Ansökan om stimulansbidrag till kommuner och landsting för en bättre vård och omsorg för äldre personer år 2011

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN p 3 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Handläggare: Barbro Hansson Ansökan om stimulansbidrag till kommuner och landsting för en bättre vård och omsorg för äldre personer år 2011 Ärendebeskrivning Ansökan om stimulansbidrag till insatser för bättre vård och omsorg för äldre personer år Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Ansökan om stimulansbidrag: Webblankett SCB, Förteckning över bifogade dokument till ansökan stimulansbidrag 2011 Information om stimulansbidrag till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer 2011, Socialstyrelsen Regeringsbeslut: Uppdrag att utbetala stimulansbidrag, Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna ansökan om stimulansbidrag för äldre personer 2011 att omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Under åren har regeringen avsatt medel för att stimulera insatser inom vård och omsorg för äldre personer. För 2011 har regeringen avsatt 282,5 Mkr. Av medlen fördelas 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen. Områden som medlen kan sökas för är läkemedelsgenomgångar, förebyggande arbete, demensvård, rehabilitering, kost och nutrition samt socialt innehåll. För området, förstärkt läkarmedverkan som utgick från och med 2010, är det möjligt att även 2011 och 2012 använda tidigare beviljade medel. För att landsting och kommuner ska kunna söka och få ta del av 2011 års medel måste vissa krav på samverkan mellan huvudmännen uppfyllas.

2 2 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Huvudmännen ska arbeta efter gemensamma program, riktlinjer eller motsvarande dokument för systematisk uppföljning av läkemedelsgenomgångar, ha samverkansavtal rutiner eller motsvarande dokument för förebyggande arbete, ha utarbetat ett gemensamt program, riktlinjer eller motsvarande dokument för demensvård i enlighet med nationella riktlinjer, ha ett samverkansavtal, rutiner eller motsvarande dokument om rehabilitering enligt Socialstyrelsens vägledning till föreskrifter om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, ha tillgång till kostkunnig personal och ha en utvecklingsplan, riktlinjer eller motsvarande dokument för sin kostverksamhet tillsammans med en plan för uppföljning och utvärdering. Erhållna medel från som inte är inbokade på projekt ska sökas enligt de nya reglerna. Vid årsskiftet 2010/2011 hade SLL tkr kvar att disponera av stimulansmedel från Samtliga medel är inbokade på projekt. De medel från som fanns kvar vid årsskiftet 2010/2011, drygt tkr kommer vara förbrukade vid årsskiftet 2011/2012. På grund av att medlen för 2010 utbetalades först i november startade de flesta av 2010 års projekt under Projekten löper ut antingen vid årsskiftet 2011/2012 eller fortsätter under Totalt har Stockholms läns landsting (SLL), inklusive TioHundra för år 2011 möjlighet att ansöka om kronor i nya medel. Av tabell nedan framgår fördelning per område av de medel som är möjliga att söka 2011.

3 3 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Område Tkr Rehabilitering Kost/nutrition Demensvård 6 529,7 Läkemedels genomgångar Förebyggande 500 hembesök Totalt ,7 Nedan följer en redovisning av om och hur Stockholms läns landsting för varje område uppfyller Socialstyrelsens villkor för att få medel samt vilka projekt som fortsätter under 2012 samt nya/kompletterade projekt. Rehabilitering: Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har tagit fram ett förslag till samverkansöverenskommelse om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering enligt SOSFS 2008:20. Förslaget har varit på remiss till länets kommuner och landstinget. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer under hösten 2011 besluta om förslaget. Länets kommuner ska även godkänna förslaget till samverkansöverenskommelse. Nya medel söks för projektet Återkommande rehabilitering som pågår som projekt under 2011 och fortsätter i projektform fram till vårdval införs för primärvårdsrehabilitering under 2012 då insatserna i återkommande rehabilitering kommer att ingå i vårdvalsuppdraget. Dessutom söks medel för Nestors projekt om förebyggande och aktiverande förhållningssätt som kommer att fortsätta under Inga nya projekt startar under Kost och nutrition Landstinget uppfyller kravet på kostkunnig personal. Inom öppenvårdsrehabilitering och på vissa geriatriska kliniker samt inom akutsjukvården finns tillgång till dietister. Dessutom finns kompetens i kost och nutritionsfrågor vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) och vid några av FoU-centra för äldre. CeFAM har tagit fram en vårdutvecklingsplan och kvalitetsindikatorer för prevention och undernäring bland patienter i hemsjukvården. Nya medel söks för CeFAMs projekt Undernäring i hemsjukvården inklusive utbildning och för samverkansprojektet med Solna projekt för kost och nutrition, där implementering av

4 4 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN samverkansrutiner kommer att ske under Inga nya projekt startar under Läkemedelsgenomgångar För att få del av stimulansbidrag är kravet att kommun och landsting ska arbeta efter ett gemensamt program, riktlinjer eller motsvarande dokument för systematisk uppföljning av läkemedelsanvändningen för äldre personer. Krav finns i Regelbok för läkarinsatser i särskilda boenden för äldre (SÄBO) att ha samverkansöverenskommelse med berörda kommuner som bland annat reglerar genomförandet av läkemedelsgenomgångar. Modell finns framtagen för uppföljning av genomförda läkemedelsgenomgångar. Ett nytt projekt planeras för stegvis implementering av denna modell. Dessutom planeras tre nya projekt inom ramen för Nestor Fou-center, ett om kartläggning av läkemedelsanvändning inom SÄBO och ett om undernäring och läkemedel i Nestors ägarkommuner samt ett om läkemedelsgenomgångar i SÄBO Haninge kommun. Förebyggande arbete I Regelboken för husläkarverksamhet finns krav på att hälsosamtal ska ske i samverkan med kommunerna och i några kommuner har sådan samverkan kommit igång. Projektet med Bromma stadsdelsförvaltning om metod för samverkan om hälsosamtal och CeFAMs projekt om utbildning och stöd till primärvården fortsätter under Inga nya projekt startar under Demensvård Stockholms läns landsting har tagit fram ett Regionalt vårdprogram demens. Minnesmottagningarna har fått ett tilläggsuppdrag i arbetet med att stärka den lokala vårdkedjan vid demenssjukdom. De ska erbjuda handledning och konsultation till primärvården och läkare inom SÄBO, stötta och ta initiativ till förbättrad vårdkedja mellan primärvård, kommun och minnesmottagning. För att öka antalet basala demensutredningar får husläkarmottagningarna en stimulansersättning. Under 2010/2011 har arbetet påbörjats tillsammans med flera kommuner med att utarbeta gemensamma program för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Nya medel söks för projekten med Nacka, Solna, Österåker, några stadsdelar i Stockholms stad, Äldrecentrum, FOU nu och Nestor FoU-center samt Demensrådet som fortsätter under Demensrådets projektledare fungerar som stöd till projekten i form av nätverksbyggare, kunskapsstöd och verkar för regional sammanhållning. Projektledarna följer projekten med frekventa kontakter och besök samt medverkar under utvärdering och eventuell implementering. Projekt om minnesmottagning i Norrtälje ingår i ansökan.

5 5 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Förstärkt läkartillgång Äldreteamen i Huddinge och Nacka samt Järfälla/Upplandsbro drivs vidare under Palliativa projekten inom SÄBO avslutas och utvärderas under Inga nya medel är avsatta inom detta område. Ekonomiska konsekvenser Några av projekten som finansierats av stimulansmedel till exempel stroketeamen och återkommande rehabilitering kommer att ingå i ordinarie budget från och med år Konsekvenser för patientsäkerhet Syftet med många av projekten inom ramen för stimulansmedel för äldre är att öka tryggheten och patientsäkerheten för äldre inom vård och omsorg. Fokus i läkemedelsprojekten kring läkemedelsgenomgångar är ökad patientsäkerhet. Flera projekt för minnessvaga har som del i sina mål att öka denna patientgrupps säkerhet. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Stimulansprojekten möjliggör en utveckling i hela länet av bland annat rehabilitering och vården vid demenssjukdom i och med att projekten genomförs i samverkan med flera av länets kommuner och stadsdelar i Stockholm samt med FoU-centra för äldre, där kommunerna är delägare och med CeFAM. Miljökonsekvenser Beslutet medför oförändrade konsekvenser för miljön. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Olle Olofsson Avdelningschef

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22 Avdelningen för närsjukvård Staben FÖRTECKNING ÖVER BIFOGADE DOKUMENT TILL ANSÖKAN STIMULANSBIDRAG (3) Diarienummer HSN Bifogade dokument till Ansökan om Stimulansbidrag äldre Vårdutvecklingsplan och kvalitetsindikatorer i Primärvården 2. Rutin vid kostbehandling av undernäring och förskrivning av kosttillägg 3. Omvårdnadsordination till biståndsbedömaren efter genomförd nutritionsbehandling 4. Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring 5. Avtal med Solna stad om projekt kring nutrition och demens 6. Projektbeskrivning: Implementering av samverkansrutiner avseende nutrition 7. Projektbeskrivning: Implementering av samverkansrutiner avseende demens (Solna stad). 8. Samverkansrutiner: Vårdkedjan för personer i ordinärt boende med demenssjukdom och stödet till anhöriga (Solna stad) 9. Överenskommelse om samverkan vårdcentraler, geriatriska kliniker och Solna stad 10. Missiv överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om riktlinjer och rutiner för samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Stockholms län enligt SOSFS 2008: Förslag till Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om riktlinjer och rutiner för samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Stockholms län enligt SOSFS 2008: Förslag till underlag för samordnad individuell plan 13. Rehabilitering och samordnad vård-/rehabplan i samverkan med kommunen 14. Övergripande Vård i Samverkan Utvecklingsplan (Nacka kommun och Stockholms läns landsting) 15. KomSam Projektplan (Nacka kommun och vårdgivare Stockholms läns landsting) 16. Demensteam Nacka Projektplan (Nacka kommun och Stockholms läns landsting) 17. Bilaga ansökan om stimulansbidrag 2011 Förebyggande arbete (Nacka kommun och Stockholms läns landsting)

23 2 (3) FÖRTECKNING ÖVER BIFOGADE DOKUMENT TILL ANSÖKAN STIMULANSBIDRAG Diarienummer HSN Checklista årlig uppföljning (Nacka kommun och Stockholms läns landsting) 19. Avtal Stimulansprojekt Nacka kommun och Stockholms läns landsting 20. Regionalt vårdprogram Demens Stockholms läns landsting 21. Tilläggsuppdrag inkl uppföljning till minnesmottagningar Stockholms läns landsting avseende stöd i den lokala vårdkedjan för demens 22. Förslag Projekt i samarbete mellan Nestor FoU-center, Stockholmsläns landsting och ägarkommuner 23. Avtal om stimulansprojekt Nestor FoU-center 24. Förslag till avtal för stimulansprojekt om vård och omsorg vid demenssjukdom eller kognitiv svikt Österåkers kommun och Stockholms läns landsting 25. Projektplan 2011 Utveckling av vård och omsorg för personer med demens sjukdom eller kognitiv svikt i Österåkers kommun och ansöka Projektplan för Demensprojekt Södermalms hemtjänst och Stockholms läns landsting 27. Avtal Demensprojekt Södermalms hemtjänst och Stockholms läns landsting 28. Samverkan kring personer med demenssjukdomar (Stockholms stad och Stockholms läns landsting) 29. Stöd till implementering nationella riktlinjer i Stockholms stad och förslag till projektplan 2012 (Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Äldrecentrum) 30. Avtal mellan Stiftelsen Äldrecentrum och Stockholms läns landsting för projekt Stöd till implementering nationella riktlinjer i Stockholms stad 31. Projektplan och beslut om projekt samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården på Kungsholmen kring vård och omsorg för demenssjuka 32. Projekt Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom, FOU nu 33. Samverkansavtal FOU nu (f d FOU norr) med berörda kommuner 34. Avtal FOU nu och Stockholms läns landsting om demensprojekt mm. 35. Projekt Minnesenheten Nynäshamn: Uppdragsbeskrivning Nynäshamns Geriatrik för minnesenheten inkl tilläggsavtal 36. Projekt Minnesmottagning i Norrtälje kommun. Projekt inom ramen för TioHundra. Ansökan och projektplan. 37. Beskrivning av TioHundraprojektet

24 3 (3) FÖRTECKNING ÖVER BIFOGADE DOKUMENT TILL ANSÖKAN STIMULANSBIDRAG Diarienummer HSN Samverkansprojekt Anhörigstöd vid demenssjukdom- Brommageriatriken, Stadsdeldelarna Bromma, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista och Hässelby-Vällingby samt Ekerö kommun. 39. Samverkansöverenskommelser med Stadsdelarna Bromma (ännu ej påskriven p g a semester), Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista och Hässelby-Vällingby samt Ekerö kommun 40. Ansökan Demensrådet som fungerar som stöd i arbetet med att implementera nationella riktlinjerna i länet. 41. Fortbildning och Kvalitetssäkring av Demensvården 2012: Ett samarbete mellan primärvården och kommunen i Stockholms län (CeFAM) 42. Beskrivning av FoU för Äldre i länet och CEFAM 43. Utdrag ur regelbok för Husläkarverksamhet i Stockholms län 2011, ang hälsosamtal, samverkan och läkemedel. 44. Uppdragsbeskrivning CeFAM, samverkan om hälsosamtal i Bromma stadsdel och överenskommelse CeFAM och Äldrecentrum ang hälsosamtal 45. Hälsosamtal 75-åringar, CeFAMs uppdrag 46. Utdrag ur Regelbok för läkarinsatser i SÄBO 47. Kvalitetsuppföljningsmodell kopplat till läkemedelsgenomgångar inom SÄBO med bilaga Modell - uppföljning av genomförda läkemedelsgenomgångar för äldre 48. Läkemedelsgenomgångar - anvisningar

25 Dnr 11132/2011 1(7) Avdelningen för Regler och tillstånd Miriam Malmqvist Socialnämnden eller motsvarande t ex stadsdelsnämnder med ansvar för vård och omsorg om äldre, Kommunstyrelsen, Landstingsstyrelsen/Regionstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting Information om stimulansbidrag till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer 2011 Socialstyrelsen ska under 2011 besluta om och fördela kronor för att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att utveckla vården och omsorgen om äldre personer. Det är ett regeringsuppdrag. 70 procent av stimulansbidraget ska fördelas till kommunerna och 30 procent till landstingen. Det framgår av bilaga 2 till regeringsbeslutet (S2010/1791/FST, ). År 2011 är sista året som kommunerna och landstingen kan söka stimulansbidrag till de sex prioriterade områdena. Syfte Regeringens syfte med stimulansbidrag till kommuner och landsting är att stödja deras arbete med att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre personer. Målet är att höja kvaliteten inom de prioriterade områdena på ett varaktigt sätt. Villkor för att få stimulansbidrag 2011 Under 2011 har kraven för att få stimulansbidrag skärpts, på uppdrag av regeringen. Under 2010 skulle kommun eller landsting ha börjat utarbeta ett gemensamt program eller avtal, men nu krävs att programmen, riktlinjerna eller dylikt är framtagna. För att bli beviljad stimulansbidrag 2011 kräver Socialstyrelsen att ni har fastställt ett gemensamt program, riktlinjer eller motsvarande dokument inom de olika prioriterade områdena skickar in programmet, riktlinjerna eller det motsvarande dokumentet eller dokumenten till Socialstyrelsen tillsammans med ansökan om stimulansbidrag skickar in en kopia på nämndprotokoll, där det framgår att den ansvarige nämnden har godkänt ansökan, till Socialstyrelsen SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org nr Plusgiro

26 SOCIALSTYRELSEN Dnr 11132/2011 2(7) tillsammans med ansökan om stimulansbidrag (Socialstyrelsen godkänner inte protokoll från utskott eller arbetsgrupp). De nya kriterierna med inskickande av program, riktlinjer eller motsvarande dokument som krävs för stimulansbidrag ska ni ha påbörjat Det innebär att ni inte behöver skicka in program, riktlinjer eller motsvarande dokument för projekt som redan är påbörjade ( ). Om ni har skickat in program, riktlinjer eller motsvarande dokument i samband med 2010 års ansökan eller redovisning ska ni göra det även i samband med årets ansökningsomgång. Program, riktlinjer, avtal eller motsvarande dokument som krävs i villkoren kan kommunen fastställa tillsammans med primärvården när det fungerar för kommunen. Nedan följer de specifika villkoren för varje prioriterat område. Villkor för stimulansbidrag för läkemedelsgenomgångar Målet med stimulansbidraget är att förbättra läkemedelsanvändningen. Det kan till exempel uppnås genom att höja kompetensen vid läkemedelsgenomgångar för äldre med flertalet komplexa sjukdomar och läkemedel. Kravet för att få del av stimulansbidraget är att kommunen och landstinget arbetar efter ett gemensamt framtaget program, riktlinjer eller motsvarande dokument för systematisk uppföljning av läkemedelsanvändningen för äldre personer. Programmet ska syfta till att öka antalet och kvaliteten på läkemedelsuppföljningar. På sikt bör landstinget och kommunen fastställa detta program och följa upp och utvärdera det. Villkor för stimulansbidrag för förebyggande arbete Målet med stimulansbidraget är att samtliga äldre över 75 år får ett förebyggande hembesök varje år. Kravet för att få del av stimulansbidraget är att kommunen och landstinget har ett samverkansavtal, rutiner eller motsvarande dokument om förebyggande arbete. Kommunen och landstinget ska tillsammans erbjuda ett antal återkommande förebyggande hembesök till de som är 75 år och äldre, och bor i ordinärt boende.

27 SOCIALSTYRELSEN Dnr 11132/2011 3(7) Villkor för stimulansbidrag för demensvård Inom demensvård kan verksamheterna till exempel använda stimulansbidrag till kompetensutveckling och utveckling av samverkan. Kravet för att få del av stimulansbidraget är att kommunen och landstinget har utarbetat ett gemensamt program, riktlinjer eller motsvarande dokument för vården och omsorgen om personer med demenssjukdom inklusive dem med begynnande symtom. Ett sådant program ska vara baserat på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvård. Villkor för stimulansbidrag för rehabilitering Inom rehabilitering kan verksamheterna till exempel använda stimulansbidrag för att utveckla samverkan mellan huvudmännen, för att utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt och för att handleda vårdoch omsorgspersonal i olika rehabiliteringsmetoder. Kravet för att få del av stimulansbidraget är att kommunen och landstinget ska ha ett samverkansavtal, rutiner eller motsvarande dokument om rehabilitering enligt Socialstyrelsens vägledning till föreskrifter om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20). Villkor för stimulansbidrag för kost och nutrition Inom kost och nutrition kan verksamheterna till exempel använda stimulansmedlen till metodutveckling för att förbättra måltiderna och måltidsmiljön, åtgärdsprogram för att motverka näringsproblem samt till bättre rutiner och tydligare ansvarsfördelning för att näringsbehovet hos personer i mycket hög ålder ska tillgodoses. Kravet för att få del av stimulansbidraget är att kommunen eller landstinget ska uppvisa en utvecklingsplan, riktlinjer eller motsvarande dokument för sin kostverksamhet tillsammans med en plan för uppföljning och utvärdering. Dessutom ska huvudmannen ha tillgång till kostkunnig expertis. Villkor för stimulansbidrag för socialt innehåll Målet med stimulansbidraget är att äldre personers sociala behov ska uppmärksammas i större utsträckning. Det är viktigt att få hjälp med att hålla kontakt med släkt och vänner, få ledsagning till aktiviteter, hjälp med att komma ut på promenad och få frisk luft samt att delta vid kulturella aktiviteter. Kravet för att få del av stimulansbidraget är att kommunen eller landstinget har fastställt ett program, riktlinjer eller motsvarande dokument

28 SOCIALSTYRELSEN Dnr 11132/2011 4(7) för utvecklingen av det sociala innehållet i äldreomsorgen. Huvudmännen ska avse att följa upp och utvärdera dessa dokument. Kommuner och landsting kan ansöka Det är endast kommuner och landsting som kan ansöka om stimulansbidraget. Enskilda företag eller organisationer som utför vård och omsorg om äldre personer på kommunens eller landstingets uppdrag behandlas på samma sätt som när kommunen respektive landstinget är utförare. Det gäller också stimulansbidraget och hur det ska användas. Den kommun eller landsting som inte själv vill delta ska som huvudman skicka in ansökan för den enskilda utförarens räkning om denna vill delta. Kommunen eller landstinget får de medel som fördelningsnyckeln för kommuner och landsting ger möjlighet till. Ansök via SCB:s insamlingssida Skicka in ansökan via Statistiska centralbyråns (SCB) insamlingssida, senast den 15 augusti Ni loggar in med de inloggningsuppgifter som SCB skickar till alla kommuner och landsting. Ansökan ska ha delgivits ansvarig nämnd. Protokoll från nämnden ska lämnas till Socialstyrelsen senast den 1 september Användning av medlen Medlen för satsningen ska användas enligt riktlinjerna och ska ses som en fortsättning på tidigare utbetalade stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg om äldre, se bifogat regeringsbeslut i bilaga 1. En del av det statliga stimulansbidraget får användas för att kompensera kommunerna för kostnader som uppstår till följd av ökade krav på dokumentation och inlämning av statistikuppgifter inom området. Beviljade medel ( ) kan användas till och med den 31 december Uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen ansvarar för uppföljning och utvärdering av den statliga resursförstärkningen av vården och omsorgen om äldre. Kommuner och landsting ska lämna det underlag som behövs för Socialstyrelsens uppföljning och utvärdering av de statliga stimulansbidragen, när Socialstyrelsen begär det.

29 SOCIALSTYRELSEN Dnr 11132/2011 5(7) Socialstyrelsen kommer att genomföra minst två uppföljningar av stimulansbidragen. Den ena uppföljningen ska bland annat innehålla ett särskilt fokus på 2010 års stimulansbidrag. Den beskriver uppnådda prestationer samt utvecklingen av kvalitén inom de prioriterade områdena. Socialstyrelsen lämnar denna uppföljning till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 juni Socialstyrelsen gör sedan en slutlig uppföljning och utvärdering med fokus på samtliga stimulansbidrag för åren Socialstyrelsen lämnar denna samlade uppföljning till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 juni Vi återkommer med mer information om dessa uppföljningar och när vi kommer att genomföra dem. Återbetalning av stimulansbidrag Kommuner och landsting som ansöker om och beviljas stimulansbidrag kan bli återbetalningsskyldiga om medlen inte används i enlighet med ansökan. Bakgrund Sedan 2007 har regeringen avsatt medel varje år för att stödja kommunernas och landstingens arbete med att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Sammanlagt har regeringen satsat cirka kronor i stimulansbidrag. Socialstyrelsens uppföljning av års stimulansbidrag visar på en positiv utveckling, som regeringen förväntar sig ska fortgå och omsättas i verksamheten även efter att stimulansbidraget har upphört. Regeringen har prioriterat sju områden för förbättringsarbete: läkartillgång, läkemedelsgenomgångar, demensvård, kost och nutrition, rehabilitering, socialt innehåll och förebyggande arbete. Från och med 2010 är sex områden prioriterade området läkartillgång ingår inte längre. En omläggning till mer prestationsbaserat statsbidrag för de sex utvecklingsområdena påbörjades genom regeringsbeslutet för stimulansmedlen Syftet är att motivera huvudmännen att komma till rätta med de problem och brister som finns i vården och omsorgen om äldre personer. Regeringen vill stimulera kreativitet och nytänkande genom tydliga mål, stärkta incitament och ett förbättrat stöd, så att huvudmännen

30 SOCIALSTYRELSEN Dnr 11132/2011 6(7) tar tillvara på den kunskap som finns om effektiva metoder och arbetssätt. Att läsa och inspireras av Redovisning av års stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer; Nationella riktlinjer vid vård och omsorg vid demenssjukdom 2010; Samverkan i re/habilitering en vägledning; En film som visar hur Malmö stad använt stimulansmedel för att höja och utveckla det sociala innehållet för personer som bor i särskilt boende; Information Frågor om stimulansbidraget kan ställas till utredaren Miriam Malmqvist, telefon: , e-post: miriam.malmqvist@socialstyrelsen.se eller Homan Amani, telefon: , e-post: homan.amani@socialstyrelsen.se Frågor om Socialstyrelsens uppföljning kan ställas till utredaren Andreas Johansson, telefon , e-postadress andreas.johansson@socialstyrelsen.se Med vänlig hälsning Miriam Malmqvist

31 SOCIALSTYRELSEN Dnr 11132/2011 7(7) Bilagor 1. Regeringsbeslut (S2010/1791/FST, S2010/3354/FST)

32 1 i l» g» REGERINGEN Socialdepartementen: SOCIALSTYRELSEN ink Regeringsbeslut Socialstyrelsen Stockholm 11:1 S2010/1791/FST (delvis) S2011/3354/FST (delvis) SOCIALSTYRELSEN ink Dnr" Handl. S E Hand!. Uppdrag att utbetala stimulansbidrag till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer 2 bilagor Regeringens beslut För år 2011 finns kronor för att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att utveckla vården och omsorgen om äldre personer. Socialstyrelsen ges i uppdrag att för 2011 besluta om och fördela kronor enligt de villkor och riktlinjer som framgår wbilaga 1. Av stimulansbidraget ska 70 procent fördelas till kommunerna och 30 procent till landstingen. Fördelning av stimulansbidraget till kommuner och landsting framgår av bilaga 2. Socialstyrelsen ges vidare i uppdrag att på nationell nivå ansvara för uppföljning och utvärdering av resultatet av de utvecklingsinsatser som kommuner och landsting genomfört med stöd av stimulansbidraget. För uppdraget får Socialstyrelsen disponera kronor för år Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, anslagspost 11. Socialstyrelsen ska lämna en slutrapport med en samlad redogörelse till Regeringskansliet (Socialdepartementet) avseende användningen av stimulansbidraget som utbetalats En särskild uppföljning ska göras för 2010 års stimulansbidrag vilken ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 juni Slutrapporten ska lämnas senast den 30 juni Medel som inte använts inom ramen för uppdraget ska återbetalas till Socialstyrelsen (utgiftsområde 9, anslag 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, anslagspost 11 Stimulansbidrag till äldreomsorg) senast den 30 juni Ärendet Regeringen har sedan 2007 årligen avsatt medel för att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Sju områden har prioriterats för förbättringsarbete: läkartillgång, läke- Postadress Telefonväxel E-post: registrator@social.ministry.se Stockholm OO Besöksadress Fredsgatan 8 Telefax

33 2 medels genomgångar, demensvård, kost och nutrition, rehabilitering, socialt innehåll och förebyggande arbete. Från och med 2010 utgick stimulansmedel till sex områden, området läkartillgång hade utgått. Socialstyrelsen har fördelat bidraget efter ansökan. 70 procent av medlen har gått till kommunerna och 30 procent till landstingen. Ett intensivt förbättringsarbete pågår i kommuner och landsting kring insatser för äldre med stöd av dessa medel. Kunskap och erfarenhet kring insatser för äldre har ökat tack vare dessa stimulansbidrag och det finns nu förutsättningar för att ta ett nästa steg. Utöver att stimulera projekt och aktiviteter finns också en önskan om att stimulera prestationer och resultat. Mot denna bakgrund har regeringen i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, Utgiftsområde 9) slagit fast att en successiv omläggning av nuvarande riktade statsbidrag till ett mer prestationsbaserat system ska ske. Genom regeringsbeslut den 25 februari 2010 (S2010/1791/ST) har omläggning till mer prestationsbaserat statsbidrag för de sex utvecklingsområdena påbörjats. År 2011 är det sista året för stimulansbidrag till de sex områdena och fördelning sker i enlighet med tidigare års fördelning. Regeringen har sedan 2007 sammanlagt satsat cirka kronor i stimulansbidrag till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer. Avsikten med stimulansbidraget har varit att uppnå varaktig höjning av kvaliteten inom de prioriterade områdena. Socialstyrelsens uppföljning av års stimulansbidrag visar på en positiv utveckling, en utveckling som regeringen förväntar sig ska fortgå och omsättas i den ordinära verksamheten även efter det att stimulansbidraget upphört. På regeringens vägnar / Maria Lårsson Karin Hellqvist

34 Kopia till Finansdepartementet/BA Finansdepartementet/KE Ekonomistyrningsverket Statskontoret Sveriges Kommuner och Landsting Pensionärernas riksorganisation Sveriges pensionärsförbund Riksförbundet pensionärs gemenskap Svenska kommunalpensionärers förbund Sveriges pensionärers riksförbund SKTF SACO Kommunal Vårdförbundet Famna Vårdföretagarna

35 1A/IAJ REGERINGEN Bilaga 1 till regeringsbeslut nr 11:1 Socialdepartementet Riktlinjer och villkor för användning av medel till vård och omsorg om äldre personer Bakgrund Re geringens syfte med stimulansbidrag till kommuner och landsting är att stödja huvudmännen i arbetet med att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre personer. Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, Utgiftsområde 9) föreslagit en successiv omläggning av nuvarande riktade statsbidrag inom äldreomsorgen till ett mer prestationsbaserat system. En gradvis övergång till mer prestationsbaserade utbetalningar för anvisade projektområden har skett. Syftet är att stärka incitamenten för kommuner och landsting att komma till rätta med de problem och brister som finns. Kreativitet och nytänkande behöver stimuleras genom tydliga mål, stärkta incitament och ett förbättrat stöd i att ta tillvara på den kunskap som finns om effektiva metoder och arbetssätt. Det statliga stimulansbidraget kan bidra till stärkta incitament genom att kopplas till uppnådda förbättringar och nationella mål. Riktlinjer för insatser Regeringen prioriterar insatser inom följande områden i vården och omsorgen om äldre personer för 2011: > läkemedels genomgångar, > förebyggande arbete, > demensvård, > rehabilitering, > kost och nutrition, samt > det sociala innehållet. Det statliga stimulansbidraget ska efter lokala behov och prioriteringar användas till något eller några av de nämnda områdena där de av Postadress Telefonväxel E-post: registrator@social.mlnlstry.se Stockholm Besöksadress Telefax Fredsgatan

36 2 kommunen eller landstinget bedöms göra störst nytta. Följande mål och krav för de olika områdena ska gälla för utbetalning av medlen. Läkem edelsgenomgångar En läkemedels genomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. Genomgångarna involverar flera professioner och vid behov finns tillgång till stöd av farmakolog, apotekare eller motsvarande. Vid genomgångarna finns aktuella uppgifter som beskriver patientens diagnos (er), vissa fysiologiska värden exempelvis blodtryck och njurfunktion och aktuellt hälsotillstånd. Symptomskattning sker utifrån en gemensam modell och olika läkemedelsrelaterade problem är beskrivna utifrån en gemensam mall. Socialstyrelsens indikatorer för läkemedelsanvändning är vägledande vid genomgångarna. Det är den som ordinerar läkemedel som ansvarar för att detta också följs upp och utvärderas. Läkare som ansvarar för läkemedelsgenomgången är den som ska bedöma om det saknas expertkompetens som t.ex. apotekare. Vid flera sjukhus arbetar man numera också med s.k. läkemedelsberättelser vid utskrivning från sjukhus och läkemedelsavstämning vid t.ex. inskrivning på sjukhus eller vid besök på akutmottagning. Äldres läkemedelsanvändning har ökat kontinuerligt, särskilt i de grupper som brukar betecknas som sköra på grund av demenssjukdom eller multipla somatiska sjukdomar. Multiprofessionella läkemedelsgenomgångar har visats leda till att läkemedel i stor utsträckning omvärderas, att läkemedel sätts in eller ut och att doserna justeras. Läkemedelsgenomgångar kan öka patientsäkerheten och i många fall reducera antalet läkemedel som den enskilde använder så att viktiga mediciner kan få optimal effekt och bidra till att äldre kan bibehålla eller förbättra sin livskvalitet. Målet med stimulansbidraget på det här området är att förbättra läkemedelsanvändningen. Huvudmannen ska kunna beviljas stimulansmedel med syftet att höja kompetensen vid läkemedelsgenomgångar för äldre med flertalet komplexa sjukdomar och läkemedel. Stimulansmedlen kan exempelvis användas till att genomföra och utveckla såväl läkemedelsgenomgångar, läkemedelsberättelser och läkemedelsavstämningar som till utbildning av personal om äldre och läkemedel. För att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre krävs att alla delarna i läkemedelsprocessen fungerar alltifrån ordination, administrering, uppföljning och utvärdering till att uppmärksamma symptom, interaktioner och biverkningar hos den äldre personen. Kravet för att få del av det statliga stimulansbidraget ska vara att kommunen och landstinget arbetar efter ett gemensamt framtaget

37 program, riktlinjer eller motsvarande dokument för systematisk uppföljning av läkemedelsanvändningen för äldre personer. Programmet ska syfta till att öka antalet och kvaliteten på läkemedelsuppföljningen. På sikt b ör detta program fastställas av landstinget och kommunen samt följas upp och utvärderas. Förebyggande arbete Mot bakgrund av en snabbt växande andel äldre är hälsofrämjande åtgärder och förebyggande insatser viktiga Förebyggande insatser riktade mot äldre personer kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individen som samhället. De kan motverka uppkomsten av skador och ohälsa. Att vara socialt aktiv och ha en meningsfull uppgift har inte bara betydelse för välbefinnandet, utan även för risken att drabbas av psykisk ohälsa och att utveckla demens. Ansvaret för hälsofrämjande och förebyggande arbete ligger såväl hos kommunen som landstinget. Ett område där det finns stor potential med förebyggande arbete är att förebygga fallskador. Fallolyckor bland äldre är ett stort problem som vållar mänskligt lidande och som medför stora samhällskostnader. En fallolycka kan få betydande konsekvenser för den enskilde, anhöriga, kommunens hemtjänst samt hälso- och sjukvården. Fallskador kan förebyggas genom systematiskt arbete och genom samverkan mellan olika aktörer. Att genomföra program som syftar till att förbättra hälsan och därigenom minska risken för fallskador kan vara lönsamt såväl ur ett samhällsekonomiskt perspektiv som ur ett hälsoperspektiv. Förebyggande hembesök är en viktig metod för att nå ut även till grupper som annars är svåra att nå med information om hälsa och livsstil. Vid besöket kan den enskilda få information om vilka möjligheter som finns i kommunen, såsom lokala träffpunkter, aktiviteter inom föreningslivet, seniorgympa, promenadgrupper, möjlighet att erbjuda eller ta emot frivilli ginsatser osv. Samtalet i hemmet ger också möjligheter att identifiera risker för fallskador, att se möjligheter till bostadsanpassning och behov av hjälpmedel samt att tala om den äldres läkemedelsanvändning. För personer som vårdar eller stödjer närstående och som inte redan har kontakt med kommunen, kan det vara ett tillfälle att få information om vilka möjligheter till stöd och avlösning som finns i kommunen. Det är viktigt att hembesök genomförs regelbundet och återkommande för att ge bestående effekter. Det är även viktigt att kompetens från både socialtjänst och hälso- och sjukvård finns representerad i planering och genomförande av hembesöken. Målet är att samtliga äldre får ett årligen återkommande förebyggande hembesök. Kommunen eller landstinget ska, för att få del av det statliga stimulansbidraget i samverkan med landstinget eller kommunen, erbjuda 3

38 ett antal återkommande förebyggande hembesök till samtliga personer 75 år och äldre som bor i ordinärt boende. Demensvård Även inom demensvården krävs nära samverkan mellan huvudmännen. Demensvården behöver ofta bedrivas genom mångprofessionellt teamarbete. Kommunen och landstinget bör ha en gemensam, medveten strategi för bemötande och omhändertagande av personer med demenssjukdom och deras närstående under hela sjukdomsutvecklingen. Det är viktigt med spetskompetens i demensvården för att behålla, utveckla och sprida kunskap om demenssjukdomar, om god omvårdnad och om demenssjukas och deras närståendes behov. Där det finns demenssjuksköterskor, demensvårdsutvecklare, annan personal med specialistutbildning inom demensvård eller demensteam finns också goda förutsättningar för samverkan och för en god demensvård. För personer som drabbats av demenssjukdom och för deras anhöriga är god vård och omsorg i såväl ordinärt som i särskilt boende samt en väl fungerande dagvård av central betydelse. Nya arbetssätt, arbetsmetoder och rutiner behöver utvecklas inom vården och omsorgen om personer med demenssjukdom. Demens är en sjukdom som ska diagnostiseras av läkare. Ett flertal äldre personer med demenssymptom som bor i ordinärt boende har inte utretts. De saknar därmed adekvat vård, behandling och stödinsatser. Hur och vem, landsting eller kommun, som ska identifiera misstanke om demenssjukdom samt initiera demensutredning är en fråga som bl.a. handlar om otydlig ansvarsfördelning, kompetens och bristande resurser. Stimulansmedlen kan användas t.ex. till kompetensutveckling och utveckling av samverkan på det här området. Socialstyrelsen har nyligen utarbetat förslag till nationella riktlinjer för demensvård. För att få statliga stimulansbidrag ska kommunen och landstinget ha utarbetat ett gemensamt program, riktlinjer eller motsvarande dokument för vården och omsorgen om personer med demenssjukdom inklusive dem med begynnande symptom. Ett sådant program ska vara baserat på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvård. Rehabilitering Rehabilitering är en förutsättning för att enskilda personer ska kunna återfå förmågor efter t.ex. ett slaganfall eller en höftfraktur. Ansvaret för rehabilitering och hjälpmedel följer med hälso- och sjukvårdsansvaret inklusive habilitering och rehabilitering, och är en integrerad del av all hälso- och sjukvård inom såväl kommunen som landstinget. Ansvaret för patienten skiftar mellan huvudmännen beroende på tidpunkt och skede i

39 rehabiliteringsprocessen. Brister i rehabilitering och samverkan medför ett ökat behov av hemtjänst och platser i särskilda boenden. Rehabilitering av äldre personer bygger på ett mångprofessionellt arbete på sjukhus, i landstingens primärvård och i den kommunala vården och omsorgen, samt i samverkan över huvudmannaskapsgränserna. Det pågår verksamheter i samverkan som givit positiva effekter men rehabilitering inom vården och omsorgen om äldre behöver utvecklas bl.a. när det gäller samverkan i planering, uppbyggnad och genomförande. Ett rehabiliterandeiörhållningssätt behöver utvecklas och vård- och omsorgspersonal behöver få handledning i olika rehabiliteringsmetoder. Från den 1 januari 2010 har en ny bestämmelse införts i såväl hälso- och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen som innebär att när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Socialstyrelsen har dessutom utarbetat föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:20) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Lagstiftning och föreskrifter är naturligtvis bindande för kommuner och landsting och ska följas. För att få statligt stimulansbidrag för rehabiliteringsprojekt ska kommunen och landstinget ha ett samverkans avtal, rutiner eller motsvarande dokument om rehabilitering enligt Socialstyrelsens vägledning till deras föreskrifter om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20). Kost och nutrition Maten och måltiden har en central funktion för hälsa och välbefinnande. En varierad och allsidig kost har positiva hälsoeffekter och minskar riskerna att utveckla flera olika sjukdomar. Miljön har också betydelse för välbefinnandet vid måltiderna. Det har exempelvis betydelse för aptiten att känna doften av lagad mat och att äta tillsammans med andra vid ett dukat bord. Att ha någon aktivitet i samband med måltiden kan också förhöja trivseln och bidra till ökad social samvaro. Det är viktigt att ta tillvara personalens kompetens och engagemang för att höja kvaliteten vid måltiderna. I flera kommuner pågår metodutveckling för att förbättra måltiderna och måltidsmiljön. Måltiderna ska fördelas över dygnet på ett för var och en lämpligt sätt. Hur väl en måltidsverksamhet fungerar påverkas bl.a. av vilka kvalitetskriterier som används vid upphandling och hur kvalitetsarbetet bedrivs. Det behövs kompetens i nutritionsfrågor för att säkra hela processen från planering till att maten avnjutits under måltiden och för att kunna följa upp resultatet. Välstrukturerade och särskilt individanpassade åtgärdsprogram kan motverka näringsproblem och har även betydelse för läkemedelsbehandlingen. Bättre rutiner och tydligare ansvarsfördelning behöver utvecklas för att näringsbehovet hos allt fler sköra personer i mycket hög ålder ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. 5

40 För att få statligt stimulansbidrag för utvecklingen av arbetet med kost och nutrition ska kommunen eller landstinget uppvisa en av huvudmannen fastställd utvecklingsplan, riktlinjer eller motsvarande dokument för sin kostverksamhet med en plan för uppföljning och utvärdering. Dessutom krävs att huvudmannen ska ha tillgång till kostkunnig expertis. Socialt innehåll Äldre personers sociala behov behöver uppmärksammas i större utsträckning. En viktig uppgift för äldreomsorgen är att öka samarbetet med frivilligsektorn och hitta former för utveckling av generella insatser på detta område. Deltagande i dagverksamhet, träffpunkter och andra öppna verksamheter är ett viktigt sätt för äldre att kunna upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga och kan ge stimulans och innehåll i vardagen. Att delta i olika verksamheter kan bryta isolering och ge värdefulla sociala kontakter och gemenskap. För att ha möjlighet att leva ett aktivt liv är det viktigt att få hjälp med att hålla kontakt med släkt och vänner, ledsagning till aktiviteter, hjälp med att komma ut på promenad och få frisk luft samt att delta vid kulturella aktiviteter. Ideella organisationer kan göra en stor insats bl.a. när det gäller att medverka till att bryta isolering och öppna möjligheterna för att äldre kvinnor och män har kontakt med andra. För att kommunen eller landstinget ska få statligt stimulansbidrag för arbetet på detta område krävs att kommunen eller landstinget har fastställt ett program, riktlinjer eller motsvarande dokument för utvecklingen av det sociala innehållet i äldreomsorgen som man avser följa upp och utvärdera. Ansökan om och uppföljning av stimulansmedel Medlen för satsningen ska användas enligt de riktlinjer som regeringen presenterat och ska ses som en fortsättning på tidigare utbetalade stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg om äldre. Nationella mål och riktlinjer för användningen av stimulansbidraget kommer att vidareutvecklas och preciseras successivt, i takt med att Socialstyrelsen tar fram evidensbaserade riktlinjer och kvalitetsindikatorer samt att tillgången på statistik förbättras. En del av det statliga stimulansbidraget får användas för att kompensera kommunerna för kostnader som uppstår till följd av ökade krav på dokumentation och inlämning av statistikuppgifter inom området. Ansökan om stimulansbidrag När kommuner och landsting överväger hur stimulansbidraget ska användas ska enskilda företag eller organisationer som utför vård och

41 omsorg om äldre på kommunens eller landstingets uppdrag behandlas på samma sätt som när kommunen respektive landstinget är utförare. Det är endast kommuner och landsting som kan ansöka om stimulansbidrag. Den kommun eller landsting som inte själv vill delta skickar som huvudman in ansökan för den enskilda utförarens räkning om dessa vill delta. Kommunen eller landstinget erhåller de medel som fördelningsnyckeln för kommuner och landsting ger möjlighet till. I ansökan till Socialstyrelsen ska huvudmännen ange inom vilket eller vilka områden man vill använda stimulansbidraget. Huvudmännen ska lämna en beskrivning av nuläget inom detta eller dessa områden, antingen i enlighet med de nationella målen och/eller mätbara mål för vad man vill åstadkomma med stimulansbidraget. De lokala målen ska ligga i linje med riktlinjerna för stimulansbidraget. Vidare ska huvudmännen ange vilka insatser man vill göra. Huvudmännen ska också ha en plan för hur de ska dokumentera och följa upp de insatser som de vill finansiera med stimulansbidraget. Av ansökan ska framgå om den tagits fram gemensamt mellan kommun och landsting. Socialstyrelsen ska inom ramen för uppdraget ange de närmare villkor som ska vara uppfyllda för att kommun eller landsting ska medges bidrag samt övrigt innehåll i ansökan. Socialstyrelsen kan även ange vilka handlingar som kommun eller landsting ska komplettera med för att sökanden ska medges bidrag. Nationell uppföljning och utvärdering av stimulansbidraget Socialstyrelsen ska stimulera och stödja initiativ från kommuner och landsting som kan ge långsiktigt positiva effekter på kvalitetsutvecklingen, ansvara för kontinuerlig dialog och samråd med kommuner, landsting och andra berörda. Socialstyrelsen ska i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting ta fram, samla in och sprida intressanta och lärande exempel på vård och omsorg om äldre. Socialstyrelsen ansvarar för uppföljning och utvärdering av den statliga resursförstärkningen av vården och omsorgen om äldre. Av Socialstyrelsens nationella uppföljning och utvärdering ska framgå hur verksamheterna inom de prioriterade områdena har utvecklats i förhållande till de mål som regeringen antagit, de lokala mål som angivits, till de riktlinjer som regeringen ställt upp samt hur de av stimulansbidraget finansierade insatserna har bidragit till denna utveckling. Uppföljningen ska ge en samlad och, i den mån det är möjligt, kvantifierad bild av utvecklingen inom de prioriterade områdena. Vidare ska det av redovisningen framgå i vilken utsträckning verksamheterna har samordnats mellan huvudmännen samt i vilken utsträckning huvudmännen har samverkat med de regionala FoU-enheterna. När nationella kvalitetsindikatorer och utvecklad statistik finns att tillgå ska Socialstyrelsen använda sig av detta för att återrapp ortera kvaliteten inom områdena. 7

42 8 Slutligen ska Socialstyrelsen även redovisa hur mycket av medlen som kommuner och landsting har använt för de ökade kraven på dokumentation och inlämning av statistikuppgifter. Socialstyrelsen ska, senast den 30 juni 2013 lämna en samlad redogörelse till Regeringskansliet (Socialdepartementet) avseende användningen av stimulansbidraget. En särskild uppföljning ska göras för 2010 års stimulansbidrag vilken ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 juni Uppföljningen ska beskriva uppnådda prestationer samt utvecklingen av kvalitén inom de prioriterade områdena. I tidigare beslut har angivits att stimulansmedlen för ska slutredovisas senast den 30 juni Datum för denna redovisning ändras så att slutredovisningen av samtliga stimulansmedel för ska slutredovisas senast den 30 juni Kommuner och landsting ska på begäran av Socialstyrelsen lämna det underlag som behövs för Socialstyrelsens uppföljning och utvärdering av den statliga resursförstärkningen. Återbetalning av stimulansbidrag Mottagare av stimulansbidrag, kan bli återbetalningsskyldig om mottagaren inte använder medlen i enlighet med den ansökan som lämnats.

43 Bilaga 2 till regeringsbeslut nr j Kommun! Antal invånare 65-w år Maximalt belopp! enligt databasen Kolada ; AleZIZ.! _ " J _ Alingsås ZZZ~^ZiZZ Alvesta 1 Z.ZZ'Z"ZZ ""438 5Ö0 Aneby YZZZZL zzz'zz...?zi Arboga! ' Arjeplog Z ^. 800 " ! Arvidsjaur I 1 707' i Arvika Askersund \ZZZ ' Avesta! " " 5 * " "571~900 Bengtsfors j I Berg! " " I Bjurholm! " j Bjuv ' ' j ; Boden \ : Bollebygd OOO' Bollnäs j Borgholm * ^ _ _ ' i Borlänge " ~~'ZZZ'. ~?05Ö~ 1 03Ö2Ö0 Borås " " ~ " ~ Botkyrka Boxholm ~"~ "l Bromölla ".... JÖ O l ÖÖ Bräcke ' Burlöv i Båstad i Dals-Ed i Danderyd Degerfors " 2 308" Dorotea ZZZL\Z \ ^ 6 3 o o Eda " '" " '2280ÖO Ekerö '' " ' Eksjö Emmaboda 2 304' " " Enköping " Eskilstuna ÖÖ' Eslöv Essunga Fagersta