Skuggberäkning för vindkraftsparken Trysslinge

Transkript

1 Skuggberäkning för vindkraftsparken Trysslinge Författare: Victor Donnet Datum: 9 september 2013 Ref: Detta dokument ( rapporten ) har utarbetats av Renewable Energy Systems Ltd ( RES ). RES ska inte anses ha några som helst åtaganden avseende korrekthet, fullständighet, metod, pålitlighet eller nuvarande status för någon del av det material som ingår i denna rapport. RES kan dessutom inte ställas till ansvar i någon fråga eller i samband med någon information som rapporten avser eller innehåller. Den person som utgår från informationen i rapporten ( mottagaren ) gör detta på egen risk, och varken mottagaren eller den part till vilken mottagaren vidarebefordrar rapporten eller någon upplysning, eller information som härrör från rapporten, kan hävda några som helst rättigheter eller ställa några som helst krav gentemot RES eller några av RES närstående företag i anslutning därtill. Mottagaren ska behandla all information i rapporten som konfidentiell.

2 Revisionshistorik Utgåva Datum Författare Typ av och plats för ändring 01 9 september 2013 Victor Donnet Skapad första gången INNEHÅLL 1.0 INLEDNING METOD NÄRMASTE GRANNAR RESULTAT Allmänt Samtliga fastigheter METEOROLOGISKA REDUKTIONSFAKTORER Solstrålning Molntäckets effekt Kombination av reduktionsfaktorer EFFEKT FRÅN VEGETATION OCH HINDER VINDKRAFTSANLÄGGNINGENS KONTROLLSYSTEM REFLEKTERAT LJUS KUMULATIV BERÄKNING SLUTSATSER REFERENSER... 8 TABELLER... 9 FIGURER BILAGA A KUMULATIV BEDÖMNING BILAGA B... 38

3 Mall: Skuggberäkning , Utgåva 01 Arbetsinstruktion: Skuggberäkning 01230R INLEDNING 2.0 METOD En standardanalys av skuggverkan har tagits fram över området runt den föreslagna vindkraftsparken Trysslinge samt över Laxå och Degerfors kommuner i Örebro län. Analysen har genomförts med tillämpning av skuggverkanmodulen (Shadow/Flicker module) (version ) i analyspaketet RESoft Windfarm. Skuggverkan uppkommer när skuggan från vindkraftverkets roterande rotorblad faller på en observatör. När vindkraftverkets rotorblad vrids kommer även skuggorna att flyttas och detta kan ge upphov till en flimmereffekt i fönster och dörrar där kontrasten mellan ljus och skugga är som tydligast. Om skuggverkan är störande beror på observatörens avstånd till vindkraftverket, vilken riktning bostaden ligger i, placeringen av dess fönster och dörrar i förhållande till vindkraftsanläggningen, flimrets frekvens och effektens varaktighet, antingen vid ett visst tillfälle eller totalt över ett helt år. Flimrets frekvens beror på rotationshastigheten och antalet rotorblad. Den kritiska frekvensen bör enligt givna rekommendationer [1] inte överstiga 2,5 Hz, vilket för ett trebladigt vindkraftverk motsvarar en rotationshastighet på 50 rpm. De föreslagna vindkraftverken vid vindkraftsanläggningen Trysslinge skulle få en maximal rotationshastighet på 16 rpm, vilket är klart under gränsen för vad som anses störande. Denna analys utgår från ett planeringsupplägg med 47 vindkraftverk med en maximal höjd till rotorbladens spets på 210 m enligt ritning [2]. Någon särskild typ av vindkraftverk har ännu inte valts i det här skedet, så alla tekniska analyser utförs på de dimensioner för vindkraftverk som ger de kraftigaste effekterna inom ramen för den allmänna planen. För skuggverkan är de kritiska parametrarna den roterande konstruktionens maximala höjd respektive diameter. En maximal höjd på 210 m motsvarar en realistisk största diameter på 130 m och en navhöjd på 145 m. Dessa planerade dimensionsparametrar har använts i den analys som återges här. Potentiell kumulativ påverkan av tre närliggande vindkraftsparker: två vindkraftverk med namnet Vårbo Degerfors (under planering), två vindkraftverk med namnet Skagern (uppförda) och anläggningen Torpaskoga med fem vindkraftverk (under planering) har tagits med i beräkningen. De analysparametrar som anges i de svenska rekommendationerna [3] har tillämpats. Antalet timmar som skuggan från varje rotor faller på bostäder inom en radie av 2,127 km från vindkraftsanläggningen har beräknats för ett givet upplägg av vindkraftverk. Gränsen på 2,127 km är det ungefärliga avstånd vid vilket ett rotorblad med en radie på 130 m, och med typiska genomskärningsmått, täcker 20 procent av den solbelysta arean enligt vad som anges i [3]. Följande värden har använts som ingångsvärden i beräkningen: Bladspetsens korda = 0,565 m Bladrotens korda = 5,073 m Genomsnittlig korda = 2,819 m Bildad vinkel (diameter) mot solskivan = [0,52] grader

4 Om man tillämpar dessa parametrar i analysen som anges i [3] erhålls ett gränsvärde för avståndet för skuggverkan på 1,977 km [4]. Siffran har avrundats uppåt till 2,127 km för att medge en viss marginal för vindkraftverkens placering samt för att bedömningen av skuggverkan inte ska bli för lågt beräknad. Endast fall där solen har en elevationsvinkel över 3 beaktas [3]. Analysen bygger på ett värsta scenario eftersom det antas att himlen är molnfri 365 dagar per år och att solen och skuggan följaktligen alltid är synliga. Blockering av skuggorna genom fasta föremål såsom andra byggnader och träd beaktas dessutom inte, även om hänsyn tas till terrängens blockeringseffekt. 3.0 NÄRMASTE GRANNAR 4.0 RESULTAT Totalt har 30 fastigheter i närheten av Trysslinge analyserats med avseende på skuggverkan. Avståndet mellan varje fastighet och närmaste vindkraftverk anges i Tabell 3.1 och framgår även av ritningen [5]. H2, H15, H18 och H19 har identifierats som obeboeliga/under förhandling inom ramarna för projektet. I föreliggande bedömning har ingen av de obeboeliga fastigheterna beaktats ytterligare. Som framgår av tabell 3.1 är närmast bebodda hus, i upplägget med 47 vindkraftverk, H10 vid m från T59. I figur 3.1 visas vindkraftverkens och fastigheternas placering inom ett avstånd av 2,127 km från respektive vindkraftverk. Som ett värsta scenario, och i frånvaro av detaljerad information för varje enskild fastighet, antas att varje byggnad har fönster som sträcker sig 360 runt hela byggnadens omkrets på en höjd av 2 m över marknivån. 4.1 Allmänt I detta avsnitt presenteras den teoretiska maximala varaktigheten för skuggverkan, bortsett från all reduktion eller dämpning på grund av träd, byggnader eller meteorologiska förhållanden. I avsnitt 5 behandlas den möjliga reduktionen av skuggor på grund av rådande meteorologiska förhållanden. 4.2 Samtliga fastigheter Analysen utfördes utifrån en PSWElax021 [2] som består av 47 vindkraftverk med 130 m diameter på en navhöjd av 145 m. Resultaten togs fram i körning KSWElax011.wfk [6]. De detaljerade resultaten presenteras här. I tabell 4.1 anges det absolut största antalet timmar av skuggverkan per år vid varje fastighet [6]. Av tabellen framgår att 22 bebodda fastigheter riskerar drabbas av skuggverkan under ett teoretiskt beräknat maximalt antal timmar på 100,2 timmar per år vid H10. I figur 4.1 redovisas denna information grafiskt. Resultaten visar att den upplevda skuggverkan vid 17 fastigheter (H1, H3, H4, H6, H9, H10, H13, H14, H16, H20, H21, H22, H23, H24, H27, H28, H29) ligger över det maximala riktvärdet på 30 timmar per år såsom specificeras i [3].

5 I tabell 4.2 anges den maximala dagliga varaktigheten för skuggverkan vid varje fastighet [6]. Detta visar att det värsta fallet, vid H3, skulle vara en maximal daglig varaktighet på 1,02 timmar. Detta är mer än den halvtimme (30 minuter) som anges i [3]. I figur 4.2 redovisas dessa resultat grafiskt. Tabellerna i 4.3 (i till iv) listar antalet timmar skugga/flimmer från varje vindkraftverk vid varje fastighet [6]. Denna information återges grafiskt i figur 4.3. Det bör också understrykas att de maximala värdena förutsätter en molnfri himmel varje dag under året och bortser från den skyddande effekten från träd och andra byggnader/hinder. Bilaga B innehåller en komplett förteckning över alla förekomster av skuggverkan vid berörda byggnader. Start- och sluttid anges för varje skugga för årets samtliga dagar. Alla klockslag avser GMT. Som en sammanfattning av denna information presenteras skuggverkansdata för de berörda fastigheterna grafiskt i figur 4.4. Situationen vid denna fastighet skulle kunna beskrivas enligt följande: H1 skulle kunna uppleva skuggverkan på kvällen hela året. H3 skulle kunna uppleva skuggverkan hela dagen vintertid. H4, H13 och H23 skulle kunna uppleva skuggverkan på morgonen vintertid. H5, H25 och H26 skulle kunna uppleva kortvarig skuggverkan på morgonen under våren/hösten. H6, H9, H10 och H27 skulle kunna uppleva skuggverkan på morgonen under våren/sommaren/hösten. H14 skulle kunna uppleva skuggverkan på morgonen/eftermiddagen under vintern eller vid enstaka tillfällen under våren/hösten. H16 skulle kunna uppleva skuggverkan på kvällen under våren/sommaren/hösten. H17 skulle kunna uppleva skuggverkan på kvällen under våren/hösten. H20, H21 och H22 skulle kunna uppleva skuggverkan på morgonen under våren/sommaren/hösten. H24 skulle kunna uppleva skuggverkan på morgonen under våren/hösten. H28 och H29 skulle kunna uppleva skuggverkan på morgonen hela året. H30 skulle kunna uppleva skuggverkan på morgonen under sommaren. 5.0 METEOROLOGISKA REDUKTIONSFAKTORER 5.1 Solstrålning Olika meteorologiska effekter minskar i realiteten den teoretiska förekomsten av skuggverkan. Solstrålningens styrka är en sådan parameter som direkt påverkar upplevelsen av skuggverkan. I det vägledande dokumentet [3] anges att skuggor endast märks när solens effekt överstiger 120 W/m2. Solens styrka är beroende av latitud och årstid.

6 I figur 5.1 visas den teoretiska variationen för maximal daglig soleffekt under ett helt år i en position som ligger inom Trysslingeområdet (59, N, 14, Ö, WGS84 Datum). Variationen har räknats ut [7] med en SOLPOS-kalkylator [8]. Om man jämför detta med de teoretiska perioder när det förekommer skuggor i figur 4.4, så står det klart att den teoretiska solstrålningen (om man antar att himlen är molnfri) i allmänhet är tillräckligt stark för att åstadkomma skuggverkan vid någon tidpunkt varje dag hela året, om man undantar ett par dagar i december. I figur 5.2 visas hur soleffekten varierar under den dag när den är som starkast, den 20 juni Före kl och efter kl (Obs! Alla tider är GMT) är soleffekten mindre än 120 W/m2 och skulle följaktligen vara för svag för att ge upphov till skuggstörning. I figur 5.2 visas hur soleffekten varierar under den dag när den är som svagast, 21 december Den dagen är solstrålningen under 120 W/m2 före kl och efter och följaktligen för svag för att ge upphov till skuggstörningar vid dessa tidpunkter. Om man jämför varje enskilt teoretiskt fall av skuggverkan (bilaga B) med rådande solintensitet, så finner man [7] att 674 av fallen av skuggverkan kan elimineras på grund av att den faktiska maximala soleffekten kommer att vara mindre än 120 W/m2 när aktuell skuggverkan inträffar. I tabell 5.1 visas denna reduktion. Dessa resultat betraktas dock som lågt beräknade eftersom enbart fall där den maximala solintensiteten under händelsen understiger 120 W/m2 skulle kunna eliminerats. Samtliga av de fall av skuggverkan där soleffekten är större än 120 W/m2 under bara en del av händelsens varaktighet har därför behållits i sin helhet. 5.2 Molntäckets effekt Under vintermånaderna, när dagarna är korta och man kan förvänta sig mer molnighet än under sommaren, kommer effekten av skuggverkan förmodligen att ligga betydligt under den teoretiska högstanivån. Data över molntäcket [9] har erhållits från FN:s klimatpanels statistik för perioden och återges i tabell 5.2. Om man kombinerar statistik över det genomsnittliga molntäcket med den månad när varje fall av skuggverkan inträffar (bilaga A), kan ytterligare reduktionsfaktorer tas fram [7] enligt vad som visas i tabell 5.3. Resultaten pekar på att betydande reduktioner i faktisk skuggverkan kan upplevas på grund av molntäcket. 5.3 Kombination av reduktionsfaktorer Om man väger in reduktionen på grund av otillräcklig solstrålning, och effekten av molntäcket, resulterar detta i en avsevärd minskning av beräknad skuggverkan. Det härav följande totala antalet timmar per år av skuggverkan (från tabell 4.1) redovisas i tabell 5.4. Detta visar att sju bebodda fastigheter fortfarande skulle uppleva mer än 8 timmars [3] skuggverkan om året. 6.0 EFFEKT FRÅN VEGETATION OCH HINDER Hittills i analysen har det antagits att vindkraftverken och bostäderna varit belägna på barmark utan träd eller annan vegetation, vilket följaktligen utgjorde ett värsta scenario för skuggverkan. I själva verket är vindkraftsområdet beläget i ett område med tät skog och fastigheterna ligger i röjda områden som är omgivna av träd eller som ligger i närheten av träd. Från fastigheterna sett kommer vissa av vindkraftverken helt eller delvis att vara dolda. Om ett vindkraftverk inte syns från ett visst ställe kommer följaktligen skuggan från vindkraftverket inte heller att synas därifrån vilket innebär att den totala skuggverkan

7 reduceras. Reduktionens storlek går inte att uppskatta i detta skede. Hänsyn har inte heller tagits till om byggnaderna har fönster eller dörrar som vetter mot vindkraftsparken, vilket är ett krav för att skuggverkan ska upplevas. 7.0 VINDKRAFTSANLÄGGNINGENS KONTROLLSYSTEM För att ytterligare minska effekten av skuggverkan kan vindkraftsanläggningen utrustas med ett system för dämpning av skuggverkan. Sådana system kan programmeras med en tidtabell för teoretiska kritiska fall av skuggverkan (ett utdrag av de fall som anges i bilaga A) och även förses med en sensor som mäter intensiteten av den faktiska soleffekten. När ett kritiskt fall av skuggverkan är omedelbart förestående kommer systemet att mäta solstrålningens intensitet och om den överstiger den kritiska effektnivån (120 W/m 2 ) kommer den, eller de, vindkraftverk som kan orsaka effekten att stängas av automatiskt under den tid som effekten av skuggverkan skulle ha pågått. Att förse anläggningen med en sensor för solintensitet är viktigt för att säkerställa att vindkraftverken inte stoppas under molniga eller dimmiga dagar. Eftersom 14 fastigheter beräknas uppleva mer än 8 timmars skuggverkan [3], med hänsyn tagen till sol- och molntäckningsreduktionen [7], krävs en strategi för avstängning av vindkraftverken. För vindkraftverken T43, T45, T46, T50, T59, T67, T68, T77, T79, T89, T91, T92, T94, T95, T96, T98, T100, T102, T124, T125, T126, T127 och T128 krävs en avstängningsstrategi [10], vilket ger en stilleståndstid på cirka 0,28 procent. 8.0 REFLEKTERAT LJUS En visuell effekt som har samband med skuggverkan är reflekterat ljus. Rent teoretiskt skulle ljus som reflekteras från ett roterande rotorblad mot en observatör kunna ge upphov till en stroboskopisk effekt. I praktiken kommer ett antal faktorer att begränsa fenomenets effekter och det finns inga kända rapporter om att reflekterat ljus skulle vara ett betydande problem vid andra vindkraftsanläggningar. För det första har vindkraftverk en halvmatt ytbeläggning, vilket innebär att de inte reflekterar ljus lika starkt som material som t.ex. glas eller blanka bilkarosser. För det andra kommer det reflekterade ljuset i regel att spridas på grund av de konvexa ytor som finns på ett vindkraftverk. För det tredje innebär de varierande vindflödena inom en vindkraftsanläggning att de olika rotorbladen inte får exakt samma inriktning. Det är därför inte troligt att en observatör skulle uppleva reflexer från flera olika vindkraftverk samtidigt. För det fjärde krävs det, precis som när det gäller skuggverkan, vissa väderförhållanden och solpositioner innan en observatör upplever fenomenet. Slutsatsen blir därför att alla eventuella olägenheter på grund av reflekterat ljus är försumbara. 9.0 KUMULATIV BERÄKNING Figur 6.1 i bilaga A visar läget för berörda fastigheter i förhållande till Trysslinge vindkraftspark samt de närliggande vindkraftsparkerna Vårbo Degerfors, Skagern och Torpaskoga. Figuren visar även vindkraftverkets respektive fastighetens lägen inom ett avstånd av 2,127 km från varje vindkraftverk. Av figur 6.1 framgår det att endast Torpaskoga vindkraftspark kan ge upphov till skuggverkan vid identifierade fastighter och därmed ge upphov till en kumulativ effekt tillsammans med Trysslinge vindkraftspark.

8 Figur 6.2 i bilaga A visar högsta antal timmar av skuggverkan vid närliggande fastigheter, inklusive den kumulativa påverkan från Vårbo Degerfors, Skagern och Torpaskoga. I tabell 6.1 visas det största antalet timmar av skuggverkan per år vid respektive fastighet med hänsyn tagen till vindkraftsparkerna Trysslinge och Vårbo Degerfors. Av tabellen framgår att Vårbo Degerfors inte påverkar någon av de identifierade fastigheterna. I tabell 6.2 visas det största antalet timmar av skuggverkan per år vid respektive fastighet med hänsyn tagen till vindkraftsparkerna Trysslinge och Skagern. Av tabellen framgår att Skagern inte påverkar någon av de identifierade fastigheterna. Tabell 6.3 visar det största antalet timmar av skuggverkan per år vid respektive fastighet med hänsyn tagen till vindkraftsparkerna Trysslinge och Skagern. Tabell 6.4 visar det största antalet timmar av skuggverkan per år vid respektive fastighet i förhållande till samtliga tre projekt. Om man jämför resultaten i tabell 4.1 med tabellerna 6.1 respektive 6.2 så framgår det att inga fastigheter upplever skuggverkan från Vårbo Degerfors och Skagern. Om man jämför resultaten i tabell 4.1 med tabell 6.4 ser man att fem fastigheter upplever kumulativ skuggverkan från både Trysslinge och Torpaskoga. Om en strategi för avstängning av vindkraftverk implementerades på samtliga vindkraftverk som orsakar kumulativ skuggverkan i Trysslinge-projektet (vindkraftverken som nämns i avsnitt 7.0 samt vindkraftverken T97 och T99), så skulle vissa fastigheter fortfarande uppleva mer än den maximala skuggverkan på 8 timmar per år [3] [10]. Därför behöver följande vindkraftverk på närliggande anläggningar också en avstängningsstrategi: 10.0 SLUTSATSER A1, A2, A3, A4 och A5 i Torpaskoga Analysen av skuggverkan har visat att det teoretiskt värsta scenariot vad gäller påverkan från skuggverkan överskrider angivna riktvärden på 30 timmar per år [3] vid vissa av fastigheterna nära den föreslagna vindkraftsparken Trysslinge. Om man beaktar den faktiska molntäckningen och statistiken för solstrålning kommer det att ge betydande minskningar av det maximala värdet. Emellertid räcker inte detta för att reducera skuggverkan vid 15 fastigheter till under rekommenderade 8 timmar per år [3]. Därför krävs en avstängningsstrategi för vindkraftverken. Om man inför en avstängningsstrategi vid vindkraftverk T43, T45, T46, T50, T59, T67, T68, T77, T79, T89, T91, T92, T94, T95, T96, T98, T100, T102, T124, T125, T126, T127 och T128, så skulle ingen fastighet i närheten av projektet överskrida rekommenderade 8 timmar per år [3].

9 11.0 REFERENSER [1] Clarke A.D, A case of shadow flicker/flashing: assessment and solution, Open University, Milton Keynes, [2] V.D., Turbine Layout Drawing 02940D , 30 augusti 2013 [3] Planering och Provning av Vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, augusti 2008, [4] V.D., RotorBlade_SunBlockage sheet in Shadow_Flicker_PSWElax021_KSWElax 011.xls, RES Calculation , 10 september 2013 [5] V.D., House Layout Drawing 02940D , 17 september 2013 [6] V.D., Shadow_Flicker_PSWElax021_KSWElax 011.xls, RES Calculation , 10 september 2013 [7] V.D., Report_Tables_5 sheet in Shadow_Flicker_PSWElax021_KSWElax 011.xls, RES Calculation , 10 september 2013 [8] MIDC SOLPOS Calculator, National Renewable Energy Laboratory (NREL), Golden, Colorado, USA [9] V.D., CloudCover sheet in Shadow_Flicker_PSWElax021_KSWElax 011.xls, RES Calculation , 10 september 2013 [10] V.D., Shutdown Strategy sheet in Shadow_Flicker_PSWElax021_KSWElax 011.xls, RES Calculation , 10 september 2013 [11] V.D., Shadow Flicker_PSWElax023_KSWElax012_Cumulative.xls, Calculation september 2013

10 TABELLER Tabell 3.1 Byggnader närmast vindkraftsanläggningen (DSWElax003) Nätkoordinater Närmaste ID X Y Namn Avstånd i m vindkraftverk Utesluta? H Hus 1_Laxå Hasselfors 1182 T126 Nej H Hus 2_Laxå Hasselfors 153 T127 Ja H Hus 3_Laxå Hasselfors 1091 T46 Nej H Hus 4 Degerfors Svartå 1215 T43 Nej H Hus 5_Degerfors Mosstorp 1919 T43 Nej H Hus 6_Laxå Hasselfors 1122 T45 Nej H Hus 7 Degerfors Svartå 2480 T89 Nej H Hus 8_ Degerfors Svartå 2383 T91 Nej H Hus 9_ Degerfors Svartå 1279 T59 Nej H Hus 10_Laxå Hasselfors 1068 T59 Nej H Hus 11 Degerfors Svartå 2643 T91 Nej H Hus 12 Degerfors Svartå 2449 T91 Nej H Hus 13 Degerfors 1291 T91 Nej H Hus 14 Degerfors 1463 T89 Nej H Hus 15 Degerfors 838 T89 Ja H Hus 16 Laxå Torpaskoga 1084 T99 Nej H Hus 17 Laxå Torpaskoga 1229 T99 Nej H Hus 18 Laxå Laxåskogen 266 T111 Ja H Hus 19 Laxå Laxåskogen 165 T106 Ja H Okänd T91 Nej H Okänd T92 Nej H Okänd T92 Nej H Okänd T91 Nej H Okänd T94 Nej H Okänd T94 Nej H Okänd T94 Nej H Okänd T96 Nej H Okänd T96 Nej H Okänd T96 Nej H Okänd T102 Nej

11 Tabell 4.1: Teoretiskt maximalt antal timmar av skuggverkan totalt per år vid varje fastighet [6] Hus-ID KSWElax011 Max total SV Utesluta? H1 93,7 Nej H2 232,8 Ja H3 78,2 Nej H4 48,7 Nej H5 5,5 Nej H6 31,7 Nej H7 0 Nej H8 0 Nej H9 70,9 Nej H10 100,2 Nej H11 0 Nej H12 0 Nej H13 33 Nej H14 32,2 Nej H15 78,3 Ja H16 37,8 Nej H17 27,7 Nej H18 372,7 Ja H19 181,2 Ja H20 70,5 Nej H21 83,9 Nej H22 84,4 Nej H23 40,2 Nej H24 57,3 Nej H25 22,2 Nej H26 9,8 Nej H27 63 Nej H28 99 Nej H29 84,5 Nej H30 20,9 Nej

12 Tabell 4.2: Teoretisk maximal daglig varaktighet (timmar) för skuggverkan vid varje fastighet [6] Hus-ID KSWElax011 Max Total SV Utesluta? H1 0,46 Nej H2 2,04 Ja H3 1,01 Nej H4 0,8 Nej H5 0,3 Nej H6 0,36 Nej H7 0 Nej H8 0 Nej H9 0,73 Nej H10 0,85 Nej H11 0 Nej H12 0 Nej H13 0,51 Nej H14 0,51 Nej H15 0,92 Ja H16 0,45 Nej H17 0,46 Nej H18 1,81 Ja H19 1,6 Ja H20 0,72 Nej H21 0,65 Nej H22 0,67 Nej H23 0,4 Nej H24 0,59 Nej H25 0,37 Nej H26 0,29 Nej H27 0,72 Nej H28 0,82 Nej H29 0,76 Nej H30 0,42 Nej

13 Tabell 4.3: Antal timmar av årlig skuggverkan från varje vindkraftverk vid varje fastighet. T43 T45 T46 T50 T59 T60 T67 T68 T77 T78 T79 T89 T91 T92 T93 H , , H2 0 4,5 13,1 10,2 21,4 15,4 0 7, H3 13,6 15,4 28, H4 23,2 0 14,4 11, H5 5, H ,7 6,7 7,7 4, H H H ,1 0 9,7 6, H ,7 0 12, ,8 4, H H H , ,8 H , ,8 15,9 0 0 H ,6 9,3 0 15,4 H H H H H , ,6 7,7 H ,8 16,3 6,4 H ,3 6,3 H ,5 10,3 0 H ,7 10,2 0 H ,3 0 H H ,9 0 H H H Totalt 42,3 19,9 55, ,9 23,1 26,7 30,8 26,4 10,8 19,5 75,3 103,1 92,9 39,7

14 T94 T95 T96 T97 T98 T99 T100 T102 T104 T105 T106 T108 T109 T110 T111 H H H H H H H H H H H H H H H H ,3 0 14,3 10, H ,4 11, H ,9 61,5 190,7 H ,9 35,7 0 19,3 49,3 0 15,8 H20 18,2 13, H ,8 11, H22 29,5 9,2 13, H23 18,6 7, H24 15,3 6,5 10,9 5,2 6, H25 8,5 4,5 6, H26 5,3 0 4, H27 17,8 6,5 11 5,1 6, H ,5 36 7,7 10,4 4,6 10,8 11, H ,6 29,6 7,6 10,2 0 10,6 10, H , Totalt 144,2 92,2 123,6 25,6 47,2 4,6 59,1 64,4 17,9 35,7 0 19,3 61,3 61,5 206,5

15 T112 T113 T114 T115 T116 T117 T118 T119 T120 T121 T122 T123 T124 T125 T126 H ,5 14,6 12,6 H ,5 35,1 86,6 H H H H H H H ,1 0 0 H ,8 0 0 H H H H H H H H18 16,3 36, ,2 0 19, H19 45, , H H H H H H H H H H H Totalt 61,4 36, ,8 0 19, ,9 49,7 99,2

16 T127 T128 H1 12,2 27,8 H2 0 0 H3 11,7 9,4 H4 0 0 H5 0 0 H6 0 0 H7 0 0 H8 0 0 H9 0 0 H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H Totalt 23,9 37,1

17 Tabell 5.1: Reduktionsfaktorer för skuggverkan på grund av otillräcklig solstrålning [7]. T43 T45 T46 T50 T59 T60 T67 T68 T77 T78 T79 T89 T91 T92 T93 H1 90 % 98 % 98 % H2 98 % 68 % 49 % H3 50 % H4 64 % 56 % 34 % H5 91 % 88 % 58 % 87 % 55 % H6 97 % 97 % 78 % 96 % 68 % 36 % H9 52 % 98 % 97 % H10 24 % 97 % 51 % H13 99 % 91 % 73 % H14 H15 H16 H17 H18 34 % 96 % 96 % 51 % H19 95 % 96 % 65 % H20 92 % 98 % 61 % H21 87 % 79 % H22 8 % 72 % H23 50 % H24 H25 40 % H26 H27 H28 H29 H30

18 T94 T95 T96 T97 T98 T99 T100 T102 T104 T105 T108 T109 T110 T111 T112 H1 H2 H3 H4 H5 H6 H9 H10 H13 H14 64 % 99 % 96 % H15 99 % 91 % H16 46 % 100 % 100 % 92 % H % 100 % 100 % 100 % 81 % 99 % H18 98 % 65 % H19 99 % 79 % 97 % H20 80 % 67 % 98 % H21 64 % 41 % H22 93 % 61 % 87 % 34 % 25 % H23 73 % 40 % 64 % H24 53 % 34 % H25 85 % 53 % 91 % 34 % 75 % 43 % H26 62 % 95 % 71 % 97 % 30 % 90 % 66 % H27 50 % 97 % 56 % 90 % 94 % 75 % H28 98 % H29 H30

19 T113 T114 T115 T117 T119 T124 T125 T126 T127 T128 H1 35 % 52 % H2 H3 H4 H5 46 % H6 72 % H9 H10 H13 H14 H15 H16 98 % 83 % 96 % 37 % 100 % H % H18 H19 H20 H21 H22 H23 H24 H25 H26 H27 H28 H29 H30

20 Tabell 5.2: Molntäcke enl. uppg. från FN:s klimatpanel [9] i närheten av Trysslinge Månad Molntäcke Januari 75 % Februari 71 % Mars 66 % April 62 % Maj 58 % Juni 56 % Juli 60 % Augusti 58 % September 62 % Oktober 70 % November 71 % December 72 %

21 Tabell 5.3: Reduktionsfaktorer för skuggverkan på grund av molntäcke [7]. T43 T45 T46 T50 T59 T60 T67 T68 T77 T78 T79 T89 T91 T92 T93 H1 27 % 27 % H2 36 % 42 % 36 % 27 % 28 % 27 % H3 28 % 27 % 27 % H4 27 % 27 % 27 % H5 31 % H6 43 % 35 % 38 % 30 % H9 42 % 38 % 40 % 32 % 36 % H10 42 % 37 % 40 % 31 % 35 % 37 % H13 29 % 27 % 27 % H14 42 % 27 % 27 % H15 27 % 29 % 27 % H16 H17 H18 H19 H20 36 % 35 % 27 % 29 % H21 37 % 29 % 30 % H22 37 % 29 % 31 % H23 32 % 28 % H24 42 % 40 % H25 39 % H26 H27 41 % H28 H29 H30

22 T94 T95 T96 T97 T98 T99 T100 T102 T104 T105 T108 T109 T110 T111 T112 H1 H2 H3 H4 H5 H6 H9 H10 H13 H14 H15 H16 43 % 40 % 34 % H17 42 % 36 % H18 41 % 27 % 38 % 42 % H19 33 % 30 % 27 % 30 % 27 % 27 % H20 27 % 27 % H21 28 % 27 % 28 % H22 29 % 27 % 29 % H23 27 % 27 % H24 36 % 30 % 32 % 29 % 36 % H25 36 % 31 % 36 % H26 34 % H27 40 % 38 % 37 % 32 % 29 % 40 % H28 42 % 42 % 41 % 37 % 37 % 30 % 28 % 42 % H29 42 % 42 % 42 % 38 % 32 % 28 % 42 % H30 42 %

23 T113 T114 T115 T117 T119 T124 T125 T126 T127 T128 H1 29 % 29 % 34 % 40 % 42 % H2 27 % 27 % 28 % H3 27 % 29 % H4 H5 H6 H9 41 % H10 42 % H13 H14 H15 H16 H17 H18 27 % 28 % 34 % 27 % 28 % H19 28 % H20 H21 H22 H23 H24 H25 H26 H27 H28 H29 H30

24 Tabell 5.4: Kombinerade reduktionsfaktorer för soleffekt och molntäckning och totalt antal timmar av skuggverkan per år [7] Byggnad Timmar Reduktionsfaktor Timmar Reduktionsfaktor totalt för soleffekt totalt för molntäcke Timmar totalt Utesluta? H1 93,7 95 % 89,0 34 % 30,4 Nej H2 232,8 95 % 221,2 29 % 64,0 Ja H3 78,2 82 % 64,0 27 % 17,4 Nej H4 48,7 78 % 38,0 27 % 10,2 Nej H5 5,5 50 % 2,7 31 % 0,8 Nej H6 31,7 32 % 10,2 38 % 3,9 Nej H9 70,9 77 % 54,4 39 % 21,4 Nej H10 100,2 86 % 86,2 39 % 33,9 Nej H % 29,2 27 % 8,0 Nej H14 32,2 60 % 19,2 30 % 5,8 Nej H15 78,3 93 % 72,7 27 % 19,8 Ja H16 37,8 85 % 32,3 39 % 12,8 Nej H17 27,7 96 % 26,6 39 % 10,4 Nej H18 372,7 93 % 347,9 34 % 119,3 Ja H19 181,2 97 % 176,0 29 % 50,4 Ja H20 70,5 83 % 58,7 29 % 17,2 Nej H21 83,9 93 % 77,9 29 % 22,7 Nej H22 84,4 85 % 71,4 29 % 20,8 Nej H23 40,2 68 % 27,3 28 % 7,7 Nej H24 57,3 62 % 35,7 35 % 12,7 Nej H25 22,2 60 % 13,2 36 % 4,7 Nej H26 9,8 44 % 4,3 36 % 1,6 Nej H % 40,8 38 % 15,6 Nej H % 79,7 38 % 30,4 Nej *Rött visar totalt antal timmar >8 timmar/år

25 FIGURER Figur 3.1: Byggnadernas placering i förhållande till buffertzonen på 2,127 km runt vindkraftverken.

26 Figur 4.1: Skuggkartan visar skuggverkans teoretiska årliga varaktighet vid varje fastighet.

27 Figur 4.2: Teoretisk maximal daglig varaktighet (timmar) för skuggverkan vid varje fastighet

28 Figur 4.3: Teoretisk maximal daglig skuggverkan vid varje fastighet och varaktighet från varje enskilt vindkraftverk.

29 Figur 4.4 Antal timmar av skuggverkan Hus H1 Hus H2 Hus H3 Hus H4 Hus H5 Hus H6 HUS H7 HUS H8 HUS H9 HUS H10

30 Hus H11 Hus H12 Hus H13 Hus H14 Hus H15 Hus H16 HUS H17 HUS H18 HUS H19 HUS H20

31 Hus H21 Hus H22 Hus H23 Hus H24 Hus H25 Hus H26 HUS H27 HUS H28 HUS H29 HUS H30

32 1200 Total solstrålning (W/m^2) /00/yyyy h:00 11/00/yyyy h:00 20/00/yyyy h:00 Datum, tid (dd/mm/åååå tt:mm) 28/00/yyyy h:00 Figur 5.1: Variationen av den teoretiska solstrålningen vid Trysslinge år 2013 [7]. Max. och min. solstrålning 1200 (20 juni 2012 resp. 21 december 2013) ETR global - Minimum Total solstrålning (W/m^2) hh:00: hh:48:00 hh:36:00 hh:24:00 hh:12:00 hh:00:00 Tid (obs! tider i GMT) Figur 5.2: Den teoretiska solstrålningens variation i Trysslinge den dag som har högst solstrålning, 20 juni, resp. den dag som har lägst solstrålning, 21 december, 2013 [7].

33 BILAGA A KUMULATIV BEDÖMNING Detta avsnitt behandlar den kumulativa effekten av Trysslinges planerade upplägg med 47 vindkraftverk och två närliggande upplägg med två vindkraftverk, Vårbo Degerfors (under planering) och Skagern (uppfört) samt en vindkraftspark bestående av fem vindkraftverk, Torpaskoga (under planering) [2]. Någon särskild typ av vindkraftverk har ännu inte valts i det här skedet för Trysslinge, så alla tekniska analyser utförs på de dimensioner för vindkraftverk som ger de kraftigaste effekterna inom ramen för den allmänna planen. För skuggverkan är de kritiska parametrarna den roterande strukturens maximala höjd respektive diameter. En maximal höjd på 210 m motsvarar en realistisk största diameter på 130 m och en navhöjd på 145 m. Dessa planerade dimensionsparametrar har använts i den analys som återges här. För konkurrenternas vindkraftsparker har följande dimensioner använts: (113 m rotordiameter på 90 m navhöjd), Skagern (100 m rotordiameter på 100 m navhöjd) och Torpaskoga (101 m rotordiameter på 100 m navhöjd). Figur 6.1 Fastigheternas läge i förhållande till km buffertzon runt kumulativa vindkraftverk. Färger på vindkraftverk; Trysslinge (blått), Vårbo Degerfors (gult), Skagern (rött) och Torpaskoga (rosa).

34 Figur 6.2 Skuggkartan visar den teoretiska årliga varaktigheten för skuggverkan vid varje fastighet. Färger på vindkraftverk; Trysslinge (blått), Vårbo Degerfors (gult), Skagern (rött) och Torpaskoga (rosa).

35 Tabell 6.1: Teoretiskt maximalt antal timmar av skuggverkan totalt per år från Vårbo Degerfors och Trysslinge [11] vid varje fastighet. Obs! Vårbo Degerfors påverkar inte någon av de identifierade fastigheterna. Hus-ID Vårbo Degerfors och Trysslinge Max Total SV Utesluta? H1 93,7 Nej H2 232,8 Ja H3 78,2 Nej H4 48,7 Nej H5 5,5 Nej H6 31,7 Nej H7 0 Nej H8 0 Nej H9 70,9 Nej H10 100,2 Nej H11 0 Nej H12 0 Nej H13 33 Nej H14 32,2 Nej H15 78,3 Ja H16 37,8 Nej H17 27,7 Nej H18 372,7 Ja H19 181,2 Ja H20 70,5 Nej H21 83,9 Nej H22 84,4 Nej H23 40,2 Nej H24 57,3 Nej H25 22,2 Nej H26 9,8 Nej H27 63 Nej H28 99 Nej H29 84,5 Nej H30 20,9 Nej *Rött visar att skuggverkan beräknas orsakas av närliggande vindkraftsparker

36 Tabell 6,2: Teoretiskt maximalt antal timmar av skuggverkan totalt per år från Skagern och Trysslinge [11] vid varje fastighet. Obs! Skagern påverkar inte någon av de identifierade fastigheterna. Hus-ID Skagern och Trysslinge Max Total SV Utesluta? H1 93,7 Nej H2 232,8 Ja H3 78,2 Nej H4 48,7 Nej H5 5,5 Nej H6 31,7 Nej H7 0 Nej H8 0 Nej H9 70,9 Nej H10 100,2 Nej H11 0 Nej H12 0 Nej H13 33 Nej H14 32,2 Nej H15 78,3 Ja H16 37,8 Nej H17 27,7 Nej H18 372,7 Ja H19 181,2 Ja H20 70,5 Nej H21 83,9 Nej H22 84,4 Nej H23 40,2 Nej H24 57,3 Nej H25 22,2 Nej H26 9,8 Nej H27 63 Nej H28 99 Nej H29 84,5 Nej H30 20,9 Nej *Rött visar att skuggverkan beräknas orsakas av närliggande vindkraftsparker

37 Tabell 6,3: Teoretiskt maximalt antal timmar av skuggverkan totalt per år från Torpaskoga och Trysslinge [11] vid varje fastighet. Hus-ID Torpaskoga och Trysslinge Max Total SV Utesluta? H1 93,7 Nej H2 232,8 Ja H3 78,2 Nej H4 48,7 Nej H5 5,5 Nej H6 31,7 Nej H7 0 Nej H8 0 Nej H9 70,9 Nej H10 100,2 Nej H11 0 Nej H12 0 Nej H13 33 Nej H14 32,2 Nej H15 78,3 Ja H16 37,8 Nej H17 27,7 Nej H18 372,7 Ja H19 181,2 Ja H20 70,5 Nej H21 83,9 Nej H22 84,4 Nej H23 40,2 Nej H24 57,3 Nej H25 22,2 Nej H26 17,1 Nej H27 97,5 Nej H28 171,8 Nej H29 180,2 Nej H30 26 Nej *Rött visar att skuggverkan beräknas orsakas av närliggande vindkraftsparker