Spelet om Beredskapsåret 1940 Av Ragnar Karlsson Bearbetad av Gunilla Rubbestad

Transkript

1 Spelet om Beredskapsåret 1940 Av Ragnar Karlsson Bearbetad av Gunilla Rubbestad Akt 1 Förkortad version Juli månad 1940 Bakgrund) (Berättartexten framföres med bakgrundsmusik (piano) Han är min soldat någonstans i Sverige ) Det rådde krig i vår omvärld. Tyskarna hade blixtockuperat Danmark och Norge den 9 april Tusentals norrmän flydde till Sverige för att bl.a. komma till England och utbilda sig till motståndsmän. Sveriges regering fattade beslut att allmän mobilisering skulle ske omedelbart, men att detta skulle hållas hemligt för att inte irritera tyskarna. Total mörkläggning av alla byggnader i hela riket är anbefalld. I maj månad 1940 började en frivillig luftbevakningsrörelse byggas upp personer varav en tredjedel kvinnor anmälde sig till denna organisation. I vår bygd hade ett luftbevakningstorn uppförts på berget Hartippen bakom Billströmska Folkhögskolan och lottor hade inkvarterats i prästgården. I folkmun kallades dessa lottor för tornsvalor. På sin fritid badade de ofta och hade byggt sig en liten hydda vid havet nära Säby ö. Här kunde de ostört tillbringa sin lediga tid. Lottauniformen innehöll ingen baddräkt, så de badade nakna Vi förflyttar oss nu till affären i Sibräcka. Affären är den allmänna samlingsplatsen där man möts för att höra senaste nytt. Personer Handlanden Albert (Jovialisk och berättar historier) Thure 65 (Småbrukare på Sibräcka) Ester 70 (Sjömansänka, frireligiös) Alfhild 35 (Postfröken) Vendla: 60 (Född i Tyskland något högdragen) Milda 48 (Småbrukarhustru) Scenen föreställer en handelsbod på Tjörn år Vid spelets början står handlanden Albert och väger upp mjöl i påsar. Ester och Alfhild sitter på ljugarbänken och stickar. Vendla sitter på en stol vid sidan och läser en tidning. Pjäsen inleds med en improvisation när Ester och Alfhild diskuterar vilka sädesslag som ger det bästa kaffesurrogatet. Även Vendla ger sin in i diskussion och vill ha lite finare råvaror. 1

2 01 Thure kommer in och går fram till disken Thure: Gomiddag. Hm jo. kan du skaffa en bra kikare till mig? 02 Albert: Kikare sa du kikare? Vad i all sina dar ska du med kikare till? 03 Thure: Jo, jag tänkte jag skulle titta på. fåglar. 04 Albert: Det behöver du väl ingen kikare till måsarna ser du väl gott utan kikare. 05 Thure: Jo, måhända men det var allt grannare fåglar jag tänkte titta på. 06 Albert: Det var besynnerligt, du har väl aldrig varit intresserad av småfåglar. 07 Thure: Det förstås men man är väl inte sämre än att man kan ändra sig. 08 Alfhild till Ester: Vad kan han nu ha i kikaren tror du? 09 Ester: Han är en luring han Thure. 10 Thure: Kan du skaffa mig en riktigt bra kikare, en Zeiss ska visst bara bra har jag hört sägas. 11 Alfhild till Ester: Nu ska han allt slå på stort, de är allt bra dyra dom. 12 Albert: (Skrattar) Vad ska du ha en Zeisskikare till? Dom kostar många hundra kronor och är svåra att få tag i nu i krigstid. 13 Thure: Är de så dyra, det hade jag ingen aning om. Men jag vill ha en bra kikare, kan du inte ta hem en sådan åt mig? 14 Albert: Nej, det är nog bäst du ger dig till Marstrand och köper en själv hos någon optiker. 15 Thure: Va du är vrång i dag, det är inte lätt för mig att ta mig till stan i dessa tider. Du kan väl beställa en kikare som de kan skicka på posten. 16 Albert: (Skarpt) Vrång! Det är väl du själv som är det. Jag har inga kontakter med någon optiker så jag 2

3 vet inte vart jag skall vända mig.. 17 Thure: Jasså, är det på det viset.. Ja, då får jag väl grunna på det, då. (Står och grunnar) Ja, något annat skulle jag nog inte ha i dag. jo, en snusdosa ska jag ha. 18 Albert: (Tar fram en dosa snus) En dosa snus, varsågod. 19 Thure: Du får skriva upp det i boken, för jag tog inte med några pengar, 20 Albert: Det kan jag göra, men så vill jag ha två tobakskuponger. 21 Thure: Jag har lämnat alla mina kuponger här till dig, jag litar på att du klipper riktigt. 22 Albert: Ja, jag gör så gott jag kan, men dina tobakskuponger är slut. 23 Thure: Men ta några andra kuponger då. 24 Albert: (Tar fram kupongarken och visar Thure) Så här ser det ut, du har slut på kaffe, tobak, och fläsk, vad ska jag då kalla snusen. 25 Thure: (Börjar bli lite irriterad) Du får kalla den vad fan du vill kalla den kakao. 26 Albert: Det har du inte så många så det räcker 27 Thure: (Irriterad) Men detta är ditt problem, du får väl låna kuponger av nån annan då. 28 Albert: (Inser att han inte kommer längre med Thure) Jaja, vi får alla hjälpas åt i dessa tider. 29 Thure: Ja, så är det allt. Adjö med er! 30 Thure går ut Albert: Adjö med dig Thure hoppas du får tag i en kikare. **************************************** 31 Milda kommer in hälsar och ställer en unikabox Milda: (Pustar ) Phu så varmt det är i dag, jag svettas 3

4 på disken. 32 (Vendla slutar nu med tidningsläsningen och blir mer och mer intresserad av Milda) Albert: God dag Milda, hur står det till med dig i dag? (Känner en härsken lukt från unikaboxen, och flyttar den ifrån sig) 33 Milda: (Torkar svetten ur pannan på ärmen) Oh, milda makter, jag vet inte vad jag ska säga, det händer så mycket nu. 34 Alfhild: Hur är det har ni märkt av kriget borta på holmen? 35 Milda: Jag hörde det bullrade i luften i går, Gud bevare oss för tysken. 36 Alfhild: Har ni sett till några flyktingar än. 37 Milda: (Funderar en stund) Jag vet inte om jag vågar säga det Jo, i går natt kom min bror Levin och väckte oss mitt i natten. Han hade flytt från Norge. Han hade rott och gått på nätterna en hel vecka och inte fått någon mat. Han var alldeles utmattad och jag kände knappt igen honom. 38 Reser sig och går fram till Milda Vendla: Inte visste jag att du hade en bror som är norrman. 39 Milda: Ja, detta är en underlig historia. När min bror Levin skulle mönstra 1914 söp han sig full och for för att mönstra. Men han var så rädd för militärlivet så han rymde till Norge i stället. Och där blev han kvar. Gifte sig med en norsk flicka och har nu tre barn. Och nu är han alltså efterlyst där i Norge för det han gick med i motståndsrörelsen. 40 Vendla: Har du varit till Länsman i Hoga och anmält att du har en utlänning boende hos dig? 41 Milda: (Upprörd) Jag kan väl inte anmäla min egen bror, han har inte gjort något. 42 Vendla: Vem tycker du då skall anmäla att du har en utböling boende hos dig? 43 Milda: (Arg) Han är minsann ingen utböling, han är 4

5 min ende köttslige bror som är i livet, du ska inte tro att jag anmäler honom som nån brottsling. 44 Vendla: Blir det bättre av att jag kanske måste varsko Länsman. 45 (Mycket argt, griper Vendla i kragen) Milda: Vad är det jag hör Du ska inte blanda dig i det här.. din nazikona. 46 Vendla: (Argt) Det där tar du tillbaka, annars ska jag sätta fast dig för ärekränkning. 47 Milda : Passa dig du.. sådana som du hör inte hemma här på Tjörn. 48 Albert: (Går fram och lägger sina armar runt deras axlar) Nu får ni lugna ner er bägge två. Kriget har inte brutit ut här på Tjörn än. Nu måste vi goda grannar hålla sams och hålla ihop.. 49 Vendla: Då får hon ta tillbaka detta detta hemska hon sa om mig, tar du tillbaka det så kan vi vara vänner. 50 Milda :(Snörvlar) Ja.. jag är. Det har vart så mycket så jag vet inte riktigt vad jag säger. (Tar Vendlas hand) 51 Vendla: (Ångrar sin ilska) Jag vill be om ursäkt, det är var inte mening att du skall anmäla din egen bror. 52 Albert: Vad bra, då är allt som förut då. (Vendla och Milda nickar instämmande) 53 En paus uppstår Vendla: Jag kom att tänka på en sak, stickar ni vantar och strumpor till våra soldater? 54 Ester: Nej, jag stickar till mig själv, just nu håller jag på med en kofta. 55 Alfhild: Sticka till soldaterna. Har inte försvaret strumpor och vantar i sina lager så det räcker till alla inryckta? 56 (Milda är fortfarande reservverad mot Vendla) Milda: Dom skicka iväg en förfärlig massa utrustning till Finland i fjol höst, så de har väl inte något kvar 5

6 57 Vendla: Jag läste i går i Handels & Sjöfartstidningen att nu måste alla kvinnor i Sverige hjälpa vårt försvar genom att sticka strumpor och vantar till soldaterna som ligger vid våra gränser och fryser på vintern. 58 Ester: Hur skulle det gå till? 59 Vendla: Jag tagit reda på att man skall sticka helst med mörkgrått garn, men har man inte det så går det med brunt och svart också. Och så ska man sticka antingen strumpor, eller fingervantar och samla ihop till 12 par i en bunt och lämna till chefen för hemvärnet. Då kommer man att få en belöning på 4 kr för varje bunt. 60 Alfhild: Men garnet då. Ska man stå med det själv? 61 Vendla: Ja, man får hålla med garn själv och det blir ju dyrt om man måste köpa det. Men många spinner ju själva sitt garn. 62 Milda: Ja, jag har både spinnrock och vävstol i köket. 63 Alfhild: Det är svårt att få tag i bra ullgarn nu, det är uppblandat med cellull det allra mesta i garnväg. 64 Vendla: Ja cellull får det inte vara, då håller inte strumporna mer än ett par veckor. 65 Ester: Och inte blir de riktigt varma heller. 66 Vendla: Nu tänkte jag bjuda hem er och några andra grannar till mig någon kväll nästa vecka, så kunde vi dricka en kopp kaffe och kanske kunde vi bilda en grupp som träffas en gång i veckan och stickar åt soldaterna. Vad tror ni om detta? 67 Ester: Jag tycker det låter trevligt, så jag kommer gärna. 69 Något kyligt Milda: Jag har så mycket att stå i nu så jag kan inte komma. 70 Milda blir nu mera intresserad av några varor i butiken Alfhild: Jag kommer gärna, men jag är inte så bra på att sticka. Jag behöver starkt ljus när jag stickar, annars få får jag ont i mina ögon. 6

7 71 Vendla: Ja, jag har ny karbidlampa, den brinner med starkt vitt ljus. 72 Ester: Men då har du väl mörkläggningsgardiner? 73 Vendla: Mörkläggningsgardiner vad är det, nej jag har aldrig haft några rullgardiner. 74 Ester: (Förvånad) Va, har du inga mörkläggningsgardiner? Är det säkert det? 75 Vendla: Ja, det är säkert. 76 Ester: Det har kommit order från regeringen om att alla hus måste ha mörkläggningsgardiner, annars kan vi bli träffande av en bomb. Men har inte länsman varit hemma hos dig och kontrollerat mörkläggningen? 77 Vendla: Jag tror inte någon vill släppa en bomb på mitt hus, det kan jag aldrig tänka mig. 78 Vendla skaka nekande på huvudet. Ester: Men det är order från militären att alla hus måste vara mörklagda på kvällen, det måtte du väl ha hört. Då lär du nog få besök av länsman någon kväll Vendla: Han har nog annat viktigare att stå i än att anmärka på min belysning på kvällarna. Nå, vad tycker ni om förslaget, har ni lust att komma hem till mig nästa vecka, ska vi säga på onsdag kväll vid sextiden? 81 Alfhild: Vilka mer är det som kommer? 82 Vendla: Ja, det är ni två Ester och Alfhild, och så tänker jag bjuda mina grannar Johanna, Stina och Greta. Så är det så att jag råkar känna en av luftbevakningslottorna, hon heter Gertrud, och är så trevlig. 83 Alfhild: Jag kommer gärna. 84 Ester: Javisst jag kommer också. 7

8 85 Vendla går till dörren Vendla: Då säger vi så. Då säger jag adjö med er och vi ses på onsdag kväll hemma hos mig. 86 (Ester och Alfhild och Milda säger adjö till Vendla) ******************** Albert: Adjö med dig Vendla ******************************************* 87 Alfhild: (Går fram till Milda) Då måste din bror hålla sig gömd.. här på Tjörn också, är han efterlyst av tyskarna så skickar de meddelande till den svenska polisen, med order att han skall gripas och skickas tillbaka till Norge. 88 Milda: Ja, detta gör mig så nervös, i natt fick han ligga i kökssoffan men sen får han ligga ute i ladan, jag vet inte om jag vågar ha honom inne. Tänk om Länsman får order om att gripa honom. 89 Alfhild: Nu får du vara försiktig och absolut inte berätta detta för någon annan. 90 Albert: Ja, nu gäller det att hålla tyst, alla måste tiga om vad vi hört nu. 91 Milda: (Oroligt ) Jag ångrar mig att jag sade något men jag skulle ju hit och handla, det går åt mycket mat nu när min bror kommit, och så är det ju denna ransoneringen. Kupongerna räcker ju inte till en mun extra. 92 Albert: Nu när vi vet hur du har det så får vi hjälpas åt på alla vis. Vad har du i unikaboxen? 93 Milda: (Öppnar unikaboxen en unken doft sprider sig) Här har jag smör. 94 Albert: Men det är ju härsket.. det kan jag inte ta emot för att sälja. Det förstår du väl Milda. 95 Milda: (Upprörd) Kan du inte ta emot mitt smör, det har du alltid gjort förr. 96 Albert: Men det här smöret är härsket, jag kan inte sälja härsket smör. 97 Milda: Vad ska jag då göra med smöret, och vad ska 8

9 jag handla för. Du kan väl sälja det lite billigare. 98 Albert: Jag är ledsen Milda, men det här smöret kan jag inte ta emot. 99 Milda: (Milda snörvlar, nära gråten) Men vad ska jag då handla för, jag har inga pengar. Om jag inte får skriva upp. 100 Albert: (Ångrar att han har varit så hård mot Milda) Jo, visst får du skriva upp i boken, du kan betala nästa månad. Vad vill du ha? 101 Milda: 1 kg Havregryn och fläsk, en stor bit fläsk. 102 Albert:(Tar fram en påse havregryn och en bit fläsk ur en trätunna) Varsågod, var det något mer. 103 En stunds paus uppstår Milda: (Står nu med unikaboxen puttar den närmare Albert) Smöret måtte väl ändå gå att använda när de bakar.. kan du inte ge mig något för det? 104 Ester: (Upprörd) Hon kan väl inte slänga smöret. när vi har så ont om mat i landet, det måste väl gå att använda till något. 105 Alfhild: Jag tror säkert det går att använda när man bakar. 106 Albert: Ja, låt mig se.(funderar) du ska få halva priset för smöret. (Tar upp smöret och lägger på en våg) Då får du 1 kr för det här. 107 Milda: Du är allt bra snäll du Albert. 108 Albert: Var det något mera som du behöver 109 Ester vänder sig nu till Milda. Ester: Behöver du inte salt nu när du måste slakta snart? 110 Milda: Slakta. Vad vet du om det? 111 Ester: När du har fått mera folk att föda så måste du väl slakta. Han behöver nog hull på kroppen när han har svultit så länge. 112 Milda: Det där med att slakta får man ju inte göra utan att anmäla till kristidsnämnden, och då drar dom 9

10 in köttkuponger, så det får inte komma ut.. Ja, det behövs nog ett kilo grovt salt. 113 Albert: Ja tack. Något mera då räknar jag samman här. 114 Milda:(Tar fram bunten med ransoneringskort och räcker handlanden) Här har du kortleken (Lämnar fram ett konvolut med en massa ransoneringskort) Kan du skriv upp vad jag blir skyldig i boken? 115 Albert: Ja, det går bra, du kan betala när du fått pengar. 116 Milda går ut ********************* 117 Alfhild går nu fram till disken Milda: Då får jag säga tack och adjö. (Går ut) **************************************** Alfhild: Jag har inte lyckas mörklägga ordentligt, så jag behöver mörkläggningsgardiner och någon som kan sätta upp dom hemma hos mig. 118 Albert: Det var illa, menar du att det lyser ur dina fönster på kvällen så att tyskarna kan se dig och komma och bomba ditt hus där du förvarar posten till folk. 119 Ester: Jag hänger upp filtar för fönstren så snart jag tänt lampan på kvällen. Men jag tycker inte om det. 120 Alfhild: Jag har rullgardiner men de täcker inte hela bredden på fönstret så jag vill ha nya bredare, har du sådana i lager. 121 Albert: Jag har inte så mycket hemma. Hur bred vill du ha? 122 Alfhild: Jag vill ha den så bred så ljuset stannar inne. 123 Albert: Ja, det förstår jag men du måste veta hur bred din fönsteröppning är. 124 Ester: Mina fönster är nästan en meter breda tror jag. 125 Alfhild: Jag tror inte jag har någon tumstock hemma, och ingen man har jag heller, men du Albert, kan inte du komma hem till mig i kväll och mäta mina 10

11 fönster. 126 Albert: (Skruvar på sig) Du vet. jag har de här förbaskade kupongerna som jag måste ta hand om och klistra upp först.. Då kommer jag bra sent i så fall. 127 Ester: Jag tycker du kan prova att hänga upp en filt så får Albert sköta sina kuponger. 128 Albert: Jag tar med en tumstock och tar en sväng hem till dig så snart jag är klar med de förgjordade kupongerna. 129 Alfhild: Då är du välkommen. 130 Albert: Var det något annat du behöver i dag? 131 Alfhild: Nej, inte just nu, tror jag. Då säger jag adjö och så ses vi i kväll då. 132 Alfhild går ut Albert: Adjö med dig Alfhild. Ridå! ******************** ***************************************** Berättaren eller på annat sätt meddelas att 2 dagar har förflutit. Väggalmenacka byter blad. Mellanakt med nyhetsuppläsning: Nyheter från TT 133 Vendla kommer in och hälsar och ser sig omkring Vendla: God dag, Albert. 134 Albert: God dag Vendla ville du handla något i dag, Vendla. Eller var du i Skärhamn och handlade i går? 135 Vendla: Jag kom bara in för att höra om det hade hänt något nytt. 136 Albert: Nja, nytt vet jag inte. Men han Thure var här nyss och berätta att han hade blitt så förfärligt intresserad av fåglar så han ville jag skulle skaffa honom en kikare, en Zeiss. De är väldigt dyra. 137 Vendla: En kikare, det är väl onödigt. Ser han så dåligt så han behöver en kikare för att titta på 11

12 måsarna. 138 Albert: Det var visst en annan sorts fåglar han skulle titta på, Han sa det inte rent ut men jag anar att han skulle titta på de här nya lottorna som har kommit till prästgården De kallar dom visst tornsvalor (skrattar) 139 Vendla: (Skrattar) Tornsvalor. Kallas de så? 140 Albert: Nej, det är bara öknamn. Jag tror de heter luftbevkningslottor. 141 Vendla: Ja, men de kommer ju hit och handlar, då kan han väl titta på dom på nära håll utan kikare. 142 Albert: Jo, så är det nog. Men Thure vill nog se dom som Gud skapade dom. 143 Vendla: Som gud skapade dom nu förstår jag inte vad du menar? 144 Albert: Det sägs att de brukar bada nakna ute i havet bakom någon klippa. 145 Alfhild: (Indignerat) Ja, jag har hört att det har kommit en hop med utsocknes fruntimmer hit till Tjörn, vad ska dom här och göra, det vore väl bättre om det kom en hoper karlar hit så vi finge hjälp med, hjälp med,.. skörden och vedhuggningen. 146 Ester: Jag har hört att de ska stå i tornet de har byggt på Hartippen, där borta på Tyft, de ska spana efter främmande flygplan. 147 Alfhild: En kan aldrig veta vad som händer när det kommer okända fruntimmer hit. 148 Ester Vad som händer vad menar du med det? 149 Alfhild: Ja, man vet ju aldrig vad de har för vanor, eller om de har några sjukdomar. 150 Ester: Nej, det kan man aldrig veta när det kommer utsocknes frutimmer. (Paus) Nej här kan jag inte sitta hela dagen, då blir det inget gjort hemma. 12

13 151 Damerna går ut. Alfhild: Jag säger detsamma adjö med dig Albert. 152 Paus uppstår Albert: (Väger upp varor från en säck och paketerar) 153 Ture kommer in igen Thure: Goddagens igen. Jag hade inget särskilt för mig, så jag tänkte jag tittar in en stund 154 Albert: God dag Thure, det är alltid trevligt att språka med dig, var har du gjort i dag. 155 Thure: I dag tog jag mig en sväng bortåt holmarna vid Säby ö. Jag tänkte spana på dom här. dom här. Ja, fåglarna, du vet. 156 Albert: Såg du några fåglar där då? 157 Thure: Jodå, det var varmt och skönt badväder så det låg allt tre stycken där. 158 Albert: Kunde du komma nära dom och se. fjäderdräkten? 159 Thure: Nej, jag stod på långt håll och ville inte skrämma dom, så jag såg inga detaljer. 160 Albert: Vad gjorde de då? 161 Thure: De var nere i vattnet och plaskade och lekte. 162 Albert: Får jag följa med dig dit någon kväll, när jag har klistrar färdigt kupongerna. 163 Thure: (Funderar, om han ska avslöja platsen) Hm..nej, ja,,,, det får inte bli så sent, så solen har gått ner. 164 Albert: Nej, det är kanske bäst vi tar det direkt efter stängningsdags. 165 Thure:(Fordrande) Tar du med en kikare då? 166 Albert: Jag, nej jag har ingen kikare. Har du inte köpt dig någon än? 167 Thure: Jag var allt i Marstrand och titta på dom, men de kosta så mycket pengar så jag hade inte råd. 168 Albert: Men Thure Jag fundera på en sak. Du har väl nån liter på motboken som du aldrig 13

14 använder. 169 Thure: Jo, jag har tre liter i månaden, men de brukar jag aldrig ta ut, min mage tål inte starkt. 170 Albert: Tre liter i månaden det blir mycket på ett år. Det skulle vara till stor hjälp för mig: 171 Thure: Nu förstår jag inte. 172 Albert: Jo, jag tänkte vi kunde göra en bytesaffär. Jag kunde skaffa dig en bra kikare och skriv upp i boken vad den kostade, och du kunde gå till bolaget och ta ut din ranson brännvin som du sen kommer hit med, jag betalar dig vad det kostade och sen skriver jag av 3 kronor på din skuld på kikaren. Det tjänar vi bägge på. 173 Thure: Skulle jag gå till bolaget varje månad menar du? 174 Albert: Javisst, en gång varje månad och så skriver jag av din skuld tills kikaren är betald. 175 Thure: Ja, men det tar ju hemskt lång tid. många år. (Funderar) Nej, det här kan jag inte göra. Det går jag inte med på, det får du förstå. 176 Albert: (Bestämt befallande) Nu får det bli som jag säger Du får en krona för varje liter brännvin du köper ut åt mig. 177 Thure: (Funderar länge) jag tror inte Johanna blir så glad när hon får reda på det. 178 Albert: Behöver hon få reda på det, det är väl din bok som du bestämmer över själv. 179 Thure: Jo, det är klart. men. 180 Albert: Men du vill väl ha en kikare? 181 Thure: Ja, jag vill gärna ha en kikare. 182 Thure: (Funderar en stund ) Oss två emellan då. men du behöver väl inte säga något om våra affärer till Johanna. 14

15 183 Albert: Nej, nej, detta är en affär mellan dig och mig. Det tar vi i hand på. 184 Thure: Det gör vi. Jag hör in nån dag och frågar om kikaren har kommit. 185 Albert: Gör så. Adjö med dig. 187 (Thure går) Thure: Adjö då! Ridå! Se fortsättning akt Ragnar Karlsson 15