isen» sidan 130, Fnsterrutor och yttersbackpeglar avlgsnas innan fnsterhissarna anvnds eftersom bde fnsterlisten och fnsterhissmekanismen annars kan skadas. Vintertid kan isbildning leda till strre motstnd nr fnstren stngs. Fnstren stannar vid stngning och ker tillbaka ngra centimeter. Nr du lmnar fordonet i lst lge ska du se till att fnstren alltid r stngda. Läs och beakta först på sidan 51. Om det finns ett fel p centrallset kan bagagerumsluckan lsas upp manuellt. Miljövård Vid hga hastigheter ska sidorutorna stngas fr att undvika ondigt hg brnslefrbrukning. 52 Manvrering

56 Om tndningen sls frn kan fnstren ppnas eller stngas i ca 10minuter till. Nr frar- och frampassagerardrren ppnats kan fnstren endast manvreras med knappen A» bild 38 på sidan 53. Anvnd fretrdesvis det befintliga vrme-, klimat- och ventilationssystemet fr ventilation av passagerarutrymmet under krning. Om fnstren r ppna kan damm och annan smuts komma in i fordonet, och dessutom kan det vid vissa hastigheter uppst vindbrus. ppna/stnga fnster Stnga Fnstret stngs genom att man drar ltt i verkanten p respektive knapp. Nr knappen slpps stoppas stngningsfrloppet. Genom att dra kort p knappen kan du dessutom automatiskt stnga fnstret helt och hllet. Dra p knappen igen fr att stoppa fnstret omedelbart. Skerhetsomkopplare Genom att trycka p skerhetsomkopplaren S» bild 38 kan fnsterhissknapparna i bakdrrarna avaktiveras. Genom att trycka p skerhetsomkopplaren S igen kan man aktivera knapparna i de bakre drrarna igen. Om knapparna i de bakre drrarna har satts ur funktion lyser kontrollampan i skerhetsomkopplaren S. Fnsterhissmekanismen r utrustad med ett verhettningsskydd. Om fnstret ppnas och stngs upprepade gnger kan detta skydd verhettas. Detta leder till att fnstermekanismen sprras tillflligt. Nr verhettningsskyddet har svalnat kan rutan manvreras igen. Bild 38 Knappar i frardrr/i bakdrrar Läs och beakta först och på sidan 52. Fnsterhissknappar» bild 38. A Knapp fr fnsterhiss i frardrren B Knapp fr fnsterhiss i passagerardrren C Knapp fr fnsterhiss i hger bakdrr D Knapp fr fnsterhiss i vnster bakdrr S Skerhetsomkopplare De elektriska fnsterhissarna fungerar endast med pslagen tndning. ppna Fnstret ppnas med en ltt tryckning p respektive knapp. Nr knappen slpps stoppas ppningsfrloppet. Genom att trycka kort p knappen kan du dessutom automatiskt ppna fnstret helt och hllet. Tryck p knappen igen fr att stoppa fnstret omedelbart. Kraftbegrnsning fnsterhissar Läs och beakta först och på sidan 52. De elektriska fnsterhissarna r utrustade med en kraftbegrnsning. De minskar risken fr klmskador nr fnstren stngs. Vid ett hinder stoppas stngningsfrloppet och fnstret gr tillbaks ngra centimeter. Om hindret frhindrar en stngning under de fljande 10 sekunderna, avbryts stngningsfrloppet p nytt och fnstret gr tillbaka ngra centimeter. Om man frsker stnga fnstret p nytt inom 10 sekunder efter att fnstret kt tillbaka fr andra gngen trots att hindret inte undanrjts, stoppas stngningsfrloppet bara. Under denna tid r det inte mjligt att stnga fnstret automatiskt. Kraftbegrnsningen r fortfarande inkopplad. Kraftbegrnsningen kopplas bort frst om man inom de fljande 10 sekunderna frsker stnga fnstret - fnstret stnger d med full kraft! Vntar man lngre n 10sekunder, sls kraftbegrnsningen p igen. Lsa upp och lsa 53

57 Komfortmanvrering av fnster Läs och beakta först och på sidan 52. Med komfortmanvreringen av fnster kan alla fnster ppnas resp. stngas p samma gng. Komfortmanvrering kan gras p ett av fljande stt: ppna Hll symbolknappen p fjrrnyckeln intryckt. Hll nyckeln i frardrrens lscylinder i upplsningslge. Hll knappen A» bild 38 på sidan 53 i ppningslge. Stnga Hll symbolknappen p fjrrnyckeln intryckt. Hll nyckeln i frardrrens lscylinder i lsningslge. Hll knappen A» bild 38 på sidan 53 i stngningslge. Genom att slppa nyckeln resp. respektive knapp kan man omedelbart avbryta fnstrens rrelse. Funktionsstrningar Läs och beakta först och på sidan 52. Elektriska fnsterhissar ur funktion Om batteriet kopplas frn och in med ppna fnster, stts de elektriska fnsterhissarna ur funktion. Systemet mste aktiveras. Funktionen terstllas p fljande stt: Sl p tndningen. Dra i respektive knappverkant i frardrren fr att stnga fnstret. Slpp knappen. Dra i respektive knapp uppt igen och hll den i ca 3sekunder. Vinterdrift Vintertid kan isbildning leda till strre motstnd nr fnstren stngs. Fnstren stannar vid stngning och ker tillbaka ngra centimeter. Fr att kunna stnga fnstren r det ndvndigt att stta kraftbegrnsningen ur funktion» Sidan 53. Mekaniska fnsterhissar Inledning I detta kapitel finns information om: ppna/stnga fnster 55 Fnstret kan manvreras mekaniskt med hjlp av fnsterveven som r placerade p drrpanelen. Fnstren ska trots det stngas frsiktigt skaderisk! Om rutorna r igenfrusna ska isen» sidan 130, Fnsterrutor och yttersbackpeglar avlgsnas innan fnsterhissarna anvnds eftersom bde fnsterlisten och fnsterhissmekanismen annars kan skadas. Nr du lmnar fordonet i lst lge ska du se till att fnstren alltid r stngda. Miljövård Vid hga hastigheter ska sidorutorna stngas fr att undvika ondigt hg brnslefrbrukning. Anvnd fretrdesvis det befintliga vrme-, klimat- och ventilationssystemet fr ventilation av passagerarutrymmet under krning. Om fnstren r ppna kan damm och annan smuts komma in i fordonet, och dessutom kan det vid vissa hastigheter uppst vindbrus. 54 Manvrering

58 ppna/stnga fnster Ljus och sikt Ljus Inledning I detta kapitel finns information om: Bild 39 Manvrering av fnster: vnster/hger Läs och beakta först och på sidan 54. Endast ett fnster kan manvreras mekaniskt. ppna Vrid skyddskpan A» bild 39 i pilens riktning. Stnga Vrid skyddskpan B» bild 39 i pilens riktning. Sl p/sl frn ljus 56 Ljusrckviddsreglering 56 Varselljus (DAY LIGHT) 56 Blinkers och helljus 57 Halogenprojektorstrlkastare med kurvljusfunktion 57 Dimstrlkastare 58 Dimstrlkastare med funktionen CORNER 58 Dimbakljus 58 Turistljus 58 Varningsblinkers 59 Parkeringsljus 59 Ljuset fungerar endast nr tndningen r pslagen, svida inget annat anges. P fordon med hgerstyrning avviker placeringen av reglagen delvis frn den placering som visas i» bild 40 på sidan 56. Symbolerna som markerar reglagens lgen r desamma. Kr aldrig med bara positionsljuset pslaget! Positionsljuset r inte tillrcklig starkt fr att du ska kunna se faror p vgen eller fr att andra ska kunna se ditt fordon. Sl drfr alltid till halvljuset vid mrker eller vid dlig sikt. Anvndning av belysningen fr endast ske i verensstmmelse med nationella bestmmelser. Fraren r alltid ansvarig fr korrekt instllning och anvndning av belysning. Strlkastarna kan tillflligt imma igen p insidan. Vid pslagen belysning blir strlkastarna efter en kort tid ter imfria dr ljuset passerar, ev. kan strlkastarglaset i kantomrdena fortfarande vara immigt. Denna imma har igen inverkan p livslngden p belysningsanordningen. Ljus och sikt 55

59 Sl p/sl frn ljus Bild 40 Instrumentbrda: Ljusomkopplare Läs och beakta först på sidan 55. Genom att vrida vridreglaget» bild 41 frn lge till anpassas rckviddsregleringen gradvis och drmed frkortas ljuskglan. Lgena p vridreglaget motsvarar ungefr fljande lastningsfrhllande: Passagerare fram, bagagerum tomt. Fordonet fullsatt, bagagerum tomt. Fordonet fullsatt, bagagerum lastat. Frare i fordonet, bagagerum lastat. Läs och beakta först på sidan 55. Ljusomkopplarlgen» bild 40 Sl p positionsljuset och parkeringsljuset p bda sidor» Sidan 59 Sl p halvljuset Sl frn ljus (ej varselljus) Sl p dimstrlkastarna» Sidan 58 Sl p dimbakljuset» Sidan 58 Om ljusomkopplaren r i lge eller, tndnyckeln dras ur och frardrren ppnas, ljuder en akustisk varningssignal. Nr frardrren stngs (tndning frn) sls den akustiska varningssignalen frn genom drrkontakten, positionsljuset frblir dock pslaget fr att om ndvndigt lysa upp det avstngda fordonet. Om fordonet lmnas utan att parkeringsljuset r pslaget, vrid ljusomkopplaren till lge 0. Ljusrckviddsreglering Bild 41 Instrumentbrda: Ljusrckviddsreglering Stll alltid in rckviddsregleringen s att fljande villkor uppfylls: Fordonet blndar ej andra trafikanter, framfr allt inte mtande fordon. Rckvidden r tillrcklig fr sker krning. Vi rekommenderar att man stller in ljusviddsregleringen med pslaget halvljus. Varselljus (DAY LIGHT) Läs och beakta först på sidan 55. Sl p varselljus Vrid ljusomkopplaren till lge 0» bild 40 på sidan 56. Aktivera/avaktivera funktionen varselljus Avaktivera resp. aktivera varselljuset genom att avlgsna eller stta i den aktuella skringen med lmpligt amperetal» sidan 166, Skringar i instrumentbrdan. Avaktivera p fordon med START-STOPP-system Sl frn tndningen. Dra blinkersspaken» bild 42 på sidan 57 mot ratten och skjut den samtidigt nedt och hll den i detta lge. Sl p tndningen - vnta tills vnster blinkers blinkar 4 gnger. Sl frn tndningen - en ljudsignal bekrftar att varselljuset slagits frn. Slpp blinkerspaken. Aktivera p fordon med START-STOPP-system Sl frn tndningen. Dra blinkersspaken» bild 42 på sidan 57 mot ratten och skjut den samtidigt uppt och hll den i detta lge. Sl p tndningen - vnta tills hger blinkers blinkar 4 gnger. 56 Manvrering

60 Sl frn tndningen - en ljudsignal bekrftar att varselljuset slagits p. Slpp blinkerspaken. P fordon med separata lampor fr varselljus i dimstrlkastaren eller i frmre sttfngaren lyser inte positionsljuset (varken fram eller bak) eller nummerskyltsbelysningen nr funktionen varselljus r aktiverad. Om fordonet inte r utrustat med separata lampor fr varselljus, utfrs varselljusfunktionen genom en kombination av halvljus, positionsljus (fram och bak) inklusive nummerskyltsbelysning. P fordon med separata lampor fr varselljus (i sttfngaren under huvudstrlkastarna) fungerar dessa lampor ven som positionsljus. Blinkers och helljus Läs och beakta först på sidan 55. Bild 42 Manverspak: Blinkers- och helljusmanvrering Med manverspaken manvreras ven parkeringsljuset» Sidan 59. Manverspakslgen» bild 42. A B C D Sl p hger blinkers Sl p vnster blinkers Sl p helljuset (terfjdrande lge) Sl frn helljuset resp. sl p ljustutan (terfjdrande lge) Nr vnster resp. hger blinkers r p, lyser kontrollampan resp. i kombiinstrumentet. Nr helljuset eller ljustutan r p lyser kontrollampan i kombiinstrumentet. Blinkers vid byte av krflt fr spaken uppt eller nert endast till tryckpunkten och hll kvar fr att blinka kortvarigt. Komfortblinkning Om du bara vill blinka tre gnger, tryck spaken kort uppt till vre resp. nedre tryckpunkten och slpp den igen. Anvnd helljus resp. ljustuta endast nr vriga trafikanter inte blir blndas. Helljuset kan endast sls p om halvljuset r pslaget. Ljustutan kan sls p ven om tndningen r frnslagen. Blinkersen fungerar endast med tillslagen tndning. Nr man passerat svngen kopplas blinkersen frn automatiskt. Om en gldlampa i blinkerssystemet inte fungerar, blinkar kontrollampan ungefr dubbelt s fort. Halogenprojektorstrlkastare med kurvljusfunktion Läs och beakta först på sidan 55. Halogenprojektorstrlkastare med kurvljusfunktion stlls in i den optimala positionen fr en bttre kurvbelysning, beroende p krhastighet och styrutslag. Om halogenprojektorstrlkastarna med kurvljusfunktion r defekta snks strlkastarna automatiskt till ett ndlge vilket frhindrar eventuell blndning av mtande trafik. Drmed frkortas ocks den belysta lngden p krbanan. Kr frsiktigt och uppsk omgende en fackverkstad. Ljus och sikt 57

61 Dimstrlkastare Läs och beakta först på sidan 55. Till-/frnslagning Vrid frst ljusomkopplaren» bild 43 till lge eller. Dra ljusomkopplaren till lge 1. Frnslagning av dimstrlkastarna sker i omvnd ordning. Bild 43 Instrumentbrda: Ljusomkopplare Nr dimstrlkastarna r tillkopplade lyser kontrollampan» Sidan 37 i kombiinstrumentet. Dimstrlkastare med funktionen CORNER Läs och beakta först på sidan 55. Funktionen CORNER frbttrar genom dimstrlkastarnas belysningseffekt p respektive fordonssida upplysningen av fordonets nromrde vid avfarter, parkering m.m. Funktionen CORNER sls p automatiskt om fljande villkor r uppfyllda: Blinkersen r pslagna och framhjulen vrids kraftigt t hger eller vnster 1). Motorn r igng. Fordonet rr sig med en hastighet p max. 40 km/h. Halvljuset r pslaget. Varselljuset r inte pslaget. Dimstrlkastaren r inte pslagen. Ingen backvxel r ilagd. Dimbakljus Läs och beakta först på sidan 55. Till-/frnslagning Vrid frst ljusomkopplaren» bild 43 på sidan 58 till lge eller. Dra ljusomkopplaren till lge 2. Frnslagning av dimbakljusen sker i omvnd ordning. Om bilen inte r utrustad med dimstrlkastare, sls dimbakljuset p genom att ljusomkopplaren direkt dras ut till lge 2. Vid tillkopplat dimbakljus lyser kontrollampan» Sidan 37 i kombiinstrumentet. Om fordonet r fabriksutrustat med en slpvagnskoppling resp. en slpvagnskoppling frn KODA originaltillbehr och du kr med slpvagn och pslaget dimbakljus, lyser endast dimbakljuset p slpvagnen. Turistljus Läs och beakta först på sidan 55. Halogenprojektorstrlkastare med kurvljusfunktion Detta lge anvnds vid krning i lnder med omvnd trafik (vnster-/hgertrafik), fr att inte blnda mtande trafikanter. Nr lget "Turistljus" r aktivt r strlkastarnas vridning i sidled avaktiverat. Aktivering av turisljus Innan turistljuset aktiveras mste fljande villkor vara uppfyllda: Frnslagen tndning, frnkopplat ljus (ljusomkopplaren i lge 0), vridreglage fr rckviddsreglering i lge, ingen vxel ilagd resp. vxelvljaren i lge N (automatisk vxellda), avaktiverat turistljus. Sl p tndningen. Inom 10sekunder efter att tndningen slagits p: Vrid ljusomkopplaren till lge» sidan 56, Sl p/sl frn ljus. Lgg i backvxeln (manuell vxellda) eller stll vxelvljaren i lge R (automatisk vxellda). Vrid reglaget fr rckviddsreglering frn lge till lge» Sidan 56. 1) Vid en konflikt mellan de bda inkopplingsvarianterna, t.ex. nr ratten vridits t vnster och hger blinkers r tillkopplad, har blinkersen hgre prioritet. 58 Manvrering

62 Avaktivera turistbelysning Innan turistbelysningen avaktiveras mste fljande villkor vara uppfyllda: Frnslagen tndning, frnkopplat ljus (ljusomkopplaren i lge 0), vridreglage fr rckviddsreglering i lge, ingen vxel ilagd resp. vxelvljaren i lge N (automatisk vxellda), aktiverat turistljus. Sl p tndningen. Inom 10sekunder efter att tndningen slagits p: Vrid ljusomkopplaren till lge» sidan 56, Sl p/sl frn ljus. Lgg i backvxeln (manuell vxellda) eller stll vxelvljaren i lge R (automatisk vxellda). Vrid reglaget fr rckviddsreglering frn lge till lge» Sidan 56. Ytterligare information» sidan 111, Strlkastare. Om lget "turistljus" r aktivt blinkar kontrollampan i 10 sekunder efter varje pslagning av tndningen. Varningsblinkers Läs och beakta först på sidan 55. Tryck p knappen» bild 44. Bild 44 Instrumentbrda: Knapp fr varningsblinkers Nr varningsblinkersen r tillslagna blinkar fordonets alla blinkers samtidigt. Kontrollampan fr blinkers och kontrollampan i knappen blinkar samtidigt. Varningsblinkersen kan sls till ven om tndningen r frnslagen. Vid en airbagutlsning sls varningsblinkersen p automatiskt. Varningsblinkers ska sls p om t.ex. fljande intrffar: Slutet av en k ns. Ett fel uppstr p fordonet. Parkeringsljus Läs och beakta först på sidan 55. Sl p parkeringsljuset Sl frn tndningen. Tryck manverspaken» bild 42 på sidan 57 uppt resp. nedt - positionsljuset p hger eller vnster fordonssida sls p. Sl p parkeringsljuset p bda sidor Vrid ljusomkopplaren» bild 40 på sidan 56 till lge och ls bilen. Parkeringsljuset kan tndas endast nr tndningen r frnslagen. Om hger eller vnster blinkers har slagits p och tndningen sls frn, kommer parkeringsljuset inte att sls p automatiskt. Innerbelysning Inledning I detta kapitel finns information om: Innerbelysning - variant 1 60 Innerbelysning - variant 2 60 Belysning i handskfacket p passagerarsidan 60 Bagagerumsbelysning 60 Ljus och sikt 59

63 Innerbelysning - variant 1 Innerbelysning - variant 2 Bild 45 Innerbelysning - variant 1 Bild 46 Innerbelysning - variant 2 Lgen p skjutreglaget A» bild 45. Pslagning Frnslagning (mittlge) Manvrering med drrkontaktbrytaren Med brytaren B» bild 45 kan lslamporna sls till eller frn. Om styrning av ljuset med drrkontaktbrytaren r pslagen (brytare A» bild 45 i position ), tnds lampan om ngon av fljande omstndigheter freligger. Fordonet lses upp. En av drrarna ppnas. Tndningsnyckeln dras ur. Om styrning av ljuset med drrkontaktbrytaren r pslagen (brytare A» bild 45 i position ), slcks lampan om ngon av fljande omstndigheter freligger. Fordonet lses. Tndningen sls p. Cirka 30 sekunder efter att alla drrar stngts. Om en drr lmnas ppen eller om brytaren A» bild 45 befinner sig i position, slocknar kupbelysningen inom 10minuter fr att bilbatteriet inte ska laddas ur. Lgen p skjutreglaget» bild 46. sl p sl frn manvrering med drrkontaktbrytaren (mittlge) Fr innerbelysning - variant 2 gller samma principer som fr» sidan 60, Innerbelysning - variant 1. Belysning i handskfacket p passagerarsidan Nr luckan till frvaringsfacket p passagerarsidan ppnas, tnds belysningen frvaringsfacket. Lampan tnds automatiskt vid pslaget positionsljus och slcks p nytt nr luckan till frvaringsfacket stngs. Bagagerumsbelysning Belysningen tnds automatiskt nr bagagerumsluckan ppnas. Om bagageluckan str ppen mer n 10 minuter slcks lampan automatiskt. Sikt Inledning I detta kapitel finns information om: Bakruteuppvrmning 61 Solskydd 61 Solskyddsgardin Manvrering

64 Bakruteuppvrmning Bild 47 Knapp fr bakruteuppvrmning Make-up-spegeln i solskyddet r frsedd med ett lock. Skjut locket i pilens riktning 2. Bandet A r till fr frvaring av sm freml, t.ex. anteckningslappar o. dyl. Solskydden fr inte svngas ver mot sidorutan i huvudairbagens utvecklingsomrde om det finns freml, t.ex. kulspetspennor, fsta p solskyddet. Nr huvudairbagen lser ut kan detta leda till skador p passagerarna. Solskyddsgardin Bakrutans uppvrmning kopplas till och frn genom att symbolknappen» bild 47 - trycks in. Kontrollampan i knappen tnds resp. slcks. Bakruteuppvrmningen kan endast sls p med motorn igng. Efter ca 7 minuter kopplas bakrutans uppvrmning frn automatiskt. Miljövård S snart rutan r avisad eller fri frn imma ska uppvrmningen kopplas frn. Den minskade strmfrbrukningen pverkar brnslefrbrukningen positivt» sidan 110, Spara elektrisk energi. Om ntspnningen sjunker kopplas bakruteuppvrmningen frn automatiskt fr att motorstyrningen ska f tillrckligt med strm» sidan 147, Automatisk frbrukaravstngning. Solskydd Bild 48 Solskydd: vrida ut Solskydden fr frare resp. passagerare kan dras ut ur sin hllare och vridas mot drren i pilriktningen 1» bild 48. Bild 49 Solskyddsgardin Solskyddsgardinen kan ppnas och stngas manuellt» bild 49. Nr bagage eller gods ska transporteras p taket, ska fljande beaktas» Sidan 75, i avsnitt Inledning. Var frsiktig nr du manvrerar solskyddsgardinen fr att undvika klmskador skaderisk! Vindrutetorkare och vindrutespolare Inledning I detta kapitel finns information om: Vindrutetorkare och vindrutespolare 62 Strlkastarspolare 63 Byta torkarblad fr vindrutan 63 Byta torkarblad fr bakrutan 63 Ljus och sikt 61

65 Vindrutetorkarna och vindrutespolarna fungerar endast med pslagen tndning. Efter att backvxeln lagts i nr vindrutetorkarna r p, torkar bakrutetorkaren automatiskt en gng. Fyll p spolarvtska» Sidan 139. Felfria torkarblad r absolut ndvndiga fr klar sikt och sker krning» Sidan 63. Anvnd inte vindrutetorkaren vid lga temperaturer utan att rutan r uppvrmd. Spolarvtskan kan frysa p rutan och begrnsa sikten. Av skerhetsskl ska torkarbladen bytas ut en till tv gnger per r. Dessa kan erhllas hos en KODA-partner. Vid kall vderlek och p vintern ska du fre krning eller innan tndningen sls p kontrollera att torkarbladen inte r fastfrusna. Om vindrutetorkarna startas med fastfrusna torkarblad kan svl torkarblad som torkarmotor skadas! Om man slr frn tndningen med pslagen vindrutetorkare, fortstter vindrutetorkaren att torka vidare i samma lge nsta gng tndningen sls p. Mellan avstngning och nsta tillslag av tndningen kan vindrutetorkaren frysa fast vid lga temperaturer. Lossa frsiktigt fastfrusna torkarblad frn front- resp. bakrutan. Avlgsna sn och is frn vindrutetorkarna fre krning. Vid ovarsam hantering av vindrutetorkarna finns risk fr att vindrutan skadas. Spolarmunstyckena till vindrutan vrms upp nr motorn r igng och yttertemperaturen understiger ca +10C. Vindrutespolarbehllaren rymmer 3,5 liter. P fordon med strlkastarspolare rymmer behllaren ca 5,4 liter. Fr att undvika sprbildning ska torkarbladen regelbundet rengras med fnsterrengringsvtska. Vid kraftigare nersmutsning, t.ex. insektsrester, ska torkarbladen rengras med en svamp eller trasa. Vindrutetorkare och vindrutespolare Läs och beakta först och på sidan 62. Bild 50 Manverspak: Lgen hos vindrutetorkare och vindrutespolare Manverspakslgen» bild Koppla frn torkare 1 Intervalltorkning av vindrutan 2 Lngsam vindrutetorkare 3 Snabb vindrutetorkare 4 Engngstorkning av vindrutan (terfjdrande position) 5 Torkar-/spolarautomatik fr vindrutan (terfjdrande lge) 6 Bakrutetorkning (vindrutetorkaren torkar regelbundet efter ngra sekunder) 7 Torkar-/tvttautomatik fr bakrutan (terfjdrande position) A Brytare fr instllning av nskad paus mellan vindrutetorkarens utslag ( 1 Intervalltorkning av framrutan) Torkar-/spolarautomatik fr vindrutan Spolningen startar genast, vindrutetorkarna aktiveras ngot senare. Efter att spaken slppts, stoppar spolarsystemet och torkarna utfr ytterligare 1 till 3 torkarslag (beroende p spolningens varaktighet). Torkar-/spolarautomatik fr bakrutan Spolningen startar genast, vindrutetorkarna aktiveras ngot senare. Efter att spaken slppts, stoppar spolarsystemet och torkaren utfr ytterligare 1 till 3 torkarslag (beroende p spolningens lngd). Nr spaken har slppts stannar den kvar i lget Manvrering

66 Strlkastarspolare Läs och beakta först och på sidan 62. Om torkarbladen hoppar eller smetar, s kan orsaken vara vaxrester p rutan frn biltvtt i en automattvttanlggning. Drfr ska lpparna p torkarbladen och rutorna rengras och avfettas efter varje automattvtt. Nr halv- eller helljuset r tillkopplat och vindrutetorkarspaken dras till lge 5» bild 50 på sidan 62 sprutas vtska p strlkastarna. Strlkastarna rengrs ven var femte gng som vindrutan spolas. Hrt fastsittande smuts (t.ex. insektsrester) ska tas bort frn strlkastarglasen regelbundet, t.ex. efter tankning. Fljande anvisningar ska beaktas» sidan 130, Strlkastarglas. Fr att skerstlla funktionen p vintern, ska spolarmunstyckenas hllare befrias frn sn och is med avisningsspray. Byta torkarblad fr bakrutan Bild 52 Torkarblad fr bakrutan Dra aldrig av munstyckena till strlkastarspolarna fr hand - skaderisk! Byta torkarblad fr vindrutan Bild 51 Torkarblad fr vindrutan Läs och beakta först och på sidan 62. Demontera torkarblad Lyft upp vindrutetorkararmen frn rutan» bild 52. Vippa torkarbladet tills det tar stopp i riktning mot vindrutetorkararmen. Hll torkararmen i vre delen och frigr sprren 1. Ta av torkarbladet i pilens riktning 2. Fsta torkarblad Skjut p torkarbladet tills det klickar fast mot anslaget. Kontrollera att torkarbladet sitter fast ordentligt. Fll tillbaka vindrutetorkararmen mot rutan. Läs och beakta först och på sidan 62. Backspegel Demontera torkarblad Lyft vindrutetorkararmen frn rutan. Frigr sprren 1» bild 51 och dra av vindrutetorkarbladet i pilens riktning 2. Fsta torkarblad Skjut p torkarbladet tills det klickar fast mot anslaget. Kontrollera att torkarbladet sitter fast ordentligt. Fll tillbaka vindrutetorkararmen mot rutan. Felfria torkarblad r absolut ndvndiga fr fri sikt. Torkarbladen fr inte vara frorenade av damm, insektsrester och bilvax. Inledning I detta kapitel finns information om: Manuellt avblndbar innerbackspegel 64 Ytterbackspegel 64 Ljus och sikt 63

67 Var noga med att backspegeln inte tcks ver av is, sn, imma eller andra freml. Konvexa (vlvda utt) eller asfriska ytterbackspeglar frstorar synfltet. Fremlen i spegeln kan nd se mindre ut. Drfr r dessa speglar endast i viss mn lmpliga fr avstndsbedmning till efterfljande fordon. Anvnd om mjligt innerspegeln fr att bedma avstndet till efterfljande fordon. Manuellt avblndbar innerbackspegel Läs och beakta först på sidan 64. Grundinstllning Stll spaken p spegelns underkant i riktning mot framrutan. Blnda av spegeln Flytta spaken p spegelns underkant i riktning frn vindrutan. Spegelglaset rr sig i samma riktning som vridknappen. Infllning av ytterbackspegel Hela ytterspegeln kan fllas in manuellt mot sidofnstret. Fr att fra spegeln till utgngslget ska man flla tillbaka den s att den hakar i tydligt i sin position. Backspegeluppvrmningen fungerar endast nr motorn r igng. Vidrr inte ytterbackspeglarnas ytor nr uppvrmningen av ytterbackspeglarna r inkopplad. Om den elektriska instllningen slutar fungera kan bda ytterbackspeglarna stllas in fr hand genom att man trycker p spegelglasets kant. Om en strning uppstr i den elektriska spegelinstllningen ska en fackverkstad uppskas. Ytterbackspegel Bild 53 Drrinsida: Vridknapp fr ytterbackspeglarna Läs och beakta först på sidan 64. Vridknappen kan rras till fljande lgen: Instllning av vnster spegel Instllning av hger spegel Frnslagning av spegelinstllning Spegeluppvrmning Genom att rra p vridknappen i pilens riktning kan spegelglaset stllas in i det nskade lget» bild Manvrering

68 Sten och frvaring Instllning av framstolar Framstolar Inledning Bild 54 Reglage p stolen I detta kapitel finns information om: Instllning av framstolar 65 Framstolsuppvrmning 65 Frarstolen ska vara instlld s att pedalerna kan trampas ner helt med ltt bjda ben. Frarstolens ryggstd ska vara instllt s att den versta punkten p ratten kan ns med ltt bjda armar. En korrekt instllning r srskilt viktig fr en sker, snabb tkomst till manverorganen, en avspnd, vilsam kroppshllning, maximal skyddsverkan fr skerhetsblte och airbagsystem. Stll endast in frarstolen nr fordonet str stilla - olycksrisk! Var frsiktig vid instllning av stolen! Vid okontrollerad eller oaktsam instllning kan klmskador uppst. Kr aldrig med fler passagerare n det finns sittplatser fr i fordonet. Transportera inte ngra freml p passagerarstolen frutom sdana som stolen r avsedd fr (t.ex. barnstol) olycksrisk! I instllningsmekanismen fr ryggstdslutningen kan efter en tid ett spel uppst. Läs och beakta först på sidan 65. Instllning av stolen i lngdled Dra spaken 1» bild 54 uppt och skjut stolen i nskad position. Slpp spaken 1 och frskjut stolen s lngt att lsningen hrbart klickar i. Instllning av stolshjd Fr att hja stolen ska du dra resp. pumpa spaken 2» bild 54 uppt. Fr att snka stolen ska du trycka resp. pumpa spaken 2 nert. Instllning av ryggstdets lutning Avlasta ryggstdet (luta dig inte mot det) och vrid handvredet 3» bild 54 fr att stlla in nskad ryggstdslutning. Framstolsuppvrmning Bild 55 Vippomkopplare fr stolsuppvrmning fram Läs och beakta först på sidan 65. Ryggstden och delar av framstena kan vrmas upp elektriskt. Sten och frvaring 65

69 Tryck p vippomkopplaren till lge 1 resp. 2 fr att sl p den frmre stolsuppvrmningen p 25 % resp. 100 % effekt» bild 55. Sl frn vrmen genom att stlla vippomkopplaren i vgrtt lge. Om du resp. en passagerare har en begrnsad uppfattning av smrta eller temperaturer, t.ex. p grund av medicinering, frlamning eller kronisk sjukdom (t.ex. diabetes), rekommenderar vi att du avstr frn att anvnda uppvrmningen. Det kan leda till svrlkta brnnskador p rygg, ste och ben. Om du trots detta vill utnyttja uppvrmningen av stolen, rekommenderar vi att du vid lngre krstrckor lgger in raster s att kroppen kan terhmta sig frn belastningarna frn frden. Fr att bedma din konkreta situation br du vnda dig till din behandlande lkare. Fr att inte skada vrmeelementen till stesvrmen ska man aldrig st p kn i stet eller punktbelasta det p annat stt. Sl inte p stolsvrmen om det inte sitter personer i stolen. Om det har fsts eller placerats freml p stolarna, som t.ex. barnstol, vska o.dyl., ska stolsuppvrmningen inte anvndas. Det kan leda till fel i stoluppvrmningens vrmeelement. Om det finns extra skyddsverdrag p stolarna ska stolsvrmen inte sls p risk fr skador p bde verdrag och stolsuppvrmning. Anvnd inte fukt vid rengring av stena» sidan 133, Steskldsel. Stolsuppvrmningen ska endast kopplas in nr motorn r igng. Detta skonar bilbatteriets kapacitet avsevrt. Om ntspnningen sjunker, kopplas stolsuppvrmingen frn automatiskt fr att motorstyrningen ska ha tillrcklig elektrisk energi» sidan 147, Automatisk frbrukaravstngning. Ryggstd Inledning I detta kapitel finns information om: Stlla in sten i lngdriktningen 66 Stlla in ryggstdets lutning 66 Flla fram ryggstd och flla fram stet helt 67 Lsa upp och demontera ste 67 Stlla in yttre stet i tvrriktningen 67 Flla tillbaka stet i utgngslget 68 Stlla in sten i lngdriktningen Bild 56 Instllning av sten i lngdled Dra spaken A i pilens riktning 1 och skjut stolen i nskad position i pilens riktning 2» bild 56. Stlla in ryggstdets lutning Bild 57 Instllning av ryggstd Dra i spaken 1» bild 57 och stll in nskad lutning p ryggstdet. Kontrollera att ryggstdet r sprrat genom att dra i det. 66 Manvrering

70 Flla fram ryggstd och flla fram stet helt Lsa upp och demontera ste Bild 58 Flla fram stet helt/lsa framfllt ste Flla fram ryggstdet Stick in skerhetsbltets lstunga i ppningen p motsvarande sida - skerhetsposition. Demontera nackstdet p mittplatsen i bakstet» sidan 68, Nackskydd. Skjut de bda yttre bakre stena s lngt som mjligt bakt» sidan 66, Stlla in sten i lngdriktningen. Dra i spaken 1» bild 57 på sidan 66 och fll fram ryggstdet helt. Dra spaken A» bild 58 uppt och fll sedan ihop stet helt. Flla fram stet helt och lsa det Nr det yttre bakre stet r helt framfllt ska det skjutas bakt till stoppet. Dra spaken A» bild 58 uppt och fll ihop stet helt. Ls det framfllda stet med hjlp av fstremmen B p en av nackskyddets styrstnger p framstolen» bild 58. Ls det framfllda stet omedelbart med hjlp av fstremmen p en av nackstdets styrstnger p framstet - skaderisk. Om det yttre stet inte str i bakre ndlget nr stet flls fram kan det uppst skador p lsbultarna vid upplsning av stet. Stena ska endast fllas fram fr transport av last risk fr skador p framstena. Efter transport mste stena fllas tillbaka igen. Bild 59 Upplsning av framfllt ste/brhandtag p stesdynan Fll fram stet» sidan 67, Flla fram ryggstd och flla fram stet helt. Ls upp det framfllda stet genom att trycka sprrarna A» bild 59 i pilens riktning 1. Lyft ut stet med brhandtagen B och C. De yttre stena kan inte bytas ut sinsemellan. Baktill r det vnstra stet mrkt med bokstaven L och det hgra stet med bokstaven R. Stlla in yttre stet i tvrriktningen Bild 60 Lsa stet Demontera mittstet» sidan 67, Lsa upp och demontera ste. Fll fram det yttre stet» sidan 67, Flla fram ryggstd och flla fram stet helt och ls upp» bild 59 på sidan 67. Skjut det framfllda och upplsta stet p styrningen i riktning mot fordonets mitt till anslaget. Sten och frvaring 67

71 Ls stet vid slutet av styrningen genom att trycka p sprrarna A i pilens riktning» bild 60. Nackskydden ska stllas in efter kroppsstorleken. Rtt instllda nackskydd ger tillsammans med skerhetsblten ett effektivt skydd fr de kande» Sidan 9. Flla tillbaka stet i utgngslget Bild 61 Flla tillbaka ryggstd Nackskydden mste stllas in korrekt fr att de ska kunna ge ett effektivt skydd fr de kande vid en eventuell olycka. Kr aldrig med demonterade nackskydd - skaderisk! Om det sitter personer i platserna i bakstet fr de bakre nackskydden inte vara i sina nedre lgen. Stlla in nackskydd Om stet r urmonterat ska det frst sttas p styrningen och lsas fast» bild 60 på sidan 67. Kontrollera att stet r riktigt lst genom att dra det uppt. Fll ut stet i horisontellt lge tills det hrs att det hakar i. Kontrollera genom att dra uppt att stet inte lngre gr att lyfta upp. Tryck p spaken» bild 61 och fll tillbaka ryggstdet. Kontrollera att ryggstdet r sprrat genom att dra i det. Ta ut lstungan frn skerhetspositionen. Nr sittdynan och ryggstdet i bakstet har fllts tillbaka mste ven blteslsen vara i sina ursprungliga lgen - och vara klara att anvndas. Ryggstdet mste vara ordentligt lst s att inga freml kan glida in i kuputrymmet frn bagagerummet vid en hastig inbromsning - skaderisk. Se alltid till att ryggstdet verkligen hakar i ordentlig, vilket signaleras med lget och en synlig markering p spakens kpa. Nackskydd Inledning I detta kapitel finns information om: Stlla in nackskydd 68 Bsta skyddsverkan erhlls nr nackskyddets ovankant r i samma hjd som huvudets vre del. Bild 62 Nackskydd: Stlla in/demontera Läs och beakta först på sidan 68. Stlla in hjden Fatta nackskyddet p sidorna med bda hnderna och skjut det uppt» bild Om du vill skjuta nackskyddet nedt, tryck in sprrknappen» bild 62 - med en hand och hll den intryckt, och tryck med den andra handen nackskyddet nert. Demontering/montering Dra ut nackskyddet ur ryggstdet s lngt det gr. Tryck sprrknappen i pilens riktning» bild 62 - och dra ut nackskyddet. Nr nackskyddet monteras tillbaka ska det tryckas ner s lngt i ryggstdet att man hr att sprrknappen lser. 68 Manvrering

72 Bagagerum Inledning I detta kapitel finns information om: Fordon av klass N1 69 Fstelement 70 Fllbara krokar 70 Infstningsnt 70 Infstning av bagagerummets bottenplatta 70 Bagagerumsskydd 71 Ntskiljevgg 71 Fr att fordonet ska bibehlla sina goda kregenskaper mste fljande beaktas: Frdela lasten s jmnt som mjligt. Tunga freml ska placeras s lngt fram som mjligt. Fst kollin i frankringsglorna eller med hjlp av infstningsntet» Sidan 70. Vid en hftig inbromsning eller en kollision fr lsa freml s hg rrelseenergi att de kan orsaka svra skador. Storleken p rrelseenergin beror p fordonets hastighet och p vikten p fremlen. Exempel: Ett freml med en vikt p 4,5 kg fr en rrelseenergi som r 20 gnger strre i hndelse av en frontalkollision i 50 km/h. Det innebr att det uppstr en viktkraft p "90kg". Stuva freml i bagagerummet och fixera dem i frankringsglorna. Lsa freml i kupn kan vid pltsliga manvrar eller en olycka slungas omkring i fordonet och orsaka skador p passagerare eller medtrafikanter. Lsa freml kan trffa en airbag som lser ut och skada de kande personerna - livsfara! att kregenskaperna ndras vid transport av tunga freml p grund av tyngdpunktens frskjutning - olycksrisk! Hastighet och krstt ska drfr anpassas drefter. Bagage som inte r fastspnt i frankringsglorna, eller r fst med dliga eller skadade frankringar, kan vid kraftig inbromsning ge upphov till skada. Fr att frhindra att bagage flyger omkring br det alltid vara fastsurrat och d lmpligen i frankringsglorna. (fortsättning) Godset ska stuvas s att inga freml kanar framt vid en pltslig kr- eller bromsmanver - skaderisk! Vid transport av surrade, vassa freml i frstorat bagagerum, som uppsttt genom att bakstet fllts fram, mste man alltid skerstlla skerheten fr personer som sitter kvar i bakstet» sidan 10, Rtt sittstllning fr passagerare i bakstet. Om bakstet bredvid det framfllda stet r upptaget ska maximal frsiktighet iakttas fr att garantera skerheten, t.ex. genom att det transporterade godset placeras s att bakstet inte kan fllas tillbaka vid en kollision bakifrn. Kr aldrig med ppen eller halvppen bagagelucka eftersom avgaser kan komma in i passagerarutrymmet frgiftningsrisk! verskrid aldrig den tilltna axelbelastningen och fordonets totalvikt - olycksrisk! Lt aldrig personer ka i bagagerummet! Se till att bakrutans vrmetrdar inte kan skadas av skavande freml. Dcktrycket mste anpassas till belastningen» Sidan 148. Fordon av klass N1 Läs och beakta först och på sidan 69. P fordon av klass N1 som inte r utrustade med skyddsgaller ska en surrningssats som uppfyller standarden EN12195 (1-4) anvndas fr faststtning av lasten. Fr en sker fordonsdrift r det mycket viktigt att elinstallationen fungerar felfritt. Se till att den inte skadas vid anpassning samt vid lastning och avlastning av lastutrymmet. Sten och frvaring 69

73 Fstelement Infstningsnt Bild 63 Bagagerum: Frankringsglor och fstelement Läs och beakta först och på sidan 69. I bagagerummet finns fljande fstelement» bild 63. A Frankringsglor fr att fixera kollin och infstningsnt. B Fstelement endast fr att fsta infstningsnt. Den maximalt tilltna belastningen p frankringsglorna r 3,5 kn (350 kg). Fllbara krokar Läs och beakta först och på sidan 69. Bild 64 Bagagerum: Fllbar krok P bda sidor av bagagerummet finns utfllbara krokar» bild 64 fr att fsta mindre bagage, t.ex. vskor. Bild 65 Infstningsnt: dubbel tvrficka, golvinfstningsnt/dubbla lngsgende fickor Läs och beakta först och på sidan 69. Infstningsexempel fr fstnt som dubbelt tvrfodral, golvfstnt» bild 65 - och dubbla lngsgende fickor» bild Den maximalt tilltna belastningen fr infstningsnten fr inte verskridas. Tunga freml skras inte tillrckligt - skaderisk! Den maximalt tilltna belastningen fr infstningsnten r 1,5 kg. Undvik att frvara vassa freml i nten - risk fr skador p nten. Infstning av bagagerummets bottenplatta Läs och beakta först och på sidan 69. Man kan placera den upplyfta bottenplattan mellan bakryggstden och bagagerumsskyddet, t.ex. fr att komma t reservhjulet. Den maximala tilltna belastningen fr krokarna r 7,5 kg. 70 Manvrering

74 Bagagerumsskydd Ntskiljevgg Bild 66 Demontera bagagerumsskyddet/bagagerumsskydd i den nedre positionen Läs och beakta först och på sidan 69. Om man vill transportera skrymmande gods kan bagagerumsskyddet demonteras vid behov. Lossa fstbanden 1» bild 66. Fll upp bagagerumsskyddet ngot. Ta ut skyddet ur fstena 2 genom att dra det bakt, eller genom att knacka ltt p skyddets undersida mellan fstena. Vid termontering av bagagerumsskyddet ska du frst skjuta in det i fstena 2 och sedan hnga upp fstbanden 1 p bakluckan. Bagagerumsskyddet kan ven placeras i nedre lget p stdelementen» bild I detta lge kan sm freml med en totalvikt p upp till 2,5 kg frvaras p bagagerumsskyddet. P bagagerumsskyddet fr inga freml placeras som vid en pltslig inbromsning eller vid en kollision kan skada passagerarna. Se till att bakrutans vrmetrdar inte kan skadas av frvarade freml. Bild 67 Anvnda ntskiljevggen bakom bak-/framstet Läs och beakta först och på sidan 69. Ntskiljevggen kan monteras bakom antingen de bakre eller de frmre stolarna. Montera ntskiljevgg bakom bakstena Demontera bagagerumsskyddet» sidan 71, Bagagerumsskydd. Ta ut ntskiljevggen ur fodralet. Fll ut de bda delarna av tvrstngen, tills det hrs att de hakar i. Stt in tvrstngen i fstet B» bild 67 frst p ena sidan och tryck framt. Stt p samma stt in tvrstngen p den andra sidan i fstet B. Hng karbinhakarna C p spnnbandsndarna i frankringsglorna bakom bakstena. Dra bandet p bda sidorna, frst p den ena och sedan p den andra sidan, genom spnnena. Demontera ntskiljevggen Lossa bltena p bda sidorna och haka av karbinhakarna C» bild 67. Skjut tvrstngen bakt frst p den ena sidan och drefter p den andra sidan. Tag ut tvrstngen ur fstena B. Packa ihop ntskiljevggen Tryck p den rda knappen p staget A» bild 67 - staget lossnar. Lgg in den hopvikta ntskiljevggen i fodralet och stng. Fst fodralet med hjlp av plastkarbinhakarna i glorna p bekldnaden till hger eller vnster i bagageutrymmet. Nr bagageluckan ppnas lyfts ven bagagerumsskyddet - risk fr att freml som ligger dr kanar framt! Sten och frvaring 71

75 Montering och demontering av ntskiljevggen bakom framstolarna sker p samma stt som bakom bakstena. Fr faststtning av karbinhakarna C» bild 67 ska fstglorna bakom framstena anvndas. Fr att utka bagagerummet kan bakstena demonteras. Montering och demontering av ntskiljevggen bakom bakstena med variabelt lastgolv» Sidan 72 sker p samma stt som fr baksten utan variabelt lastgolv. Fr att kroka fast karbinhakarna C» bild 67 ska de nedre fstglorna p infstningskilarna p frmre delen av det variabla lastgolvet anvndas. ppningen D i ntskiljevggen r avsedd fr genomfring av trepunktsbltet» sidan 14, Skerhetsblte fr bakstets mittplats. Läs och beakta först på sidan 72. Lyft upp delen med fstet och skra den genom att skjuta in den i spren som indikeras med pilar» bild 68. Demontering/montering av variabelt lastgolv Variabelt lastgolv i bagagerummet Inledning I detta kapitel finns information om: Dela upp bagagerum med variabelt lastgolv 72 Demontering/montering av variabelt lastgolv 72 Demontering/montering av brskenor 73 Demontering/montering av tvrskena och infstningskilar 73 Det variabla lastgolvet underlttar hanteringen av skrymmande bagage. Den tilltna belastningen p det variabla lastgolvet r 75kg. Utrymmet under det variabla lastgolvet kan anvndas fr att stuva olika freml. Dela upp bagagerum med variabelt lastgolv Bild 68 Delning av bagagerum Bild 69 Hopfllning/uttagning av variabelt lastgolv Läs och beakta först på sidan 72. Demontering Haka loss glorna A» bild 69 p den elastiska skiljevggen ur infstningspunkterna. Ls upp det variabla lastgolvet genom att vrida skringssprintarna B t vnster ca 180. Fll ihop det variabla lastgolvet med en rrelse i pilens riktning C. Fll upp det variabla lastgolvet i pilens riktning 1 och dra ut det i pilens riktning 2. Montering Lgg det variabla lastgolvet hopfllt p brskenorna. Fll ut det variabla lastgolvet. Ls det variabla lastgolvet genom att vrida skringssprintarna B» bild 69 t hger ca 180. Fst glorna A p den elastiska skiljevggen p infstningspunkterna. Vid montering av det variabla lastgolvet, kontrollera att brskenorna och det variabla lastgolvet r riktigt fsta. Om detta inte r fallet finns det risk fr att de kande skadas. 72 Manvrering

76 Demontering/montering av brskenor Demontering/montering av tvrskena och infstningskilar Bild 70 Bagagerum: Lossa lspunkter/ta ut brskenor Läs och beakta först på sidan 72. Demontering Lossa lspunkterna B» bild 70 p brskenorna med fordonsnyckeln eller med en platt skruvmejsel. Ta tag i brskenan A och ta ut den genom att dra den i pilens riktning 1. Gr p samma stt fr att demontera brskenan p den andra sidan av bagagerummet. Montering Stt brskenorna p sidorna i bagagerummet. Tryck p varje brskena p lspunkten B» bild 70 anslaget. Kontrollera att brskenorna sitter fast genom att dra i dem. Vid montering av det variabla lastgolvet, kontrollera att brskenorna och det variabla lastgolvet r riktigt fsta. Om detta inte r fallet finns det risk fr att de kande skadas. Bild 71 Bagagerum: Uttagning av tvrskena/uttagning av infstningskilar Läs och beakta först på sidan 72. Demontering Ta tag i tvrskenan» bild 71A och ta ut den genom att dra den i pilens riktning. Ta ut infstningskilarna genom dra i pilens riktning» bild Montering Stt infstningskilarna p infstningspunkterna och tryck dem fram till stoppet mot bagagerummets sidor. Stt in tvrskenan snett i infstningskilarna och tryck fram till stoppet. Kontrollera tvrskenans infstning genom att dra. Cykelhllare i bagagerummet Inledning I detta kapitel finns information om: Montering av tvrbalk 74 Montering av cykelhllare 74 Stta i cykel i cykelhllare 74 Skra cykelns stabilitet med ett spnnband 75 Vid transport av cyklar r det mycket viktigt att man kan garantera de kandes skerhet. Sten och frvaring 73

77 Var frsiktig vid hantering av cykeln - risk fr skador p fordonet! Montering av tvrbalk Bild 72 Montering av tvrbalk Dra ut skruven A» bild 73 ngot och skjut den lngsgende balken (aluminiumdelen) mot tvrbalken tills fattningen snpper fast. Skruva i skruven A i muttern. Lossa skruvarna B p cykelhllarens skjutbara del och skruva ut dem. Beroende p cykelns storlek ska du stlla in cykelhllarens skjutbara del i ngot av de mjliga lgena s att cykeln inte vidrr bagageluckan. Vi rekommenderar att den skjutbara delen av hllaren placeras s att det mellan skruven A och den skjutbara delen kan ses 7 hl. Stt i skruven B i nskat lge och dra t. Stta i cykel i cykelhllare Läs och beakta först och på sidan 73. Ta ut bagagerumsskyddet» Sidan 71. Fll fram eller demontera bakstet» Sidan 67. Lossa skringsskruvarna C» bild 72 och dra ut dem ngot fr att lsa upp fstena B. Stt tvrbalken A med den fasta delen p hger frankringsgla och sedan med den utdragbara delen av tvrbalken A p vnster frankringsgla. Tryck p fstena B tills de hakar i och skruva i skringsskruvarna C. Kontrollera tvrbalkens infstning genom att dra. Montering av cykelhllare Läs och beakta först och på sidan 73. Montera den godknda cykelhllaren p tvrbalken. Bild 73 Montering av cykelhllare Bild 74 Stt i cykeln/exempel med fste av framhjulet Läs och beakta först och på sidan 73. Innan man stter i cykeln ska man ta loss framhjulet. Lossa snabbspnnaren p cykelhllarens infstningsaxel och stll in den efter cykelgaffelbredden. Stt cykelgaffeln p infstningsaxeln och dra t med snabbspnnaren» bild Stll vnster cykelpedal framt fr att lttare kunna fsta framhjulet. Lossa skruven A» bild 73 på sidan 74 och skjut cykelhllaren tillsammans med den fastsatta cykeln t vnster s att styret och bagageutrymmets sidoruta inte kan kollidera. Stng frsiktigt bagageluckan utan att slppa den och kontrollera om det finns tillrckligt med plats mellan cykelstyret och bakrutan. Anpassa vid behov lget hos cykelhllarens skjutbara del s att det inte kan uppst kollision» Sidan 74. Stick in det demonterade framhjulet mellan vnster pedalvevarm och cykelram och spnn fast med ett spnnband p framgaffeln» bild 74 - eller fst det p ngot fstelement. Montering av den andra hllaren och infstning av cykeln sker p samma vis. 74 Manvrering

78 Skra cykelns stabilitet med ett spnnband Bild 75 Skra cyklarna Läs och beakta först och på sidan 73. Fr att lossa klmmans gummidel ska bda delarna tryckas mot varandra och klmman ppnas. Stt klmman med gummidelen fram (i frdriktningen) s lngt ner som mjligt p sadelstolpen och stng klmman» bild Vid transport av tv cyklar drar man spnnbandet» bild 75 - mellan sadlarna samtidigt som man drar cyklarna ifrn varandra. Hng karbinhakarna p spnnbandsndarna i frankringsglorna bakom bakstena» bild Dra spnnbandet genom spnnena p bda sidor efter varandra. Vid behov kan cyklarnas position i fordonet korrigeras ytterligare. Takrcke Inledning I detta kapitel finns information om: Taklast 75 Lastgodset p takrcket mste fstas skert - olycksrisk! Skra alltid lastgodset ordentligt med lmpliga och oskadade frankringslinor eller spnnband. Frdela lastgodset jmnt p takrcket. (fortsättning) Vid transport av tunga eller stora freml p takrcket frndras kregenskaperna genom att tyngdpunkten flyttas samt genom att vindfnget frstoras - olycksrisk! Anpassa drfr krstil och hastighet efter de aktuella omstndigheterna. Undvik abrupta och pltsliga kr- och bromsmanvrar. Anpassa hastigheten och krstilen efter sikt-, vder-, vgbane- och trafikfrhllandena. Den tilltna taklasten, det tilltna axeltrycket och den tilltna totalvikten fr fordonet fr under inga omstndigheter verskridas - olycksrisk! Vi rekommenderar att anvnda barnstolar ur sortimentet KODA originaltillbehr. Flj alltid medfljande monteringsanvisningar fr takrckessystemet vid hantering av takrcken. Se upp s att inte bagageluckan stter i taklasten nr den ppnas. Hjden p fordonet frndras genom monteringen av takrcket och lastgodset p detta. Jmfr hjden p fordonet med befintliga passagehjder, p t.ex. viadukter och garageportar. Demontera alltid takrcket fre inkrning i en biltvttanlggning. Var noga med att takantennen inte begrnsas av det fixerade lastgodset. Miljövård Brnslefrbrukningen stiger p grund av det hgre luftmotstndet. Om fordonet frn fabrik inte r utrustat med takreling, kan ett sdant kpas frn KODA originaltillbehr. Taklast Läs och beakta först och på sidan 75. Den tilltna taklasten (inklusive takrcket) p 75 kg och den godknda totalvikten fr fordonet fr inte verskridas. Vid anvndning av takrckessystem med lgre belastbarhet kan den tilltna taklasten inte utnyttjas. I dessa fall fr takrcket endast belastas upp till den maximala viktgrnsen som anges i monteringsanvisningarna. Sten och frvaring 75

79 Praktisk utrustning Inledning I detta kapitel finns information om: Mugghllare 76 Askkopp 76 Cigarettndare V-uttag 77 Kldkrokar 78 Parkeringsbiljetthllare 78 Lgg inget p instrumentbrdan. Freml som placerats dr kan under frd (vid inbromsning eller kurvkrning) glida ivg eller falla ner och avleda uppmrksamheten frn trafikfrhllandena - olycksrisk! Skerstll att inget freml som r placerat i mittkonsolen eller i andra frvaringsfack kan ramla ner p frarsidans golv under frd. Det gr d kanske inte att koppla ur, bromsa eller ge gas - olycksrisk! Aska och cigarett- eller cigarrfimpar fr bara lggas i askkoppen! Stll aldrig varma dryckesbehllare i mugghllaren. Nr fordonet rr sig kan den varma drycken stnka risk fr brnnskador! I hllarna fr inga freml placeras som vid en pltslig inbromsning eller vid en kollision kan skada passagerarna. Anvnd inga brckliga dryckeskrl (av t.ex. glas, porslin). Vid en olycka kan det leda till personskador. Lt inte ppna dryckesbehllare st i mugghllaren under frd. Vid till exempel inbromsning kan de skvalpa ut och skada elektriska komponenter eller stolsverdrag. Askkopp Mugghllare Bild 77 Mittkonsol: Askkopp fram/bak Läs och beakta först på sidan 76. Bild 76 Mugghllare Läs och beakta först på sidan 76. I frdjupningarna A» bild 76 kan man stlla tv dryckesbehllare. I frdjupningen B kan man stlla en dryckesbehllare. Askkoppen kan anvndas fr att slnga aska, cigaretter, cigarrer eller liknande». Demontering Tag ut askkoppen» bild 77 uppt. Montering Stt in askkoppen lodrtt. Stoppa aldrig brnnbara freml i askkoppen - brandfara! 76 Manvrering

80 Hll inte i locket nr askkoppen tas ut - risk att det bryts av. Cigarettndare Bild 78 Mittkonsol: Cigarettndare 12 V-uttag Bild 79 Bagagerum: Eluttag Läs och beakta först på sidan 76. Läs och beakta först på sidan 76. Manvrering Tryck in cigarettndarens tndarknapp» bild 78. Vnta tills tndarknappen hoppar ut. Ta genast ur cigarettndaren och anvnd den. Stick tillbaka cigarettndaren i eluttaget. Cigarettndaren fungerar ven om tndningen r frnslagen och tndningsnyckeln har dragits ur». Var frsiktig nr du anvnder cigarettndaren! Olmplig anvndning av cigarettndaren kan orsaka brnnskador. Nr du lmnar fordonet ska du aldrig lmna kvar personer som inte r helt sjlvstndiga, t.ex. barn, helt utan uppsikt i fordonet. De kan sl p cigarettndaren och brnna sig. ppningen fr cigarettndaren kan ven anvndas som 12 V-uttag fr elektriska frbrukare» Sidan V-uttaget (nedan kallat uttag) finns i frmre mittkonsolen» bild 78 på sidan 77 och i bagagerummet» bild 79. Anvndning Avlgsna kpan till eluttaget eller cigarrettndaren eller ppna kpan till eluttaget. Stick in kontakten till den elektriska frbrukaren i eluttaget. Uttaget och anslutna apparater kan ven anvndas vid frnslagen tndning eller utdragen tndningsnyckel». Felaktig anvndning av uttaget och elektriska tillbehr kan orsaka brand, brnnskador och andra svra skador. Nr du lmnar fordonet ska du aldrig lmna kvar personer som inte r helt sjlvstndiga, t.ex. barn, helt utan uppsikt i fordonet. Om den anslutna elektriska utrustningen blir fr varm, stng genast av den och koppla frn elanslutningen. 12 V-uttaget kan endast anvndas fr anslutning av godknda elektriska tillbehr med en total effektfrbrukning p upp till 120watt. verskrid aldrig det maximala effektuttaget d elsystemet i fordonet kan skadas. Vid frnslagen motor och inkopplade frbrukare laddas fordonets batteri ur risk fr urladdning av bilbatteriet! Fr att undvika skador p 12 V-uttaget ska du endast anvnda passande stickkontakter. Sten och frvaring 77

81 Anvnd endast tillbehr som r godknda enligt gllande riktlinjer med avseende p elektromagnetisk kompatibilitet. Fre pslagning eller avstngning av tndningen samt innan motorn startas ska du stnga av utrustning som r ansluten till 12 V-uttaget fr att undvika skador genom spnningssvngningar. Beakta bruksanvisningen till anslutna apparater! Kldkrokar Läs och beakta först på sidan 76. Kldkrokarna r placerade p handtaget i innertaket ver respektive bakdrr. Se till att upphngda klder inte skymmer sikten bakt. Hng endast upp ltta klder och var noga med att det inte finns tunga eller vassa freml i fickorna. Anvnd inte kldhngare fr upphngning av klder, eftersom detta inkrktar p huvudairbagens funktion. Den maximala tilltna belastningen fr krokarna r 2kg. Parkeringsbiljetthllare Bild 80 Vindruta: Parkeringsbiljetthllare Innan man kr ivg mste biljetten alltid avlgsnas s att frarens synflt inte begrnsas. Frvaringsfack Inledning I detta kapitel finns information om: Frvaringsfack p passagerarsidan 79 Kyla frvaringsfacket p passagerarsidan 79 Frvaringsfack p frarsidan 79 Frvaringsfickor p framstolarna 79 Glasgonfack 80 Frvaringsfack i mittkonsol 80 Frvaringsfack under framstolen 80 Armstd fram med frvaringsfack 81 Fllbart bord p mittryggstd 81 Frvaringsfack i drrarna 81 Frvaringsfack i bagagerummet 82 flexibelt frvaringsfack 82 Lgg inget p instrumentbrdan. Freml som placerats dr kan under frd (vid inbromsning eller kurvkrning) glida ivg eller falla ner och avleda uppmrksamheten frn trafikfrhllandena - olycksrisk! Skerstll att inget freml som r placerat i mittkonsolen eller i andra frvaringsfack kan ramla ner p frarsidans golv under frd. Det gr d kanske inte att koppla ur, bromsa eller ge gas - olycksrisk! Läs och beakta först på sidan 76. Parkeringsbiljetthllaren r till fr att fsta t.ex. parkeringsbiljetter. 78 Manvrering

82 Frvaringsfack p passagerarsidan Bild 81 Instrumentbrda: Frvaringsfack p passagerarsidan Om lufttillfrseln ppnas nr klimatanlggningen r frnkopplad strmmar friskluft eller luft frn passagerarutrymmet in i frvaringsfacket. Om man anvnder kupvrmen eller om man inte utnyttjar kylningen av frvaringsfacket, rekommenderar vi att lufttillfrseln stngs. Frvaringsfack p frarsidan Bild 83 Instrumentbrda: Frvaringsfack p frarsidan Läs och beakta först på sidan 78. ppna/stnga Dra handtaget fr luckan i pilens riktning» bild 81 och fll ner luckan. Fll upp luckan tills det hrs att den hakar i. P insidan av den nedre luckan finns en pennhllare. Läs och beakta först på sidan 78. Av skerhetsskl mste frvaringsfacken alltid vara stngda under frd. Kyla frvaringsfacket p passagerarsidan Bild 82 Frvaringsfack: hantera kylningen Det ppna frvaringsfacket under ljusomkopplaren» bild 83. Frvaringsfickor p framstolarna Bild 84 Frmre ryggstd: Frvaringsfickor Läs och beakta först på sidan 78. Med vridomkopplaren» bild 82 ppnas/stngs lufttillfrseln. Nr lufttillfrseln ppnats och klimatanlggningen r inkopplad strmmar kyld luft in i frvaringsfacket. Läs och beakta först på sidan 78. P baksidan av de frmre ryggstden finns frvaringsfickor» bild 84. Frvaringsfickorna r avsedda fr frvaring av t.ex. kartor, tidningar o.dyl. Lgg inga tunga freml i frvaringsfickorna - skaderisk! Sten och frvaring 79

83 Lgg inga stora freml i frvaringsfickorna, som t.ex. flaskor eller freml med vassa kanter frvaringsfickorna och stolsverdragen kan skadas. Glasgonfack Bild 85 Detalj av innertak: Glasgonfack Läs och beakta först på sidan 78. Det ppna frvaringsfacket i mittkonsolen» bild 86. Frvaringsfack under framstolen Bild 87 Framstol: Frvaringsfack Läs och beakta först på sidan 78. Tryck p locket till glasgonfacket vid listen, facket flls ner» bild 85. Frvaringsfacket fr endast ppnas fr att ta ut eller lgga i glasgon. Annars ska det hllas stngt. Lgg inga vrmeknsliga freml i glasgonfacket - de kan skadas. Den maximalt tilltna belastningen p glasgonfacket r 250 g. Läs och beakta först på sidan 78. Dra i handtaget fr att ppna luckan» bild 87. Hll i handtaget nr du stnger luckan tills facket r stngt. Av skerhetsskl mste frvaringsfacket alltid vara stngt under frd. Frvaringsfacket r avsett fr frvaring av sm freml med en vikt p upp till 1 kg. Frvaringsfack i mittkonsol Bild 86 Mittkonsol: Frvaringsfack 80 Manvrering

84 Armstd fram med frvaringsfack Läs och beakta först på sidan 78. Mittenryggstdet kan efter framfllning» sidan 67, Flla fram ryggstd och flla fram stet helt anvndas som armstd eller bord med mugghllare» bild 89. I frdjupningarna kan tv dryckesbehllare stllas. Stll aldrig varma dryckesbehllare i mugghllaren. Nr fordonet rr sig kan den varma drycken stnka risk fr brnnskador! Anvnd inga brckliga dryckeskrl (av t.ex. glas, porslin). Vid en olycka kan det leda till personskador. Bild 88 Armstd: Frvaringsfack/ppna frvaringsfack Läs och beakta först på sidan 78. Flla fram armstd Tryck p den nedre knappen p armstdets framsida» bild Fll fram armstdet och slpp knappen igen. ppna frvaringsfack Tryck p den vre knappen och fll upp frvaringsfackets lock» bild Nr armstdet r nerfllt kan rrelseutrymmet fr armarna vara begrnsat. I stadstrafik ska armstdet inte fllas ner. Lt inte ppna dryckesbehllare st i mugghllaren under frd. Vid till exempel inbromsning kan de skvalpa ut och skada elektriska komponenter eller stolsverdrag. Om mittenryggstdet ska vara framfllt under en lgre tid ska man se till att blteslset inte ligger under det - det kan deformera stoppningen och kldseln. Frvaringsfack i drrarna Fllbart bord p mittryggstd Bild 89 Bakste: Armstd Bild 90 Frvaringsfack: i framdrr/i bakdrr Läs och beakta först på sidan 78. I omrdet B» bild 90 i frvaringsfacket i framdrrarna finns en hllare fr flaskor. Fr att inte inkrkta p sidoairbagens arbetsomrde ska man endast anvnda omrdet A» bild 90 i frvaringsfacket fr att frvara freml som inte sticker ut. Sten och frvaring 81

85 Frvaringsfack i bagagerummet Bild 91 Frvaringsfack i sidopanelen Ta ut det genom att dra det mot dig. Det flexibla frvaringsfacket r avsett fr frvaring av sm freml med en totalvikt p upp till 8kg. Om det variabla lastgolvet» Sidan 72 i bagagerummet r monterat, kan inga flexibla frvaringsfack monteras. Läs och beakta först på sidan 78. P bda sidor av bagagerummet finns frvaringsfack» bild 91. Frvaringsfacken r avsedda fr frvaring av sm freml med en vikt p upp till 1,5 kg. flexibelt frvaringsfack Bild 92 Flexibelt frvaringsfack Praktik Inledning I detta kapitel finns information om: Frankringsglor 83 Stllbar skerhetsvgg bakom framstolarna 83 Montering av lastgolv 83 Justering av skerhetsvgg 83 Ndupplsning av lastrumslucka 84 Innerbelysning bak 84 Den last som ska transporteras ska alltid fstas s att den vid ndbromsning eller en krock med fordonet inte kan lossna och orsaka skador p passagerarna. Läs och beakta först på sidan 78. Det flexibla frvaringsfacket» bild 92 kan monteras p bagageutrymmets hgra sida. Montering Stt in bda ndarna av det flexibla frvaringsfacket i ppningarna i bagagerummets hgra sidobekldnad och skjut nert tills det lser. Demontering Ta tag i det flexibla frvaringsfacket p de bda vre hrnen. Tryck de vre hrnen int och lossa frvaringsfacket genom att dra det uppt. 82 Manvrering

86 Frankringsglor Montering av lastgolv Bild 93 Lastrum: Frankringsglor Läs och beakta först på sidan 82. P lastrummets sidor finns glor fr frankring av lasten» bild 93. Stllbar skerhetsvgg bakom framstolarna Bild 94 Stllbar skerhetsvgg Bild 95 gla fr lyft av lastgolvet/montering av lastgolvet med en plastkrok Läs och beakta först på sidan 82. Man kan fsta lastgolvet med en krok i ovankanten p bagagerumsluckans ppning, t.ex. fr att komma t reservhjulet. Lyft lastgolvet med glan» bild 95 - och fst det med plastkroken (denna r placerad under lastgolvets kant) i ovankanten p bagageluckans ppning» bild Justering av skerhetsvgg Läs och beakta först på sidan 82. Den stllbara skerhetsvggen bakom framstena kan flyttas upp till 100 mm fr att frbttra komforten fr frare och passagerare i framstet (gller endast fr vissa lnder). Bild 96 vre/undre fste fr skerhetsvggen Läs och beakta först på sidan 82. Gller endast fr vissa lnder. Fll upp lastgolvsdelen bakom skerhetsvggen. Sten och frvaring 83

87 Skruva ut en skruv i det vre omrdet p karossen» bild 96 - och en skruv i det nedre omrdet» bild Skjut skerhetsvggen till nskad position. Se till att den alltid skjuts till samma avstnd eller samma antal hl p varje sida, svl uppe som nere. Skruva in en skruv i det vre omrdet p karossen och en skruv i det nedre omrdet igen. Lt kontrollera tdragningsmomentet p skruvarna snarast mjligt med en momentnyckel. tdragningsmomentet ska vara 20 Nm. Anpassa lget fr lastgolvsdelens kpa bakom skerhetsvggen s att den motsvarar skerhetsvggens nya position. Fll lastgolvsdelen bakt. Ndupplsning av lastrumslucka Läs och beakta först på sidan 82. Bild 97 Ndupplsning av lastrumslucka Om det finns ett fel i centrallset kan lastrumsluckan lsas upp inifrn p fljande stt: Ta ut manvervajern mot dig och dra i den. Tryck mot lastrumsluckan fr att ppna den. Tryck tillbaka manvervajern igen. Innerbelysning bak Läs och beakta först på sidan 82. Pslagning Fr tckglaset till lget» bild 98. Frnslagning Fr tckglaset till lget O» bild 98. Drrkontaktkoppling Fr tckglaset till mittlget» bild 98. Bild 98 Innerbelysning Vi rekommenderar att man lter en fackverkstad byta gldlampan. 84 Manvrering

88 Vrmesystem och klimatanlggning Vrme, ventilation, kylning Inledning I detta kapitel finns information om: Luftmunstycken 85 Ekonomiskt handhavande av klimatanlggningen 86 Funktionsstrningar 86 Vrmeverkan r beroende av kylvtsketemperaturen; full vrmeeffekt uppns frst vid driftvarm motor. Vid inkopplad kylning sjunker temperaturen och luftfuktigheten i fordonet. Vid lga utetemperaturer frhindras imbildning p rutorna genom att kylningen sls p. Fr att ka kyleffekten kan luftcirkulationen kopplas in kortvarigt. Anvisningarna om luftcirkulation p klimatanlggningen» Sidan 89 resp. Climatronic» Sidan 91 mste beaktas. Det r viktigt fr trafikskerheten att alla fnsterrutor r fria frn is, sn och imma. Gr dig drfr frtrogen med korrekt handhavande av vrme och ventilation, avfuktning och avfrostning av fnsterrutorna, liksom med kylflkten. Fr att minska hlsorisken (t.ex. frkylning) ska fljande anvisningar fr anvndning av kylsystemet beaktas: Skillnaden mellan kuptemperatur och yttertemperatur fr inte vara strre n 5 C. Kylsystemet ska avaktiveras ca 10 minuter innan man slutar kra. Desinficering av klimatanlggningen resp. Climatronic ska utfras en gng om ret av en fackverkstad. Fr att uppvrmning och kylning ska fungera utan problem mste luftintaget framfr vindrutan vara fritt frn t.ex. is, sn och lv. Efter att kylningen kopplats till kan det droppa kondensvatten frn klimatanlggningens frngare och bilda en vattenpl under fordonet. Detta r allts inget tecken p otthet! Den frbrukade luften leds ut genom ventilationsppningar i det bakre omrdet av bagageutrymmet. Vi rekommenderar att man inte rker nr luftcirkulationen r tillkopplad eftersom rken som sugs frn fordonskupn avstts p klimatanlggningens frngare. Detta leder till bestende lukt nr klimatanlggningen r i drift, vilken endast kan tgrdas med stora insatser och hga kostnader (byte av frngare). Luftmunstycken Bild 99 Luftmunstycken Läs och beakta först och på sidan 85. Ur de ppnade luftmunstyckena strmmar beroende p vredets lge och de yttre klimatbetingelserna uppvrmd eller icke uppvrmd resp. kyld luft. Vid luftmunstyckena 3 och 4» bild 99 kan luftstrmriktningen frndras och de enskilda munstyckena kan ven stngas och ppnas. ppna luftmunstycke 3 och 4 Vrid det lodrta hjulet (luftmunstycke 3)» bild 99 eller det vgrta hjulet (luftmunstycke 4) till lge. Stnga luftmunstycke 3 och 4 Vrid det lodrta hjulet (luftmunstycke 3)» bild 99 eller det vgrta hjulet (luftmunstycke 4) till lge 0. Vrmesystem och klimatanlggning 85

89 ndra luftfldet frn luftmunstycke 3 och 4 Vrid p de horisontella lamellerna med hjlp av det skjutbara reglaget fr att ndra hjden p luftfldet» bild 99. Vrid p de vertikala lamellerna med hjlp av det skjutbara reglaget fr att ndra p luftfldets riktning i sidled. Lufttillfrseln till de enskilda munstyckena stlls in med luftfrdelningsreglaget C» bild 100 på sidan 86. Tck inte ver luftmunstyckena med freml. Ekonomiskt handhavande av klimatanlggningen Läs och beakta först och på sidan 85. Vid kyldrift frbrukar klimatanlggningens kompressor motoreffekt och pverkar drmed brnslefrbrukningen. Om det stillastende fordonets passagerarutrymme blivit mycket uppvrmt av solinstrlning, rekommenderar vi att man kortvarigt ppnar fnster och drrar s att den varma luften kan ventileras ut. Om rutorna r ppna br klimatanlggningen inte vara pslagen. Miljövård Genom att kra brnslesnlt snker man ocks de miljskadliga utslppen» Sidan 107. Funktionsstrningar Läs och beakta först och på sidan 85. Om kylningen inte arbetar vid yttertemperaturer ver +5 C freligger en funktionsstrning. Detta kan bero p fljande. En av skringarna har brunnit av. Kontrollera skringen och byt ut om ndvndigt» Sidan 166. Kylningen kopplas automatiskt frn tillflligt om motorns kylvtsketemperatur r fr hg» Sidan 29. Om man inte sjlv kan tgrda funktionsstrningen eller om kylningseffekten avtar, ska kylsystemet sls frn och hjlp uppskas hos en fackverkstad. Vrmesystem Inledning I detta kapitel finns information om: Manvrering 86 Instllning 87 Lufttercirkulation 87 Manvrering Bild 100 Vrmesystem: Reglage Funktioner hos enskilda reglage» bild 100 A Stlla in temperatur (vrid t vnster: temperaturen snks, vrid t hger: temperaturen hjs) B Stlla in flktstegen (steg 0: flkt av, steg 4: hgsta flkteffekt) C Stlla in riktningen p luftfldet» Sidan 85 Sl p/frn luftcirkulationen» Sidan 87 Reglagen A och C» bild 100 kan stllas i valfritt mellanlge. Fr att frhindra imbildning p rutorna ska flkten alltid vara tillkopplad. 86 Manvrering

90 Instllning Rekommenderade grundinstllningar fr vrmereglagen. Vridreglagets lge» bild 100 på sidan 86 Instllning A B C Symbolknapp» bild 100 på sidan 86 Luftmunstycken 4» bild 99 på sidan 85 Avfrosta vindruta och sidorutor Till anslag t hger 3 Sl ej p ppna och rikta mot sidorutan Befria vindruta och sidorutor frn imma nskad temperatur 2 eller 3 Sl ej p ppna och rikta mot sidorutan Snabbast uppvrmning Till anslag t hger 3 Sl p kortvarigt ppna Behaglig vrme nskad temperatur 2 eller 3 Sl ej p ppna Friskluftsfunktion - ventilation Till anslag t vnster nskat lge Sl ej p ppna Vi rekommenderar att luftmunstyckena 3» bild 99 på sidan 85 lmnas i ppet lge i alla driftlgen. Nr luftfrdelningen stlls endast mot rutorna, anvnds hela luftmngden fr avfrostning av rutorna och d leds ingen luft till golvutrymmet. Det kan leda till inskrnkning av vrmekomforten. Lufttercirkulation Vid lufttercirkulation frhindras att frorenad ytterluft kommer in i kupn, t.ex. vid krning i tunnlar och ker. P-/frnslagning Tryck p symbolknappen. Kontrollampan i knappen tnds. Tryck p symbolknappen igen. Kontrollampan i knappen slcks. Nr luftfrdelningsreglaget C» bild 100 på sidan 86 vrids i lge sls lufttercirkulationen automatiskt frn. Genom att trycka flera gnger p symbolknappen kan lufttercirkulationen sls p igen ven i detta lge. Lt aldrig lufttercirkulationen vara pslagen under lngre tid, eftersom den "frbrukade" luften kan trtta ut frare och passagerare, frsmra uppmrksamheten och eventuellt medfra att rutorna immar igen. Olycksrisken kar. Stng genast av lufttercirkulationen s snart fnsterrutorna immar igen. Klimatanlggning (manuell klimatanlggning) Inledning I detta kapitel finns information om: Manvrering 88 Instllning av manuell klimatanlggning 89 Lufttercirkulation 89 Kylsystemet fungerar endast nr fljande villkor r uppfyllda: Kylsystemet r pslaget» Sidan 88. Motorn r igng. Yttertemperaturen verstiger ca +2C. Flktomkopplaren r pslagen (lge 1-4). Vrmesystem och klimatanlggning 87

91 Om nskad kuptemperatur kan uppns utan att kylsystemet kopplas in, ska friskluftdrift vljas. Om kylvtsketemperaturen r fr hg sls kylsystemet frn fr att skerstlla motorkylningen. Under vissa omstndigheter d kylningen r tillkopplad kan det strmma luft med en temperatur p ca 5 C ur munstyckena. Vid lngvarig och ojmn frdelning av luftfldet ur munstyckena (speciellt i fotutrymmet) och stora temperaturskillnader, t.ex. vid urstigning ur fordonet, kan knsliga personer drabbas av frkylningssjukdomar. C Stlla in riktningen p luftfldet» Sidan 85 Sl p/frn luftcirkulationen» Sidan 89 Koppla till och frn klimatanlggningen Kontrollampan i symbolknappen lyser efter pslagning, ven om inte alla villkor fr kylsystemets funktion r uppfyllda» Sidan 87. Nr kontrollampan i knappen tnds r kylsystemet driftklart. Vi rekommenderar att klimatanlggningen rengrs en gng per r av en fackverkstad. Nr klimatanlggningen r igng kan motorvarvtalet eventuellt hjas fr att skerstlla tillrcklig vrmekomfort. Manvrering Bild 101 Klimatanlggning: Reglage Läs och beakta först på sidan 88. Funktioner hos enskilda reglage» bild 101 A Stlla in temperatur (vrid t vnster: temperaturen snks, vrid t hger: temperaturen hjs) B Stlla in flktstegen (steg 0: flkt av, steg 4: hgsta flkteffekt) 88 Manvrering

92 Instllning av manuell klimatanlggning Läs och beakta först på sidan 88. Rekommenderade grundinstllningar fr reglagen till klimatanlggningen. Instllning Vridreglagets lge» bild 101 på sidan 88 Knapp» bild 101 på sidan 88 A B C Avfrosta vindruta och sidorutor avlgsna imma a) nskad temperatur 3 eller 4 Sl ej p Automatiskt pslagen Luftmunstycken 4» bild 99 på sidan 85 ppna och rikta mot sidorutan Snabbast uppvrmning Till anslag t hger 3 Sl p kortvarigt Frnslagen ppna Behaglig vrme nskad temperatur 2 eller 3 Sl ej p Frnslagen ppna Snabbast avkylning Till anslag t vnster Kort4, drefter 2eller 3 Sl p kortvarigt b) Pslagen ppna Optimal kylning nskad temperatur 1, 2 resp. 3 Sl ej p Pslagen ppna och rikta mot taket Friskluftsfunktion - ventilation Till anslag t vnster nskat lge Sl ej p Frnslagen ppna a) I lnder med hg luftfuktighet rekommenderas inte denna instllning. Det kan leda till kraftig avkylning av fnsterglaset s att imbildning uppstr. b) Under vissa omstndigheter kan luftcirkulationen» Sidan 89 kopplas in automatiskt, d lyser symbolknappen. Vi rekommenderar att luftmunstyckena 3» bild 99 på sidan 85 lmnas i ppet lge i alla driftlgen. Lufttercirkulation Läs och beakta först på sidan 88. Vid lufttercirkulation frhindras att frorenad ytterluft kommer in i kupn, t.ex. vid krning i tunnlar och ker. P-/frnslagning Tryck p symbolknappen. Kontrollampan i knappen tnds. Tryck p symbolknappen igen. Kontrollampan i knappen slcks. Nr luftfrdelningsreglaget C» bild 101 på sidan 88 vrids i lge sls lufttercirkulationen automatiskt frn. Genom att trycka flera gnger p symbolknappen kan lufttercirkulationen sls p igen ven i detta lge. Lt aldrig lufttercirkulationen vara pslagen under lngre tid, eftersom den "frbrukade" luften kan trtta ut frare och passagerare, frsmra uppmrksamheten och eventuellt medfra att rutorna immar igen. Olycksrisken kar. Stng genast av lufttercirkulationen s snart fnsterrutorna immar igen. Vrmesystem och klimatanlggning 89

93 Climatronic (automatisk klimatanlggning) Inledning I detta kapitel finns information om: Reglage 90 Automatdrift 91 Instllning av temperatur 91 Lufttercirkulation 91 Reglera flkten 91 Avfrosta vindrutan 92 Climatronic i automatdrift skerstller bsta mjliga instllning av temperaturen p den utstrmmande luften, flkteffektlget och luftfrdelningen. ven solinstrlningen kompenseras av systemet s att ingen manuell reglering behvs i efterhand. Kylsystemet fungerar endast nr fljande villkor r uppfyllda: Kylsystemet r pslaget» Sidan 90. Motorn r igng. Yttertemperaturen verstiger ca +2C. Flkten r pslagen. Om kylvtsketemperaturen r fr hg sls kylsystemet frn fr att skerstlla motorkylningen. Vi rekommenderar att Climatronic rengrs en gng per r av en fackverkstad. Nr Climatronic r igng kan motorvarvtalet eventuellt hjas fr att skerstlla tillrcklig vrmekomfort. Reglage Bild 102 Climatronic: Reglage Knappar/vridreglage 1 Instllning av kuptemperatur» Sidan 91 Displayvisning Visning av vald kuptemperatur Grader Celcius resp. Fahrenheit, vxling av de visade temperaturenheterna» Sidan 91 Automatdrift klimatanlggning Ventilation resp. avfrostning av framruta Luftfldesriktning Lufttercirkulation pslagen Kylsystem pslaget Instllt flktvarvtal Knappar/vridreglage 10 Instllning av flktvarvtal» Sidan Sensor fr innertemperatur Automatdrift» Sidan 91 Ventilation resp. avfrostning av vindruta» Sidan 92 Luftstrm mot rutorna Luftstrm mot verkroppen Luftstrm i golvutrymmet 90 Manvrering

94 Sl p/frn lufttercirkulationen» Sidan 91 Sl p/sl frn klimatanlggningen Klistra inte ver eller tck fr sensorn fr innertemperaturen 11» bild 102 eftersom Climatronic d kan pverkas negativt. Automatdrift Automatdriften anvnds fr att hlla temperaturen konstant och avfukta fnsterrutorna i passagerarutrymmet. Pslagning Stll in en temperatur p mellan +18C och +29. Stll luftmunstyckena 3» bild 99 på sidan 85 och 4 s att luftstrmmen riktas ngot uppt. Tryck p knappen» bild 102 på sidan 90, p displayen visas. Automatdriften kan sls frn genom att en valfri knapp fr luftfrdelningen trycks in eller genom att flktvarvtalet kas eller minskas. Temperaturen regleras trots detta. Instllning av temperatur Stlla in temperatur Sl p tndningen. Vrid vridreglaget 1» bild 102 på sidan 90 t vnster eller hger fr att snka resp. hja temperaturen. Vxla mellan grader Celsius och grader Fahrenheit Tryck p och samtidigt och hll intryckt. P displayen visas uppgifterna i nskad temperaturenhet (pos. 3» bild 102 på sidan 90). Kuptemperaturen kan stllas in p mellan +18C och +29. Inom detta omrde regleras innertemperaturen automatiskt. Nr man vljer en temperatur under +18C, visas "LO" p displayen. Nr man vljer en temperatur ver +29 C, visas "HI" p displayen. I bda ndlgena arbetar Climatronic med maximal kyl- resp. vrmeeffekt. D sker ingen automatisk temperaturreglering. Vid lngvarig och ojmn frdelning av luftfldet ur munstyckena (speciellt i fotutrymmet) och stora temperaturskillnader, t.ex. vid urstigning ur fordonet, kan knsliga personer drabbas av frkylningssjukdomar. Lufttercirkulation Vid lufttercirkulation frhindras att frorenad ytterluft kommer in i kupn, t.ex. vid krning i tunnlar och ker. Pslagning Tryck p symbolknappen» bild 102 på sidan 90. P displayen visas symbolen. Frnslagning Tryck p symbolknappen» bild 102 på sidan 90 igen. Symbolen p displayen slocknar. Lt aldrig lufttercirkulationen vara pslagen under lngre tid, eftersom den "frbrukade" luften kan trtta ut frare och passagerare, frsmra uppmrksamheten och eventuellt medfra att rutorna immar igen. Olycksrisken kar. Stng genast av lufttercirkulationen s snart fnsterrutorna immar igen. Om lufttercirkulationen r inkopplad i ca 15 minuter, brjar symbolen p displayen att blinka fr att indikera att luftcirkulationen har varit inkopplad under en lng tid. Om lufttercirkulationen inte stngs av blinkar symbolen i ca 5 minuter. Reglera flkten Climatronic stller in flktstegen automatiskt i frhllande till innertemperaturen. Flktstegen kan dock anpassas manuellt efter behov. Vrid vridreglaget 10» bild 102 på sidan 90 t vnster eller hger fr att minska resp. hja flktvarvtalet. Sls flkten frn, stngs ocks Climatronic av. Det instllda flktvarvtalet indikeras genom att respektive antal segment i symbolen 9» bild 102 på sidan 90 visas p displayen. Vrmesystem och klimatanlggning 91

95 Den "frbrukade" luften kan orsaka trtthet hos frare och passagerare, minska uppmrksamheten och ibland imma igen rutorna. Olycksrisken kar. Stng inte av Climatronic under lngre tid n ndvndigt. Sl genast till Climatronic s snart rutorna brjar imma. Avfrosta vindrutan Pslagning Tryck p symbolknappen» bild 102 på sidan 90. Frnslagning Tryck p symbolknappen» bild 102 på sidan 90 igen eller p symbolknappen. Mer luft strmmar ur luftmunstyckena 1 och 2» bild 99 på sidan 85. Temperaturregleringen sker automatiskt. Kommunikation och multimedia Universell telefonfrberedelse GSM II Inledning I detta kapitel finns information om: Mobiltelefon och radioutrustning 92 Inledande information 93 Intern telefonbok 93 Manvrera telefonen med multifunktionsratten 94 Stta i telefon med adapter 94 Fra telefonsamtal med hjlp av adaptern 95 Ansluta mobiltelefon till handsfreeanordning 95 Symboler p MAXI DOT-displayen 96 Betjna telefonen p MAXI DOT-displayen 96 Mobiltelefon och radioutrustning KODA tillter anvndning av mobiltelefon och radioutrustning med fackmssigt monterad ytterantenn och en maximal sndareffekt p upp till 10 Watt. Informera dig om mjligheterna gllande montering och anvndning av mobiltelefon och radioutrustning med sndareffekt p mer n 10W hos en KODA-partner. Vid anvndning av mobiltelefon eller radioutrustning kan det uppst funktionsstrningar p fordonets elektronik. Det kan bero p fljande: Ingen ytterantenn. Felaktigt monterad ytterantenn. Sndareffekt ver 10 watt. I frsta hand ska uppmrksamheten gnas t krningen! Som frare br du det fulla ansvaret fr framfrandet av fordonet. Anvnd apparaten s att du i varje trafiksituation har full kontroll ver fordonet i annat fall uppstr olycksrisk! Beakta gllande nationella bestmmelser fr anvndning av mobiltelefoner i fordonet. 92 Manvrering

96 (fortsättning) Anvndning av mobiltelefoner eller radioutrustning i fordon utan en speciell utvndig antenn resp. felaktigt installerad utvndig antenn kan leda till en kning av styrkan p det elektromagnetiska fltet i kuputrymmet. Radioutrustning, mobiltelefoner eller hllare fr inte monteras p kporna till krockkuddar eller i det omedelbara verkningsomrdet fr en krockkudde. Lt aldrig en mobiltelefon ligga kvar p ett ste, p instrumentbrdan eller p annan plats dr den kan slungas ivg vid en pltslig bromsmanver, en olycka eller vid en kollision. Fre lufttransport av fordonet mste Bluetooth-funktionen kopplas frn av en fackverkstad. Vi rekommenderar att en fackverkstad utfr installation av mobiltelefoner och radioutrustning i fordonet. Inte alla mobiltelefoner som har kommunikation via Bluetooth r kompatibla med den universella telefonfrberedelsen GSMII. Kontakta en KODA-partner fr att ta reda p om din telefon r kompatibel med den universella telefonfrberedelsen GSM II. Rckvidden fr Bluetooth-anslutningen fr handsfreesystemet r begrnsad till fordonets kuputrymme. Rckvidden r beroende av frhllandena p platsen, som t.ex. hinder mellan apparaterna, och av strningar frn andra apparater. Om mobiltelefonen t.ex. befinner sig i en jackficka, kan detta leda till svrigheter med att upprtta anslutning med handsfreesystemet eller med dataverfringen. Inledande information Den universella telefonfrberedelsen GSMII (handsfreeanordning) erbjuder komfortmanvrering av mobiltelefon med rststyrning via multifunktionsratten, adaptern, radion eller navigationssystemet. Den universella telefonfrberedelsen GSMII omfattar fljande funktioner: Intern telefonbok» Sidan 93. Komfortmanvrering av telefonen via multifunktionsratten» Sidan 94. Betjning av telefonsamtal med hjlp av adaptern» Sidan 95. Betjning av telefonen p MAXI DOT-displayen» Sidan 96. Rststyrning av telefonen» Sidan 97. Musikuppspelning frn telefonen eller andra multimediaapparater» Sidan 98. All kommunikation mellan en mobiltelefon och handsfreeanordningen i fordonet sker med hjlp av Bluetooth-teknologi. Adaptern anvnds endast fr att ladda upp telefonen och fr signalverfring till den externa fordonsantennen. Fljande anvisningar mste beaktas» sidan 92, Mobiltelefon och radioutrustning. Intern telefonbok En intern telefonbok ingr i handsfreeanordningen. Denna interna telefonbok kan anvndas beroende p mobiltelefontypen. Nr telefonens frsta anslutning har upprttats brjar systemet att ladda telefonboken frn telefonen och frn SIM-kortet till minnet i styrenheten. Vid varje ytterligare anslutning av telefonen med handsfreeanordningen sker endast en uppdatering av den aktuella telefonboken. Uppdateringen kan ta ngra minuter. Under denna tid kan du anvnda den telefonbok som lagrades vid den senaste avslutade uppdateringen. Nya lagrade telefonnummer visas frst efter att uppdateringen avslutats. Om det under uppdateringen sker en telefonhndelse (t.ex. inkommande eller utgende samtal, dialog via rststyrning), avbryts uppdateringen. Efter att telefonhndelsen avslutats brjar uppdateringen om p nytt. I den interna telefonboken finns 2500 lediga minnesplatser. Varje kontakt kan innehlla upp till 4 nummer. Nr antalet laddade kontakter verstiger 2500, r telefonboken inte fullstndig. Kommunikation och multimedia 93

97 Manvrera telefonen med multifunktionsratten Bild 103 Multifunktionsratt: manvrera telefonen Fr att fraren ska avledas s lite som mjligt frn trafiken vid anvndning av telefonen finns knappar placerade p ratten fr enkel betjning av grundfunktionerna i telefonen» bild 103. Detta gller emellertid endast om fordonet r utrustat med universell telefonfrberedelse frn fabrik (handsfreeanordning). Om positionsljuset r inkopplat r knapparna och symbolerna och p multifunktionsratten ocks belysta. Knapp/instllningsratt» bild 103 tgrd Funktion 1 Kort tryck Ta emot samtal, avsluta samtal, ingng till telefonens huvudmeny, lista ver slagna nummer 1 Lngt tryck Avvisa samtal, senast uppringda nummer a), till-/frnkoppling av rststyrning b) 2 Kort tryck Till-/frnkoppling av rststyrning 2 Vrid uppt ka ljudvolymen 2 Vrid nert Minska ljudvolymen a) Gller fr fordon med navigationssystemet Amundsen+. b) Gller fr fordon utan navigationssystemet Amundsen+. Stta i telefon med adapter Bild 104 Universell telefonfrberedelse Endast en telefonhllare levereras frn fabriken. En adapter fr telefonen kan erhllas frn KODA originaltillbehr. Montering Skjut frst in adaptern A i pilens riktning» bild 104 nda in i hllaren. Tryck sedan adaptern ltt nedt tills den klickar i. Stt i telefonen i adaptern A (enligt tillverkarens anvisningar). Demontering Tryck samtidigt p sidosprrarna p hllaren» bild 104 och ta ur telefonen med adaptern. Om man tar ut telefonen ur adaptern under samtalet kan det leda till att anslutningen avbryts. Nr man tar ut telefonen avbryts anslutningen med den fabriksmonterade antennen, och drigenom frsmras kvaliteten p sndnings- och mottagningssignalen. Dessutom avbryts laddningen av telefonens batteri. 94 Manvrering

98 Fra telefonsamtal med hjlp av adaptern Bild 105 Principskiss: Adapter med en knapp/adapter med tv knappar Funktionsversikt fr knappen» bild 105 (PTT - "push to talk") p adaptern. Till-/frnkoppling av rststyrning. Besvara/avsluta samtal. P ngra adaptrar finns frutom knappen ven knappen SOS A» bild 105. Tryck p knappen i 2 sekunder fr att ringa nummer 112 (ndsamtal!). Ansluta mobiltelefon till handsfreeanordning Fr att ansluta en mobiltelefon med handsfree-enheten krvs det att de bda apparaterna kopplas ihop. Nrmare information om detta finns i bruksanvisningen till mobiltelefonen. Parningen genomfrs i fljande steg: Aktivera Bluetooth och synligheten av mobiltelefonen i mobiltelefonen. Sl p tndningen. P MAXI DOT-displayen ska du vlja menyn Telefon - Ny anvndare och vnta tills styrenheten har avslutat skningen. I menyn ver funna apparater, vlj din mobiltelefon. Bekrfta PIN-koden 1). Nr handsfreesystemet visas p mobiltelefonens display (som standard SKO- DA_BT) ska du inom 30 sekunder mata in PIN-koden 1) och vnta tills enheterna parats ihop 2). Fr att slutfra parningen ska du bekrfta den nya anvndarprofilen p MAXI DOTdisplayen. Om det inte finns ngon ledig plats fr att upprtta en ny anvndarprofil, radera en befintlig anvndarprofil. Under hopkopplingsfrloppet fr ingen annan mobiltelefon vara ansluten till handsfree-enheten. Upp till fyra mobiltelefoner kan kopplas ihop med handsfree-enheten, varvid endast en mobiltelefon kan kommunicera med handsfree-enheten. Synligheten p handsfree-enheten sls automatiskt frn 3 minuter efter att tndningen slagits till och sls ven frn om mobiltelefonen ansluts till handsfreeenheten. terstlla synligheten p handsfree-enheten Om det inte gr att koppla ihop mobiltelefonen med handsfree-enheten inom 3minuter efter att tndningen slagits p, kan synligheten p handsfree-enheten terstllas under 3 minuter p fljande stt: Genom att tndningen sls p och frn. Genom att rststyrningen sls p och stngs av. P MAXI DOT-displayen i menypunkten Bluetooth - Synlighet. Upprtta anslutning med en redan kopplad mobiltelefon Efter att tndningen slagits p upprttas anslutningen automatiskt fr en redan kopplad mobiltelefon 2). Kontrollera p mobiltelefonen om den automatiska anslutningen har upprttats. Avbryta anslutningen Genom att man drar ur tndningsnyckeln. Genom att man kopplar frn handsfree-enheten frn mobiltelefonen. Genom att man kopplar frn anvndaren p MAXI DOT-displayen i menypunkten Bluetooth - Anvndare. 1) Beroende p Bluetooth-versionen i mobiltelefonen visas antingen en automatiskt genererad 6-siffrig PINkod eller s mste PIN-koden 1234 manuellt matas in. 2) Mnga mobiltelefoner har en meny i vilken auktorisering av upprttande av Bluetooth-anslutningen genomfrs genom inmatning av en kod. Nr inmatning r ndvndig fr auktorisering, mste detta alltid gras genom att Bluetooth-anslutningen upprttas p nytt. Kommunikation och multimedia 95

99 tgrda problem med anslutningen Om systemet meddelar Ingen ansluten telefon hittad ska mobiltelefonens driftlge kontrolleras. r mobiltelefonen pslagen? Har PIN-koden matats in? r Bluetooth aktiv? r mobiltelefonens synlighet aktiv? Har mobiltelefonen redan parats ihop med handsfreeanordningen? Om det finns en passande adapter fr mobiltelefonen ska mobiltelefonen endast anvndas i adaptern som r isatt i telefonhllaren fr att hlla strlningen frn mobiltelefonen i fordonet p ett minimum. Genom att mobiltelefonen placeras i adaptern i telefonhllaren skerstlls optimal sndar- och mottagareffekt. Symboler p MAXI DOT-displayen Symbol Betydelse Telefonbatteriets laddningsniv a) Signalstyrka a) En telefon r ansluten med handsfreeanordningen. Handsfreeanordningen r synlig fr andra apparater. En multimediaenhet r ansluten med handsfreeanordningen. a) Denna funktion stds endast av vissa mobiltelefoner. Betjna telefonen p MAXI DOT-displayen I menyn Telefon kan fljande menypunkter vljas: Telefonbok Sl nummer 1) Samtalslistor Rstbrevlda Bluetooth 1) Instllningar 2) Tillbaka Telefonbok I menypunkten Telefonbok finns listan ver sparade kontakter i telefonminnet och p mobiltelefonens SIM-kort. Sl nummer I menypunkten Sl nummer kan nskat telefonnummer anges. Med hjlp av det rfflade hjulet vljs de nskade siffrorna efter varandra och bekrftas genom ett tryck p det rfflade hjulet. Man kan vlja siffrorna 0-9, symbolerna,, # och funktionerna Avbryta, Ringa, Radera. Samtalslistor I menypunkten Samtalslistor kan man vlja fljande menypunkter: Missade samtal Slagna nummer Mottagna Rstbrevlda I menypunkten Rstbrevlda r det mjligt att stlla in numret till rstbrevldan 1) och drefter ringa upp numret. Bluetooth I menypunkten Bluetooth kan man vlja fljande menypunkter. Anvndare - versikt ver lagrade anvndare Ny anvndare - skning efter nya telefoner som finns inom mottagningsomrdet Synlighet - aktivering av telefonenhetens synlighet fr andra apparater Mediaspelare Aktiv apparat Ansl. apparater Sk Telefonnamn - mjlighet att ndra namnet p telefonenheten (frinstllt SKO- DA_BT) 1) P fordon med navigationssystemet Amundsen+ kan denna funktion kommas t via menyn fr navigationssystemet. Se» bruksanvisningen fr navigationssystemet Amundsen+. 2) P fordon med navigationssystemet Amundsen+ finns inte denna funktion. 96 Manvrering

100 Instllningar I menypunkten Instllningar kan man vlja fljande menypunkter. Telefonbok Aktualisera 1) Sortering Efternamn Namn: Ringsignal Tillbaka tergng till telefonens startmeny. Rststyrning Inledning I detta kapitel finns information om: Dialog 97 Rstkommandon 98 Dialog Tiden under vilken systemet r redo att ta emot och genomfra rstkommandon betecknas som dialog. Systemet ger akustiska svarsmeddelanden och leder dig vid behov genom de aktuella funktionerna. Optimal frstelse av rstkommandon beror p flera faktorer. Tala med normal ljudstyrka, utan betoning och verfldiga pauser. Undvik dligt uttal. Stng drrarna, fnstren och solluckan fr att utestnga eller minska strande ljud utifrn. Vid hgre hastigheter rekommenderar vi att man talar hgre fr att verrsta det frhjda ljudet frn omgivningen. Begrnsa ljuden i fordonet under dialogen, t.ex. passagerare som talar samtidigt. Tala inte nr systemet avger ett meddelande. Mikrofonen fr rstmanvrering r placerad i innertaket och riktad mot frare och passagerare. Drfr kan frare och passagerare anvnda anordningen. Ange telefonnummer Man kan mata in telefonnumret som en kontinuerlig rad av siffror som lses upp efter varandra (hela numret p en gng) eller i form av sifferblock (uppdelat genom korta pauser). Efter varje siffersekvens (separerad med korta pauser) upprepas alla de siffror som hittills identifierats av systemet. Siffrorna 09, symbolerna +,, # r tilltna. Systemet knner inte igen sammansatta sifferkombinationer, som t.ex. tjugotre, utan endast enskilda siffror (tv, tre). Sl p rststyrning Tryck kort p knappen p adaptern» bild 105 på sidan 95. Tryck kort p knappen 1 p multifunktionsratten» sidan 94, Manvrera telefonen med multifunktionsratten. Sl frn rststyrning Om systemet just spelar upp ett meddelande, mste man avsluta det just uppspelade meddelandet p fljande stt: Tryck kort p knappen p adaptern. Tryck kort p knappen 1 p multifunktionsratten. Om systemet vntar p ett rstkommando kan man sjlv avsluta dialogen p fljande stt: Med rstkommandot AVBRYT, Tryck p knappen p adaptern. Tryck kort p knappen 1 p multifunktionsratten. Vid ett inkommande samtal avslutas dialogen omedelbart. Rststyrning kan endast anvndas p fordon som r utrustade med multifunktionsratt med telefonstyrning eller en telefonhllare och adapter. 1) P fordon med navigationssystemet Amundsen+ kan denna funktion kommas t via menyn fr navigationssystemet. Se» bruksanvisningen fr navigationssystemet Amundsen+. Kommunikation och multimedia 97

101 Rstkommandon Grundlggande rstkommandon Rstkommando HELP DIAL XYZ PHONE BOOK CALL LIST DIAL NUMBER REDIAL MUSIC a) FURTHER OPTIONS SETTINGS CANCEL tgrd Efter detta kommando terger systemet alla mjliga kommandon. Med detta kommando rings kontakten frn telefonboken upp. Efter detta kommando kan man t.ex. spela upp telefonboken, anpassa eller radera en rstinmatning fr kontakten o.dyl. Lista ver uppringda nummer, missade samtal o.dyl. Efter detta kommando kan ett telefonnummer matas in fr att upprtta en anslutning med den nskade mottagaren. Efter detta kommando ringer systemet upp det senast uppringda numret. Uppspelning av musik frn mobiltelefonen eller annan ansluten enhet. Efter detta kommando erbjuder systemet ytterligare kontextberoende kommandon. Val fr instllning av Bluetooth, dialog osv. Dialogen avslutas. a) P fordon med navigationssystemet Amundsen+ kan denna funktion kommas t via menyn fr navigationssystemet. Se» bruksanvisningen fr navigationssystemet Amundsen+. Om ett rstkommando inte knns igen, svarar systemet med "Sorry?" och kommandot kan matas in igen. Efter ett andra felaktigt frsk upprepar systemet hjlpen. Efter det tredje felaktiga frsket fljer svaret "Cancelled" och dialogen avslutas. Ett eget rstkommando kan ven sparas med hjlp av rststyrningen i menyn FUR- THER OPTIONS. Multimedia Inledning I detta kapitel finns information om: Musiktergivning via Bluetooth 98 Manvrera radio och navigationssystem p multifunktionsratten 99 AUX- och MDI-ingngar 99 Musiktergivning via Bluetooth Den universella telefonfrberedelsen GSMII gr det mjligt att spela upp musik via Bluetooth frn apparater som t.ex. MP3-spelare, mobiltelefon eller Notebook. Fr att kunna spela upp musik via Bluetooth r det ndvndigt att frst para ihop apparaten med handsfreeanordningen via menyn Telefon - Bluetooth - Mediaspelare. Uppspelningen av musik skts frn den anslutna apparaten. Den universella telefonfrberedelsen GSM II gr det mjligt att styra musikuppspelningen ven via handsfreeanordningen med fjrrkontrollen» sidan 98, Rstkommandon. Apparaten som ska anslutas mste ha std fr Bluetooth A2DP-profil, se bruksanvisningen fr den anslutna apparaten. Lagra rstinmatning till en kontakt Om den automatiska namnidentifieringen inte fungerar tillfredsstllande fr vissa kontakter, finns mjlighet att fr dessa kontakter spara en egen rstinmatning i menyn Telefonbok - Rstmrke - Spela in. 98 Manvrering

102 Manvrera radio och navigationssystem p multifunktionsratten Bild 106 Multifunktionsratt: Manverknappar Radion och navigationssystemet kan naturligtvis ven betjnas p sjlva utrustningen. En beskrivning finns i tillhrande bruksanvisning. Om positionsljuset r inkopplat r ven knapparna p multifunktionsratten belysta. Knapparna gller alltid fr det driftstt i vilket radion resp. navigationssystemet befinner sig i. Fljande funktioner kan utfras genom att man trycker resp. vrider p knapparna. P multifunktionsratten finns knappar fr att betjna grundfunktionerna p den fabriksinbyggda radion och navigationssystemet» bild 106. Knapp/instllningsratt» bild 106 tgrd Radio, trafikmeddelande CD/MP3/Navigation 1 Kort tryck Koppla till/frn ljud 1 Lngt tryck Koppla till/frn apparat 1 Vrid uppt ka ljudvolymen 1 Vrid nert Minska ljudvolymen 2 Kort tryck Vxla till nsta sparade radiostation Avbryta trafikmeddelande Vxla till nsta spr 2 Lngt tryck Skning framt Snabbskning framt 3 Kort tryck Vxla till fregende sparade radiostation Avbryta trafikmeddelande Vxla till fregende spr 3 Lngt tryck Skning bakt Snabbskning bakt P fordon med universell telefonfrberedelse GSMII skiljer sig funktionerna p knapp 1» Sidan 94. Hgtalarna i fordonet r anpassade fr en utgngseffekt frn radio och navigationssystem p 4x20 W. AUX- och MDI-ingngar Ingngen AUX r placerad under armstdet fram och r mrkt med. MDI-ingngen (AUX och USB) r placerad framtill under frvaringsfacket p passagerarsidan. AUX- och MDI-ingngarna anvnds fr anslutning av externa ljudkllor (t.ex. ipod eller MP3-spelare) och fr uppspelning av musik frn dessa apparater via fordonets fabriksmonterade radio resp. navigationssystem. Instruktionerna finns i respektive bruksanvisning till radion eller navigationssystemet. Kommunikation och multimedia 99

103 Krning Start och krning Starta och stnga av motorn Inledning I detta kapitel finns information om: Elektronisk startskring (startsprr) 100 Tndningsls 101 Starta motorn 101 Stnga av motorn 101 Motorn kan endast startas med lmplig originalnyckel. Nr den kalla motorn startas kan krljudet under en kort stund vara hgre. Detta r normalt och inget man behver oroa sig ver. Under frd med avstngd motor mste tndningsnyckeln alltid vara i lge 2» bild 107 på sidan 101 (tndning pslagen). Detta lge indikeras genom att kontrollamporna lyser. Om detta inte r fallet kan det hnda att styrningen pltsligt lses - olycksrisk! Dra ut tndnyckeln ur tndningslset frst nr fordonet har stannat helt (genom tdragning av handbromsen). I annat fall kan styrningen lsas - olycksrisk! Lmna aldrig kvar nyckeln i fordonet nr du lmnar fordonet. Obehriga personer, t.ex. barn, kan lsa upp fordonet och sl p tndningen eller starta motorn risk fr personskador eller olycka! Lmna aldrig fordonet utan uppsikt nr motor r igng olycks-, skade- eller stldrisk! Stng aldrig av motorn innan fordonet str stilla olycksrisk! Lt aldrig motorn vara igng i ej ventilerade eller stngda utrymmen (t.ex. i garage) - frgiftningsrisk och livsfara! Lt inga freml, som t.ex. trasor eller verktyg, ligga kvar i motorrummet. Risk fr brand och motorskador. Tck aldrig motorn med extra isoleringsmaterial (t.ex. med ett tcke) - risk fr brandfara! Startmotorn fr endast aktiveras nr motorn str stilla. Om startmotorn aktiveras med motorn igng 3» bild 107 på sidan 101 kan startmotorn eller motorn skadas. Om motorn inte startar vid andra startfrsket heller kan skringen fr brnslepumpen vara defekt. Kontrollera skringen och byt vid behov ut den» Sidan 166 eller besk en fackverkstad. S snart motorn startat ska du genast slppa tndnyckeln startmotorn kan annars skadas. Starta ej motorn genom att bogsera igng den risk fr motor- och katalysatorskador! Som starthjlp kan batteriet frn ett annat fordon anvndas» sidan 163, Starthjlp. Undvik hga varvtal, full gas och hg belastning av motorn s lnge motorn inte har uppntt arbetstemperatur - risk fr motorskador! Efter en lngre tid av hg motorbelastning ska motorn inte stngas av omedelbart efter krningen, utan frst ltas g p tomgng i cirka 1 minut. S frhindras eventuell vrmeackumulation i den avstngda motorn. Miljövård Lt inte motorn varmkras nr fordonet str stilla. Om mjligt ska du kra ivg genast nr motorn startat. Drmed nr motorn snabbare sin arbetstemperatur och utslppen av skadliga mnen blir mindre. Efter avstngning av tndningen kan kylflkten (ven med avbrott) fortstta att arbeta i ca 10minuter. Elektronisk startskring (startsprr) Läs och beakta först och på sidan 100. I nyckelns grepp finns en elektronisk krets. Med dess hjlp kopplas startsprren frn nr nyckeln stts i tndningslset. Nr tndnyckeln dras ut ur tndningslset aktiveras den elektroniska startsprren automatiskt. Om man frsker starta med en ej godknd nyckel, startar motorn inte. P MAXI DOT-displayen visas fljande: Startsprr aktiv. 100 Krning

104 Tndningsls Läs och beakta först och på sidan 100. Bild 107 Positioner fr bilnyckeln i tndningslset Bensinmotorer» bild Tndningen frnslagen, motorn avstngd, ratten kan lsas 2 Tndning pslagen 3 Starta motorn Dieselmotorer» bild Brnsletillfrsel avbruten, tndningen frnslagen, motorn avstngd, ratten kan lsas Frgldning av motorn, tndningen tillslagen Starta motorn Fr att lsa rattlset vrider man ratten med urdragen tndnyckel tills man hr att lstappen gr i ls. Om styrningen r lst och nyckeln inte kan eller endast med svrighet kan vridas till position 2» bild 107, ska ratten rras fram och tillbaka - detta lser upp ratten. Vi rekommenderar att du alltid lser rattlset nr du lmnar fordonet. Drmed frsvrar man stld av fordonet. Starta motorn Läs och beakta först och på sidan 100. Fordon med dieselmotorer r utrustade med frgldningssystem. Frgldningskontrollampan tnds efter att tndningen slagits p. Nr kontrollampan slocknar ska motorn genast startas. Under tiden frgldning pgr ska inga strre elektriska frbrukare kopplas in - fordonets batteri belastas d ondigt mycket. Tillvgagngsstt vid start av motorn Dra t handbromsen ordentligt. Stll vxelspaken i tomgngslge resp. vxelvljaren i lge P eller N. Sl p tndningen 2» bild 107 på sidan 101. Trampa ner och hll nere kopplingspedalen (fordon med manuell vxellda) eller bromspedalen (fordon med automatisk vxellda), tills motorn har startat. Vrid nyckeln till position 3 till ndlget och slpp genast - ge ingen gas. Nr man slpper gr bilnyckeln tillbaka till lge 2. Om motorn inte startar inom ca 10 sekunder, vrid nyckeln till position 1. Upprepa starten efter ca en halv minut. Stnga av motorn Läs och beakta först och på sidan 100. Stng av motorn genom att vrida tndningsnyckeln till position 1» bild 107 på sidan 101. Bromsar Inledning I detta kapitel finns information om: Information om bromsning 102 Handbroms 102 Start och krning 101

105 Nr motorn r avstngd krvs mer kraft fr att bromsa - olycksrisk! Vid inbromsning med ett fordon med manuell vxellda, ilagd vxel och lgre varvtalsomrde ska kopplingspedalen trampas ner. Om man inte gr detta kan det leda till smre funktion p bromskraftsfrstrkaren - olycksrisk! Vid eftermontage av en frontspoiler, hjulsidor osv. mste det skerstllas att lufttillfrseln till framhjulsbromsen inte begrnsas. Annars kan det leda till verhettning av frambromsarna, vilket kan pverka funktionen av bromssystemet negativt - olycksrisk! Nr du lmnar fordonet ska du aldrig lmna personer som till exempel kan lossa handbromsen eller ta ut vxel utan uppsikt i fordonet. Fordonet kan sttas i rrelse - olycksrisk! Flj rekommendationerna fr nya bromsbelgg» Sidan 107. Lt aldrig bromsarnas slipas ner genom att pedalen hlls ltt nedtryckt nr inte bromsning krvs. Detta leder till verhettning av bromsarna och drmed till lngre bromsstrcka och strre frslitning. Information om bromsning Läs och beakta först och på sidan 102. Om en fullstndig bromsning genomfrs och styrenheten fr bromssystemet bedmer situationen fr den efterfljande trafiken som farlig, blinkar bromsljuset automatiskt. Nr hastigheten snkts till under 10km/h eller fordonet har stannats, avslutas bromsljusets blinkande och vergr till varningsblinkersen. Efter acceleration eller vid fortsatt krning kopplas varningsblinkersen frn automatiskt. Innan en lngre strcka i kraftig nedfrslutning krs, ska hastigheten minskas och nedvxling till nrmast lgre vxel ske. Drigenom nyttjas motorns bromsverkan och bromsarna avlastas. Mste man nd bromsa, ska detta inte gras stadigt utan i intervaller. Slitage Bromsbelggens slitage r i hg grad beroende av driftsvillkoren och krsttet. Om man kr mycket i stadstrafik och korta strckor eller mycket sportigt, nts bromsbelggen snabbare ner. Under dessa svrare frhllanden ska bromsbelggens tjocklek kontrolleras redan fre nsta servicetillflle hos en fackverkstad. Fukt eller vgsalt Bromsverkan kan frsmras om bromsskivor och bromsbelgg r fuktiga eller vertckta med ett is- eller saltskikt p vintern. Bromsarna ska d rengras och torkas genom flera inbromsningar. Korrosion Korrosion p bromsskivorna och nedsmutsning av belggen pskyndas vid lnga stillestndstider och ringa anvndning. Bromsarna ska rengras genom flera inbromsningar. Fel i bromssystemet Om det konstateras att bromsstrckan pltsligt blivit lngre och att bromspedalen mste trampas ner lngre, kan det finnas ett fel i bromssystemet. Sk genast upp en fackverkstad och anpassa krsttet drefter, d du inte knner till den exakta omfattningen av skadorna. Lg bromsvtskeniv Vid en fr lg bromsvtskeniv kan det uppst strningar i bromssystemet. Bromsvtskans niv vervakas elektroniskt» sidan 37, Bromssystem. Bromskraftsfrstrkare Bromskraftsfrstrkaren frstrker trycket som bromspedalen genererar. Bromskraftsfrstrkaren fungerar bara nr motorn r igng. Handbroms Läs och beakta först och på sidan 102. Dra t Dra upp handbromsspaken helt. Bild 108 Handbroms Lossa Dra upp handbromsspaken och tryck samtidigt in sprrhuvudet» bild 108. Fr ner spaken helt med intryckt sprrhuvud. 102 Krning

106 Vid tdragen handbroms och tillslagen tndning lyser kontrollampan fr handbromsen. att den tdragna handbromsen ska lossas helt. En endast delvis lossad handbroms leder till verhettning av de bakre bromsarna. Detta kan pverka funktionen hos bromssystemet negativt - olycksrisk! Nr fordonet stannat ska du alltid frst dra t handbromsen ordentligt och drefter lgga i ettans vxel (fordon med manuell vxellda) resp. fra vxelvljaren till P-lget (fordon med automatvxellda). Manuell vxling och pedaler Inledning I detta kapitel finns information om: Manuell vxling 103 Pedaler 103 Manuell vxling Bild 109 Vxlingsschema fr 5-vxlad manuell vxellda Trampa alltid ned kopplingspedalen helt vid vxling. Detta motverkar ondigt slitage p kopplingen. Vid vxling ska vxelrekommendationen beaktas» Sidan 30. Lgg endast i backvxeln nr fordonet str stilla. Tryck in kopplingspedalen och hll den helt nedtryckt. Fr att undvika vxelljud, vnta en stund innan du lgger i backvxeln. Vid ilagd backvxel och tillslagen tndning lyser backstrlkastarna. Lgg aldrig i backvxeln under frd - olycksrisk! Hll inte handen p vxelspaken under krning, svida du inte vxlar. Trycket frn handen kan leda till verdriven frslitning av vxlingsmekanismen. Pedaler Manvrering av pedalerna fr under inga omstndigheter hindras! I frarfotutrymmet fr endast en golvmatta som r fst i tv passande infstningspunkter anvndas. Anvnd endast medfljande golvmattor eller golvmattor frn KODA originaltillbehr, vilka fsts p tv infstningspunkter. I frarens golvutrymme fr inga freml finnas - fara genom frhindrade rrelser eller begrnsningar i pedalrrelserna! Automatisk vxellda Inledning I detta kapitel finns information om: Lgen och manvrering av vxelvljare 104 Manuell vxling (Tiptronic) 105 Start och krning 105 Funktionsstrningar 106 Ndupplsning av vxelvljare 106 Undvik att ge gas nr fordonet str stilla och motorn r igng om lget fr krning framt ndras - olycksrisk! Stll aldrig om vxelvljaren till lge R eller P under frd - olycksrisk! Nr fordonet str stilla, motorn r igng och vxelvljaren str i lge D, S eller R mste fordonet hllas med bromspedalen. Vid tomgngsvarvtal blir kraftverfringen inte helt avbruten - fordonet kryper fram. Start och krning 103

107 Om man under frd oavsiktligen rkar stlla vxelvljaren i lge N mste man slppa gasen och vnta tills motorn ntt tomgngsvarvtal innan man kan stlla vxelvljaren i ett krlge. Vid temperaturer under -10C kan motorn endast startas i vxelvljarlge P. Nr fordonet stoppas i uppfrsbacke ska du aldrig frska hlla det p plats med hjlp av gaspedalen risk fr skador p vxelldan. Nr tndningen slagits frn kan tndnyckeln bara dras ut om vxelvljaren str i lge P 1). Lgen och manvrering av vxelvljare Bild 110 Vxelvljare/MAXI DOT-display: Vxelvljarens lgen Läs och beakta först och på sidan 103. Vid pslagen tndning visas svl vxellget som den aktuellt ilagda vxeln p displayen 1» bild 110. Med vxelvljaren kan fljande lgen vljas» bild 110. P - parkeringslge I detta lge r drivhjulen mekaniskt sprrade. Parkeringslget fr endast lggas i nr fordonet str stilla. R - backvxel Backvxeln kan endast lggas i nr fordonet str stilla och motorn arbetar p tomgng. Innan man lgger i lge R frn lge P eller N mste bromspedalen trampas ner och sprrknappen i vxelvljaren samtidigt tryckas in. N - neutral (tomgngslge) Kraftverfringen till drivhjulen avbryts i detta lge. D - lge fr krning framt (normalprogram) I lge D kopplas vxlarna fr krning framt automatiskt in, beroende p motorbelastning, aktivering av gaspedalen och fordonshastighet. S - lge fr krning framt (sportprogram) Vxlarna fr krning framt kopplas automatiskt upp eller ned vid hgre motorvarvtal i lge S n i lge D. Nr vxelvljaren flyttas till lge S frn lge D mste sprrknappen i vxelvljarhandtaget tryckas in. Lossa vxelvljaren ur lge P eller N (vxelvljarsprr) Vxelvljaren r sprrad i lge P och N, fr att lget fr krning framt inte oavsiktligen ska kunna lggas i och fr att fordonet inte drigenom ska sttas i rrelse. I kombiinstrumentet lyser kontrollampan» Sidan 43. Vxelvljaren lossas genom att bromspedalen trampas ner och sprrknappen i vxelvljarhandtaget samtidigt trycks in. Vid snabb omstllning via position N (t.ex. frn R till D) blockeras inte vxelvljaren. Drigenom r det exempelvis mjligt att gunga loss ett fordon som krt fast. Om vxelvljaren befinner sig i lge N lngre n 2 sekunder nr bromspedalen inte r nertrampad, lser vxelvljarsprren. Vxelvljarsprren fungerar endast nr fordonet str stilla och vid hastigheter upp till 5km/h. Om man vill flytta vxelvljaren frn lge P till lge D eller vice versa, ska vxelvljaren frflyttas med en snabb rrelse. Drigenom frhindras att lge R eller N oavsiktligen lggs i. 1) Gller endast fr vissa lnder. 104 Krning

108 Manuell vxling (Tiptronic) Bild 111 Vxelvljare/MAXI DOT-display: ilagd vxel Läs och beakta först och på sidan 103. Tiptronic gr det mjligt att manuellt lgga i vxlar med vxelvljaren. Detta lge kan vljas bde nr fordonet str stilla och under frd. Det aktuella vxelvljarlget visas p displayen 1» bild 111. Vid vxling ska vxelrekommendationen beaktas» Sidan 30. Omkoppling till manuell vxling Fr vxelvljaren frn lge D t hger resp. t vnster p hgerstyrda bilar. Uppvxling Fr vxelvljaren framt +» bild 111. Nedvxling Fr vxelvljaren bakt -» bild 111. Vid acceleration vxlar vxelldan automatiskt upp ett steg kort innan maximalt tilltet motorvarvtal ns. Om en lgre vxel vljs vxlar vxelldan ner frst nr motorn inte lngre riskerar att vervarvas. Det kan vara en frdel att utnyttja den manuella vxlingen t.ex. i kuperad terrng. Genom nedvxlingen minskas bromsbelastningen och bromsarnas frslitning» sidan 102, Information om bromsning. Start och krning Läs och beakta först och på sidan 103. Starta Starta motorn. Tryck ner bromspedalen och hll den nertryckt. Tryck p sprrknappen i vxelvljarhandtaget och hll den intryckt. Stll vxelvljaren i nskat lge» Sidan 104 och slpp sprrknappen. Slpp bromspedalen och ge gas. Stanna Trampa ner bromspedalen och stanna fordonet. Tryck ner bromspedalen och hll den nertrampad tills du fortstter att kra. Vid tillflliga stopp, t.ex. i korsningar, behver vxelvljaren inte lggas i lge N. Parkera Trampa ner bromspedalen och stanna fordonet. Dra t handbromsen ordentligt. Tryck p sprrknappen i vxelvljarhandtaget och hll den intryckt. Stll vxelvljaren i lge P och slpp sprrknappen igen. Kick-down Kick-down-funktionen gr det mjligt att erhlla maximal acceleration fr fordonet under frd. Nr gaspedalen trampas ner helt aktiveras kick down-funktionen i valfritt krprogram. Vxelldan vxlar ner en eller flera vxlar beroende p hastighet och motorvarvtal och fordonet accelererar. Uppvxling till hgre vxel sker frst nr maximalt tilltet motorvarvtal uppns. En alltfr hftig acceleration kan leda till att fraren frlorar kontrollen ver fordonet, framfr allt p hala krbanor - olycksrisk! Start och krning 105

109 Funktionsstrningar Läs och beakta först och på sidan 103. Ndprogram Vxelldan kopplar om till ndprogram om en strning uppsttt i systemet fr den automatiska vxelldan. Ndprogrammet knnetecknas t.ex. av fljande: Endast bestmda vxlar vljs. Backvxeln R kan inte anvndas. Man kan inte koppla om till Tiptronic-lge. verhettning av vxellda Vxelldan kan verhettas t.ex. genom stndigt upprepade accelerationer eller genom stop-and-go-krning. verhettningen visas genom att kontrollampan tnds» sidan 36, Kopplingen till automatvxelldan DSG verhettad. Om vxelldan har kopplat om till ndprogram ska en fackverkstad uppskas. Ndupplsning av vxelvljare Läs och beakta först och på sidan 103. Bild 112 Ndupplsning av vxelvljare Om det uppstr ett fel p vxelvljarsprren eller ett avbrott i strmtillfrseln (t.ex. urladdat bilbatteri, trasig skring) kan vxelvljaren inte lngre flyttas p normalt stt frn lge P och fordonet kan inte lngre flyttas. Vxelvljaren mste ndupplsas p fljande stt: Dra t handbromsen ordentligt. Dra frsiktigt upp frmre vnster och hger kpa. Dra upp den bakre kpan. Tryck med ett finger p den gula plastdelen i pilens riktning» bild 112. Tryck samtidigt in sprrknappen i vljarspaken och stll vxelvljaren i lge N. Om vxelvljaren ter stlls i lge P, sprras den p nytt. Inkrning Inledning I detta kapitel finns information om: Ny motor 106 Nya dck 107 Nya bromsbelgg 107 Ny motor Motorn ska kras in under de frsta 1500km. Upp till 1000 kilometer Kr inte fortare n 3/4 av topphastigheten fr ilagd vxel, dvs. upp till 3/4 av hgsta tilltna varvtalet. Ge inte full gas. Undvik hga motorvarvtal. Kr inte med slp. Frn 1000 till 1500 kilometer Hj belastningen p motorn gradvis till hgsta hastigheten p respektive vxel, dvs. hgsta tilltna varvtal. Det rda intervallet p varvrknarskalan markerar det omrde, i vilket systemet brjar begrnsa motorvarvtalet. Under de frsta drifttimmarna har motorn en hgre inre friktion n senare, nr alla rrliga delar ntt in sig mot varandra. Krsttet under de frsta ca 1500km bestmmer resultatet av inkrningsfrloppet. ven efter inkrningstiden ska ondigt hga motorvarvtal undvikas. P fordon med manuell vxellda ska nsta hgre vxel lggas i allra senast nr det rda omrdet ns. Flj vxlingsrekommendationen» sidan 30, Vxelrekommendation. Mycket hga motorvarvtal vid acceleration (gasgivning) begrnsas automatiskt». 106 Krning

110 Vid fordon med manuell vxellda ska ondigt lga motorvarvtal undvikas. Vxla ner nr motorn inte lngre gr jmnt. Flj vxlingsrekommendationen» sidan 30, Vxelrekommendation. Motorn r inte skyddad mot hga motorvarvtal som orsakas av felaktig nervxling, vilket kan leda till en pltslig hjning av motorvarvtalet ver det hgsta tilltna varvtalet och drmed medfra skador p motorn. Varva aldrig en kall motor till hga varvtal - varken vid stillastende fordon eller vid krning p respektive vxel. Miljövård Kr aldrig med ondigt hgt motorvarvtal. Tidig uppvxling bidrar till att spara brnsle, minskar driftljudet och skonar miljn. Nya dck Nya dck mste frst "kras in" d de till en brjan inte har uppntt sin bsta vidhftningsfrmga. Kr drfr mycket frsiktigt de frsta 500 km. Nya bromsbelgg Nya bromsbelgg har till en brjan nnu inte bsta mjliga bromsverkan och mste frst "slipas in". Kr drfr mycket frsiktigt de frsta 200 km. Ekonomisk krning och miljskydd Inledning I detta kapitel finns information om: Frutseende krning 107 Energisparande vxling 108 Undvik full gas 108 Minska tomgngskrning 108 Undvik kortstrckor 109 Kontrollera dcktrycket 109 Undvik ondig ballast 109 Regelbundet underhll 109 Spara elektrisk energi 110 Miljmedvetenhet 110 Fordonet r frn fabrik utrustat med de tekniska frutsttningar som krvs fr en lg brnslefrbrukning och en ekonomisk drift. Hos KODA lggs stor vikt p minsta mjliga miljpverkan. Fr att dessa egenskaper ocks ska kunna utnyttjas p bsta stt och bibehllas, r det ndvndigt att beakta fljande anvisningar i detta kapitel. Brnslefrbrukning, miljbelastning och frslitning av motor, bromsar och dck beror huvudsakligen p fljande tre faktorer. personligt krstt, krfrhllanden, tekniska frutsttningar. Genom ett frutseende och ekonomiskt krstt kan brnslefrbrukningen snkas med ca 1015 %. Brnslefrbrukningen pverkas ocks av yttre omstndigheter som fraren inte har ngot inflytande ver. Frbrukningen stiger p vintern eller under frsvrande frhllanden, vid dligt skick p vgen etc. Brnslefrbrukningen kan tydligt avvika frn det frbrukningsvrde som anges av tillverkaren, till fljd av exempelvis varierande yttertemperatur, vderfrhllanden och krstt. Vid acceleration ska man hlla varvtalet s att hg brnslefrbrukning och uppkomst av resonans i fordonet undviks. Alla uppgifter om hastighet och varvtal gller endast vid driftsvarm motor. Frutseende krning Läs och beakta först på sidan 107. Vid acceleration frbrukar fordonet som mest brnsle, drfr ska ondiga accelerationer och inbromsningar undvikas. Om man kr p ett frutseende stt, behver man bromsa mindre och drigenom ven accelerera mindre. Lt fordonet rulla fritt eller anvnd motorbromsen nr s r mjligt, exempelvis om nsta trafikljus str p rtt. Start och krning 107

111 Energisparande vxling Läs och beakta först på sidan 107. Tidig uppvxling sparar brnsle. Bild 113 Principskiss: Brnslefrbrukning il/ 100 km i beroende p ilagd vxel Manuell vxellda Kr endast ngra fordonslngder p frsta vxeln. Vxla upp till nsta hgre vxel nr ett varvtal p ca 2000 varv/min har uppntts. Ett effektivt stt att spara brnsle r att vxla upp tidigt. Flj vxlingsrekommendationen» sidan 30, Vxelrekommendation. En i rtt tid ilagd vxel kan pverka brnslefrbrukningen» bild 113. Automatisk vxellda Trampa p gaspedalen lngsamt. Trampa dock inte ner den till kick-down-lget» Sidan 105. Om man manvrerar gaspedalen lngsamt vljs automatiskt ett ekonomiskt program. Läs och beakta först på sidan 107. Man sparar brnsle om man kr lngsammare. Genom finknslig acceleration snks inte bara brnslefrbrukningen avsevrt, utan miljpverkan och frslitningen p fordonet pverkas ocks positivt. Den maximala hastigheten fr fordonet ska helst aldrig utnyttjas. Brnslefrbrukning, utslpp av skadliga mnen och fordonsljud tilltar verproportionellt vid hga hastigheter.» bild 114 visar frhllandet mellan brnslefrbrukningen och hastigheten. Om man bara utnyttjar fordonets hgsta mjliga hastighet till 3/4, sjunker brnslefrbrukningen till hlften. Minska tomgngskrning Läs och beakta först på sidan 107. ven tomgngskrning kostar brnsle. P fordon som ej har START/STOPP-system ska motorn stngas av ven i bilker, vid jrnvgsbommar och trafikljus med lnga rdfaser. Redan efter ett stopp p sekunder blir brnslebesparingen strre n den brnslemngd som krvs fr en ny start av motorn. Det drjer mycket lnge innan motorn blir driftsvarm p tomgng. Under varmkrningsfasen ligger emellertid frslitning och utslpp av skadliga mnen p srskilt hg niv. Kr drfr ivg genast efter start av motorn. Undvik d dock hga motorvarvtal. Undvik full gas Bild 114 Principskiss: Brnslefrbrukning i l/ 100km och hastighet ikm/h. 108 Krning

112 Undvik kortstrckor Bild 115 Principskiss: Brnslefrbrukning i l/ 100km vid olika temperaturer ven i stadstrafik, dr man mste accelerera ofta, pverkar fordonets vikt brnslefrbrukningen negativt. Som tumregel gller att frbrukningen stiger med cirka 1 l/ 100km fr varje 100kg vikt. Genom det frhjda luftmotstndet frbrukar fordon med olastat takrcke vid en hastighet p km/h cirka 10 % mer brnsle n normalt. Läs och beakta först på sidan 107. Korta krstrckor kostar frhllandevis mycket brnsle. Drfr rekommenderar vi att du undviker att kra strckor under 4km nr motorn r kall. En kall motor frbrukar mest brnsle direkt efter start. Efter ngra kilometer sjunker frbrukningen till cirka 10 l/100km. Frbrukningen normaliseras nr motorn och katalysatorn har uppntt driftstemperatur. Avgrande i detta sammanhang r ocks omgivningens temperatur. Bilden» bild 115 visar brnslefrbrukningen efter tillryggalggande av en bestmd strcka vid en temperatur p +20C och en temperatur p -10C. Kontrollera dcktrycket Läs och beakta först på sidan 107. Rtt dcktryck sparar brnsle. Kontrollera alltid rtt dcktryck» Sidan 148. Vid fr lgt dcktryck mste dcken vervinna ett hgre rullmotstnd. Drmed stiger inte bara brnslefrbrukningen, utan dckslitaget kar och kregenskaperna frsmras. Dcktrycket ska alltid mtas med kalla dck. Regelbundet underhll Läs och beakta först på sidan 107. En dligt instlld motor drar ondigt mycket brnsle. Genom regelbundet underhll av fordonet p en fackverkstad skapas frutsttningar fr brnslesnl krning. Ett vl underhllet fordon pverkar trafikskerheten och vrdebevarandet positivt. En dligt instlld motor kan leda till att brnslefrbrukningen blir 10 % hgre n normalt! Kontrollera oljenivn regelbundet, t.ex. vid tankning. Oljefrbrukningen r i hg grad beroende av motorns belastning och varvtal. Beroende p krstt kan oljefrbrukningen uppg till 0,5l/1000km. Det r normalt att oljefrbrukningen fr en ny motor frst efter en viss drifttid uppnr sitt lgsta vrde. Oljefrbrukningen fr ett nytt fordon kan drfr bedmas korrekt frst efter en krstrcka p ca 5000km. Miljövård Genom att anvnda syntetiska lgfriktionsoljor kan man uppn ytterligare snkt frbrukning. Kontrollera regelbundet marken under fordonet. Om dr finns flckar av olja eller andra drivvtskor, lt kontrollera fordonet hos en fackverkstad. Vi rekommenderar att du lter genomfra det regelbundna underhllet p fordonet hos en KODA-servicepartner. Undvik ondig ballast Läs och beakta först på sidan 107. Transport av ballast kostar brnsle. Varje ytterligare kilo vikt frhjer brnslefrbrukningen. Drfr rekommenderar vi att man inte medfr ondig ballast. Start och krning 109

113 Spara elektrisk energi Läs och beakta först på sidan 107. Med hjlp av generatorn produceras och levereras strm nr motorn r igng. Ju fler elektriska frbrukare som r inkopplade i fordonntet, desto mer brnsle krvs fr att driva generatorn. Drfr rekommenderar vi att du stnger av elektriska frbrukare nr dessa inte lngre behvs. Miljmedvetenhet Läs och beakta först på sidan 107. I samband med konstruktion, materialval och tillverkning av din nya KODA spelar miljhnsyn en vsentlig roll. Bland annat beaktades fljande punkter speciellt: Konstruktiva tgrder Demonteringsvnligt utfrande av anslutningar. Frenklad demontering genom moduluppbyggnad. Rmaterial med frbttrad artrenhet. Mrkning av alla plastdelar enligt VDA-rekommendation 260. Snkt brnslefrbrukning och mindre avgasutslpp av CO 2. Minimering av mngden brnsle som rinner ut vid olycka. Snkt ljudniv. Materialval Strsta mjliga anvndning av teranvndbara material. Klimatanlggning med freonfritt kylmedel. Inget kadmium. Ingen asbest. Reducering av "avdunstning" frn plaster. Tillverkning Hlrumskonservering utan lsningsmedel. Lsningsmedelsfri konservering fr transport frn tillverkare till kund. Anvndning av lsningsmedelsfria limmer. Ingen anvndning av freon vid tillverkningen. Ingen anvndning av kvicksilver. Anvndning av vattenlslig lackfrg. Omhndertagande och tervinning av uttjnta fordon KODA anpassar sig efter kraven p mrket och p produkterna med avseende p skydd av miljn och resurssnlhet. Alla nya KODA-fordon r tervinningsbara till 95 % och kan lmnas in gratis 1) fr tervinning. I mnga lnder finns heltckande tervinningssystem som tar hand om ditt fordon. Efter inlmning erhller du ett bevis som dokumenterar det miljriktiga omhndertagandet. Nrmare information om omhndertagande och tervinning av uttjnta fordon kan fs hos en fackverkstad. Undvika skador p fordonet Inledning I detta kapitel finns information om: Allmnna anvisningar 110 Krning genom vattensamlingar p gator 111 Allmnna anvisningar Tnk p att inte skada lgt sittande fordonsdelar som t.ex. spoiler och avgassystem, i synnerhet i fljande situationer. Vid krning p dliga gator och vgar. Vid krning ver trottoarkanter. Vid krning p branta ramper eller liknande. Detta gller speciellt vid fordon med sportchassi och vid full last i fordonet. 1) Under frbehll att nationella bestmmelser uppfylls. 110 Krning

114 Krning genom vattensamlingar p gator Bild 116 Maximalt tillten vattenniv vid krning genom vattensamlingar Under vattnet kan det finnas hl, slam eller stenar dolda, vilka frsvrar eller frhindrar krning genom vattensamlingar. Undvik att kra genom saltvatten eftersom salt kan frorsaka korrosion. Om fordonet kommit i kontakt med saltvatten ska den spolas ordentligt med stvatten. Vi rekommenderar att man lter en fackverkstad kontrollera fordonet efter krning genom vatten. Krning utomlands Fr att undvika skador p fordonet vid krning genom vattensamlingar (t.ex. versvmmade gator) ska fljande beaktas: Faststll vattendjupet fre krning genom vatten. Vattennivn fr maximalt n listen p underprofilen» bild 116. Kr allra hgst med gngfart. Vid en hgre hastighet kan det bildas en vg framfr fordonet, vilken kan orsaka att vatten trnger in i motorns luftinsugssystem eller i andra delar av fordonet. Stanna under inga omstndigheter fordonet i vattnet, kr inte bakt och stng aldrig av motorn. Krning genom vatten, slam, gyttja osv. kan frsmra bromsverkan och frlnga bromsstrckan - risk fr olyckor! Undvik abrupta och pltsliga bromsmanvrar direkt efter vattengenomkrningen. Efter krning genom vatten mste bromsarna snarast mjligt rengras och f torka genom intervallbromsning. Genomfr inbromsningar fr att torka och rengra bromsskivorna endast nr trafikfrhllandena s tillter. Andra trafikanter fr inte utsttas fr fara. Om vatten trnger in i motorns insugningssystem, utstts motordelarna fr allvarlig skaderisk! Nr man kr genom vattensamlingar kan vissa delar av fordonet som t.ex. motor, vxellda, chassi eller elsystem skadas svrt. Mtande fordon skapar vgor, vilka kan verstiga den tilltna vattenhjden fr ditt fordon. Inledning I detta kapitel finns information om: Blyfri bensin 111 Strlkastare 111 I vissa lnder lnder kan KODA-servicepartnerntet vara begrnsat eller inte alls utbyggt. Av denna orsak kan anskaffning av vissa reservdelar vara ngot komplicerad och reparationsarbeten kan endast i begrnsad omfattning utfras p fackverkstder. Blyfri bensin Fordon med bensinmotor fr endast tankas med blyfri bensin» sidan 135, Blyfri bensin. Information om tankstllen som erbjuder blyfri bensin finns t.ex. hos bilklubbar. Strlkastare Strlkastarnas halvljus r asymmetriskt instllt. De lyser kraftigare lngs vgkanten p den sida dr man kr. Vid krning i lnder som kr p motsatt sida av krbanan jmfrt med hemlandet, blndar det asymmetriska halvljuset mtande trafik. Fr att undvika att mtande trafik blndas, mste man lta en fackverkstad genomfra en anpassning av strlkastarna. Mer information om anpassning av strlkastarna kan du f frn en fackverkstad. Start och krning 111

115 Hjlpsystem Bromshjlpsystemen Inledning I detta kapitel finns information om: Stabiliseringssystem (ESC) 112 Lsningsfritt bromssystem (ABS) 113 Antispinnsystem (ASR) 113 Elektronisk differentialsprr (EDS) 113 Brnslebrist kan orsaka oregelbunden motorgng eller motorstopp. Bromshjlpsystemen kan d sttas ur funktion - olycksrisk! Anpassa hastigheten och krstilen efter aktuella sikt-, vder-, vgbane- och trafikfrhllanden. Den kade skerheten frn bromshjlpsystemet fr inte leda till att man tar strre risker - olycksrisk! Vid en ABS-strning, uppsk omgende en fackverkstad. Anpassa krsttet efter skadan p ABS-systemet, eftersom du inte knner till den exakta omfattningen p skadorna och begrnsningen av bromsverkan. Fr att skerstlla att bromshjlpsystemet fungerar korrekt mste likadana och av tillverkaren godknda dck monteras p alla fyra hjulen. ndringar p fordonet (t.ex. p motorn, bromsarna eller chassit) kan pverka funktionen fr bromsarnas hjlpsystem» sidan 125, Servicearbeten, anpassningar och tekniska ndringar. Vid en ABS-strning bortfaller ven funktionen hos ESC, TC och EDS. En ABSstrning visas genom kontrollampan» Sidan 40. Stabiliseringssystem (ESC) Läs och beakta först och på sidan 112. ESC-systemet kar kontrollen ver bilen i krdynamiska grnssituationer, t.ex. vid ett pltsligt frdriktningsbyte. Risken fr sladd reduceras beroende p krbanans beskaffenhet, vilket frbttrar fordonets krstabilitet. ESC-systemet aktiveras automatiskt varje gng tndningen sls p. Med hjlp av rattutslag och fordonets hastighet bestms frarens nskade riktning och detta jmfrs kontinuerligt med fordonets faktiska frhllanden. Vid avvikelser, t.ex. en begynnande sladd, bromsar ESC-systemet motsvarande hjul automatiskt. Nr systemet arbetar aktivt blinkar kontrollampan i kombiinstrumentet. I stabiliseringssystemet (ESC) r fljande system integrerade: Lsningsfritt bromssystem (ABS). Antispinnsystem (ASR). Elektronisk differentialsprr (EDS). Bromsassistent (HBA). Assistent fr start i backe (HHC). ESC-systemet kan inte avaktiveras. Med knappen» bild 117 på sidan 113 kan endast ASR stngas av. Vid avaktiverad ASR lyser kontrollampan p kombiinstrumentet. Vid en strning i ESC lyser kontrollampan fr ESC i kombiinstrumentet» Sidan 40. Bromsassistent (HBA) HBA frstrker bromsverkan och hjlper till att frkorta bromsstrckan. HBA aktiveras genom en mycket snabb nertryckning av bromspedalen. Fr att uppn kortast mjliga bromsstrcka mste bromspedalen stadigt hllas nere tills fordonet stannat. Efter att bromspedalen slppts sls HBA-funktionen frn automatiskt. ABS aktiveras snabbare och effektivare nr HBA r aktiv. Assistent fr start i backe (HHC) Med HHC kan fraren frflytta foten frn bromspedalen till gaspedalen utan att behva anvnda handbromsen fr att starta fordonet i en backe. Systemet assisterar vid start genom att det bromstryck som skapas nr bromspedalen trycks ned hlls kvar i ytterligare 2 sekunder efter det att bromspedalen slppts. Bromstrycket sjunker stegvis ju mer gas man ger. Om fordonet inte kr ivg inom 2 sekunder brjar det rulla bakt. HHC aktiveras vid en stigning p 5%, om frardrren r stngd. HHC r alltid endast aktiv vid start framt eller bakt i stigningar. Vid krning nerfr backar r den inte aktiv. 112 Krning

116 Lsningsfritt bromssystem (ABS) Läs och beakta först och på sidan 112. ABS frhindrar att hjulen lser sig vid inbromsning. Detta underlttar fr fraren att behlla kontrollen ver fordonet. Nr ABS arbetar aktivt mrks detta genom pulserande rrelser i bromspedalen samtidigt som det hrs ett ljud. Nr ABS arbetar ska man varken bromsa i intervaller eller minska bromspedaltrycket. Antispinnsystem (ASR) Bild 117 ASR-knapp Vid behov kan ASR kopplas frn och ter kopplas in med en tryckning p symbolknappen» bild 117. Vid avaktiverad ASR lyser kontrollampan p kombiinstrumentet. Vid en strning i ASR lyser kontrollampan fr ASR i kombiinstrumentet» Sidan 43. Elektronisk differentialsprr (EDS) Läs och beakta först och på sidan 112. Om ett av drivhjulen slirar, bromsar EDS ner det slirande hjulet och fr ver drivkraften p de andra drivhjulen. Detta leder till fordonsstabilitet och jmnare krning. Fr att inte skivbromsen till det bromsade hjulet ska bli alltfr varm, kopplas EDSsystemet automatiskt frn vid stark belastning. Fordonet frblir krdugligt och har samma egenskaper som ett fordon utan EDS-system. S snart bromsen svalnat kopplas EDS-systemet automatiskt in p nytt. Parkeringshjlp Inledning Läs och beakta först och på sidan 112. ASR-systemet anpassar motorvarvtalet till vgbanefrhllandena vid slirande hjul. Genom ASR underlttas start, acceleration och uppfrskrning ven under ogynnsamma krbanefrhllanden. ASR aktiveras automatiskt varje gng tndningen sls till. Nr systemet arbetar aktivt blinkar kontrollampan fr ASR i kombiinstrumentet. ASR ska normalt alltid vara aktiverad. Endast i vissa undantagssituationer r det befogat att stnga av systemet t.ex.: Vid krning med snkedjor. Vid krning i djup sn eller p mycket lst underlag. Vid "lossgungning" av fordon som krt fast. Sedan ska ASR aktiveras igen. I detta kapitel finns information om: Funktionsstt 114 Aktivering/avaktivering 114 Parkeringshjlpen kan inte erstta frarens uppmrksamhet. Ansvaret vid backning och liknande krmanvrar ligger hos fraren. Var srskilt uppmrksam p om det finns sm barn eller djur nra fordonet, eftersom parkeringshjlpens sensorer inte knner av dessa. Innan du parkerar ska du kontrollera att det inte finns mindre freml bakom fordonet, t.ex. stenar, mindre stolpar, slpvagnsdragstnger och liknande. Dessa hinder kanske inte detekteras av sensorerna till parkeringshjlpen. Ytorna p vissa freml och p klder kan under vissa omstndigheter inte reflektera signalerna frn parkeringshjlpen. Drfr kan freml eller personer som br denna typ av klder inte identifieras av systemets sensorer. Externa ljudkllor kan stra parkeringshjlpen. Detta kan under ogynnsamma frhllanden innebra att freml eller personer inte identifieras av systemet. Hjlpsystem 113

117 Nr det ljuder en cirka 3 sekunder lng varningston efter aktivering av systemet och vid ilagd backvxel, och det inte finns ngot hinder i fordonets nrhet, freligger ett fel i systemet. Lt en fackverkstad tgrda felet. Fr att parkeringshjlpen ska fungera mste sensorerna hllas rena (isfria och liknande). Vid ogynnsamma vderfrhllanden (sregn, vattennga, mycket lga resp. hga temperaturer eller liknande) kan systemfunktionen vara begrnsad - "inkorrekt registrering av hinder". Tillkommande monterade moduler, som t.ex. cykelhllare, kan pverka funktionen hos parkeringshjlpen. Funktionsstt Läs och beakta först och på sidan 113. Bild 118 Parkeringshjlp: Sensorernas rckvidd Parkeringshjlpen (fortsttningsvis bara system) fungerar bara nr tndningen r pslagen. Systemet hjlper fraren via akustiska signaler eller genom visning p radions bildskrm eller det frn fabrik inbyggda navigationssystemet vid parkering och backning» Bruksanvisning fr radion och navigationssystemet. Systemet berknar avstndet mellan sttfngaren och ett hinder med hjlp av ultraljudsvgor. Ultraljudssensorerna r placerade i bakre sttfngaren. Sensorernas rckvidd Avstndsvarningen brjar vid ett avstnd till hindret p cirka 160 cm (omrde A» bild 118). Nr avstndet minskar blir intervallen mellan tonimpulserna kortare. P ett avstnd p ca 30cm (omrde B ) ljuder en kontinuerlig ton - riskomrde. D ska man inte backa lngre! P fordon med fabriksmonterad slpvagnskoppling brjar signaleringsgrnsen till riskomrdet -stadig ton - 5cm lngre bort frn fordonet. Fordonets lngd kan frlngas genom att man monterar en avtagbar slpvagnskoppling. Aktivering/avaktivering Läs och beakta först och på sidan 113. Systemet aktiveras automatiskt nr backvxeln lggs i. Detta bekrftas av en kort akustisk signal Systemet avaktiveras genom att backvxeln tas ur. P fordon med inbyggd slpvagnskoppling kan systemet inte aktiveras i slpdrift. Farthllare Inledning I detta kapitel finns information om: Lagra hastigheten 115 ndra lagrad hastighet 115 Tillfllig frnkoppling 115 Fullstndig frnkoppling 115 Farthllaren (GRA) hller den instllda hastigheten, om den r ver 25 km/h, konstant utan att gaspedalen behver tryckas ned. Detta sker dock under frutsttning att motoreffekten resp. motorbromsverkan s tillter. Vid pslagen farthllare lyser kontrollampan i kombiinstrumentet. Av skerhetsskl fr farthllaren inte utnyttjas vid tt trafik och ogynnsamma vgbanefrhllanden (t.ex. halka, hal krbana, rullgrus) - olycksrisk! Den lagrade hastigheten fr endast terupptas nr den inte r fr hg fr de aktuella trafikfrhllandena. Fr att frhindra oavsiktlig aktivering av farthllaren br man alltid avaktivera farthllaren efter anvndning. 114 Krning

118 Vid krning p strckor med brantare lutningar kan farthllaren inte hlla hastigheten konstant. Fordonets hastighet kar p grund av fordonets egenvikt. Drfr ska man i god tid vxla ner eller bromsa fordonet med fotbromsen. P bilar med manuell vxellda kan farthllaren inte kopplas in nr frsta vxeln eller backvxeln r ilagd. P fordon med automatisk vxellda kan farthllaren inte kopplas in nr vxelvljaren befinner sig i lge P, N eller R. Vid aktivering av ngot av bromshjlpsystemen (t.ex. ESC) kan farthllaren stngas av automatiskt om det hgsta tilltna motorvarvtalet o.dyl verskrids. Lagra hastigheten Bild 119 Manverspak: Manvrering av farthllare Hja hastigheten med vippomkopplaren B Tryck vippomkopplaren B» bild 119 på sidan 115 till position RES. Nr vippomkopplaren hlls intryckt i lge RES, hjs hastigheten kontinuerligt. Nr nskad hastighet uppntts ska du slppa vippomkopplaren. Den nya lagrade hastigheten sparas drmed i minnet. Minska hastigheten Den lagrade hastigheten kan genom ett tryck p vippomkopplaren B» bild 119 på sidan 115 till lge SET minskas. Nr vippomkopplaren hlls intryckt i lget SET, snks hastigheten kontinuerligt. Nr nskad hastighet uppntts ska du slppa vippomkopplaren. Den nya lagrade hastigheten sparas drmed i minnet. Nr vippomkopplaren slpps vid en hastighet av under ca 25 km/h, lagras inte hastigheten och minnet raderas. Hastigheten mste lagras p nytt efter en hastighetshjning till ver ca 25 km/h genom att trycka vippkontakten B till lge SET. Hastigheten kan ven snkas genom att man trycker ner bromspedalen s att anlggningen tillflligt kopplas frn. Tillfllig frnkoppling Läs och beakta först och på sidan 114. Läs och beakta först och på sidan 114. Lagra hastigheten Tryck brytaren A» bild 119 till lge ON. Nr nskad hastighet har uppntts, tryck vippkontakten B till lget SET. Efter att vippomkopplaren B slppts frn lget SET hlls den lagrade hastigheten konstant utan att gaspedalen pverkas. ndra lagrad hastighet Läs och beakta först och på sidan 114. ka hastigheten med gaspedalen Tryck p gaspedalen fr att ka hastigheten. Slpp gaspedalen fr att snka hastigheten till det tidigare lagrade vrdet. Om den lagrade hastigheten verskrids med gaspedalen under en period av mer n 5 minuter med mer n 10km/h, kommer den lagrade hastigheten att raderas frn minnet. Hastigheten mste lagras p nytt. Farthllaren kopplas tillflligt frn, genom att omkopplaren A» bild 119 på sidan 115 trycks till det terfjdrande lget CANCEL eller om broms- eller kopplingspedalen trycks in. Den lagrade hastigheten kommer tills vidare att finnas i minnet. Fr att teruppta den lagrade hastigheten efter uppslppning av broms- eller kopplingspedalen, tryck vippomkopplaren B kort till lget RES. Fullstndig frnkoppling Läs och beakta först och på sidan 114. Tryck omkopplaren A» bild 119 på sidan 115 t hger till lge OFF. Hjlpsystem 115

119 START-STOPP Inledning I detta kapitel finns information om: Funktionsvillkor fr systemet 116 Funktionsstt 116 Systemberoende automatiskt startfrlopp 117 Manuell avaktivering/aktivering av systemet 117 Informationsmeddelanden 117 START-STOPP-systemet (nedan kallat systemet) sparar brnsle och reducerar de miljskadliga utslppen och CO 2 -utslppen genom att stnga av motorn vid till exempel rdljus och sedan sls p igen. Lt aldrig fordonet rulla med avstngd motor. Nr motorn r frnslagen fungerar inte bromskraftsfrstrkaren eller servostyrningen. Funktionsvillkor fr systemet Läs och beakta först på sidan 116. Bild 120 MAXI DOT-display: Motorn r automatiskt frnslagen/automatisk frnslagning av motorn r inte mjligt Fr den systemberoende automatiska motorfrnslagningen mste fljande villkor uppfyllas: Frardrren r stngd. Fraren har tagit p sig skerhetsbltet. Motorhuven r stngd. Fordonshastigheten var hgre n 4 km/h efter det senaste stoppet. Ingen slpvagn r pkopplad. Vissa ytterligare villkor fr systemfunktionen kan inte pverkas eller knnas igen av fraren. Drfr kan systemet reagera olika i situationer som ur frarens sikt r identiska. Om meddelandet START-STOPP EJ MJLIGT visas p segmentsdisplayen nr fordonet stoppats resp. kontrollsymbolen visas p MAXI DOT-displayen» bild 120, r villkoren fr den automatiska motoravstngningen inte uppfyllda. Motorn mste vara igng av till exempel fljande skl: Den motortemperatur som behvs fr en felfri funktion av systemet har nnu inte ntts. Laddningen av fordonets batteri r fr lg. Strmfrbrukningen r fr hg. Hg ventilations- resp. vrmeeffekt (hgt flktvarvtal, stor skillnad mellan nominell och aktuell innertemperatur). Om t.ex. fordonet str utomhus lnge vid minustemperaturer eller i direkt solljus, kan det drja ngra timmar innan innertemperaturen i bilbatteriet ntt passande temperatur fr problemfri drift av systemet. Om man vid automatisk motorfrnslagning tar av sig frarbltet lngre n ca 30 sekunder, eller om frardrren ppnas, mste motorn startas manuellt. Om ett fordon med manuell vxellda startas manuellt kan den automatiska motoravstngningen ske frst nr en viss ndvndig minimistrcka fr systemfunktionen har tillryggalagts. Funktionsstt Läs och beakta först på sidan 116. Nr funktionsvillkoren r uppfyllda sker den automatiska motorfrnslagningen/ motorstarten enligt fljande: Automatisk motoravstngning Stanna fordonet. Stll vxelspaken i frilge. Slpp kopplingspedalen. Motorn stoppas automatiskt, p segmentdisplayen visas meddelandet START- STOP AKTIV resp. p MAXI DOT-displayen kontrollsymbolen» bild 120 på sidan Krning

120 Automatisk motorstart Tryck ner kopplingspedalen. Det sker automatiskt ett nytt startfrlopp. Systemberoende automatiskt startfrlopp Läs och beakta först på sidan 116. Nr motorn slagits frn automatiskt kan systemet starta motorn innan man vill fortstta kra. Det kan bero p fljande: Fordonet brjar rulla, t.ex. i en backe. Bromspedalen trycks ned flera gnger. Strmfrbrukningen r fr hg. Manuell avaktivering/aktivering av systemet Läs och beakta först på sidan 116. Avaktivering/aktivering Tryck p symbolknappen» bild 121. Bild 121 Knapp fr START/STOPP-systemet Nr start/stopp-driften r avaktiverad lyser kontrollampan i knappen. Om systemet avaktiveras nr motorn slagits frn automatiskt sker startfrloppet automatiskt. Informationsmeddelanden Läs och beakta först på sidan 116. Meddelandena och anvisningarna visas p displayen i kombiinstrumentet. Starta motorn sjlv! STARTA MANUELLT Ett av villkoren fr automatisk start av motorn r inte uppfyllt eller s har fraren inte satt p skerhetsbltet. Motorn mste startas manuellt. Fel: Start-stopp FEL START-STOPP Ett systemfel har uppsttt. Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Dcktrycksvervakningssystem Inledning I detta kapitel finns information om: Lagring av dcktrycksvrden 118 Dcktrycksvervakningssystemet (fortsttningsvis bara system) vervakar dcktrycket under frd. Vid en ndring av dcktrycket lyser kontrollampan i kombiinstrumentet och en akustisk signa ljuder. Information om tillvgagngsstt vid visning av en ndring av dcktrycket» Sidan 42. Systemet kan endast fungera korrekt om dcken hller det freskrivna dcktrycket och och om dessa vrden lagrats i systemet. Fraren har dock fortfarande ansvaret fr korrekt dcktryck. Dcktrycket ska regelbundet kontrolleras» Sidan 148. Systemet kan inte varna vid mycket snabb frlust av dcktrycket, t.ex. vid en pltslig dckskada. Hjlpsystem 117

121 Lagring av dcktrycksvrden Läs och beakta först på sidan 117. Lagring av dcktrycksvrden sker p fljande stt: Pumpa upp alla dck till det freskrivna dcktrycket. Sl p tndningen. Tryck p symbolknappen» bild 122 och hll den intryckt. Kontrollampan p kombiinstrumentet tnds. Bild 122 Knapp fr lagring av dcktrycksvrden En akustisk signal ljuder och kontrollampan slcks, vilket informerar om att lagringen av dcktrycksvrdena genomfrts. Slpp symbolknappen. Dcktrycksvrden ska fortfarande lagras i systemet om en av fljande hndelser intrffar: om dcktrycket ndras, om ett eller flera hjul skiftas, om positionsndring grs av ett hjul p fordonet, om en kontrollampa i kombiinstrumentet tnds. Innan dcktrycksvrdena lagras mste dcken ha pumpats upp till det freskrivna dcktrycket» Sidan 148. Vid lagring av inkorrekta dcktrycksvrden r det mjligt att systemet inte indikerar ngon varning, inte ens vid ett alltfr lgt dcktryck. Slpvagnskoppling och slpvagn Slpvagnskoppling Inledning I detta kapitel finns information om: Beskrivning 119 Instllning av beredskapslge 119 Montering av dragkrok 120 Kontrollera att dragkroken fsts korrekt 120 Ta av dragkrok 121 Tillbehr 121 Det maximala kultrycket frn slpvagnen r 50 kg. Fre krning med isatt dragkrok ska du kontrollera att denna sitter i korrekt lge och r ordentligt fixerad i fstesurtagningen. Om dragkroken inte sitter ordentligt i fstesurtagningen fr den inte anvndas. Om slpvagnskopplingen r skadad eller ej komplett, fr den inte anvndas. Genomfr inga ndringar eller anpassningar p slpvagnskopplingen. Lossa aldrig dragkroken nr slpvagnen r pkopplad. Hll alltid fstesurtagningen fr slpvagnskopplingen ren. Smuts frhindrar att dragkroken stts fast skert! Hantera dragkroken frsiktigt - risk fr skador p sttfngaren. Om dragkroken r borttagen, fst alltid tckkpan p fstesurtagningen. Anvndning och vrd av slpvagnskoppling» Sidan 131. Bogsera fordonet med hjlp av den avtagbara dragkroken» Sidan 165. Dcktrycksvrdena ska lagras var 10000km eller 1x per r, fr att garantera en korrekt systemfunktion. 118 Krning

122 Beskrivning Utlsningsbult Nyckel Lskula Bygeln fr att lossa hjulsidorna ingr i verktygssatsen» Sidan 157. Vid frlust av nycklar, uppsk en fackverkstad. Instllning av beredskapslge Bild 123 Avlgsna skyddskpan: vid den bakre sttfngaren/fr fstesurtagningen Bild 124 Dragkrok Läs och beakta först och på sidan 118. Dragkroken r avtagbar och finns i reservhjulsgropen eller i ett fack fr reservhjulet i bagagerummet. Hllare fr slpvagnskoppling och dragkrok» bild 123 och» bild Bygel fr att lossa hjulsidorna Skyddskpa vid den bakre sttfngaren 13-poligt uttag Skyddskpa fr fstesurtagningen Skyddskpa Dragkrok Manverspak Lskpa Bild 125 Stlla in beredskapslge/beredskapslge Läs och beakta först och på sidan 118. Dragkroken mste stllas in i beredskapslge fre montering. Om dragkroken inte befinner sig i beredskapslge ska den stllas in i beredskapslge p fljande stt: Fatta dragkroken under skyddskpan 2» bild 125. Stt in nyckeln 1 i lset s att dess grna markering pekar uppt. Vrid nyckeln i pilens riktning, s att dess rda markering pekar uppt. Tryck in utlsningsbulten 3 i pilens riktning till ndlget och tryck samtidigt manverspaken 4 i pilens riktning till ndlget nedt. Manverspaken 4 frblir i denna position sprrad. I beredskapslget kan nyckeln varken dras ur eller vridas till en annan position. Slpvagnskoppling och slpvagn 119

123 Montering av dragkrok Efter att nyckeln dragits ur ska kpan alltid sttas fast p lset - risk fr nedsmutsning av lset. Avlgsna skyddskpan fr den bakre sttfngaren - risk fr lackskador bde p sttfngare och skyddskpa. Frvara bde skyddskpa 2 och skyddskpa 4» bild 123 på sidan 119 p lmpligt stlle i bagagerummet efter att dessa avlgsnats. Kontrollera att dragkroken fsts korrekt Bild 126 Stt i dragkroken/ls lset och stt p lskpan Läs och beakta först och på sidan 118. Avlgsna skyddskpan vid den bakre sttfngaren 2» bild 123 på sidan 119 med hjlp av bygeln fr att lossa hjulsidorna. Lossa skyddskpan fr fstesurtagningen 4» bild 123 på sidan 119 i pilens riktning». Stll in dragkroken i beredskapslge» Sidan 119. Fatta dragkroken underifrn» bild 126 och stt i den i fstesurtagningen tills den hakar i». Manverspaken 1» bild 126 vrider sig av sig sjlv uppt och utlsningsbulten 2 ker ut (bde dess rda och dess grna del r synliga)». Om inte spaken 1 vrids av sig sjlv eller om utlsningsbulten 2 inte ker ut, ska dragkroken tas ut frn fstesurtagningen genom att vrida spaken till anslaget nedt och kilytorna p dragkroken samt fstesurtagningen ska rengras. Ls manverspakens ls genom att vrida nyckeln 180 t hger (dess grna markering 3 r synlig) och dra ut nyckeln i pilens riktning. Fst kpan 4» bild 126 p lset i pilens riktning». Kontrollera att dragkroken r rtt fastsatt» Sidan 120. Avlgsna frsiktigt skyddskpan fr fstesurtagningen - risk fr handskada! Nr dragkroken fsts ska hnderna hllas utanfr spakens vridomrde - fara fr fingerskador! Frsk aldrig att dra manverspaken med vld uppt fr att vrida nyckeln. Dragkroken r d ej rtt fastsatt! Läs och beakta först och på sidan 118. Bild 127 Korrekt fastsatt dragkrok Fre varje anvndning av dragkroken ska du kontrollera att den r korrekt fst. Korrekt fastsatt dragkrok» bild 127 Dragkroken lossnar inte frn fstesurtagningen vid kraftigt "ryck". Manverspaken 1 befinner sig helt i vre lget. Utlsningsbulten 2 sticker ut helt (dess rda och grna del syns). Nyckeln r urdragen. Kpan 3 sitter p lset. Slpvagnskopplingen fr endast anvndas om dragkroken har lsts korrekt! 120 Krning

124 Ta av dragkrok Bild 128 Ls upp manverspaken till dragkroken/lossa dragkroken Läs och beakta först och på sidan 118. Ta av kpan 1 frn lset i pilens riktning» bild 128. Stt in nyckeln 1 i lset s att dess grna markering pekar uppt. Vrid nyckeln 180 t vnster, s att dess rda markering 2 r synlig. Fatta dragkroken underifrn. Tryck in utlsningsbulten 3 i pilens riktning till ndlget och tryck samtidigt manverspaken 4 i pilens riktning till ndlget nedt. I denna position r dragkroken lossad och faller fritt nedt i handen. Om kroken inte faller fritt i handen nr den har lossats, hjlp d till genom att trycka med andra handen ovanifrn. Dragkroken hakar samtidigt in i beredskapslget och r drmed redo att ter sttas in i fstesurtagningen». Montera skyddskpan fr fstesurtagningen 4» bild 123 på sidan 119 mot pilens riktning. Fst skyddskpan vid den bakre sttfngaren 2» bild 123 på sidan 119 i "hakarna" i det nedre sttfngaromrdet. Tryck frst fast den vnstra och hgra delen av skyddskpan och sedan den vre delen. Lt aldrig dragkroken ligga fritt i bagagerummet. Denna kan orsaka skador och ventyra passagerarnas skerhet vid en pltslig bromsmanver! Lossa aldrig dragkroken nr slpvagnen r pkopplad. Om spaken hlls fast och inte trycks nedt tills det tar stopp, ker denna upp igen efter att dragkroken tagits bort och klickar inte fast i beredskapslget. Dragkroken mste d fras till detta lge fre nsta pmontering» sidan 119, Instllning av beredskapslge. Dragkroken riktas uppt i beredskapslge med nyckeln och frvaras i boxen - risk fr att nyckeln annars skadas! Vid hantering av manverspaken ska du inte utva fr mycket kraft (kliv t.ex. inte p den)! Vi rekommenderar att du stter p skyddskpan p kulhuvudet innan du avlgsnar dragkroken. Rensa bort smuts frn dragkroken innan denna stuvas i boxen med verktygssatsen. Tillbehr Läs och beakta först och på sidan 118. Bild 129 Visning av den maximalt tilltna frskjutningen av kultrycket p slpvagnskopplingen och den tilltna totalvikten med tillbehr inkl. belastning beroende p lastens tyngdpunkt. P dragkroken till slpvagnskopplingen kan ett tillbehr (t.ex. en cykelhllare) monteras. Vid anvndning av detta tillbehr ska det maximalt tilltna verhnget fr dragkroken och den tilltna totalvikten med tillbehr inkl. last beaktas. Det maximalt tilltna verhnget fr dragkroken p slpvagnskopplingen r 70cm» bild 129. Den tilltna totalvikten med tillbehr inkl. last ndras med det kade avstndet av tyngdpunkten fr lasten frn dragkroken p slpvagnskopplingen. Slpvagnskoppling och slpvagn 121

125 Avstnd av tyngdpunkten fr lasten frn dragkroken Tillten totalvikt med tillbehr inkl. last 0 cm 50 kg 30 cm 50 kg 60 cm 25 kg 70 cm 0 kg P- och frnkoppling av slpvagn Bild poligt uttag och skerhetsgla Den tilltna totalvikten med tillbehr inkl. last fr aldrig verskridas - risk fr skador p dragkroken p slpvangskopplingen. Det tilltna verhnget fr dragkroken p slpvagnskopplingen fr aldrig verskridas - risk fr skador p dragkroken p slpvagnskopplingen. Vi rekommenderar anvndning av tillbehr ur KODA originaltillbehr. Slpvagn Inledning I detta kapitel finns information om: P- och frnkoppling av slpvagn 122 Lasta slpvagn 123 Krning med slpvagn 123 Stldskyddsanordning 124 Om fordonet redan frn fabrik r utrustat med slpvagnskoppling eller slpvagnskoppling frn KODA originaltillbehr, uppfyller denna alla tekniska krav och nationella rttsliga bestmmelser fr krning med slpvagn. Om ett fel uppsttt i slpbelysningen, kontrollera skringarna i skringsldan i instrumentbrdan» Sidan 166. Koppla p Ta av skyddskpan 5» bild 124 på sidan 119 uppt. Stt p slpvagnen p dragkroken. Stt i stickkontakten p slpvagnskabeln i det 13-poliga uttaget A» bild 130. Om slpvagnen som ska dras har en 7-polig stickkontakt kan en motsvarande adapter frn KODA originaltillbehr anvndas. Fst skerhetslinan p slpet i skerhetsglan B. Nr skerhetslinan fsts i skerhetsglan mste den hnga slak i alla slpvagnsstllningar i frhllande till fordonet (skarpa kurvor, backning o.dyl. ). Frnkoppling av slpet sker i omvnd ordning. Ytterbackspeglar Om det inte gr att se trafiken bakom slpvagnen med de befintliga backspeglarna, mste extra ytterbackspeglar monteras. Gllande nationella bestmmelser ska beaktas. Strlkastare Vid pkopplad slpvagn kan fordonets framparti hjas och strlkastarljuset kan blnda andra bilister. Justera strlkastarinstllningen med hjlp av vridreglaget fr rckviddsreglering» sidan 56, Ljusrckviddsreglering. 122 Krning

126 En olmpligt eller felaktigt ansluten elinstallation kan orsaka funktionsstrningar i hela fordonselektroniken och leda till olyckor och allvarlig personskada genom att gra slpet strmfrande. Arbeten p elsystemet fr endast utfras av fackverkstder. Anslut aldrig elsystemet direkt till slpet via de elektriska anslutningarna fr bakljusen eller andra strmkllor. Efter pkoppling av slpvagnen och anslutning av eluttaget ska funktionen hos slpvagnens baklyktor kontrolleras. Vid p- och frnkoppling av slpvagnen ska dragfordonets handbroms vara tdragen. Anvnd aldrig skerhetsglan fr bogsering! Lasta slpvagn Ekipaget mste vara balanserat. Nyttja den maximalt tilltna stdlasten. En fr lg stdlast begrnsar kregenskaperna fr ekipaget. Frdelning av lasten Frdela lasten p slpvagnen s att tunga freml placeras s nra axeln som mjligt. Skra freml mot sidoglidning. Vid tomt fordon och lastad slpvagn r viktfrdelningen mycket ogynnsam. Om man trots det mste kra med denna kombination, ska man kra srskilt lngsamt. Dcktryck Korrigera dcktrycket fr bilen till det som gller fr "full last"» Sidan 148. Slpvagnsvikt Den tilltna slpvagnsvikten fr under inga omstndigheter verskridas» sidan 173, Tekniska data. Uppgifterna i den tekniska fordonsdokumentationen har alltid fretrde fre uppgifterna i denna bruksanvisning. Den angivna slpvagnsvikten gller bara fr hjder upp till 1000 m ver havsytan. Med tilltagande hjd sjunker motorprestandan och drmed ven backtagningsfrmgan. Fr varje ytterligare - ven pbrjade - hjd p 1000 m mste drfr den maximalt tilltna ekipagevikten minskas med 10%. Ekipagevikten bestr av de faktiska vikterna av det lastade fordonet och det lastade slpet. Den slpvagnsvikt och det kultryck som anges p draganordningens typskylt r endast ett provningsvrde fr anordningen. De fordonsspecifika vrdena r angivna i fordonsdokumentationen. Det maximalt tilltna axel- och kultrycket och den tilltna totalvikten fr slpet fr aldrig verskridas - olycksrisk! En glidande last kan begrnsa krstabiliteten och krskerheten fr ekipaget avsevrt - olycksrisk! Krning med slpvagn Krhastighet Kr av skerhetsskl inte snabbare n 80km/h med slpvagn. Reducera genast hastigheten s fort minsta pendelrrelse mrks p slpet. Frsk aldrig att rta upp ett pendlande ekipage genom att "accelerera". Bromsar Bromsa i tid! Vid ett slp med pskjutsbroms ska du frst bromsa mjukt och sedan stadigt. S undviks sttvis inbromsning p grund av lsta slphjul. Fre nedfrsbackar ska du vxla ner i god tid fr att kunna nyttja motorbromsen. Motorverhettning Om visaren p kylvtsketemperaturmtaren rr sig mer i det hgra, rda omrdet av skalan, ska hastigheten genast minskas. Om kontrollampan i kombiinstrumentet blinkar, stanna och stng av motorn. Vnta ngra minuter och kontrollera sedan kylvtskenivn» sidan 142, Kontrollera nivn. Ytterligare information» sidan 39, Kylvtska. Kylvtsketemperaturen kan snkas genom att vrmen kopplas till. Kr alltid srskilt frsiktigt med slpvagn. Anpassa fordonets hastighet efter krbanans tillstnd och trafiksituationen. Vid frekvent krning med slpvagn br fordonet kontrolleras ven mellan serviceintervallerna. Slpvagnskoppling och slpvagn 123

127 Stldskyddsanordning Nr fordonet r lst utlses larmet s snart den elektriska anslutningen till slpvagnen bryts. Avaktivera alltid stldskyddsanordningen innan ett slp kopplas till eller frn» Sidan 50. Villkor fr installation av stldskyddsanordning i en slpvagn: Fordonet har frn fabrik en stldskyddsanordning och en slpvagnskoppling. Slpvagnen r via slpvagnsuttaget elektriskt ansluten till dragfordonet. Elsystemet p fordonet och slpet r funktionsdugligt. Fordonet r lst med bilnyckeln och stldskyddsanordningen r aktiv. Slp med LED-bakljus kan av tekniska skl inte integreras i stldskyddsanordningen. 124 Krning

128 Driftanvisningar Bilvrd Servicearbeten, anpassningar och tekniska ndringar Inledning I detta kapitel finns information om: Krning under avvikande vderfrhllanden 125 Lagstadgade kontroller 125 KODA servicepartner 126 KODA originaldelar 126 KODA originaltillbehr 126 Spoiler 127 Airbags 127 Flj alla anvisningar och riktlinjer frn KODAAUTOa.s. nr du genomfr anpassningar, reparationer eller tekniska ndringar p ditt fordon. Riktlinjerna och anvisningarna ska fljas i trafikskerhetens intresse och fr ditt fordons goda tekniska kondition. Fordonet kommer ven efter genomfrda anpassningar, reparationer och tekniska ndringar att uppfylla de gllande StVOfreskrifterna. Innan du kper tillbehr eller delar, eller genomfr anpassningar, reparationer och tekniska ndringar ska du alltid konsultera din KODA-partner» Sidan 126. Arbeten p bilen som inte utfrts p ett fackmannamssigt stt, kan frorsaka funktionsstrningar - olycksrisk! Ingrepp p elektroniska komponenter och deras programvaror kan leda till funktionsstrningar. P grund av att de elektroniska komponenterna r anslutna i ett nt, kan dessa strningar pverka ven icke berrda system. Fordonets driftskerhet kan pverkas negativt och det kan leda till kat slitage p fordonsdelarna. Miljövård Teknisk dokumentation ver genomfrda ndringar p fordonet ska sparas fr att senare kunna verlmnas till den som tar hand om det uttjnta fordonet. P detta vis skerstlls ett miljriktigt omhndertagande av fordonet. Vi rekommenderar att anpassningar och tekniska ndringar endast utfrs av en fackverkstad. Skador som orsakats av tekniska ndringar utan godknnande frn tillverkaren tcks inte av garantin» Serviceplan. KODA tar inget ansvar fr produkter som inte r godknda av KODAAUTOa.s., ven om det kan handla om produkter som har ett drifttillstnd eller r godknda av en statlig testmyndighet. I ditt eget intresse rekommenderar vi att du endast anvnder uttryckligen godknda KODA originaltillbehr och KODA originaldelar till din KODA. Fr dessa garanteras tillfrlitligheten, skerheten och lmpligheten fr ditt fordon. KODA originaltillbehr och KODA originaldelar kan kpas hos en KODA-partner, som ven kan utfra fackmssig montering av de delar som inkpts. Krning under avvikande vderfrhllanden Läs och beakta först på sidan 125. Om ditt fordon ska kras i lnder med fr fordonet avvikande vderfrhllanden, kontakta en KODA-partner. Utifrn detta fr du avgra om srskilda tgrder mste vidtas, fr att garantera att ditt fordon ska vara fullt funktionsdugligt och fr att undvika skador. Det kan t.ex. handla om byte av kylvtska och batteri m.m. Lagstadgade kontroller Läs och beakta först på sidan 125. I mnga lnder finns lagstadgade plagor att lta kontrollera drift- och trafikskerheten och/eller avgasernas beskaffenhet fr fordonet enligt vissa intervaller. Dessa kontroller kan genomfras av auktoriserade verkstder eller kontrollstationer. KODA-servicepartner vet vilka kontroller som krvs enligt lag och kan p begran frbereda fordonet fr dessa kontroller eller se till att kontrollerna genomfrs inom ramen fr en service. Fackverkstder kan p kundens begran genomfra de specificerade kontrollerna direkt om detta r tilltet. Detta sparar tid och pengar. ven om du vill lta en officiellt godknd sakkunnig frbereda ditt fordon fr de obligatoriska kontrollerna rekommenderar vi att du frst konsulterar en KODA servicepartner. Bilvrd 125

129 Servicerdgivaren informerar dig om vilka punkter som enligt dennes uppskattning r srskilt viktiga fr att ditt fordon ska klara kontrollerna s felfritt som mjligt. Drmed undviker du ytterligare utgifter i samband med en eventuell efterkontroll. KODA servicepartner Läs och beakta först på sidan 125. Auktoriserade KODA servicepartner r utrustade med moderna, specialutvecklade verktyg och apparater. Hr arbetar vlutbildad fackpersonal som har tillgng till ett omfattande sortiment av KODA originaldelar och KODA tillbehr fr att genomfra anpassningar, reparationer och tekniska ndringar. Alla KODA servicepartner arbetar enligt de senaste riktlinjerna och anvisningarna frn KODAAUTOa.s. Alla service- och reparationstjnster genomfrs drmed i rtt tid och med rtt kvalitet. Riktlinjerna och anvisningarna skall efterfljas i trafikskerhetens intresse och fr ditt fordons goda tekniska kondition. KODA servicepartner r drmed p bsta stt utrustade fr att ta hand om ditt fordon och utfra kvalitetsarbete. Vi rekommenderar drfr att endast KODA servicepartner utfr anpassningar, reparationer och tekniska ndringar p fordonet. KODA originaldelar Läs och beakta först på sidan 125. Vi rekommenderar att du anvnder KODA originaldelar eftersom dessa har kontrollerats och godknts av KODA AUTO a.s.. De uppfyller freskrifterna frn KODA AUTO a.s. gllande utfrande, mttstabilitet och material och r identiska med de delar som anvnds i serieproduktionen. KODA AUTO a.s. ansvarar fr att dessa produkter r skra, tillfrlitliga och har lng livslngd. Drfr rekommenderar vi att endast KODA originaldelar anvnds. KODA AUTO a.s. frser marknaden med ett komplett sortiment av KODA originaldelar, inte bara s lnge som en viss modell produceras, utan frslitningsdelar levereras till marknaden i minst 15 r efter att serieproduktionen upphrt och vriga fordonsdelar i minst 10 r. Vid frsljning ansvarar KODA servicepartner fr eventuella fel p KODA originaldelar i 2 r enligt den lagstadgade skadegarantin, svida inget annat specificeras i kpeavtalet. Under denna period br du spara det officiella garantibeviset samt fakturan fr dessa delar dr brjan av fristen framgr. Karosserireparationer KODA-fordon r konstruerade s att endast de delar som faktiskt r skadade behver bytas vid en skada p karossen. Innan du bestmmer dig fr att byta de skadade karossdelarna ska du frga en fackverkstad om delarna inte kan repareras. Reparationer p karossdelar r nmligen oftast billigare. KODA originaltillbehr Läs och beakta först på sidan 125. Nr fordonet ska utrustas med tillbehr, ska fljande beaktas: Vi rekommenderar att du anvnder originaltillbehr frn KODA. Fr dessa tillbehr str KODA AUTO a.s. fr tillfrlitlighet, skerhet och lmplighet fr din fordonstyp. Fr andra produkttyper kan vi trots kontinuerlig marknadsbevakning varken bedma eller garantera lmpligheten fr ditt fordon, ven om det i enskilda fall kan handla om produkter som innehar ett driftsgodknnande eller r frislppta frn en nationell tillstndsmyndighet. Alla tillbehrsprodukter genomgr en omfattande process inom omrdet fr teknisk utveckling (tekniska kontroller) och kvalitetsvervakning (kundkontroller), och endast nr alla kontroller fr positivt resultat blir produkten ett KODA originaltillbehr. Till utbudet av KODA originaltillbehr hr ocks kvalificerad rdgivning och vid nskeml ven fackmssig montering. Vid frsljning ansvarar KODA servicepartner fr eventuella fel p KODA originaldelar i 2 r efter montering resp. verlmnande enligt den lagstadgade skadegarantin, svida inget annat specificeras i kpeavtalet eller i vriga verenskommelser. Under denna period br du spara det officiella garantibeviset samt fakturan fr dessa tillbehr dr brjan av fristen framgr. Hos KODA servicepartner hittar du sjlvklart ocks medel fr fordonssktsel och alla delar som utstts fr naturligt slitage, som t.ex. dck, batterier, gldlampor och torkarblad. Tillbehr som godknts av KODA AUTO a.s. erbjuds av KODA-partner i alla lnder dr organisationen KODA AUTO a.s. har ett distributions- och kundtjnstnt. Detta sker frmst i form av en tryckt katalog frn KODA originaltillbehr, i form av separata tryckta broschyrer resp. i form av erbjudanden frn KODA originaltillbehr p KODA-partnernas webbplatser. 126 Driftanvisningar

130 Spoiler Läs och beakta först på sidan 125. Om din nya bil r utrustad med en spoiler p den frmre sttfngaren i kombination med spoilern p bagageluckan skall fljande anvisningar fljas: An skerhetsskl mste fordon med en spoiler p den frmre sttfngaren alltid vara utrustade med tillhrande spoiler p bagageluckan. En sdan spoiler p den frmre sttfngaren kan inte anvndas separat eller i kombination utan en spoiler p bagageluckan, och inte heller i kombination med en olmplig spoiler p bagagerumsluckan. Reparation, byte, pbyggnad eller borttagning av spoilrar ska ske efter verenskommelse med en KODA servicepartner. Felaktigt utfrda arbeten p fordonets spoilrar kan leda till funktionsfel - det finns risk fr olyckor och svra personskador! Vid eftermontage av en frontspoiler, hjulsidor osv. mste det skerstllas att lufttillfrseln till framhjulsbromsen inte begrnsas. Annars kan det leda till verhettning av frambromsarna, vilket kan pverka funktionen av bromssystemet negativt - olycksrisk! Airbags Läs och beakta först på sidan 125. Systemkomponenter till airbagsystemet kan befinna sig i den frmre sttfngaren, i drrarna, framstena, innertaket eller i karossen. Alla arbeten p airbagsystemet och in- och urkoppling av systemkomponenter p grund av andra reparationsarbeten (t.ex. byte av ratt) fr endast utfras av en fackverkstad. Anpassningar, reparationer och tekniska ndringar som r utfrda p olmpligt stt kan orsaka skador, funktionsstrningar och mrkbart begrnsa effekten frn airbagsystemet - fara fr olyckor och ddliga skador! Om en airbag har lst ut mste den bytas ut. Airbagmoduler kan inte repareras. Anvisningar fr hantering av airbagsystem Det r frbjudet att manipulera enskilda delar av airbagsystemet, eftersom detta kan leda till att en airbag lser ut. Installera aldrig airbagdelar frn gamla fordon eller delar som stammar frn tervinningsprocessen. Montera aldrig skadade airbagdelar i fordonet. Airbagarna kan i s fall inte lsa ut korrekt eller inte lsa ut alls. Inga ndringar fr utfras p delar i airbagsystemet. En frndring av hjulupphngningen p fordonet inklusive anvndning av otilltna flg/dck-kombinationer kan frndra funktionssttet p airbagsystemet - risk fr olyckor eller ddliga skador! Genomfr aldrig ndringar p frmre sttfngare eller p karosseriet. Tvtta bilen Inledning I detta kapitel finns information om: Tvtta fr hand 128 Automatisk biltvtt 128 Tvtta med hgtryckstvtt 128 Bsta skyddet mot skadlig pverkan frn omgivningen r regelbunden vaxning. Hur ofta fordonet ska tvttas beror till exempel p fljande faktorer: Ηur ofta fordonet anvnds. Parkeringsfrhllanden (garage, under trd, osv). rstid. Vderlek. miljinverkan. Ju lngre tid insektsrester, fgelspillning, trkda, vg- och industridamm, tjra, sot, vgsalt och andra aggressiva avlagringar fr sitta kvar p lacken, desto allvarligare blir deras frstrande verkan. Hga temperaturer, t.ex. genom intensiv solstrlning, frstrker den etsande verkan. Nr den kalla rstiden r ver mste fordonets undersida rengras grundligt. Bilvrd 127

131 Vid biltvtt vintertid: Fukt och is i bromssystemet kan pverka bromsverkan - olycksrisk! Tvtta fordonet endast med frnslagen tndning - olycksrisk! Tvtta inte fordonet i direkt solljus - risk fr lackskador. Miljövård Fordonet fr endast tvttas p srskilt avsedda tvttplatser. Tvtta fr hand Läs och beakta först och på sidan 128. Mjuka upp smutsen med rikligt med vatten och sklj av s noggrant som mjligt. Rengr fordonet med en mjuk tvttsvamp, en tvtthandske eller en tvttborste. Arbeta uppifrn och ner - brja med taket. Anvnd bilschampo endast vid envis nedsmutsning. Vrid ordentligt ur svampen eller tvtthandsken ofta. Rengr hjul, trsklar och liknande sist. Anvnd en andra svamp fr detta syfte. Spola grundligt av fordonet efter tvtt och torka sedan med ett smskskinn. Vid biltvtt fr hand, skydda hnder och armar mot vassa metalldelar (t.ex. p underredet, avgassystemet, insidan av hjulhusen, hjulkpor o. dyl.) - fara fr skrskador! Rengr fordonets lackerade ytor endast med lgt tryck. Automatisk biltvtt Läs och beakta först och på sidan 128. Fre tvtt i en automatisk biltvtt behver bara de vanliga tgrderna (stnga fnster och sollucka och liknande) vidtas. Nr det finns speciella pbyggnadsdelar - t.ex. spoiler, takrcke, radioantenn - prata frst med den som skter tvttanlggningen. Efter automatisk tvtt med konservering ska kanterna p torkarbladens gummidel rengras och avfettas med speciella rengringsmedel. Vid biltvtt i en automatisk tvttanlggning ska ytterspeglarna fllas in fr att inte ska ta skada. Tvtta med hgtryckstvtt Läs och beakta först och på sidan 128. Vid tvtt med hgtryckstvtt ska anvndningsinstruktionerna fr hgtryckstvtten fljas. Detta gller speciellt fr tryck och sprutavstnd. Hll ett tillrckligt stort avstnd till parkeringshjlpens sensorer och till mjuka material som gummislangar eller dmpande material. Anvnd under inga omstndigheter rundstrlmunstycken eller s kallade smutsfrsar! Om man tvttar fordonet vintertid med slang eller hgtryckstvtt, mste man se upp s att vattenstrlen inte riktas direkt mot lscylindrar eller drr- och luckfogar - risk fr fastfrysning! Fr att sensorerna till parkeringshjlpen inte ska skadas vid rengring med hgtryckstvtt eller ngtvtt fr sensorerna endast sprutas kortvarigt och p ett avstnd p minst 10cm. Temperaturen p tvttvattnet fr vara max. 60C - fara fr skada p fordonet. Se ven "Tvtta fordon med dekorationsfolier med hgtryckstvtt"» Sidan 130. Utvndig bilvrd Inledning I detta kapitel finns information om: Vrd av billack 129 Plastdelar 129 Gummilister 129 Kromdelar 130 Dekorationsfolier 130 Fnsterrutor och yttersbackpeglar 130 Strlkastarglas Driftanvisningar

132 Drrlscylinder 130 Hlrumskonservering 131 Domkraft 131 Slpvagnskoppling och fstesurtagning 131 Hjul 131 Underredsskydd 131 Regelbunden, fackmssig bilvrd bevarar funktionen och vrdet p ditt fordon. Dessutom kan detta vara en frutsttning fr garantiansprk vid eventuella korrosions- och lackskador p karossen. Vi rekommenderar att man anvnder bilvrdsmedel frn KODA originaltillbehr som finns hos KODA-partner. Flj instruktionerna p frpackningen. Vid felaktig anvndning kan bilvrdsprodukter vara hlsovdliga. Bilvrdsmedel ska alltid frvaras utom rckhll fr personer som inte r helt sjlvstndiga, t.ex. barn - frgiftningsrisk! Skydda hnder och armar mot vassa metalldelar om underredet, insidan av hjulhusen eller hjulkporna ska rengras - fara fr skrskador! Anvnd inte insektssvampar, grova kkssvampar eller liknande p de lackerade ytorna - risk fr skador. Rengringsmedel som innehller lsningsmedel kan skada materialet som ska rengras. Miljövård Tomma burkar med bilvrdsmedel r miljfarligt specialavfall. De mste kasseras i verensstmmelse med nationella lagbestmmelser. Till fljd av eventuella problem vid rengring och vrd av fordonets utsida samt p grund av de specialverktyg och specialkunskaper som krvs, rekommenderar vi att rengring och sktsel av fordonet utfrs hos en KODA servicepartner. Vrd av billack Läs och beakta först och på sidan 129. Sm lackskador som repor, rispor och stenskott ska omedelbart behandlas med lackstift eller spray. Konservering En grundlig konserveringsvaxning skyddar billacken vl mot skadlig pverkan frn miljn. Fordonet ska behandlas med ett hgklassigt hrdvax senast nr det inte lngre bildas droppar p den rena lacken. Ett nytt skikt av ett hgvrdigt hrdvax kan anbringas p den rena lackytan efter torkning. ven vid regelbunden anvndning av tvttvax, rekommenderar vi att fordonets lack vaxas minst tv gnger per r med ett hrdvax. Polering Om fordonets lack blivit matt och det inte lngre uppstr ngon glans vid vaxning, krvs polering. Om det anvnda polermedlet inte innehller konserverande bestndsdelar, mste lacken fortfarande konserveras. Pfr aldrig vax p rutorna. Mattlackerade delar eller plastdelar fr inte behandlas med polermedel eller hrdvax. Polera inte lacken i dammiga miljer - risk fr repor p lacken. Pfr inte lackvrdsprodukter p drrttningar och fnsterstyrningar. Om mjligt ska du inte pfra lackvrdsprodukter p delar av karossen som kan komma i kontakt med drrttningar och fnsterstyrningar. Plastdelar Läs och beakta först och på sidan 129. Plastdelar kan rengras med en fuktig trasa. Om plastdelarna inte blir helt rena ska speciella rengringsmedel anvndas. Anvnd inte lackvrdsprodukter p plastdelar. Gummilister Läs och beakta först och på sidan 129. Alla drr- och fnsterlister behandlas frn fabrik med ett frglst mattlacksskikt som skyddar mot fastfrysning p lackerade karosseridelar samt mot fordonsljud. Bilvrd 129

133 Drr- och fnsterlister fr inte behandlas med medel. Om ttningarna behandlas kan skyddslacken angripas och krbuller kan uppst. Kromdelar Läs och beakta först och på sidan 129. Rengr kromdelarna frst med fuktig trasa och polera drefter med en mjuk torr trasa. Om kromdelarna inte blir helt rena p detta stt ska srskilt kromvrdsmedel anvndas. Polera inte kromdelar i dammig omgivning - risk fr repor p ytan. Dekorationsfolier Läs och beakta först och på sidan 129. Tvtta folierna med en mild spalsning och rent, varmt vatten. Anvnd aldrig aggressiva rengringsmedel eller kemiska lsningsmedel som kan skada folierna. Beakta fljande vid tvtt av fordonet med hgtryckstvtt. Minimiavstndet mellan munstycke och fordonskaross r 50 cm. Strlen ska vara vgrt mot foliens yta. Den maximala vattentemperaturen r 50. Det maximala vattentrycket r 80 bar. Under vintermnaderna br du inte anvnda isskrapa fr att avlgsna is och sn frn folierna. Fastfrusna snlager eller is ska heller inte tas bort med andra freml - risk fr skador p folierna. Fnsterrutor och yttersbackpeglar Läs och beakta först och på sidan 129. Anvnd endast en isskrapa av plast fr att ta bort sn och is frn rutor och speglar. Rengr rutorna med rent vatten med jmna mellanrum ven frn insidan. Torka glasytorna med ett rent fnstersmskskinn eller med lmplig trasa. Vid avtorkning av rutorna efter en biltvtt, anvnd inte samma torkskinn som anvnds fr att torka karossen med. Rester av konserveringsvax p skinnet kan smutsa ner rutorna och frsmra sikten. Fr att undvika skador p rutan ska isskrapan inte rras fram och tillbaka utan bara i en riktning. Avlgsna inte sn eller is som r nedsmutsat med grov smuts, t.ex. fint grus, sand, vgsalt, frn rutor och speglar - risk fr skador p rutornas/speglarnas yta. Avlgsna aldrig sn och is frn glasdelar med hjlp av varmt eller hett vatten - det finns risk fr att glaset spricker! Var noga med att inte skada billacken nr du avlgsnar sn och is frn rutor och spegelglas. Rengr inte insidan av rutorna med vassa freml eller frtande och syrahaltiga rengringsmedel - skaderisk p vrmetrdar eller fnsterantenner. Strlkastarglas Läs och beakta först och på sidan 129. Rengr de frmre strlkastarna i plast med rent, varmt vatten och tvl. Torka aldrig strlkastarna utan vatten. Anvnd inga vassa freml fr rengring av plastglasen d det kan ge skador p skyddslacken och efterfljande sprickbildning i strlkastarglasen. Vid rengring av glaset, anvnd inga aggressiva rengringsmedel eller kemiska lsningsmedel - skaderisk p strlkastarglaset. Drrlscylinder Läs och beakta först och på sidan 129. Fr att avisa drrlscylindrar ska speciella produkter fr detta syfte anvndas. Se till att s lite vatten som mjligt trnger in i lscylindrarna nr du tvttar ditt fordon. 130 Driftanvisningar

134 Hlrumskonservering Läs och beakta först och på sidan 129. Alla korrosionsutsatta hlrum p fordonet r frn fabriken skyddade permanent med ett konserveringsvax. Konserveringen behver varken kontrolleras eller efterbehandlas. Om det vid hga temperaturer skulle rinna ut lite vax frn hlrummen, avlgsna d detta med plastskrapa och tgrda flckarna med rengringsbensin. Beakta skerhetsfreskrifterna vid bruk av rengringsbensin fr att avlgsna vax - brandfara! Domkraft Läs och beakta först och på sidan 129. Domkraften r underhllsfri. Vid behov kan du smrja de rrliga delarna p domkraften med ett lmpligt smrjfett. Slpvagnskoppling och fstesurtagning Läs och beakta först och på sidan 129. Stng fstesurtagningen med kpan s att inte smuts kan trnga in. Vid nedsmutsning av ytorna p fstesurtagningen ska du rengra och behandla dessa med ett lmpligt konserveringsmedel. Innan ett slp kopplas p ska kulhuvudet kontrolleras och om ndvndigt behandlas med lmpligt smrjfett. Vid instuvning av dragkroken ska du anvnda skyddskpan fr att skydda bagagerummet mot nedsmutsning. Den vre delen av fstesurtagningen r frsedd med smrjfett. Var noga med att fettet inte avlgsnas. Hjul Läs och beakta först och på sidan 129. Flgar Vid den regelbundna biltvtten mste flgarna tvttas grundligt. Avlgsna regelbundet vgsalt och nedntt bromsmaterial annars angrips flgmaterialet. En skada p flgarnas lackskikt mste omgende tgrdas. Lttmetallflgar Efter grundlig tvtt av flgarna, behandla dem med skyddsmedel fr lttmetallflgar. Inga slipande medel fr anvndas vid behandling av flgarna. Starkt nersmutsade flgar kan ven orsaka obalans i hjulen. Detta kan leda till vibrationer som verfrs till ratten och under vissa omstndigheter orsakar en fr tidig frslitning av styrningen. Drfr r det ndvndigt att avlgsna denna smuts. Underredsskydd Läs och beakta först och på sidan 129. Fordonets underrede r lngvarigt skyddad mot kemisk och mekanisk pverkan. Skador p skyddsskiktet kan inte uteslutas under krning. Vi rekommenderar att du lter kontrollera skyddsskiktet p fordonets underrede och chassi - helst fre och efter den kalla rstiden. Anvnd aldrig extra underredsmassa eller korrosionsskyddande medel p avgasrr, katalysator, dieselpartikelfilter eller vrmeskld. Nr motorn har uppntt sin driftstemperatur kan dessa medel antndas - brandfara! Invndig bilvrd Inledning I detta kapitel finns information om: Naturlder 132 Konstlder, tyger och Alcantara 133 Bilvrd 131

135 Steskldsel 133 Skerhetsblten 133 Regelbunden, fackmssig bilvrd bevarar funktionen och vrdet p ditt fordon. Vi rekommenderar att man anvnder bilvrdsmedel frn KODA originaltillbehr som finns hos KODA-partner. Flj instruktionerna p frpackningen. Vid felaktig anvndning kan bilvrdsprodukter vara hlsovdliga. Bilvrdsmedel ska alltid frvaras utom rckhll fr personer som inte r helt sjlvstndiga, t.ex. barn - frgiftningsrisk! Kontrollera alltid dina klder med avseende p frgktheten fr att undvika skador eller synliga missfrgningar p tyg (lder), paneler och verdragstextilier. Avlgsna snarast mjligt nya flckar frn kulspetspenna, blck, lppstift, skokrm osv., frn tyg (lder), paneler och inkldnadstextilier. Vid hga kuptemperaturer kan doftmnen och luftfrschare vara hlsovdliga. Fst inga doftmnen och luftfrschare p instrumentbrdan - risk fr skador p instrumentbrdan. Klistra inga dekaler p insidan av bakrutan, de bakre sidorutorna eller p vindrutan nra vrmetrdarna eller fnsterantennen. Dessa kan ta skada. Rengr inte innertaket med borste - risk fr skador p ytan. Rengringsmedel som innehller lsningsmedel kan skada materialet som ska rengras. Anvnd rengringsmedel och bilvrdsprodukter ytterst sparsamt. Miljövård Tomma burkar med bilvrdsmedel r miljfarligt specialavfall. De mste kasseras i verensstmmelse med nationella lagbestmmelser. Till fljd av eventuella problem vid rengring och kupsktsel av fordonet samt p grund av de specialverktyg och specialkunskaper som krvs, rekommenderar vi att rengring och kupsktsel av fordonet utfrs hos en KODA servicepartner. Naturlder Läs och beakta först och på sidan 132. Lder r ett naturligt material med specifika egenskaper som krver regelbunden rengring och sktsel. Ldret ska, beroende p belastningen, behandlas regelbundet. Damm och smuts i porer och veck har en slipande effekt. Detta leder till stark ntning och till att lderytan blir sprd i frtid. Vi rekommenderar att du avlgsnar damm med en trasa eller med dammsugare med jmna mellanrum. Rengr smuts frn lderytorna med en bomulls- eller ulltrasa som fuktats i vatten och torka sedan med en torr trasa». Mycket nedsmutsade omrden kan rengras med en trasa och mild spalsning (2tsk. neutral spa till 1liter vatten). Anvnd ett speciellt rengringsmedel fr att avlgsna flckar. Behandla ldret i lmpliga intervaller med ett lmpligt ldervrdsmedel. att ldret inte fr bli genomfuktat och att inget vatten fr sippra igenom nlhlen. Detta kan leda till att ldret blir sprtt eller sprickigt. Undvik lngre stillestndstider i solsken fr att undvika att skinnet bleks. Vid lngre stillestndstider utomhus, br skinnet tckas ver fr att skyddas mot direkt solstrlning. Freml med vassa kanter p kldesplagg, som blixtls, nitar, blten med vassa kanter, smycken/hngsmycken, kan efterlmna bestende repor eller skrapspr i ytan. Sdana skador omfattas inte av garantin. Anvndning av ett mekaniskt rattls kan leda till skador p rattens lderytor. Anvnd regelbundet och efter varje rengring en vrdkrm med ljusskyddande och impregnerande effekt. Krmen ger nring till skinnet, underlttar dess andning, smrjer och terger det sin fuktighet. Samtidigt bygger denna upp dess ytskydd. Vissa tyger, som t.ex. mrka jeanstyger, har inte tillrcklig frgkthet. Drigenom kan det uppst skador eller tydlig missfrgning p stolsverdraget (tyg eller lder) ven vid korrekt bruk. Detta gller i synnerhet fr ljusa stolsverdrag. Det handlar d inte om brister i verdragstyget, utan om bristande frgkthet p kldtextilierna. Vid anvndning av fordonet kan det uppkomma sm mrkbara frndringar av lderkldda delar i kldseln (som t.ex. veck eller rynkor) till fljd av att kldseln anvnds. 132 Driftanvisningar

136 Konstlder, tyger och Alcantara Läs och beakta först och på sidan 132. Konstlder Konstlder kan rengras med en fuktig trasa. Om konstldret inte blir helt rent p detta stt ska en mild spalsning eller speciella rengringsmedel anvndas. Tyger Rengr stoppningsmaterial och tygbekldnader till drrar, bagagerumsskydd osv. med srskilda rengringsmedel, t.ex. med torrskum. Till detta kan en mjuk svamp, en borste eller en vanlig mikrofiberduk anvndas. Fr rengring av innertaket fr endast en trasa och speciellt avsedda rengringsmedel anvndas. Noppor p verdragstyg och tygrester ska avlgsnas med en borste. Hr kan tas bort med en "rengringshandske". Alcantara Damm och sm smutspartiklar i porer, veck och rynkor kan skava och skada ytan. Vid lngre stillestndstider utomhus br Alcantara-stolsverdrag skyddas mot direkt solljus fr att undvika blekning. Ltta frgfrndringar genom anvndning r normalt. Fr Alcantara-stolsverdrag ska lderrengringsmedel inte anvndas. Fr Alcantara-stolsverdrag ska inga lsningsmedel, bonvax, skokrm, flckborttagare, etc. anvndas. Undvik lngre stillestndstider i direkt solljus fr att undvika att tygmaterialet bleks. Vid lngre stillestndstider utomhus, br tyg tckas ver fr att skyddas mot direkt solstrlning. Vissa tyger, som t.ex. mrka jeanstyger, har inte tillrcklig frgkthet. Drigenom kan det uppst skador eller tydlig missfrgning p stolsverdraget (tyg eller lder) ven vid korrekt bruk. Detta gller i synnerhet fr ljusa stolsverdrag. Det handlar d inte om brister i verdragstyget, utan om bristande frgkthet p kldtextilierna. Steskldsel Läs och beakta först och på sidan 132. Eluppvrmda stolar Rengr stolkldseln utan fukt, s att inte stolens uppvrmningssystem skadas. Rengr kldseln med fr ndamlet avsedda rengringsmedel, t.ex. torrskum eller liknande. Stolar utan stolsuppvrmning Dammsug kldseln noggrant fre rengring. Rengr kldseln noggrant med en fuktig trasa eller med ett speciellt rengringsmedel. Intryckta stllen som kan uppst p kldseln vid daglig anvndning kan avlgsnas genom att borsta med en ltt fuktad borste i fiberriktningen. Behandla alla delar av kldseln s att det inte bildas synliga rnder. Lt sedan stolen torka helt. Dammsug kldseln regelbundet. Eluppvrmda stolar fr inte torkas genom att uppvrmningen sls p efter rengring. Sitt inte p fuktiga stolar - kldseln kan missformas. Rengr alltid stolarna "frn sm till sm". Skerhetsblten Läs och beakta först och på sidan 132. Bltesbandet ska hllas rent. Rengr smutsiga skerhetsblten med mild spalsning. Avlgsna grov smuts med en mjuk borste. Smutsiga bltesband kan pverka den automatiska bltesupprullningsautomatikens funktion. Bilvrd 133

137 Skerhetsbltena fr inte demonteras fr rengring. Rengr aldrig skerhetsbltena kemiskt, eftersom rengringsmedel kan skada vven. Skerhetsbltena fr inte heller komma i berring med frtande vtskor (syror och liknande). Kontrollera tillstndet p skerhetsbltena regelbundet. Blten med konstaterade skador p vven, infstningarna, upprullningsautomatiken eller lsdelarna ska bytas av en fackverkstad. Innan skerhetsbltena rullas in mste de torka fullstndigt. Kontroll och pfyllning Brnsle Inledning I detta kapitel finns information om: Tankning 135 Blyfri bensin 135 Dieselbrnsle 136 P tankluckans insida finns rtt brnslesorter fr fordonet angivna» bild 131 på sidan Om en reservdunk medfrs ska de nationella rttsliga bestmmelserna beaktas. Av skerhetsskl rekommenderar vi att man inte medfr reservdunk. Vid en olycka kan denna skadas och brnsle kan rinna ut - brandfara! Kr aldrig brnsletanken helt tom! Vid oregelbunden brnsletillfrsel kan det uppst feltndning, vilket kan leda till svra skador p motordelar och avgassystem. Avlgsna omgende utspillt drivmedel frn billacken - risk fr lackskador! Om fordonet kpts i ett annat land n dr det ska anvndas, r det viktigt att kontrollera att det brnsle som freskrivs av tillverkaren erbjuds i landet dr fordonet ska anvndas. Eventuellt br man kontrollera om tillverkaren inte freskriver ett annat brnsle fr drift av fordonet i det aktuella landet. Om detta inte r fallet, kontrollera om det r tilltet frn tillverkarens sida att bilen krs med ett annat brnsle. 134 Driftanvisningar

138 Tankning Bild 131 ppna tanklucka/tanklock Läs och beakta först och på sidan 134. ppna tankluckan Fll upp tankluckan fr hand» bild Ls upp tanklocket p brnslepfyllningsrret genom att hlla det med en hand och vrida med bilnyckeln t vnster. Skruva ur tanklocket t vnster och stt p det ovanp tankluckan» bild Stnga tankluckan Vrid tanklocket t hger, tills detta klickar i hrbart. Hll tanklocket p brnslepfyllningsrret med en hand och ls upp det genom att vrida bilnyckeln t hger och ta sedan ut nyckeln. Fll igen tankluckan. Fre tankning r det ndvndigt att koppla frn tillsatsvrmen (parkeringsvrmare och parkeringsventilation). S snart den automatiska brnslepumpen slr ifrn frsta gngen nr den anvnds p freskrivet stt, r tanken full. Sluta tanka - annars fylls expansionsvolymen p. Tankens volym uppgr till cirka 55liter, varav 7liter som reserv. Blyfri bensin Läs och beakta först och på sidan 134. Ditt fordon kan endast drivas med blyfri bensin som uppfyller standarden EN228 1). Alla bensinmotorer kan kras med bensin med en halt av maximalt 10% bioetanol (E10). Freskrivet brnsle - blyfri bensin 95/91 resp. 92 resp. 93 ROZ Anvnd blyfri bensin med oktantalet 95 ROZ. ven blyfri bensin med oktantalet 91 resp. 92 resp. 93 ROZ kan anvndas, detta leder dock till en liten prestandafrlust och en ngot hgre brnslefrbrukning. Freskrivet brnsle - blyfri bensin min. 95 ROZ Anvnd blyfri bensin med oktantalet 95 ROZ eller hgre. Om blyfri bensin med oktantalet 95 ROZ inte finns, kan i ndfall bensin med oktantalet 91 resp. 92 resp. 93 ROZ tankas, detta leder dock till en liten prestandafrlust och en ngot hgre brnslefrbrukning». Freskrivet brnsle - blyfri bensin 98/(95) ROZ Anvnd blyfri bensin med oktantalet 98 ROZ eller hgre tankas. ven blyfri bensin 95 ROZ kan anvndas, detta leder dock till en liten prestandafrlust. Om blyfri bensin med oktantalet 98 ROZ eller 95 ROZ inte finns, kan i ndfall bensin med oktantalet 91 resp. 92 resp. 93 ROZ tankas». Brnsletillsatser (additiver) Blyfri bensin enligt standarden EN228 1) uppfyller samtliga villkor fr att motorn ska arbeta korrekt. Drfr rekommenderar vi att man inte blandar i effekttillsatser (additiver) i brnslet. Det kan leda till svra skador p motordelar eller avgassystemet. Endast en enda tankning med blyad bensin, som inte uppfyller standarden, leder till allvarliga skador p avgassystemet. Om av misstag ett annat brnsle n blyfri bensin enligt ovannmnda standarder (t.ex. blyad bensin) har tankats, ska motorn varken startas eller tndningen sls p. Det finns risk fr allvarlig skada p motordelarna! 1) I Tyskland ven DIN resp. E10 fr blyfri bensin med oktantal 95 och 91 eller DIN resp. E5 fr blyfri bensin med oktantal 95 och 98. Kontroll och pfyllning 135

139 Om bensin med lgre n freskrivet oktantal mste tankas i ndfall, fr frden endast fortsttas p medelhgt varvtal och lg motorbelastning. Hga motorvarvtal eller en hg motorbelastning kan skada motorn svrt! Tanka snarast bensin med freskrivet oktantal. Om bensin med lgre n freskrivet oktantal anvnds, kan motordelar skadas. Bensin med lgre oktantal n 91 ROZ fr inte anvndas ens i ndfall - eftersom det kan leda till allvarliga skador p motorn! Under inga omstndigheter fr brnsletillsatser med metallinnehll, framfrallt inte med mangan eller jrn anvndas. Det finns risk fr allvarliga skador p motordelar eller avgassystemet! Inga brnslen med metallinnehll, t.ex. LRP (lead replacement petrol), fr anvndas. Det finns risk fr allvarliga skador p motordelar eller avgassystemet! Blyfri bensin med hgre oktantal n vad som freskrivs kan anvndas utan begrnsning. P fordon med freskriven blyfri bensin 95/91 resp. 92 resp. 93ROZ ger anvndning av bensin med hgre oktantal n 95 ROZ varken en mrkbar effekthjning eller en lgre brnslefrbrukning. P fordon med freskriven blyfri bensin min. 95 ROZ kan anvndning av bensin med hgre oktantal n 95 ROZ ge en effekthjning och en lgre brnslefrbrukning. Dieselbrnsle Läs och beakta först och på sidan 134. Ditt fordon kan endast drivas med dieselbrnsle som uppfyller standarden EN590 1). Alla dieselmotorer kan kras med dieselbrnsle med en halt av maximalt 7 % biodiesel (B7) 2). Vinterkrning - vinterdiesel Under den kalla rstiden, anvnd "vinterdiesel" som r fullstndigt driftsduglig ven vid -20C. I lnder med andra klimatfrhllanden finns mestadels dieselsorter som uppvisar andra temperaturegenskaper. KODA-partners och bensinstationer i respektive land kan ge uppgifter om landets vanliga dieseltyper. Dieselbrnsletillsatser (additiver) Dieselbrnsle enligt freskriven standard uppfyller samtliga villkor fr att motorn skall arbeta korrekt. Drfr rekommenderar vi att man inte blandar i brnsletillsatser (additiver) i dieselbrnslet. Det kan leda till svra skador p motordelar eller avgassystemet. Redan en tankfyllning med dieselbrnsle som inte uppfyller standarden kan leda till svra skador p motordelar och brnsle- och avgassystemet. Om av misstag ett annat brnsle n dieselbrnsle enligt ovannmnda standarder (t.ex. bensin) har tankats, ska motorn varken startas eller tndningen sls p. Det finns risk fr allvarlig skada p motordelarna! Vattenansamlingar i brnslefiltret kan leda till strningar av motordriften. Ditt fordon r inte anpassat fr biobrnslet RME och drfr fr detta brnsle inte tankas och anvndas. Anvndning av biobrnsle RME kan leda till allvarliga skador p motordelar och brnslesystemet. Tillstt inga effekttillsatser, s kallade "flytfrbttrare" (bensin eller liknande), i dieselbrnslet. Det kan leda till svra skador p motordelar eller avgassystemet. Motorrum Inledning I detta kapitel finns information om: ppna och stnga motorhuven 138 Motorrumsversikt 138 Kylflkt 139 Vindrutespolare 139 1) I Tyskland ven DIN51628, i sterrike NORMC1590, i Ryssland GOST R /EN 590: ) I Tyskland enligt standarden DIN 52638, i sterrike NORMC1590, i Frankrike EN Driftanvisningar

140 Vid arbeten i motorrummet kan skador, brnnskador samt olycks- och brandrisk uppst. Drfr mste man alltid flja nedanstende varningsanvisningar och de allmngiltiga skerhetsreglerna. Motorrummet i fordonet r ett farligt omrde! Anvisningar innan arbeten pbrjas i motorrummet Stng av motorn och dra ur tndnyckeln. Dra t handbromsen ordentligt. P fordon med manuell vxellda ska du stlla vxelspaken i frilget, p fordon med automatlda ska du stlla vxelvljaren i lge P. Lt motorn svalna. ppna aldrig motorhuven om det syns att det trnger ut nga eller kylvtska ur motorrummet - risk fr brnnskador! Vnta tills det inte lngre trnger ut nga eller kylvtska. Anvisningar fr arbeten i motorrummet Hll alla personer, srskilt barn, borta frn motorrummet. Vidrr aldrig kylflkten s lnge som motorn r varm. Kylflkten kan helt pltsligt starta! Vidrr inte heta motordelar - risk fr brnnskador! Kylvtskan r hlsovdlig. Undvik kontakt med kylvtskan. Kylvtskengor r hlsovdliga. ppna aldrig locket p kylvtskebehllaren s lnge som motorn r varm. Kylsystemet str under tryck! Fr att skydda ansikte, hnder och armar mot den varma ngan eller varma kylvtskan, tck ver locket med en trasa nr det ppnas. Om du fr kylmedelsstnk i gonen, spola genast gonen med klart vatten och uppsk snarast mjligt lkare. Kldmedel ska alltid frvaras i originalbehllare utom rckhll fr personer som inte r helt sjlvstndiga, t.ex. barn - frgiftningsrisk! Vid frtring av kylvtska - uppsk snabbast mjligt en lkare. Hll aldrig ut vtskor ver den heta motorn. Dessa vtskor (t.ex. kylmedel som innehller frostskydd) kan antndas! Anvisningar fr arbeten i motorrummet nr motorn r igng Var srskilt frsiktig med roterande motordelar (t.ex. sprkilrem, generator, kylflkt) och tndningssystemet med hgspnning - livsfara! Vidrr aldrig tndsystemets elektriska ledningar. Undvik kortslutningar av elsystemet - srskilt p batteriet. Var alltid noga med att inga smycken, lsa kldesplagg eller lngt hr kan fastna i roterande motordelar - livsfara! Fre arbeten ska du alltid ta av smycken, stta upp lngt hr och lta alla kldesplagg ligga ttt mot kroppen. Anvisningar fr arbeten med brnslesystemet eller den elektriska anlggningen Koppla alltid frn bilbatteriet frn fordonets elsystem. Rkning frbjuden. Arbeta aldrig i nrheten av ppna lgor. Ha alltid en funktionsduglig brandslckare i nrheten. Ls och beakta informationen och varningsanvisningarna p drivvtskornas frpackningar. Drivmedel ska alltid frvaras i slutna originalbehllare utom rckhll fr personer som inte r helt sjlvstndiga, t.ex. barn. Om arbete mste utfras under fordonet, mste det sprras s att det inte rullar ivg och pallas upp med lmpliga pallbockar; domkraften rcker inte fr detta ndaml - risk fr personskada! Fyll endast p drivvtskor med rtt specifikationer. I annat fall kan det leda till allvarliga funktionsstrningar och skador p fordonet! Miljövård Fr att drivvtskor ska kunna omhndertas p ett miljriktigt stt, och p grund av behovet av specialverktyg och specialkunskaper, rekommenderar vi att man lter byta drivvtskorna hos en fackverkstad. Vid all form av oklarhet om drivvtskor, uppsk en fackverkstad. Drivvtskor med riktiga specifikationer kan erhllas frn KODA originaltillbehr resp. frn KODA originaltillbehr. Kontroll och pfyllning 137

141 ppna och stnga motorhuven Kontrollera att motorhuven r ordentligt stngd. Om du under frd mrker att lsanordningen inte r ihakad, stanna genast och stng motorhuven - olycksrisk! ppna aldrig motorhuven genom frigringsspaken» bild 132. Motorrumsversikt Bild 132 Frigringsspak till motorhuven/frigringsspak Bild 133 Skra motorhuven Läs och beakta först och på sidan 137. ppna motorhuven Dra i frigringsspaken under instrumentbrdan i pilens riktning 1» bild 132. Innan du ppnar motorhuven, skerstll att vindrutetorkararmarna inte r uppfllda frn vindrutan, eftersom lackskador d kan uppst. Tryck frigringsspaken i pilens riktning 2, motorhuven lses upp. Ta tag i och lyft upp motorhuven. Ta ut huvstdet frn hllaren och ppna den skrade luckan genom att stta in huvstdet i den speciella ppningen 3» bild 133. Stnga motorhuven Lyft motorhuven ngot och haka av huvstdet. Stt in huvstdet i dess hllare. Lt motorhuven falla frn ca 20cm hjd ner i lsanordningen - tryck inte extra p huven! Bild 134 Principskiss: Motorrum Läs och beakta först och på sidan 137. Bildbeskrivning» bild Kylvtskeexpansionskrl Spolarvtskebehllare Pfyllningsppning fr motorolja Motoroljesticka Bromsvtskebehllare Bilbatteri 144 Placeringen i motorrummet r i stort sett identisk p alla bensin- och dieselmotorer. 138 Driftanvisningar

142 Kylflkt Läs och beakta först och på sidan 137. Kylflkten drivs av en elmotor. Driften styrs beroende p kylvtsketemperaturen. Efter avstngning av tndningen kan flkten fortstta att arbeta i ca 10minuter, ven med avbrott. Vindrutespolare Läs och beakta först och på sidan 137. Spolarvtskebehllaren finns i motorrummet» bild 135. Bild 135 Motorrum: Spolarvtskebehllare Spolarvtskebehllaren innehller rengringsvtska fr vindrutan resp. bakrutan och strlkastarspolarna. Behllarens volym r ca 3.5 liter, p bilar med strlkastarrengring ca 5.4 liter 1). Rent vatten rcker inte fr att intensivrengra rutor och strlkastare. Vi rekommenderar att man anvnder rent vatten med en spolarvtska frn KODA originaltillbehr (vintertid med frostskydd) fr att kunna avlgsna hrt sittande smuts. Spolarvtska ska alltid blandas med frostskydd p vintern, ven om fordonet har uppvrmda spolarmunstycken. Om ingen spolarvtska med frostskydd finns, kan ven etanolsprit anvndas. Andelen sprit fr inte verstiga 15 %. Vid denna koncentration rcker frostskyddet endast ner till -5C. Man fr aldrig blanda kylarfrostskyddsmedel eller andra tillsatser i spolarvtskan. Om fordonet har strlkastarspolare, fr spolarvtskan endast blandas med sdana rengringsmedel som inte angriper polykarbonatskiktet p strlkastarna. Ta inte ur silen ur spolarvtskebehllaren nr vtska fylls p, eftersom smuts d kan komma in i vtskeledningssystemet och leda till funktionsstrningar i vindrutespolarsystemet. Motorolja Inledning I detta kapitel finns information om: Specifikationer och pfyllningsvolym 140 Kontrollera oljenivn 141 Fylla p 141 Frn fabriken fylls motorn med en hgvrdig olja, vilken kan anvndas ret runt - frutom i extrema klimatzoner. Motoroljorna vidareutvecklas kontinuerligt. Uppgifterna i denna bruksanvisning var aktuella vid tidpunkten fr frdigstllandet. KODA servicepartner informeras av tillverkaren om aktuella ndringar. Drfr rekommenderar vi att man lter en KODA servicepartner utfra oljebytet. Fljande angivna specifikationer (VW-normer) kan st separat eller tillsammans med andra specifikationer p behllaren. Oljefyllningsmngderna r angivna inkl. oljefilterbyte. Kontrollera oljenivn vid pfyllning, fyll inte p fr mycket. Oljenivn mste ligga mellan markeringarna» Sidan ) Fr vissa lnder gller 5,4 l fr bda varianterna. Kontroll och pfyllning 139

143 Motorrummet i fordonet r ett farligt omrde. Vid arbeten i motorrummet mste fljande varningsanvisningar alltid beaktas» Sidan 136. Om det under rdande omstndigheter inte r mjligt att fylla p motorolja, fortstt inte kra! Stng av motorn och sk hjlp frn en fackverkstad. Om oljenivn ligger ver omrdet A» bild 136 på sidan 141, ska du inte kra vidare! Stng av motorn och sk hjlp frn en fackverkstad. Inga tillsatser fr blandas i motoroljan - fara fr allvarlig skada p motordelar! Om fordonet ska kras en lngre strcka rekommenderar vi att du tar med motorolja av den typ som lmpar sig fr fordonet. Vi rekommenderar att oljor frn KODA originaltillbehr anvnds. Tvtta huden noggrant vid kontakt med olja. Specifikationer och pfyllningsvolym Läs och beakta först och på sidan 140. Specifikationer och pfyllningsvolym (i l) fr fordon med variabla serviceintervall Bensinmotorer Specifikation Pfyllningsvolym 1,2 l/51 kw VW503 00, VW ,8 1,2 l/63 kw TSI VW ,9 1,2 l/77 kw TSI VW ,9 1,4 l/63kw VW503 00, VW ,2 Specifikationer och pfyllningsvolym (i l) fr fordon med fasta serviceintervaller Bensinmotorer Specifikation Pfyllningsvolym 1,2 l/51kw VW , VW ,8 1,2 l/63 kw TSI VW ,9 1,2 l/77 kw TSI VW ,9 1,4 l/63kw VW , VW ,2 1,6 l/77kw VW , VW ,6 Om ovan nmnda oljor inte finns tillgngliga kan man fr enstaka pfyllningar anvnda olja enligt ACEA A2 resp. ACEA A3. Dieselmotorer a) Specifikation Pfyllningsvolym 1,2 l/55 kw TDI CR VW ,3 1,6 l/66 kw TDI CR DPF VW ,3 1,6 l/77 kw TDI CR DPF VW ,3 a) Hos dieselmotorer utan DPF kan alternativt motorolja VW anvndas. Om ovan nmnda oljor inte finns tillgngliga kan man fr enstaka pfyllningar anvnda olja enligt ACEA B3 resp. ACEA B4. Fr fordon med variabla serviceintervaller fr endast de ovan angivna oljorna anvndas. Fr att bibehlla motoroljans egenskaper rekommenderar vi att man endast anvnder olja med samma specifikation. I undantagsfall fr man en enstaka gng fylla p maximalt 0,5 l motorolja med specifikation VW (endast bensinmotorer) resp. specifikation VW (endast dieselmotorer). Andra motoroljor fr inte anvndas - risk fr motorskador! Dieselmotorer a) Specifikation Pfyllningsvolym 1,2 l/55 kw TDI CR VW ,3 1,6 l/66 kw TDI CR DPF VW ,3 1,6 l/77 kw TDI CR DPF VW ,3 a) Hos dieselmotorer utan DPF kan alternativt motorolja VW anvndas. 140 Driftanvisningar

144 Kontrollera oljenivn Bild 136 Principskiss: Oljemtsticka Vid hg motorbelastning, ssom vid lnga krstrckor p motorvg sommartid, vid krning med slpvagn eller krning i hga bergspass, rekommenderar vi att oljenivn hlls inom omrde A - men inte hgre. En fr lg oljeniv indikeras med hjlp av kontrollampan i kombiinstrumentet» sidan 38, Motorolja. Kontrollera snarast mjligt oljenivn med oljemtstickan. Fyll p olja efter behov. Oljenivn fr aldrig ligga ver omrdet A» bild skaderisk p avgassystemet! Läs och beakta först och på sidan 140. Oljemtstickan visar motoroljans niv» bild 136. Kontrollera oljeniv Se till att fordonet str p en vgrt yta och att motorn r driftvarm. Stng av motorn. Vnta ett par minuter tills motoroljan flyter tillbaka i oljetrget och dra ut oljemtstickan. ppna motorhuven. Dra ut oljemtstickan. Torka av oljestickan med en ren trasa och skjut in den till anslaget igen. Dra ut oljemtstickan igen och avls oljenivn. Oljeniv i omrde A Ingen olja fr fyllas p. Oljeniv i omrde B Olja kan fyllas p. Oljenivn kan drefter ligga i omrde A. Oljeniv i omrde C Olja mste fyllas p s att oljenivn ligger minst i omrde B. Motorn frbrukar en viss mngd olja. Beroende p krstt och driftfrhllanden kan oljefrbrukningen uppg till 0,5l/1000km. Under de frsta 5000km kan frbrukningen ven ligga hgre. Oljenivn mste regelbundet kontrolleras. Helst vid varje tankning eller fre lngre krningar. Fylla p Läs och beakta först och på sidan 140. Kontrollera oljenivn» Sidan 141. Skruva av locket till pfyllningsppningen fr motorolja» bild 134 på sidan 138. Fyll p olja enligt rtt specifikationer i 0,5liters portioner» sidan 140, Specifikationer och pfyllningsvolym. Kontrollera oljenivn» Sidan 141. Skruva noga p locket p oljefyllppningen igen och skjut in mtstickan till anslaget. Kylvtska Inledning I detta kapitel finns information om: Fyllmngd 142 Kontrollera nivn 142 Fylla p 143 Kylvtskan bestr av vatten med kylvtsketillsats. Denna blandning garanterar ett frostskydd, skyddar kyl- resp. vrmesystemet mot korrosion och frhindrar kalkavsttningar. Fordon fr lnder med milt klimat fr redan frn fabrik en kylvtska med ett frostskydd ner till ca -25C. Andelen kylvtsketillsats ska i dessa lnder vara minst 40%. Fordon fr lnder med kallt klimat fr redan frn fabrik en kylvtska med ett frostskydd ner till ca -35C. Andelen kylvtsketillsats ska i dessa lnder vara minst 50%. Kontroll och pfyllning 141

145 Om det av klimatskl krvs ett starkare frostskydd, kan andelen kylvtsketillsats hjas, men maximalt upp till 60% (ger frostskydd ner till ca-40c). Fyll endast p med det frostskyddsmedel vars beteckning finns p kylvtskans expansionsbehllare» bild 137 på sidan 142. Motorrummet i fordonet r ett farligt omrde. Vid arbeten i motorrummet mste fljande varningsanvisningar alltid beaktas» Sidan 136. Om det under rdande omstndigheter inte r mjligt att fylla p kylvtska, fortstt inte kra! Stng av motorn och sk hjlp frn en fackverkstad. Om kylvtskeexpansionskrlet r tomt fr ingen kylvtska fyllas p. Luft kan ha samlats i systemet - risk fr motorskada, kr inte vidare! Stng av motorn och tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Kylvtsketillsatsandelen i kylvtskan fr aldrig ligga under 40%. Mer n 60% kylvtsketillsatsandel i kylvtskan minskar frostskyddet och kylverkan. Kylvtsketillsatser som inte uppfyller rtt specifikationer kan minska effekten p korrosionsskyddet avsevrt. Strningar som uppstr p grund av korrosion kan leda till frlust av kylvtska och f allvarliga motorskador till fljd! Fyll inte p kylvtska ver markeringen A» bild 137 på sidan 142. Vid fel som leder till motorverhettning rekommenderar vi att du uppsker en fackverkstad, i annat fall kan svra motorskador uppst. Extrastrlkastare och andra tillbehr monterade framfr friskluftsintaget frsmrar kylvtskans kylverkan. Tck aldrig ver kylaren risk fr verhettning av motorn! Fyllmngd Läs och beakta först och på sidan 142. Pfyllningsvolym kylvtska (i l) 1) Bensinmotorer Pfyllningsvolym 1,2 l/51 kw 5,5 1,2 l/63 kw TSI 7,7 Bensinmotorer Pfyllningsvolym 1,2 l/77 kw TSI 7,7 1,4 l/63kw 5,5 1,6 l/77kw 5,5 Dieselmotorer Pfyllningsvolym 1,2 l/55 kw TDI CR DPF 6,6 1,6 l/66 kw TDI CR DPF 8,4 1,6 l/77 kw TDI CR DPF 8,4 Kontrollera nivn Läs och beakta först och på sidan 142. Bild 137 Motorrum: Kylvtskeexpansionskrl Kylvtskeexpansionskrlet r placerat till hger i motorrummet» bild 137. Bildbeskrivning» bild 137 A B Markering fr den hgsta tilltna kylvtskeniv. Markering fr den lgsta tilltna kylvtskeniv. Nivn ska ligga mellan markeringarna A och B. Om kylvtskenivn ligger ovanfr markeringen A fr ingen kylvtska fyllas p. Om kylvtskenivn ligger nedanfr markeringen B mste kylvtska fyllas p. Kontrollera nivn Stng av motorn. ppna motorhuven. 1) P fordon med tillsatsvrme (parkeringsvrmare och parkeringsventilation) r pfyllningsvolymen kylvtska ca 1l mer. 142 Driftanvisningar

146 Kontrollera kylvtskenivn p expansionskrlet» bild 137. Kontrollera kylvtskenivn endast nr motorn r kall. Nr motorn r driftsvarm kan kontrollresultatet vara felaktigt. Nivn kan ven ligga ovanfr markeringen A» bild 137. Om kylvtskenivn i expansionsbehllaren r fr lg, indikeras detta genom att kontrollampan i kombiinstrumentet tnds» sidan 39, Kylvtska. Vi rekommenderar nd att man kontrollerar kylvtskenivn regelbundet direkt p behllaren. Kylvtskefrlust Frlust av kylvtska beror i frsta hand p ottheter. Det rcker inte att enbart fylla p med kylvtska. Lt omgende kontrollera kylsystemet hos en fackverkstad. Fylla p Läs och beakta först och på sidan 142. Kylvtskeexpansionskrlet mste alltid innehlla en mindre mngd kylvtska» Sidan 142, i avsnitt Inledning. Stng av motorn. Lt motorn svalna. Lgg ngra trasor p frslutningslocket till kylvtskeexpansionskrlet och skruva frsiktigt av locket. Fyll p med kylvtska. Skruva p frslutningslocket tills detta hrbart klickar i. Fyll endast p ny kylvtska. Om den freskrivna kylvtskan inte finns tillgng, fr nd inga andra tillsatser fyllas p. Anvnd i dessa fall endast vatten, och lt en fackverkstad snarast terstlla rtt blandningsfrhllande mellan vatten och kylvtsketillsats. Bromsvtska Inledning I detta kapitel finns information om: Kontrollera nivn 143 Byta 144 Motorrummet i fordonet r ett farligt omrde. Vid arbeten i motorrummet mste fljande varningsanvisningar alltid beaktas» Sidan 136. Om vtskenivn har sjunkit under MIN-markeringen» bild 138 på sidan 143, ska du inte kra vidare - olycksrisk! Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Anvnd inte gammal bromsvtska, funktionen p bromsanlggningen kan skadas - olycksrisk! Bromsvtskan skadar fordonets lack. Byte av bromsvtska ska gras i samband med en frskriven inspektionsservice. Vi rekommenderar att oljor frn KODA Originaldelar anvnds. Kontrollera nivn Läs och beakta först och på sidan 143. Bromsvtskebehllaren r placerad i motorrummet» bild 138. Stng av motorn. ppna motorhuven. Kontrollera bromsvtskeniv p behllaren» bild 138. Nivn ska ligga mellan markeringarna "MIN" och "MAX". Bild 138 Motorrum: Bromsvtskebehllare Under krning minskar vtskenivn ngot p grund av slitage och den automatiska justeringen av bromsbelggen. Om vtskenivn dremot under kort tid sjunker mrkbart eller sjunker under markeringen "MIN", kan bromssystemet vara ottt. Kontroll och pfyllning 143

147 Om bromsvtskenivn r fr lg, indikeras detta genom att kontrollampan» sidan 37, Bromssystem i kombiinstrumentet tnds. Byta Läs och beakta först och på sidan 143. Bromsvtskan tar upp fukt. Den upptar med tiden fuktighet frn den omgivande luften. En fr hg vattenhalt i bromsvtskan kan vara orsak till korrosion i bromssystemet. Vattenhalten snker bromsvtskans kokpunkt. Bromsvtskan ska verensstmma med fljande standarder resp. specifikationer: VW 50114; FMVSS 116 DOT4. Bilbatteri Inledning I detta kapitel finns information om: Flla upp kpan 145 Kontrollera syranivn 145 Ladda 146 Byta 146 In- resp. frnkoppling 146 Automatisk frbrukaravstngning 147 Varningssymboler p bilbatteriet Symbol Br alltid skyddsglasgon! Betydelse Batterisyran r starkt frtande. Br alltid skyddshandskar och gonskydd! Hll eld, gnistor och ppen lga p avstnd frn bilbatteriet och rk inte! Symbol Betydelse Vid laddning av bilbatteriet uppstr en hgexplosiv knallgasblandning! Hll barn borta frn bilbatteriet! Vid arbete p bilbatteriet och det elektriska systemet kan det uppst skador, frgiftning, frtskador, explosions- eller brandfara. Svl de allmngiltiga skerhetsreglerna som fljande varningsanvisningar mste alltid fljas. Hll fordonsbatteriet borta frn personer som inte r helt sjlvstndiga, srskilt barn. Luta inte bilbatteriet, eftersom batterisyra kan rinna ut ur batteriets gasutslppsppningar. Skydda gonen med skyddsglasgon eller ansiktsskydd - risk fr gonskador! Vid hantering av bilbatterier, anvnd skyddshandskar, gon- och hudskydd. Batterisyran r starkt frtande och ska drfr behandlas ytterst frsiktigt. Frtande ngor i luften retar andningsvgarna och leder till inflammationer p slemhinnor och andningsvgar. Batterisyran frter p tandemalj och vid hudkontakt uppstr djupa och lngsamt lkande sr. Upprepad kontakt med utspdd syra orsakar hudsjukdomar (inflammation, sr, hudsprickor). Vid gonkontakt med batterisyra ska man sklja utsatt ga ngra minuter med rent vatten - uppsk omedelbart lkare! Syrastnk p huden eller p klderna ska neutraliseras med tvllsning s snart som mjligt och spolas med stora mngder vatten. Vid svljning av batterisyra - uppsk omedelbart lkare! Hantering av ppen eld och lgor r frbjudet. Rkning och aktiviteter dr gnistor kan uppkomma r frbjudet. Anvnd aldrig ett skadat bilbatteri - explosionsrisk! Ladda aldrig ett fruset eller upptinat bilbatteri - explosionsrisk och risk fr frtskador! Byt ut ett fruset bilbatteri. Anvnd aldrig starthjlp p bilbatterier med fr lg elektrolytniv - risk fr explosion och frtskador. 144 Driftanvisningar

148 Vid laddning av bilbatteriet frigrs vte, och det uppstr en hgexplosiv knallgasblandning. En explosion kan orsakas av gnistor som uppkommer nr kabelkontakten kopplas bort eller lossas med tillslagen tndning. Genom att frbikoppla batteripolerna (t.ex. genom metallfreml, ledningar) uppstr en kortslutning - detta medfr risk fr smltning av blybryggor, explosion, batteribrand och syrastnk. Undvik gnistbildning vid hantering av kablar och elektriska apparater. Vid kraftiga gnistor finns risk fr skador. Fre alla arbeten p elanlggningen ska du stnga av motorn, koppla frn tndningen och alla elektriska frbrukare och koppla loss minuspolen (-) frn batteriet. Om man hanterar bilbatteriet felaktigt kan det medfra skador. Drfr rekommenderar vi att man lter genomfra alla arbeten p bilbatteriet hos en fackverkstad. Bilbatteriet fr endast kopplas loss vid avstngd tndning, eftersom elsystemet (elektroniska komponenter) p fordonet annars kan skadas. Vid bortkoppling av batteriet frn elsystemet ska frst minuspolen (-) kopplas frn, och frst drefter pluspolen (+). Nr batteriet kopplas in p fordonets elsystem ska frst pluspolen (+) anslutas och drefter minuspolen (-). Anslutningskablarna fr under inga omstndigheter frvxlas - kabelbrandfara. Se till att batterisyra inte kommer i kontakt med karossen - risk fr lackskador. Fr att skydda bilbatteriet mot UV-strlar ska bilbatteriet inte utsttas fr direkt dagsljus. Om fordonet inte anvnds i mer n 3-4 veckor, kan bilbatteriet laddas ur. Detta beror p att vissa apparater frbrukar strm (t.ex. styrenheter) ven i vilolge. Batteriurladdningen kan frhindras genom att minuspolen p batteriet lossas eller att batteriet konstant laddas med mycket lg laddstrm. Om fordonet ofta krs korta strckor laddas inte bilbatteriet upp tillrckligt och kan komma att urladdas. Miljövård Ett uttjnt bilbatteri betraktas som miljfarligt specialavfall. Drfr mste detta hanteras i verensstmmelse med gllande nationella bestmmelser. Bilbatterier som r ldre n 5r ska bytas ut. Flla upp kpan Läs och beakta först och på sidan 144. Batteriet finns i motorrummet i en plastlda. Fll upp kpan i pilens riktning» bild 139. Bild 139 Fordonsbatteriets plastkpa Montering av batterikpan p pluspolssidan sker i omvnd ordning. Kontrollera syranivn Läs och beakta först och på sidan 144. Bild 140 Bilbatteri: Syranivindikering P bilar som r utrustade med bilbatterier med frgindikering» bild 140, kan syranivn avgras med hjlp av frgtergivningen. Luftblsor kan pverka frgen p indikeringen. Knacka drfr frsiktigt p indikeringen fre kontroll. Svart frg - syranivn r OK. Frgls eller ljusgul frg - fr lg syranivn, bilbatteriet mste bytas. Fordon med START-STOPP-system r utrustade med bilbatteristyrenheter som kontrollerar energinivn vid varje ny motorstart. Kontroll och pfyllning 145

149 Vi rekommenderar att man regelbundet lter en fackverkstad kontrollera syranivn, i synnerhet i fljande fall. Hga yttertemperaturer. Lngre vardagskrningar. Efter varje uppladdning. Vintertid Vid lga temperaturer har bilbatteriet endast en del av starteffekten. Ett urladdat bilbatteri kan frysa redan vid en temperatur strax under 0C. Vi rekommenderar drfr att batteriet kontrolleras av en fackverkstad i brjan av vintern och vid behov laddas. Vid bilbatterier med beteckningen "AGM" kan syranivn av tekniska skl inte kontrolleras. Batterisyranivn kontrolleras ven regelbundet inom ramen fr inspektionsservice hos en fackverkstad. Ladda Läs och beakta först och på sidan 144. Ett laddat bilbatteri r frutsttning fr goda startegenskaper. Stng av tndningen och alla elektriska strmfrbrukare. Endast vid "snabbladdning" ska bda anslutningskablarna lossas (frst "minus", sedan "plus"). Anslut laddarens polklmma p batteripolerna (rd = "plus", svart = "minus"). Stt in ntkabeln till laddaren i eluttaget och sl p apparaten. Efter laddning: Stng av laddaren och dra ur ntkabeln ur uttaget. Avlgsna nu frst polklmmorna frn laddaren. Anslut ter anslutningskablarna till batteriet (frst "plus", sedan "minus"). Vid laddning med lg strmstyrka, t.ex. med en miniladdare, behver inte bilbatteriets anslutningskablar kopplas loss. Flj anvisningarna frn tillverkaren av laddaren. Fr en fullstndig laddning av bilbatteriet ska man stlla in en laddningsstrm p 0,1 av batterikapaciteten (eller lgre). Fre laddning med hg strmstyrka, s kallad "snabbladdning", mste bda anslutningskablarna kopplas bort. Under laddning fr frslutningslocken p bilbatteriet inte ppnas. "Snabbladdning" av ett bilbatteri r farligt. Det krver en srskild laddare och fackkunskaper. P fordon med START-STOPP-system fr laddarens polklmma inte anslutas direkt till minuspolen p bilbatteriet, utan endast till motorgodset» sidan 164, Starthjlp vid fordon med START-STOPP-system. Vi rekommenderar drfr att man lter en fackverkstad utfra snabbladdning av bilbatterier. Byta Läs och beakta först och på sidan 144. Det nya bilbatteriet mste ha samma kapacitet, spnning, strmstyrka och ha samma storlek som det ursprungliga batteriet. Lmpliga fordonsbatterityper kan kpas hos en fackverkstad. Vi rekommenderar att du lter utfra batteribyte hos en fackverkstad, dr det nya bilbatteriet p ett korrekt stt kan monteras in och det gamla batteriet kan omhndertas enligt respektive nationella lagbestmmelser. In- resp. frnkoppling Läs och beakta först och på sidan 144. Efter att bilbatteriet kopplats frn och kopplats in igen r fljande funktioner satta ur drift, eller kan inte lngre fungera strningsfritt: Funktion Idrifttagning Elektriska fnsterhissar (funktionsstrningar)» Sidan 54 Radio resp. navigationssystem - ange kodnummer Stlla in tiden» Sidan 30» Bruksanvisning fr radio resp.» bruksanvisning fr navigationssystem Data p multifunktionsdisplay raderas» Sidan Driftanvisningar

150 Vi rekommenderar att man lter kontrollera fordonet hos en fackverkstad fr att garantera full funktionsduglighet fr alla elektriska system. Automatisk frbrukaravstngning Läs och beakta först och på sidan 144. Elsystemets styrenhet frhindrar automatiskt att bilbatteriet urladdas vid kraftig belastning. Detta kan mrkas genom fljande. Tomgngsvarvtalet kommer att hjas fr att generera mer strm till fordonets nt. Om ndvndigt kommer effektuttaget frn strre komfortfrbrukare, t.ex. stesuppvrmning, bakruteuppvrmning att begrnsas eller i ndfall helt kopplas frn. Trots en eventuell aktivering av fordonets elkontrollsystem kan bilbatteriet laddas ur. Detta kan ske om tndningen till exempel r pslagen en lngre tid vid avstngd motor eller positions- eller parkeringsljuset r pslaget vid lngre tids parkering. Frbrukare som frsrjs via 12 V-uttaget kan vid frnslagen tndning orsaka en urladdning av bilbatteriet. Genom en eventuell frbrukaravstngning strs inte kkomforten, och denna avstngning mrks ofta inte ens av fraren. Hjul Flgar och dck Inledning I detta kapitel finns information om: Dckens livslngd 148 Rotationsriktningsberoende dck 149 Reserv- och ndhjul 149 Hjulsida 150 Tcklock fr hjulbultarna 150 Anvnd endast dck och flgar som r godknda av KODA fr just din fordonstyp. Flj relevanta nationella bestmmelser fr anvndning av dcken. Anvisningar fr anvndning av dck Nya dck har under de frsta 500km nnu inte ntt sitt optimala vggrepp och av den anledningen br de kras frsiktigare - olycksrisk! Byt av krskerhetsskl inte ut bara enskilda dck. Den fr de monterade dcken hgsta tilltna belastningen fr aldrig verskridas. Den fr de monterade dcken hgsta tilltna hastigheten fr aldrig verskridas. En felaktig hjulstllning fram resp. bak frsmrar kregenskaperna - olycksrisk! Ovanliga svngningar eller att fordonet drar t ena sidan kan tyda p en dckskada. Om misstanke finns att ett hjul r skadat, snk genast hastigheten och stanna! Om inga skador syns externt, kr lngsamt och frsiktigt till nsta fackverkstad fr att lta underska fordonet. Anvisningar fr dckskada resp, -slitage Anvnd aldrig dck som r helt oknda betrffande skick och lder. Kr aldrig med skadade dck - olycksrisk! Senast nr dcken slitits ner till slitagevarnarna, mste de omgende ersttas med nya. Slitna dck pverkar den erforderliga kontakten med vgbanan, srskilt vid hgre hastigheter p vt krbana. Det kan leda till s.k. "vattenplaning" (okontrollerad fordonsrrelse - fordonet "flyter" p vt krbana). Hjul 147

151 Fraren har dock fortfarande ansvaret fr korrekt dcktryck. Ett fr litet eller fr hgt fyllningstryck begrnsar kregenskaperna - olycksrisk! Vid fr lgt dcktryck mste dcken vervinna ett hgre rullmotstnd. De vrms d upp kraftigt, i synnerhet vid hgre hastigheter. Detta kan leda till slitbaneavlossning och till punktering. Vid en mycket snabb dcktrycksfrlust, t.ex. vid en pltslig dckskada, ska fordonet frsiktigt stannas utan hftiga rattrrelser och utan stora rattrrelser. Om ett reservhjul ska anvndas som inte r identiskt med de pmonterade hjulen, ska fljande beaktas» sidan 149, Reserv- och ndhjul: Dcken fr t.ex. inte komma i kontakt med olja, fett eller brnsle, vilket kan skada dessa. Om dcken nd skulle komma i kontakt med dessa mnen, rekommenderar vi att lta kontrollera dessa i en fackverkstad Om ett reservhjul utan bunden rotationsriktning eller som monterats med motsatt rotationsriktning vid en punktering, kr frsiktigt. I denna situation erbjuder dcket inte lngre sina bsta egenskaper. Dckens livslngd Bild 141 Principskiss: Hjulprofil med slitagevarnare/ppnad tanklucka med en tabell ver dimensioner och dcktryck Bild 142 Skifta hjul Miljövård Gamla och obrukbara dck utgr miljfarligt specialavfall. De mste kasseras i verensstmmelse med nationella lagbestmmelser. Ett fr lgt tryck hjer brnslefrbrukningen. Vi rekommenderar att man lter alla arbeten p hjul eller dck utfras av en fackverkstad. Vi rekommenderar att flgar, dck, hjulsidor och snkedjor frn KODA originaltillbehr anvnds. Läs och beakta först och på sidan 147. Livslngden p dcken hnger samman med rtt dcktryck, krstil och andra egenskaper. Dcktryck Kontrollera dcktrycket, inkl. p reservhjulet, minst en gng per mnad och dessutom fre varje lngkrning. Dcktrycket fr dck str p insidan av tankluckan» bild Reservhjulets dcktryck ska motsvara det hgsta trycket som gller fr fordonet. Kontrollera alltid dcktrycket med kalla dck. Reducera inte det frhjda trycket vid varma dck. Vid fordon med dcktrycksvervakning ska dcktryckvrdena lagras» Sidan 118. Anpassa dcktrycket i motsvarande grad vid strre plastning. 148 Driftanvisningar

152 Krstt Snabb kurvtagning, kraftig acceleration och hftig inbromsning kar dckslitaget. Balansering av hjulen Hjulen p ett nytt fordon r balanserade. Under krning kan det dock genom diverse pverkan uppst obalans. Detta mrks framfr allt genom "ojmnheter" i styrningen. I detta fall ska dcken kontrolleras hos en fackverkstad. Efter dckbyte eller dckreparationer ska du lta balansera hjulen. Instllning av flktvarvtal En felaktig hjulinstllning fram eller bak leder till verdrivet dckslitage. Vid kraftigt dckslitage rekommenderar vi att lta en fackverkstad gra en hjulinstllning. Dckskador Vi rekommenderar att dck och flgar regelbundet kontrolleras med avseende p skador (bl.a. stickskador, sprickor, bulor, deformationer etc.). Avlgsna omedelbart frmmande material (t.ex. smsten) frn dckprofilen. Fr att undvika skador p dck och flgar, kr lngsamt och om mjligt i rt vinkel ver trottoarkanter och liknande hinder. Byt omgende skadade flgar eller dck. Skifta hjul Fr att erhlla ett likformigt slitage p alla dcken, rekommenderar vi att skifta hjulen var 10000km enligt schemat» bild 142. Drmed fr dcken samma livslngd. Efter att hjulen skiftats ska dcktrycket kontrolleras. Vid fordon med dcktrycksvervakning ska dcktryckvrdena lagras» Sidan 118. Frvaring av dcken Mrk de demonterade dcken s att de behller sina aktuella rotationsriktning nr de monteras tillbaka. Frvara alltid hjul och dck svalt, torrt och helst mrkt. Dck som inte r monterade p en flg ska frvaras stende. Slitagevarnare I botten av dckens mnster finns 1,6mm hga slitagevarnare» bild I vissa lnder kan avvikande dckslitagevrden glla. Markeringar p dckets sida med bokstverna "TWI" eller triangelsymbol resp. andra symboler anger placeringen av slitagevarnarna. Dckens lder Dck ldras och frlorar sina ursprungliga egenskaper ven om de inte anvnds. Dck har en livslngd p 6 r. Drfr rekommenderar vi att inte anvnda dck som r ldre n 6 r. Hjulbultar Flgar och hjulbultar r konstruktionsmssigt avstmda till varandra. Vi rekommenderar drfr anvndning av flgar och hjulbultar ur sortimentet KODA originaltillbehr. I vissa lnder r bilarna frsedda med etiketter med dcktrycksvrden utan symboler. Rotationsriktningsberoende dck Läs och beakta först och på sidan 147. Rotationsriktningen markeras med en pil p dcksidan. Denna rotationsriktning mste alltid beaktas fr att dckets optimala egenskaper ska kunna skerstllas. Det gller frmst fljande egenskaper: kad krstabilitet. Lgre risk fr vattenplaning. Lgre buller frn dcken och mindre slitage. Reserv- och ndhjul Läs och beakta först och på sidan 147. Bild 143 Montering av reserv- resp. ndhjul Reservhjulet ligger i en frdjupning under golvet i bagagerummet och r fst med en specialmutter» bild 143. Hjul 149

153 Ta ut hjul ppna bagagerumsluckan. Lyft bottenplattan i bagagerummet. Ta ut boxen med verktygssatsen. Skruva loss muttern» bild 143 moturs. Ta ut hjulet. Frvara hjulet Placera hjulet med den yttre flgsidan nedt i reservhjulsgropen. Skruva p muttern» bild 143 medurs tills hjulet sitter fast. Lgg tillbaka verktygssatsen i reservhjulet och spnn fast den med remmen. Fll tillbaka bottenplattan i bagagerummet. Stng bagagerumsluckan. Ett hjul av motsvarande dimensioner och utfrande ska monteras snarast mjligt. Om reservhjulets dimensioner eller utfrande avviker frn hjulen p fordonet (t.ex. vinterdck- eller kriktningsberoende dck), fr reservhjulet endast i ndfall monteras kortvarigt. Kr frsiktigt». Ndhjul Ndhjulet r frsett med en gul varningsetikett som r placerad p flgen. Vid anvndning av detta hjul ska fljande beaktas: Efter montering av hjulet fr varningsetiketten inte tckas ver. Var srskilt uppmrksam under krning. Ndhjulet pumpas med det maximala dcktrycket fr fordonet» bild 141 på sidan 148. Detta ndhjul ska endast anvndas fr att kra till nrmaste fackverkstad, eftersom det inte r avsett fr lngvarig anvndning. Kr aldrig med mer n ett pmonterat reservhjul. Reservhjulet ska endast anvndas s lnge som det r ndvndigt. Anvnd under inga omstndigheter reserv- eller ndhjulet om det r skadat. Om reserv- eller ndhjulets dimensioner eller utfrande skiljer sig frn fordonets dck br du aldrig kra snabbare n 80km/h resp. 50mph. Undvik fullgasacceleration, kraftiga inbromsningar och hftig kurvkrning. Snkedjor kan inte anvndas p reservhjul. Beakta anvisningarna p ndhjulets varningsetikett. Hjulsida Läs och beakta först och på sidan 147. Innan hjulbultarna lossas ska hjulsidan tas av. Avdragning Kroka fast bygeln frn verktygssatsen» Sidan 157 i hjulsidans frstrkta kant. Skjut in hjulnyckeln genom bygeln, ta std mot dcket och dra av hjulsidan. Montering Tryck p hjulsidan p flgen vid ventilursparningen. Tryck in hjulsidan mot flgen s att den verkligen klickar i runt hela omkretsen. Anvnd handtryck, sl inte p hjulsidan! Kapseln kan skadas. Kontrollera att den stldskyddade hjulbulten r placerad i hlet i omrdet nra ventilen. Om hjulsidor monteras i efterhand, var noga med att en tillrcklig lufttillfrsel fr kylning av bromsarna erhlls. Vi rekommenderar att anvnda barnstolar ur sortimentet KODA originaltillbehr. Tcklock fr hjulbultarna Läs och beakta först och på sidan 147. Innan hjulbultarna lossas ska tcklocken tas av. Bild 144 Dra av tcklock Avdragning Skjut avdragstngen p tcklocket tills de inre hakarna p tngen ligger an mot tcklockets flns» Sidan 157. Ta bort kpan i pilens riktning» bild Driftanvisningar

154 Montering Skjut p tcklocken nda in p hjulbultarna. Godknda dck/flgkombinationer Inledning I detta kapitel finns information om: Frklaring av text p dcken 151 Roomster 152 Roomster GreenLine 152 Roomster Green tec 152 Roomster Scout 152 Roomster Noire 153 Roomster N1 153 Roomster Praktik 154 Kapitlet innehller dck/flgkombinationer som godknts av tillverkaren, indelade i moduler enligt de enskilda modellvarianterna. Godknda kombinationer terfinns frst enligt modellvariant (Roomster GreenLine, Roomster Scout m.m.) och sedan enligt motoralternativ p ditt fordon. Om modellvarianten p din bil inte terfinns i en separat modul, terfinns de godknda kombinationerna enligt motorisering av ditt fordon i modulen» sidan 152, Roomster. Anvnd endast radialdck av samma konstruktion, dimensioner (rullningsomkrets) och likartat mnsterutfrande p alla fyra hjulen p samma axel. Vid montering av nya dck ska dcken bytas ut axelvis. Uppgifterna i tabellerna stmde d bruksanvisningen trycktes. De dck/flg-kombinationer som godknts fr ditt fordon specificeras i sljdokumentationen och den tekniska dokumentationen till fordonet. R Kodbokstav fr dcktyp - Radial 14 Flgdiameter i tum 86 Lastindex T Hastighetssymbol t.ex. DOT betyder att dcken tillverkades vecka 11 r Mrkningen M+S betyder att respektive dck kan anvndas p vintern. Lastindex Detta anger hgsta tilltna belastning av ett enskilt dck. Lastindex Last Vikter (i kg) Hastighetssymbol Detta anger hgsta tilltna fordonshastighet med monterade dck av respektive kategori. Tillverkningsdatumet finns alltid angivet p dcksidan (eventuellt p dckets insida). Hastighetssymbol Topphastighet (i km/h) R S T U H V W Uppgifterna om lastindex och hastighetssymbolen finns i sljdokumentationen och den tekniska dokumentationen till fordonet. Frklaring av text p dcken Frklaring av text p dcken t.ex. 185/65 R T betyder: 185 Dckbredd imm 65 Frhllande hjd/bredd i % Hjul 151

155 Roomster Motor 1,2 l/51kw 1,2 l/63 kw TSI 1,2 l/77 kw TSI 1,4 l/63kw 1,6 l/77kw 1,2 l/55 kw TDI CR 1,6 l/66 kw TDI CR 175/70 R14 84 T 185/65 R14 86 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 175/70 R14 84 T 185/65 R14 86 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 185/60 R15 84 H 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 175/70 R14 84 T 185/65 R14 86 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 W 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W Motor 1,6 l/77 kw TDI CR Roomster GreenLine Motor 185/60 R15 84 H 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 1,2 l/55 kw TDI CR 185/60 R15 84 T Roomster Green tec Motor 1,2 l/63, 77 kw TSI 185/60 R15 84 H Roomster Scout Motor 1,2 l/63 kw TSI 1,2 l/77 kw TSI 1,4 l/63kw Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 185/60 R15 84 H 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 152 Driftanvisningar

156 Motor 1,6 l/77kw 1,2 l/55 kw TDI CR 1,6 l/66, 77 kw TDI CR Roomster Noire Noire Motor 1,2 l/63, 77 kw TSI 1,2 l/55 kw TDI 1,4 l/63kw 1,6 l/55, 66 kw TSI Noire Green tec Motor 185/60 R15 84 H 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 185/60 R15 84 H 195/55 R15 85 H 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 205/45 R16 83 H 205/40 R17 84 W 1,2 l/63, 77 kw TSI 185/60 R15 84 H Roomster N1 Motor 1,2 l/51kw 1,2 l/63 kw TSI 1,2 l/77 kw TSI 1,4 l/63kw 1,6 l/77kw 1,2 l/55 kw TDI CR 1,6 l/66 kw TDI CR 1,6 l/77 kw TDI CR Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 87 T 205/40 R17 84 W 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 87 H 205/40 R17 84 W 185/60 R15 84 H 195/55 R15 85 H 205/45 R16 87 H 205/40 R17 84 W 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 87 H 205/40 R17 84 W 195/55 R15 85 H 205/45 R16 87 H 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 87 H 185/60 R15 84 H 195/55 R15 85 H 205/45 R16 87 H 205/40 R17 84 W 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 205/45 R16 87 H 205/40 R17 84 W Hjul 153

157 Roomster Praktik Praktik - fordon med framhjulsbromsar fr 14-tum-flgar Motor 1,2 l/51kw 1,2 l/63 kw TSI 1,4 l/63kw 175/70 R14 84 T 185/60 R15 84 T 185/65 R14 86 T 195/55 R15 85 H 175/70 R14 84 T 185/65 R14 86 T 195/55 R15 85 H 175/70 R14 84 T 185/60 R15 84 T 185/65 R14 86 T 195/55 R15 85 H Praktik - fordon med framhjulsbromsar fr 15-tum-flgar Motor 1,2 l/51kw 1,2 l/63 kw TSI 1,4 l/63kw 1,2 l/55 kw TDI CR 1,6 l/66 kw TDI CR Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol Dckstorlek Lastindex Hastighetssymbol 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 185/60 R15 84 T 195/55 R15 85 H 185/60 R15 84 H 195/55 R15 85 H Uppgifter om fordonet r utrustat fr 14-tum- resp. 15-tum-flgar, terfinns i den tekniska dokumentationen eller hos en KODA-partner. Vinterkrning Inledning I detta kapitel finns information om: Vinterdck 154 Snkedjor 154 Vinterdck Sommardck r mindre halkresistenta p is, sn och vid temperaturer under 7C. Med vinterdck frbttras fordonets kregenskaper vid vintervglag. Fr att uppn bsta mjliga kregenskaper, mste alla fyra vinterhjulen kras. Minsta mnsterdjup mste uppg till 4 mm.. Man kan anvnda vinterdck (mrkta med M+S och en bergtopps-/snflingesymbol) frn en lgre hastighetskategori, under frutsttning att den tilltna maxhastigheten fr dessa dck inte verskrids om fordonets mjliga topphastighet r hgre. Anvnd endast dck och flgar som r godknda av KODA fr just din fordonstyp. Instllningen av hastighetsbegrnsningen fr vinterdck sker i MAXI DOT-displayen i menypunkten Vinterdck» Sidan 36. Miljövård Montera sommardcken i tid eftersom kregenskaperna p sn- och isfria krbanor liksom vid temperaturer ver 7 C blir bttre med sommardck - bromsstrckan r kortare, rullningsljudet lgre och dckslitaget mindre. ven brnslefrbrukningen r lgre. Snkedjor Vid vinterlika vgfrhllanden frbttrar snkedjor inte bara drivningen, utan ocks bromsfrmgan. Snkedjor fr endast monteras p framhjulen. Anvndning av snkedjor r av tekniska orsaker endast tillten p fljande flg-/ dckkombinationer. Flgdimension Inpressningsdjup ET Dckdimension 5J x mm 175/70 R14 6J x mm 185/65 R14 6J x mm 185/55 R Driftanvisningar

158 Fre monteringen av snkedjorna ska hjulsidorna tas av» Sidan 150. Anvnd endast snkedjor vars lnkar och ls inte r strre n 12 mm. Snkedjorna ska vid krning av kortare strckor tas av. Annars kan kregenskaperna pverkas och dcken skadas. Hjul 155

159 Sjlvhjlp Brandslckare Ndutrustning och sjlvhjlp Ndutrustning Inledning I detta kapitel finns information om: Frbandslda och varningstriangel 156 Brandslckare 156 Verktygssats 157 Frbandslda och varningstriangel Bild 145 Placering av varningstriangeln En varningstriangel med de maximala yttermtten 39 x 68 x 450 mm kan fstas med gummiband p bakvggens bekldnad» bild 145. Frbandsldan och varningstriangeln ska alltid fstas s att de vid en ndbromsning eller en krock med fordonet inte lossnar och inte kan orsaka passagerarna skada. Var uppmrksam p utgngsdatumet fr frbandsldan. Vi rekommenderar anvndning av frbandslda och varningstriangel ur sortimentet KODA originaltillbehr som kan erhllas frn en KODA-partner. Bild 146 Brandslckare Brandslckaren r fst med tv band i en hllare under frarstolen. Lossa/stta fast Lossa de bda banden genom att dra respektive skringar i pilens riktning» bild 146. Lossa brandslckaren. Fr att ter stta fast brandslckaren i hllaren ska denna sttas i och skras med blten. Ls noggrant anvisningen som sitter p brandslckaren. Brandslckaren mste kontrolleras en gng om ret av en behrig person. Gllande nationella bestmmelser ska beaktas. Brandslckaren ska alltid fstas s att den vid ndbromsning eller en krock med fordonet inte kan lossna och orsaka passagerarna skador. Brandslckaren mste uppfylla gllande nationella bestmmelser. Var uppmrksam p utgngsdatumet fr brandslckaren. Om brandslckaren anvnds efter utgngsdatum kan rtt funktion inte lngre garanteras. Brandslckaren ingr endast i utrustningen i vissa lnder. 156 Sjlvhjlp

160 Verktygssats Skruva ter fast domkraften i boxen med verktygssatsen. Se till att verktygssatsen i bagagerummet r skert fixerad. Var noga med att boxen alltid r skrad med bandet. verenstmmelsefrklaringen bifogas med domkraften eller terfinns i bilens dokumentationsmapp. Hjulbyte Bild 147 Verktygssats Verktygssatsen och domkraften med dekal r placerade i en box i reservhjulet eller i utrymmet fr reservhjulet under bottenplattan i bagagerummet. Boxen r fst med ett band p reservhjulet. Beroende p utrustning behver inte alla delar ing i verktygssatsen Skruvmejsel Adapter fr stldskyddade hjulbultar Bogsergla Bygel fr att lossa hjulsidorna Beroende p fordonets utrustning: Domkraft med hnvisningsskyld/pannlampa Hjulnyckel Avdragartng fr hjulbultarnas tcklock Sats med reservlampor Den domkraft som levereras frn fabriken r avsedd endast fr din fordonstyp. Lyft under inga omstndigheter tyngre fordon eller andra laster lyftas - skaderisk! Inledning I detta kapitel finns information om: Frberedelser 158 Hjulbyte 158 Avslutande arbeten 158 Lossa/dra t hjulbultar 159 Lyfta fordonet 159 Stldskyddade hjulbultar 160 Om du ftt motorstopp p en trafikerad gata, sl till varningsblinkersen och stll upp varningstriangeln p freskrivet avstnd! Beakta gllande nationella bestmmelser. Stll fordonet s lngt frn trafikstrmmen som mjligt. Marken p detta stlle ska vara jmn och hrd. Om fordonet i efterhand har utrustats med andra dck n det var utrustat med frn fabriken, r det viktigt att beakta anvisningarna» sidan 151, Frklaring av text p dcken. Anvisningar avseende hjulbultar Hjulbultar ska vara rena och ltta att skruva i. Behandla aldrig dessa med fett eller oljor. Freskrivet tdragningsmoment p hjulbultar fr stl- och lttmetallflgar r 120 Nm. Ndutrustning och sjlvhjlp 157

161 (fortsättning) Om hjulbultarna dras t med fr lgt tdragningsmoment, kan flgen lossna under frd - olycksrisk! Ett fr hgt tdragningsmoment gr att hjulbultarnas gngor kan frstras och drigenom skada kontaktytan mot flgen. Om hjulbultarna hanteras fel kan hjulet lossna under frd - olycksrisk! Om man vid hjulbytet upptcker att hjulbultarna har rostat och gr trgt, mste dessa bytas ut. Vid montering av krriktningsberoende dck ska rotationsriktningen beaktas» Sidan 147. Vid byte av hjul ska gllande nationella bestmmelser beaktas. Frberedelser Läs och beakta först på sidan 157. Fre hjulbyte ska fljande arbeten utfras: Lt alla passagerare stiga ur. Under dckreparationen ska medpassagerarna inte uppehlla sig p vgen (utan t.ex. bakom vgrckena). Stng av motorn. Stll vxelspaken i 1:a vxeln resp. stll vxelvljaren fr automatvxelldan i P-lge. Dra t handbromsen ordentligt. Om en slpvagn r ansluten, koppla loss denna. Ta ur verktygssatsen» Sidan 157 och reserv- resp. ndhjulet» sidan 149, Reserv- och ndhjul frn bagagerummet. Hjulbyte Läs och beakta först på sidan 157. Avslutande arbeten Läs och beakta först på sidan 157. Fre hjulbyte ska fljande arbeten utfras: Stuva och fixera det utbytta hjulet med en specialskruv i frdjupningen fr reservhjulet» sidan 149, Reserv- och ndhjul. Stuva undan verktygssatsen p avsedd plats och spnn fast den med bandet. Kontrollera snarast mjligt dcktrycket p det monterade reservhjulet. Lt kontrollera tdragningsmomentet p hjulbultarna snarast mjligt med en momentnyckel. Efter ett hjulbyte ska dcktrycket kontrolleras. Vid fordon med dcktrycksvervakning ska dcktryckvrdena lagras» Sidan 118. Byt ut de skadade dcken och informera dig om reparationsmjligheter p en fackverkstad. Fram till kontrollen av tdragningsmomentet, kr frsiktigt och endast med mttlig hastighet. Vid hjulbyte ska fljande beaktas: Ta av flgsidan resp. tcklocken fr hjulbultarna. Lossa frst den stldskyddade hjulbulten och sedan de andra hjulbultarna. Lyft bilen tills hjulet som ska bytas inte lngre vidrr marken. Skruva av hjulbultarna och lgg dem p ett rent underlag (tygbit, papper etc.). Ta frsiktigt av hjulet. Stt p reservhjulet och skruva ltt p hjulbultarna. Slpp ner fordonet. Dra vxelvis t hjulbultarna (korsvis) med hjulnyckeln. Dra till sist t den stldskyddade hjulbulten. Montera hjulsidorna resp. tcklocken. 158 Sjlvhjlp

162 Lossa/dra t hjulbultar Lyfta fordonet Bild 148 Hjulbyte: Lossa hjulbultarna Bild 149 Lyftpunkt fr domkraften Läs och beakta först på sidan 157. Innan hjulbultarna lossas ska tcklocken tas av. Lossa Stt in hjulnyckeln s djupt det gr p hjulbulten 1). Ta tag i nyckelnden och skruva bulten ca ett varv i pilens riktning» bild 148. Dra t Stt in hjulnyckeln s djupt det gr p hjulbulten 1). Ta tag i nyckelnden och skruva bulten mot pilens riktning» bild 148 tills den sitter fast. Efter tdragning av hjulbultarna ska tcklocken ter monteras. Lossa endast hjulbultarna en aning (cirka ett varv), s lnge som fordonet inte r upplyft med domkraften. Annars kan hjulet lossna och falla av. Om bultarna inte gr att lossa kan man trycka frsiktigt med foten p nyckelns nde. Hll dig d fast i fordonet och st i en stabil stllning. Bild 150 Anstta domkraften Läs och beakta först på sidan 157. Vid lyft av fordonet ska domkraften ur verktygssatsen anvndas. Vlj den lyftpunkt fr domkraften som ligger nrmast det punkterade hjulet» bild 149. Lyftpunkterna r placerade p metallstaget p underredsprofilen av fordonets undersida. Deras positioner r inprglade genom markeringar p underredets sidoyta» bild 150. Kontrollera att bottenplattan till domkraften str med hela ytan p jmnt underlag och se till att domkraften str lodrtt i frhllande till fstpunkten» bild Skruva med veven upp domkraften s hgt under lyftpunkter att dess klo griper in i flnsen» bild ) Fr att lossa och dra fast den stldskyddade hjulbulten ska du anvnda lmplig adapter» Sidan 160. Ndutrustning och sjlvhjlp 159

163 Fortstt att vrida upp domkraften tills hjulet lyfter ngot frn marken. Anvisningar fr upplyftning av bil Uppsk ett fast och plant underlag fr att lyfta fordonet. Om man ska genomfra hjulbytet p en lutande vgbana, mste det mitt emot sittande hjulet blockeras med en sten eller liknande fr att fordonet inte ovntat rullar ivg. Skra domkraftens grundplatta mot frskjutning med lmpliga medel. Ett mjukt och halt underlag under grundplattan kan leda till en frskjutning av domkraften och drmed till att fordonet faller ner. Stll drfr alltid domkraften p fast mark eller anvnd ett stabilt underlag med stor yta. P halt underlag, som t.ex. kullerstensbelggning, ska man lgga ngot under som inte kanar undan (t.ex. en gummimatta). Placera domkraften endast i de speciellt avsedda lyftpunkterna. Lyft alltid fordonet med stngda drrar. Om fordonet r upphjt med en domkraft, strck aldrig in kroppsdelar som armar eller ben under fordonet. Starta aldrig motorn med upplyft fordon - skaderisk. Kontrollera att domkraften t korrekt placerad p listen p underprofilen, fr att undvika skador p fordonet. Stldskyddade hjulbultar Läs och beakta först på sidan 157. Bild 151 Principskiss: Stldskyddade hjulbultar med adapter De stldskyddade hjulbultarna skyddar hjulen mot stld. Dessa kan endast lossas resp. dras t med adaptern B» bild 151. Ta av flgsidan resp. tcklocken fr hjulbultarna. Stt i adaptern B» bild 151 med den tandade sidan till anslaget i den inre tandningen p den stldskyddade hjulbulten A. Stick hjulnyckeln nda in p adaptern B. Lossa resp. dra t hjulbultarna» Sidan 159. Avlgsna adaptern Montera ter hjulsidorna resp. tcklocken. Fr ett eventuellt hjulbyte ska adaptern till stldskyddade hjulbultarna alltid medfras i fordonet. Adapterna frvaras i verktygssatsen. Notera bde p adaptern och p ndan av varje stldskyddande hjulbult det instmplade kodnumret. Med hjlp av detta nummer kan man vid behov skaffa en ersttningsadapter frn KODA originaldelar. Satsen med stldskyddade hjulbultar och adapter kan kpas hos en KODA-partner. Reparationssats Inledning I detta kapitel finns information om: Verktygssatsen innehller 161 Frberedelser vid anvndning av reparationssatsen 162 Tta dcken och fyll p luft 162 Anvisningar om krning med reparerat dck 162 Med reparationssatsen kan dckskador upp till en diameter p ca 4mm som orsakats av frmmande freml eller genomborrning repareras tillfredsstllande. Reparation med reparationssats erstter aldrig en varaktig dckreparation. Reparationen r endast avsedd fr att man ska ta sig till nsta fackverkstad. Hjulet behver inte demonteras fr reparation. Frmmande freml, t.ex. skruvar eller spikar, fr inte avlgsnas frn dcket!! Reparationssatsen fr inte anvndas i fljande fall: Vid skador p flgarna. Vid en yttertemperatur under -20C. Vid snitt eller genomborrning strre n 4 mm. Vid skador p dckssidorna. Vid krning med mycket lgt dcktryck eller med ett tomt dck. Om senaste frbrukningsdatum (se fyllflaskan) har gtt ut. 160 Sjlvhjlp

164 Om du ftt motorstopp p en trafikerad gata, sl till varningsblinkersen och stll upp varningstriangeln p freskrivet avstnd! Beakta gllande nationella bestmmelser. Stll fordonet s lngt frn trafikstrmmen som mjligt. Marken p detta stlle ska vara jmn och hrd. Ett dck som fyllts med ttningsmedel har inte samma kregenskaper som ett konventionellt dck. Kr inte fortare n 80km/h (50mph). Undvik fullgasacceleration, kraftiga inbromsningar och hftig kurvkrning. Ttningsmedlet r hlsovdligt och mste genast avlgsnas vid kontakt med huden. Beakta bruksanvisningen frn reparationssatsens tillverkare. Miljövård Ttningsmedel som anvnts eller vars senaste frbrukningsdag har passerat ska omhndertas i enlighet med miljskyddsfreskrifterna. En ny ttningsmedelsflaska kan fs frn KODA originaltillbehr. Byt snarast ut dcken som reparerats med reparationssatsen eller informera dig hos en fackverkstad om reparationsmjligheter. Verktygssatsen innehller Bild 152 Principskiss: Reparationssatsen innehllar Läs och beakta först på sidan 161. Satsen innehllar» bild Ventilinsatsnyckel 2 Etikett med hastighetsangivelse "max. 80 km/h" resp. "max. 50 mph" 3 Pfyllningsslang med frslutningslock 4 Luftkompressor 5 Dckpfyllningsslang 6 Dcktrycksindikator 7 Luftavtappningsskruv 8 TILL-/FRN-omkopplare 9 12 V-kontaktstycke 10 Dckfyllningsflaska med ttningsmedel 11 Extra ventilinsats I nedre nden p ventilinsatsnyckeln 1 finns ett spr fr ventilinsatsen. Reparationssatsen finns i en lda under bottenplattan i bagagerummet. Denna innehller ett ttningsmedel och en luftkompressor. verenstmmelsefrklaringen bifogas med domkraften eller terfinns i bilens dokumentationsmapp. Ndutrustning och sjlvhjlp 161

165 Frberedelser vid anvndning av reparationssatsen Läs och beakta först på sidan 161. Innan reparationssatsen anvnds mste fljande frarbeten genomfras. Lt alla passagerare stiga ur. Under dckreparationen ska medpassagerarna inte uppehlla sig p vgen (utan t.ex. bakom vgrckena). Stng av motorn. Stll vxelspaken i 1:a vxelnresp. vxelvljaren vid automatisk vxellda i P-lge. Dra t handbromsen ordentligt. Kontrollera om reparationen kan utfras med hjlp av reparationssatsen» Sidan 160. Om en slpvagn r ansluten, koppla loss denna. Ta ut reparationssatsen frn bagagerummet. Fst etiketten 2» bild 152 på sidan 161 p instrumentbrdan i frarens synflt. Skruva av ventilhatten. Skruva ur ventilinsatsen med hjlp av ventilinsatsnyckeln 1 och lgg den p ett rent underlag (dukar, papper). Tta dcken och fyll p luft Läs och beakta först på sidan 161. Ttning Skaka dckfyllningsflaskan 10» bild 152 på sidan 161 ngra gnger fram och tillbaka. Skruva fast pfyllningsslangen 3 medurs p dckfyllningsflaskan 10. Folien p frslutningen brister automatiskt. Ta bort tckpluggen frn pfyllningsslangen 3 och tryck den ppna nden fullstndigt p dckventilen. Hll dckfyllningsflaskan 10 med botten vnd uppt och fyll dcket med flaskans hela innehll. Ta bort den tomma dckfyllningsflaskan frn ventilen. Skruva tillbaka ventilinsatsen i dckventilen med ventilinsatsnyckeln 1. Pfyllning av luft Skruva fast luftkompressorns dckpfyllningsslang 5» bild 152 på sidan 161 p dckventilen. Kontrollera om luftavtappningsskruven 7 r tdragen. Starta motorn och lt den g. Anslut kontakten 9 till 12 V-uttaget» sidan 77, 12 V-uttag. Starta luftkompressorn med P/AV-omkopplaren 8. Lt luftkompressorn g tills lufttrycket uppgr till 2,0-2,5 bar. Maximal gngtid 8 minuter»! Stng av luftkompressorn. Om ett lufttryck p 2,02,5 bar inte kan uppns, ska dckpfyllningsslangen 5 lossas frn dckventilen. Kr fordonet ca 10 meter framt eller bakt, s att ttningsmedlet "kan frdelas i dcket". Skruva p dckpfyllningsslangen 5 igen p dckventilen och upprepa pumpproceduren. Om erforderligt dcktryck fortfarande inte kan ns, r dckets skador fr allvarliga. Dcket kan inte ttas med reparationssatsen». Stng av luftkompressorn. Skruva av dckpfyllningsslangen 5 frn dckventilen. Om ett dcktryck p 2,02,5 bar uppns, kan frden fortstta med en hastighet av max. 80km/h 50mph. Om det inte gr att n ett dcktryck p minst 2,0 bar r skadan fr stor. Ttningsmedlet klarar inte av att tta dcket. Kr inte vidare! Tillkalla hjlp frn en fackverkstad. Dckpfyllningsslangen och luftkompressorn kan bli varma vid pfyllning av luft - risk fr personskador! Stng av luftkompressorn efter hgst 8 minuters gngtid - risk fr verhettning! Lt luftkompressorn svalna ngra minuter innan den startas igen. Anvisningar om krning med reparerat dck Läs och beakta först på sidan 161. Dcktrycket i reparerade dck ska kontrolleras efter 10 minuters frd. Om dcktrycket r 1,3 bar eller lgre Kr inte vidare! Dcket kan inte ttas tillrckligt med reparationssatsen. Om dcktrycket r 1,3 bar eller hgre Korrigera ter dcktrycket till det riktiga vrdet. Kr frsiktigt vidare till nsta fackverkstad i en hastighet p max. 80km/h. 162 Sjlvhjlp

166 Starthjlp Inledning I detta kapitel finns information om: Starthjlp med batteriet frn ett annat fordon 163 Starthjlp vid fordon med START-STOPP-system 164 Om fordonet inte startar eftersom fordonets batteri r urladdat kan man anvnda batteriet frn ett annat fordon fr att starta motorn. Beakta varningsanvisningarna vid arbete i motorrummet» Sidan 136. Ett urladdat bilbatteri kan frysa redan vid en temperatur p strax under 0 C. Om batteriet frusit fr inte starthjlp tas emot frn batteriet p ett annat fordon - explosionsrisk! Hll undan antndningskllor (ppen lga, brinnande cigaretter, osv.) frn bilbatteriet - explosionsrisk! Anvnd aldrig starthjlp p bilbatterier med fr lg elektrolytniv - risk fr explosion och frtskador. Frslutningslocken p bilbattericellerna ska vara ordentligt fastskruvade. Vi rekommenderar att startkablarna anskaffas hos en fackhandlare fr bilbatterier. Starthjlp med batteriet frn ett annat fordon Bild 153 Starthjlp: A - urladdat batteri, B - strmgivande bilbatteri Startkablarna mste alltid anslutas i fljande ordningsfljd. Fst klmman 1 till pluspolen p det urladdade batteriet A» bild 153. Fst klmman 2 till pluspolen p det strmgivande batteriet B. Fst klmman 3 till minuspolen p det strmgivande batteriet B. Fst klmman 4 till en massiv metalldel, fast frbunden med motorblocket, eller p sjlva motorblocket. Starta motorn Starta motorn till det strmgivande fordonet och lt den g p tomgng. Starta nu motorn p fordonet med det urladdade batteriet. Om motorn inte startar ska startfrsket avbrytas efter 10 sekunder och upprepas efter cirka en halv minut. Lossa startkablarna i omvnd ordning mot vad som beskrivs ovan. Bda bilbatterierna ska ha 12 V mrkspnning. Kapaciteten (Ah) p det strmgivande bilbatteriet fr inte ligga vsentligt under det urladdade bilbatteriet. Starthjlpskablar Anvnd endast startkablar med tillrckligt stor tvrsnittsyta och med isolerade polklmmor. Beakta anvisningarna frn startkablarnas tillverkare. Pluskabel - frgmrkning i de flesta fall rd. Minuskabel - frgmrkning i de flesta fall svart. Anslut inte startkabeln till minuspolen p det urladdade batteriet. Genom gnistbildning vid start kan knallgas frn bilbatteriet antndas. De delar i poltngerna som inte r isolerade fr under inga omstndigheter vidrra varandra. Dessutom fr inte startkabeln som r ansluten till bilbatteriets pluspol komma i kontakt med en elektriskt ledande fordonskomponent - kortslutningsrisk! Dra startkablarna s att de inte kan komma i kontakt med rrliga delar i motorrummet. Det fr inte finnas ngon kontakt mellan de bda fordonen eftersom strmmen d kan verfras redan nr pluspolerna frbinds. Läs och beakta först på sidan 163. Fr start med hjlp av batteriet frn ett annat fordon behvs starthjlpskablar. Ndutrustning och sjlvhjlp 163

167 Starthjlp vid fordon med START-STOPP-system Läs och beakta först på sidan 163. Bild 154 Jordningspunkt fr motorn: START/STOPP-system P fordon med START-STOPP-system fr startkabeln endast anslutas till jordningspunkten p motorn» bild 154. Bogsera fordon Inledning I detta kapitel finns information om: Bogsergla fram 165 Bogsergla bak 165 Bogsering av fordon med hjlp av slpvagnskopplingen 165 Vid bogsering ska fljande beaktas. Fordon med manuell vxellda fr bogseras med bogserlina eller dragstng eller med upplyft fram- eller bakaxel. Fordon med automatisk vxellda fr bogseras med dragstng eller med bogserlina eller med upplyft framaxel. Om fordonet bogseras med upplyfta bakhjul kommer den automatiska vxelldan att skadas! Frare i det bogserande fordonet Vid start, slpp upp kopplingen lngsamt, resp, vid automatisk vxellda, gasa extra frsiktigt. Kr frst ivg nr bogserlinan r spnd. Maximal bogseringshastighet r 50km/h. Frare i det bogserade fordonet Sl till tndningen s att ratten inte r lst och s att blinkers, signalhorn, vindrutetorkare och vindrutespolare kan aktiveras. Lgg ur vxeln, resp. lgg i vxelvljarlge N vid automatvxellda. att bromsservot och styrservot endast fungerar nr motorn r igng. Vid stillastende motor mste bromspedalen trampas ner vsentligt kraftigare och mer kraft mste anvndas fr att styra. Vid anvndning av bogserlina, se till att linan alltid hlls strckt. Bda frarna ska vara vl frtrogna med de speciella frhllanden som rder under bogsering. Ovana frare ska varken bogsera eller bli bogserade. Nr en normal bogsering inte r mjlig eller nr den bogserade strckan r lngre n 50km, mste fordonet transporteras p ett specialfordon eller p en slpvagn. Vid bogsering ska gllande nationella bestmmelser, srskilt betrffande mrkning av bogserande och bogserat fordon, beaktas. Iaktta strre frsiktighet vid krning med slp. Bogserlinan fr inte vridas eftersom den frmre bogserglan p fordonet kan skruvas ur. Anvnd inte en vriden bogserlina, eftersom bogserglan d kan skruvas ur p bilen. Starta ej motorn genom att bogsera igng den risk fr motor- och katalysatorskador! Som starthjlp kan batteriet frn ett annat fordon anvndas» sidan 163, Starthjlp. Om vxelldan p ditt fordon p grund av ett fel inte lngre innehller ngon olja, fr fordonet endast bogseras med upplyfta drivhjul eller transporteras p ett specialfordon eller slpvagn. Vid igngbogsering eller bogsering ska bogserlinan vara elastisk fr att skona bda fordonen. Man ska endast anvnda plastlina eller lina av liknande elastiskt material. Vid bogsering utanfr den fasta vgbanan finns det alltid risk fr att infstningarna verbelastas och skadas. Fst bogserlinan eller bogserstngen i bogserglorna» sidan 165, Bogsergla fram resp.» sidan 165, Bogsergla bak i den avtagbara dragkroken till slpvagnskopplingen» Sidan Sjlvhjlp

168 Vi rekommenderar att en bogserlina frn KODA originaltillbehr anvnds, vilken kan erhllas hos en KODA-partner. Bogsergla fram Bogsergla bak Bild 156 Bogsergla bak Läs och beakta först och på sidan 164. Den bakre bogserglan r placerad till hger under bakre sttfngaren» bild 156. Bild 155 Demontering av tckkpa/montering av bogsergla Läs och beakta först och på sidan 164. Tryck p tckkpan i omrdet som pilen visar» bild Tckkpan lossnar. Dra ut tckkpan ur den frmre sttfngaren och lt den hnga p fordonet. Skruva in bogserglan fr hand i pilens riktning till stoppet» bild Fr tdragning rekommenderar vi att t.ex. hjulnyckeln, bogserglan frn ett annat fordon eller ett liknande freml anvnds, vilket gr att sticka igenom bogserglan. Efter att bogserglan skruvats ur, stt i tckkpan i det nedre omrdet och tryck sedan p den motsatta sidan av tckkpan. Tckkpan mste haka i ordentligt. Bogserglan ska alltid skruvas in till anslaget och dras t ordentligt, i annat fall kan bogserglan brytas av vid bogsering. Bogsering av fordon med hjlp av slpvagnskopplingen Läs och beakta först och på sidan 164. P fordon med inbyggd slpvagnskoppling kan den inbyggda avtagbara dragkroken anvndas fr bogsering» sidan 118, Slpvagnskoppling och slpvagn. En bogsering med slpvagnskopplingen utgr en fullvrdig ersttningslsning fr bogsering med bogserglan. Vid anvndning en olmplig bogserstng kan den avtagbara dragkroken och fordonet skadas. Den avtagbara dragkroken ska alltid medfras fr att om ndvndigt kunna anvndas fr bogsering. Ndutrustning och sjlvhjlp 165

169 Skringar och gldlampor Skringar Inledning I detta kapitel finns information om: Skringar i instrumentbrdan 166 Skringar i motorrummet 168 De enskilda strmkretsarna r skrade med smltskringar. Innan man byter en skring mste tndningen och motsvarande frbrukare kopplas frn. Undersk vilken skring som tillhr den bortfallna frbrukaren» sidan 166, Skringar i instrumentbrdan eller» sidan 168, Skringar i motorrummet. Ta ur plastklmman frn hllaren i kpan till skringsldan, stick p den p respektive skring och dra ut denna. Frg p skringen Max strmstyrka i ampere ljusbrun 5 mrkbrun 7,5 rd 10 bl 15 gul 20 vit 25 grn 30 Fre alla arbeten i motorrummet ska varningsanvisningarna lsas och beaktas» Sidan 136. Skringar "fr ej repareras" eller bytas ut mot starkare skringar - brandfara! Dessutom kan det uppst skador p andra stllen i elsystemet. En brunnen skring knns igen p den sndersmlta metalltrden. Byt ut den trasiga skringen mot en ny skring med samma amperetal. Om en nyligen isatt skring ter brnner av, ska en fackverkstad omedelbart uppskas. Vi rekommenderar att du alltid har med reservskringar i fordonet. En lda med reservskringar kan erhllas frn KODA originaldelar. Flera frbrukare kan hra till samma skring. En frbrukare kan ha flera skringar. Skringar i instrumentbrdan Bild 157 Instrumentbrdans undersida: Kpa till skringsboxen Bild 158 Schematisk framstllning av skringsldan fr vnster-/hgerstyrda fordon Läs och beakta först och på sidan 166. Skringarna finns p instrumentbrdans vnstra sida bakom en kpa. Fll frsiktigt upp tckkpan i pilens riktning och ta ut» bild 157. Efter att man har bytt skringen stter man in tckkpan i instrumentbrdan mot pilens riktning igen, s att styrklackarna gr in i ppningarna p instrumentbrdan. Tryck fast tckkpan tills denna klickar i. 166 Sjlvhjlp

170 Skringsbelggning i instrumentbrdan Nr. 1 S-kontakt 2 START/STOPP, klimatanlggning Frbrukare 3 Kombiinstrument, rckviddsreglering 4 Styrenhet fr ABS, knapp fr START-STOPP 5 Bensinmotor: Farthllare 6 Backstrlkastare (manuell vxellda) 7 Tndning, motorstyrenhet, automatisk vxellda 8 Bromspedalkontakt, kylarflkt 9 Vrmereglage, styrenhet fr klimatanlggning, parkeringshjlp, styrenhet fr kurvljus, kylarflkt, spolarmunstycken 10 Vindrutetorkare 11 Spegelinstllning 12 Styrenhet fr slpvagnsavknning 13 Styrenhet fr automatisk vxellda 14 Motor fr halogenprojektorstrlkastare med kurvljusfunktion 15 PDA-navigationssystem 16 Elektrohydraulisk servostyrning 17 Strmfrsrjning till ljusomkopplaren 18 Spegeluppvrmning 19 S-kontakt 20 Larm 21 Backstrlkastare, dimstrlkastare med funktionen CORNER 22 Vrmereglage, styrenhet fr klimatanlggning, parkeringshjlp, telefon, kombiinstrument, styrvinkelgivare, ESC, elsystemets styrenhet, multifunktionsratt 23 Innerbelysning, frvaringsfack och bagagerum, positionsljus 24 Centralstyrenhet 25 Stesuppvrmning 26 Bakrutetorkare 27 Telefonfrberedelse 28 Bensinmotor: AKF-ventil, dieselmotor: Reglerspjll 29 Insprutning, kylvtskepump Nr. Frbrukare 30 Brnslepump, tndning, farthllare, manvrering av rel fr PTC 31 Lambdasond 32 Hgtrycksbrnslepump, tryckventil 33 Motorstyrenhet 34 Motorstyrenhet, vakuumpump 35 Varselljus/radio fr fordon med START-STOPP 36 Helljus 37 Dimbakljus, DC/DC-omvandlare START-STOPP 38 Dimstrlkastare 39 Flkt fr vrmesystem Anvnds ej 42 Bakruteuppvrmning 43 Signalhorn 44 Framvindrutetorkare 45 Centralstyrenhet fr komfortsystem 46 Motorstyrenhet, brnslepump 47 Cigarettndare, uttag i bagagerum 48 ABS, START-STOPP (DC/DC)-omvandlare, ESC 49 Blinkerslampor, bromsljus 50 START-STOPP (DC/DC)-omvandlare, radio 51 Elektriska fnsterhissar (fram och bak) - vnster sida 52 Elektriska fnsterhissar (fram och bak) - hger sida 53 Parkeringsljus - vnster sida, el. sollucka 54 START-STOPP (kombiinstrument), larm 55 Styrenhet fr automatisk vxellda 56 Strlkastarspolare, parkeringsljus - hger sida 57 Halvljus vnster, rckviddsreglering 58 Halvljus hger Skringar och gldlampor 167

171 Skringar i motorrummet Bild 159 Bilbatteri: Kpa till skringsldan Läs och beakta först och på sidan 166. Bild 160 Schematisk bild av skringsldan i motorrummet Tryck ihop lsbyglarna p skerhetsldans tckkpa samtidigt i pilens riktning A» bild 159 och dra ut tckkpan i pilens riktning B. Anvnd en flat skruvmejsel fr att frigra hllarna i ppningarna C och fll upp kpan i pilens riktning D. Skringsbelggning i motorrummet Nr. 1 Generator 2 Anvnds ej 3 Passagerarutrymme 4 Elektrisk extravrmare 5 Passagerarutrymme 6 Gldstift, kylarflkt Frbrukare Nr. 7 Elektrohydraulisk servostyrning 8 ABS resp. ASR resp. ESC 9 Kylflkt 10 Automatisk vxellda 11 ABS resp. ASR resp. ESC 12 Centralstyrenhet 13 Elektrisk extravrmare Skringarna nr 1-7 byts ut av fackverkstad. Gldlampor Inledning I detta kapitel finns information om: Frbrukare Huvudstrlkastare 169 Byte av gldlampa fr halv- och helljus (halogenstrlkastare) 169 Byte av gldlampa fr halvljus (halogenprojektorstrlkastare) 170 Byte av gldlampa fr helljus (halogenprojektorstrlkastare) 170 Byte av gldlampa till blinkers fram 170 Byte av gldlampa till positionsljus fram 170 Dimstrlkastare och varselljus 170 Dimstrlkastare Roomster Scout 171 Byte av gldlampa fr nummerskyltsbelysning 171 Bakljus 172 Ett gldlampsbyte krver en viss hantverksskicklighet. Vid tveksamheter rekommenderar vi drfr att du lter en fackverkstad eller annan fackkunnig assistans byta ut gldlampor. Fre gldlampsbyte, stng av tndningen och alla ljus. Trasiga gldlampor fr endast bytas ut mot gldlampor av samma utfrande. Beteckningen str p lampsockeln resp. p glaskolven. En frvaringsplats fr ldan med reservgldlampor finns i en plastbox i reservhjulet eller under bottenplattan i bagagerummet. 168 Sjlvhjlp

172 Fre alla arbeten i motorrummet ska varningsanvisningarna lsas och beaktas» Sidan 136. Olyckor kan orsakas om vgen framfr fordonet inte r tillrckligt upplyst eller om fordonet inte syns av andra trafikanter eller endast syns med svrighet. H7- och H4-gldlampor str under tryck och kan g snder vid ett lampbyte - risk fr skador! Drfr rekommenderar vi att man br handskar och skyddsglasgon vid byte av lampa. Stng av resp. fordonslampa vid byte gldlampa. Ta inte i gldlampans glaskolv med bara fingrar (ven de minsta froreningarna minskar gldlampans livslngd). Anvnd en ren trasa, servett eller liknande. Vid demontering/installation av nummerskyltsbelysningen och bakljusen, se till att billacken och bakljusen inte skadas. I denna bruksanvisning beskrivs endast lampbyten dr man sjlv kan byta gldlamporna och som kan gras utan komplikationer. Byte av andra gldlampor ska utfras av en fackverkstad. Vi rekommenderar att man alltid medfr en ask med reservlampor i fordonet. Reservgldlampor kan erhllas frn KODA originaldelar. Vi rekommenderar att strlkastarinstllningen kontrolleras hos en fackverkstad efter byte av gldlampa fr hel- eller halvljus och fr dimstrlkastarna. Om LED-dioden r defekt, kontakta en fackverkstad. Huvudstrlkastare Läs och beakta först och på sidan 169. Gldlampsarrangemang i halogenstrlkastare A - Halv-, hel- och positionsljus B - Blinkers fram Gldlampsarrangemang i halogenprojektorstrlkastare 1 - Halvljus/halv- och helljus 2 - Positionsljus/positions- och helljus 3 - Blinkers Byte av gldlampa fr halv- och helljus (halogenstrlkastare) Läs och beakta först och på sidan 169. Bild 162 Demontera gldlampan fr halvoch helljus Ta bort skyddskpan A» bild 161 på sidan 169. Dra loss kontakten p gldlampan, ls upp lsbygeln och demontera gldlampan» bild 162. Stt in en gldlampa s att fstklackarna p gldlampans sockel passar in i urtagen p reflektorn. Ls lsbyglarna och stt i gldlampans kontakt. Stt i skyddskpan A. Bild 161 Gldlampsarrangemang: Halogenstrlkastare/halogenprojektorstrlkastare Skringar och gldlampor 169

173 Byte av gldlampa fr halvljus (halogenprojektorstrlkastare) Läs och beakta först och på sidan 169. Bild 163 Demontera gldlampa fr halvljus Avlgsna skyddskpan 1» bild 161 på sidan 169. Vrid kontakten med gldlampan s lngt det gr i pilriktningen» bild 163 och ta ut den. Byt ut gldlampan, stt in kontakten med en ny gldlampa och vrid i motsatt riktning till pilen till anslaget. Stt i skyddskpan 1. Byte av gldlampa till blinkers fram Läs och beakta först och på sidan 169. Vrid sockeln B» bild 161 på sidan 169 eller sockeln 3 fram till stoppet moturs och ta ut tillsammans med blinkersgldlampan. Byt gldlampan, vrid sockeln med den nya gldlampan tills det tar stopp medurs. Byte av gldlampa till positionsljus fram Läs och beakta först och på sidan 169. Avlgsna skyddskpan A» bild 161 på sidan 169 eller 2. Ta tag i lamphllaren och dra ut den ur strlkastaren. Byt gldlampan och skjut in lamphllaren med gldlampan i strlkastaren igen. Stt i skyddskpan. Dimstrlkastare och varselljus Byte av gldlampa fr helljus (halogenprojektorstrlkastare) Bild 164 Demontera gldlampan till halvljus Läs och beakta först och på sidan 169. Avlgsna skyddskpan 2» bild 161 på sidan 169. Vrid kontakten med gldlampan s lngt det gr i pilriktningen» bild 164 och ta ut den. Byt ut gldlampan, stt in kontakten med en ny gldlampa och vrid i motsatt riktning till pilen till anslaget. Stt i skyddskpan 2. Bild 165 Frmre sttfngare: Skyddsgaller/demontering av dimstrlkastare Läs och beakta först och på sidan 169. Gldlampsarrangemang» bild 165 A Gldlampa till varselljus B Gldlampa till dimstrlkastare Demontera tcklock Fatta tag i skyddsgallret p de med pilar markerade stllena» bild och ta ut tckkpan i pilriktningen. 170 Sjlvhjlp

174 Byta gldlampa fr dimstrlkastare resp. varselljus Fr in en hand i ppningen i skyddsgallret och tryck fstklacken» bild i pilens riktning. Ta ur dimstrlkastaren. Vrid kontaktstycket med gldlampan moturs tills det tar stopp och ta ut den. Byt gldlampan, stt in kontakten med en ny lampa och vrid medurs tills det tar stopp. Fr inmontering, stt frst in dimstrlkastaren med sprrklacken p sidan som r vnd frn nummerskylten. Tryck in strlkastaren p sidan som vnd mot nummerskylten. Stt in tckkpan p sidan som r vnd frn nummerskylten, brja med fstklacken. Tryck in tckkpan p sidan som r vnd mot nummerskylten. Tckkpan mste haka i ordentligt. Dimstrlkastare Roomster Scout Bild 166 Frmre sttfngare: Roomster Scout Läs och beakta först och på sidan 169. Demontering av dimstrlkastare och tckkpa Fr in trdbygeln» bild 166 i ppningen ovanfr dimstrlkastaren» sidan 157, Verktygssats och ta ut tckkpan. Med skruvmejseln» sidan 157, Verktygssats, skruva ur skruvarna» bild Ta ur dimstrlkastaren. Byt gldlampa och montera in dimstrlkastaren Tryck p sprren 1» bild 167 p kontakten A och dra ur kontakten frn sockeln B. Vrid sockeln med gldlampan B s lngt det gr i pilriktningen och ta ut den. Byt gldlampan, stt in sockeln med en ny lampa och vrid s lngt det gr mot pilriktningen. Stick p kontakten A i sockeln B. Skruva in skruvarna igen och stt p tckkpan. Tckkpan mste haka i ordentligt. Byte av gldlampa fr nummerskyltsbelysning Bild 168 Demontering av nummerskyltsbelysning Läs och beakta först och på sidan 169. Bild 167 Frmre sttfngare: Dimstrlkastare/dimstrlkastare: Byta gldlampa ppna bagageluckan och skruva av skyddsglaset» bild 168. Ta ur den defekta gldlampan frn sockeln och stt i en ny lampa. Stt tillbaka skyddsglaset och tryck in det tills det tar stopp. Beakta rtt installationspositioner fr gummittningen. Skruva p skyddsglaset ltt. Skringar och gldlampor 171

175 Bakljus Bild 169 Demontera bakljus/koppla frn kontaktanslutning Fr att kunna n gldlamporna skruvar man loss lampmittdelen och lossar sprren» bild Fr att montera igen skruvar man fast lampmittendelen p bakljusets hlje. Stt ihop kontaktanslutningen igen och stt in lampan i det ursprungliga lget. Skruva fast lampan. Byta gldlampor i bakljuset Ta ut den defekta gldlampan 1, 2, 3 eller 4» bild 170 ur fstet och stt i en ny gldlampa. Fr att byta gldlampa 5, vrid lamphllaren moturs till stoppet och ta ur hllaren ur huset. Byt gldlampan, stt i hllaren med gldlampan igen i huset och vrid medurs tills det tar stopp. Bild 170 Demontera lampmittendel/gldlampsarrangemang Läs och beakta först och på sidan 169. Gldlampsarrangemang i bakljuset» bild Bromsljus 2 Blinkers 3 Bakljus 4 Dimbakljus 5 Positionsljus Installera och demontera bakljus ppna bagagerumsluckan. Skruva loss lampan» bild Ta tag i lampan upptill och nertill och dra lite bakt. Koppla frn kontakten» bild Sjlvhjlp

176 Tekniska data Tekniska data Fordonsdata Inledning I detta kapitel finns information om: Fordonsdata 173 Tjnstevikt och nyttolast 173 Mtning av brnslefrbrukning och CO 2 -utslpp enligt ECE-freskrifter och EUdirektiv 174 Dimensioner 175 Fordonsspecifika uppgifter beroende p motortyp 176 Uppgifterna i den tekniska fordonsdokumentationen har alltid fretrde fre uppgifterna i denna bruksanvisning. De angivna prestandavrdena r angivna utan effektfrbrukande utrustning, t.ex. klimatanlggning. Fordonsdata Fordonsdataskylten innehller fljande uppgifter: Fordonets identifieringsnummer (VIN) Fordonstyp Vxelldskodbokstver/frgnummer/innerutrustning/motoreffekt/motorkodsbokstver Partiell fordonsbeskrivning Typskylt Typskylten» bild r placerad p den nedre delen av B-stolpen p passagerarsidan. Typskylten innehller fljande uppgifter: Fordonets identifieringsnummer (VIN) Maximalt tillten totalvikt Maximalt tillten ekipagevikt (fordon och slp) Maximalt tillten axellast fram Maximalt tillten axellast bak Fordonets identifieringsnummer (VIN) Fordonets chassinummer (VIN) r inprglat i motorrummet p hger fjderben. Detta nummer finns ocks p en skylt i nedre vnstra hrnet under framrutan (tillsammans med en VIN-streckkod) samt p typskylten. Motornummer Motornumret (3-siffrig kodbokstav och serienummer) r instmplat p motorblocket. Kompletterande information (gller inte fr Ryssland) Det fullstndiga typgodknnandenumret fr fordonet str i fordonsdokumenten. De angivna vrdena fr tilltna maxvikter fr inte verskridas - olycks- och skaderisk! Bild 171 Fordonsdataskylt/typskylt Fordonsdataskylt Fordonsdataskylten» bild r placerad p golvet i bagagerummet och finns ven inklistrad i serviceplanen. Tjnstevikt och nyttolast Tjnstevikt Vrdet motsvarar lgsta mjliga tjnstevikt utan ytterligare viktkande utrustning, t.ex. klimatanlggning, reservhjul, slpvagnskoppling. Den angivna tjnstevikten r endast ett vgledande vrde. Tekniska data 173

177 I tjnstevikten ingr ven 75kg frarvikt, vikten fr driftvtskor och verktygssats samt en brnsletank som r fylld till 90%. Fordonets tjnstevikt» sidan 176, Fordonsspecifika uppgifter beroende p motortyp. Nyttolast Genom skillnaden mellan maximalt tillten totalvikt och tjnstevikten r det mjligt att berkna en ungefrlig maximal nyttolast. Nyttolasten bestr av fljande sammanlagda vikter: medpassagerarnas vikt, den totala vikten p allt bagage och annan last, vikten p taklasten och takboxsystemet, vikten p utrustning som inte tas med i berkningen av tjnstevikten, Phngslast frn slpet vid krning med slpvagn (max. 50kg). P begran kan du f reda p den exakta vikten fr ditt fordon hos en fackverkstad. De brnslefrbruknings- och utslppsvrdena som finns p KODA-webbplatsen eller i fordonets sljdokumentation och tekniska dokumentation har berknats enligt regler och villkor som genom lagstiftning eller tekniska standarder har faststllts fr berkning av driftsdata och tekniska data fr motorfordon. Beroende p utrustningsniv, krstt, trafiksituation, vdrets inverkan och fordonets tillstnd kan frbrukningsvrdet vid anvndning av fordonet i praktiken avvika frn de vrden som anges p KODA-webbplatsen eller i fordonets sljdokumentation och tekniska dokumentation. Mtning av brnslefrbrukning och CO 2 -utslpp enligt ECE-freskrifter och EU-direktiv Uppgifter om brnslefrbrukning och CO 2 -utslpp var inte tillgngliga vid tiden d denna dokumentation offentliggjordes. Uppgifter om brnslefrbrukning och CO 2 -utslpp finns p KODA-webbplatsen eller i fordonets sljdokumentation och tekniska dokumentation. Mtningen av cykeln i stadstrafik brjar med en kallstart av motorn. Sedan simuleras stadskrning. Under landsvgscykeln kommer fordonet flera gnger att accelerera och bromsa in p alla vxlar efter ett vanligt krmnster. Krhastigheten varierar mellan 0 och 120km/h. Berkningen av den kombinerade brnslefrbrukningen sker med en viktning om ca 37 % fr stadstrafikcykeln och 63 % fr landsvgscykeln. 174 Tekniska data

178 Dimensioner Fordonsmtt vid tjnstevikt utan frare (i mm) ROOMSTER PRAKTIK SCOUT Lngd Bredd Bredd inklusive ytterbackspeglar Hjd Avstnd frn golvet Hjulavstnd Sprvidd fram/bak a) Gller fr fordon med 15" hjul monterade frn fabrik. 1436/ / /1494 (1420/1484) a) (1420/1484) a) Tekniska data 175

179 Fordonsspecifika uppgifter beroende p motortyp De angivna vrdena har berknats enligt regler och villkor som genom lagstiftning eller tekniska standarder har faststllts fr berkning av driftsdata och tekniska data fr motorfordon. 1,2 l/51 kw-motor Effekt (kw vid v/min) Max. vridmoment (Nm vid v/min) Antal cylindrar/slagvolym (cm 3 ) 51/ /3000 3/1198 Krprestanda och vikter ROOMSTER PRAKTIK Topphastighet (km/h) 159 Acceleration km/h (s) 15,9 Tjnstevikt (ikg) 1200/1215 a) 1170 b) /1180 c) Tillten slpvagnsvikt, bromsad (kg) Stigningar upp till 12 %. 700 Stigningar upp till 8 %. 900 Tillten slpvagnsvikt, obromsad (kg) 600/450 d) 580/450 d) a) Gller fr fordon i klass N1. b) Gller fr 14"-flgar. c) Gller fr 15"-flgar. d) Fordon utan ABS. 1,2 l/63kw TSI-motor Effekt (kw vid v/min) Max. vridmoment (Nm vid v/min) Antal cylindrar/slagvolym (cm 3 ) 63/ / /1197 Krprestanda och vikter ROOMSTER PRAKTIK Topphastighet (km/h) 172 Acceleration km/h (s) 12,6 Tjnstevikt (ikg) 1221/1237 a) 1191 b) /1201 c) Tillten slpvagnsvikt, bromsad (kg) Stigningar upp till 12 % Stigningar upp till 8 % Tillten slpvagnsvikt, obromsad (kg) 610/450 d) 590/450 d) a) Gller fr fordon i klass N1. b) Gller fr 14"-flgar. c) Gller fr 15"-flgar. d) Fordon utan ABS. 176 Tekniska data

180 1,2 l/77kw TSI-motor Effekt (kw vid v/min) Max. vridmoment (Nm vid v/min) Antal cylindrar/slagvolym (cm 3 ) 77/ / /1197 Krprestanda och vikter ROOMSTER MG5 ROOMSTER DSG7 Topphastighet (km/h) Acceleration km/h (s) 10,9 11,0 Tjnstevikt (ikg) Tillten slpvagnsvikt, bromsad (kg) Stigningar upp till 12 % Stigningar upp till 8 % Tillten slpvagnsvikt, obromsad (kg) 610/450 a) 630/450 a) a) Fordon utan ABS. 1,4 l/63 kw-motor Effekt (kw vid v/min) Max. vridmoment (Nm vid v/min) Antal cylindrar/slagvolym (cm 3 ) 63/ /3800 4/1390 Krprestanda och vikter ROOMSTER PRAKTIK Topphastighet (km/h) 171 Acceleration km/h (s) 13,0 Tjnstevikt (ikg) 1209/1224 a) 1179 b) /1189 c) Tillten slpvagnsvikt, bromsad (kg) Stigningar upp till 12 %. 900 Stigningar upp till 8 % Tillten slpvagnsvikt, obromsad (kg) 600/450 d) 580/450 d) a) Gller fr fordon i klass N1. b) Gller fr 14"-flgar. c) Gller fr 15"-flgar. d) Fordon utan ABS. Tekniska data 177

181 1,6 l/77 kw-motor Effekt (kw vid v/min) Max. vridmoment (Nm vid v/min) Antal cylindrar/slagvolym (cm 3 ) 77/ /3800 4/1598 Krprestanda och vikter ROOMSTER MG5 ROOMSTER AG6 Topphastighet (km/h) Acceleration km/h (s) 11,3 12,5 Tjnstevikt (ikg) Tillten slpvagnsvikt, bromsad (kg) Stigningar upp till 12 % Stigningar upp till 8 % Tillten slpvagnsvikt, obromsad (kg) 610/450 a) 630/450 a) a) Fordon utan ABS. 1,2 l/55 kw TDI CR-motor Krprestanda och vikter Effekt (kw vid v/min) Max. vridmoment (Nm vid v/min) Antal cylindrar/slagvolym (cm 3 ) 55/ /2000 3/1199 ROOMSTER ROOMSTER GreenLine Topphastighet (km/h) Acceleration km/h (s) 15,5 15,4 15,5 Tjnstevikt (ikg) Tillten slpvagnsvikt, bromsad (kg) Stigningar upp till 12 % Stigningar upp till 8 % PRAKTIK Tillten slpvagnsvikt, obromsad (kg) 650/450 a) 630/450 a) a) Fordon utan ABS. 178 Tekniska data

182 1,6 l/66 kw TDI CR-motor Effekt (kw vid v/min) Max. vridmoment (Nm vid v/min) Antal cylindrar/slagvolym (cm 3 ) 66/ / /1598 Krprestanda och vikter ROOMSTER PRAKTIK Topphastighet (km/h) 171 Acceleration km/h (s) 13,3 Tjnstevikt (ikg) Tillten slpvagnsvikt, bromsad (kg) 1200 Tillten slpvagnsvikt, obromsad (kg) 660/450 a) 640/450 a) a) Fordon utan ABS. 1,6 l/77 kw TDI CR-motor Effekt (kw vid v/min) Max. vridmoment (Nm vid v/min) Antal cylindrar/slagvolym (cm 3 ) 77/ / /1598 Krprestanda och vikter Topphastighet (km/h) 181 Acceleration km/h (s) 11,5 Tjnstevikt (ikg) 1322 Tillten slpvagnsvikt, bromsad (kg) 1200 Tillten slpvagnsvikt, obromsad (kg) 660/450 a) a) Fordon utan ABS. Tekniska data 179

183 Alfabetiskt register A ABS 113 Kontrollampa 40 Airbag 15 Anpassningar och fel p airbagsystemet 127 Avaktivering av frampassagerarens frontairbag 19 Frontairbag 17 Huvudairbag 18 Sidoairbag 18 Utlsning 16 Airbagsystem 15 Anpassningar 125 Anpassningar och tekniska ndringar Airbagar 127 Service 126 Spoiler 127 Antenn 128 se fnsterrutor 130 Antispinnsystem (ASR) 113 Anvisningar om krning med reparerat dck 162 Anvnda vindrutetorkare 62 Armstd 81 Askkopp 76 ASR 113 Kontrollampa 40 Assistent fr start i backe 112 Auto-Check-kontroll 36 Automatiserad vxellda Tiptronic 105 Automatisk frbrukaravstngning 147 Automatisk vxellda 103 Funktionsstrningar 106 Kick-down 105 Manvrering av vxelvljare 104 Ndupplsning av vxelvljare 106 Start och krning 105 Vxelvljarsprr 104 AUX 99 Avaktivering av airbag 19 Avaktivering av airbag 19 Avfrosta bakrutan 61 B Backspegel manuellt avblndbar innerbackspegel 64 Ytterbackspegel 64 Bagagerum Belysning 60 Fllbara krokar 70 Fordon av klass N1 69 Fstelement 70 Infstningsnt 70 Lsa upp bagagerumslucka 52 Ndupplsning 52 se bagagerumslucka 51 skydd 71 variabelt lastgolv 72 Bagagerumslucka 51 Automatisk lsning 52 Bakruta - uppvrmning 61 Bakste 66 Flla fram ryggstd och flla fram stet helt 67 Flla tillbaka stet i utgngslget 68 Barn och skerhet 20 Barnskerhet Sidoairbag 22 Barnskring 45 Barnstol Anvndning av barnstolar 23 Anvndning av ISOFIX-barnstolar 23 Gruppindelning 22 ISOFIX 23 p passagerarstet 21 TOP TETHER 24 Bensin se Brnsle 135 Bilbatteri Automatisk frbrukaravstngning 147 byta 146 Kontrollera syranivn 145 Kpa 145 ladda 146 Skerhetsanvisningar 144 Vinterkrning 145 Bildator se Multifunktionsdisplay 31 Bilnyckel 44 Bilvrd 125 Alcantara 133 Automatisk biltvtt 128 Biltvtt 128 Dekorationsfolier 130 Domkraft 131 Drrlscylinder 130 Gummilister 129 Hgtryckstvtt 128 Hlrumskonservering 131 Invndig bilvrd 131 konservering 129 Konstlder 133 Kromdelar 130 Lackpolering 129 Naturlder 132 Plastdelar 129 Rengra hjul 131 Strlkastarglas 130 tvtta 127 Tvtta fr hand 128 Tyger 133 Tygkldsel 133 Utvndig bilvrd 128 Blinka 57 Blinkers 57 Blten 11 Bltesstrckare Alfabetiskt register

184 Bltesupprullningsautomatik 14 Blyfri bensin 111 Bogsergla bak 165 fram 165 Bogsering 164 Bogseringsskydd 51 Brandslckare 156 Brnsle 134 Blyfri bensin 135 Brnslemtare 29 Diesel 136 se Brnsle 134 Tankning 135 Volymindikator 29 Brnslefrbrukning 107, 174 Bromsar Bromskraftsfrstrkare 102 Bromsvtska 143 Handbroms 102 Inkrning 107 Kontrollampa 37 Bromsassistent 112 Bromskraftsfrstrkare 102 Bromsning Information om bromsning 102 Bromsvtska 143 Displaymeddelanden 37 Specifikationer 144 Byta Bilbatteri 146 bromsvtska 144 Bromsvtska 144 gldlampor 168 gldlampor i bakljus 172 skringar i instrumentbrdan 166 skringar i motorrummet 168 Vindrutetorkarblad 63 Byte Gldlampa blinkers fram 170 Gldlampa fr halvljus - halogenprojektorstrlkastare 170 Gldlampa fr helljus - halogenprojektorstrlkastare 170 Gldlampa till dimstrlkastare och varselljus 170 Gldlampa till dimstrlkastare (Scout) 171 Gldlampa till positionsljus fram 170 Hjul 157 Byte av gldlampa fr halv- och helljus - halogenstrlkastare 169 gldlampa fr nummerskyltsbelysning 171 skringar 166 Byte av reservdelar 125 C Centralls 46 Lsning 48 Upplsning 48 Centrallsknapp 48 Cigarettndare 77 Climatronic 90 Automatdrift 91 Avfrosta vindrutan 92 Instllning av temperatur 91 Lufttercirkulation 91 Reglage 90 Reglera flkten 91 Cykelhllare 73 D Dator se Multifunktionsdisplay 31 DAY LIGHT se varselljus 56 Dck 147 Dcktryck 148 Frklaring av text 151 se hjul 151 Slitagevarnare 148 Storlekar 148 Dckbrkraft se hjul 151 Dckkontrollindikering se dcktrycksvervakningssystem 117 Dckreparation Dckkontroll 162 Frberedelser 162 Tta dcken och fyll p luft 162 Dckstorlek 151, 152 se hjul 151, 152 Dcktryck Kontrollampa 42 Dcktrycksvervakning Indikering 42 Lagring av dcktrycksvrden 118 Dcktrycksvervakningssystem 117 Dekorationsfolier 130 Demontering och montering av variabelt lastgolv 72 Diesel se Brnsle 136 Dieselbrnsle Vinterkrning 136 Dieselpartikelfilter 41 Displaymeddelanden 41 Digitalur 30 Dimbakljus 58 Dimstrlkastare 58 Domkraft 157 Underhll 131 Dragkrok Beredskapslge 119 Kontrollera faststtningen 120 Drr Barnskring 45 Kontrollampa fr ppen drr 38 Alfabetiskt register 181

185 Drrar Ndlsning 46 E EDS 113 Ekonomisk krning Ballast 109 Dcktryck 109 energisparande vxling 108 frutseende krning 107 Kortstrckor 109 krning med full gas 108 regelbundet underhll 109 Spara energi 110 Tomgng 108 Ekonomisk och miljvnlig krning 107 Elektriska fnsterhissar Centralls 54 funktionsstrningar 54 knapp i bakdrren 53 knapp i frardrren 53 Knapp i frardrren 52 Elektronisk differentialsprr 113 Elektronisk startsprr 100 ESC Funktionsstt 112 Kontrollampa 40 F Fack 78 Farthllare 114 Fjrrmanvrering 49 Synkroniseringsoperation 50 fjrrnyckel Byta batteri 44 Flgar 147 Flla fram sten 66 Fnster se Elektriska fnsterhissar 52 Fnsterrutor 130 Folier 130 Fordonets indentifieringsnummer (VIN) 173 Fordonsbatteri koppla in resp. frn 146 Fordonsbredd 175 Fordonsdataskylt 173 Fordonsdataskylt och typskylt Fordonsdataskylt och typskylt 173 Fordonshjd 175 Fordonslngd 175 Fordonsmtt 175 Fordonsstatus se Auto-Check-kontroll 36 Framstolar 65 Frarplats Belysning 59 Frvaringsfack 78 versikt 27 Frbandslda 156 Frdrjd lsning av bagagerumsluckan se bagagerumslucka 52 Frgldningssystem Kontrollampa 41 Frontairbag 17 Frvaring 78 Frvaringsfack 78 flexibelt frvaringsfack 82 Fllbart bord p mittryggstd 81 Frvaringsfack i bagagerummet 82 Frvaringsfack i drrarna 81 Frvaringsfack i mittkonsol 80 Frvaringsfack p frarsidan 79 Frvaringsfack p passagerarsidan 79 Frvaringsfack under framstolen 80 Frvaringsfickor p framstolarna 79 Glasgonfack 80 Fylla p kylvtska 143 motorolja 141 Motorolja 141 spolarvtska 139 G Golvmattor 103 se golvmattor 103 GSM 92 H Halvljus 56 Handbroms 102 Handskfack Belysning 60 Hastighetsmtare 29 Hastighetssymbol se hjul 151 Helljus 57 Hjlpsystem ABS 40, 113 ASR 40, 113 EDS 113 ESC 40, 112 Farthllare 114 Parkeringshjlp 113 START-STOPP 116 Hjul Allmnna anvisningar 147 Byte 157 Byte av dck 148 Dckens livslngd 148 Dckstorlek 151, 152 Dckstorlekar 148 Dcktryck 148 Frvaring av hjul 148 Hastighetssymbol 151 Hjulkapsel 150 Lastindex Alfabetiskt register

186 Ndhjul 149 Reservhjul 149 rotationsriktningsberoende dck 149 Slitagevarnare 148 Snkedjor 154 Vinterdck 154 Hjulbultar Stldskyddade hjulbultar 160 Tcklock 150 Hjulbyte avslutande arbeten 158 Demontera och montera hjul 158 Frberedelser 158 Hlrumskonservering 131 Huvudairbag 18 Huvudstrlkastare 169 I Indikering kylvtsketemperatur 29 Serviceintervall 34 Individuella instllningar lsning 47 upplsning 47 Inkrning Bromsbelgg 107 de frsta 1500km 106 Motor 106 Innerbelysning Praktik 84 Instllning blteshjd 14 Klocka 30 manuellt avblndbar innerbackspegel 64 Ratt 10 stol 65 Ytterbackspegel 64 Instllning av manuell klimatanlggning 89 vrmesystem 87 Instllning av stolar 9 Instrumentering 12 V-uttag 77 Askkopp 76 Cigarettndare 77 ISOFIX 23 K Kldkrokar 78 Klimatanlggning Climatronic 90 Luftmunstycken 85 manuell klimatanlggning 87 Manvrering 88 Klocka 30 Knapp i frardrren elektriska fnsterhissar 52 Kombiinstrument 28 se Kombiinstrument 28 versikt 28 Komfortblinka 57 Komfortmanvrering av fnster 54 Konservering se bilvrd 129 Konstlder 133 Kontroll lagstadgade kontroller 125 Kontrollampor 37 Kontrollera batterisyranivn 145 bromsvtskan 143 Fsta dragkroken korrekt 120 kylvtskan 142 Motorolja 141 Oljeniv 141 spolarvtskan 139 Kra topphastighet 176 Kraftbegrnsning fnsterhissar 53 Kra in Dck 107 Krning Brnslefrbrukning 174 Krning genom vattensamlingar p gator 111 utomlands 111 Utslppsvrden 174 Krning genom vattensamlingar 111 Krning med slpvagn 118, 123 Kromdelar se Bilvrd 130 Kupvervakning 51 Kylflkt 139 Kylvtska 141 Displaymeddelanden 39 fylla p 143 kontrollampa 39 temperaturindikering 29 L Lack se lackvrd 129 Lackpolering se lackpolering 129 Lackvrd 129 Ladda bilbatteri 146 Lampor Kontrollampor 37 Larm 50 Lasta slpvagn 123 Lgen fr den automatiska vxelldan 104 Lister Bilvrd 129 Ljud se radio/navigationssystem 4 Ljus 55 Blinkers 57 Dimbakljus 58 Alfabetiskt register 183

187 Dimstrlkastare 58 Dimstrlkastare med funktionen CORNER 58 Frarplats 59, 60 Gldlampsbyte 168 Halogenprojektorstrlkastare med kurvljusfunktion 57 Halvljus 56 Helljus 57 Ljustuta 57 Parkeringsljus 59 Positionsljus 56 Rckviddsreglering 56 turistljus 58 Varningsblinkers 59 varselljus 56 Lossa och dra t hjulbultar 159 Lsa Ndlsning 46 utan centralls 46 Lsa upp utan centralls 46 Lsa upp och lsa 44 Lsning Centralls 48 Fjrrmanvrering 49 Lsning/upplsning inifrn 48 Lsningsfritt bromssystem 113 Luftmunstycken 85 Lufttercirkulation manuell klimatanlggning 89 Lyfta fordonet 159 M Manuell klimatanlggning Lufttercirkulation 89 Manuell vxling se vxling 103 Manvrering av vxelvljare Alfabetiskt register MAXI DOT Huvudmeny 35 Instllningar 36 se MAXI DOT-display 35 MAXI DOT-display 35 MDI 99 Media se radio/navigationssystem 4 Mekaniska fnsterhissar 54 ppna och stnga 55 Milj 107 Miljmedvetenhet 110 Miljvnlig krning 107 Mobiltelefon 92 Anslutning till handsfree-enhet 95 Montering av dragkrok 120 Motor Inkrning 106 Starta motorn 101 Starta och stnga av motorn 100 Stnga av motorn 101 Motornummer 173 Motorolja 139 Kontrollampa 38 kontrollera 141 Pfyllningsvolym 140 Specifikationer 140 Motorrum 136 Bilbatteri 144 Bromsvtska 143 Kylvtska 142 versikt 138 Mtare fr tillryggalagd krstrcka 30 Mugghllare 76 Multifunktionsdisplay Funktioner 31 Manvrering 32 Minne 31 Multimedia 98 N N1 69 Nackskydd 68 stlla in 68 Navigationssystem 4 Nd Bogsera fordon 164 Bogsering av fordon med hjlp av slpvagnskopplingen 165 Dckreparation 160 Drrlsning 46 Hjulbyte 157 Lastrumslucka ppen (praktik) 84 Lsa upp bagagerumslucka 52 Ndupplsning av vxelvljare 106 Starthjlp 163 Varningsblinkers 59 Ndhjul 149 Ndutrustning Brandslckare 156 Domkraft 157 Frbandslda 156 Varningstriangel 156 Verktygssats 157 Ntskiljevgg 71 Nyttolast 173 O Olja se Motorolja 141 Oljesticka 141 Oljetryck Displaymeddelanden 38 Originaldelar 126 Originaltillbehr 126 P P- och frnkoppling av slpvagn 122

188 Panoramatak 61 Parkering Parkeringshjlp 113 Parkeringsbiljetthllare 78 Passiv skerhet 8 fre varje frd 8 Krskerhet 8 Skerhetsutrustning 8 Pedaler 103 Golvmattor 103 Positionsljus 56 ppna drr 45 motorhuven 138 Praktik 82 Frankringsglor 83 Innerbelysning 84 Justering av skerhetsvgg 83 Montering av lastgolv 83 Ndupplsning av lastrumslucka 84 Stllbar skerhetsvgg bakom framstolarna 83 Praktisk utrustning V-uttag 77 Askkopp 76 Cigarettndare 77 Kldkrokar 78 Mugghllare 76 Parkeringsbiljetthllare 78 R Radio 4 Radiomottagning se fnsterrutor 130 Radioutrustning 92 Ratt 10 Rcke 75 Reglering Ljusvidd 56 Rengra Hjul 131 Kromdelar 130 Naturlder 132 Plastdelar 129 Strlkastarglas 130 Rengra bilen 127 Rengring Alcantara 133 Konstlder 133 Skerhetsblten 133 Stolkldsel fr eluppvrmda stolar 133 Rengring av tyger 133 Reparationer och tekniska ndringar 125 Reparationssats 160 Reservhjul 149 Rtt sittstllning 9 Anvisningar 11 Baksten 10 Frampassagerare 10 Frare 9 S SAFE se Safe-lsning 47 Safe-lsning 47 SAFELOCK se Safe-lsning 47 Service 126 Serviceindikering 34 Sidoairbag 18 Signalhorn 27 Skerhet 8 Barnskerhet 20 Barnstolar 20 ISOFIX 23 Nackstd 68 rtt sittstllning 9 TOP TETHER 24 Skerhetsblte Kontrollampa 38 Skerhetsblten 11 bakstets mittplats 14 Bltesstrckare 15 Bltesupprullningsautomatik 14 den fysikaliska principen fr en frontalkollision 13 Hjdinstllning 14 Rengra 133 Skringar Belggning 166 Frgbeteckning 166 Skydd 61 Sl p/sl frn ljus 56 Sl p/sl frn ljus 56 Slpvagn poligt uttag 122 Krning med slpvagn 123 Skerhetsgla 122 Slpvagnskoppling 118 Beskrivning 119 Drift och sktsel 131 Kultryck 118 Tillbehr 121 Snkedjor 154 Sollucka 61 Solskydd 61 Solskyddsgardin 61 Spak Blinkers 57 Helljus 57 Spara elektrisk energi 107 Spegel manuellt avblndbar innerbackspegel 64 Smink 61 Ytterbackspegel 64 Alfabetiskt register 185

189 Spnna fast och ta av skerhetsblten 13 Spoiler 127 Spolarvtska fylla p 139 Kontrollampa 43 Kontrollera 139 spolarvtskan Vintertid 139 START-STOPP 116 Funktionsstt 116 Funktionsvillkor fr systemet 116 Informationsmeddelanden 117 Manuell avaktivering/aktivering av systemet 117 Starthjlp 164 systemberoende automatiskt startfrlopp 117 Starta motorn 101 Starthjlp 163 Starta och stnga av motorn 100 Starthjlp 163 Startsprr 100 Sten Demontera ste 67 Nackskydd 68 Sten och frvaring 65 Stldskyddade hjulbultar 160 Stldskyddsanordning 50 Funktionsstt 50 Slpvagn 124 Stlla in baksten i lngdriktningen 66 ryggstdets lutning 66 stol 65 Stnga drr 45 motorhuven 138 Stnga av motorn 101 Stolar Uppvrmning 65 Strlkastare Kra utomlands 111 Strlkastarspolarsystem 63 Strlkastarspolarsystem Strlkastarspolarsystem 63 T Ta av dragkrok 121 Ta bort is p fnster 130 p rutor 130 Tankning 135 Brnsle 135 Tekniska data 173 Telefon 92 Tillbehr 125 Tillryggalagd krstrcka 30 Tiptronic 105 Tjnstevikt 173 Tndning 101 Tndningsls 101 Topphastighet 176 TOP TETHER 24 Transport Bagagerum 69 Takrcke 75 Transportera barn 20 Triangel 156 Turistljus 58 Tvtta Automatisk biltvtt 128 fr hand 128 Hgtryckstvtt 128 Tvtta bilen 127 Typskylt 173 U Underhll 109 Dekorationsfolier 130 Underredsskydd 131 Undvika skador p fordonet 110 Krning genom vattensamlingar 111 Upplsning Fjrrmanvrering 49 Uppvrmning Bakruta 61 Stolar 65 Ytterbackspegel 64 USB 99 Utomhustemperatur 32 Utomlands blyfri bensin 111 Krning utomlands 111 Utslppsvrden 174 V, W Variabelt lastgolv 72 Dela upp bagagerum 72 Varningsblinkers 59 Varningssymboler se kontrollampor 37 Varningstriangel 156 Varselljus 56 Varvrknare 29 Vatten Genomkrning 111 Vderfrhllanden 125 Verktyg 157 Verktygssats 157 Verktygssatsen innehller 161 versikt Frarplats 27 Kontrollampor 37 Motorrum Alfabetiskt register

190 Vikter maximalt tilltna vikter 173 VIN Fordonets identifieringsnummer 173 Vindrutespolare 139 Vindrutespolarsystem Vindrutespolare 62 Vindrutetorkare Byta torkarblad fr bakrutan 63 Byta torkarblad fr vindrutan 63 Rengra torkarblad 63 Spolarvtska 139 Vinterdck se hjul 154 Vinterkrning 154 Bilbatteri 145 Dieselbrnsle 136 Snkedjor 154 Ta bort is p rutor 130 Vinterdck 154 Vrmesystem Avfrosta rutor 87 lufttercirkulation 87 Manvrering 86 manvrering av 86 Vrmesystem och klimatanlggning 85 Vxellda Displaymeddelanden 36 Vxelrekommendation 30 Vxelvljare se manvrering av vxelvljare 104 Vxling energisparande krning 108 Vxelrekommendation 30 Vxelspak 103 Alfabetiskt register 187

191 188 Alfabetiskt register

192 Alfabetiskt register 189

193 190 Alfabetiskt register

194 Eftertryck, kopiering, versttning eller annan anvndning, ven utdrag, tillts ej utan skriftligt medgivande frn KODA AUTO a.s. Alla rttigheter frbehlls uttryckligen KODA AUTO a.s. enligt upphovsrttslagstiftningen. Med reservation fr ndringar. Utgiven av: KODA AUTO a.s. KODA AUTO a.s. 2014

195

196 ven du kan gra ngot fr miljn! Brnslefrbrukningen hos din KODA och utslppen av skadliga mnen avgrs i hg grad av din krstil. Ljudnivn och fordonsslitaget beror p hur du hanterar fordonet. Ls mer om hur du ska anvnda ditt KODA-fordon med strsta mjliga hnsyn till miljn och samtidigt kra det sparsamt i denna bruksanvisning. Fst ven vikt vid de delar i bruksanvisningen som nedan r mrkta med. Arbeta tillsammans med oss - fr miljns bsta. Návod k obsluze Roomster švédsky S J AH 5J AH