Minnesanteckningar från möte med SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor den 3 november 2010 på SUHF:s kansli

Transkript

1 Sveriges Universitets & Högskoleförbund Minnesanteckningar från möte med SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor den 3 november 2010 på SUHF:s kansli Deltagare: Yasmine Lindström, ordförande Einar Lauritzen, verkställande ledamot Mauritz Danielsson Mats Edvardsson Lena Fries Tarmo Haavisto Tuula Kuosmanen Brita Lundh Carl Nettelblad Margareta Nordstrand Elisabeth Svensk Fredrik Andersson, sekreterare Lena Djärvh Eriksson, VHS, 6 Stefan Norinder, VHS 6 1. Mötets öppnande Ordförande förklarade mötet öppnat och hälsade Expertgruppen välkommen. 2. Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes med tillägg under Övriga frågor av punkter om arbetsgrupp på Högskoleverket om revidering av engelsk översättning av examina, ECTS Grading Table och vårens möten i Expertgruppen. 3. Minnesanteckningar från föregående möte Fredrik Andersson gjorde en kort uppföljning av minnesanteckningarna från den 1 september. Ett antal frågor återkom planenligt på den aktuella dagordningen. SUHF har skrivit till Skolinspektionen med en begäran om klargörande i frågan kring Komvux-betyg utfärdade till personer som inte är bosatta i Sverige. Svar från Skolinspektionen har ännu inte inkommit. ( 7) Tuula Kuosmanen informerade om att inget nytt framkommit kring hanteringen av sökande som måste betala kostnaden för verifiering av utländska betyg. ( 8)

2 4. Meddelanden och rapporter Einar Lauritzen meddelade att frågan om anstånd för militärtjänstgöring är uppe till diskussioner i olika forum. Högskoleverket kommer förmodligen inte att göra något i frågan före 2011, och då möjligen i samband med en större revision av sina föreskrifter. Högskoleverkets beslut om rättigheterna till de nya lärarexamina väntas i december 2010 och ska presenteras löpande vartefter de blir klara. En remiss om hanteringen av områdesbehörigheter väntas komma från Verket inom kort. Samarbetsgruppen mellan SUHF och VHS sammanträdde den 5 oktober. På dagordningen fanns bland annat hanteringen av avgifter, den långsiktiga utvecklingen av antagningssystemet, det aktuella antagningsläget, antagning.se samt stärkande av virtuella organisationer i antagningsarbetet. Tuula Kuosmanen informerade om att VHS inte kommer att öppna sidan antagning.se vårterminen 2011 som planerat. 5. Regelförändringar till följd av autonomireformen Brita Lundh redovisade den på förra mötet utsedda arbetsgruppens uppdrag att se på behovet av rekommendationer och lokala beslut med anledning av autonomireformens omreglering av (109001, 9) Bland de saker som berörs ingår kurs- och utbildningsplaner och betyg. Expertgruppen diskuterade rapporten och kom fram till ståndpunkter i enlighet med bilaga 1. Arbetsutskottet gavs i uppgift att färdigställa förslaget till rekommendationer och överlämna det till SUHF:s styrelse. 6. Högskoleprovet Einar Lauritzen inledde med att ge bakgrunden till punkten. Expertgruppen har tidigare lyft frågan om hur den nuvarande hanteringen av Högskoleprovet bland annat inte bär sina kostnader, har olika kostnadsbilder i olika regioner och kan vara administrativt tungrott. Det sistnämnda förstärks av att provverksamhetens organisation ofta är beroende av eldsjälar. Sammantaget väcker det frågan om det kan vara möjligt att gå vidare med mer nationell samordning av Högskoleprovet, för att sänka kostnaderna och skapa ökad rationalitet i dess administration. Stefan Norinder och Lena Djärvh Eriksson var inbjudna för att demonstrera VHS nya administrativa gränssnitt för Högskoleprovet, HP-admin. Systemet används helt eller i delar av de flesta lärosäten som administrerar Högskoleprovet. Expertgruppen diskuterade systemets funktion och och utvecklingspotential, bland annat som ett sätt att komma undan personberoendet och få ökad samordning mellan handläggarna. Fortfarande krävs det dock kunskap om t ex lokaler och andra specifika förhållanden kring proven, som det inte kan utvecklas systemstöd för. Expertgruppen diskuterade även andra aspekter av hanteringen som skulle kunna underlätta för administrationen av Högskoleprovet. Bland de faktorer som lyftes fanns behovet av att stärka rollen och identiteten för högskoleprovshandläggarna, en ändrad 2

3 regionindelning, förändringar i praxis kring antalet provorter/platser samt det övergripande ansvaret för administrationen för provet. Expertgruppen menade att mycket sammantaget talar för att man behöver göra en större översyn av riktlinjer, organisation och kostnadsfördelning för Högskoleprovet. Gruppen beslutade föreslå SUHF:s styrelse att inbjuda VHS och Högskoleverket till en gemensam översynsgrupp för Högskoleprovet. Ifall en sådan grupp bildas föreslår Expertgruppen Margareta Nordstrand samt Kristina Dembrower, Stockholms universitet, som deltagare från sin sida. 7. Revidering av rekommendationer Fredrik Andersson inledde punkten med att informera om att SUHF:s styrelse beslutat om en revidering av Förbundets dokumentstruktur, bland annat utifrån de förslag på revideringar som Expertgruppen gav på föregående möte (100901, 10). Arbetet kring de dokument som krävde ytterligare beredning av pågår fortfarande, och frågan återkommer på nästa möte i Expertgruppen. 8. Uppdrag till Högskoleverket och VHS om regelförändringar inom antagningen Elisabeth Svensk redogjorde för de två uppdrag som VHS och Högskoleverket fått från regeringen om regelförändringar inom antagningen. Det första handlar om hantering av meritpoäng för vidare grupper än nuvarande; dels för de med gymnasiebetyg från åren , dels för ännu äldre utbildningar och andra skolformer. Det andra handlar om hanteringen av meritpoäng för sökande med utländska betyg. Delar av uppdraget är enklare att hantera, exempelvis har gymnasiebetygen efter 1997 stöd i NyA. Ett orosmoment är dock om regeringsbeslutet om eventuella ändringar kommer för sent för att man tidsmässigt ska kunna implementera ändringarna till höstantagningen När det gäller de utländska betygen kvarstår de från VHS och HSV:s håll tidigare resta invändningarna mot möjligheten att använda merit- och områdespoäng för dem. En diskussion har börjat föras om alternativa lösningar, t ex med relativa jämförelser. Expertgruppen diskuterade frågan och framhöll behovet av en dialog med Högskoleverket på ett tidigt stadium, framför allt om hanteringen av de utländska betygen. Den form som Expertgruppen ser som mest rationell för denna dialog är en referensgrupp med bedömnings- och antagningskunniga personer från lärosätena. 9. CSN:s regelskärpningar och återkrav Einar Lauritzen inledde diskussionen kring Centrala studiestödsnämndens agerande kring regelskärpningar och återkrav på studenterna. De nya reglerna gör att studenter som följer studieplanerna ändå kan få återkrav, exempelvis beroende på hur kurser ligger över terminsskiftena eller om poänggivande examination ligger före eller efter jul. Samtidigt har hänsynen till studieprognoser tagits bort, vilket skapar problem för t ex uppsatsarbeten eller kurser med stor poängomfattning. 3

4 Expertgruppen konstaterade att CSN:s agerande är problematiskt och oroande, såväl ur ett studentperspektiv som för att det tvingar lärosätena att anpassa sin undervisning och pedagogik efter studiemedelssystemets regleringar och CSN:s interna prioriteringar och ekonomiska krav. Frågan rör inte främst regeltolkningar och -tillämpningar, utan är snarare högskolepolitisk till sin karaktär. Det är därför önskvärt, enligt Expertgruppen, att SUHF i sina diskussioner med ansvariga personer på regeringsnivå tar upp diskussionen om de högskolepolitiska konsekvenserna av den rådande ordningen inom studiemedelssystemet. 10. Utvecklingen av antagningssystemet Einar Lauritzen inledde diskussionen om den aktuella händelseutvecklingen kring antagningssystemet som diskuterats i ett antal forum. SUHF och VHS har utsett en diskussionsgrupp som ska se på utvecklingen av processer och system för antagningen till avancerad nivå, inklusive internationell antagning, på lång sikt. Första mötet i denna grupp är den 12 november. Den 28 oktober var ett antal lärosäten kallade till Utbildningsdepartementet för en avstämning av de lokala diskussionerna om antagningssystem. Även SUHF:s Förbundsförsamling den 28 oktober diskuterade antagningsfrågor i relation till införandet av avgifter, och vilka önskemål det finns på förändringar. Expertgruppen diskuterade nuläget i utvecklingen av antagningssystemet och vilka exempel det finns på diskussioner kring lokala antagningssystem på lärosätena. Det är tydligt att det finns en förväntan och efterfrågan från sektorn på att något bör göras kring den samordnade antagningen framför allt på avancerad nivå. Det gemensamma SUHF- VHS-arbetet kan vara ett viktigt steg och det är betydelsefullt att det snabbt skickas signaler ut till lärosätena att ett förändringsarbete påbörjats. 11. Högskoleverket och studentenkäter Einar Lauritzen informerade om att Högskoleverket ställt in sina båda planerade studentenkäter, däribland den som skulle användas inom utvärderingssystemet. Expertgruppen diskuterade kort funktionaliteten i det system, i- graduate, som en del lärosäten börjat använda, delvis som en följd av samarbetet inom projektet Study Destination Sweden. 12. Strategi för Sverige som studiedestination Fredrik Andersson och Mats Edvardsson redogjorde för ett utkast till strategi för Sverige som studiedestination. Arbetet görs i samverkan mellan SUHF och Svenska institutet efter ett uppdrag från Utbildningsdepartementet. Utkastet hade presenterats på SUHF:s Förbundsförsamling på Mälardalens högskola den 28 oktober, då en del skarpa synpunkter på innehåll och form framfördes. Expertgruppen konstaterade i sin diskussion bland annat att dokumentet mer har karaktär av en handlingsplan än en strategi. Det framhölls som betydelsefullt att myndigheterna i sitt internationaliseringsarbete drar åt samma håll, och att man klargör rollerna mellan olika organisationer och projekt. 4

5 13. Arbetet på lärosätena med anpassning inför studieavgifterna Expertgruppens medlemmar gjorde korta lägesrapporter kring hur långt deras respektive lärosäten kommit med införandet av avgifter. Frågan om lokala initiativ kring stipendier berördes kort. 14. Övriga frågor Arbetsgrupp på Högskoleverket för revidering av engelsk översättning av examina Högskoleverket har påbörjat ett arbete med att revidera översättningarna av examina till engelska. SUHF:s styrelse har bett Expertgruppen att föreslå namn till en eventuell referensgrupp till det arbetet. Expertgruppen föreslår Mats Edvardsson, Einar Lauritzen och Brita Lundh som medlemmar i en sådan grupp. Arbetsutskottet återkommer till SUHF:s styrelse med förslag på ett fjärde namn, efter att uppdraget och behovet av kompetens blivit tydligare. ECTS Grading Table Margareta Nordstrand lyfte frågan om att det finns skäl att påminna sektorn om att SUHF:s rekommendationer om ECTS Grading Table (REK 2009:4 Rekommendationer om redovisning av betyg i enlighet med ECTS) börjar tillämpas från årsskiftet. Fredrik Andersson ser till att informationen om detta sprids genom SUHF:s olika informationskanaler. Vårens mötestider Expertgruppen beslutade att sammanträda vid följande tidpunkter under vårterminen 2011: - Torsdagen 17 februari, kl Fredagen 8 april, kl Torsdagen 9 juni, kl

6 Bilaga 1 Expertgruppens bedömningar om behovet av åtgärder med anledning av revideringen av genom Autonomireformen Upphörande paragraf i 6 kap Studievägledning och information 3 /Upphör att gälla Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs. Särskilt skall högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med antagningsordning avses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om dels ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas. När det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå avses även regler om hur beslut om behörighet överklagas. Examina 5 /Upphör att gälla U: I examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen skall avläggas och vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). Tillgodoräknande 8 /Upphör att gälla U: Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Ny skrivning i 3 /Träder i kraft I: Studenter ska ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs. Högskolan ska också se till att en antagningsordning finns tillgänglig. I en antagningsordning tas de föreskrifter in som högskolan tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval och antagning och om hur beslut fattas och kan överklagas. 5 /Träder i kraft I: I examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). Utöver vad som anges i examensbeskrivningen för ämneslärarexamen framgår det av bilaga 4 vilka ämnen som får kombineras för en sådan examen. 8 /Träder i kraft I: Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Expertgruppens bedömning och kommentar Undantag från behörighetsvillkor ej längre specificerat. Står hur beslut fattas gällande både urval, behörighet och antagning. Kan därför tolkas in i den nya texten. Ingen åtgärd behövs. Ny reglering vilka ämnen som får kombineras för ämneslärarexamen. Ingen åtgärd behövs. Uppdragsutbildning nämns inte, men hänvisning görs till annan lag eller förordning. Tillgodoräknande av uppdragsutbildning regleras i 7 6

7 Upphörande paragraf i Den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande. Även den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. I 11 d finns ytterligare en bestämmelse om tillgodoräknande i fråga om del av en utbildning som avses i 1 kap. 17 andra stycket högskolelagen (1992:1434). Examensbevis 10 /Upphör att gälla U: I examensbeviset ska högskolan ange examensbenämningen och på vilken nivå examen avläggs. Om examen ingår i en gemensam examen som avses i 1 kap. 17 högskolelagen (1992:1434), ska högskolan ange även detta i examensbeviset. Översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk får anges i examensbeviset. I examensordningen finns det bestämmelser om examensbenämning och om översättning av examensbenämningen. I examensbeviset för en examen på grundnivå eller avancerad nivå ska det anges vilka kurser som ingår i examen. Om en kurs som ingår i en examen har godkänts vid en annan högskola än den som utfärdar examensbeviset, ska det anges vid vilken högskola som kursen har godkänts. Motsvarande ska gälla om en del av utbildningen Ny skrivning i Endast den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller förordning. 10 /Träder i kraft I: I examensbeviset ska högskolan ange 1. en examens benämning, 2. på vilken nivå examen avläggs, 3. om examen ingår i en gemensam examen som avses i 1 kap. 17 högskolelagen (1992:1434), 4. vilka kurser som ingår i en examen på grundnivå och avancerad nivå, och 5. vid vilken högskola som kurser enligt 4, eller motsvarande del av en utbildning på forskarnivå, har genomgåtts. I examensbeviset får översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk anges. Till examensbeviset ska det fogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om vad bilagan ska innehålla. Expertgruppens bedömning och kommentar i Förordningen om uppdragsutbildning (2002:760). Ingen åtgärd behövs Hänvisning att det finns bestämmelser om examensbenämnning och översättning i examensordningen borttagen. Reglerna finns kvar. Ingen åtgärd behövs 7

8 Upphörande paragraf i till en examen på forskarnivå har godkänts vid en annan högskola än den som utfärdar examensbeviset. Till examensbeviset ska det fogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om vad bilagan ska innehålla. Kursplan 15 /Upphör att gälla U: I kursplanen skall följande anges: 1. kursens benämning, 2. om kursen är på grundnivå eller avancerad nivå, 3. antal högskolepoäng som kursen omfattar, 4. kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna för kandidat-, magister- respektive masterexamen, 5. kursens mål, 6. det huvudsakliga innehållet i kursen, 7. den kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas, 8. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till kursen (särskild behörighet), 9. formerna för att bedöma studenternas prestationer, 10. de betygsgrader som skall användas, 11. om kursen är uppdelad i delar, och 12. om antalet tillfällen för prov och praktik eller motsvarande utbildningsperioder för att bli godkänd är begränsat. I kursplanen skall det också anges när kursplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de Ny skrivning i 15 /Träder i kraft I: I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Expertgruppens bedömning och kommentar Följande inte reglerat längre: Benämnning, huvudsakligt innehåll, kurslitteratur och övriga läromedel, betygsgrader, om uppdelad i delar, om antalet prov/praktik begränsad, när den börjar gälla samt övergångsbestämmelser. Förändringar bör påpekas för lärosätena. Rekommendationsförslag: Betyg, begränsning i antalet prov och när kursplanen börjar gälla bör stå i kursplanen. Kurslitteratur bör redovisas i direkt anslutning till kursplanen, i god tid innan kursstart. 8

9 Upphörande paragraf i övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. Utbildningsplan 17 /Upphör att gälla U: I utbildningsplanen skall följande anges: 1. de kurser som utbildningsprogrammet omfattar, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet, och 3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningsprogrammet (särskild behörighet). I utbildningsplanen skall det också anges när utbildningsplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. Betyg 18 /Upphör att gälla U: Om inte annat är föreskrivet i kursplanen, skall betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). 19 /Upphör att gälla U: genom förordning (2010:1064)./ Som betyg skall användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Ny skrivning i 17 /Träder i kraft I: I utbildningsplanen ska följande anges: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. 18 /Träder i kraft I: Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Expertgruppens bedömning och kommentar Den huvudsakliga uppläggningen av programmet, när utbildningsplanen börjar gälla samt övergångsbestämmelser regleras inte längre. Bör påpekas för lärosätena. Rekommendationsförslag; Det mesta av de tidigare kraven på utbildningsplanerna bör återföras i rekommendationsform. Föreskriftsrätt för lärosätena om betygssystem införs. Bör påpekas för lärosätena. Förtydligande om tolkning att med betygssystem ska förstås den betygsskala som används på en aktuell kurs och att lärosätena kan ha olika betygsskalor på olika kurser. Inget betygsystem anges. Alla föreskrivs av lärosätena. Bör påpekas för lärosätena. 9