Plenarsammanträde i Strasbourg 6-9 september

Transkript

1 Plenarsammanträde i Strasbourg 6-9 september Romer Pakistan Barroso: tal om tillståndet i unionen Acta-avtalet Utvisning av romer i Europa, hjälp till översvämningsoffren i Pakistan, gränser för djurförsök, Acta-avtalet och pressfrihet i EU. Det var några av frågorna på Europaparlamentets agenda när det samlades i Strasbourg den 6-9 september. Ledamöterna debatterade också med EU-kommissionens ordförande som höll sitt första "Tillståndet i unionen"-tal och Malis president besökte parlamentet. På veckans agenda var dessutom frågan om en EU-lag för att bekämpa diskrimineringen av samkönade par, debatt om mänskliga rättigheter i Iran särskilt med tanke på fallen Sakineh och Zahra samt handelsavtalen mellan EU och Sydkorea. Här kan du läsa mer om debatter, omröstningar och aktuella händelser. SV Presstjänsten Direktoratet för medier Direktör - Presstalesman : Jaume DUCH GUILLOT Reference No.: FCS78876 Press switchboard number (32-2) /17

2 Sessionsinfo 6-9 september 2010, Strasbourg Tillståndet i unionen - debatt med Barroso. På tisdag håller EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso för första gången ett "Tillståndet i unionen"-tal inför Europaparlamentet. Debatt: Utvisning av romer i Europa. Sommarens utvisning av hundratals romer från Frankrike till Rumänien och Bulgarien har väckt oro om lagligheten i utvisningarna. På tisdag diskuterar parlamentet och EU-kommissionen om Frankrike och andra länder har brutit mot EU:s regler för fri rörlighet och mot de grundläggande rättigheterna. På onsdag antar parlamentet en resolution om frågan. Debatt: hjälp till översvämningsoffren i Pakistan. På måndag debatterar ledamöterna hur EU kan hjälpa de personer som drabbats av den humanitära kris som uppkommit efter översvämningarna i Pakistan. Nya gränser för djurförsök. Användningen av djur i vetenskapliga experiment kan snart minskas i och med en ny lag, om parlamentet röstar ja till ett avtal som parlamentets förhandlare nådde med EU-ländernas ministerråd i juli. Nationella myndigheter blir i så fall skyldiga att regelbundet inspektera uppfödare, leverantörer och användare för att se till att minska lidandet hos djuren och främja alternativa testmetoder. Malis president talar i parlamentet. Presidenten i Västafrikas största land talar till parlamentet klockan tolv på tisdag. Amadou Toumani Touré (ofta kallad ATT) väntas tala om den lyckade demokratiska övergången som landet har upplevt under de senaste 20 åren, om millenniemålen för utveckling inför FN-mötet i New York i september och om säkerhetsfrågor i Sahel-regionen. Acta-avtalet - debatt om bekämpning av varumärkesförfalskning. Parlamentet diskuterar de pågående förhandlingarna om det så kallade Acta-avtalet med EUkommissionen på tisdag. Den tionde omgången av Acta-förhandlingarna hölls i Washington augusti Acta är kort för Anti-Counterfeiting Trade Agreement, avtalet mot handel med förfalskade varor. Pressfrihet i EU åter på parlamentets agenda. Inskränkningar i yttrandefriheten och informationsfriheten samt regeringsstyrd kontroll över medierna i flera EU-länder är temat för en diskussion mellan parlamentet och EU-kommissionen på tisdag. Behövs en EU-lag för att bekämpa diskrimineringen av samkönade par?. Samkönade par, oavsett om de är gifta eller i registrerade partnerskap, stöter fortfarande på diskriminering vid arbete, studier eller resor inom EU eftersom partnern rent rättsligt inte erkänns som en familjemedlem i många EU-länder. På onsdag försöker ledamöterna få kommissionen att förklara varför den inte lagt fram några konkreta förslag inom området. Sakineh och Zahra - mänskliga rättigheter i Iran. Europaparlamentet diskuterar respekten för mänskliga rättigheter i Iran, särskild med tanke på vad som hänt Sakineh Mohammadi Ashtiani - en iransk kvinna som anklagats för äktenskapsbrott och dömts att stenas till döds - och Zahra Bahrami -en nederländsk/iransk kvinna som greps i december förra året under protester i Teheran och som hållits isolerad sen dess. Handelsavtalen mellan EU och Sydkorea - omröstning om skyddsklausul. Europaparlamentet och alla industrigrenar som kan påverkas av ökad import från Sydkorea skulle få rätt att inleda utredningar för att ta reda på om det behövs nödhandelsåtgärder enligt en "skyddsklausul" som kommer att åtfölja frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea. Parlamentet skulle särskilt övervaka situationen för den europeiska bilindustrin. Andra ärenden på dagordningen. Ett antal andra ärenden kommer också att avhandlas under nästa veckas plenarsammanträda. En del av dem finns närmare beskrivna i den engelska versionen av Sessionsinfo FCS /17

3 Tydliga matpriser Initiativbetänkande Tydligare priser Skäliga inkomster för jordbrukarna Matpriserna stiger. För konsumenterna blir livsmedel dyrare, men det är inte jordbrukarna som tjänar på de höjda priserna. Franske ledamoten José Bové kräver i en rapport större insyn i prissättningen av livsmedel. Vi talar med den gröne ledamoten inför måndagens debatt i plenum om tydliga matpriser och skäliga inkomster för jordbrukare. För konsumenterna blir maten blir dyrare, medan jordbrukarna drabbas av låga priser. Stora livsmedelskedjor anklagas för att öka ut marginalen. Hur ser det ut? Det är en svår situation. När produktionspriserna sjunker ser konsumenterna ingen skillnad. Men de drabbas när spekulation leder till ökade livsmedelspriser. Enligt kommissionen har jordbrukets andel i tillväxten av förädlingsvärdet inom livsmedelsförsörjningskedjan sedan 1995 sjunkit från 31 procent till 20 procent. Den andel som jordbrukarna får tillbaka minskar, jämfört med en konstant ökning av bearbetningsföretagens och detaljisternas vinster. Vilka konkreta förslag finns i rapporten? För det första måste vi ta itu med spekulationen i livsmedelsprodukter. Marknaderna måste fungera utifrån hur lagren verkligen ser ut och aktuella behov, och inte genom den typ av spekulation som sker nu. För det andra krävs en verklig översyn av produktionskostnader. Vi kan inte acceptera att betalningen till jordbrukarna är mindre än deras produktionskostnader. För det tredje måste vi ha strikta regler som hindrar utnyttjande av köparmakt. I många länder vill konsumentorganisationer och producenter ha större insyn. Till sist måste vi stärka producentorganisationernas makt i förhandlingarna mellan jordbrukare, bearbetningsföretag och distributörer. Livsmedelsförlusterna i hela kedjan uppgår till 30 procent procent av livsmedelskedjan slösas bort. Det är oacceptabelt. Det finns många människor i Europa som inte äter sig mätta. Livsmedelsförsörjningskedjorna måste bli kortare, direktförsäljning främjas och producenter och konsumenter måste föras närmare varandra. Är du nöjd med rapportens innehåll? Jag är mycket nöjd eftersom vi har kunnat göra ett grundligt jobb och vi har fått in olika synpunkter. Omröstningen [28 juni] i jordbruksutskottet gick väldigt bra, förslaget fick stöd av hela utskottet. Nu måste vi se hur det går i plenum. Jag har intrycket att industrin och de stora detaljhandelskedjorna har lobbat för att få bort vissa för dem känsliga delar. Livsmedelspriser Priserna på livsmedel har ökat med 3,3 % årligen sedan 1996 Jordbrukarnas del av priset har ökat 2,1 % Jordbrukarnas medelinkomst minskade med 12,1 % FCS /17

4 Utvisning av romer i Frankrike: Europaparlamentet efterlyser EU-åtgärder Tisdag 15.00: Debatt om romernas situation i Europa Resolution omröstning torsdag Onsdag: Muntlig fråga om fri rörlighet för arbetstagare tillfälliga begränsningar för rumäner och bulgarer på EU:s arbetsmarknad I en debatt om situationen för romerna, underströk ledamöter från EPP-gruppen behovet av starkare EU-åtgärder för integration av romer, medan talare från grupperna S&D, ALDE, De gröna/efa och GUE/NGL fördömde de åtgärder som vidtagits av den franska regeringen som diskriminerande och i strid med EU-lag. EU:s medborgarrättskommissionär Viviane Reding lovade att undersöka om Frankrikes åtgärder är lagliga. Belgiens statssekreterare för EU-frågor, Olivier Chastel, representerade ministerrådet och bekräftade att rådet står bakom "fördragens värderingar och principer" och "respekten för rättsstatsprincipen, inbegripet rättigheter för minoriteter". Han påminde att det är upp till alla medlemsstater att stödja integrationen av romerna. - Det måste finnas fri rörlighet, och romerna får inte bli offer för diskriminering. Kommissionären för rättvisa och grundläggande rättigheter, Viviane Reding, sade att "medlemsstaterna ansvarar för allmän ordning och för att garantera säkerheten" för sina medborgare, men alla åtgärder bör vara proportionerliga. Hon konstaterade att de franska myndigheterna försäkrat att de inte diskriminerar romer. Kommissionens uppgift, sa hon, är att "kontrollera om det som har sagts återspeglar verkligheten på fältet", fortsatte hon: - Hittills har vi identifierat ett antal frågor där de franska myndigheterna kommer att behöva lämna kompletterande information. Livia Járóka (EPP, HU) påminde om att beslut om utvisningar endast bör ske "från fall till fall". Hon betonade att "inga ska utvisas bara för att de är romer" och sa att kollektiva utvisningar visserligen "kan vara motbjudande", men att bristen på åtgärder för att lindra fattigdom och social utslagning är lika motbjudande. Hon efterfrågade en gemensam europeisk strategi för att integrera romer. Hannes Swoboda (S&D, AT) uttryckte sin besvikelse över kommissionens "otydliga svar". - Det är en skandal,. Jag vill veta om de franska myndigheterna har kränkt europeisk lag eller inte, sade han och tillade att det kan finnas andra länder, "kanske Italien eller Ungern", som planerar att gå i Frankrikes fotspår. Renate Weber (ALDE, RO) menade att Frankrike "använder tricks" genom att ge romer pengar om de lämnar landet: - De kallar det frivilligt återvändande... men det är en tydlig överträdelse av europeisk och internationell lagstiftning. Hon uppmanade kommissionen att visa att den verkligen försvarar EU:s principer. Hélène Flautre (Gröna/EFA, FR) frågade om kommissionär Reding, efter flera möten i frågan, fortfarande inte hade någon klar åsikt i frågan. Hon undrade om kommissionären behövde extra experter och bevis för att dra slutsatsen att situationen är oacceptabel. - Sluta vägra att ta ert ansvar! sa hon. Timothy Kirkhope (ECR, UK) uppmanade sina kollegor att vänta tills kommissionen analyserat situationen färdigt FCS /17

5 - Först då kan vi fatta ett välgrundat beslut baserat på alla fakta och avgöra hur vi ska fokusera på bättre integrering av romer, snarare än att redan nu, i rent förebyggande syfte, fördöma en annan medlemsstat. Han sa också att Europa inte får "återuppliva spöken från tidigare nationalismer". Cornelia Ernst (GUE/NGL, DE) sa: - Sarkozy bryter mot EU-lagstiftningen, mot den fria rörligheten för personer och mot stadgan om de grundläggande rättigheterna. Jag skulle vilja se ett stopp för dessa deportationer. Hon tog också upp fall i Österrike, Tyskland och Italien. - Vi måste kämpa mot detta i parlamentet, avslutade hon. - Allt detta är svepskäl, sade Mario Borghezio (EFD, IT),. - Det visar att Rumänien och Bulgarien inte har löst problemet där hemma. Han betonade att även romer "bör lyda lagen": - EU-medborgarna är också offer för deras brott och skulle inte vilja ha romer som granne, sa han. - Vi måste ha mod att säga detta. På torsdag väntas parlamentet anta en resolution om frågan FCS /17

6 Plenarsessionens öppnande: Sessionen börjar med debatt om dödsstraff i Iran När parlamentets talman öppnade veckans Strasbourg-sammanträde tog han upp fallet med iranska Sakineh Mohhammadi Ashtiani, som dömts att stenas till döds i Iran. Han tog upp att hon även dömts till 99 piskrapp efter det att europeiska medier rapporterat om fallet och uppmanade de iranska myndigheterna att ompröva fallet på ett öppet och rättvist sätt. Han upprepade Europaparlamentets motstånd mot dödsstraff, oavsett omständighet. I och med fallets brådskande natur flyttades parlamentets debatt om fallet från torsdag till måndag kväll (cirka klockan 19.50) och omröstningen flyttades till onsdag. En omröstning om den litauiske liberale ledamoten Viktor Uspaskich lades till tisdagens omröstningslista. Slutligen protesterade ett antal ledamöter mot talmanskonferensens (partigruppernas ledares) beslut att bestraffa de ledamöter som inte närvarar vid tisdagsmorgonens debatt om "Unionens tillstånd" med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Jerzy Buzek betonade hur viktig debatten är i och med de nya ansvarsområden parlamentet fått genom Lissabonfördraget. Han konstaterade att inga andra möten är planerade parallellt med debatten och uppmanade alla ledamöter att närvara. Jerzy Buzek meddelade vidare att presidiet (talmannen och vice talmännen) ska diskutera frågan en gång till på måndagskvällen och då fatta ett slutligt beslut FCS /17

7 Bättre skydd mot falska euromynt Focus Gemensamt system för äkthetskontroll Omröstning tisdag Parlamentet ska ta ställning till ett förslag om ett gemensamt kontrollsystem för att stoppa falska och trasiga euromynt. För tillfället har bankerna i eurozonens 16 länder olika system för äkthetskontroll, vilket leder till skillnader i EU för skydd av valutan. Under 2009 togs mer än falska euromynt ur cirkulation. Det är en minskning med 12 procent från året innan. Det mynt som är populärast bland förfalskarna är 2-euromyntet. 15 miljarder euromynt ( 2, 1 och 50 cent) är i cirkulation, ungefär 1 av är falsk. Till skillnad från sedlarna är euromynten ett nationellt ansvar och inte ECB:s. Det är banker och andra institut som har betalningstjänster skyldighet att se till att euromynt som åter sätts i omlopp går igenom en äkthetskontroll. Falska mynt ska tas ur cirkulation. På tisdag röstar parlamentet om ett förslag att införa ett gemensamt system för kontroll att euromynten inte är falska eller trasiga. Bulgariske grupplösa ledamoten Slavi Binev, som ansvarar för frågan i parlamentet, förslår dessutom att kontrollen ska genomföras med hjälp av myntsorteringsmaskiner och ordentligt och tillräcklig personal. Eftersom äkthetskontrollen innebär extra kostnader föreslås en hanteringsavgift FCS /17

8 Debatt om dagens och framtidens EU Focus Tillståndet i unionen - debatt med Barroso EU:s utveckling och framtida prioriteringar EU klarade av krisen bra, men nu gäller det att blicka framåt. Det sa kommissionens ordförande José Manuel Barroso i sitt första tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet idag, den 7 september. Barroso identifierade fem stora utmaningar: den ekonomiska krisen, sysselsättning, att bygga ett område för frihet, rättvisa och säkerhet, budgetöversynen samt EU:s plats på den internationella arenan. Ledamöterna sa att EU måste höja sina ambitioner, och flera talare, liksom Barroso var kritiska till behandlingen av den romska minoriteten. - Vi kommer att komplettera den monetära unionen med en verklig ekonomisk union, sa Barroso när han talade om utmaningen att reda ut den ekonomiska krisen och ekonomisk styrning. - En skuldsatt generation blir en ohållbar nation. Därefter talade Barroso om hur tillväxt och sysselsättning ska återskapas genom att skynda på reformagendan Europa Exempelvis kommer kommissionen senare i år att föreslå en europeisk platsbank, främja 3 miljoner "gröna arbetstillfällen" senast 2020, verka för minskad byråkrati som ska leda till besparingar på 38 miljoner och se till att det blir ett genombrott i patentfrågan. Ytterligare en utmaning är att bygga ett område med frihet, rättvisa och säkerhet, sa Barroso och tog bland annat upp frågan om asyl och invandring. - Vi kommer att bekämpa utnyttjande av illegala invandrare i Europa och vid våra gränser. Barroso sa att det inte finns någon plats för rasism och xenofobi i Europa: - Jag vill här framföra en kraftfull vädjan att vi inte ska återuppväcka de mörka krafterna ur Europas förflutna. Nästa månad kommer kommissionen att presentera sina första idéer för budgetöversynen. Bland annat vill Barroso se en tioårig ram (stället för sju), emission av obligation för investering i EU-projekt och ta itu med frågan om egna resurser. Slutligen betonade José Manuel Barroso att EU måste öka vårt inflytande på den globala arenan. - Om vi inte agerar gemensamt kommer Europa inte att utgöra en kraftfull aktör i världen, och våra partner kommer att gå vidare utan oss: utan EU och dess medlemsstater. Barroso vill göra ett åtagande på ytterligare 1 miljard euro för millennieutvecklingsmålen samt bygga upp en verklig europeisk krishanteringskapacitet. För EPP-gruppen sa Joseph Daul att tabun om en EU-skatt måste brytas, utan att öka skattebördan, för bättre finansiering av EU-politiken och användning av skattebetalarnas pengar. Daul insisterade också på att det krävs ytterligare investeringar i forskning och innovation, och i ekonomi och för att minska ojämlikheter. Martin Schultz för S&D-gruppen kritiserade Barrosos tal för att inte ta upp det aktuella tillståndet i unionen och undrade om någon lägger märke till kommissionens förslag. - Tillståndet i unionen är inte gott. Du och din kommission har inte tagit upp rollerna fördragen ger. Schulz fördömde vad han beskrev som en "häxjakt" mot romerna FCS /17

9 Guy Verhofstadt för ALDE-gruppen sa att förra årets problem var stora men enigheten var liten, och pekade på Greklands problem. Han sa att det behövs verkligt ekonomiskt styre liksom att "avsluta" svaret på krisen med konkreta åtgärder, exempelvis handeln med derivat. För de Gröna frågade Daniel Cohn-Bendit om EU är på väg mot ett mellanstatligt Europa eller en gemenskap. Men hänvisning till frågan om romer sa den franske ledamoten att skydd av minoriteter inte ska innebära en påtvingning av majoritetens vilja. Mihal Tomasz Kaminski för ECR-gruppen ville ha en bättre balans mellan gemenskap och mellanstatlighet i Europa. Lother Bisky för GUE/NGL-gruppen sa att miljoner har spenderats för att rädda banker istället för att hjälpa utsatta i samhället eller stödja utbildning. Även Bisky fördömde behandlingen av romer. Nigel Farage EFD kritiserade Barrosos tal för att helt och hållet ignorera tillståndet i unionen och sa att fler politikområden minskar folkets stöd för EU FCS /17

10 Ledamöterna fördömer dödsdomen mot iranska Sakineh Mohammadi Ashtiani Mänskliga rättigheter i Iran EP fördömer dödsdomen mot Sakineh Uppmanar Iran att ompröva fallet Zahra Europaparlamentet fördömde idag dödsdomen mot iranska Sakineh Mohammadi Ashtiani. Alla politiska grupper var eniga om att, oavsett de faktiska omständigheterna, ett dödsstraff genom stening aldrig kan försvaras eller accepteras. De uppmanar de iranska myndigheterna att upphäva domen mot henne och att inleda en grundlig omprövning av hennes fall. Ledamöterna uppmanar också den iranska regeringen att ompröva fallet med Zahra Bahrami, en iransk-nederländsk medborgare, att omedelbart ge henne tillgång till advokat och konsulärt bistånd och frige henne eller garantera henne en korrekt process. Ledamöterna kräver vidare att den planerade avrättningen av Ebrahim Hamidi, en 18-åring som anklagas för sodomi, stoppas. Stoppa stening och avkriminalisera äktenskapsbrott och homosexualitet Parlamentet uppmanar Iran att "införa lagstiftning som förbjuder den grymma och omänskliga metoden med stening". Iran tillhör fortfarande den grupp av mycket få länder, tillsammans med Afghanistan, Somalia, Saudiarabien, Sudan och Nigeria, som fortfarande praktiserar stening. Iran bör också, anser ledamöterna, införa ett moratorium för avrättningar i avvaktan på att dödsstraffet avskaffas, avkriminalisera "äktenskapsbrott" samt sexuella förbindelser mellan samtyckande vuxna. Frige alla människorättsaktivister i Iran De iranska myndigheterna bör omedelbart frige alla personer som fängslats enbart till följd av att de deltagit i fredliga protester och velat utöva sin grundläggande mänskliga rätt till yttrandefrihet. Europaparlamentet upprepar särskilt sitt krav på att de sju bahailedarna ska friges. Ledamöterna nämner det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR) som ett sätt för EU att försvara iranska människorättsaktivisterna. Europaparlamentet vill också att den nuvarande listan över individer och organisationer som omfattas av EU:s reseförbud och frysta tillgångar ska utvidgas med dem som bär ansvaret för brott mot de mänskliga rättigheterna, förtryck och inskränkning av friheten i Iran. Resolutionen antogs med en mycket stor majoritet av kammaren; med 658 röster för, 1 emot och 22 nedlagda röster. Bakgrund Sakineh Mohammadi-Ashtiani är anklagad för att ha haft två intima förbindelser utanför äktenskapet efter att hennes man avlidit och dömdes 2006 i Iran till 99 piskrapp som verkställdes samma år. Hon har även anklagats för medbrottslighet vid mordet på sin man, men frikändes och anklagades därefter för äktenskapsbrott och dömdes till döden genom stening Zahra Bahrami, som rest till Iran för att besöka sin familj, greps till följd av protesterna i Achoura den 27 december 2009 och tvingades att i tv bekänna anklagelserna mot henne. Varken internationella människorättsorganisationer eller nederländska myndigheterna har fått besöka Zahra Bahrami. Den 18-åriga Ebrahim Hammadi dömdes till döden i augusti 2010, anklagad för sodomi när han bara var 16 år gammal, efter ett erkännande som han hävdar framkom under tortyr FCS /17

11 Diskriminering mot samkönade par begränsar fri rörlighet Muntliga frågor till kommissionen Diskriminering mot par i samkönade äktenskap eller civila partnerskap Ömsesidigt erkännande av äktenskap och civila partnerskap som ingåtts mellan personer av samma kön 7 september Samkönade par, oavsett om de är gifta eller i registrerade partnerskap, stöter fortfarande på diskriminering vid arbete, studier eller resor inom EU eftersom partnern rent rättsligt inte erkänns som en familjemedlem i många EU-länder. I tisdags bad ledamöterna kommissionen att förklara varför den inte lagt fram några konkreta förslag inom området. Debatten hölls utifrån tre muntliga frågor om: diskriminering mot samkönade par som är gifta eller i registrerade partnerskap, ömsesidigt erkännande av äktenskap och civila partnerskap mellan samkönade par samt diskriminering mot samkönade par och fri rörlighet. Fria rörligheten begränsas Cornelis de Jong (GUE/NGL) sa att han registrerade partnerskap med sin partner för21 år sedan i Nederländerna: - Men om vi exempelvis reser till Polen så erkänns inte längre vårt partnerskap. När vi använder vår rätt till fri rörlighet inom EU förlorar vi en rad andra rättigheter. Brittiske ledamoten Michael Cashman (S&D) lever sedan 27 år i ett samkönat registrerat partnerskap: - Skulle jag råka ut för en olycka på en semesterresa i Italien då skulle inte ens min partner ha den grundläggande rättigheten att bestämma om jag ska få en livsuppehållande maskin eller inte. Rättigheter i ett land ska respekteras i ett annat. Sophia In't Veld holländsk ledamot från ALDE-gruppen konstaterade att alla EU-medborgare ska ha samma rättigheter. Det är inte upp till EU eller en regering att bedöma ett privat förhållande. - Det minsta vi kan göra i EU är att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande. Vi gör det för sylt, vin och öl. Varför skulle vi inte göra det för äktenskap och för partnerskap? "Gå försiktigt fram" EU:s kommissionär Viviane Reding med ansvar för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap sa att rättigheter i ett land också ska kunna följa med vid flytt till ett nytt medlemsland. Men hon tillade att vi måste gå försiktigt fram och se till att ovilliga medlemsstater som strävar emot accepterar de allmänna reglerna. Italienske ledamoten Salvtore Iacolino (EPP) sa att man måste respektera grundläggande rättigheter - eftersom vi talar om en privatsfär. Men han ville inte bortse från ett familjekoncept "med en man, en kvinna som skaffar barn till skillnad från en annan modell som vi självklart tar hänsyn till men normalt inte hänvisar till i EU". - Vi talar inte om att tvinga på medlemsstaterna något, utan det handlar om tolerans, sa Monika Flašíková Beňová (S&D) från Slovakien. Brittiska Sarah Ludford (ALDE) sa att EU har en lång rad rättighet men att implementeringen i praktiken i medlemsstaterna lämnar mycket övrigt att önska. Tolerans Österrikiska Ulrike Lunacek från De Gröna var skeptisk till kommissionens strategi om att gå tillväga stegvist. - I alla EU:s länder har medborgarna kommit långt mycket längre än regeringarna FCS /17

12 Szymański Konrad (ECR) Polen tyckte inte att det handlar om diskriminering. Vissa länder erkänner inte samkönade par - och har rätt att fortsätta att göra så. Eva-Britt Svensson (GUE/NGL) från Sverige frågade Reding: - Är det inte också hög tid att kommissionen ser till att diskriminering av personer i samkönade äktenskap och civila partnerskap upphör? Viviane Reding sa sammanfattningsvis att lagen är tydlig. Om man lever i ett lagligt erkänt samkönat partnerskap eller äktenskap i land A då har man en grundläggande rättighet att ta med sig denna status och sin partners status till land B. Se inspelning av debatten via länken nedan FCS /17

13 Frankrike och andra länder måste omedelbart avbryta avvisningar av romer Europaparlamentet uttryckte "djup oro" över de åtgärder som vidtagits av franska och andra myndigheterna. Ledamöterna betonar att massutvisningar bryter mot EU: s lagstiftning eftersom de innebär diskriminering på grund av ras. I en resolution som antogs idag, uppmanar ledamöterna också politiker att undvika "provocerande retorik" samtidigt som de kritiserar rådets och kommissionens bristande engagemang i frågan. - Resolutionen antogs med 337 ja-röster mot 245 nej-röster och 51 nedlagda röster - Politiker bör undvika provocerande och diskriminerande retorik - Parlamentet beklagar EU-kommissionens "sena och begränsade reaktioner" En resolution som lagts fram av grupperna S&D, ALDE, De gröna/efa och GUE/ NGL uppmanar Frankrike att "omedelbart upphöra med all utvisningar". Ledamöterna säger också att det olagligt att ta fingeravtryck av de utvisade romerna och att detta strider mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Ledamöterna är djupt oroade över den "hätska och öppet diskriminerande retorik som har präglat den politiska debatten i samband med återsändandet av romerna och som skapar grogrund för rasistiska uttalanden och handlingar från högerextremistiska grupper". Parlamentet uppmanar därför beslutsfattarna att "ta sitt ansvar och ta avstånd från alla uttalanden som kopplar samman minoriteter och invandrare med kriminalitet och frammanar diskriminerande stereotyper". EU:s lagstiftning om fri rörlighet föreskriver att bristande ekonomiska resurser "inte under några omständigheter berättigar automatisk utvisning av EU-medborgare". Begränsningar av den fria rörligheten "måste grunda sig på de berörda personernas eget beteende och inte på allmänna överväganden för förebyggande åtgärder eller på etniskt eller nationellt ursprung." Dessutom, påminner parlamentet, måste beslut om utvisning bedömas och fattas från fall till fall, med beaktande av personliga omständigheter och rättssäkerhetsgarantier, och tillgång till domstolsprövning måste säkerställas. En fullständig analys av situationen i Frankrike och andra medlemsstater krävs Parlamentet beklagar också EU-kommissionens "sena och begränsade reaktion", trots kommissionens egenskap av fördragens väktare, i fråga om behovet av att kontrollera att medlemsstaternas åtgärder överensstämmer med EU:s lagstiftning. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att "inte vika från de värderingar och principer som är inskrivna i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i fördragen och att snabbt göra en fullständig analys av situationen i Frankrike och i alla medlemsstater". Romska toppmötet i april: endast tre ministrar deltog Europaparlamentet beklagar djupt den brist på politisk vilja som medlemsstaterna visade vid det andra toppmötet för romer, i vilket endast tre ministrar deltog. Parlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har svarat på parlamentets uppmaning att ta fram en europeisk strategi för romer. Ledamöterna anser också att romernas situation i Europa på intet sätt får påverka Bulgarien och Rumäniens framtida anslutning till Schengenområdet och inte heller får medborgarna i dessa länder påverkas FCS /17

14 Ny EU-lag kan minska antalet djurförsök Focus Antalet vetenskapliga djurförsök väntas snart minska i och med en ny EU-lag som Europaparlamentet antog på onsdagen. Lagen syftar till att balansera behovet av ökat djurskydd mot behovet av mer forskning om allvarliga sjukdomar. Onsdagens omröstning följer på en överenskommelse med EU-ländernas ministerråd och i och med omröstningen är lagen slutligt antagen. EU-länderna får nu två år på sig att leva upp till de nya reglerna. Målet med lagen är att minska antalet djur som används i vetenskaplig forskning utan att för den skull sätta käppar i hjulet för forskningen. - Om ni vill skydda djur, se till att ny röstar ja till den här lagen, sa den tyska kristdemokraten Elisabeth Jeggle, som lett arbetet med lagen i parlamentet, under debatten strax innan omröstningen. I och med den nya lagen blir nationella myndigheter skyldiga att utvärdera djurskyddseffekterna av varje experiment som genomförs, med syfte att främja alternativa testmetoder och minska lidandet för djuren. Lagen stramar också upp reglerna för att använda primater i vetenskapliga experiment. Större ansträngningar behövs för att hitta alternativa metoder Alla EU-länder måste se till att alternativa metoder alltid används i de fall där de kan ersätta djurtester. Lagen kräver också att tillstånd till djurförsök enbart ska ges i de fall där avlivningsmetoderna orsakar minsta möjliga smärta och lidande, samtidigt som en hög vetenskaplig kvalitet måste bibehållas. Användning av djur i vetenskapliga experiment ska tillåtas för grundforskning och för forskning om, bland annat, sjukdomar hos människor, djur eller växter, läkemedelstester, forskning som syftar till artens överlevnad samt högre utbildning och rättsmedicinska undersökningar. Särskilda skyddsbestämmelser har också införts för att låta nationella myndigheter göra undantag från vissa bestämmelser i lagstiftningen och för att kunna reagera på nödsituationer. Sådana undantag ska bara få ske om det finns vetenskapligt godtagbara skäl och efter att kommissionen först har meddelats och de andra EU-länderna godkänt det. Färre djurförsök med primater utan att äventyra den medicinska forskningen Det föreslagna förbudet mot att använda människoapor såsom schimpanser, dvärgschimpanser, gorillor och orangutanger för vetenskapliga tester stöds rent allmänt av den nya lagtexten. Men för att inte hindra den europeiska forskningen om neurodegenerativa sjukdomar (som exempelvis Alzheimers) tillåts vissa försök på primater så länge det finns vetenskapliga belägg för att försöken verkligen är nödvändiga. Primater som kan komma i fråga för sådan försök är bland andra silkesapor och makaker. Klassifiering av testmetoder Enligt den nya lagstiftningen ska djurförsöken klassificeras i olika kategorier utifrån vilket lidande de vållar djuren (i kategorierna "terminal", "ringa svårighet", "måttlig svårighet" eller "avsevärd svårighet"). För att undvika upprepat lidande föreslog kommissionen att samma djur bara får användas i nya tester om testet innebär lidande som klassats som "upp till ringa svårighet". Ledamöterna befarade att detta skulle kunna innebära att ännu fler djur används för tester, vilket skulle motverka syftet med lagen. De beslutade därför, i samråd med de nationella regeringarna, att tillåta återanvändning av djur även efter tester av kategorin "måttlig svårighet", på villkor att en veterinär rådfrågas först. Inspektion och översynsklausul För att säkerställa att bestämmelserna genomförs, understryker ledamöterna behovet av regelbundna och effektiva kontroller av organ som utför vetenskapliga experiment med djur FCS /17

15 Varje EU-land måste se till att det årligen görs en inspektion på minst vart tredje laboratorium som använder djur. Vissa av dessa inspektioner bör vara oanmälda. Kommissionen ska ansvara för att dessa kontroller verkligen genomförs. Fem år efter det att lagen har trätt i kraft ska kommissionen utvärdera och ompröva den FCS /17

16 EU-parlamentariker oroar sig för Acta-avtalet Focus Debatt med handelskommissionär Karel De Grucht Avtal mot piratkopiering och varumärkesförfalskning Parlamentet kräver större öppenhet och skydd av grundläggande rättigheter Parlamentet diskuterade de pågående förhandlingarna om Acta-avtalet, som är ett avtal som ska bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning, i onsdags, den 8 september. Mindre än en månad innan förhandlingarna väntas vara avslutade är finns det enligt flera ledamöter fortfarande frågetecken exempelvis insyn och att privatlivet skyddas. Acta är kort för Anti-Counterfeiting Trade Agreement och handlar om att stärka skyddet för immateriella rättigheter och bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning. I förhandlingarna deltar EU, USA och nio andra länder (Australien, Kanada, Japan, Korea, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Singapore och Schweiz). Den tionde omgången av Actaförhandlingarna hölls i Washington augusti Skriftlig förklaring På torsdagen, den 9 september, hade en majoritet av ledamöterna undertecknat en skriftlig förklaring som uppmanar EU-kommissionen att göra alla dokument i de pågående Actaförhandlingarna tillgängliga för allmänheten. I förklaringen poängterar ledamöterna att förhandlingarna inte får leda till att människors integritet kränks eller att yttrandefriheten försvagas. Parlamentet kräver öppna förhandlingar Den 10 mars 2010 krävde Europaparlamentet att förhandlingarna ska vara öppna. Ledamöterna krävde att inga personliga sökningar får genomföras vid EU:s gränser och att avtalet inte inför ett så kallat "three strikes"-system, vilket innebär att internet stängs av efter en persons tredje överträdelse av upphovsrätten på internet. Parlamentet krävde också att Acta inte påverkar den globala tillgången till överkomliga och säkra läkemedel under förevändning att bekämpa varumärkesförfalskning. Inför ledamöterna sa kommissionär De Gucht i onsdags att om EU i slutändan står inför ett avtal utan extra mervärde ska deltagandet omprövas. Italienske ledamoten Niccolò Rinaldi (ALDE) var inte övertygad om Acta:s värde för EU: - 64 procent av varorna som är förfalskade kommer från Kina, som inte kommer att vara en del av Acta. Varför ska vi då skriva under? Fortfarande brist på insyn Många ledamöter vill ha större insyn i förhandlingarna och var kritiska till textens vaghet. - Jag vill upprepa att jag inte är nöjd över förhandlingarnas hemlighetsmakeri, sa Kader Arif (S&D) från Frankrike. Tyske ledamoten Jan Philipp Albrecht (De Gröna) menade att avtalet är otydligt och trodde att det slutligen en dag kommer att underminera EU:s lagstiftning. Karel De Gucht försäkrade att Europaparlamentet kommer att få tillgång till den slutliga texten innan det blir några underskrifter. Champagne och Coca-Cola Ett huvudproblem för De Gucht är erkännandet av geografiska benämningar vilket måste omfattas. Andra länder vill bara ha copyright för varumärken FCS /17

17 - Champagne måste skyddas lika mycket som Coca-Cola, sa Daniel Caspary (EPP) från Frankrike. Internet - Det handlar inte om att kontrollera resenärernas datorer och det kommer inte att leda till begränsningar av de medborgerliga rättigheterna, sa kommissionären. Trots kommissionärens försäkran var ledamöterna oroliga över att avtalets varumärkesskydd ska leda till kränkningar av privatlivet. Vad händer nu? Förhandlingsparterna möts i slutet av september i Tokyo FCS /17