Räddningstjänsten Skåne Nordvästs verksamhetsuppföljning 2015

Transkript

1 Räddningstjänsten Skåne Nordvästs verksamhetsuppföljning 2015 Upprättad av: Strategiska staben Emma Nordwall, Anna Brand, L-G Bengtsson, Jonas Nylén, Lovisa Hoff, Kenney Pihl, Magnus Mosén 1

2 Innehåll 1. Inledning Sammanfattning och slutsatser Årsstatistiken Totalt antal larm för respektive station Totalt antal larm inom respektive insatszon Nivå 2 och 3 larm Brand i byggnad inom RSNV:s geografiska område Bilbränder Sjukvårdsuppdrag Dykuppdrag Trafikolyckor Hur RSNV förhåller sig till riksgenomsnittet Förebyggande enligt LSO Räddningstjänst enligt LSO Samverkan och ledning Fördjupningar Olycksundersökningsverksamheten Uppdrag Organisation Sakkunnigutlåtande Fördjupande olycksundersökningar Uppmärksammade händelser under Erfarenhetsåterkoppling Framtiden Utvecklingsverksamheten i organisationen Bakgrund Uppstart UG Genomförda aktiviteter i UG Måluppfyllnad Mål och måluppföljning Utfall verksamhetsår Fördjupningen Organisationens användande av GIS-material och GIS-verktyg Sammanfattning fria intervjuer Bilaga 1. Aktuella utvecklingsärenden

3 1. Inledning Verksamhetsuppföljningen syftar till att ge medarbetare och anställda på RSNV samt direktionen en gemensam beskrivning av vår verksamhet och våra utvecklingsområden i ett gemensamt referensmaterial. Rapporten ska därför inte ses som en årsberättelse utan mer som en utförlig analys och ett referensmaterial för beslutsunderlag för kommande års verksamhet. Verksamhetsuppföljningen är i första hand ett internt dokument inom förbundet medan handlingsprogram/verksamhetsplan och årsberättelse är såväl interna som externa dokument. Bild 1 beskriver rapporten i relation till andra dokument i organisationen. Rapporten ska produceras årligen av strategiska staben, i dialog med alla avdelningar på RSNV, innan slutet av januari varje påföljande år. Bild 1. Översikt över olika dokument i förbundets verksamhet och hur de förhåller sig till varandra I verksamhetsuppföljningen ingår en sammanställning och analys av: Årsstatistiken Hur RSNV förhåller sig till riksgenomsnittet Olycksundersökningsverksamheten Utvecklingsverksamheten i organisationen Förbundets måluppfyllnad Fördjupningar (i aktuella ämnen) Fria intervjuer (verksamhetsberättelser) I början av verksamhetsuppföljningen ger strategiska staben sin samlade syn på verksamheten med sammanfattning, slutsatser och utvecklingsområden för förbundets kommande år. Syftet med slutsatserna och eventuella rekommendationer är att förbundet ska kunna implementera resultatet i kommande års verksamhetsplan och handlingsprogram. Förbundet avser att vara en lärande organisation och verksamhetsuppföljningen är en viktig del i detta arbete. En del av verksamhetsuppföljningen (ex. årsstatistiken) publiceras även i andra former och egna mer utökade rapporter. Syftet med verksamhetsuppföljningen är att lyfta ut de viktiga delarna ur olika rapporter och sammanställa dessa för en gemensam bild av förbundets verksamhet. Målgruppen och användare av verksamhetsuppföljningen är beslutsfattare inom RSNV, andra intresserade samt framförallt strategiska staben i framtagandet av olika beslutsunderlag under året. 3

4 2. Sammanfattning och slutsatser Alla avdelningar och medarbetare kan dra sina egna slutsatser av verksamhetsuppföljningen. Detta är strategiska stabens sammanfattning och slutsatser: Förbundets verksamhet har på endast ett års drift tydligt satt sig och många medarbetare och chefer vittnar om att förbundet känns naturligt och stabilt. Även om vissa medarbetare påtalar att några saker kvarstår så visar dessa exempel på relativt små saker i relation till en hel förbundsdrift. Det är inte heller nödvändigtvis saker som påtalas, som var optimala innan förbundsbildningen heller. Det är även anmärkningsvärt att de flesta hänvisar till samma saker eller saker som åligger andra verksamheter än den egna, vilket visar att problemområdena därför i realiteten är få. Att ekonomin gick med +76tkr visar även det att driftsättningen har gått enligt planerna och att ekonomin är i balans. Förbundet är således redo för att implementera fler kommuner i förbundet vilket också några av de intervjuade personerna i organisationen lyfter fram. Förbundets verksamhet ligger jämt med ett riksgenomsnitt och detta vittnar om att trots att ett stort arbete har lagts ner på att bilda förbundet så har ändå en acceptabel verksamhet kunnat upprätthållas. Förbundet ligger under riksgenomsnittet i representationen av kvinnor i utryckande tjänst och förbundet bör därför under kommande år fokusera på åtgärder kring detta och jämställhetsarbetet i allmänhet. Förbundets måluppfyllnad visar också att förbundet har kunnat upprätthålla en acceptabel verksamhet utifrån sina satta verksamhetsmål. Där förbundet inte har kunnat uppfylla sina mål har det berott på faktorer som ej kunde förutses, ex. flyktingsituationen. Dessa faktorer kommer att arbetas in i kommande års verksamhetsplan/handlingsprogram. Insatsstatistiken i förbundet visar att det totala antalet larm inte har ökat från föregående år men antalet larm inom varje larmtyp har skiftat. De larmtyper som har ökat är IVPA och automatlarm brand. Däremot har larmtypen trafikolycka och brand i byggnad minskat. Trots en nergång av skolbränderna under 2013 och 2014 kunde en ökning återigen fångas upp under I kategorin byggnadsbränder startar branden oftast i flerbostadshus och i byggnadsbränder generellt hade bara c.a 30% automatiskt brandlarm eller liknande. Anmärkningsvärt är även att spridningen i de fall det fanns automatiskt brandlarm var mycket liten. Förbundet ligger i övrigt något över förbundet Rsyd i antalet bostadsbränder per tusen invånare och över riksgenomsnittet i byggnadsbränder. Alla dessa parametrar talar för att förbundets valda målgrupper är rätt inriktning för förbundets kommande arbete och att åtgärder för att minska bostads- och byggnadsbränderna är angelägna att driva under Statistiken över förbundets operativa verksamhet visar att station city är den station som har flest larm och av dessa utgör automatlarm, ej brand övervägande majoriteten. Vallåkra har relativt få larm i eget insatsområde och rekryteringen av deltidspersonal är även svårt i detta område i jämförelse med övriga områden i förbundet. Vallåkra åker dock på förstärkningslarm till andra områden i ungefär lika stor utsträckning som övriga deltidsstationer. Olycksundersökningsverksamheten visar att antalet ärenden i de olika kommunerna är snedfördelade och Helsingborgs område har flest utrednings- och sakkunnighetsärenden. Anledningen till detta bör utredas under kommande år och servicegraden för alla kommuner i förbundet bör säkerställas. I övrigt visar olycksundersökningsverksamheten att det krävs mycket övning och utbildning för att hålla den operativa förmågan intakt. Ur ett förebyggandeperspektiv identifieras också den fortsatta ökningen av spisrelaterade bränder samt avsaknaden av fungerande brandvarnare i bostäderna. Under 2016 är det olycksundersökningens ambition att även deltid ska få mer återkoppling från utredningarna. För att kunna vara en modern räddningstjänst och kunna arbete på ett optimalt sätt i förbundets alla verksamheter, behöver en dialog föras med kommunerna gällande deras hjälp med GIS-stöd och GISmaterial. Det behöver utses någon ansvarig person eller avdelning som samordnar och ansvarar för förbundets arbete med kartmaterial. I nuläget kan förbundet inte utnyttja den potential som finns med tillgängligt kartmaterial i kommunerna och betalar en samfinansiering som ger en liten utdelning. Från strategiska staben eftersöker organisationen en utredning om framtiden för samverkansföretagskonceptet. Under kommande år bör även strategiska staben fokusera på en bättre medborgardialog samt arbeta på en gemensam strategi för att få med fler kommuner i förbundet. Strategiska staben ser dock inte att ansvaret för att implementera intelligenta nycklar i organisationen eller projektledningen av enskilda aktiviteter i arbetet för riktade målgrupper bör ligga på strategiska staben pga. 4

5 en resursbrist i organisationen. Dessa är exempel på aktiviteter med ett tydligt avdelningsspecifikt ansvar. Det är även tydligt att organisationen inte riktigt vet vad strategiska staben är och vilken roll strategiska staben ska ha. I många fall efterfrågas en tydligare stöttning och beslutsfattande i strategiska frågor samtidigt som ansvar för organisationsövergripande ämnen efterfrågas (ibland så specifikt som ansvar för verksamhetssystem och liknande). Dessa roller är inte likvärdiga och strategiska stabens roll och ansvar bör därför förtydligas ytterligare under nästa år. Många avdelningar är nu redo för utveckling snarare än driftsättning. UG behöver därför ta mer ansvar för att trigga och stödja fler utvecklingsprojekt, snarare än formeringen. Något som avdelningarna tydligt efterfrågar (speciellt med avseende på de riktade målgrupperna) och att formeringen av UG har varat tillräckligt länge. Av de projekt som bedrivs i UGs regi är projektet utåtriktad verksamhet det mest resurskrävande och prioriterade projektet under Årsstatistiken I detta avsnitt redovisas statistik för de räddningsuppdrag som RSNV genomfört under Det totala antalet räddningsuppdrag under 2015 var 2788 stycken. Året dessförinnan hade Helsingborgs brandförsvar 2012 insatser, Ängelholms räddningstjänst hade 521 insatser och Örkelljunga räddningstjänst hade 187 insatser. Totalt sett har antalet räddningsuppdrag därmed bara ökat marginellt jämfört med Räddningsuppdragen delas in i tre olika grupper; olyckor och tillbud, larm utan tillbud och annat uppdrag. I bild 2 redovisas antalet uppdrag inom respektive kategori samt ökning eller minskning jämfört med föregående år. De uppdrag som har ökat mest är i väntan på ambulans, annan olycka/tillbud och förmodad brand. De uppdrag som har störst minskning är nödställd person, natur-/väderolyckor, hjälp till ambulans och övriga larm (till exempel annat uppdrag, hiss ej nödläge och lyfthjälp). Ett uppdrag som har försvunnit under 2015 är felindikering automatlarm som under 2014 utgjorde 103 larm. Denna uppdragstyp försvann då förbundet startades upp i och med att räddningstjänsten omorganiserades och inte längre skulle ha hand om anläggningsskötseln på larmtekniks anläggningar. Bild 2. Översikt över antalet räddningsuppdrag samt redovisning av eventuella ökningar eller minskningar av uppdragstyperna jämfört med snittet för

6 De mest frekvent förekommande larmtyperna samt alla sjukvårdslarm och dykuppdrag (drunkning/tillbud och dykuppdrag) redovisas i diagram 1 och Automatlarm, ej brand Trafikolycka Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Annan olycka/ tillbud Förmodad brand Utsläpp av farligt ämne Diagram 1. Antal insatser 2015 jämfört med 2013 och 2014 för några av de mest frekventa larmtyperna I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Hjälp till ambulans Dykuppdrag Diagram 2. Antal insatser 2015 jämfört med 2013 och 2014 för larmtyperna sjukvårdslarm och dykuppdrag. Av de uppdragstyper som räddningstjänsten åker på flest larm till är det antalet automatlarm ej brand och annan olycka tillbud som har ökat mest jämfört med föregående år. Däremot har Räddningstjänsten Skåne Nordväst haft färre uppdrag som rör trafikolyckor brand i byggnad och utsläpp farligt ämne. Under året som gått har det skett en minskning av uppdragen hjälp till ambulans medan uppdrag som rör sjukvård under delegation och IVPA har ökat jämfört med föregående år. En orsak till att sjukvård under delegation och IVPA har ökat kan vara att ambulansen har fått ett ökat antal uppdrag under 2015 jämfört med Totalt antal larm för respektive station I detta avsnitt redovisas det totala antalet larm de olika heltids- och deltidsstationerna har åkt på oavsett var larmet varit lokaliserat under I diagram 3 och 4 visas de mest frekventa uppdragstyperna för heltid respektive deltid. Det totala antalet utryckningar under 2015 var stycken. Detta är jämförbart med antalet utryckningar under 2014, stycken. Anledningen till att antalet är högre än det totala antalet insatser för RSNV (2 788 stycken), är att mer än en station kan ha varit utlarmad på samma händelse. I tabell 1 och 2 redovisas det totala antalet larm per station för de två senaste åren. 6

7 Heltidsstationer Berga Bårslöv City Ängelholm Tabell 1. Antal uppdrag för respektive heltidsstation 2015 (oavsett var larmet varit lokaliserat). Ängelholm City Bårslöv Berga Hjälp till ambulans Sjukvård under delegation I väntan på ambulans Utsläpp av farligt ämne Annan olycka/tillbud Förmodad brand Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Trafikolycka Automatlarm, ej brand Diagram 3. Redovisning av de mest frekvent förekommande uppdragen för respektive heltidsstation 2015 (oavsett inom vilket stationsområde larmet varit lokaliserat) Deltidsstationer Allerum Skånes Fagerhult Vallåkra Ängelholm Örkelljunga Tabell 2. Antal uppdrag för respektive heltidsstation 2015 (oavsett var larmet varit lokaliserat). Örkelljunga Ängelholm Vallåkra Skånes Fagerhult Allerum Sjukvård under delegation Brand, ej i byggnad I väntan på ambulans Brand i byggnad Automatlarm, ej brand Trafikolycka Diagram 4. Redovisning av de mest frekvent förekommande uppdragen för respektive deltidsstation 2015 (oavsett inom vilket stationsområde larmet varit lokaliserat). Det som kan utläsas av statistiken är att de flesta uppdrag för heltidsstationerna utgörs av automatlarm ej brand, trafikolycka, brand i byggnad samt brand ej i byggnad. Under året har det även förekommit en hel del larm rörande förmodade bränder som vid framkomst inte har varit någon brand. Den station som har flest 7

8 larm är City. Till de 13 uppdrag som station Allerum varit utlarmade på skall det dessutom adderas cirka 100 restvärdesuppdrag som inte redovisas i Daedalos. För deltidsstationerna är det lite mer varierat vilka uppdrag som dominerar. För Örkelljunga och Ängelholm dominerar trafikolyckorna följt av automatlarm ej brand och byggnadsbränder, medan Skånes Fagerhult har flest uppdrag som rör i väntan på ambulans. 3.2 Totalt antal larm inom respektive insatszon I detta avsnitt redovisas det totala antalet larm som har varit lokaliserade i de olika insatsområdena (Berga, Bårslöv, City, Ängelholm, Allerum, Skånes Fagerhult, Vallåkra och Örkelljunga) under Antalet uppdrag visas i diagram Diagram 5. Redovisning av totalt antal händelser inom de olika insatszonerna 2014 och Flest händelser inträffar inom station Citys insatsområde där drygt 30 procent av alla uppdrag inom Räddningstjänsten Skåne Nordväst är lokaliserade. 3.3 Nivå 2 och 3 larm Av de 2788 insatserna som genomfördes under 2015 var 570 nivå 2 larm 1 och 136 insatser var nivå 3 larm 2. Vid nivå 2 och nivå 3 larm blir oftast minst två olika stationer larmade. Antal larm per uppdragstyp för nivå 2 (1080) respektive nivå 3 (1180) för de mest vanligt förekommande uppdragstyperna presenteras i diagram Nivå 2 (1080) 2015 Nivå 3 (1180) Snitt Nivå 2 (1080) Snitt Nivå 3 (1180) Diagram 6. Händelsekategorier vid nivå 2 och nivå 3 larm där 1080 respektive 1180 varit insatta. 1 Larm med ett utökat behov av ledning som yttre befäl (Nivå 2) åker på. 2 Larm med ett utökat behov avledning som yttre befäl (Nivå 2) samt vakthavande brandingenjör (Nivå 3 befäl) åker på. 8

9 Både antalet nivå 2 och nivå 3 larm har hållit sig på ungefär samma nivå som föregående år. En förändring av larmplaner har genomförts under Ändringen innebär att en del trafikolyckor har sänkts till nivå 1 larm där yttre befäl nivå 2 alltså inte längre blir larmat. Under 2015 har yttre befäl nivå 2 åkt på färre trafikolyckor än under föregående år. Däremot har insatserna till byggnadsbränder ökat något under 2015 jämfört med snittet för För yttre befäl nivå 3 syns det inte någon större skillnad i antalet larm till de olika uppdragen. Trafikolyckor och brand i byggnad står för mer än hälften av alla larm som yttre befäl och vakthavande brandingenjör larmas ut på. Automatlarm där det inte har brunnit utgör drygt 15 procent av både nivå 2 och nivå 3 befälens larm. 3.4 Brand i byggnad inom RSNV:s geografiska område Antalet insatser rörande brand i byggnad inom RSNV:s område under de senaste åren visas i tabell Helsingborg Ängelholm Örkelljunga Totalt Tabell 3. Hur antalet byggnadsbränder har varierat under de senaste tre åren. En person har rapporterats omkommen till följd av brand i byggnad inom RSNV:s geografiska område under Denna statistik är dock inte helt tillförlitlig då det inte finns någon uppföljning av om personer som tas om hand på lasarettet omkommer i ett senare skede. De vanligast förekommande verksamhetsklasserna som det brinner i redovisas i tabell 4 och diagram 7. Det kan konstateras att de verksamheter som brinner mest är bostäder som utgör cirka 50 procent av byggnadsbränderna följt av skolor och förskolor. Antalet byggnadsbränder inom RSNV:s geografiska område var 1,27 per tusen invånare, under Detta kan jämföras med motsvarande siffra för Sverige som år 2014 var 0,99 bränder per tusen invånare. Objektsgrupp Flerbostadshus Villa/rad/par/kedjehus Förskola/skola Vård/sjukhus Industri Övrigt Totalt Tabell 4. Verksamhetstyper där Räddningstjänsten Skåne Nordväst har blivit larmat till byggnadsbränder under , enbart inom RSNV:s geografiska område. Vård/sjukhus 6% Byggnadsbrändernas lokalisering under 2015 Industri 5% Övrigt 28% Förskola/skola 12% Flerbostadshus 34% Villa/rad/par/ kedjehus 15% Diagram 7. Procentuell fördelning till verksamhetstyper dit Räddningstjänsten Skåne Nordväst har blivit larmat till byggnadsbränder under 2015, enbart inom RSNV:s geografiska område. I vissa byggnader finns det automatiskt brandlarm installerat. I 81 av de byggnadsbränder som RSNV åkte ut på under 2015 fanns det ett automatiskt brandlarm installerat. Detta motsvarar drygt 30 procent av alla byggnadsbränder. Vid dessa 81 händelser så larmade det automatiska brandlarmet i 78 av fallen. Över 80 procent av de händelser där automatlarmet fungerade var det endast rökutveckling alternativt så var branden 9

10 redan släckt eller hade slocknat då räddningstjänsten kom fram. Som jämförelse kan nämnas att RSNV under 2015 var på 891 automatlarm där det inte var någon brand Brand i bostad För att få en möjlighet att år från år följa antalet bränder i bostäder inom RSNV:s geografiska område och se om de resurser som läggs ner på förebyggande arbete ger någon effekt, redovisas i detta avsnitt antalet bostadsbränder. Statistiken redovisas för dels flerbostadshus och dels för villor. Till villor räknas även rad-, paroch kedjehus. I tabell 5 redovisas antalet bostadsbränder per kommun. Antalet bränder redovisas dels för det totala antalet bränder i flerbostadshus samt rad-, par- och kedjehus oavsett om branden startat i bostadsdelarna eller i källare, på vinden eller i trapphus. Dels så redovisas antalet bränder där branden startat i själva bostaden inklusive på balkongen. Alla bränder i bostäder oavsett startutrymme Bränder som startat i själva bostaden (inkl. på balkongen) Flerbostadshus Villa/rad-/par-/kedjehus Flerbostadshus och rad- /par-/kedjehus Kommun Helsingborg Ängelholm Örkelljunga Totalt Helsingborg Ängelholm Örkelljunga Totalt Helsingborg Ängelholm Örkelljunga Totalt Tabell 5. Antal bostadsbränder fördelat på boendeform i RSNV: medlemskommuner. Både antalet bränder i flerbostadshus och antalet bränder i villor minskade från 2014 till Bränder i flerbostadshus minskade från 87 till 80 uppdrag medan antalet bränder i rad/par/kedjehus och villor minskade från 44 till 35 uppdrag. I 45 procent av de bränder som inträffade i flerbostadshus under 2015 så var branden redan släckt eller hade slocknat vid räddningstjänstens ankomst. Endast i cirka 6 procent av fallen hade branden spridit sig utanför startutrymmet. Motsvarande siffror för villor (inklusive rad/par/kedjehus) är drygt 40 procent av bränderna är släckta eller har slocknat vid räddningstjänstens ankomst samt att drygt 17 procent av bränderna har spridit sig utanför startutrymmet. I tabell 6 redovisas antalet bostadsbränder per tusen invånare dels för RSNV och dels som en jämförelse med Rsyd som ett annat förbund. Observera att endast de bränder som startat i själva bostaden redovisas i tabellen Helsingborg 0,55 0,47 0,44 Ängelholm 0,50 0,37 0,29 Örkelljunga 0,41 1,03 1,53 RSNV 0,53 0,48 0,47 Burlöv 0,35 0,17 0,29 Eslöv 0,50 0,59 0,74 Kävlinge 0,30 0,34 0,23 Lund 0,30 0,38 0,41 Malmö 0,38 0,46 0,43 Rsyd 0,36 0,43 0,43 Tabell 6. Antal bostadsbränder per tusen invånare i RSNV: medlemskommuner, samt en jämförelse med RSyd och deras medlemskommuner. Obs endast bränder som startat i själva bostaden. 10

11 Den vanligaste kända brandorsaken i flerbostadshus är spisrelaterade bränder som 2015 stod för nästan hälften av alla bränder i flerbostadshus. De vanligaste kända brandorsakerna i småhus är tekniska fel i elektrisk utrustning, eldstadsrelaterade bränder (soteld, gnistor, värmeöverföring) samt spisrelaterade bränder. Levande ljus 3% Soteld 5% Värmeöverförin g Anlagd med 5% uppsåt 7% Rökning 3% Fyrverkeri 3% Spisrelaterat 37% Tekniskt fel 8% Okänt/övrigt 29% Diagram 8. Angiven brandorsak vid bostadsbränder under 2015 (flerbostadshus, villor, rad-/par-/kedjehus) Skolbränder För att få en möjlighet att år från år följa antalet bränder i skolbyggnader inom RSNV:s geografiska område och se om de resurser som läggs ner på att förebygga skolbränder ger någon effekt, redovisas i detta avsnitt antalet skolbränder. Antalet bränder i skolor har minskat sedan 2008 då det var 47 skolbränder bara i Helsingborgs kommun. Det senaste året skedde dock en ökning av antalet skolbränder, inom RSNV:s geografiska område, från 16 till 29 stycken, se diagram 9. Brand i skolbyggnad Brand i skolbyggnad Diagram 9. Antal skolbränder inom RSNV:s geografiska område under Många av bränderna (45 procent) var redan släckta/hade slocknat vid räddningstjänstens ankomst till platsen, alternativt så var det endast rökutveckling (41 procent). Inte vid något av fallen spred sig branden utanför startutrymmet. Av de 29 skolbränderna så har orsaken till bränderna i mer än 75 procent av fallen angetts som anlagt eller fyrverkerier. I diagram 10 redovisas hur stor andel av skolbränderna som bedömts vara uppsåtliga. 11

12 100% 80% 60% 40% 20% 0% Övrigt Uppsåtliga bränder Diagram 10. Andel av skolbränder inom RSNV:s geografiska område som angetts vara uppsåtliga under Bilbränder Räddningstjänsterna i Skåne nordväst deltar sedan sommaren 2012 i ett projekt som kallas bilbrandsprojektet. Projektet är ett samarbete med polis och försäkringsbolag för att minska antalet bilbränder. Projektet startades inledningsvis i samverkan med Räddningstjänsten syd på initiativ av försäkringsbolagen. Sedan detta samarbete inleddes har Räddningstjänsten syd såväl som polisen och försäkringsbolagen märkt att antalet bilbränder minskat i området. För att på sikt kunna följa upp om vårt samarbete med polisen och försäkringsbolagen leder till ett minskat antal bilbränder redovisas i detta kapitel antalet bilbränder inom förbundets tre kommuner. Under 2015 uppgick antalet bilbränder som räddningstjänsten blev larmade till 72, vilket i princip är samma nivå som året innan Helsingborg Ängelholm Örkelljunga Diagram 11. Antal bilbränder som RSNV blivit larmade på i respektive medlemskommun under I drygt 30 procent av alla bilbränder som RSNV var larmade till under 2015 har räddningsledaren bedömt att branden varit anlagd. I nästan 35 procent av alla bilbränder var brandorsaken okänd. De flesta bilbränder inträffar i Helsingborg med en tyngdpunkt i de centrala delarna samt på Drottninghög. 3.6 Sjukvårdsuppdrag Till sjukvårdsuppdrag räknas i väntan på ambulans (IVPA), sjukvård under delegation och hjälp till ambulans. IVPA innebär att räddningstjänsten ska ge psykosocialt stöd och ibland första hjälpen till den nödställde. Räddningstjänsten larmas endast då tidsvinsten i förhållande till första ambulans på plats, av SOS Alarm, bedöms överstiga 15 minuter. Sjukvård under delegation omfattar hjärtstoppsassistans. Tidigare år har larmen även omfattat trauma-assistans, men det är från och med 2014 bortplockat. Den sista larmtypen hjälp till ambulans omfattar bland annat bärhjälp och terrängtransporter. För dessa uppdrag finns det ett avtal mellan räddningstjänsten och Region Skånes Prehospitala Centrum (RSPC). För att se hur många uppdrag per år som utgörs av sjukvårdlarm redovisas i diagram 12 antalet hjälp till ambulans, i väntan på ambulans samt sjukvård under delegation för respektive kommun under 2013 till och med

13 Helsingborg Ängelholm Örkelljunga Helsingborg Ängelholm Örkelljunga Helsingborg Ängelholm Örkelljunga Sjukvård under delegation Hjälp till ambulans I väntan på ambulans Diagram 12. Antal sjukvårdsuppdrag inom respektive kommun under En jämförelse av uppdragen under 2015 jämfört med åren innan visar på att IVPA larmen i Örkelljunga har ökat till över det dubbla jämfört med föregående år. För Helsingborgs del har IVPA och Sjukvård under delegation ökat till nästan det dubbla jämfört med året innan. Ser man till det totala antalet larm inom RSNV:s område så har IVPA uppdragen ökat medan uppdragen hjälp till ambulans och sjukvård under delegation har minskat. Ökningen av antalet sjukvårdslarm beror med största sannolikhet på ett ökat antal uppdrag för ambulansen. 3.7 Dykuppdrag Helsingborg och Ängelholm är kustnära kommuner med mycket vattendrag, medan Örkelljunga visserligen inte är beläget vid kusten men har en hel del vattendrag. Detta medför att räddningstjänsten har utbildade vattendykare. Det sker drunkningstillbud i princip året om, men med en ökad frekvens under vår och sommarmånaderna. Antalet dykuppdrag var 22 stycken under Av de 22 dykuppdragen var 18 stycken drunkning/drunkningstillbud. Under året omkom två personer jämfört med fem personer året innan. I två av de 18 drunkningstillbuden kom larmet in som ett suicidförsök. I tabell 7 redovisas antalet omkomna och skadade i drunkningstillbud Tio av uppdragen har varit lokaliserade i Helsingborgs kommun, fem i Landskrona, tre i Höganäs, två i Kristianstad och ett i Hässleholm, Svalöv respektive Ängelholm, se bild 3. Uppdragen med omkomna personer inträffade i Landskrona respektive Kristianstad Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Totalt antal larm Tabell 7. Antalet skadade och omkomna till följd av drunkning under Bild 3. Dykuppdragens geografiska placering 2015 (blåa flaggor drunkningstillbud och vita flaggor dykuppdrag). 13

14 3.8 Trafikolyckor Räddningstjänsten Skåne Nordvästs geografiska område omfattar både E4 och E6 samt även väg 111 och väg 112 som är väldigt trafikerade. Detta i kombination med en stor hamnverksamhet i Helsingborg gör att många trafikrörelser görs genom kommunerna. Förra året minskade antalet insatser vid trafikolyckor något från 563 (år 2014) till 517. Vid de trafikolyckor där räddningstjänsten har larmats under 2015 har antalet omkomna uppgetts till sex personer jämfört med nio personer året innan. En kontroll över inrapporterade dödsolyckor i STRADA visar samma resultat för 2015 men att det var 13 omkomna i trafiken 2014, varav räddningstjänsten varit på plats vid 12 av olyckorna. Antalet omkomna vid de olyckor som räddningstjänsten i Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga varit larmade till har stämts av mot information i STRADA. De korrigerade uppgifterna redovisas i tabell 8. De sex personer som omkom under 2015 omkom i sex separata trafikolyckor. Tre av olyckorna var kollisioner mellan en personbil och en lastbil där personbilen av någon anledning kommit över på fel sida vägen. Två av olyckorna var singelolyckor med motorcyklar och den sista olyckan var en kollision mellan en högersvängande lastbil och en cyklist Antal trafikolyckor Omkomna Tabell 8. Antal trafikolyckor samt antal omkomna vid trafikolyckor där räddningstjänsten har larmats. De flesta trafikolyckor sker av naturliga skäl längs de större vägarna där många bilar förflyttar sig varje dag. Olyckorna på E4 och E6 (inklusive på- och avfarter) utgjorde cirka 36 procent av alla trafikolyckor under Detta är i princip samma andel som under Sammanfattningsvis kan det noteras att många av de olyckor som inträffar på och omkring motorvägarna sker i samband med av- och påfarterna. 4. Hur RSNV förhåller sig till riksgenomsnittet Syftet med avsnittet är att jämföra RSNVs verksamhet med ett riksgenomsnitt som presenteras i MSBs Lägesanalys eller Räddningstjänstanalys 3. Syftet med MSBs årliga analys beskrivs i rapporten som att: Inom räddningstjänstområdet har MSB ett ansvar att: samordna och tillsammans med aktörerna utveckla förmågan inom området. Som en följd av detta förväntas MSB ha en god bild av läget inom svensk kommunal och statlig räddningstjänst och en strategisk tanke om framtiden. Räddningstjänstanalysen beskriver läget inom svensk räddningstjänst och är en del i arbetet att framställa UB Lägesbild Strategiska staben anser det vara av vikt att RSNV därför gör en jämförelse med den egna verksamheten och de parametrar som analysen lyfter fram. Detta i syfte att redovisa hur RSNVs verksamhet förhåller sig till lägesbilden i svensk räddningstjänst. Parametrar/avsnitt som lyfts fram i MSBs lägesanalys och som strategiska staben anser vara relevant att jämföra med är: Förebyggande enligt LSO (stöd till den enskilde, olycksundersökningar, tillsyn, skriftlig redogörelse och handlingsprogram) Räddningstjänst enligt LSO (Personella resurser, utryckningar, snabbhet) Samverkan och ledning (ledningsförmåga) Fördjupningar (GIS-användningen) 4.1 Förebyggande enligt LSO I lägesanalysen valdes räddningstjänsternas verksamhet: stöd till den enskilde, olycksundersökningen, tillsyn, skriftlig redogörelse och handlingsprogram ut som viktigt att redovisa. När det gäller rådgivning till den enskilde står det i lagtexten att Kommunen ska stödja den enskilde genom att ge information och utföra rådgivning 4. Diagram 13 visar antalet årsarbetskrafter 5 som kommunerna i Sverige har redovisat respektive år och antal 3 UB Lägesanalys del 2, Räddningstjänstanalys, MSB, dec kap LSO 5 Med en årsarbetskraft menas här 1600 timmar. 14

15 årsarbetskrafter har legat någorlunda stilla under redovisad period, med eventuellt en tendens till minskning de senare åren. Diagram 13. Årsarbetskrafter för information och rådgivning i Sverige (MSB) RSNV redovisade i 2015 års årsuppföljning en ökning av årsarbetskraften för information och rådgivning från föregående år och RSNV har således gått emot det riksgenomsnitt som redovisas i diagram 13 ovan. Detta beror främst på det ökade initiativ i den operativa verksamheten som medför att dedikerad tid till information och rådgivning vid exempelvis events nu finns även i vissa operativa tjänster. RSNV har en kommunikationsstrategi för sitt informationsarbete och ser ett fortsatt stort fokus på detta arbete i framtiden. När det gäller olycksundersökningarna ska kommunen enligt LSO efter avslutad räddningsinsats genomföra en undersökning avseende orsak, förlopp och insats 6. Kommunerna genomförde år 2014 enligt MSB:s årsuppföljning 1233 fördjupade olycksundersökningar, se diagram 14. Diagram Antal fördjupade olycksundersökningar i kommunerna samt om kommunerna har kriterier för olycksundersökningar Och MSB lägesanalys ställer sig även frågan om Har kommunen kriterier för när fördjupade olycksundersökningar ska göras? se resultat i diagram 15. Den allmänna analysen visade därför på en minskning av fördjupade olycksundersökningar under 2014 i Sverige men att de flesta räddningstjänster har kriterier för olycksundersökningsverksamheten i Sverige. RSNV har gjort 6 st fördjupade olycksundersökningar i år och antalet olycksundersökningar är ungefär samma antal i jämförelse med föregående år. RSNV har också kriterier för olycksundersökningen i förbundet. RSNV kan därför anses ligga i relation till ett riksgenomsnitt i denna aspekt och avser att fortsätta arbeta kvalitativt med denna verksamhet även fortsättningsvis eftersom det är en del av att vara en lärande organisation. Viktigt att lyfta fram är att förbundet bistår andra kommuner med olycksundersökningar och kunde därför ha legat över ett riksgenomsnitt men har prioriterat resurser till att bistå andra kommuner istället. Det är även viktigt att påtala att ovan siffror endast redovisar de fördjupade olycksundersökningarna och inte olycksundersökningsverksamheten i helhet. För vidare info om olycksundersökningsverksamheten i RSNV, se avsnitt 5. När det gäller tillsynsverksamheten så anger lagstiftningen att Kommunen ska utföra tillsyn över den kap LSO 15

16 enskildes brandskydd. Den enskilde har ett ansvar att ha ett skäligt brandskydd 7. Enligt MSBs lägesanalys utförs följande antal tillsynsbesök i Sverige samt att dessa generar följande antal förelägganden, se diagram 16-17: Diagram Antal tillsynsbesök i Sverige samt antal förelägganden Båda kurvorna visar på ett ökat antal tillsynsbesök i kommunerna samt ett ökande antal förelägganden. Förebyggandeavdelningen på RSNV kan redovisa fler tillsynsbesök än föregående år och fler förelägganden. Det betyder att verksamheten ligger jämnt med riksgenomsnittet vilket bör ställas i relation till de ökade flyktingsboende tillsyner som ålas framförallt den förebyggande avdelningen under föregående år samt att andelen ansökningar om tillstånd för brandfarliga varor ökade under föregående år i jämförelse med året innan. Dessa faktorer kan dock komma att minska andelen tillsynsbesök under kommande år. När det gäller den skriftliga redogörelsen finns det krav på att vissa anläggningar omfattas av en skyldighet att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet 8. Antalet av kommunen identifierade objekt med nämnda skyldighet har ökat under perioden och tillsynerna på dessa objekt har därför naturligt ökat i Sverige. Relationen mellan andelen av objekt med skyldighet att lämna in en skriftlig redogörelse och som har haft tillsynsbesök har dock minskat något i riksgenomsnittet, se diagram 18. Förebyggandeavdelningens bedömning är att andelen objekt med krav på skriftlig redogörelse även har ökat i förbundets område och att tillsynerna på dessa följer riksgenomsnittet. Diagram 18. Snittet av objekt med skyldighet att lämna in skriftlig redogörelse som har haft tillsynsbesök I MSB räddningstjänstanalys anges det att 133 kommuner (eller sammanslutningar av kommuner) har följt upp målen i föregående mandatperiods handlingsprogram och att 98 av dem har följt upp alla mål. Det betyder att 81% av de svarande således har följt upp handlingsprogramsmålen. RSNV är en av dessa sammanslutningar av kommuner som har följt upp målen och i RSNV har även följt upp alla målen i handlingsprogrammet, se vidare om förbundets måluppföljning i avsnitt kap LSO angående tillsyn. Den enskildes ansvar för brandskyddet styrs av 2 2 kap LSO samt för farliga verksamheter av 4 2 kap LSO. 8 Krav på vissa anläggningar att lämna in skriftlig redogörelse för brandskyddet styrs av 3 2 kap LSO. 16

17 4.2 Räddningstjänst enligt LSO I MSB räddningstjänstanalys delas bemanningen i den kommunala räddningstjänstorganisationen in i olika funktioner och anställningsformer. 9 Generellt kan dessa sägas vara: brandmän heltid/deltid, brandbefäl heltid/deltid, brandmän förebyggande, brandbefäl förebyggande och övrig personal. 10 I tabellen 9 (2.5 i MSB lägesanalys) sammanfattas antal personer som huvudsakligen (minst 50 procent av arbetstiden) tjänstgör som brandmän eller befäl i utryckningstjänst. Dessutom visas fördelningen mellan antal män och kvinnor, samt den procentuella andelen män och kvinnor. Tabell 9. Antal anställda i kommunal räddningstjänst (utryckningstjänst) Enligt MSBs analys är den statistiskt säkerställda linjära trenden en minskning med 35 personer/år för heltidsanställd räddningstjänstpersonal i utryckningstjänst samt att andelen kvinnor i utryckande tjänst är fortsatt lågt. Förbundet redovisade en sammanlagd siffra på samma antal personer i utryckande heltidstjänst för detta år som föregående år och ett ökat antal personer i deltidstjänst mot föregående år, men redovisar endast en fördelning på 2/115 kvinnor i uttryckande heltidstjänst tjänst samt 2/115 i deltidstjänst. Förbundet ligger därför över riksgenomsnittet på personalutvecklingen men under riksgenomsnittet på 5/95 procent på deltid och 4/96 procent på heltid när det gäller fördelningen kvinnor/män. Nivån är mycket låg i förhållande till den andel på 40/60 procent (kvinnor respektive män) eller närmare då en jämn könsfördelning anses råda. 11 Inte heller i befälstjänst (i vakthavande brandingenjörs befattning, räddningschefsberedskap, insatsledarfunktion eller styrkeledarfunktion) finns några kvinnor i tjänst i nuläget i RSNV. MSB analysen anger vidare att rekrytering av deltidsbrandmän fortsätter att vara ett problem, framförallt på orter med få arbetstillfällen och med en stor andel äldre. 12 I LSO årsuppföljningen för 2008 uppgav 70 % av kommunerna att de hade problem att rekrytera deltidspersonal och problemen är relativt jämnt fördelade över landet. I förbundet är deltidsrekryteringen också en ständigt pågående process med utmaningar i både geografisk lokalisering av jobb samt överenskommelse med arbetsgivare, där Vallåkras deltidsrekrytering är det största problemet. Än så länge har rekryteringarna dock gått att genomföra i förbundet. I MSBs analys står det vidare att räddningstjänsten under 2014 larmades till händelser i Sverige av dessa insatser var andra uppdrag. Av de insatser som benämns räddningsinsatser ( st.) var 46 % larm utan tillbud, dvs. automatlarm utan brand eller gasutsläpp, falsklarm och andra händelser som visat sig vara helt ofarliga. I diagram kan antalet larm med faktiska tillbud utläsas vilket visar att trenden för larm 9 MSB Utveckling räddningstjänstens personal, s.1 10 En modernare benämning på deltids- och brandvärnspersonal är räddningsmän i beredskap, eller RIB-personal. 11 MSB Reviderat handlingsprogram , s MSB PM. Svar förfrågan Riksdagens utredningstjänst angående deltidsbrandmän, s.2. 17

18 med tillbud har gått ner i Sverige generellt. Av de larm med tillbud står följande tre olyckstyper för de vanligaste formerna av insatser. Diagram Antal larm i Sverige samt antal av olika typer av larm Förbundets statistik kan avläsas i avsnitt 2 i denna rapport. När det gäller räddningstjänstens snabbhet så skriver MSB i sin lägesanalys att en försämring av responstiden över den senaste tioårsperioden har uppkommit, se diagram 21. Diagram 21. Responstid för larm i Sverige över tiden MSB står därför fast vid slutsatsen att körtiden är längre nu än för fem respektive tio år sedan. Anledningen till detta kan de dock inte uttala sig säkert om och därför är det svårt även för förbundet att analysera detta. Även förbundets responstid har ökat över de senaste åren men detta beror främst på att larmbehandlingstiden hos SOS-alarm har ökat och ej responstiden hos de operativa styrkorna i förbundet. Förbundet har infört en indikering på 90s vid utlarmningen som ger styrkorna ett ljudligt riktvärde att gå efter för att kunna följa upp tidsramen och denna har under året visat på att förbundets responstid är konstant och håller sig inom riktvärdena. 4.3 Samverkan och ledning I MSBs lägesanalys från föregående år drogs det två slutsatser för vidareutvecklingen av området samverkan av ledning. Dessa var att: Fokus måste finnas på hela ledningsorganisationen vid en räddningsinsats istället för enbart räddningsledaren Hjälpbehovet måste vara styrande istället för fasta rutiner I linje med detta var det därför under året självklart i ett nationellt perspektiv att utvärdera ledningen av ett flertal stora räddningsinsatser, ex. Västmanlandsbranden. I linje med dessa slutsatser valde därför förbundet också att medverka till att starta upp ett projekt i Skåne där just ledningsstrukturen och samverkan i ett Skåne perspektiv skulle behandlas under De slutsatser som MSB drog i lägesanalysen har varit ingångsvärden i analysen liksom flera stora insatsers utredningar i Sverige och Skåne samt MSBs lednings och samverkansprojekt (LOS-projektet). I Skåneprojektet har förbundet bidragit 18

19 med såväl styrgruppsrepresentant som projektledare i detta projekt och projektet slutlevererade ett förslag på regiongemensam ledningsmodell i december Under 2016 tas beslut kring förslaget i Skåne och förbundet kan därför anses ha behandlat och försökt skapa en lösning i linje med MSBs slutsatser i lägesanalysen. 4.4 Fördjupningar För att samstämma med MSBs lägesanalys valde strategiska staben också GIS-användningen som fördjupning i verksamhetsuppföljningen för Se vidare analys under avsnitt Olycksundersökningsverksamheten Avsnittet är en sammanfattning av olycksundersökningsverksamheten för 2015 i RSNV. Som grund ligger olycksundersökning nivå 1, som utgörs av den vanliga insatsrapporten (händelserapporten). I detta avsnitt behandlas de utökade olycksundersökningarna samt sakkunnigutlåtande. Syftet med avsnittet är att återföra viktiga slutsatser och erfarenheter från olycksundersökningsverksamheten. 5.1 Uppdrag Arbetet innebär att utföra olycksundersökningar och sakkunnigutlåtande i förbundet. RSNV ansvarar också för samma arbetsuppgifter i Båstad och Laholms kommuner via avtal. Detta år har gruppen också haft ansvaret för att utvärdera en stor övning i Hallandsåstunneln. Denna övning genomfördes under hösten och rapporten har sammanställts och skickats över till Båstads kommun. 5.2 Organisation Arbetet har utförs av en arbetsgrupp bestående av 4 personer med en samordnare. På grund av en sjukskrivning har arbetet bedrivits med en person kort under hösten 2015 vilket har medfört en extra arbetsbelastning. 5.3 Sakkunnigutlåtande Generellt sätt har antalet sakkunnigutlåtande minskat under året jämfört med tidigare år. Exakt vad det beror på är svårt att svara på men en förhoppning är att den dialog som ständigt förs med polismyndigheten angående prioritering av ärende, har börjat att ge resultat. Räddningstjänsten har också varit mer restriktiv i sitt sätt att bedöma olika ärende/begäran från Polismyndigheten vilket medför att det relativt ofta resultera i att ett PM upprättas istället för ett sakkunnigutlåtande. Ett PM är en kort redogörelse med fakta varför det inte går att upprätta ett sakkunnigutlåtande. Ärendena har fördelats enligt följande: Helsingborg Ängelholm Örkelljunga Båstad Laholm Tabell 10. Antalet begärda sakkunnigutlåtande i respektive kommun 5.4 Fördjupande olycksundersökningar Ärendena har fördelats enligt följande: Helsingborg Ängelholm Örkelljunga Båstad Laholm Tabell 11. Antalet fördjupade olycksundersökningar i respektive kommun Dessa ärenden har varit följande: Lägenhetsbrand, Åragatan, Helsingborg ( ) Lägenhetsbrand, Västra Fridhemsgatan, Helsingborg ( ) Branden på Västhamnsverket, Helsingborg ( ) Brand i uthyrningsstuga, Espered, Laholm ( ) Utsläppet av farligt ämne, Siöcronaplatsen, Helsingborg ( ) Lägenhetsbrand, Edwin Berlingsgata, Helsingborg ( , En omkommen) 19

20 Det bör också tilläggas att vid vissa händelser har det genomförts kortare utredningar som endast resulterat i ett arbetsmaterial. Dessa redovisas inte i tabell 11. Detta arbetsmaterial är tillräckligt för att delge personalen de mest relevanta slutsatserna från händelsen. Detta beror till stor del på att resurserna varit hårt ansträngda under det gångna året, men ambitionen för framtiden är att utredningarna alltid skall kunna resultera i fullständiga rapporter som går att sprida nationellt. 4 händelser som enbart mynnat ut i ett arbetsmaterial är: Industribrand på Sydgrönt, Helsingborg ( ) Industribrand på Sydgrönt, Helsingborg ( ) Brand i Bowlinghallen på Södergatan, Helsingborg ( ) Brand i Industrihotell, Hammargatan Ängelholm ( ) 5.5 Uppmärksammade händelser under 2015 Några händelser har varit mer uppmärksammade än andra; dessa omnämns kort nedan. Lägenhetsbrand på Åragatan Branden inträffade i början på året. I samband med branden fick fyra barn hoppa ut genom fönstret på tredje våningen. Räddningstjänsten lyckades att evakuera två personer via utskjutsstege direkt vid ankomst. Utredningen bedrevs i nära samarbete med polisen och det skulle senare visa sig att branden troligtvis var anlagd vid ytterdörren, och därför kunde ingen person ta sig ut den vägen. Industribränderna på företaget Sydgrönt Inom loppet av en månad inträffade två bränder på ett företag på Långeberga industriområde. Vid första branden lyckades räddningstjänsten att begränsa branden till kontoret där branden startade men stora delar av lagret drabbades av rökskador. Vid andra branden förstördes hela företaget, och det förelåg risk för att en ammoniaktank skulle kunna påverkas av branden. Detta resulterade i ett omfattande läktringsarbete. Båda bränderna misstänks vara anlagda. Utsläpp av farligt ämne, Pizzerian på Siöcronaplatsen I oktober inträffade ett utsläpp av kolmonoxid på en pizzeria i Helsingborg. Händelsen resulterade i att sju personer fick föras till sjukhus, fyra av dessa fick transporteras vidare till tryckkammare men alla blev återställda. Polisen lade tidigt ner sin förundersökning, medan räddningstjänstens analys pekade på att en möjlig orsak till utsläppet skulle kunna vara en ofullständig förbränning från en gasoleldad ugn. Händelsen väckte stort massmedialt intresse. Branden på Västhamnsverket I mars månad inträffade en brand och explosion vid värmekraftverket i Helsingborg. Räddningstjänsten blev larmad till platsen då det hade inträffat en dammexplosion i tipphallen. Gnistbildning för att initiera explosionen härstammade troligtvis från brandstart i ett omlastningstorn på taket på ludan. Hela händelsen har medfört att anläggningen projekterats om och gjorts säkrare. Som tur var skadades ingen människa vid händelsen. 5.6 Erfarenhetsåterkoppling Dagens utredningar har ett brett fokus. Ofta ingår både orsaks-förlopps och insatsutvärdering i utredningarna. Detta gör att erfarenheterna både till förebyggande och operativa verksamheterna fångas upp. Speciellt riktade erfarenheter mot den operativa sidan där förbundet kan bli bättre är: Kommunikation och ordergivning på skadeplatsen Användandet av såväl övertrycks-och undertrycksventilation Grundläggande kunskaper i kem och användandet av mätinstrument Användandet av insatsstöd på skadeplatsen Genomförandet av rökdykning hög riskmiljö Användandet av insatskanal Uppbyggnad av bakre stab Fördjupad kunskap i byggnadskonstruktioner 20

21 Dessa synpunkter förs kontinuerligt tillbaka till utbildningsverksamheten (KVAS). Erfarenhetsåterkopplingen sker också kontinuerligt på lagträffar, befälsträffar och APT för stab och ledning. Även andra operativa forum och kanaler kommer att användas framöver. En viktig slutsats från utredningarna under 2015 är att det krävs mycket övning och utbildning för att hålla den operativa förmågan intakt (operativt fokus). När det gäller den förebyggande återkopplingen är den ännu inte lika strukturerad. Forumen är inte lika klart markerade utan kanalerna är ofta enskilda individer som för erfarenheterna vidare till avdelningen. Detta skall struktureras bättre under 2016 och förhoppningen är att det skall fungera lika självklart som på den operativa sidan. Likväl har många viktiga slutsatser kommit den förebyggande verksamheten tillhanda. Exempel på sådana är: Vikten av att mäta kolmonoxid vid tillsyn på objekt som handhar brandfarlig vara o Mätinstrument för detta ändamål har köpts in Frekvensen av spisrelaterade bränder Återkommande problem med brandcellsgränser Avsaknaden av brandvarnare vid en mängd bostadsbränder Ur ett förebyggande perspektiv har utredningarna under 2015 uppmärksammat den fortsatt höga nivån av spisrelaterade bränder samt avsaknaden av fungerande brandvarnare i bostadsbränder. På det nationella planet sprids erfarenheterna, såväl operativa som förebyggande, via MSB och nationella konferenser. Erfarenheterna tas också upp i andra samverkansforum såsom Samverkan Skåne Nordväst. 5.7 Framtiden Förhoppningen är att nuvarande bemanning på olycksundersökning kommer att kunna genomföra uppdraget i förbundet på ett bra sätt med god kvalité. Det kan noteras en tendens i samhället att det ställs högre krav på professionalism i samband med utredningar. Tre sådana områden är: Försäkringsbolag ifrågasätter i större omfattning kvalitén på utredningarna. Åklagare och försvarsadvokater får allt större kunskap om bränder. Räddningstjänstens insatser granskas i allt större omfattning av massmedia. Olycksundersökningen är en mycket viktigt del i skapandet av en lärande organisation. Förhoppning är att framtiden skall innebära att förbundet kan vara mer drivande i kunskapsutvecklingen inom olycksundersökning och att möjligheter ges för att kunna utvidga samarbetet med andra organisationer. Områden som är viktiga för att driva utvecklingen framåt inom olycksundersökning är: Att bedriva en försöksverksamhet som kopplas till händelser. Att delta mer aktivt i konferenser runt om i landet. Att delta i forskningsprojekt inom området. Olycksundersökning är ett område som engagerar många i personalen. Det har märkts ett ökat intresse hos den operativa personalen att på något sätt kunna bidra till utvecklingen. Det finns redan flera bra exempel på där styrkorna varit involverade i olycksundersökningar, eller i att genomföra de föreslagna åtgärder som utredningarna påvisat. Några exempel på detta under de senaste åren är: Försök med skum, släckeffekter och kastlängder Försök med cigarettfimpar i papperskorg Introduktion av den s.k. Sniffern (används för att detektera röklukt) Försök med brand i bilar Försök inriktade på spisrelaterade bränder Förhoppningen är att detta engagemang skall fortsätta och fördjupas i framtiden. Det är en utmärkt kompetensutveckling som gagnar både den enskilde och RSNV. Under 2016 är ambitionen att deltidspersonalen i förbundet skall få bättre återkoppling från händelser och mer kunskap om hur själva olycksundersökningsarbetet bedrivs. Dessa forum måste utvecklas. 21

22 6. Utvecklingsverksamheten i organisationen Syftet med avsnittet är att beskriva förbundets utvecklingsverksamhet i organisationen. Utveckling pågår dock på alla nivåer och i alla former men nedan redovisas den utveckling som kan kategoriseras som mer omfattande, tidskrävande och organisationsövergripande. 6.1 Bakgrund I samband med förbundsbildningen startade strategiska staben en utvecklingsgrupp (UG). Tidigare organisationssammansättningar har visat på stuprörsarbete, ineffektivt användande av resurser och otydligheter kring organisationens prioriteringar när det gäller utvecklingsprojekt. UG startades i syfte att skapa ett gemensamt arbete och inriktning för organisationens utveckling samt att effektivisera resursanvändningen och samarbetet. Gruppen ska representera alla avdelningar genom representanter från alla avdelningar. 6.2 Uppstart UG Första mötet hölls sent augusti 2015 och till det mötet kallades representanter från samtliga avdelningar. Under hösten förekom en del personalförändringar i gruppen och idag är endast sammankallande och en gruppmedlem kvar från den ursprungliga konstellationen. Hösten har således varit en tid för att sätta gruppen, att finna rätt sammansättning av individer som har tid, möjlighet och engagemang för att representera sin avdelning i UG. Nuvarande personalsammansättning i UG tillkom 16 november. UG-gruppen träffas varannan måndag, och följer en fast dagordning om inget särskilt ärende finns att handlägga. 6.3 Genomförda aktiviteter i UG Framtagande av arbetssätt och formalia UG har tagit fram och tydliggjort arbetssätt och rutiner för uppstartande av projekt. UG behandlar inte ärenden som bedrivs inom respektive avdelning. UGs roll kan vara att stötta, samordna eller leda projekt som berör fler än en avdelning, eller projekt i externa forum. Presentation av UG på samtliga avdelnings APT UG representeras av samtliga avdelningar. Gemensam PowerPoint togs fram som respektive gruppmedlem presenterade på sin avdelnings APT, i syfte att informera om UG på likartat vis med samma information. Inventering av projekt inom RSNV Ett försök att inventera och identifiera alla projekt som RSNV är inblandade i och har genomfört. Svårighet att avgränsa vilka projekt som ska räknas, då mycket arbete benämns som projekt men inte är det i praktiken. I dagsläget är cirka projekt pågående. I bilaga 1 ser ni vilka projekt detta avser. Yttrande kring Etapp 2 Utifrån den information som inkom till UG skrev gruppen ett yttrande om att det förelåg anledning att vidare undersöka om det förekom ett faktiskt behov av åtgärder i processen, hur dessa behov såg ut och vilka möjligheter organisationen hade att tillfredsställa dessa. Efter samtal med berörda parter kom en uppdragsbeskrivning till. Värdering av referensgruppsdeltagande i Brandforskprojekt Förbundet är en del av och medfinansierar Brandforsk. Detta gör att förfrågningar om att delta i projekt i deras regi kommer löpande. Under hösten har de förfrågningar som har inkommit, värderats och förbundet deltar nu i ett Brandforsk finansierat projekt: Lärdomar från bostadsbränder samt ett MSB projekt i samma ämne. Uppstart pilotprojekt utåtriktad verksamhet fick UG uppgiften från ledningsgruppen att processleda pilotprojektet utåtriktad verksamhet hade UG första arbetsmötet med syfte att klargöra uppgiften och tillsammans sätta oss in i uppdraget. Deadline för uppdraget är

23 7. Måluppfyllnad Varje år producerar strategiska staben, i samarbete med alla avdelningschefer, kommande års handlingsprogram/verksamhetsplan. I HP/VP stadgas de mål som organisationen sätter upp för verksamheten för kommande år och sedan förbundsbildningen finns det ett måluppfyllningssystem som används i förbundets mätning av måluppfyllnaden. Syftet med avsnittet är att se hur RSNV presterar i relation till sin måluppfyllnad. 7.1 Mål och måluppföljning Verksamheten styrs av de nationella målen enligt lag om skydd mot olyckor som anger ramverket för verksamheten. Direktionen har i årets verksamhetsplan/handlingsprogram antagit övergripande mål som har bäring mot de nationella målen inom både det förebyggande, operativa och ekonomiska området. De politiska verksamhetsmålen ger en inriktning om vad förbundet ska arbeta med och verksamheterna har i linje med detta antagit detaljerade uppföljnings- och mätbara mål som beskriver hur detta ska genomföras. Räddningstjänsten Skåne Nordväst har utarbetat en ny modell för att mäta måluppfyllelsen. Modellen bygger på att underliggande verksamhetsmål i respektive delområde genererar ett utfall till den politiska nivån enligt modellen nedan. Förbundet har beslutat att målen ska ha ett linjärt förhållande där måluppfyllelsen värderas likvärdigt. Detta eftersom alla mål i verksamheten ska vara av sådan relevans att de är likvärdigt värderade. Vid årsbokslutet har målmodellen använts för att spegla måluppfyllelse för verksamhetsåret 2015 för förbundet. Under 2016 kommer målmodellen även att användas vid tertialrapporterna. I HP/VP kan förbundets exakta målvärden avläsas, nedan redovisas endast hur förbundet presenterar i förhållande till dessa. Verksamhetsplan och handlingsprogram Nationella mål Politisk målsättning Övergripande verksamhetsmål Före insats verksamhetsmål Under insats verksamhetsmål Efter insats verksamhetsmål Stödverksamheten verksamhetsmål M1 M2 M3 M4 M1 M2 M3 M4 M1 M2 M3 M4 M1 M2 M3 M4 7.2 Utfall verksamhetsår Politiska inriktningsmålen Räddningstjänsten Skåne Nordväst ska växa och fler medlemskommuner ska ansluta sig En effektivare räddningstjänst som fokuserar på det förebyggande arbetet Förbundet ska kunna möta framtidens utmaningar En attraktiv arbetsgivare som speglar samhället En räddningstjänst och ett varumärke som medborgaren och medarbetarna kan vara stolta över Ett modernt förbund som i samverkan arbetar för en ökad trygghet för medborgarna Förbundet ska arbeta för att miljöbelastningen är så låg som möjligt inom vårt verksamhetsområde Förebyggandemål Det har varit förändrade förutsättningar beroende på den stora flyktingströmmen som medfört en omprioritering hos båda parter. Detta har medfört att informationsträffar inom SFI-verksamheten har inte utförts med samma bredd som planerat. SFI ingår i en prioriterad målgrupp i pågående kommunikationsplanering och kommer startas upp under I övrigt är samtliga mål uppfyllda. 23