Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje sluss och kanal
|
|
- Monica Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mälarprojektet Underlag för inledande samråd Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje sluss och kanal Inledande samråd Hösten 2012
2 Titel: Mälarprojektet - underlag för inledande samråd Utgivningsdatum: 18 september 2012 Utgivare: Sjöfartsverket Kontakt: sodertaljemalaren@sjofartsverket.se Författare: Structor Miljöbyrån Stockholm AB med hjälp av WSP Sverige AB Diarienummer: Foton och figurer: Sjöfartsverket där inget annat anges. Kartor: Sjöfartsverket Alla underlagsbilder och kartmaterial är upphovsrättsskyddade och tillhör följande organisationer: Sjöfartsverket, Lantmäteriet och Norconsult AB. Layout: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Framsida: Foto: Tärntank (övre bild) Distributör: Sjöfartsverket, Norrköping, Telefon , 2
3 Sammanfattning Regeringen har gett Sjöfartsverket i uppdrag att förbättra infrastrukturen för sjöfarten på Mälaren. Givet ändamål uppnås genom Mälarprojektet som innebär en fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje sluss och kanal. Syftet med Mälarprojektet är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna genom Södertälje kanal till hamnarna i Västerås och Köping. Projektet planeras vara genomfört Breddning och fördjupning av de allmänna farlederna sker genom muddring och sprängning i trånga/grunda farledsavsnitt i Mälaren. Slussen i Södertälje uppgraderas genom bland annat breddning och förlängning. I Södertälje kanal breddas farledsytan genom att kanalslänterna utmed kanalen muddras bort. I stort sett hela kanalen förstärks genom att slänterna stabiliseras med sponter eller liknande. De muddermassor som uppkommer vid planerade åtgärder i både farled och kanal bedöms sammantaget uppgå till cirka m 3 (fast mått). En utredning om hur dessa massor ska omhändertas har inletts. Planerade åtgärder kräver tillstånd enligt miljöbalken. Till ansökan om tillstånd ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram som beskriver projektets konsekvenser för människa och miljö samt hushållningen med naturresurser. MKB:n planeras beskriva konsekvenser med avseende på sjöfart och hamnar, dricksvattenförsörjningen, vatten- och naturmiljö, yrkes- och fritidsfiske, kulturmiljö, luftmiljö, buller, vibrationer, risk och säkerhet samt friluftsliv och rekreation. MKB:n kommer att redovisa olika alternativ till de planerade åtgärderna. Inom ramen för projektet studeras bland annat alternativa lokaliseringar för Södertälje sluss, alternativa sträckningar för de allmänna farlederna samt alternativa tipplatser för uppkomna muddermassor. En beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ, kommer också att finnas med i MKB:n. Ett syfte med projektet är att förbättra sjösäkerheten i de allmänna farlederna vilket innebär positiva konsekvenser för många aspekter. Genom att bredda och fördjupa farlederna i särskilt trånga/grunda passager minskar riskerna för olyckor och att fartygen går på grund. Därigenom kan till exempel läckage av miljö- och hälsofarliga ämnen undvikas vilket är positivt för Mälaren som dricksvattentäkt, för djur- och växtliv i Mälaren, och för det friluftsliv som sker i och på Mälaren. För sjöfart och hamnar i regionen medför projektet positiva konsekvenser till följd av en ökad tillgänglighet till Mälarens hamnar samt en förbättrad sjösäkerhet. Projektets negativa påverkan bedöms till största delen vara temporära och relaterade till anläggningsskedet. Anläggningsskedet medför störningar från arbetsmaskiner samt spridning av bottensediment vid muddring eller tippning av muddermassor i vatten. Spridning av sediment kan medföra grumling och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen som till exempel metaller, vilket kan påverka bland annat Mälaren som dricksvattentäkt och Mälarens växt- och djurliv. I det fortsatta arbetet kommer detaljerade utredningar att genomföras för att kunna bedöma konsekvenserna till följd av planerade åtgärder. 3
4 Innehåll 1 Bakgrund Syfte och utgångspunkter Planerade arbeten Åtgärder i farlederna Åtgärder i Södertälje sluss och kanal Masshantering Avgränsning Geografisk avgränsning Tidsmässig avgränsning Saklig avgränsning Alternativredovisning Alternativa sätt/metoder Nollalternativet Alternativa lokaliseringar Alternativa utformningar Möjliga utföranden och arbetssätt Miljökonsekvenser Sjöfart och hamnar Vatten- och naturmiljö samt fiske Dricksvatten Kulturmiljö Buller och vibrationer Luftmiljö Friluftsliv och rekreation Risk/säkerhet
5 Inledning Detta är ett underlag för ett inledande samråd enligt 6 kap miljöbalken, hösten Samrådet är en del av förberedelserna inför Sjöfartsverkets kommande ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Ansökan avser fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje sluss och kanal. Projektet benämns Mälarprojektet. Sjöfartsverket kommer att hålla samråd under hösten 2012 (samråd 1, det vill säga det inledande samråd som detta samrådsunderlag avser) samt under våren 2013 (samråd 2) med en utökad krets. Tillståndsansökan ska lämnas in till mark- och miljödomstolen i slutet av Projektet planeras vara genomfört 2017 då nya anläggningar kan tas i drift. Figur 1. Tidplan för Mälarprojektet. Syftet med det inledande samrådet (samråd 1) som hålls i en begränsad krets är att informera mer allmänt om projektet, insamla information, möjliggöra delaktighet för centrala myndigheter och organisationer i ett tidigt skede och etablera kontakt med enskilda särskilt berörda. I detta skede inhämtas värdefulla synpunkter på samrådsprocessen och utformning av miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Det inledande samrådet hålls med berörda kommuner och länsstyrelser, berörda myndigheter och verk, organisationer, hamnar och vattenverk och närmast berörda ledningsägare och fastighetsägare. Underlaget och en informationsbroschyr om projektet finns tillgängliga på, och kan beställas i tryckt format från Sjöfartsverket via Lena Gunnarsson (se kontaktuppgifter nedan). Inom ramen för det inledande samrådet kommer ett antal samrådsmöten hållas. Samråd 2 hålls i en bredare krets där även allmänheten bjuds in. Vid det senare samrådstillfället har projektet kommit längre i projekteringen och preliminära resultat av konsekvensutredningar kan redovisas och diskuteras. Skriftliga synpunkter ska vara Sjöfartsverket till handa senast 2 november 2012 för att ingå i dokumentationen från detta samrådstillfälle. Skriftliga synpunkter ställs till; Sjöfartsverket, Att: Lena Gunnarsson Norrköping e-post; lena.gunnarsson@sjofartsverket.se telefonnummer; Märk brev och kuvert respektive e-post med diarienummer:
6 1 Bakgrund Godstransporterna i Mälarregionen sker på väg, järnväg och med fartyg. Såväl vägnätet som järnvägen är idag hårt belastade. Regionen behöver en fungerande infrastruktur för näringslivets transporter och kommunikationer för medborgarna. Regeringen har därför gett Sjöfartsverket i uppdrag att förbättra infrastrukturen för sjöfarten på Mälaren. Ändamålet uppnås genom Mälarprojektet som innebär en fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje sluss och kanal. De allmänna farlederna från Södertälje till hamngräns i Västerås och Köpings hamn sträcker sig genom fyra län och tio kommuner. Farledssträckningen samt berörda län och kommuner finns redovisade i figur 2. I Mälaren finns ett flertal hamnar och de största, Västerås och Köpings hamnar, har klassificerats som riksintresse. Utmed de allmänna farlederna till Västerås och Köping, som även dessa utgör riksintresse, finns idag flera trånga och grunda passager där det finns en förhöjd olycksrisk. Det gods som transporteras till sjöss på Mälaren är till största delen inkommande råvaror och bränsle till industrin för förädling och produktion. Delar av regionens energiförsörjning är beroende av bränsle som idag transporteras med fartyg. En stor del av det gods som transporteras till och från hamnarna i Mälaren passerar slussen i Södertälje, se figur 3 och 8. Genom Södertälje kanal och sluss sker cirka fartygspassager årligen, främst under kväll och natt. Antalet fritidsbåtar som passerar är cirka mellan maj och september. Slussen som invigdes 1924 behöver en uppgradering för att anpassas till dagens fartygsflotta. I den nuvarande infrastrukturplanen har staten avsatt 1,3 miljarder till Mälarprojektet. Västerås stad och Köpings kommun bidrar också ekonomiskt till projektet, liksom Mälarenergi AB. Mälarprojektet finns med i Trafikverkets nationella plan med ett genomförande (anläggningsskede) perioden Vidare har projektet sökt finansiellt stöd från EU för tillståndsansökan och MKB. EU har lämnat ett positivt förhandsbesked på ansökan. 6
7 Figur 2. Föreslagen farledssträcka hösten
8 Figur 3. Södertälje sluss och kanal 8
9 2 Syfte och utgångspunkter Syftet med Mälarprojektet är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna genom Södertälje kanal till hamnarna i Västerås och Köping. De planerade åtgärderna utgår från följande förutsättningar; Ökad säkerhet Sjöfartsverket anpassar farleder och kanal till internationella riktlinjer för sjösäkerhet (PIANC 1 ). Det minsta avståndet mellan sjöbotten och fartyg (så kallad clearance) ökar med 60 centimeter, från dagens 80 centimeter till 140 centimeter, vilket innebär en ökning på 75 %, se figur 5. Leddjupgåendet 2 i farlederna ökar från dagens 6,8 meter till 7 meter. Ökad tillgänglighet Sjöfartsverket gör farleder och kanal tillgängliga för en modernare fartygsflotta. Åtgärderna innebär att farleden kan ta emot fartyg med en största längd på 160 meter, en största bredd på 23 meter och ett leddjupgående på högst 7 meter. De fartyg som idag kan trafikera farled och kanal har en största längd på 124 meter, en största bredd på 18 meter och ett leddjupgående på högst 6,8 meter. Ökad kapacitet Sjöfartsverket ökar genom åtgärderna möjligheterna att transportera gods på Mälaren. Den framtida utvecklingen av fartygstrafiken med förändrade godsflöden och godsstrukturer går idag inte att förutsäga eftersom den påverkas av många olika faktorer, inte minst konjunkturläget. Konsekvenserna av Mälarprojektet i driftskedet belyses därför med dagens godsflöden och godsstrukturer samt alternativa scenarier för framtida godsflöden och godsstrukturer på de allmänna farlederna fram till år Fram till hamngräns Sjöfartsverket ansvarar för åtgärderna i farlederna från Södertälje kanal fram till hamngränsen i Västerås och Köping. Västerås och Köpings hamnar ansvarar för att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten inom sina respektive hamnområden. Figur 4. Tärnhav - Ett exempel på fartyg som kan trafikera Mälaren efter genomfört Mälarprojekt. Foto: Tärntank. 1 PIANC är en världsvid organisation vars mål är att främja sjöfart genom utveckling av planering, utformning, anläggning och underhåll av farleder och hamnar. 2 Det största djupgåendet ett fartyg kan ha när det går i farleden vid medelvattenstånd. 9
10 3 Planerade arbeten 3.1 Åtgärder i farlederna Fördjupning och breddning av farlederna från Södertälje till hamnarna i Västerås och Köping sker genom muddring och sprängning. Farledssträckningen kommer i huvudsak att vara densamma som idag. Farlederna kommer inte fördjupas generellt utan endast på platser där det finns ett behov av säkerhetsskäl, se figur 6. Muddring sker till ett minsta djup av 8,4 meter, jämfört med dagens 7,6 meter. Muddermassorna från farleden beräknas uppgå till cirka m 3 som teoretiskt fast mått (TFM) 3. Figur 5. Bilderna visar avstånd i meter mellan fartyg och sjöbotten på de avsnitt i farleden där det är som grundast, före (övre bild) och efter muddring (nedre bild). 3 Teoretiskt fast mått (TFM) = volym av jordart i naturtillstånd, innan schaktning eller muddring av sedimentet. 10
11 Figur 6. Föreslagen farledsyta och planerade muddringsområden. 11
12 I projektet ingår att anpassa utmärkning (fyrar, bojar och prickar) till förändringarna i farleden. Även ledverken 4 vid Hjulstabron (se figur 7) och Kvicksundsbron kommer utredas och om möjligt flyttas för att öka bredden på farleden vid broöppning. Figur 7. Tankfartyg som passerar Hjulstabron. Foto: Nicklas Liljegren 3.2 Åtgärder i Södertälje sluss och kanal Uppgradering av befintlig sluss Slusskapaciteten ökas genom att slussen breddas och förlängs, se figur 9. Breddning av slussen sker framförallt på den östra sidan genom att den befintliga konstruktionen rivs. Uppströms och nedströms befintliga slussportar byggs kamrar där nya slussportar installeras. Slussens längd ökar från dagens 135 meter till 190 meter och bredden ökar från dagens 19,6 meter till 25 meter. Dagens djup 5 på 8 meter består. Botten i den nya slussen kompletteras med erosionsskydd. 4 Påkörningsskydd 5 Här avses djupet på trösklarna vid medelvatten. 12
13 Figur 8. Tredimensionellt montage av befintlig sluss i Södertälje med omgivning. Norconsult Figur 9. Den befintliga slussen uppgraderas genom att den breddas och förlängs. I figuren visas den planerade slussbron i ett läge nedströms slussen. Södertälje kommun har även tagit fram ett utredningsalternativ där slussbron förläggs uppströms slussen Åtgärder i Södertälje kanal För att bredda Södertälje kanal stabiliseras kanalslänterna genom spontning eller liknande. Delar av slänterna innanför sponten kommer att muddras bort, se figur 10. Breddningen av kanalen sker huvudsakligen under vattenytan, vilket innebär att dagens vattenspegel bibehålls. Stabilisering och muddring i kanalslänter blir aktuellt utmed i stort sett hela kanalen. I Södertälje kanal beräknas muddringen uppgå till cirka m 3 som teoretiskt fast mått (TFM). 13
14 Norr och söder om den nya slussen behövs erosionsskydd på botten samt nya ledverk. Projektet utreder behovet av nya eller kompletterade ledverk vid befintliga brofästen i kanalen. Ett antal förtöjningsplatser avses anläggas uppströms och nedströms slussen och broarna i kanalen. Förtöjningsplatserna kan vid behov användas som temporära väntlägen i väntan på slussning eller vid broöppning. Den befintliga slussbron kommer att rivas och en ny bro byggs uppströms eller nedströms den nya slussen i direkt anslutning till denna. Den nya bron som ska ha en körbana och en gång- och cykelbana planeras bli något bredare och något högre än den befintliga bron. Sjöfartsverket ser även över möjligheten att anlägga gång- och cykelväg på den andra slussporten för att förbättra förbindelsen över kanalen. Vid Kanalholmen (se figur 3), en ö belägen strax norr om slussen, krävs spontning för att undvika att vattnet rör sig in och ut mellan ön och fastlandet väster om ön. Åtgärden görs för att förhindra så kallade bankeffekter som uppstår genom att vattnet pressas in och ut vid fartygsrörelser och påverkar fartygens manövreringsförmåga och därmed säkerheten. För att undvika stillastående vatten i området väster om ön kan man exempelvis fylla ut vattenområdet med överskottsmassor som genereras av projektet. Gestaltningen av berört område kommer att ses över i samråd med Södertälje kommun så att det kan skapa ett mervärde som exempelvis rekreationsområde. Vissa befintliga ledningar inom kanalområdet kommer att beröras av planerade åtgärder. En ledningsinventering genomförs för att identifiera vilka ledningar som eventuellt kan behöva läggas om temporärt eller permanent. Figur 10. Farledsytan i Södertälje kanal breddas genom att kanalslänterna stabiliseras och delar av kanalslänterna muddras bort. Breddningen möjliggör att större fartyg kan passera kanalen. 3.3 Masshantering I projektet uppkommer muddermassor. Som nämnts tidigare har den volym muddermassor som skall tas om hand beräknats till cirka m 3 (TFM) från fördjupning och breddning av de allmänna farlederna (se föreslagen farledsyta i figur 6) samt cirka m 3 (TFM) från de planerade insatserna i Södertälje kanal och sluss. En utredning av metoder och lämpliga platser för att omhänderta massorna genomförs. De metoder som kommer att utredas är nyttiggörande av massor i ombyggnadsarbeten, möjlighet till omhändertagande vid mottagningsstation på land samt tippning i vattenområde. 14
15 4 Avgränsning 4.1 Geografisk avgränsning Nedan beskrivs den huvudsakliga preliminära geografiska avgränsningen. För vissa miljöaspekter kan en mer detaljerad uppdelning i mindre geografiska områden bli aktuellt för att precisera beskrivningar och bedömningar. Detta gäller exempelvis vattenmiljö där den geografiska avgränsningen kommer att utgå från Mälarens olika vattenförekomster 6. Det geografiska område som MKB:n omfattar delas preliminärt in i tre delområden, farled väst, farled öst samt Södertälje kanal och sluss. Planerade åtgärder kommer huvudsakligen att utföras i den västra delen av Mälaren (farled väst) och i Södertälje kanal och sluss varför fokus i MKB:n kommer att ligga på dessa områden. Även områden kring valda och bortvalda tipplatser och eventuella upplagsplatser för muddringsmassor kommer att beskrivas. Områden som kan påverkas runt planerade muddringsplatser har modellerats fram av SMHI. De områden som påverkas i första hand visas i figur 11. I modellen simuleras spridning, utspädning och sedimentation av mudderspill. Modellen är en schematisering över hela Mälaren vilket innebär att det finns osäkerheter i underlaget. Det ska därför poängteras att detta är områden som preliminärt kan påverkas av den planerade muddringen. Påverkansområdena kommer att kunna avgränsas bättre då SMHI i det fortsatta arbetet kommer att förfina modellen. I det fortsatta arbetet kommer även påverkansområden kring tipplatser att modelleras fram. Figur 11. Planerade muddringsområden och områden som i första hand kan komma att påverkas av planerad muddring (i delområde farled väst). 6 Vattenförekomst = Olika kategorier avgränsade och homogena vattensamlingar som till exempel sjöar. Vattensamlingarnas fysiska struktur, storlek, yta, djup med mera utgör huvudkriterium för vattenförekomstindelning. 15
16 4.2 Tidsmässig avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innefatta både anläggningsskedet och driftskedet. Med anläggningsskedet avses den tidsperiod under vilken planerade åtgärder kommer att utföras. Med driftsskedet avses tidsperioden efter planerade åtgärder färdigställts. Planerade åtgärder möjliggör förändrade godsflöden och godsstrukturer. Under driftsskedet förekommer huvudsakligen indirekta konsekvenser till följd av förändringar i fartygstrafiken. Konsekvenserna kommer därför att beskrivas med dagens godsflöden samt med några alternativa scenarier för framtida godsflöden och godsstrukturer. Periodens avgränsning i tid är densamma som för den samhällsekonomiska analysen som genomförs för projektet. Tid för anläggande, 3-4 år På denna tidsskala bedöms byggrelaterade konsekvenser. Driftstid, cirka 60 år På denna tidsskala bedöms konsekvenser av driftsskedet. Teknisk livslängd, cirka 100 år Fram till 2120 Teknisk livslängd på kanal och sluss samt klimatanpassningen grundar sig på denna tidsaspekt. 4.3 Saklig avgränsning Planerade arbeten Utöver geografisk och tidsmässig avgränsning ska en saklig avgränsning göras. Följande kommer att konsekvensbeskrivas i MKB:n: Muddring och sprängning för att fördjupa och bredda de allmänna farlederna till hamnarna i Västerås och Köping. Uppgradering av befintlig sluss i Södertälje samt breddning och förstärkning av Södertälje kanal genom muddring och spontning med mera. Eventuella provisorier i vatten som behövs under byggtiden samt eventuella erosionsskydd (på broar, kajer etcetera), ledverk och andra föreslagna skyddsåtgärder. Vidare kommer MKB:n också att beskriva konsekvenserna till följd av: Omhändertagande av de muddermassor som uppkommer i projektet (nyttiggörande av massor i ombyggnadsarbeten, omhändertagande på mottagningsstation på land och tippning i vattenområde). Uttransporter av muddrings- och rivningsmassor samt intransporter av nya massor och material för utfyllnad respektive för byggnation av vattenanläggningarna. För att få en samlad bild av projektets konsekvenser så kommer MKB:n att även beskriva de delar av projektet som inte har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade vattenverksamheten men ändå har anknytning till projektet. Dessa kan till exempel bestå av rivnings- och byggnadsarbeten på land med tillhörande masstransporter. 16
17 4.3.2 Miljöaspekter Nedan anges de miljöaspekter som har bedömts vara relevanta att beskriva i MKB:n. Sjöfart och hamnar Dricksvatten Vatten- och naturmiljö Yrkes- och fritidsfiske Kulturmiljö Luftmiljö Buller Vibrationer Risker/Säkerhet Friluftsliv och rekreation De olika aspekterna kan vara olika relevanta beroende på vilket delområde som beskrivs. I kapitel 6 anges mer detaljerat vad som avses utredas och bedömas för de olika miljöaspekterna samt var geografiskt fokus kommer att ligga. 5 Alternativredovisning 5.1 Alternativa sätt/metoder Syftet med projektet är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten. Det alternativa sätt som avses beskrivas i MKB:n är förbättrad utmärkning och andra säkerhetssystem. Detta skulle förbättra säkerheten men inte i samma utsträckning som planerade åtgärder och bedöms därför inte uppfylla syftet. Det bedöms inte finnas några alternativa sätt/metoder att nå syftet med projektet. 5.2 Nollalternativet Nollalternativet innebär att dagens djup och bredd av farleden består. Nollalternativet innebär behov av att anlägga en ny uppströms slussport i Södertälje kanal. Konsekvenserna av nollalternativet kommer att belysas med dagens godsflöden samt med några alternativa scenarier för framtida godsflöden och godsstrukturer på de allmänna farlederna fram till år Alternativa lokaliseringar Södertälje sluss och kanal År 2001 gjordes en teknisk och ekonomisk studie av Södertälje kanal och sluss. 7 I detta arbete ingick en översiktlig genomgång av möjliga alternativa lägen för en ny och ombyggd sluss. Tre olika lokaliseringar av en sluss beskrevs (se figur 12), central sluss, alternativ norr och alternativ syd. Alternativen bedömdes utifrån stadsmiljö och markanvändning, miljö, sjöfart, genomförande och kostnader. 7 Södertälje kanal och sluss. Förutsättningar för större fartyg. Teknisk/ekonomisk studie juni Sjöfartsverket. 17
18 Figur 12. Alternativa lägen på lokalisering av sluss, enligt studie från Alternativ norr förkastades med anledning av de konsekvenser som kan uppstå med avseende på miljö, sjöfart och genomförande. I förstudien konstaterades att alternativ syd har betydande kvaliteter för sjöfartens intressen men innebar en omfattande förändring ur ett stadsbyggnadsperspektiv. Alternativ syd påverkade också förutsättningarna för ett antal stadsutbyggnadsområden och medförde konsekvenser till följd av en ny gräns mellan Mälaren och Östersjön. I förstudien visades också att det går att utveckla en strategi för en förnyelse och utveckling av slusskapaciteten utan att bygga en helt ny sluss på annan plats. Med detta som bakgrund föreslog förstudien att gå vidare med att titta på alternativet central sluss Sluss utanför Södertälje Utanför Södertälje finns huvudsakligen möjligheten att uppgradera slussen i Hammarby. Detta alternativ har dock bedömts som orimligt på grund av följande orsaker: Nästan all trafik in i Mälaren kommer söderifrån varför det är naturligt att trafiken går via Södertälje. Farleden från Hammarby och fram till där den möter farleden från Södertälje är smal och krokig varför en uppgradering av slussen i Hammarby skulle kräva större investering och betydande muddringsarbeten. Hammarby sluss har i dagsläget mindre mått än Södertälje sluss varför det skulle krävas större ingrepp, investeringar och arbeten i Hammarby i jämförelse med i Södertälje. Danviksbron med Väg 222 (där Folkkungagatan går över i Värmdövägen) är betydligt mer trafikerad än berörda vägar i Södertälje. En större mängd trafik skulle därmed påverkas om Hammarbyslussen skulle uppgraderas i jämförelse med Södertälje. 18
19 5.3.3 Farleder Alternativa sträckningar av de allmänna farlederna in till Västerås och Köping har studerats, främst med anledning av att optimera projektet och därigenom minimera muddringsinsatser och muddringsvolymer. De allmänna farlederna till Västerås och Köping är på sina ställen smala och grunda. Vid två av dessa särskilt problematiska passager (Stora Sandskär utanför Västerås och Torpargrundleden utanför Köping) har alternativa farledssträckningar studerats, se figur 13. Figur 13. Alternativa farledsytor Skillnaderna mellan de olika sträckningarna är främst mängden muddringsvolymer. Väljs de alternativa dragningarna ökar mängden muddermassor med närmare m 3. När det gäller manövreringsförmåga och olycksrisk visar simuleringar att det inte är någon större skillnad mellan de olika farledssträckningarna. Ytterligare simuleringar kommer utföras för att säkerställa resultatet Masshantering Som nämnts i avsnitt 3.3 har en utredning påbörjats avseende hanteringen av i projektet uppkomna muddermassor. Genom att simulera fartygstrafiken har man i ett första skede kunnat anpassa farledssträckningen för att minimera behovet av muddring och därmed uppkomsten av massor. De metoder som kommer att studeras för masshanteringen är: Nyttogörande av massor/landbyggnadsmöjligheter Omhändertagande på mottagningsstation på land Tippning i vattenområde 19
20 Även kombinationer av dessa metoder kommer att utredas och bedömas utifrån lämplighet, genomförbarhet och kostnader. Metoderna utvärderas utifrån en rad uppsatta kriterier, till exempel behov av massor inom projektet och avstånd till dessa från respektive muddringsområde, möjlighet till passage under broar, transportavstånd, avstånd till Natura 2000/Naturreservat och dricksvattentäkt samt geotekniska förhållanden vid möjliga tipplatser. Utgångspunkten i utredningen är att massorna från de allmänna farlederna till allra största delen är rena, och består av lösa sediment. Muddermassorna från Södertälje kanal och slussområde är mer variabla avseende både föroreningsgrad och kornstorlek. Hittills har sammanlagt tio tipplatser identifierats utifrån ett första steg i utredningen kring hantering av muddermassor, se figurer 14 och 15. Figur 14. Översikt över identifierade tipplatser i Mälaren. Tippning i den alternativa farledssträckningen i väster utanför Köping är endast aktuellt om inte denna sträckning väljs som farledsyta. 20
21 Figur 15. Översikt över identifierade tipplatser i Södertälje kanal och sluss I det fortsatta arbetet kommer en närmare beskrivning och bedömning att ske över identifierade tipplatser. 5.4 Alternativa utformningar Södertälje sluss och kanal De alternativa utformningar som hittills studerats gäller slussen. I tidigare nämnd studie från år 2001 studerades en alternativ utformning av slussen, ett alternativ med en lång sluss. I detta alternativ skulle en långsluss etableras centralt i Södertälje genom att en ny slussport söder om befintlig sluss kombineras med en slussport strax norr om Mälarbron. Tanken med alternativet är att fartygen inte ska behöva lägga till utan att de kan framföras under pågående slussning. Alternativet skiljer sig endast i längd från kort sluss, djup och bredd är ungefär desamma. Konsekvenserna av en lång sluss handlar särskilt om stadsbild, grundvatten och trafik. En lång sluss med nya slussportar norr om Mälarbron innebär ett nytt inslag i staden. Läget har dock sin historiska förankring eftersom det är platsen för den första slussen från 1819 och rätt utformade bedöms de nya slussportarna kunna anknyta till det historiska läget snarare än ses som en störning i stadsbild och miljö. Jämfört med kort sluss beräknas öppettiderna för slussbron kunna minska. Genom att anlägga en lång sluss flyttas gränsen mellan Mälaren och Östersjön norrut vilket kan ge viss påverkan på vattenmiljön och grundvattennivåer. Mängden potentiellt förorenade massor som uppkommer i Södertälje kanal och sluss ökar i detta alternativ. 21
22 Med anledning av den påverkan som en lång sluss skulle kunna medföra på vattenmiljö och grundvattennivåer har Sjöfartsverket beslutat att detta alternativ ska utgå. 5.5 Möjliga utföranden och arbetssätt Muddring och tippning För att hitta det ur miljösynpunkt bästa alternativet kommer olika sätt för att genomföra arbetet, det vill säga, olika muddrings- och tippningstekniker, muddring/tippning under olika tider på år/dygn med mera att studeras under det fortsatta arbetet. I MKB:n kommer olika typer av muddrings- och tippningstekniker att konsekvensbeskrivas i de fall där det bedöms vara relevant ur miljösynpunkt Slussluckor (lucktyper med mera) Vilken typ av luckor som kommer att öppna/stänga slussen i Södertälje kommer att studeras vidare i det fortsatta arbetet Arbetena i kanal och sluss Hur anläggningarna kommer att grundläggas kommer att utredas vidare i det fortsatta arbetet. Miljökonsekvenserna av olika grundläggningssätt kommer, om det bedöms vara betydande ur miljösynpunkt, att beskrivas i MKB:n. Rivnings- och schaktningsarbeten kommer ske i Södertälje kanal och sluss och olika typer av arbetsmaskiner kommer att användas. Miljökonsekvenserna till följd av att olika typer av arbetsmaskiner används kommer att beskrivas i MKB:n om det bedöms vara relevant ur miljösynpunkt. 6 Miljökonsekvenser 6.1 Sjöfart och hamnar I Mälaren finns ett flertal hamnar och de största, Västerås och Köpings hamnar, har klassificerats som riksintresse. De allmänna farlederna till Västerås och Köping utgör även de riksintressen, se kapitel 1. Mälarprojektet bedöms huvudsakligen medföra positiva konsekvenser för sjöfart och hamnar i regionen till följd av en förbättrad sjösäkerhet samt en ökad tillgänglighet till Mälarens hamnar som möjliggör regional utveckling. Projektet medför att säkerhetsmarginalen mellan fartyg och sjöbotten ökar vilket underlättar för sjöfarten. Projektet möjliggör att Mälaren kan trafikeras av moderna och större fartyg som kan ta mera last. Transporter med större fartyg innebär med nuvarande transportbehov färre fartygsrörelser för större godsmängder vilket generellt medför lägre kostnader per transporterat gods. Arbete pågår i Mälarhamnarna för att anpassa hamnarna till den ökade kapacitet som Mälarprojektet möjliggör. Anläggningsskedet kommer att innebära vissa begränsningar för fartygstrafiken i Södertälje sluss och kanal och i farleden. Slussen i Södertälje kommer sannolikt att behöva stängas under begränsade tidsintervaller. Utbyggnaden av Södertälje sluss och kanal kommer dock att optimeras för att det ska bli så få störningar som möjligt i fartygstrafiken. 22
23 6.2 Vatten- och naturmiljö samt fiske Mälaren och dess omgivningar har höga naturvärden, och är av riksintresse för yrkesfisket. Mälaren är riksintresse enligt 3 och 4 kap miljöbalken Mälaren med öar och strandområden, med hänsyn till dess natur- och kulturvärden. De allmänna farlederna i Mälaren och Södertälje kanal går igenom flera naturreservat och Natura 2000-områden (se figur 17) och ligger nära ytterligare ett antal naturreservat/natura 2000-områden. Vattenkvaliteten har stor betydelse för de akvatiska ekosystemen och även de sjöfåglar som lever därav. Fiskbestånden är också beroende av goda syreförhållanden samt av produktionen av växt- och djurplankton. Figur 16. Strandskata. Foto: Nicklas Liljegren Vattenförvaltningen styrs i stor grad av begreppen ekologisk och kemisk status. Flera av de vattenförekomster som berörs av den sökta verksamheten har klassats till måttlig ekologisk status, och övergödning uppges vara den kritiska aspekten. God kemisk status råder dock. Enligt mätningar som genomförts av SMHI förekommer stora naturliga variationer i grumlighet i Mälaren. 23
24 Direkt påverkan på vattenmiljön kan i huvudsak uppstå i samband med muddring och planerad tippning. Dessa verksamheter leder till spridning av sedimentpartiklar. Påverkan yttrar sig primärt som ökad grumlighet, vilken minskar med ökande avstånd från muddringsområdena. Om muddermassorna är förorenade kan den ökande grumligheten även innebära spridning av närsalter och föroreningar. De grumlande sedimentpartiklarna bedöms komma att återsedimentera i regionen. Därutöver sker en direkt fysisk påverkan vid muddring och tippning. En förändrad fartygstrafik skulle kunna leda till förändrad påverkan på botten och landområde exempelvis genom ökat svall under driftskedet. Här kommer experter att bedöma dess storlek i relation till dagens förhållanden. Därefter bedöms i vilken grad det kan påverka värdefulla strandnära naturområden. Arbetet med konsekvensutredningar för vatten- och naturmiljö sker stegvis och i samverkan med expertis inom hydromodellering, miljökemi, ekotoxikologi, biologi, fisk/fiske. Inledningsvis beskrivs de ekosystem som kan påverkas och därefter bedöms i vilken grad de olika faktorerna kan påverka respektive delar av ekosystemet. För att beskriva ekosystemet görs först en litteratursammanställning, inklusive intervjuer med yrkesfiskare. Härvid sammanställs alla skyddsvärden, inklusive Natura 2000-områden samt ekonomiskt viktiga fiskeområden. Därefter görs vissa fältundersökningar för att komplettera kunskapen: Naturvärdesbedömningar i strandnära områden Bottenfaunans sammansättning undersöks i tänkbara tippområden samt i påverkansområdena för muddring och tippning. Provfiske genomförs i de huvudsakliga muddrings- och tippområdena för att beskriva bestånden (artsammansättning, åldersfördelning mm) Miljökemiska analyser av fisk som underlag för bedömning av fiskens hälsostatus samt som referens till kontrollprogram. För att bedöma påverkansfaktorernas storlek, varaktighet och rumsliga utbredning genomförs flera underlagsutredningar: Sedimentundersökningar av muddringsområden och tänkbara tippområden Hydrodynamisk modellering för att kvantifiera vart och hur långt som plymen med ökad grumlighet rör sig. Spridningsberäkning av föroreningar för att bedöma hur föroreningshalter i vattenmassan kan påverkas under muddrings- och tippningsskedet samt för att bedöma om återsedimentationen i påverkansområdena kan medföra en förorening av dessa bottnar. Utifrån tidigare erhållen kunskap om orsakssamband mellan grumlighet, föroreningshalter och effekter på fisk och bottenfauna görs en bedömning av eventuella effekter. Ett övergripande mål är att verksamheten ska genomföras utan att försämra ekologisk eller kemisk status i respektive vattenförekomst. 24
25 Figur 17. Intressen kopplade till naturmiljö i närheten av farled och planerade muddringsområden. 25
26 6.3 Dricksvatten Mälaren är Sveriges tredje största sjö med ett avrinningsområde som upptar cirka fem procent av Sveriges yta. Mälaren är dricksvattentäkt för cirka två miljoner människor i Mälardalen och vatten från Mälaren används som råvatten för Storstockholm och för Håbo kommun. Mälarvatten används även indirekt för produktion av konstgjort grundvatten i Västerås och Södertälje (och som reserver i Strängnäs och på Ekerö). För vattenintag samt vattenskyddsområden, se figur 18. Det finns inte någon alternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdet som kan ersätta Mälaren som dricksvattentäkt. I dagsläget finns fastställt vattenskydd för Östra Mälaren och Västerås. Förslag för Håbos vattenintag i Bålsta har lämnats till Länsstyrelsen för fastställelse och även förslag till vattenskydd för Södertäljes ytvattenintag Bastmora håller på att tas fram. Även grundvattentäkter i närområdet till Mälaren har fastställda skydd. Planerade åtgärder i vatten kan påverka Mälaren som dricksvattentäkt. Påverkan kan ske genom spridning av föroreningar och partiklar vid muddring, sprängning och tippning. Påverkan bedöms främst ske under anläggningsskedet och i de västra delarna av Mälaren (delområde farled väst) samt i Södertälje kanal och sluss. Ett syfte med projektet är att förbättra sjösäkerheten i de allmänna farlederna. Genom att bredda och fördjupa särskilt kritiska passager bedöms projektet, med befintlig trafik och godsflöden på Mälaren, medföra en ökad säkerhetsnivå för bland annat Mälaren som dricksvattentäkt. I det fortsatta arbetet kommer även ett antal alternativa scenarier för framtida godsflöden och godsstrukturer att konsekvensbeskrivas. I det fortsatta arbetet kommer bedömning att ske av vilka vattentäkter och vattenverk som kan bli berörda av verksamheten (läge, utförande och status för ytvattentäkterna). Bedömningen baserar sig bland annat på detaljer kring intagsdjup, nuvarande vattenkvalitet, antal anslutna abonnenter samt möjligheter till reservvattenförsörjning. Studier kommer även att ske över strömförhållanden, spridning av föroreningar och grumling i anslutning till dricksvattentäkter och rinntider 8 från aktuella muddringsplatser och/eller tipplatser kommer att beräknas. Utifrån konsekvensbedömningen tas sedan förslag på skyddsåtgärder och kontroller fram. 8 Rinntider = hur snabbt en eventuell förorening skulle kunna nå vattenintaget. 26
27 Figur 18. Intressen kopplade till dricksvatten i närheten av farled och planerade muddringsområden. 27
28 6.4 Kulturmiljö De allmänna farlederna till Västerås och Köping går i närheten av Adelsö och Björkön. Hovgården på Adelsö och Birka på Björkön är upptaget på Unescos världsarvslista som en av de bäst bevarade vikingatida handelsplatserna från åren Området i och kring Södertälje kanal är också kulturhistoriskt intressant och en känslig miljö, rik på fornlämningar, vilket kommer beaktas vid de planerade arbetena. Området är av central betydelse som äldre farled och omlastningsplats, inte minst innan Stockholm grundlades. Fornlämningar påträffades i anslutning till slussen i samband med att kanalen anlades. Senare gjorda muddringsfynd och iakttagelser i farleden visar att fornlämningar kan förväntas framkomma även på andra ställen. Muddring, sprängning och tippning innebär grumling och att sediment förflyttas. De arbeten som utförs under anläggningsskedet innebär risk för fysisk påverkan på kulturmiljön. Fornlämningar och fornlämningsområden, bland annat de centrala delarna av Södertälje stad, är skyddade enlig Kulturminneslagen (KML). Vid ingrepp som påverkar en fornlämning eller ett fornlämningsområde krävs tillstånd enligt KML, vilket söks hos Länsstyrelsen. En arkeologisk utredning, etapp 1 genomförs av Statens Maritima Museer. Utredningen, som utgår från befintlig dokumentation, ska ge svar på om arbeten i anslutning till planerade muddringsområden och alternativa tipplatser riskerar att påverka värdefulla kulturlämningar. Konsekvenserna för kulturmiljön samt eventuella skyddsåtgärder kommer huvudsakligen att behandlas inom tillståndsansökan enligt KML men kommer även att beskrivas översiktligt i MKB:n. 6.5 Buller och vibrationer Både befintlig och framtida fartygstrafik ger upphov till buller. Anläggningsskedet kommer att innebära buller och vibrationer från exempelvis spontning, borrning, muddring och transporter. En bullerutredning genomförs för att undersöka vilka ljudnivåer som kan förväntas uppstå under anläggningsskedet respektive driftskedet samt vilka anpassningar som kan göras för att minimera bullerpåverkan i omgivningen. Förslag till bullerskyddsåtgärder kommer vid behov att föreslås. För anläggningsskedet görs en fullständig bullerberäkning för Södertälje kanal och sluss som tar hänsyn till terräng, markförhållanden, byggnader och eventuella avskärmningar. Analysen omfattar luftljud, stomljud och vibrationer. För farleden görs en mer övergripande analys. För driftskedet utreds förändrade ljudnivåer (luftljud) till följd av förändrad godstrafik samt eventuellt förändrat buller från slussning. 6.6 Luftmiljö Enligt SLB-analys 9 underskrids miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid i närområdet. Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, överskrids längs kortare sträckor av E4:an. Luftmiljön kommer till följd av planerade åtgärder främst att påverka området Södertälje kanal och sluss genom utsläpp från arbetsmaskiner under byggtiden. Anläggningsmaskiner, och eventuella mudderverk och pråmar kommer att ge upphov till utsläpp av luftföroreningar. 9 Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund 28
29 I det fortsatta arbetet kommer därför information om arbetsmaskiners utsläpp till luft inhämtas och spridningsberäkningar utföras för utsläpp till luft under byggtiden. Även eventuell damning från arbetena kommer att studeras. Under drift kan den planerade verksamheten medföra förändrade utsläpp till luft till följd av att Södertälje kanal och de allmänna farlederna till Västerås och Köping kan trafikeras av större fartyg. Att fartygen kan ta större tonnage kan med nuvarande transportbehov medföra att färre antal fartyg trafikerar Mälaren. Om mer last kan transporteras på färre fartyg blir det mindre luftemissioner per ton last. Detta kommer att studeras vidare inom ramen för det fortsatta arbetet. 6.7 Friluftsliv och rekreation Mälarens vatten- och kustområden används av många människor till olika friluftsaktiviteter som att paddla, fiska, campa, åka skridskor på vintern, bada på sommaren och ströva i naturen. Genom Södertälje kanal och sluss passerar under sommarhalvåret cirka fritidsbåtar varje år. Runt Mälaren finns ett flertal områden av riksintressen för friluftsliv och många badplatser. Mälarprojektet kan komma att påverka människors möjlighet till friluftsliv och rekreation. Påverkan bedöms vara begränsad till anläggningsskedet och främst bestå av begränsningar för fritidsbåtstrafiken, eventuell grumling av vattnet vid badplatser och rekreationsområden samt eventuellt påverkan på upplevelsevärden i natur- och kulturmiljö. De utredningar som görs för bland annat kulturmiljö, sjöfarten, vatten- och naturmiljön samt fiske kommer således att ligga till grund vid bedömningen av projektets konsekvenser för friluftsliv och rekreation. 6.8 Risk/säkerhet Risker, både i Södertälje kanal och sluss samt i farlederna, kan uppstå dels under anläggningsskedet och dels i driftsskedet. Ett syfte med projektet är att förbättra sjösäkerheten i de allmänna farlederna genom Södertälje kanal till hamnarna i Västerås och Köping. En risk i dagsläget är grundstötning vid passage av trånga/grunda farledsavsnitt i Mälaren. Genom att bredda och fördjupa farlederna i de särskilt kritiska passagerna ökar säkerheten, med befintlig trafik och godsflöden på Mälaren, och därmed erhålls en riskreducering. I det fortsatta arbetet kommer, utöver konsekvenserna med dagens godsflöden, även ett antal alternativa scenarier för framtida godsflöden och godsstrukturer att konsekvensbeskrivas. Anläggningsskedet innebär ett ökat antal fartygsrörelser i kanalen och en mängd olika arbetsmaskiner. Risker för olyckor i form av till exempel påsegling, kollisioner och grundstötning ökar därför. Olyckorna kan leda till exempelvis utläckage av miljöfarliga ämnen, olycksfall med mera. En fullskalig simulering av fartygens manövreringsförmåga vid olika förhållanden kommer att utföras i det fortsatta arbetet. Detta för att identifiera vilka åtgärder som krävs för en säker sluss, kanal och farled, under såväl drifts- som anläggningsskedet. I det fortsatta arbetet kommer en riskanalys att tas fram. I riskanalysen identifieras och beskrivs risker, typ och volym av farligt gods, ökad/minskad risk för olyckor samt konsekvenser av en olycka. Riskanalysen görs stegvis och har för avsikt att kvantifiera de risker som kan uppstå med planerade verksamheter och jämföras med de risker som finns i dagsläget. 29
Välkommen på samråd Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna
Välkommen på samråd Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna Dagordning Allmänt om projektet Tidplan Tillstånd, MKB, samråd Planerad verksamhet Avgränsningar Konsekvensutredningar Avslutning
Välkommen på samråd! Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje kanal och sluss
Välkommen på samråd! Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje kanal och sluss Vi som informerar Thomas Åhsberg/Anna Nylén, Sjöfartsverket
Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje kanal och sluss
Mälarprojektet Underlag för samråd Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje kanal och sluss Samråd Våren 2013 Titel: Mälarprojektet -
VÄLKOMMEN PÅ INLEDANDE SAMRÅD OM MÄLARPROJEKTET
1 (2) 2012-09-04 Dnr: 12-02627 Styrning och Planering Sjöfartsverket 601 78 Norrköping VÄLKOMMEN PÅ INLEDANDE SAMRÅD OM MÄLARPROJEKTET Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås
Syfte. Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna. Bakgrund
Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna Anna Nylén Trafikverket/Sjöfartsverket Syfte Syftet med projektet är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna
2 Olika fokus i plan-mkb och vatten-mkb
Bilaga 4 2009-11-16 PROJEKT SLUSSEN Slussen - Innehåll i och avgränsningar av MKB för detaljplan och tillstånd Distribueras till: Mårten Frumerie Ingmarie Ahlberg, Stockholms stad: Martin Schröder, Stockholms
Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn
Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn Sammanfattning I den statliga Hamnstrategiutredningen som redovisades 2007 har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad hamn av särskild
Samråd enligt miljöbalken
Samråd enligt miljöbalken 1 och 2 dec 2010 1 Hållpunkter för samrådsmötet 1. Inledning närvarande 2. Vad är ett samråd enligt miljöbalken? 3. Varför behöver hamnbassängen saneras? 4. Vilka blir de långsiktiga
Muddringsområdet. Muddringen tar ca två månader och kommer att genomföras under vinterhalvåret 2016 eller 2017.
Muddringsområdet Muddring kommer att genomföras från Södertälje kanal till Köpings hamn. Köpings kommun ansvarar för muddringen från Runnskär fram till kajen. Muddringen tar ca två månader och kommer att
Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn
Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn Tippområde Farledsyta Sammanfattning I den statliga Hamnstrategiutredningen har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad hamn av särskild
HAMNFLYTT INFORMATIONSMÖTE Norrköpings Hamn AB/Norrköpings kommun
HAMNFLYTT INFORMATIONSMÖTE 2017-03-09 Norrköpings Hamn AB/Norrköpings kommun Agenda Presentation av deltagare Presentation av utbyggnadsplanerna och tidplan (Eric) Samråds och tillståndsprocessen (Erica)
INBJUDAN TILL SAMRÅD Hargshamns Hamn
INBJUDAN TILL SAMRÅD Hargshamns Hamn Samråd om farledsutvidgning och muddertippning 2008-05-28 Bakgrund Hamnen i Hargshamn är en industri- och bulkhamn som drivs av Hargs Hamn AB. Bolaget ägs av Östhammars
Samrådsredogörelse Bilaga 7 - Sammanställning av inkommande yttranden, Inledande samråd Hösten 2012
2012-12-05 s 1 (26) Mälarprojektet Samrådsredogörelse Bilaga 7 - Sammanställning av inkommande yttranden, Inledande samråd Hösten 2012 Nedan redovisas och kommenteras huvudsakliga inkomna skriftliga frågor
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Till Nacka tingsrätt 5 mars 2014 Mark- och miljödomstolen Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Sökande Staten genom Sjöfartsverket, org. nr. 202100-0654 601 78 Norrköping Ombud Saken Advokat Agnes Larfeldt
KATAMARANKAJEN. Orientering. Nuvarande förhållanden. Teknisk beskrivning av åtgärderna. Samrådsunderlag avseende vattenverksamhet
KATAMARANKAJEN Samrådsunderlag avseende vattenverksamhet Orientering Umeå kommun planerar att reparera den så kallade öster om Kyrkbron i centrala Umeå. Området för planerad åtgärd finns utmärkt i figur
Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering
Västlänken och Olskroken planskildhet Ytvatten
Västlänken och Olskroken planskildhet Ytvatten 1 Presentationer till huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen 3 ARBETE I YTVATTEN TMALL 0141 Presentation v 1.0 Arbeten i ytvatten Översikt 2, disposition
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Natura 2000 och artskyddsfrågor Natura 2000 och artskyddsfrågor, disposition Aktuella bilagor Aktuellt tillåtlighetsvillkor MKB-processen Översikt aktuellt arbetsområde
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
MKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt
2017-09-12 1 31 MKB-processen och genomfört samråd MKB och samråd 2017-09-12 2 31 MKB och samråd Erik Setzman, civilingenjör Lantmäteri, miljösamordnare SKB Översikt Varför samråd Samrådsparter Genomförda
Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun
Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun 2010 05 27 Upprättad av: Ellen Samuelsson, WSP Environmental
Mälarprojektet Konsekvenser för dricksvatten. 2014-01-31 Slutrapport. Upprättad av: Patrik Lissel Granskad av: Anne Thorén Godkänd av: John Sternbeck
2014-01-31 Slutrapport Upprättad av: Patrik Lissel Granskad av: Anne Thorén Godkänd av: John Sternbeck Kund Sjöfartsverket Konsult WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 66 Halmstad Tel: +46 35 22 17 00
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Samrådshandling: Stockholms stad planerar att sanera i Vinterviken
Samrådshandling: Stockholms stad planerar att sanera i Vinterviken Exploateringskontoret planerar att sanera förorenade massor i Vinterviken i Stockholm, med start 2017. Inför det behövs tillstånd sökas
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
DOM 2015-06-16 meddelad i Nacka Strand
1 DOM 2015-06-16 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 1492-14 och SÖKANDE Staten genom Sjöfartsverket, 202100-0654, 601 78 Norrköping Ombud: Advokat Agnes Larfeldt Alvén, Agnes Advokatbyrå AB, Box 2035, 132
Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kompletterande samrådsunderlag
Kompletterande samrådsunderlag Norrköpings kommun Nya kajer m.m. vid ampusterminalen, Norrköping vattenverksamhet Komplettering avseende dumpningsområde för muddermassor i havet Göteborg 2016-11-30 ampuskajen
Samrådsredogörelse för samråd med sakägare gällande tillstånd till vattenbortledning ur Hällingsjö grundvattentäkt i Härryda kommun
pm04s 2010-12-15 PM UPPDRAG Hällingsjö ny vattentäkt - Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1311203600 UPPDRAGSLEDARE Anders Blom UPPRÄTTAD AV Emelie Arnoldsson GRANSKAD AV Anders Blom DATUM 2012-08-16 Samrådsredogörelse
Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Samråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun
2014-06-16 1(5) Monika Engman 010-452 22 27 Länsstyrelsen i Stockholms Län Box 22067 104 22 Stockholm Samråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun Underlag
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-12-16 SAMRÅDSUNDERLAG Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför upprättande av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för planerad vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken samt omprövning
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.
Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen
B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun
1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd
F Ö R H A N D L I N G S O R D N I N G
Nacka Tingsrätt, avd. 4 2013-08-28 Mål nr M 1425-12 Mark- och miljödomstolen F Ö R H A N D L I N G S O R D N I N G NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2013-08-29 MÅLNR: M 1425-12 AKTBIL: 914 Huvudförhandling
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Projekt Slussen Förslag till kontrollprogram för ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen
PM Stockholms Stads Exploateringskontor Slussen, miljöprövning Uppdragsnummer 1150640020 Projekt Slussen Förslag till kontrollprogram för ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen Stockholm 2011-12-21
NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB
BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING
GODKÄNNANDEHANDLING. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag. med närområde inom Nordantill i Norrköping
1(8) Behovsbedömning tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag med närområde inom Nordantill i Norrköping den 18 mars 2014 reviderad 27 maj 2015 GODKÄNNANDEHANDLING Godkänd i SPN: 2015-06-16,
B EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping
Vårt diarienummer SPN-474/2009 214 B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) inom Saltängen i Norrköping, fysisk planering den 8
Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Detaljplan för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2016/00170 Datum: 2018-01-15 Handläggare: Clara Persson Harlin för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning av
BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter
SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen
Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2018-02-28 SBN/2017:377 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Samrådshandling Ändring av detaljplan för Mälarbaden,
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län
Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Samrådsunderlag September 2016 Ellevio AB avser förlänga nätkoncession för linje för två befintliga 40 kv markkablar
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning
Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Samrådsunderlag för ledningssträckning
Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll
Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun
Hjo kommun Samhällsbyggnad Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är dels att möjliggöra uppförande
HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1
Dnr 20xx.yyyy Behovsbedömning MKB Datum 2011-03-01 1 (6) Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Finspångs kommun, Östergötlands
Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun
2015-03-17 Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i Miljöbalken för att avgöra
Tunnelbana till Nacka och söderort. Samrådsunderlag hösten 2016 för miljöprövning och planläggning Samrådshandling
Tunnelbana till Nacka och söderort Samrådsunderlag hösten 2016 för miljöprövning och planläggning Samrådshandling 2016-11-09 Titel: Tunnelbana till Nacka och söderort Projektledare: Martin Hellgren Bilder
Bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
Samråd Malmporten i Luleå
c:\users\mbhmvg\documents\luleå farled\protokoll_lst_kommunen_20141112.docx Samråd Malmporten i Luleå Plats: Luleå Datum: 2014-11-12 Lokal: Luleå Hamn, Strömören Tid: 09:00 11:00 Närvarande projektgruppen:
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Väg 73 Trafikplats Handen
ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18
Vändspår Floda/Lerum. Samrådsmöte Järnvägsplan, JP TRV 2017/43687
Vändspår Floda/Lerum Samrådsmöte 2019-01-23 Järnvägsplan, JP TRV 2017/43687 Agenda vid samrådsmöte 23/1 1. Välkommen 2. Information från Lerums kommun 3. Presentation av Trafikverkets järnvägsplan i Lerum
FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR MÄLARPROJEKTET
FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR MÄLARPROJEKTET Mälarprojektet - Fördjupning och breddning av de allmänna farlederna till Västerås och Köping samt uppgradering av Södertälje kanal och sluss 2014-01-31
Skillnader mellan godkänd och utställd MKB
PM Ärendenr: TRV 2010/32686 2010-12-21 Trafikverket Projekt Mälarbanan Skillnader mellan godkänd och utställd MKB Sammanställning över de revideringar som gjorts i den utställda miljökonsekvensbeskrivningen
Upphävande och ändring av detaljplan för del av Söderköping 2:1, Slussporten, Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling
2017-03-06 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande och ändring av detaljplan för del av Söderköping 2:1, Slussporten, Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling Upprättad: 2017-03-06 Godkänd
Gryaabs Transporttunnlar. Information om ny placering. Göteborgs Stad, Västra Götalands län. Ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken
Ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken Gryaabs Transporttunnlar Göteborgs Stad, Västra Götalands län Information om ny placering Alternativ Krokängsparken- Byggs via Hamnbanans nya järnvägstunnel
Uppföljning av betydande miljöpåverkan(pbl)
Uppföljning av betydande miljöpåverkan(pbl) Tunnelbana till Nacka och söderort Miljökonsekvensbeskrivning bilaga 7 2017-11-07 Titel: Uppföljning av betydande miljöpåverkan(pbl) Projektledare: Martin Hellgren
Nya Östbergatunneln. En ny dagvattenledning mellan Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken och Saltsjön
Nya Östbergatunneln En ny dagvattenledning mellan Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken och Saltsjön Bild helsida Nya Östbergatunneln byggs från Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken till Saltsjön vid
Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun
Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens
Detaljplan för fastigheten Saga 3 inom Centrum i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 5 Diarienummer: BN-2016/01124 Datum: 2016-10-21 Handläggare: Anna Åslin för fastigheten Saga 3 inom Centrum i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan Dnr
Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr
Sida 1 (6) Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren Dnr 201407599 Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad dnr 201407599 (Miljöbalken 6 kap 12 punkt 6 och MKB förordningen
Behovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07
Sida 1 av 5 Detaljplan, Umeå kommun Diarienummer: PLA 12-07 2013-06-11 Behovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen
Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län
Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl
1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle
Krubban 2. Tillhörande detaljplan för. Olaus Petri kyrka, HALMSTADS KOMMUN. Standardförfarande, KS 2014/0556 Samhällsbyggnadskontoret
B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för Krubban 2 Olaus Petri kyrka, HALMSTADS KOMMUN Standardförfarande, KS 2014/0556 Samhällsbyggnadskontoret 2016-02-23
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/
BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping
1(7) SPN 711/2007 BEHOVSBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för Kvarteret Ormen 21 med närområde inom Kneippen i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 23 september 2008 A N T A G A N D E
Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen
Dokumentnamn Projekteringsskede Ansvarig part Konstruktör TeknisktPM Tillståndsansökan M2 - Miljö/MKB Per Molander Upprättad datum 2011-12-21 Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna
Detaljplan för fastigheten Stadsliden 6:2 inom Olofsdal
Behovsbedömning Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2014/01066 Datum: 2016-05-10 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten Stadsliden 6:2 inom Olofsdal i Umeå kommun, Västerbottens län Bedömning av behovet att
Del av Samariten 8. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Detaljplan för. Söder Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2017-11-10 SBN/2016:271 1.25 Planavdelningen Maela anivald, 016-710 11 40 Samrådshandling Detaljplan för Del av Samariten
B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten
SPN-143/2008 214 B EHOVSBEDÖMNING Programområde 55 Åby Jursla tillhörande program inför detaljplan för fastigheten Jursla 1:26 med närområde inom Jursla i Norrköpings kommun, fysisk planering den 7 juli
Detaljplan för fastigheten FOCKEN 5 inom Haga i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: PLA 12-19 Datum: 2013-05-15 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FOCKEN 5 inom Haga i, Västerbottens län Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning
Bedömning av miljöpåverkan för
Bedömning av för detaljplan HOGSTAD 13:1 m fl i Hogstad, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program
Översvämningsskydd och gestaltningsåtgärder å-rummet. Etapp Kolla
Översvämningsskydd och gestaltningsåtgärder å-rummet Etapp Kolla Dagordning Del 1 Inledning Förutsättningar Planerad anläggning Bedömda miljökonsekvenser Tidplan Frågestund Del 2: ca kl 19 Mingel möjlighet
SJÖFARTSVERKET Infrastru ktu r Handläggare, direkttelefon Dnr: Johan Wahlström,
SJÖFARTSVERKET Infrastru ktu r Handläggare, direkttelefon 2017-06-22 : 15-01 771 Johan Wahlström, +46 104785643 PM Revidering av rapport R160921/Riskanalys Landsortsfarleden Bakgrund Södertälje Hamn AB
Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län
E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Konc: 7082 Samrådsunderlag Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län Oktober 2018 Bg: 5967-4770
BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun
1(7) SPN-137/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Bedömningarna som görs i undersökningen är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att undersökningen måste omvärderas.
1(10) 2018-05-03 Samrådshandling Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning Detaljplan för del av fastigheten Lessebo 9:1 Åkerhultsvägen Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram