LÄNSARKITEKTKONTORET Avskrift. MARIESTAD 1932 MARIESTAD

Transkript

1 16 S 1 LÄNSARKITEKTKONTORET Avskrift. MARIESTAD 1932 MARIESTAD GUSTAF, etc. Vår ynnest etc. Med skrivelse den 20 juli 1927 har länsstyrelsen i Skaraborgs län underställt Kungl. Maj :ts prövning tre särskilda av stadsfullmäktige i Mariestad vid sammanträden den 17 december 1925, den 18 maj, den 16 november och den 21 december 1926 antagna, å skrivelsen bifogade kartor angivna förslag till ändringar i och tillägg till stadsplanen för staden jämte tillhörande stadsplanebestämmelser. Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 23 februari 1932 avgivit utlåtande i ärendet och därvid överlämnat, bland annat, av länsstyrelsen med skrivelse den 26 november 1931 till byggnadsstyrelsen insända utdrag av protokoll vid stadsfullmäktiges sammanträden den 15 oktober 1929 och den 17 mars 1931, utvisande att stadsfullmäktige, sedan förenämnda stadsplaneförslag omarbetats och sammanförts å en av Allmänna Ingenjörsbyrån i Stockholm i juni 1925 upprättad i juni 1929 ändrad karta, antagit sistnämnda omarbetade förslag jämte därtill hörande stadsplanebestämmelser av den lydelse härvid fogad bilaga utvisar. I sitt utlåtande har byggnadsstyrelsen under åberopande av en länsstyrelsen framställd erinran om de betydande olägenheter, som vore förbundan med anordnande av den i stadsplaneförslaget intagna nya trafikleden genom stadsparken i Kungsgatans förlängning funnit en utredning om trafikförhållandena inom denna del av planen påkallad, i anledning varav byggnadsstyrelsen hemställt, att det område, som berördes av trafikleden ifråga och som angivits å en vid utlåtandet fogad skiss, tillsvidare i avvaktan å en dylik utredning måtte undantagas från fastställelse. Beträffande av länsstyrelsen väckt fråga om ett fortsättande utmed kvarteren Tranan och Svanen fram till Marieholmsbron av den i planen utmed kvarteret Falken anordnade promenadgatan har byggnadsstyrelsen framhållit att denna fråga borde utredas i samband med en enligt styrelsens mening jämväl ur andra synpunkter erforderlig omarbetning av stadsplanen för det äldre stadsområdet. På grund av i ärendet förekommit finner Kungl, Maj: t gott, jämlikt 3 stadsplanelagen den 29 maj 1931, fastställa ifrågavarande av stadsfullmäktige den 15 oktober 1929 och den 17 mars 1931 antagna förslag till ändringar i och tillägg till stadsplanen för Mariestad jämte tillhörande stadsplanebestämmelser, sådant förslaget angivits å ovannämnda av Allmänna Ingenjörsbyrån upprättade karta, dock att från fastställelsen undan tages det område, omfattande kvarteren Almen, Boken och Eken jämte viss angränsande mark, som å samma karta numera avgränsats genom heldragen gredelin begränsningslinje. Beträffande det från fastställelsen undantagna området vill Kungl. Maj :t efter förnyad framställning meddela beslut. Kungl. Maj :t vill därjämte anmoda länsstyrelsen att bringa till stadsfullmäktiges kännedom av byggnadsstyrelsen framställd erinran därom att ovannämnda stadsplanebestämmelser borde kompletteras beträffande samtliga kvarter med föreskrifter angående minsta inbördes avstånd mellan skilda byggnader å samma tomt och angående storleken å uthus och dylika mindre byggnader samt beträffande de för flerkopplad bebyggelse avsedda kvarteren därjämte med föreskrifter angående tillåtet byggnadsdjup, räknat från byggnadslinjen mot gata eller förgård, och angående i vad mån kvarterens inre delar skola få bebyggas med exempelvis uthus och dylika mindre byggnader eller helt och hållet lämnas obebyggda. Detta meddelas länsstyrelsen till egen och vederbörandes kännedom och efterrättelse, varjämte avskrift av byggnadsstyrelsens utlåtande bifogas. Omförmälda Av Allmänna Ingenjörsbyrån upprättade karta även som övriga i ärendet ingivna kartor överlämnas härjämte för att vederbörande tillställas. Stockholms slott den 17 juni GUSTAF Åke Holmbäck.

2 16 S 1 Stadsplanebestämmelser för del av Mariestad ( se en av Allmänna ingenjörsbyrån i Stockholm i juni 1925 upprättad, sedermera ändrad karta ). 1. Å kvartersmark, som å kartan betecknats med svart punktering, får byggnad icke uppföras. 2. Å kvartersmark, som å kartan betecknats med A, få icke uppföras andra byggnader än sådana, som äro avsedda för offentligt ändamål. 3. Å kvartersmark, som å kartan betecknats med C, skall huvudbyggnad uppföras fristående i gatu eller förgårdslinje. Byggnadsnämnden äger dock medgiva, att byggnad uppföres i gräns mot grannes tomt, om ägare av tillgränsade tomter överenskomma att vardera uppföras sina huvudbyggnader i den gemensamma tomtgränsen. I övrigt gälla för dylik kvartersmark följande bestämmelser: 1/. Huvudbyggnad får icke uppföras till mer än åtta meters höjd till taklisten och icke innehålla fler än två våningar, varjämte en tredjedel av vindens yta må inredas till boningsrum. 2/. Huvudbyggnads avstånd från gräns till grannes tomt skall, såvida byggnaden icke kopplas med grannens huvudbyggnad, vara sex meter, vilket avstånd, därest byggnadens höjd icke överstiger sex meter, må kunna vara mindre, dock lägst fyra och en halv meter. 3/. Uthus må icke uppföras till större höjd än tre meter och icke, om det ej sammanbygges med liknande hus i grannes tomtgräns, förläggas närmare sådan gräns än tre meter. 4/. Sammanlagda arealen av å tomt uppförda byggnader får icke uppgå till mer än en tredjedel av tomtarealen för mellantomt. 4. Å kvartersmark, som å kartan betecknats med B, skall huvudbyggnad uppföras fristående i gtu eller förgårdslinje, såvida icke byggnadsnämnden, på grund av terrängens beskaffenhet eller av arkitektoniska skäl, prövar lämpligt att byggnad förlägges i annat läge, Om tvenne grannar sig där om ena, är det även tillåtet, att koppla tvenne hus i tomtgräns, under förutsättning, att byggnaderna uppföras så, att de få utseende av en sammanhängande byggnad. I övrigt gälla för dylik kvartersmark följande bestämmelser:

3 16 S 2 1/. Huvudbyggnad får icke uppföras till mer än åtta meters höjd till taklisten och icke innehålla fler än två våningar, varjämte en tredjedel av vindens yta må inredas till boningsrum. 2/. Huvudbyggnads avstånd från gräns till grannes tomt skall såvida byggnaden icke kopplas med grannens huvudbyggnad, vara sex meter, vilket avstånd, därest byggnadens höjd icke överstiger sex meter, må kunna vara mindre, dock lägst fyra och en halv meter. 3/. Uthus må icke uppföras till större höjd än tre meter och icke om det ej sammanbygges med liknande hus i grannes tomtgräns, förläggas närmare sådan gräns än tre meter. 4/. Sammanlagda arealen av å tomt uppförda byggnader får icke uppgå till mer än en fjärdedel av tomtarealen. 5. Å kvartersmark, som å kartan betecknats med D, få icke uppföras andra byggnader än sådana, som äro avsedda för industriellt ändamål; dock må även boningshus anordnas för den för byggnadernas och den industriella driftens tillsyn och bevakning nödvändiga personalen. 6. Å område, som å kartan betecknats med E, få icke uppföras andra byggnader än sådana, som äro avsedda för idrottsligt ändamål; dock må även boningshus anordnas för bevakningspersonal. 7. Å kvartersmark, som å kartan betecknats med F, få icke uppföras andra byggnader än sådana, som äro avsedda för Johannesbergs anstalts behov. Avhänder sig anstalten marken, skall för den kvartersmark som härigenom ej blir erforderlig för anstaltens behov, gälla samma särskilda bestämmelser som för närliggande med B betecknade kvarter. 8. Å område, som å kartan betecknats med G, få icke uppföras andra byggnader än sådana, som äro avsedda för begravningsändamål. 9. Å järnvägsområde, som å kartan betecknats med I, få endast byggnader för järnvägsändamål uppföras. Delar av sådant område, som betecknats med svart snedstreckning och romerska siffror, skola hållas öppen för allmän gatutrafik efter på stadsplanekartan angiven beskrivning till järnvägsövergångarna. 10. För bebyggande inom stadsplaneområdet gälla dessutom följande bestämmelser: 1) Lägges bottenvåningens golv på större höjd över omgivande markens medelhöjd än en och en halv meter, räknas källaren som våning. 2) Med undantagna för kvartersmark betecknad med D får icke byggnad uppföras eller inredas för industriellt ändamål. Hantverk anses dock icke såsom industri. Tillhör Kungl. Maj: ts beslut den 17 juni ( visst undantag beträffande bestämmelsernas tillämpning ). Kungl. Kommunikationsdepartementet. Bestyrkes i tjänsten:

4 16 S 1 Avskrift. Ej bestyrkt! ALLMÄNNA INGENJÖRSBYRÅN. H. G. Torulf. Stockholm. Blasieholmstorg 11. Beskrivning till stadsplan för Mariestad. Föreliggande förslag till utvidgad och reviderad stadsplan för Mariestad omfattar, förutom gamla staden, ett nytt område om c:a 350 har. Hela stadsplaneområdet, såväl det gamla som det nya, är kartan begränsad med en röd korsstreckad linje. + + Äldre stadsplaner. För Mariestads bebyggande gälla vid olika tidpunkter fastställda stadsplaner, vilka å kartan äro begränsade med en blå streckprickad linje. Sålunda är förutom stadsplanen för Mariestad äldsta del,plan av Kungl. Maj:ts prövning och fastställd för gamla bangårdsområdet med större delen av kvarteren belägna å området närmast öster om bangården. Samma är förhållandet med området närmast sydost om gamla staden framemot länslasarettet. Bland dessa ändringar må nämnas: Järnvägslinjen till Skara har genom utgångskurvans ökade radie förskjutits längre in i Stadsparken. Mark för denna omläggning har redan av järnvägens förvärvats. För erhållande av en mera direkt förbindelse mellan Skara och Skövdevägarna och för undvikande av vissa svåra gatukrökar, har Kungsgatan framdragits genon stadsparken och över de utmed Mariestad Moholms järnväg belägna kolonilotterna. Inom kvarteren Laxen, Gäddan och Snäckan har en del mindre förskjutningar i kvarterslinjerna ägt rum i avsikt att förenkla stadsplanens genomförande. Å de mot hamnområdet vättande delarna av de två förstnämnda kvarteren, har en förgård av upptill 14 m, bredutlagts, emedan dessa delar av kvarteren ligga så lågt, att de äro olämpliga för byggande. I nya stadsdelen öster om nuvarande stationsområde föreslås att Repslagaregatan, mellan klapphus och Viktoriagatorna, igenlägges, enär en större trafikled framdragits c: a 30 m norr om densamma. Kring tingshustomten har föreslagits ett 12 m brett, för bebyggande förbjudet område. Villagatan mellan Drottninggatan och Tidan har igenlagts och föreslås tillsammans med ett område i kvarteret Pilen tilläggas länslasarettets område. Den föreslagna, men ej utlagda gatan, mellan kvarteren Almen och Boken har även igenlagts, då densamma ansetts obehövlig. Övriga mindre ändringar torde med önskvärd tydlighet framgå av kartan.

5 16 S 2 Den nya stadsplanen. Huvudvägar. Av huvudvägar, som genomlöpa det nya stadsområdet märkas Stockholmsvägen, som utgår från Nya Torget i rak östlig riktning och är den viktigaste trafikleden för genomgående biltrafik. Skövdevägen som inkommer i planens sydligaste del och följer gamla vägen med vissa uträtningar fram till vägporten under Mariestad Moholms järnväg, där den erhåller förbindelse med vägnätet på östra sidan järnvägen. Vägporten under Moholmsbanan har föreslagits breddad till 12 m och höjden å densamma har ökats med c:a 1 m, genom vägplanets sänkning. Den genom denna sänkning ökade lutningen å södra tillfartsvägen har utjämnats genom att Skövdevägen förskjutits c:a 15 m åt söder från dess nuvarande läge. Skövdevägen anslutes till Kungsgatan med dess bro över Tidan. Av övriga ur trafiksynpunkt viktiga gator må framhållas fortsättningen av Blombackagatan upp mot höjden vid det föreslagna ålderdomshemmet och vidare förbi idrottsplatsen i en vid båge utåt områdena i öster till Muggebo. En för trafiken från de nordliga stadsplaneområdena avsedd led inkommer från Snuggenäs. Strax innanför stadsplanegränsen i norr förses denna väg på bro över järnvägslinjen till gårdsjö, för att därefter gå i nästan rät linje ned till den triangelformade platsen bakom stationsområdet och vid vilken plats det nya godsmagasinet är avsett att uppföras. Alla dessa huvudtrafikvägar leda radielt från samhällets periferi och in till dess centrum. Dessa radielt gående trafikleder äro sinsemellan förbundna genom en eller flera genomgående gator, bland vilka särskilt Madlyckevägen må nämnas. Den utgår från den gamla Snuggenäsvägen i norr och har fått sin fortsättning utmed Johannesbergsområdets östra gräns fram till Muggebovägen och vidare till Skövdevägen, till vilken den ansluter vid begravningsplatsen. Gatubredderna för de större trafiklederna variera mellan 12 och 18 meter med 4 6 meters förgårdar å vardera sidan. Gatunätet i övrigt. Gatunätet har planlagts med hänsyn till terrängens lutningsförhållanden och ett lämpligt dräneringssystem. I syfte att nedbringa kostnaderna pr tomt av gata och ledningars anordnande, ha kvarteren föreslagits relativt stora och gatubredderna små. Gatubredderna äro således i regel blott 9 m med ett avstånd mellan byggnadslinjerna av 18 m. I de fall där gata endast är bebyggd utmed ena sidan, är bredden minskad till 7,5 m. Vid 7,5 eller 9 m gatubredd är körbana beräknad för 2 körfiler om tillsammans högst 6 m samt en av två gångbanor till 1,50 m bredd. Å det södra planområdet hava vi vid gatunätets utläggande till stor del varit bundna av här i stort antal verkställda avstyckningar och utlagda vägar. Parker. De lågt liggande markområdena i gränsen mellan det gamla och det nya planområdet hava såsom olämpliga att bebyggas till stor del utlagts såsom en parkgördel sträckande sig från järnvägsområdet i norr fram till lasarettsområdet. Detta parkområde kommer att på ett gynnsamt sätt skilja de inre och yttre stadsdelarna åt. Vidare finnas, såsom framgår av kartan, ett flertal större och mindre parker föreslagna, jämte på lämpliga ställen förlagda lekplaner. Bebyggande. Förutom byggnadsstadgan för rikets städer och stadens byggnadsordning, som nu gälla vid byggande inom planområdet föreslås särskilda här bilagda byggnadsbestämmelser. Enligt desamma äro kvarter, som å kartan betecknas med bokstaven A avsedda att bebyggas för kommunalt eller annat offentligt ändamål.

6 16 S 3 För kvartersområdena närmast den gamla stadskärnan, som betecknats med bokstaven C gälla bestämmelser, som medgiver ett tätare bebyggande efter överenskommelse grannar emellan. För största delen av planområdet föreslås dock friliggande eller två och två kopplade boningshus. Det senare byggnadssättet efter överenskommelse med granne. Husens höjd får icke överstiga 8 m och icke fler än två våningar få inredas. Vinden får dock till en tredjedel av sin yta inredas till boningsrum. För industriellt ändamål ha föreslagits dels en del större och mindre områden utmed Tidan, vilka redan till stor del tagits i anspråk för detta ändamål, dels vissa områden utmed bangårdsområdet i norr. Fullständigt förslag till stadsplaneområdets dränering har i anslutning till angivna gatuhöjder av oss upprättats. Fastställelse sökes såväl å revidering av äldre stadsplaner som och å ny stadsplan samt å därtill hörande särskilda byggnadsbestämmelser. Å tomtindelningen sökes icke fastställelse. Stockholm i juni ALLMÄNNA INGENJÖRSBYRÅN H. G. Torulf. E. W. Almquist. Rätt avskrivet intyga: