1< ONCf::. PT LANTMÄTERIET. Tekniskt underlag Landsbygdsprogram (rapport 2012:15)

Transkript

1 I " " ' 1< ONCf::. PT LANTMÄTERIET 1 (S) YTTRANDE Dm Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet STOCKHOLM Tekniskt underlag Landsbygdsprogram (rapport 2012:15) Sammanfattning Lantmäteriet instämmer i att det är angeläget att landsbygdsprogrammet förenklas. De åtgärdsbeskrivningar och tekniska analyser som redovisas i rapporten utgör enligt Lantmäteriet i huvudsak väl avvägda förslag för att nå detta syfte, vilket bör leda till en för samhället effektivare användning av de stödbelopp som betalas ut. De föreslagna förenklingarna bör också leda till att det blir en mer enhetlig tillämpning av reglerna än hittills hos länsstyrelserna. När det speciellt gäller så kallade förutsättningsskapande åtgärder, t.ex. vägar och bredband, kan det emellertid enligt Lantmäteriets mening finnas anledning att överväga att besluten läggs på en högre nivå Gordbruksverket) än länsstyrelserna i syfte att få en enhetligare tillämpning i landet. Allmänt Lantmäteriet har i det följande vissa synpunkter på åtgärdsbeskrivningarna i avsnitten (Kunskapsöverföring, informationsinsatser), (Investeringar inom jord- och skogsbruket), (Investeringar i annan verksamhet än jord- och skogsbruk) (Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd samt (Stöd till samarbete). Som bakgrund till dessa synpunkter vill Lantmäteriet framhålla följande. En väl fungerande infrastruktur och fastighetsstruktur är mycket angeläget för alllandsbygdsutveckling. Många gånger handlar det i landsbygden om att de enskilda medborgarna själva måste initiera, ordna och förvalta samhällstekniska grundförutsättningar såsom vägar, vatten och avlopp, bredband etc. för att sådana anordningar över huvud taget ska fungera. Detta är en skillnad mot tätorterna, där motsvarande funktioner som regel ordnas och förvaltas av det allmänna. Detta förhållande ställer extra krav på bl.a. fastighetsrättsligijuridisk kunskap och hur inte minst förvaltning och långsiktigt hållbar samverkan mellan grannar - frågor som enligt Lantmäteriets uppfattning ofta kan komma i skymundan - ordnas. Lantmäteriet vill sålunda understryka att det vid utveckling av olika markberoende projekt på landsbygden ofta är många komplicerade frågor som Lantmäteriverket Fastighetsbildningsenheten, GÄVLE

2 Lantmäteriet ska hanteras i egen regi av både enskilda fastighetsägare och företag/ organisationer. Frågorna gäller utbyggnad av exempelvis lokal infrastruktur och markberoende anläggningar. Eftersom det dessutom ofta är fråga om stora investeringar är det viktigt att de fastighetsrättsliga förutsättningarna är klarlagda i ett tidigt skede av byggnadsprocessen. Lantmäteriets erfarenhet är att det hos berörda intressenter (enskilda, kommun och länsstyrelse m.fl.) inte sällan saknas kunskap och medvetenhet om de fastighetsrättsliga frågor och problem som hänger samman med markberoende projekt. Genom att tillföra kompetens i dessa frågor, så att de fastighetsrättsliga förutsättningarna blir klarlagda i ett tidigt skede i planeringsprocessen, kan motsättningar mellan olika intressen många gånger förebyggas och oväntade problem undvikas. Det är vidare viktigt att det ordnas långsiktigt hållbara juridiska lösningar för förvaltningen av anläggningarna. Det är väsentligt att framtida driftsoch underhållskostnader, i fråga om t.ex. enskilda vägar samt vatten- och avloppsanläggningar, regleras på ett rättvist sätt mellan berörda fastigheter. Intressant och viktigt i det sammanhanget är att förslaget till det nya landsbygdsprogrammet lyfter fram betydelsen av samarbete och att detta föreslås bli en särskild åtgärd för stödinsatser. Detta är en i förhållande till tidigare program angelägen ny åtgärd. Från lantmäteriområdet kan bl.a. följande åtgärder lyftas fram som bidrar till en förbättrad infrastruktur och fastighetsstruktur på landsbygden. Åtgärderna ger förutsättningar för ett säkert ägande, främjar investeringsviljan och tillför långsiktig samhällsnytta. 1. Anläggningsförrättningar för att lösa frågor om markåtkornst byggande och drift av gemensamhetsanläggningar, exempelvis enskilda vägar, vatten- och avloppsanläggningar, översvämningsskydd, småskaliga energianläggningar och bredband. 2. Omarrondering av jord- och skogsbruksfastigheter, vilket för närvarande i större omfattning görs i Dalarnas län. Ä ven inom andra delar av landet finns det en splittrad fastighetsindelning som hämmar rationellt jord- och skogsbruk. 3. Lantmäteriförrättning för att med ledningsrätt säkra tillgång till mark för olika allmänna ledningar och tydliggöra vilka regler som gäller mellan fastighetsägare och ledningshavare. Ledningsrättsförrättningar för exempelvis bredbandsutbyggnad är en viktig åtgärd för landsbygdsutveckling. 4. Enskilda utredningar om att genom fastighetsbildning och fastighetssamverkan stödja och gynna en positiv landsbygdsutveckling. Det kan exempelvis gälla att reda ut oklara fastighetsoch rättighetsförhållanden, vem som är ägare till marksarnfälligheterm.m. f: lo/visionens STA BlfOff\ 'f7tilanden OCH SKIUVElSERlmRANOfNI:; kegei?lng\20/2\f?emiss TEKNISKT UNOERLAG LANOSB'fGOSfHOGRAM \ mljande VERS ltandsbraosprogkam lo/j-20m.lxx

3 lantmäteriet Kompetensutveckling för t.ex. samfällighetsföreningar angående regler förvaltning av gemensamhetsanläggningar, samfälld mark m.m. 6. Avveckling av bysamfälld mark som inte längre fyller ett gemensamtbehov. 7. Fastighetsbestämningar för att reda ut oklara fastighetsgränser, vilket bidrar till bättre lönsamhet för skogsnäringen. Mot bakgrund av ovanstående allmänna synpunkter vill Lantmäteriet så ge följande detaljsynpunkter. Lantmäteriets erfarenhet från nuvarande landsbygdsprogram är att exemplen under varje åtgärd får stort genomslag och blir mycket vägledande för såväl sökande som handläggare. Därför är det viktigt att kommande program utförligt beskriver vad respektive åtgärd avser och att det redovisas tydliga och konkreta exempel. Avsnitt Kunskapsöverföring, informationsinsatser I markberoende projekt och infrastrukturprojekt bör lantmäterikompetens tillföras projekten i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Detta kan ske genom informations- och kompetensinsatser och riktas till såväl projektsökanden som handläggande myndigheter. Frågor kring markåtkomst, rättigheter, ägande och framtida förvaltningsformer kräver kunskap inom ett för många svårt och sällan använt ämnesområde. Ett förslag kan vara att kvalitetssäkra alla projekt med sådan rådgivning för att säkra genomförandet. Avsnitt Investeringar inom jord- och skogsbruket En dålig ägostruktur är ofta historiskt betingad och finns inom såväl åker, betes- och skogsmark inom flera områden i Sverige. Detta begränsar företagandet inom jord- och skogbruksnäringen Föreslagen åtgärd om förbättrad struktur, så kallad omarrondering, bör tydliggöra att den kan avse förbättrad fastighetsstruktur inom jord- och skogsbruket och att stödet kan avse kostnad för att förbättra förhållandet genom lantmäteriförrättning. Målgruppen bör därför inte begränsas till enbart skogsägare, utan även ägare av jordbruksfastigheter som vill förbättra arronderingen. Avsnitt Investeringar i annan verksamhet än jord- och skogsbruk Åtgärden föreslås vara ett företagsstöd till bl.a. småskalig infrastruktur. Ä ven i dessa situationer bör rådgivning och kunskap om fastighetsrättsliga förutsättningar och förhållandena tas in i ett tidigt skede av investeringens planering. Det kan, enligt vad som nämnts ovan, gälla frågor om framtida ägande, förvaltning, rättigheter på omkringliggande fastigheter m.m. samt F: lo/visionens STABIFOFFI rrtilanofn OCH S/(NIVElSfR \ YTTRANDEN 1211EGEI?ING EMISS TEKNISKT UNOflltAG tands8 YGDSPROGIiAM \ milande VERS 2IANDSBYGDSPfJOGRAM 201.t 2020.DQC

4 Lantmäteriet kvalitetssäkring av investeringen med rådgivning för att säkra genomförandet. Avsnitt Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd Åtgärden bör förtydligas med flera exempel om vad som kan avses med investeringar "som syftar till att upprätta förbättra eller utvidga alla typer av småskalig infrastruktur". Bredband är ett område som anges i rapporten men fler åtgärder bör lyftas fram. Det kan exempelvis vara gemensamma enskilda vatten- och avloppsanläggningar och enskilda vägar som sköts och förvaltas gemensamt i enskild regi. Ä ven för dessa situationer är hanteringen av de fastighetsrättsliga frågorna kring bl.a. markåtkornst, fastighetsförhållanden, rättigheter, gemensamt ägande, förvaltningsfrågor och samverkansformer angelägna att lösa. Ett förslag kan vara att ställa krav på att projektet omfattar också dessa frågor för att bevilja stöd. Vidare bör det tydliggöras att kostnader för att genomföra och säkerställa projektens fastighetsrättsliga delar, med hjälp av exempelvis lantmäteriförrättning, ingår i den stödberättigade åtgärden. Avsnitt Stöd till samarbete Denna åtgärd är en viktig del i genomförandet av många av programförslagets övriga åtgärder. Många gånger handlar det på landsbygden om att samarbeta och att detta sker i en sådan form att det finns en trygghet vid t.ex. ägarförändringar. I programmets åtgärdsbeskrivning anges exempel på möjliga samarbeten, dock utan att närmare ange vilka former av samarbeten som avses och ambitionsnivån. Lantmäteriet anser att beskrivningen i denna del bör förtydligas och kompletteras, t.ex. genom att beskriva den lagstiftning som finns i anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter. Samarbete handlar i många projekt/ anläggningar om att juridiskt ordna långsiktigt ordnade samarbetsformer mellan fastigheter och att fastighetsägarna har regler för att bygga och sköta anläggningen tillsammans. Detta kan ordnas genom att bilda eller ompröva en gemensamhetsanläggning och att inrätta en samfällighetsförening som svarar för förvaltning av anläggningen. Några kännetecken för denna form av samarbete är att det finns tydliga regler för fördelning av kostnaderna för såväl byggandet som framtida drift och underhåll av anläggningen. I rapporten nämns planering av skogsbilvägar som exempel på möjliga samarbeten. Enligt Lantmäteriets uppfattning kan det i vissa fall vara svårt att avgränsa skogsbilvägar gentemot andra enskilda vägar. Många enskilda vägar används nämligen av olika intressenter. För att eliminera detta avgränsningsproblem vore det bättre om åtgärden beskrivs som t.ex. "enskilda vägar som planeras och förvaltas gemensamt i enskild regi". f. \DIVISIONENS STA81fQFFI milanden OCH SKlffVflSfKl rtt!landfni2ifegeringi20121iffmiss TEKNISKT UNDElfLAG LANDSSYGOSPIfOGIlAM rttilande VERS 2lANDSSY(;DSPROGIiAM 2DI.I-2D2D.DOC

5 lantmäteriet Det kan i sammanhanget även nämnas att 2009 års nobelpristagare i ekonomi Elinor Ostrom har presenterat ett antal faktorer för framgångsrik samverkan av allmärmingar, vilka påminner om de regler som gäller för bildande och förvaltning av gemensamhetsanläggningar. Övrigt Lantmäteriet vill vidare lyfta fram betydelsen av att kommande landsbygdsprogram stimulerar till nätverksbyggande mellan organisationer, myndigheter m.fl. på såväl riksnivå som regional nivå. Nätverk där olika fackkompetenser kan tillföras, överföras och spridas kan ha en viktig funktion vid genomförandet av programmet. Lantmäteriet vill också lyfta fram betydelsen av tillgång till lantmäterikompetens i de eventuella samarbetsgrupper som länsstyrelserna kommer att organisera för genomförandet av kommande program. En representant från Lantmäteriet kan med fördel ingå i sådan grupp vid respektive länsstyrelse. Lantmäteriet vill till sist framhålla att företrädare för Lantmäteriet har med intresse deltagit i den dialog som har föregått förslaget till landsbygdsprogram Via skriftliga inspel och möten har synpunkter förmedlats främst till 1ULP AN-gruppen, Nationella landsbygdsnätverket och till visionsarbetet Skogsriket Sverige. Lantmäteriet har vid de rådslag som Landsbygdskommitten anordnat lämnat konkreta exempel på hur lantmäteriåtgärder kan användas inom landsbygdsprogrammets olika nationella målområden. En särskild arbetsgrupp har nyligen inrättats inom Lantmäteriets division Fastighetsbildning med inriktning mot landsbygdsfrågor. Inom Lantmäteriet finns numera också ett rikstäckande nätverk för att följa landsbygdsfrågorna i samhället. Lantmäteriet ser med tillförsikt fram mot det fortsatta arbetet med det nya landsbygdsprogrammet. Lantmäteriets beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Bengt Kjellson. I handläggningen har också deltagit divisionschefen Anders Lundquist och lantmätaren Ingrid Öhlund, koordinator för Lantmäteriets landsbygdsnätverk. Teknologie doktor Leif Norell har varit föredragande. Bengt Kjellson Leif Norell F; ID/VISIONENS STA8 \FOFf\ mranden OCH SKRIVElSER I mranden \l REGERING\20/1\REM/SS TEKN/SKT UNDERlAG IA NDS8YGDSPROGIlAM \ mrande VERS l lands8ygosprogram lXX