Tavla 1. Interiör i en basmodul.

Transkript

1 Koncept Eftersom den nya dalslandsstugan måste vara anpassbar till olika tomter samt vara flexibel för att akommodera olika funktioner är det inte ett specifikt singulärt typhus som ska konciperas, utan ett system hur ett typhus kan konciperas, en slags Legolåda innehållande moduler som flexibelt kan sammansättas på olika sätt beronde på sociala, ekonomiska, legala och platsspecifika aspekter. Dalslandsstugan 2.0 är inte ett färdigt objekt utan ett hus som kontinuerligt kan förändra sig i samklang med de boendes levnadsvillkor, ett föränderligt hus. Interiör i en basmodul. Principen är att alla tomter skall kunna återställas tillbaka till sina ursprungliga obebyggda stadium. Hållbarhet, ekonomi och produktion Alla moduler består av en trästomme klädd med virke som kan målas i faluröd kulör, lämnas obehandlad, oljas eller lackeras. Eventuell ytbehandling måste vara miljövänlig. Träet hämtas lokalt. Olika innovativa metoder för att uppnå en miljövänlig produkt är möjliga: Husen kan t.ex. isoleras med sagspån behandlat med vassle för att uppnå adekvat brandskydd. Därmed uppgraderas två restprodukter (upcycling). Modulerna är genomgående baserade på ett 600 mm rutnät. Alla dimensioner är standardiserade för effektiv produktion och kompartibilitet mellan modulerna. Modulerna kan helt eller delvis prefabriceras och transporteras till tomterna. Därmed minimeras konstruktionstiden, modulerna regnskadas inte och ekonomisk synergi uppstår. Detta utesluter dock inte att traditionell platsbyggd konstruktion även är möjlig. I ett led att hålla nere byggkostnaderna, vore en annan möjlighet att man skulle, för en mindre avgift, kunna ladda ner ritningar av modulerna från t.ex. Leader Dalsland-Årjängs hemsida för självbygge. Olika ägandeformer är möjliga. Man kan köpa moduler, men det skulle även vara möjligt att leasa moduler över olika löptider. Så få träd skall bortagas och så lite ingrepp i naturen som möjligt är ledmotivet. Principen är att alla tomter skall kunna återställas tillbaka till sina ursprungliga obebyggda stadium. För att minimera påverkan på tomterna står modulerna på punktfundament, vilket även innebär ett skydd mot översvämning. Kretslopp: Modulerna kan helt eller delvis prefabriceras och transporteras till tomterna. Om en modul inte längre behövs kan den transporteras till en ny tomt eller uppgraderas i fabriken. Då tomterna har helt olika förutsättningar måste infrastrukturen anpassas till platsens beskaffenhet för att uppnå den mest hållbara och ekonomiska lösningen. Tavla 1

2 Tavla 2

3 Kulörer och ytbehandling Faluröd färg Obehandlad Svart faluröd färg Lackerad eller oljad Basmodul Basmodulen är huvudet, de övriga modulerna är kroppen som bildar det föränderliga huset. Basmodulen kan fungera som självständig modul. Tilläggsenheter kan kopplas samman på tre av basmodulens sidor med tilläggsmoduler. Det är även möjligt att koppla samman flera basmoduler. Basmodulen akommoderar en rad olika funktioner: sovplats, sovalkov, matplats, vardagsrum, kök, vandrarhemsreception o.s.v. Tilläggsmodul Denna modul kan antingen vara fristående eller kopplas samman med en basenhet eller andra tilläggsmoduler. Tilläggsmodulen ackommoderar en rad olika funktioner: föräldrarsovrum, sovrum för ett eller två barn, hemkontor, utvidgning av vardagsrummet, vandrarhem o.s.v. Melleruds kommun Upperud Ett pensionerat par har dragit sig tillbaka från staden och bosatt sig på udden. Ett livligt socialt liv är viktigt för dem. Därför beslutade de sig att inrätta deras nya hus som ett vandrarhem. Deras egna rumsliga behov är flexibla och minimala. När de har få gäster bor de ibland i gästrummen. Då känns det nästan som om de har semester i deras eget hem. De har två basmoduler. Den ena fungerar som vandrarhemmets reception och matrum, den andra är deras privata bostad. Från alla rum har man obehindrad vy mot Spången. I framtiden är det möjligt att de beställer ytterligare några tilläggsmoduler. Tavla 3

4 Dals-Eds kommun Äng För att bibehålla och stärka vyerna från Södra Moränvägen och den befintliga bebyggelsen väster om gatan ned mot sjön är huskropparna smala och placerade rätvinkligt mot gatan och sjön. Från Södra Moränvägen leder tre gångvagar ner mot sjön. Dessa slutar med bryggor som skjuter ut i sjön. Längs med sjökanten finns en nyanlaggd stig. Scenarion Situationsplanerna är inte att berakta som specifika lösningningar, utan är ett av många möjliga scenarion som kan uppnås med byggsystemet. Systement möjliggör allt från relativt urbana till lantliga konfigurationer. Hus 1: En basmodul, två tillaggsmoduler, två vinterträdgårdsmoduler samt ett antal mindre moduler är den unika sammansättningen för detta huset. Jämte carportmodulen har man ställt två vinterträdgårdsmoduler, vilka fungerar som ett växthus. Regnvatten samlas och löv komposteras. Hus 2: Detta är ett hus för generationsboende. I delen närmast basmodulen bor en familj med två barn. I tillägsenheterna på andra sedan pergolan bor morforäldrarna. Basenheten nyttjas gemensamt av alla. Hus 3: Basmodulens uteplats är inglasad med en vinterträdgårdsmodul, vilket gör att de boende i detta huset kan njuta av blickar ner mot sjön året runt. Hus 4: Detta huset bebos av en mycket pragmatisk familj. De har beställt exakt vad de behöver och de har inget interesse att samla regnvatten eller odla grönsaker. De vill helt enkelt bo lugnt och sjönära. Båda föräldrarna jobbar i Göteborg. Hus 5: Här bor en ensamstående man med stort behov av lugn och ro. Han lever tillbrakadraget med lite kontakt med sina grannar. Han ses ofta på sin uteplats blickande ut mot Lilla Le. Det sägs att han är poet. Hus 6: Två vänner bor har tillsammans. Även om de står varandra nära, behöver de en viss distans från varandra. Deras sovrum är därfor separerade från varandra och basmodulen med viterträdgårdsmoduler. När man rör sig mellan rummen har man alltid naturen nära på sig. Hus 7: En ung familj med relativt små ekonomiska medel beställde ett minimum vad de behövde: en basmodul, en tilläggsmodul för föraldrärna, en tilläggsmodul för småbarnen samt en carport. I takt med ökat välstånd planerar de att expandera sitt hem med fler moduler. Hus 8: Två foräldrar, två barn och två bilar. Den ena föräldern jobbar hemma i ett separat hemkontor. Familjen engagerar sig mycket för det sociala och gemensamma. Hemkontoret, som ar separerat från det övriga huset av en pergola, används även som samlingsrum för hembygdsföreningen. Hus 9: Två pensionerade väninnor beslutade att flytta samman. De har varsitt sovrum och gemensamt kök och vardagsrum. Båda har ett stort trädgårdsintresse och tillbringar mycket tid i trädgården. De odlar frukt, grönsaker och blommor. De har kompost och sammlar regnvatten. Tavla 4

5 Årjängs kommun Silbodals Näs/Bengtsfors kommun Kvarnviken Dessa relativt små tomter är avstyckade i två delar. Husen är orienterade så att vyerna mot sjöarna är optimerade. Basmodulerna med uteplats är riktade mot de närliggande sjöarna. Vänersborgs kommun Hopperud Två familjer med lång vänskap ville bo nära varandra. Familjerna är mycket olika. Den ena är ordningsam, medan den andra lever kaotiskt. Just i denna motsättningen består deras vänskap. De önskade att dessa komplimentara egenskaperna skulle synas i byggnationen av deras nya hem. Ordnat på ena sidan tomten, oordnat på den andra. Uterummet mellan de två husen är öppet. Här kan barnen leka, fester hållas och korvar grillas. Tavla 5