Positive Footprint Housing

Transkript

1 Kombinationen av forskare, studenter, näringsliv, medborgare och arbetssätt gör Housing till Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt.

2 Mot en mer hållbar framtid Hållbarhetsfrågorna driver oss på Riksbyggen framåt varje dag och ger oss energi att flytta gränserna när det gäller nya, ännu mer hållbara sätt att bygga och förvalta bostäder på. Tillsammans med akademin, näringslivet, Göteborgs Stad och engagerade medborgare utvecklar vi Housing. För människa och miljö Vi på Riksbyggen har byggt bostadsområden i 75 år och har gått den långa vägen för att bli ledande inom hållbar samhällsutveckling. Under resans gång har vi samlat på oss mängder med ovärderliga erfarenheter och kunskaper. I ryggen har vi vår värdegrund och våra kärnvärden långsiktighet, trygghet, samverkan och nytänkande som vi bygger vårt arbete på. I praktiken innebär det så mycket mer än själva bostadsprojektet och vad det kommer innebära för människa och miljö i framtiden. Att vi skapar gröna hem och miljöer att bo och arbeta i. Att vi tror på det kooperativa och att vi tänker i nya banor för att göra våra bostäder, samhällen och städer mer hållbara. Housing Det är också sfrågorna som driver oss framåt varje dag och som ger oss energi att hela tiden hitta nya och ännu mer hållbara sätt att bygga och förvalta våra bostäder på. Nyfikenheten, viljan att förändra och möjligheten att verkligen kunna göra skillnad ligger som grund för Housing. Ett bostads- och forskningsprojekt med ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling med människan i centrum. I projektet arbetar vi för att människans behov ska tillfredsställas utan att vi äventyrar kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Projektet är lika mycket ett kunskapslaboratorium som det är ett nationellt och internationellt demonstrationsprojekt. Därför är den hållbara ambitionen högsta möjliga när det gäller: markanvändning, djur och natur utformning, materialval och byggmetoder energiproduktion, energilagring och energianvändning trygghet, trivsel, gemenskap och samverkan med omgivningen ekonomi färdmedel och mobilitet kring boendet fastighetsförvaltning 2 footprint housing

3 Arbetsmodellen Projektets grundstenar Insikten om att ekonomisk utveckling och miljöaspekter inte kan hanteras var för sig gjorde att FN:s kommission för Miljö och Utveckling tillsatte Brundtlandkommissionen. Den utvecklade i sin rapport Vår Gemensamma Framtid begreppet hållbar utveckling. Definitionen inkluderar såväl ekonomiska som sociala, kulturella och ekologiska aspekter. Utifrån definitionen och dess underliggande förklaringar har vi skapat ett dynamiskt ramverk och samarbete över gränserna. Här har Chalmers, Göteborgs universitet, Johanneberg Science Park, SP Sveriges Tekniska sinstitut och Göteborgs Stad viktiga roller tillsammans med Riksbyggen som byggherre, bostadsutvecklare och spindel i nätet från projektering, analys- och utvärdering till bostadsproduktion och långsiktig förvaltning. Hållbart boende från ord till handling Syftet och målsättningen med Housing är att det ska resultera i ökad miljömässig, social och ekonomisk. För att säkerställa det utvecklar vi verktyg för respektive område som hjälper oss att analysera och definiera viktiga och hållbara beslut. Vi gör detta genom att finansiera forskning och stötta utbildning samtidigt som ett demonstrationsprojekt utvecklas med idéer från det tvärvetenskapliga arbetet. Vi bygger och förvaltar inte bara bostäder, bostadsområden, samhällen och städer för människan. Vi gör det för vår planet. Och för en mer hållbar framtid. Housing är ett bostads- och forskningsprojekt med ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling med människan i centrum. I projektet arbetar vi för att människans behov ska tillfredsställas utan att vi äventyrar kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. footprint housing 3

4 Plattformen Det som är unikt med Housing är det tvärvetenskapliga Housing samarbetet och utbytet av nya rön, insikter, kunskaper och innovationer. Ett unikt samarbete som gör skillnad För att kunna utveckla och göra skillnad på riktigt samlar och förenar vi spetskompetenser inom respektive område. Det krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt och en dialog mellan forskning och utbildning. Här har till exempel Riksbyggen kopplat en doktorandtjänst till projektet medan Johanneberg Science Park identifierar och rekryterar rätt aktörer för projektet. Det unika med Housing är att forskare och elever följer, ger och får input i projektet. Vi skapar ett antal dialogforum där erfarenheter byts, förståelse för viktiga frågor skapas och nya idéer genereras, säger Charlotta Szczepanowski som är Hållbarhetschef på Riksbyggen. Finansiering av forskare och doktorander Projektet inleddes 2011 med att Riksbyggen finansierade forskare och doktorander från Chalmers och t arbete på Göteborgs universitet. I första fasen handlar det om seminarier, workshops, doktorandarbete och undersökningar. Institutionen för t arbete deltar i projektet för att utveckla och stödja tillämpningen av projektets sociala. I planeringsskedet innebär det att man tar fram underlag för hur en socialt hållbar planering kan genomföras, grundat i aktuell forskning och generella erfarenheter. När bostadsområdet står klart följer man upp hur det sociala livet utvecklas bland de boende. När vi gör en social konsekvensanalys handlar det först och främst om att bedöma vilka sociala konsekvenser olika insatser och åtgärder kommer att ha. Både övergripande och hur man kan utforma byggnader och kommunikationsytor för att främja sociala möten och gemenskap. Samt givetvis områdets relation till omvärlden och vad den erbjuder i form av service och kommunikationer, säger Björn Andersson, Fil Dr och lektor vid Institutionen för t arbete, Göteborgs universitet. Masterkurser i och arkitektur Chalmers masterkurs Housing Inventions ger studenterna möjlighet att integrera experimentella undersökningar i designprocessen. I kursen utvecklas frågor om bostaden och social från den lilla skalan den privata bostaden, till bostaden som en del av stadens sammanhang den stora skalan. Hur kan bostaden verka för större flexibilitet för olika hushåll under olika skeden i livet? På vilket sätt kan den mindre bostaden kompletteras med fler gemensamma utrymmen för samvaro och avkoppling? Vilka kvaliteter och vilken karaktär har ett bostadshus som ska representera det framtida urbana boendet? Anna Braide Eriksson är en av forskarna i projektet: sfrågor och forskningsresultat breddar, ifrågasätter, utvecklar och tydliggör aktuella frågor inom bostadsbyggande och bostadsdesign. Samverkan mellan forskning och utbildning kan Projektet flyttar gränserna för hur olika aktörer kan samarbeta i ett bostadsprojekt och hur dessa kan säkerställa ett hållbart resultat. Det innebär nya sätt att strategiskt arbeta med social och andra tvärsektoriella discipliner kopplat till ett byggprojekt. Väldigt kul och framförallt inspirerande att en stor del av detta arbetet görs på plats hos oss, säger Maria Ådahl, Open Arena Urban Development, Johanneberg Science Park. Fotograf Jan-Olof Yxell, Chalmers. 4 footprint housing

5 ge större förståelse för komplexa samband och ifrågasätta etablerade sanningar i ett utbildningssammanhang. Min förhoppning är att arbetsprocessen med masterstudenterna kan bereda väg och bli en öppning för bra utvecklingsarbeten för framtida bostadshus, säger Anna Braide Eriksson, Konstnärlig Lektor/Fil Dr student, Department of Architecture, Chalmers. ambition är att driva byggbranschen i en mer hållbar riktning, säger Mikael Ahlén, Marknadsområdeschef på Riksbyggen. Analys och utveckling För att definiera de mest hållbara lösningarna genomför Riksbyggen med partners en mängd analyser och utredningar. Det handlar om alltifrån att studera ekosystemtjänster, jämföra olika materials livcyklar och vilka energisystem som är mest och bäst lämpade. SP Sveriges Tekniska sinstituts roll är bland annat att analysera olika stomalternativs miljöpåverkan samt energisystem som påverkar byggnadens totala miljöbelastning. Utgångspunkten för energianalysen är att det ska bli ett plusenergihus, vilket innebär att det sett över året producerar mer energi än det förbrukar (exklusive hushållsel). I praktiken innebär det att huset förbrukar väldigt lite energi, har egen produktion av el- och/eller värmeenergi via solceller eller solfångare, samt kan lagra energi. Bostads- och stadsutvecklingsprojekt Förutom det tvärvetenskapliga samarbetet och det dynamiska utbytet av kunskaper förs hela tiden dialoger på flera olika plan. För att såväl utveckla som att implementera projektet bland partners, underleverantörer och medborgare hålls löpande informationsträffar och workshops. Samtidigt används digitala kanaler för att sprida projektet bland målgrupperna. Syftet är att alla som är intresserade av projektet ska ha möjlighet att vara med och tycka, påverka, bidra med innovativa idéer och också kunna komma med konstruktiv kritik. Något som gör Housing till Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt. Årets schef 2014 Under konferensen Sustainability Day utsågs Riksbyggens Hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski till Sveriges bästa schef Housing ska bli ett internationellt föredöme för hållbar bostads- och stadsutveckling. Med vår kompetens, våra erfarenheter och vårt tvärvetenskapliga samarbete har vi möjlighet att göra skillnad och lämna positiva avtryck efter oss. Det är väldigt inspirerande eftersom projektets footprint housing 5

6 Hållbarhet ur ett miljömässigt perspektiv innebär att de boende har slutat Housing bidra till att systematiskt förstöra jordens naturliga kretslopp. Riksbyggens roll är att skapa alla förutsättningar för att de boende ska lyckas med det. Dags att flytta referensramarna Många tror att en byggnad räknas som hållbar bara den är miljöklassad. Men är betydligt mer komplicerat än så. Mänskligheten har mycket att lära och mycket att göra när det gäller att skapa hållbara boendemiljöer. Med Housing vill vi flytta normerna, gränserna och referensramarna för vad som är hållbart på riktigt. Vi vill skapa debatt och diskussioner på alla nivåer mellan elever, arbetskollegor, familjemedlemmar, instanser och beslutsfattare runt om i landet. Planeten ska med! är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. I verkligheten innebär det att man bor hållbart och att vi som byggare och förvaltare tillför mer än vi tar. I grund och botten handlar det om att hjälpa våra medlemmar till en hållbar livsstil och att sluta förstöra planetens naturliga kretslopp, säger Charlotta Szczepanowski, Hållbarhetschef på Riksbyggen. Naturens ekosystemtjänster Jordklotet och vi människor är beroende av naturens ekosystemtjänster som är en förutsättning för vår överlevnad. Två tredjedelar av jordens ekosystemtjänster är idag hotade på grund av för stora uttag av både förnybart och icke förnybart naturkapital. Det har vi på Riksbyggen bestämt oss för att inte bidra till. Från och med nu värderar vi all mark som ska exploateras ur ett ekosystemtjänstperspektiv. I samarbete med specialister har vi tagit fram ett unikt verktyg som gör att vi kan identifiera en potentiell marks ekosystemtjänstvärde. Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster När man exploaterar ett område och gör plats för hus, vägar och människor är man inne i naturens ekosystemtjänster och rotar. Det innebär att livsviktiga organismer och värden riskerar att gå förlorade. Med vårt verktyg kan vi identifiera vad vi kan och ska göra för att bevara och t o m öka områdets ekosystemtjänstvärde. 6 footprint housing

7 Exempel på aktiviteter som vi gör för att bevara och addera ekosystemtjänster Återplantering av träd Anlägga vattengenomsläppliga markytor för rening och fördröjning av dag- och regnvatten. Bevara och återplantera lövträd, buskar och blommor som är viktiga för insekter, fåglar och andra pollinerare. Bevara gröna korridorer så att arter kan förflytta sig. Livscykelanalys (LCA) LCA ger oss en helhetsbild på hur stor ett bostadsprojekts totala miljöpåverkan är under sin livscykel. Det kan handla om allt ifrån råvaruutvinning, tillverkningsprocesser och användning till avfallshantering, transporter och energiåtgång. I arbetet fokuserar Riksbyggen tillsammans med SP främst på koldioxidberäkningar i materialproduktionsfasen. Här jämförs alltifrån betongens och trämaterialets klimatbelastning vid produktion till betongens förmåga att karbonatisera med trämaterialets kapacitet att lagra koldioxid. Guldcertifierat enligt Miljöbyggnad Riksbyggen använder Sweden Green Building Councils certifieringssystem Miljöbyggnad. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och ger ett kvitto på nybyggnationers kvalitet när det gäller energi, inomhusmiljö och material. Certifieringsnivåerna är klassade och betygsatta som Brons, Silver och Guld. I Housing-projekten arbetar vi med många fler skriterier än vad som används inom Miljöbyggnad. Vi planerar för Guld men nyttjar även kriterier från andra sklassningssystem och våra egna höga krav. En av projektets workshops handlar om boende utan egen bil och vad det ska finnas för alternativa transportlösningar. Här kan det handla om alltifrån bil- och elcykelpooler till hur bokningssystemet, kostnaderna och betalningslösningarna ska se ut, säger Mats Nilstad som är Föreningssamordnare på Riksbyggen. Vi är väldigt självkritiska i allt vi gör och hur våra beslut påverkar miljön. Samtidigt har vi med oss samhällets krav på energieffektivitet och funktionalitet. Riksbyggen är ISO certifierade men vi vill mycket mer än så. Vår ambition är att leda utvecklingen varför vi ofta ligger långt före och under rådande normer, avslutar Charlotta Szczepanowski. footprint housing 7

8 För oss på Riksbyggen står ekonomisk för ekonomisk tillväxt som inte Housing sker på bekostnad av människor och miljö. Något som vi har med oss i vår kooperativa värdegrund och något vi hela tiden fortsätter att utveckla. a konsekvenser Begreppet ekonomisk handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Synsättet och innebörden av det är djupt rotade i våra värderingar som kooperativ och som modern bostadsrättsföreningsutvecklare. Ordet samverkan är inte bara en gemensam nämnare i Housing. Det är också det fundamentala i Riksbyggens verksamhet och filosofi. Tillsammans har vi möjlighet att utveckla den ekonomiska en. Verktyg som styr upp ekonomin Med en tydlig strategi, samarbete med Göteborgs universitet och Handelshögskolan samt ett utvecklat verktyg vill vi vara med och förbättra den ekonomiska en. Till exempel handlar det om att bygga för att säkerställa bostadsrättsföreningens värde över tid. Att material och konstruktioner är valda utifrån livslängd och behov av underhåll. Där vi sätter av tillräckligt med medel i våra föreningar för att kunna utföra underhåll även i ansträngda tider. Här ser vi också en stor potential och kollektiv vinning i lite mindre lägenheter till förmån för fler och större gemensamma ytor. Möjlighet att låna och dela verktyg med varandra. Bilda bil- och elcykelpooler samt att till exempel införa system för elproduktion. Att man helt enkelt delar mer med varandra inom föreningen för att minska såväl egna som föreningens investeringar och underhållskostnader. Något som gör att den ekonomiska en utvecklas och stärks för de boende. Men det handlar också om att bygga så att avgiften blir rimlig över tid och att värdet på insatsen kan tryggas. Liksom att sätta en snävare och mer hållbar nivå när det gäller amorteringstider. Och inte minst se över och utveckla rutinerna för ekonomisk förvaltning, avtal, budgetar, prognoser etc. Ett av våra bidrag i projektet handlar om att hitta lösningar för att få in unga på bostadsmarknaden. Vi utreder möjligheten att bygga ett antal lägenheter ultrakompakta men tillgängliga samt upplåta dessa i alternativ upplåtelseform. Vi tror även att detta kan bidra till att minska segregationen i samhället, säger Anders C Johansson, ansvarig projektledare på Riksbyggen. Livscykelkostnadsanalyser (LCC) För att minimera livscykelkostnaden i Housing genomför vi Livscykelkostnadsanalyser. Resultatet gör att vi kan jämföra och utvärdera kostnader och intäkter för olika system, material och produkter sett över deras livslängder. Något som blir extra tydligt när vi exempelvis studerar alternativa lösningar för energi, uppvärmning och ventilation. 8 footprint housing

9 Housing Med socialt hållbara bostadsrättsföreningar menar vi på Riksbyggen att Housing man som boende ska kunna vara med och påverka, skapa gemensam nytta, samverka med omgivningen och vara med i utvecklingen av samhället. Definitionen av social När man pratar om social pratar man om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. För att utveckla och definiera vad social är i en bostadsrättsförening fick Björn Andersson, lektor på Göteborgs universitet, i uppdrag att utvärdera och skriva en rapport om vad social är. Liksom att följa och utvärdera dialogprocessen med omgivningen. Vi har också anordnat olika seminarier och workshops för ledningen, föreningssamordnare och miljösamordnare från Riksbyggen för att definiera vår bild av social. Arbetet har resulterat i fyra punkter som vi sammanfattar kort här: 1. Möjlighet att påverka Vi bistår med stöd som hjälper bostadsrättsföreningen att tillsammans ta fram en verksamhetsplan. 2. Skapa gemensam nytta t främjande mötesplatser och gemensamhetslokaler för olika tillfällen och former av aktiviteter. Här ska det till exempel också finnas möjlighet att dela/byta saker med varandra. 3. Samverka med omgivningen Att interagera med omgivningen och byta erfarenheter med andra bostadsrättsföreningar är viktigt för den sociala en. Liksom att miljön runt föreningen är inbjudande och trygg. 4. Utveckla samhället Handlar framförallt om grundvärderingar, mångfald och ett utvecklingsarbete som bidrar till hållbart samhälle. Här är alla välkomna oavsett demografi, ekonomi, inkomst, utbildning, ålder, sysselsättning och etnisk bakgrund. Nytt verktyg för social Precis som för den miljömässiga och ekonomiska en utvecklar vi ett verktyg som säkerställer det aktuella bostadsområdets sociala. Det kan handla om att samla relevanta frågor och indikatorer för att sedan använda dessa strukturerat i såväl planeringen som i bostadsrättsföreningens vardag och löpande verksamhet. En intressant fråga som vi håller på att utreda är om och hur vi kan hjälpa ungas inträde på bostadsmarknaden med ultrakompakta lägenheter. Gemensamma ytor för sociala möten Gemensamma ytor är viktiga både för att skapa förutsättningar för sociala möten och för att människor ska ha något kollektivt att ta hand om. Det finns dock ingen automatik i detta. Gemensamma ytor kan också användas för exkluderande aktiviteter eller så kan de, om de blir tomma och inte används, fungera som symboler för att det finns en låg grad av social aktivitet och sammanhållning i ett område. Gemensamma ytor måste alltså ofta kombineras med organiserade insatser för att fungera socialt, säger Björn Andersson, Fil Dr och lektor vid Institutionen för t arbete, Göteborgs universitet. Daglig och långsiktig förvaltning När våra konkurrenter säljer och lämnar över sina lägenheter till de boende fortsätter vi med den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Förvaltningsarbetet börjar redan vid ritbordet för att skapa förutsättningar för en långsiktigt lättskött och kostnadseffektiv förvaltning. Vi har alltid som målsättning att jobba smartare och hitta lösningar som underlättar livet i våra bostadsrättsföreningar. Det kan handla om små saker i vardagen till större frågor som är avgörande för föreningens, säger Mats Nilstad som är Föreningssamordnare. Trygghet lyfts ofta fram som centralt i social. Begreppet betecknar att man känner tillit, tillhörighet och handlingsfrihet i relation till såväl sin sociala som sin fysiska omgivning. footprint housing 9

10 Kompromisslös arkitektur Arkitektens roll är att förvalta Housings plattform och gestalta bostadsrättsföreningen utifrån det aktuella projektets definierade sramar. Hållbart arkitektoniskt ramverk Hållbar arkitektur är fysiskt beständig men måste framförallt vara tillåtande för ändrade behov över tid. Generella rum kan ofta kallas beständiga eftersom de kan fyllas med olika sorters verksamhet men samtidigt behålla sina generella arkitektoniska kvalitéer som rymd, ljusinfall och användbarhet. Housings process leder till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart ramverk för arkitekten i respektive projekt. Christer Malmström och Andreas Norrman är arkitekter på Malmström Edström i Göteborg: utgångspunkter och förutsättningar i projektet. Med tidiga simuleringar och beräkningar kan vi dessutom optimera form och teknik på bästa och mest hållbara sätt. Interiört strävar vi efter flexibla lösningar som gör att man kan spara plats och använda samma yta i bostaden till många olika ändamål. Detta gör bostaden mer yteffektiv och vi kan uppnå samma boendekvalitéer till lägre kostnad och med lägre energiförbrukning. Housing innebär att vi får tillgång till en stor mängd kunskap från många olika håll och som belyser frågeställningar från många olika vinklar. Detta ser jag som en stort stöd för våra val av form, lösningar, material etc. Housing blir också en slags vision för det enskilda projektet som man kan gå tillbaka till och stämma av emot. Man skulle kunna kalla det en form av kvalitetssäkring för sfrågor, säger Andreas Norrman som är ansvarig arkitekt för det första Housing-projektet. Rummen mellan husen Den omkringliggande miljön angränsar till staden och tanken är att denna alltid ska vara så öppen som möjligt. Inte minst för att vinna social acceptans och att kunna erbjuda många att vara en del av Housings trygghet och gemenskap. Men alla projekt har sina unika sätt att integrera sig i staden och de boendes vardag. För att minimera projektets miljöpåverkan planerar och förbereder vi för ett boende utan egen bil. Lösningar på mobilitet i form av elfordonspooler samt möjlighet till distansarbete utreds inom projektet. Hållbara material och materialval Housing använder den senaste kunskapen inom utformning, energianvändning, materialval och byggmetoder. För att spara energi, pengar och miljö integrerar vi mycket teknik och innovationer i fasader och på tak som till exempel solfångare, solceller, tätare klimatskal, tjockare isolering i väggarna, kvalitetsfönster och ventilation med energiåtervinning. Ju mer energi vi kan producera och lagra lokalt ju mer hållbart blir projektet. Mycket handlar om att studera byggmaterial från ax till limpa, säger Anders C Johansson på Riksbyggen. t främjande utrymmen För att främja den sociala en erbjuder vi ett flertal innovativa lösningar som ska stimulera mötet mellan människor och samtidigt skapa hållbara synergier. Aktivitetshus i form av växthus, stora cykelgarage med verkstad, återanvändningsrum där man kan träffas och byta saker, leveransrum för varuleveranser som mat, post och sällanköpvaror för att nämna några exempel. Interiöra och exteriöra lösningar När byggnaden skall vara ett plusenergihus och producera mer energi än vad den förbrukar i drift måste också byggnadens form och gestaltning anpassas för att stödja det. Därför planerar vi tidigt var fönstren skall placeras, definierar den omslutande fasadarean och ser till att olika tekniklösningar blir 10 footprint housing För att undvika avtryck i naturen anpassar vi byggnadens konstruktion efter tomtens topografi och definierade ekosystemtjänstvärden.

11 Pilotprojektet i Göteborg Riksbyggens bostadsrättsförening Viva byggs i grönområdet nedanför Dr Allards gata i Guldheden, Göteborg. Projektet är ett kunskapslaboratorium och demonstrationsprojekt i storformat. Brf Viva länge leve framtiden et brf Viva har skapats av Riksbyggen tillsammans med forskare, akademin och spetskompetenser inom miljömässig, social och ekonomisk. För medvetna människor som vill leva innovativt hållbart nära centrum och kommunikationer. Här bor man i grönområdet mellan Dr Allards gata i Guldheden och Chalmers. En stor utmaning har varit att ge brf Viva ett intryck och en karaktär som speglar både Housings höga ambition och husens egen identitet. Utifrån sramarna har vi bland mycket annat fokuserat på ekosystemtjänsterna, rummen mellan husen, material, produktion och energismarta lösningar. Ekosystemtjänster och landskap I brf Vivas bostadsområde planerar vi bland annat att kompensera med växthus, gröna tak och gröna fasader som dels bidrar till vattenreglering och odlingsbar mark, samt dels att koldioxid kan bindas. Vi bevarar så mycket vegetation som möjligt och återplanterar även växtlighet. Här kommer också fågellivet att få anpassade fågelholkar och fågeltorn. Förutom nya stråk får tomten naturliga mötesplatser som bidrar till rekreation och estetiska värden. Gångvägar och uteplatser på gårdarna är varsamt anpassade till terrängen. I den brantare terrängen blir platserna och gångvägarna till svävande trampoliner, spångar och trappor. Allt för att göra så lite avtryck som möjligt på naturen, säger Sabina Richter som är ansvarig landskapsarkitekt från 02Landskap. Energihus som går plus Projektet ska ge mer än det tar och säkerställa att brf Vivas avtryck blir positivt. Det handlar om alltifrån energiproduktion, miljö och energianvändning till arkitektur, materialval och byggmetoder. Men också om förvaltning, boende utan egen bil och samverkan mellan människor. Fokus för oss är kopplingen mellan husets och den omkringliggande stadens energisystem samt husets energibehov. Utmaningen ligger i att skapa en helhetslösning som är optimal utifrån husets och stadens energisystem. Här laborerar alla aktörer tillsammans för att hitta de mest optimala energilösningarna för olika årstider och tider på dygnet, säger Eva Gillander, Utvecklingschef, Göteborg Energi. Visualisering av hur brf Viva kan komma att se ut. footprint housing 11

12 Samarbetspartners Avslutningsvis vill vi tacka våra samarbetspartners som gör Housing möjligt. Ingen kan göra allt. Men tillsammans gör vi verkligen skillnad! FÖR MER INFORMATION, DOKUMENTATION OCH PUBLIKATIONER SOM RÖR POSITIVE FOOTPRINT HOUSING, KONTAKTA: Michael Ekberg Regionchef Riksbyggen Charlotta Szczepanowski Hållbarhetschef Riksbyggen Mikael Ahlén Marknadsområdeschef Riksbyggen Anders Johansson Projektutvecklare Riksbyggen