UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Transkript

1 Sid 1 (14) UNIVERSITETET I LINKÖPING BESLUT Dnr: LiU 780/07-10 Universitetsstyrelsen UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ /föreliggande bestämmelser rörande högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå inkluderar begreppet fakultetsnämnd även det särskilda organet för det utbildningsvetenskapliga området. Nämnda organ benämns fr om 2006 inom Linköpings universitet som fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, fakultetsstyrelsen för den tekniska fakulteten samt områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap. I texten återges i fet stil vad som gäller enligt högskolelagen (HL). Motsvarande hänvisningar till högskoleförordningen (HF) återges i neutral stil, under det att det som beslutats av universitetet återges i kursiv stil. Högskolelagen och högskoleförordningen finns publicerad genom svensk författningssamling (SFS) -HL (SFS 1992:1434) respektive HF (SFS 1993:100). Författningarna finns elektroniskt tillgängliga under adress www, läsrummet, se. De återges också på Högskoleverkets hemsida, Bestämmelser avseende tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå framgår av universitetets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bestämmelser avseende tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå framgår av universitetets antagningsordning för utbildning på dessa nivåer (http.-//regelverk, liu.se/). Ytterligare instruktioner för examination och examinatorer finns i rektors beslut "Föreskrifter rörande examination och examinatorer". ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. Utbildningen skall ges på - grundnivå - avancerad nivå och - forskarnivå. (1 kap. 7 HL) 2. Med student avses den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning (1 kap. 4 HF, delvis) 3. Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

2 Sid 2 (14) - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 HL) 4. Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 HL) 5. Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap. 3 HL) 6. Verksamheten skall avpassas så att hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. (1 kap. 4 HL) 7. Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (1 kap. 4a HL) 8. Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden.

3 Sid 3 (14) Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap. 5 HL) 9.1 lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. (1 kap. 5 a HL) 10. Utbildningen vid högskolorna skall vara avgiftsfri för studenterna. (1 kap. 10 HF) 11. All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. (6 kap. 13 HF) 12. Universitetsstyrelsen beslutar, efter förslag från respektive fakultetsnämnd, vilka utbildningsprogram som skall finnas. 13. Fakultetsnämnd beslutar i övrigt om utbildningsutbudet inom respektive fakultetsområde enligt de riktlinjer som universitetsstyrelsen fastställer. 14. Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. (6 kap. 2 HF) 15. Utbildningen bör planeras så att en normalstuderandes arbetsinsats skall motsvara genomsnittligt ca 40 timmar per vecka. 16. Läsåret (ett normalstudieår) omfattar 40 veckor. Läsåret skall indelas i en höst- och en vårtermin, om vardera 20 veckor. 17. Fakultetsnämnd fastställer terminstider. Fakultetsnämndfår ej delegera denna uppgift. 18. Grundläggande högskoleutbildning skall normalt anordnas under läsår men får dock, om särskilda skäl föreligger, förläggas även till annan tid än läsår. Fakultetsnämnd beslutar när särskilda skäl föreligger om förläggning av grundläggande högskoleutbildning till annan tid än läsår. Fakultetsnämndfår ej delegera denna uppgift. 19. Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall se till att den som avser att påbörja en utbildnmg har tillgång till den information om utbildningen som behövs. Särskilt skall högskolans antagningsförordning finnas tillgänglig. Med antagningsförordning avses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om dels ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas. När det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå avses även regler om hur beslut om behörighet överklagas.(6 kap. 3 HF)

4 Sid 4 (14) 20. Universitetets studievägledning och yrkesorientering skall ske i enlighet med de mål och riktlinjer som fastställs av rektor. 21. Fakultetsnämndfastställer mål och riktlinjer för den fakultetsvisa studievägledningen och yrkesorienteringen. Fakultetsnämndfår ej delegera denna uppgift. 22. Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. (1 kap. 14 HF) 23. Fakultetsnämnd beslutar om genomförandet av uppgifterna i punkt 22, dvs i 1 kap. 14 HF med beaktande av eventuella beslut fattade av rektor. TILLTRÄDE TILL HÖGSKOLEUTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 1. Bestämmelser avseende tillträde till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå framgår av universitetets antagningsordning avseende högskoleutbildning. EXAMINA 1. Examina skall avläggas på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas och på vilken nivå de skall avläggas. (1 kap. 10a HL) 2. Regeringen beslutar vid vilka högskolor som examina på grundnivå respektive avancerad nivå får avläggas. Regeringen får meddela föreskrifter om att någon annan myndighet får besluta i dessa frågor. Ett tillstånd att utfärda examina får lämnas bara om utbildningen uppfyller de krav som ställs på utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt detta kapitel och de särskilda krav som finns i förordningsbestämmelser. Dessutom skall det i ett rikstäckande perspektiv finnas ett allmänt intresse av att examma får utfärdas. (1 kap. 11 HL, delvis) 3. Om det inte längre finns förutsättningar enligt 11 andra stycket första meningen att utfärda en generell examen i ett visst huvudämne eller med en viss inriktning eller en yrkesexamen, skall Högskoleverket anmoda högskolan att inom viss tid avhjälpa bristerna. Finns bristerna helt eller till väsentlig del kvar efter den tid som sägs i första stycket, får regeringen besluta att högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser. Regeringen får meddela föreskrifter om att någon annan myndighet får besluta om detta. Om det meddelas ett beslut om att en högskola inte längre får utfärda en examen, får dock högskolan också därefter utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin utbildning vid den

5 Sid 5 (14) högskolan före beslutet. Detta gäller dock bara om utbildningen omfattar ett program eller en kurs som kan leda fram till en sådan examen som beslutet avser. (1 kap. 11 a HL, delvis) 4. Högskoleverket får enligt de förutsättningar som anges i 1 kap. 11 a högskolelagen (1992:1434) besluta att en högskola inte längre får utfärda en viss examen. (6 kap. 27 HF) 5. Inom (högskoleutbildningen får avläggas endast de examina som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). (6 kap. 4 HF) (Se examensordningen) 6. En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensordning och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens imiktning. Högskolan bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår av examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning.(bilaga 2 till HF) 7.1 examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen skall avläggas och vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). (6 kap. 5 HF) 8. Benämningar och villkor för de olika examina bestäms av regeringens examensordning och för generella examina också av eventuella lokala tilläggsbeslut avseende imiktning (anges av förled och/eller efterled) och de särskilda krav som ställs för respektive imiktning inom ramen för kraven i examensordningen (bilaga 2 till HF). 9. Rektor fastställer lokala tilläggsbeslut (enligt punkt 8) efter förslag från respektive fakultetsnämnd. KURSPLAN 1. För en kurs skall det finnas en kursplan. (6 kap. 14 HF) 2.1 kursplanen skall följande anges: 1. kursens benämning, 2. om kursen är på grundnivå eller avancerad nivå, 3. antal högskolepoäng som kursen omfattar, 4. kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna för kandidat-, magisterrespektive masterexamen, 5. kursens mål, 6. det huvudsakliga innehållet i kursen, 7. den kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas, 8. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till kursen (särskild behörighet), 9. formerna för att bedöma studenternas prestationer, 10. de betygsgrader som skall användas, 11. om kursen är uppdelad i delar, och 12. om antalet tillfällen för prov och praktik eller motsvarande utbildningsperioder för att bli godkänd är begränsat. Anm: Se också punkterna 12 och 13 under BETYG.

6 Sid 6 (14) I kursplanen skall det också anges när kursplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. (6 kap. 15 HF) 3. Fakultetsnämnd fastställer generella krav på kursplanernas utformning med beaktande avföreskrifterna i högskoleförordningen samt, iförekommande fall, gällande utbildningsplaner och egna tillägg. Regler som har karaktären av bindande föreskrifter för deltagande i en kurs (t ex obligatoriska moment) skall alltid anges i berörd kursplan. Fakultetsnämndfår ej delegera denna uppgift. 4. Fakultetsnämnd fastställer kursplan senast i samband med att anmälningstiden till kursen utgår. Om fakultetsnämnd delegerar beslut om kursplan skall det av delegationsbeslutet framgå att fakultetsnämndens generella krav på kursplanernas utformning skall tillämpas. Kursplanens villkor i relation till presenterat informationsmaterial får inte ändras inför det aktuella söktillfället om detta bedöms ändra förutsättningarna för den enskildes sökande planering för deltagande i kursen. Det åligger fakultetsnämnd att se till att så inte sker. UTBILDNINGSPLAN 1. För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. Av 14 framgår att det för kurserna inom programmet skall finnas kursplaner. (6 kap. 16 HF) 2.1 utbildningsplanen skall följande anges: 1. de kurser som utbildningsprogrammet omfattar, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet, och 3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningsprogrammet (särskild behörighet). I utbildningsplanen skall det också anges när utbildningsplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. (6 kap. 17 HF) 3. Fakultetsnämnd fastställer utbildningsplan senast i samband med att anmälningstiden till utbildningen utgår. Beslut om nya utbildningsplaner liksom beslut om större förändringar i befintliga utbildningsplaner skall fattas av fakultetsnämnd. Utbildningsplanens villkor i relation till presenterat informationsmaterial får inte ändras inför det aktuella söktillfället om detta bedöms ändra förutsättningarna för den enskildes sökande planering för deltagande i kursen. Det åligger fakultetsnämnd att se till att så inte sker. BETYG 1. Om inte annat är föreslcrivet i kursplanen skall betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).

7 Sid 7 (14) (6 kap. 18 HF) 2. Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. (6 kap. 19 HF) 3. Som betyg används normalt något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Om särskilda skäl föreligger får endast uttrycken underkänd och godkänd användas. Särskilda skäl för att avvika från en tregradig betygsskala kan vara att kursen främst har tillämpningsinriktade moment eller praktikmoment eller främst har en undervisningsform för vilken en tregradig betygsskala är mindre lämplig. Inom den tekniska fakulteten får betygen underkänd (1), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Beslut om annan betygsskala än de ovan nämnda fattas av universitetets styrelse. 4. Fakultetsnämnd beslutar vilka betygsnivåer som skall användas för olika typer av kurser. Fakultetsnämnd får ej delegera denna uppgift. 5. Fakultetsnämnd beslutar om students rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg. Fakultetsnämndfår ej delegera denna uppgift. 6. Med examination avses allt slutligt ställningstagande till utbildningsprestationer, frånsett sådan bedömning av löpande färdighetsträning som utgör en integrerad del av undervisningen. 7. Fakultetsnämnd utser examinator för varje kurs. Beslut om utseende av examinator gäller tills vidare om annat inte anges och kan när som helst återkallas. Om fakultetsnämnd delegerar denna uppgift skall det av delegationsbeslutet framgå vilka krav som skall vara uppfyllda för att någon skall kunna utses till examinator. 8. Till examinator får endast utses den som vid Linköpings universitet innehar eller uppehåller anställning (inkl, adjungerade) som professor, lektor, adjunkt eller forskarassistent samt den som blivit antagen till oavlönad docent Gästlärare kan utses till examinator under förutsättning av att gästlärarens förordnande sträcker sig över minst sex månader och har en omfattning av minst 40 procent. Timarvoderad lärare, som eljest har sin huvudsakliga anställning vid annan högskola och där innehar eller uppehåller anställning som professor, lektor, adjunkt, forskarassistent eller blivit antagen till oavlönad docent får dock, utan hinder av vad som sägs i första stycket, av fakultetsnämnd utses till examinator på kurs (motsv) för vilken han/hon besitter sådan kompetens som eljest inte finns representerad inom ramen för anställning som lärare vid Linköpings universitet. Timarvoderad lärare i övrigt får utses till examinator av fakultetsnämnd. Fakultetsnämndens beslut i detta fall får ej delegeras.

8 Sid 8 (14) 9. Examinators uppgifter framgår av särskild instruktion fastställd av rektor. 10. Ett beslut enligt 26 förvaltningslagen (1986:223) om rättelse av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende i fråga om betyg skall fattas av examinator. (6 kap. 23 HF) 11. Finner en examinator att ett beslut om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall han eller hon ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks. (6 kap. 24 HF) 12. Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem. Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande utbildning med godkänt resultat skall antalet praktik- eller motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två. (6 kap. 21 HF) Anm: Se också punkt 2:12 under KURSPLANER. 13. Fakultetsnämnd fastställer iförekommande fall kriterier för begränsning av antalet tillfällen för prov eller praktik- eller motsvarande utbildningsperioder med stöd av 1 kap. 4 HL om att tillgängliga resurser skall utnyttjas effektivt. Av fakultetsnämnd fastställda kriterier skall anges i utbildnings- och kursplaner och anmälas till rektor. En begränsning av antalet tentamenstillfällen för salskrivningar får normalt inte ske. Om fakultetsnämnd beslutar att begränsa antalet tentamenstillfällen för salskrivningar skall skälen för detta redovisas till rektor. Fakultetsnämndfår ej delegera denna uppgift. 14. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. (6 kap. 22 HF) 15. Beslut som innebär att student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, utifrån särskilda skäl inte ges rätt till byte av examinator skall fattas av fakultetsnämnd. Fakultetsnämndfår ej delegera denna uppgift. TILLGODORÄKNANDE AV KURS M. M. 1. Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat 1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46),

9 Sid 9 (14) eller 2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. (6 kap. 6 HF) 2. En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. (6 kap. 7 HF) 3. Högskolan skall pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande. Även den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. (6 kap. 8 HF) Anm. Med student avses den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning (1 kap. 4 HF). Detta betyder att s k överskrivning av kurser anordnade av t ex studieförbund inte är tillåten såvida inte personen är antagen till och bedriver högskoleutbildning. 4. Fakultetsnämnd beslutar om studerande får tillgodoräkna sig annan utbildning enligt bestämmelserna i 6 kap 6-8 högskoleförordningen. EXAMENS- OCH KURSBEVIS 1. En student som uppfyller fordringarna för en examen skall på begäran få examensbevis av högskolan. (6 kap. 9 HF) 2. Om ett examensbevis skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat. (6 kap. 11 HF) 3.1 examensbeviset skall högskolan ange examensbenämningen och på vilken nivå examen avläggs. Översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk får anges i examensbeviset. I examensordningen fmns det bestämmelser om examensbenämning och om översättning av examensbenämningen. I examensbeviset för en examen på grundnivå eller avancerad nivå skall det anges vilka kurser som ingår i examen. Om en kurs som ingår i en examen har godkänts vid en annan högskola än den som utfärdar examensbeviset, skall det anges vid vilken högskola som kursen har godkänts. Motsvarande skall gälla om en del av utbildningen till en examen på forskarnivå har godkänts vid en annan högskola än den som utfärdar examensbeviset.

10 Sid 10 (14) Till examensbeviset skall det fogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om vad bilagan skall innehålla. (6 kap. 10 HF) Högskoleverkets föreskrifter Högskoleverkets foreskrifter framgår av Högskoleverkets författningssamling (Webbadress: 4. En översättning av examensbenämningen skall återspegla examens omfattning och i förekommande fall imiktning samt på vilken nivå examen avläggs. Högskoleverket får meddela föreskrifter om översättningen av examen till engelska. Högskolan beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än engelska efter samråd med Högskoleverket i fråga om den rättsliga status som en översättning av examen kan ha i andra länder. Högskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som högskolan använder. Högskolan skall till Högskoleverket anmäla de för- och efterled på svenska som högskolan bestämt skall användas till varje examen samt översättningen av dem till engelska. Högskolan får också till Högskoleverket anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk än engelska. (Ur bilaga 2 till HF) 5. En student som har fått en kurs godkänd skall på begäran få kursbevis av högskolan. Om kursbeviset skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört kursen. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat. (6 kap. 20 HF) 6. Examensbevis respektive kursbevis är universitetets officiella dokument avseende slutförd utbildning (motsv) och dokumenteras på svenska och/eller engelska. 7. Översättningar av examensbenämningar till främmande språk fastställs, med beaktande av bestämmelserna i punkterna 3 och 4 ovan samt eventuella rekommendationer från Sveriges universitets- och högskoleförbund, av fakultetsnämnd. 8. Examens- och kursbevisens utformning i övrigt framgår av särskildföreskrift fastställd av rektor. 8. Fakultetsnämnd kontrollerar, efter begäran av den studerande, att den studerande uppfyller fordringarna för examen och utfärdar därefter examensbevis. Masterexamen, magisterexamen och kandidatexamen som omfattar studier inom flera fakulteter (motsv) utfärdas av den fakultetsnämnd inom vars ansvarsområde studierna inom huvudområdet för examen slutförts. 9. Fakultetsnämnd utfärdar, efter begäran av den studerande, kursbevis avseende kurs på vilken den studerande godkänts.

11 Sid 11 (14) STUDIEDOKUM ENTATION 1.1 förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor fmns det bestämmelser om studiedokumentation m.m. (6 kap. 12 HF) (Se Förordning SFS 1993:1153 om redovisning av studier m m vid universitet och högskolor). DELEGERING 1. Om inte något annat föreskrivs i HL, HF eller dessa bestämmelser får fakultetsnämnd delegera sina uppgifter inom området utbildning på grundnivå och avancerad nivå. ÖVERKLAGANDE 1. För prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets område svarar en särskild överklagandenämnd. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. ( 5 kap. 1 HL) 2. Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola 1. beslut om anställning vid en statlig högskola, med undantag av anställning som doktorand, som professor eller lektor vid anställning enligt 4 kap. 11,13 eller 13 a eller som lektor eller adjunkt vid anställning enligt 30 5 tredje meningen, 2. beslut enligt 4 kap. 28 andra stycket att avslå en ansökan om befordran, 3. beslut enligt 4 kap. 28 tredje stycket att avslå en begäran om anställning som professor, 4. beslut enligt 4 kap. 28 fjärde stycket att avslå en begäran om anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt, 5. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 andra meningen eller 28 andra stycket, 6. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet, 7. avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment, 8. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 37 och beslut att en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 38,

12 Sid 12 (14) 9. avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis, och 10. beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Om någon som sökt en anställning som lektor med stöd av första stycket 1 överklagar ett beslut av högskolan att anställa någon annan och överklagandenämnden bifaller överklagandet, skall det ske på så sätt att den klagande anställs som professor, om det yrkas i överklagandet. Detta gäller dock bara om den klagande har behörighet för en sådan anställning och har begärt prövning av detta enligt 4 kap. 23. Ett överklagande enligt första stycket 3 skall inte prövas om överklagandenämnden beslutar att någon annan skall ges anställningen på grund av ett överklagande enligt första stycket 1. (12 kap. 2 HF) 3. Att beslut av en disciplinnämnd om avstängning och varning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol följer av 22 a förvaltningslagen (1986:223). Andra beslut av en disciplinnämnd får inte överklagas (12 kap. 3 HF) 4. Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är medgivet i annan författning än förvaltningslagen (1986:223). (12 kap. 4 HF) 5. Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas. (12 kap. 5 HF) 6. Högskoleverkets beslut enligt högskolelagen (1992:1434) och denna förordning (Högskoleförordningen) får inte överklagas. (12 kap. 6 HF) 7. Fakultetsnämnd beslutar om omprövning och yttranden i överklagandeärenden. HÖGSKOLEFÖRORDNINGENS ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Anm: Med äldre bestämmelser nedan avses högskoleförordningen (SFS 1993:100) senast ändrad genom förordningen SFS 2006: Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 16 den 1 september 2006 och i övrigt den 1 januari Förordningen, utom 1 kap. 16, skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 och 4, i fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter. 2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2007 och vid anställning av doktorand dessförinnan samt i fråga om utbildning som bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som utfärdas dessförinnan. 3. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om kurser eller motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar före den 1 juli 2007 och fortsätter därefter.

13 Sid 13 (14) 4. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan. 5. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen) och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni En poäng som före den 1 juli 2007 har angetts för omfattningen av grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna. 7. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen), skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en examen som avses i 5 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna. 8. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya bestämmelserna motsvarar vad som i de äldre bestämmelserna benämns forskarutbildning. 9. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt de nya bestämmelserna ställs krav på tidigare utbildning eller examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning kunna uppfylla kraven för examen. 10. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på examen från sådan utbildning, skall även den som har en motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning vara behörig. 11. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1 juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna. Detta gäller dock inte om den som har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller Högskoleverket har fattat med stöd av äldre bestämmelser gäller fortfarande. 14. Vid tillämpning av 4 kap i de nya bestämmelserna jämställs undervisning inom grundläggande högskoleutbildning med undervisning inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. 15. Även den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna får anställas som amanuens enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 andra stycket.

14 fy Sid 14 (15; 16. Bestämmelsen i 6 kap. 10 första stycket om att det i examensbeviset skall anges på vilken nivå en examen avläggs skall inte tillämpas i fråga om examina som utfärdas enligt äldre bestämmelser. 17. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser. 18. De nya bestämmelserna i 6 kap. 31 och 32 om att det skall utses minst två handledare för varje doktorand och att minst en av dem skall ha genomgått utbildning av handledare eller bedömts ha motsvarande kompetens, skall tillämpas i fråga om doktorander som påbörjar sin utbildning efter utgången av juni Dessa bestämmelser ersätter de bestämmelser som framgår av LiU RS U08:06 utom när högskoleförordningens övergångsbestämmelser säger annat. Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2007 att fastställa dessa bestämmelser rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Universitetsstyrelsen beslutade vidare att delegera till rektor att vidta de förändringar, kompletteringar eller andra justeringar som är nödvändiga under förutsättning att forändringarna inte är av principiell betydelse eller av större vikt. I beslutet har deltagit ordföranden Bengt Westerberg, universitetets rektor Mille Millnert och övriga ledamöterna, Aaron Axelsson, Sara Bergqvist, Trygve Carlsson, Kajsa Ellegård, Jan Ernerudh, Ewa Groppfeldt, Lars Hultman, Emma Karlsson, Olle Persson och Agneta Westerdahl. Vidare har närvarit prorektor Inger Rosdahl, suppleanten Maria Bolin, personalföreträdarna Örjan Lönnevik och Marianne Plymoth, tillträdande studeranderepresentanten Marina Sandgren, styrelsens sekreterare Ann- Christin Gustafsson, informationsdirektören Lars Holberg, universitetsdirektören Curt Karlsson samt planeringsdirektören Lars Rydberg, den sistnämnde föredragande. Bengt Westerberg ) Lars Rydberg Kopia till: Fakultetsstyrelserna Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Institutionerna Prorektor Universitetsdirektören Administrative chefen Universitetskansliet (GH, IBGJ) StudentCentrum (TM) Internrevisionen LiU-nytt De lokala fackliga organisationerna Studentkårerna