KONSTVETENSKAP I: Visuella studier, KV1420, VT2015 [ ]

Transkript

1 1 BILD, HISTORIA, TOLKNING 4 Tis 20/ Titel/rubrik Föreläsare Abstract Kurslitteratur (kapitel/sidor) Introduktion, Alexandra Kursintroduktion. Svensson Thorsman Tis 20/ Ons 21/1 Tors 22/1 Fre 23/ Visuella studier: Analysera, historisera, granska Studiebesök: Samtidens visuella kultur Studiebesök: Samtidens visuella kultur Jacob Kimvall Delkursens första föreläsning syftar både till att ge en introduktion till kursen och, mer specifikt, till den första delkursen, Bild, historia tolkning. Vi samlas i Stockholms city för att gemensamt undersöka och diskutera visuella uttryck i stadsrummet som offentlig konst, gatukonst, reklam, information, skyltfönster eller en aktuell utställning. Vi samlas i Stockholms city för att gemensamt undersöka och diskutera visuella uttryck i stadsrummet som offentlig konst, gatukonst, reklam, information, skyltfönster eller en aktuell utställning. Hur fungerar bilder? Hans Hayden Om olika former av bilder och bildbruk. Här introduceras ett antal olika typer av bilder, olika slags situationer där bilder uppträder och används, samt olika sätt att förstå och tolka bilder i relation till deras sammanhang. Manghani (Introduction) Rekommenderad läsning: Sturken & Cartwright (1) Grupp 1:10-12 Grupp 2: DSV 1:10-12 DSV 2: Manghani (4) 5 Tis 27/ Bildtolkningens historia En introduktion till olika metoder för bildtolkning från 1800-talet till idag. Eriksson samt analysexempel på Mondo. Tis 27/ Bilder och tecken Karolina Uggla Om bilder och tecken. Från semiotiska grundbegrepp till visuell retorik. Hatt & Klonk (10), Manghani (1) Ons 28/ Postkoloniala perspektiv Mårten Snickare Den västerländska kolonialismen har präglat både kolonisatörernas och de koloniserades livsvärldar. I föreläsningen undersöker vi hur europeiska konstnärer bidragit till att forma bilden av de utomeuropeiska Andra. Vi ser också exempel på hur konst kan fungera kritiskt, som ett motstånd mot koloniala strukturer. Hatt & Klonk (11)

2 6 Tis 3/ Genusperspektiv En introduktion till genusperspektiv på visuell kultur och visualitet. Lundahl 2 Tis 3/ Epokföreläsning: 1700-talet Sonya Petersson Tors 5/ Fre 6/ Mån 9/ Ons 11/ Tors 12/ Fre 13/ Mån 16/ Tis 17/ Seminarium: Genus- och queerteori Utifrån tre olika texter diskuterar vi på vilka könsstereotypa och heteronormativa premisser som konstens historia har skrivits och traderats inom museala sammanhang. Seminarium: Genus- och queerteori Utifrån tre olika texter diskuterar vi på vilka könsstereotypa och heteronormativa premisser som konstens historia har skrivits och traderats inom museala sammanhang. Fotografiska bilder Från fotografins uppfinnande på 1800-talet till samtidens användning av fotografi på konstfältet. Om fotografiska begrepp och bruk av fotografi i olika fält från 1800 till idag. Seminarium: Det ljusa rummet Magnus Bremmer Roland Barthes bok Det ljusa rummet är numera en klassiker. Under seminariet diskuterar vi boken samt en tolkning av den. Seminarium: Det ljusa rummet Magnus Bremmer Roland Barthes bok Det ljusa rummet är numera en klassiker. Under seminariet diskuterar vi boken samt en tolkning av den. Seende och visualitet Om begreppet visualitet, det vill säga frågan om vem som ser vad, hur och när liksom hur det är något som bör förstås i förhållande till historiska, materiella och diskursiva förändringar. Seminarium: Att tolka bilder Jacob Kimvall Inför seminariet ska studenten ha valt en bild och förberett en kortare presentation utifrån valfri analytisk ingång från delkursen. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. Seminarium: Att tolka bilder Inför seminariet ska studenten ha valt en bild och förberett en kortare presentation utifrån valfri analytisk ingång från delkursen. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. 9 Skriftlig inlämningsuppgift onsdag 18/ Nochlin, Steorn, Guerilla Girls Grupp 1: Grupp 2: Nochlin, Steorn, Guerilla Girls DSV 1: 9-11 DSV 2: Wells (1,6); Manghani (5) Barthes, Smith. Barthes, Smith. DSV 1: DSV 2: Manghani (s ) DSV 1: 9-11 DSV 2: Examinarande lärare:, Jacob Kimvall

3 3 EXPONERINGSFORMER 8 Tors 19/ Exponeringsformer Delkursens första föreläsning syftar till att ge en introduktion till olika exponeringsformer. Whitehead Tors 19/ Det offentliga konstmuseet och dess historia Charlotta Krispinsson Om museirummets betydelse för exponeringen av konstverk. Samling och kanon. McClellan Fre 20/ Offentlig konst Jessica Sjöholm Skrubbe Föreläsningen ger en introduktion till olika typer av konst i offentlig miljö från 1800-tal till samtid. Fokus ligger på den offentliga konstens skiftande funktioner i skilda sociala och politiska sammanhang. Sjöholm Skrubbe (2002), Sjöholm Skrubbe (2008) Fre 20/ Tis 24/ Museet är ett europeiskt fenomen med rötter i Museerna och kolonialismen Mårten Snickare 1500-talet och det hänger på flera sätt samman med kolonialismen. På de europeiska museerna har föremål från kolonier och andra avlägsna platser ställts ut. Där har berättelser konstruerats om världen och Europas roll i den. Seminarium: I den vita kuben Sara Callahan Brian O Doherty s Inside the White Cube har diskuterats livligt sedan texterna först publicerades i tidskriften Artforum i mitten av 1970-talet. Vi läser texten och diskuterar tillsammans dess huvudteman och frågeställningar. Onsdag 25/ Studiebesök: Bonniers konsthall Sara Callahan Vilka krav ställer samtidskonsten på de rum där den visas och på oss som betraktare? Hur påverkar utställningsrummet verket och vice versa? Vid studiebesöket diskuterar vi hur konstinstitutionerna arbetar med samtidskonstens olika uttrycksformer, samt eventuella konventioner och utmaningar som finns i relation till hur samtidskonsten visas. Tors 26/ Fre 27/ Rum 409 (C-room) Seminarium: Digitala bildbruk 1 Vendela Grundell Om digitaliseringen effekter för spridningen och användningen av fotografi, om amatörer och professionella bildskapare och om förhållandet mellan det privata och offentliga. Seminarium: Digitala bildbruk 2 Vendela Grundell Vi arbetar med bilder/bildmiljöer som relaterar till teman, begrepp och problem kring digitala bildbruk. Läs Wells (7) samt välj 2-3 exempel att analysera under seminariet. 10 Mån 2/ Nätkonst - platser och praktiker Vendela Grundell Om konst som behandlar internet och utspelas, sprids och brukas där; om nätverket Clifford, Hatt &Klonk (11) O'Doherty, Sheikh Grupp 1:13-15 Grupp 2: O'Doherty Grupp 1:12-14 Grupp 2: Wells (7) Grupp 1:10-12 Grupp 2: Grupp 1:10-12 Grupp 2: Greene (introduction, 1, 3)

4 Tis 3/ E347 som medium och plattform för konst; om olika aktörer som formar nätkonstens platser och praktiker. Seminarium: Nätkonst Vendela Grundell Nätkonstens komponenter och funktioner analyseras utifrån olika online-exempel och diskuteras i relation till konstnär, betraktare och nätverk. Fre 6/ Studiebesök: Etnografiska Mårten Snickare På Etnografiska museet finns mängder av fascinerande föremål från andra kultursfärer än den västerländska. Under studiebesöket undersöker vi hur dessa föremål presenteras och vilka berättelser de bidrar till att förmedla 11 Tis 10/ Studiebesök: Design på Kulturhuset Margareta Tillberg Vi tittar på den nyöppnade utställningen "Nationalmuseum Design" på Kulturhuset Plan 4 för att diskutera vilken funktion objekten fyller och vad de berättar. Samling på plan 4. Ons 11/ Ons 11/ Tors 12/ Vad är en publik? Arkitekturens exponeringsformer Epokföreläsning:1800-talet 12 Tisdag 17/3 Studiebesök: Arkitektur- och Designcentrum Ons 18/ Anna Maria Hällgren Stina Hagelqvist Sonya Petersson Stina Hagelqvist Om åskådare, massor och publiker ur ett historiskt perspektiv. Hur har arkitektur exponerats och hur kan arkitektur förstås som en exponeringsform? Föreläsningen behandlar hur arkitektur blir del av det offentliga samtalet och involverar allt fler samtidigt som arkitektur också blir föremål för professionella intressen i tävlingar, utställningar och tidskrifter. Seminarium: Exponeringsformer Mårten Snickare Inför seminariet ska studenten ha valt ett studieobjekt och förberett en kortare presentation (5 min) om ett valt exempel och dess exponeringsform/er. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. 13 Skriftlig inlämningsuppgift fredag 20/3 kl Greene (introduction, 1, 3) Grupp 1: Grupp 2: Grupp 1:11-13 Grupp 2: Sparke, Tillberg Grupp 1: 13-14:30 Grupp 2: 15-16:30 Sturken & Cartwright (2) Litteratur TBA Litteratur TBA Grupp 1:10-12 Grupp 2: Grupp 1:9-11 Examinerande lärare: Mårten Snickare INTERMEDIALITET

5 13 Mån 23/ Tis 24/ Ons 25/ Intermedialitet Genom ett intermedialt perspektiv studeras hur olika medier utvecklats i samspel med varandra, liksom hur de inte sällan förhöjer varandra och interagerar med åskådaren. Konst, pressbild, remediering Hur och med vilka konsekvenser cirkulerar nyhetsrapporteringens bilder i olika medier? Vad händer när dagspressens bilder remedieras? Vad händer när nyhetsbilder blir till konst? Om pressbild, konst och remediering inom ramen för ett utvecklat medielandskap. Ord och bild Magnus Bremmer Om gränslinjer och kontaktytor mellan det visuella och verbala, från antiken till samtidskonsten. 5 Lund, Sturken & Cartwright (6) Andén-Papadopoulus (2003) Manghani (3) Ons 25/ Epokföreläsning: 1900-talet Fredrik Krohn Andersson Fre 27/ Mån 30/ Ons 8/ Tis 14/ OBS! Helklass Ons 15/ Fre 17/4 OBS! Helklass Seminarium: Visuella medier Under detta seminarium diskuterar vi utifrån ett antal bildexempel frågor om intermedialitet och mediekulturer, samt diskuterar texten There are no Visual Media. Från pastisch till intertextualitet Karolina Uggla Om pastisch, original, kopia med exempel från antiken till samtiden. Om begrepp som bildlån, appropriering, re-presentation, intertextualitet. Seminarium: Bild och avbild Sara Callahan Vi diskuterar och jämför två klassiska texter om relationerna mellan bild och avbildat. Studiebesök: Konstakademien Karolina Uggla Vi besöker Konstakademien som har en stor samling av kopior och elevstudier, skulptur och bild Samtiden och Barocken Mårten Snickare De senaste decennierna har barockens estetik fått förnyad aktualitet. Kritiker och teoretiker har funnit paralleller mellan samtiden och barocken i viljan att överskrida gränser mellan konstarter och medier, mellan verklighet och Exkursion till Drottningholm och en aktuell utställning Mårten Snickare illusion, mellan konstverk och betraktare. På förmiddagen studerar vi barockens gränsöverskridande estetik på Drottningholms slott. På eftermiddagen söker vi upp exempel på gränsöverskridande och intermedialitet i samtidskonsten. Mitchell Cavalli Björkman, Bjurström Crimp, Platon Snickare Snickare

6 17 Mån 20/ Tis 21/ Tors 23/ Må 27/ Tis 28/ Video som konst: att skapa en konstform Den rörliga bildens historia: Från tidig film till YouTube Malin Hedlin Hayden Nadi Tofighian Portapakkameran(1965) brukar anges som början på en ny konstform: videokonst. Men det räcker inte med en kamera, utan ett omförhandlat konstbegrepp, relationer till annan tidigare konst samt skillnader till video som inte är konst är nödvändiga att diskutera och forma en berättelse kring. Föreläsning om den rörliga bildens historia från tidig film och tidig television till dagens medieanvändning, samt om hur rörliga bilder kan användas som arkiv och för historieskrivning Rum och byggd miljö som medium Fredrik Krohn Andersson En översikt av ett antal spår som har varit viktiga inom det konstvetenskapliga ämnets studier av rum och byggda miljöer och deras teoretiska och idéhistoriska grund. Seminarium: Arkitektur som iscensättning Seminarium: Att tillämpa ett intermedialt perspektiv på konst och visuell kultur Fredrik Krohn Andersson I seminariet diskuterar vi aspekter av arkitektur utifrån Katarina Bonneviers avhandling "Behind Straight Curtains: Towards a Queer Feminist Theory of Architecture" med fokus på transformeringen av författaren Selma Lagerlöfs hem Mårbacka. Inför seminariet ska studenten ha valt ett studieobjekt och förberett en kortare presentation (5 min) där det framgår på vilket sätt studieobjektet i fråga är ett exempel på intermedialitet. Seminariet syftar till att underlätta arbetet med den skriftliga inlämningsuppgiften. 19 Skriftlig inlämningsuppgift mån 4/5 kl Belting, London, Sturken (1990) 6 Snickars & Vonderau, Uricchio Hatt & Klonk (5,6,7,10) Bonnevier Grupp 1:9-11 Examinerande lärare:

7 7 BILDBRUK 19 Tis 5/ Tors 7/ Fre 8/ Bildbruk Sonya Petersson Föreläsningen introducerar delkursens tema bildbruk och går igenom hur bildmaterial kan analyseras som en bildekologi. Dessutom studeras massmediala bilder från 1700-talet till idag som exempel på ekologiska kretslopp. Föreläsningen knyter an till examinationsuppgiften på delkursen och det examinationsförberedande seminariet. Street art, public art and public space Peter Bengtsen This lecture will discuss the way street art influences our perception and use of urban public space. In relation to this discussion, the lecture will consider the relationship between street art and public art and the different ways that these types of art function in urban public space. Humor och propaganda Elisa Rossholm Om humor som visuellt uttrycksmedel genom olika tider. Vi kommer att prata om vad humor är och vad humor gör, i skämtbild, i konst och inte minst som propaganda. Manghani (2) Bengtsen, 2013 Rekommenderad läsning (ej obligatoriskt): Bengtsen, P., The Street Art World. Lund: Almendros de Granada Press Sherry, Cohen 20 Mån 11/ , Porträtt: koder, funktioner och återbruk Sabrina Norlander Eliasson Föreläsningen diskuterar porträttets sociopolitiska och estetiska funktioner i historisk tid och genrens kris i och med fotografins genombrott. Vi lär oss vidare att identifiera citat från de historiska porträttkoderna i dagens reklambilder och film. Wells (4), West (1, 2) Ons 13/ Tis 19/ Seminarium: Porträtt Sabrina Norlander Eliasson I seminariet diskuterar vi hur politisk makt och social status kan läsas i ett porträtt och hur genuskonstruktioner kan skifta beroende på olika faktorer. Vi diskuterar vidare hur interpersonella relationer kan avläsas i porträttbilden och hur dessa relaterar till ovanstående. Reklam Sonya Petersson Om reklambildens historia och estetik särskilt i relation till konst. West (3, 4, 5, 6) Sturken&Cartwright (7), Wells (5)

8 Ons 20/ Tors 21/5 22 Tis 26/ Visuell kommunikation inom naturvetenskap och medicin Studiebesök: Hagströmerbiblioteket Landskapet som representation Eva Åhrén Eva Åhrén Karolina Uggla Vetenskapliga undersökningar präglas av visualitet och användningen av tekniker för visualiering och mediering. Föreläsningen behandlar visuell kommunikation i vetenskapsoch medicinhistorien, bilders och visualiseringsteknikers roll för utvecklingen av ny kunskap, samt visuella mediers didaktiska användning i utbildning och populärvetenskap. Under studiebesöket på Hagströmer biblioteket vid Karolinska institutet diskuteras vi visuell kommunikation inom naturvetenskap och medicin med utgångspunkt i bibliotekets bildsamling och artikeln av Martin Kemp. Om bilder av landskap och natur och det gestaltande landskapets funktion. Sturken&Cartwright (9) Kemp Grupp 1:10-12 Grupp 2:13-15 Andrews (1,6,7) 8 Tis 26/ Tors 28/ Muntlig utvärdering Seminarium: Landskapsbild och nationell identitet Victoria Rosander Karolina Uggla Om bilder av landskap och det gestaltade landskapets funktion i konstruktionen av nationella och andra förställda identiteter. Jäger 23 Må 1/ Tis 2/ Seminarium: Konstens värde Sonya Petersson Vi diskuterar utifrån en text av Bourdieu hur konstens värde produceras på kulturella fält. Närmare anvisningar publiceras på Mondo. Seminarium: Bildbruk Sonya Petersson Inför seminariet skall ni utifrån ett individuellt valt exempel och kurslitteraturen förbereda en diskussion om bildekologi. Närmare anvisningar publiceras på Mondo. Skriftlig inlämningsuppgift fre 5/6 kl Bourdieu Examinerande lärare: Sonya Petersson Lärare: Peter Bengtsen Magnus Bremmer Sara Callahan Vendela Grundell Stina Hagelqvist Hans Hayden Malin Hedlin Hayden Jacob Kimvall Charlotta Krispinsson Fredrik Krohn Andersson Sabrina Norlander Eliasson Sonya Petersson Elisa Rossholm Mårten Snickare Margareta Tillberg Nadi Tofighian Karolina Uggla Eva Åhrén