Ökad mobilitet leder till ökad hälsa, vilket är lönsamt för samhället (Hakamies Blomqvist et al. 2000) Bakgrund 12/5/2008

Transkript

1 Mobil it et Att åka säkert - en utopi eller nåt vi alla kan? Professor Torbjörn Falkmer Hälsohögskolan Jönköping & Hälsouniversitetet i Linköping Ökad mobilitet leder till ökad hälsa, vilket är lönsamt för samhället (Hakamies Blomqvist et al. 2) Akt ivit et Hälsa Funkt ionsf ör måga Aut onomi Lit et st ödbehov Nat ional ekonomisk vi nst Vad kostar egentligen de personskador som uppstår i samband med färdtjänstresor? Torbjörn Falkmer, INR, Linköping Per-Olof Bylund, AKMC, Umeå Anders Wretstrand, LTH, Lund Jan Petzäll, Vägverket, Borlänge Bakgrund Årsskiftet -/1: 45 färdtjänsttillstånd, dvs. ung 4,6 % av Sveriges befolkning, eller < 4% av alla med funktionshinder. 13,6 miljoner färdtjänstresor år 2 >8 % äldre än 65 år Hela resan perspektivet Resan skall fungera från start till mål Material och metod Skaderegister (trafik och icke-trafik) vid NUS Avvikelserapportering Stockholm och Göteborg Telefonintervju med 1 resande Fem fokusgruppsintervjuer i fem sydsvenska städer med förare täckande hela resan perspektivet 1

2 Resultat Skadade per 1 färdtjänstresor (enkelresa) med taxi eller specialfordon Sjukvårdsdata Skaderapportering uppdragsgivare Enkätfrågor 1,9-5,6 1,5-5, 2,8-6, Fördelning skadeallvarlighet Ben/fot 33% oklart 4% Huvud 19% Lindrig skada Svår skada Fordon i rörelse 9% 1% Arm/hand 18% Nacke 21% Bål/höft 5% Fordon ej i rörelse 83% 17% 23, skador, 15% svåra skador, 159 patienter, 114 sjukhusdagar, Är det farligt att nyttja färdtjänst? Svår skada worst case scenario bästa beräkningsgrund KSI* rate per passagerar-km i färdtjänst 1/3 högre än för bil 1x högre än för buss, Betydligt säkrare än för fotgängare och cyklister KSI rate per passagerar-resor i färdtjänst Betydligt säkrare än för bil 3 x högre än för buss, Lika säkert som för fotgängare. Vad kostar det, då? de sanna kostnaderna : ~ 4 skadade/år i Sverige ~ 5 miljoner SEK/år *Dödad eller svårt skadad 2

3 12/5/28 Vad sa förarna? Skador sker vid i och urstigning Kraven har ökat Organisationen stöttar inte säkerhetstänkandet ruttplaneringsverktyg Vad kan man göra? Grundläggande utbildning Vägval: Organisationsformen varierar stort Föraren har ansvaret, liten möjlighet att påverka upphandling och avtal underrapportering av incidenter? None of my business Antingen mycket detaljerade strikta rutiner för att minimera mänskliga faktorn Eller introducera ett säkerhetstänkande organisationsklimat Projekt Olyckor vid av och påstigning i färdtjänst. Barn med särskilda behov Hypotes: För att förhindra dessa olyckor krävs det en god kommunikation mellan brukare och förare Metod: 1. Incidentrapporter 2. Fokusgruppsintervjuer med förare 3. Praktiska försök med motion capturingutrustning, eye trackers och videodokumentation Barns speciella anatomi. De tre deformations zonerna: 1. Bilens struktur 2. Säkerhetssystem t.ex. bälten, SRS 3. Människokroppens strukturer Barn med funktionshinder har samma eller större behov av transport som andra barn och därmed också behov av skyddsutrustning för transport i bil och buss. Människokroppens proportioner i relation till olika åldrar. Från vänster till höger - nyfödd, 2 åring, 6 åring, 12 åring och vuxen (25 år) Förhållandet i storlek går från ¼ =>1/7 Förhållandet i vikt går från 25%=>6% 3

4 12/5/28 Spina iliaca anterior superior, hos en vuxen person och dess relation till korrekt midjebältesapplicering Korrekt bältesplacering av säkerhetsbälten, forts. Barn med särskilda behov Gruppen barn en heterogen grupp. Korrekt bältesplacering av säkerhetsbälten Den övre infästningspunkten för trepunktsbältet ligger minst,4 meter ovanför och bakom passagerarens axel - inte nere i golvet bakom. G-krafter vid en frontalkrock i 32 km/h. - motsvarar 1816 kilogram I Sverige föds ung. 1 barn per år Fler än 6 barn per årskull i Sverige har någon form av fysiskt funktionshinder (rh) Ungefär 1 barn har någon form av autismspektrum störning. Vissa av dessa barn tillhör bägge grupperna Många barn med autismspektrumstörning och rh har en utvecklingsstörning Totalt kan man räkna med att ungefär två barn av 1 har någon typ av funktionshinder Kanske t.o.m. fem beroende på hur man räknar 4

5 Varför till handbok till föräldrar? 8% av föräldrar till barn med autism, 43% av föräldrar till barn med rörelsehinder: Förarna saknar kunskap om mitt barns fh. Var tredje barn med fh. reser utan bälte, ~½ av barn med rörelsehinder reser sittandes i hjälpmedel under färd i skolskjuts och färdtjänst. ~½ av föräldrarna saknar kunskap om lagar, förordningar, etc. Skrivits i samarbete med RBU, Karin Paulsson, samt Pia Winnberg-Lindqvist, Katarina Allbrink Oskarsson, Eva Sundstén, m. fl. 1 ex Finansieras av Allmänna Arvsfonden och Skyltfonden Handboken Kapitel 1. Varför är barn ömtåligare än vuxna? 2. Hur åker barn säkert? 3. Hur kan barn med funktionshinder åka säkert? 4. Kan barn Separata åka säkert kapitel i rullstol? för: 5. Hur väljer CP man bästa bilen? MMC (ryggmärgsbråck) 6. Vad säger lagen om barns rättigheter till OI (Osteogenesis Imperfecta) självständigt Muskelsjukdomar liv och trafiksäkerhet? 7. Glöm inte JRA de (barn psykologiska reumatism) aspekterna! Hörselskador 8. Var vänder man sig med frågor? Synskador 9. Var kan jag Autismspektrum läsa mer? störningar Utvecklingsstörning Resultat från 662 svar av 1. Andel (%) Andel föräldrar som tror att de kommer att ha/skulle ha haft nytta av handboken. Uppdelat efter hur barnet förflyttar sig inomhus. Barnet går med eller utan hjälpmedel Barnet använder rullstol Barnet kryper eller blir buret Alla 5

6 Resultat, forts. Resultat, forts 1 Andel föräldrar som tror att de kommer att ha/skulle ha haft nytta av handboken. Uppdelat efter barnets funktionshinder. 5 I vilket sammanhang tror du att du kommer att ha mest nytta av handboken? Andel (%) Andel (%) Autism CP-skada Hörselskada Utvecklingsstörning Muskelsjukdom Ryggmärgsbråck Synskada Övriga I samband med fastsättning av barnet och/eller ev hjälpmedel i privat bil I kontakter med förare av färdtjänst/ skolskjuts För att kunna påverka upphandling av färdtjänst/skolskjut Vid anpassning/ anskaffning av ny bil Annat Vet ej Hur går vi vidare? Översättning och spridande till särskilda grupper av föräldrar Hur går vi vidare? Genomgång av bilstöd för barn med funktionshinder 41% % 13% % Anpassning Totalt 36% 1% Ingen I- och urstigning Inuti bilen Båda Annat Uppgift saknas Diagnos Antal barn Totalt Unika Kontakt: Professor Torbjörn Falkmer, Avd. för Rehabilitering Hälsohögskolan Jönköping Tfn: (direkt) Mobil torbjorn.falkmer@hhj.hj.se 6