Välkommen till sjuan!

Transkript

1 Välkommen till sjuan! Grundläggande utbildning foto AK i KYRKSLÄTT 2016

2 Nytt i årskursern a 7-9 Länkar på webben Kyrkslätts kommun och utbildning >>Grundläggande utbildning >>Stödtjänster för elever >>Skolresor och -skjuts >>Blanketter>>Utbildningsväsendets blanketter Utbildningsstyrelsen >>Utbildning och examina >>Lagar och anvisningar Sydkustens landskapsförbund rf Innehåll Nytt i årskurserna 7-9 sid 3 Skolarbete i årskurserna 7-9 sid 4 Samarbete mellan hemmet och skolan sid 7 Stöd för lärande och skolgång sid 8 Elevvård sid 9 Övrigt praktiskt sid 12 Skolornas klubbar och eftermiddagsverksamhet sid 13 Skolor med årskurserna 1-9 sid 14 Karta, elevupptagningsområden sid 15 Kontaktuppgifter sid 16 Övergången från årskurs 6 till årskurs 7 har av de vuxna i skolorna förberetts i ca ett halvt år innan det är dags för eleverna att inleda sina studier i sjuan. Trots detta kan det för, i synnerhet de elever som kommer från våra mindre skolor, kännas som en stor förändring. Mycket fortsätter ändå på samma sätt som tidigare. De främsta skillnaderna är att studierna i några nya läroämnen huslig ekonomi, elevhandledning och hälsokunskap inleds. Dessutom kommer undervisningen att ordnas i ämnesrum i stället för i ett eget hemklassrum. Undervisningen sköts av ämneslärare av vilka en blir klassföreståndare för klassen. Läsåret är också periodiserat så att man skall kunna koncentrera sig på färre ämnen per period och dubbel- och till och med trippeltimmar förekommer för att inte dagen skall splittras så mycket. För många innebär övergången till sjuan också att skolresorna blir längre. Då skoldagarna samtidigt blir längre, ökar betydelsen av sömn och motion hoppas du därför har en eller flera hobbyer som lättar upp din vardag. Studierna i högklasserna är viktiga med tanke på de fortsatta studierna. Därför hoppas jag att lärmiljön skall kännas inspirerande och att varje elev kommer in i sin nya klass så fort som möjligt. För att underlätta det sociala i sjuan, ordnas bl.a. en uteskoldag direkt i början av hösten samt en axion-kurs. Jag önskar alla nya sjuor ett givande nytt läsår Mikael Flemmich chef för dagvård och utbildning Läs- och lovtider läsåret Höstterminen Höstlov Lovdag Jullov Vårterminen Sportlov Lovdag Läsåret avslutas lördag

3 Skolarbete i årskurserna 7-9 För alla gemensamma ämnen I den grundläggande utbildningens lärokurs ingår som för alla elever gemensamma ämnen modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematik, religion eller livsåskådningskunskap, gymnastik, musik, bildkonst och slöjd, huslig ekonomi, historia, samhällslära, hälsokunskap, fysik, kemi, biologi och geografi samt elevhandledning. Språkprogrammet inom den svenska grundläggande utbildningen i Kyrkslätt Inom den grundläggande utbildningen läser man som A-språk finska (A1-språk) fr.o.m. årskurs 3 och engelska (A2-språk) fr.o.m. årskurs 4. Fr.o.m. årskurs 8 kan man välja franska, tyska och/eller spanska som valfritt språk (B2-språk). Finskundervisningen är uppdelad i s.k. lång lärokurs för enspråkigt svenska barn och en lärokurs för modersmålsinriktad finska. Läroämne Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt och litteratur A1-språk: finska A2-språk: engelska Matematik Biologi 1 1 1,5 3,5 Geografi 1 1 1,5 3,5 Fysik 1 1,5 1 3,5 Kemi 1 1,5 1 3,5 Hälsokunskap 0,5 1,5 1 3 Religion/Livsåskådning Historia Samhällskunskap 2 2 Musik 2 2 Bildkonst 2 2 Slöjd 3 3 Gymnastik Huslig ekonomi 3 3 Elevhandledning 0,5 0,5 1 2 Valfria ämnen (1) Elevens totala timantal/årskurs 31 (32) (93) Franska Tyska Spanska (B2) Franska Tyska Spanska (B2) Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 4 5

4 Valfria ämnen i den grundläggande utbildningen Syftet med de valfria ämnena i den grundläggande utbildningen är att enligt elevens val fördjupa och bredda kunskaperna och färdigheterna i gemensamma ämnen, samt att få prova på nya ämnen. De valfria ämnenas uppgift är också att ge eleven en möjlighet att fördjupa sina intressen och hitta nya intressemål. I Kyrkslätt studeras valfria ämnen i årskurs 8 (6 årsveckotimmar) och i årskurs 9 (6 årsveckotimmar). Eleven väljer bland följande valfria ämnen: franska (B2-språk), tyska (B2-språk), spanska (B2-språk), musik, bildkonst, slöjd (teknisk och/eller textilslöjd), gymnastik och huslig ekonomi. Därtill kan man välja laborativ matematik och/eller en kurs i läsning och skrivning som valfritt ämne. Elevhandledning Elevhandledningens uppgift är att stöda elevens tillväxt och utveckling. Metoderna är individuell-, klass- och smågruppshandledning. Förutom det stöd som ges under studietiden är det centralt att stöda eleven i övergången från ett övergångsskede till ett annat, såsom vid övergången från årskurs 6 till årskurs 7 samt vid utbildnings- och yrkesval. Elevhandledningen är till stöd också när eleverna väljer valfria ämnen. Det centrala målet för elevhandledningen är att hjälpa och handleda den unga att identifiera sina egna styrkor. Eleven informeras också mångsidigt om olika utbildningsalternativ efter grundskolan. En del av elevhandledningen är praktisk arbetsorientering (PRAO). Under den grundläggande utbildningen deltar eleverna flera gånger i praktisk arbetsorientering på någon arbetsplats. I årskurs 7 ordnas PRAO internt i skolan. I årskurs 8 får eleverna bekanta sig med en arbetsplats under tre dagar och i årskurs 9 under två veckors tid. Utvärdering Läsåret i den grundläggande utbildningen i Winellska skolan är uppdelat i fem perioder. Skolan fastställer i sin läroplan på vilket sätt eleven och vårdnadshavarna informeras om elevens framsteg, arbete och uppförande. Bedömningen görs utgående från målen för de olika läroämnena. Under läsåret får eleven information om sina framsteg genom mellanbetyg och utvecklingssamtal som erbjuds elever och vårdnadshavare minst en gång per läsår i alla årskurser. I årskurserna 7-9 ges terminsbetyg efter varje termin. Betyget är endast en del av bedömningen. Samarbete mellan hemmet och skolan Eleven behöver föräldrarnas stöd Att börja i en ny skola eller en ny klass, även om en del av klasskamraterna är de samma som tidigare, innebär alltid en omställning i barnets liv. Föräldrarnas stöd och intresse för barnets skolgång samt ett nära samarbete med skolan skapar en bra grund för att barnets skolgång skall lyckas. Eleven vill vara stor och självständig, men behöver fortfarande sina föräldrars stöd och hjälp i många situationer. Det huvudsakliga ansvaret för barnens fostran är hos vårdnadshavarna och skolan har huvudansvaret för undervisningen. Skolan erbjuder olika former av samarbete med tillgång till information och diskussion. Skolorna arrangerar årligen föräldrakvällar samt utvecklingssamtal kring den enskilda eleven. Föräldrarna får chansen att bekanta sig med varandra genom olika tillställningar som ordnas av skolan eller klasserna. Alla skolor i Kyrkslätt har också en Hem och skola-förening som stöder hela skolans verksamhet. I skolorna i Kyrkslätt används Helmi, ett elektroniskt system, som används bland annat som kommunikationsmedel. Lärarna matar in via Helmi bedömningar och frånvaron samt skickar meddelanden till vårdnadshavarna. 6 7

5 Stöd för lärande och skolgång Elevvård foto AK Stödundervisning Stödundervisning ges en elev som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande. Stödundervisning kan ges i smågrupp eller individuellt. Stöd för lärande och skolgång Skolan stöder eleven i elevens skolgång och inlärning på ett mångsidigt sätt och kommer tillsammans med vårdnadshavaren överens om olika stödformer. Skolan skall inleda stödåtgärderna genast då svårigheter upptäcks så att dessa inte blir större. Stödet skall anpassas till elevens behov. De olika kategorierna av stöd är: Allmänt stöd där eleven får hjälp vid tillfälliga inlärningssvårigheter - varje lärare ger allmänt stöd i sin egen klass. Detta betyder att eleverna kan t.ex. ges individuella uppgifter eller extra tid på lektionerna. Intensifierat stöd för mera fortgående lindriga inlärningssvårigheter. Stödet är intensivare och mera långsiktigt än det allmänna stödet. Behovet av intensifierat stöd bedöms av lärarna i skolan, där en plan för lärande utarbetas för eleven. Särskilt stöd ges åt eleven med mera omfattande inlärningssvårigheter. För det särskilda stödet görs i skolan en pedagogisk utredning, i vilken beskrivs elevens svårigheter, det intensifierade stödet han/hon har fått samt behovet av särskilt stöd. För varje elev i behov av särskilt stöd utarbetas en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. Specialundervisning Specialundervisning är en av de stödformer som erbjuds elever. Specialundervisning ges av speciallärare och med undervisningen stöder man elevens inlärning. Eleven kan få specialundervisning på deltid i samband med övrig undervisning eller delvis eller helt i specialklass eller på annan för ändamålet lämplig plats. Specialklasser smågrupper Specialundervisning kan ordnas i kommunens gemensamma specialklasser, som placerats i Winellska skolan. Undervisningen ges i grupper på högst tio elever. Lärare är specialklasslärare som till sin hjälp kan ha ett skolgångsbiträde. I småklasserna undervisar man elever från en till tre klasstadier samtidigt, i regel enligt individuella lärokurser. Flexibel grundläggande undervisning (J-klass) för årskurs 9 J-klassen erbjuder flexibla undervisningsarrangemang i en högst 10 elevers grupp. J-klassen är avsedd för elever som riskerar skolavbrott, vars skolgång är problematisk eller som inte anpassat sig till ämnesundervisningen i de högre årskurserna. Problemen kan ta sig uttryck bl.a. i olovlig frånvaro, konfliktbenägenhet och utagerande i klassituation. Syftet med den flexibla grundläggande undervisningen är att stöda eleven att gå ut grundskolan och att ge färdigheter att klara studier på andra stadiet. Genom att motverka att eleven avbryter sina studier, minskar risken för den unga att bli utanför fortsatt utbildning och arbetsliv. Eleverna undervisas i huvudsak av en speciallärare som samarbetar med ämneslärare. Intensiva studieperioder i skolan varvas med arbetspraktik. Inom den flexibla grundläggande utbildningen har eleverna totalt 12 veckor praktik under läsåret. Med elevvård avses enligt lagen om elev och studerandevård (1287/2013) främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa inom läroanstalten. Elevvården skall främst vara förebyggande med generell inriktning så att den stöder hela läroanstalten. Eleverna har dessutom lagstadgad rätt till individuellt inriktad elevvård. Elevvården hör till hela personalens fostrings- och undervisningsuppgifter och gäller hela läroanstaltens personal. Skolans rektor leder elevvårdsarbetet. Målsättningen för elevvårdsarbetet är välmående barn och unga: att stärka elevernas självkänsla och självkännedom så att de efter genomgången grundläggande utbildning kan ta ansvar för fortsatta studier och sitt välmående. Centrala begrepp för att uppnå målsättningen är förebyggande verksamhet, tidigt ingripande, yrkesövergripande samarbete samt respekt för individen. Elevvårdstjänster är psykolog- och kuratorstjänster samt skolhälsovårdens tjänster. Dessa sakkunnigas uppgifter hänför sig till både individen, kollektivet och samarbetet. Tjänsterna erbjuds till elever och vårdnadshavare så att de är lättillgängliga. Elevvårdens tjänster fördelas mellan bildningsväsendet och vårdoch omsorgsväsendet. Bildningsväsendet ansvarar för psykologoch kuratorstjänsterna inom småbarnfostran, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Vård- och omsorgsväsendet ansvarar för skol- och studerandehälsovårdens tjänster i anslutning till elevvården. Tjänsterna produceras i första hand som kommunens egen serviceproduktion, där man betonar samarbetet mellan förvaltningar. Kommunens egen serviceproduktion kompletteras vid behov med köpta tjänster. Elevvårdsarbetet förverkligas på tre nivåer elevvårdsamarbete samt utveckling och uppföljning av elevvården gemensam elevvård individuell elevvård Till den gemensamma elevvården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i skolgemenskapen och elevgrupperna. Skolmiljön skall vara hälsosam, trygg och fri från hinder. Den gemensamma elevvården förverkligas som ett samarbete mellan skolans ledning, lärare, elevvårdspersonal, övrig personal, elever och vårdnadshavare samt övriga aktörer som främjar barns och ungas välbefinnande. I skolan fungerar en mångprofessionell elevvårdsgrupp som leder det gemensamma elevvårdsarbetet. En gång per år kalllas representanter för elever och vårdnadshavare till ett möte där bl.a. elevvårdsplanen och övriga planer gås igenom. Skolornas trygghetsplaner Varje barn har rätt till en trygg skolgång. Eleverna kan delta i utvecklingen av skolan och dess rutiner bland annat i elevkårsverksamheten. I läroplanen för varje skola ingår en trygghetsplan, som innefattar skolans ordningsregler, en plan för hur man skall skydda elever från mobbning, störande uppförande och våld, en modell för hur man kan förhindra utslagning samt en krisplan för skolan. Att förebygga och ingripa i mobbning är en viktig del av tryggheten och säkerheten. I skolorna i Kyrkslätt finns ett åtgärdsprogram mot mobbning, KiVa-skola. 8 9

6 foto AK Psykolog- och kuratorstjänster Skolpsykologen jobbar både med gemensam och individuell elevvård och verksamheten är både förebyggande och reparerande. Skolpsykologen jobbar inom bildningsväsendet som psykologiskt sakkunnig och skolkuratorn är skolans socialarbetare och sakkunnig i sociala frågor. Båda deltar som experter inom det egna området i skolans planerings- och utvecklingsarbete. Verksamheten sker på individ-, grupp och skolnivå. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet i skolorna. Skolkurator Skolkuratorn är skolans socialarbetare och samarbetar med eleverna, vårdnadshavarna, lärare och utomstående i frågor som berör elevens skolgång, anpassning till skolsituationen, elevens sociala nätverk, psykosociala utveckling och fostran. Skolpsykolog Målsättningen med skolpsykologverksamheten är att stöda eleverna på deras lärstig. Eleverna, vårdnadshavarna eller skolans personal kan kontakta skolpsykologen när eleverna exempelvis har svårigheter med inlärning, koncentration, motivation, rädslor, aggressivitet eller när vårdnadshavarna är oroliga för sitt barns utveckling på något annat område. När oro för en elev framkommer gör skolpsykologen en bedömning av situationen. I bedömningen kan ingå samtal med eleven och/eller vårdnadshavarna och med lärare, olika test och frågeformulär. Bedömningar görs alltid i samarbete med eleven och vårdnadshavarna och arbetet är konfidentiellt. Målet med en bedömning är att hitta stödformer som gagnar eleven i den fortsatta utvecklingen och skolgången. Skolhälsovården Skolhälsovården fortsätter uppföljningen av barnens tillväxt och utveckling efter barnrådgivningen. Målet är att stöda elevens sunda tillväxt och utveckling och på det sättet skapa en grund för gott vuxenskap. Alla elever blir kallade till hälsogranskning en gång per läsår. I årskurserna 1, 5 och 8 görs en s.k. omfattande hälsogranskning då man tillsammans med vårdnadshavarna kartlägger elevens och familjens välmående. Skolhälsovårdaren är i nyckelposition för tidigt upptäckande av problem och vid erbjudande av stöd genom att samarbeta intensivt med vårdnadshavarna och skolans personal. Elever som behöver diet i skolan skall årligen ge ett läkarintyg till skolhälsovårdaren. Alla dieter går via skolhälsovårdaren. Om eleven blir akut sjuk under skoldagen eller skolresan, bedömer läraren eller skolhälsovårdaren tillståndet och tar kontakt med vårdnadshavarna innan eleven åker hem. Elever som råkar ut för olycksfall under skoldagen, får första hjälp i skolan och hänvisas vid behov till vidare vård. Tandvård Eleverna i årskurserna 1-9 kallas till granskning med ett brev där granskningstiden framgår. Brevet skickas till hemadressen. Vårdnadshavarna ansvarar för att eleverna går till tandläkaren

7 Övrigt praktiskt Skolornas klubbar och eftermiddagsverksamhet Skolskjutsar Kommunen ordnar skolskjuts för elever i årskurserna 4-9 om skolvägen är längre än 5 km. Skolvägen mäts längs den kortaste, till fots framkomliga väg som är i användning året runt. Skolskjutsarna ordnas i första hand med kollektivtrafik. Skolskjuts kan ordnas i undantagsfall om vägen är alltför svår, ansträngande eller farlig. Skolskjuts beviljas på basis av ansökan. Om en elev går i någon annan skola än den egna närskolan, svarar vårdnadshavarna själva för skolskjutsen. Det samma gäller om eleven deltar i den frivilliga morgon- eller eftermiddagsverksamheten för skolelever. Vårdnadshavarna bör lära sitt barn en trygg rutt till skolan. Det är bra att träna skolvägen tillsammans med barnet flera gånger. Skollunch Eleverna serveras en avgiftsfri skollunch enligt en matsedel för tio veckor som varieras med hjälp av olika temaveckor och helger med traditionella rätter. Skolbespisningen har som mål att fostra eleverna till hälsosamma kostvanor och samtidigt vidga deras smakvanor. Skollunchen tillfredsställer cirka en tredjedel av det dagliga näringsbehovet. För dem som vill äta vegetariskt tillreds laktovegetarisk kost. Specialkost erbjuds elever som behöver sådan av religiösa eller medicinska skäl. Elever som vill ha vegetarisk kost eller specialkost skall fylla i en blankett, som finns att få i skolan, och lämna den till skolans husmor. På så sätt får alla en måltid som stämmer överens med den egna dieten. foto AK Försäkringar Eleverna är försäkrade mot olycksfall i skolan, på skolvägen längs den kortaste rutten och även under lägerskola eller annan till skolarbetet hörande utfärd. Skolornas klubbar I många skolor arrangeras olika klubbar utanför skolans egentliga verksamhetstid. Skolans klubbar är frivilliga och avgiftsfria för eleverna. Klubbverksamheten är avsedd främst för elever på årskurserna 3-9. Vissa klubbar erbjuder plats även för elever i årskurserna 1-2. Klubbarna är en trygg och trevlig plats att vistas på under eftermiddagar tillsammans med andra elever. Meningen med klubbverksamheten är att befrämja positiv fritidsverksamhet samt att ge eleverna möjlighet också till annat än det vanliga skolarbetet i en trygg och lugn miljö. Skolorna svarar för planeringen av klubbverksamheten. Som klubbledare fungerar en lärare eller annan sakkunnig vuxen enligt klubbens tema. Eftermiddagsverksamhet för skolelever Eftermiddagsverksamhet för skolelever hålls under barnens fritid och verksamheten är uppbyggd kring trygg samvaro och aktiv sysselsättning med en utbildad ledare. Verksamheten är frivillig och avgiftsbelagd. I Kyrkslätt ordnas eftermiddagsverksamheten för skolelever i årskurserna 1-2 samt elever som har beslut om särskilt stöd i årskurserna 3 9. Till eftermiddagsverksamheten ansöker man elektroniskt via Helmi

8 Skolor med årskurserna 1-9 Winellska skolan Winellska skolan är en sammanhållen grundskola för elever i årskurserna 1-9. I skolan går ca 750 elever. Dessutom verkar förskolgrupper i anslutning till skolan. Sammanlagt arbetar drygt 60 lärare och ett tiotal assistenter i Winellska skolan. Ett ledmotiv för Winellska skolan är att erbjuda varje elev en så ändamålsenlig undervisning som möjligt. Därför är våra arrangemang flexibla. Förutom grupper inom allmänundervisningen erbjuder vi även smågruppsundervisning och flexibel grundläggande utbildning i årskurs 9. All svenskspråkig specialundervisning i Kyrkslätt koordineras från Winellska skolan. Vi arbetar nära Kyrkslätts centrum, men ändå i en naturnära miljö där vi i undervisningen kan utnyttja vår närmiljö. Vi har dessutom nära till idrottsparken med bl.a. is- och simhall. Grundläggande utbildning Bobäcks skola, årkurserna 1-6 Friggesby skola, årkurserna 1-4 Karuby skola, årkurserna 1-4 Oitbacka skola, årkurserna 1-6 Sjökulla skola, årkurserna 1-6 Winellska skolan, årkurserna 1-9 Gymnasium Kyrkslätts gymnasium Vår målsättning är att skapa en finlandssvensk identitet för våra elever och därför betonar vi i all vår verksamhet vikten av ett starkt svenskt modersmål. Samtidigt erbjuder vi de tvåspråkiga eleverna en modersmålsinriktad undervisning i finska så att de kan utveckla båda sina hemspråk. Förutom att ge eleverna goda baskunskaper och färdigheter, arbetar vi för att stärka elevernas självförtroende och sociala färdigheter. Vi vill också lära dem att ta ansvar för sig själva, visa hänsyn och respekt för sina medmänniskor och sin omgivning. Dessutom arbetar vi aktivt för att eleverna skall vara motiverade, ha goda arbetsvanor och trivas i sin skola

9 Kontaktuppgifter till skolorna Bobäcks skola Gränsnäsvägen 11, Bobäck tfn Ann-Louise Nysand, platschef, tfn Friggesby skola Porkalavägen 953, Kyrkslätt tfn: Ann-Britt Romar, platschef, tfn Oitbacka skola Österbyvägen 748, Oitbacka tfn Ros-Mari Forsbacka, platschef, tfn Sjökulla skola (Sjökullavägen 285, Kylmälä) Läsåret : Gamlavägen 7-9, Veikkola tfn: Greger Englund, platschef, tfn Karuby skola Hirsalavägen 623, Jorvas tfn Kerstin Höglund, platschef, tfn Personalens e-postadresser har formen Winellska skolan Gesterbybågen 3, Kyrkslätt tfn: (lärarrum) Kristina Koli, rektor, tfn Sonja Nygård, biträdande rektor, tfn Githa Månsson, skolsekreterare, tfn Layout och tryckning Oy Kalving Ab 2016 Centralen för bildningstjänster/ Enheten för svensk dagvård och utbildning Postadress: PB 20, Kyrkslätt Besöksadress: Ervastvägen 2, Kyrkslätt Telefon: (växel) Webbplats: E-postadress: Förvaltning Mikael Flemmich, chef för svensk dagvård och utbildning, tfn Margot Flinck, dagvårdschef, tfn Annika Mickos, projektkoordinator, tfn Christina Broman, planerare, tfn