Innehållsförteckning

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Unga kommunutvecklare, vad är det?... 3 LUPP... 3 Kompletteringsfrågor Handlingsplaner Utgångspunkter... 4 Barnkonventionen... 4 Nationella ungdomspolitiken... 4 Falköpings kommuns flerårsplan... 4 Unga kommunutvecklare... 5 Applikation... 6 VISA och feriepraktik för unga... 8 Mötesplatser för unga Utöka kollektivtrafiken Inflytande i skolan Slutord

3 Unga kommunutvecklare, vad är det? För första gången i Falköpings kommun har sju unga kommunutvecklare anställts för att utveckla kommunen utifrån ett ungdomsperspektiv. Unga kommunutvecklare är både en möjlighet till reellt inflytande och feriepraktik. Unga kommunutvecklare är ett steg i att arbeta strategiskt med de ungdomspolitiska frågorna i Falköpings kommun. Unga kommunutvecklare har under fyra veckor arbetat med sex olika uppdrag. Uppdragen har utgått ifrån tre olika material. LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Under hösten 2015 genomfördes en upplevelsebaserad undersökning kring ungas liv utifrån ett antal områden: fritid, skola, politik och samhälle, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Det var 80 frågor som besvarades av 312 ungdomar i år 8 och 292 ungdomar i år 2 på gymnasiet. Detta motsvarar 85% av alla elever i år 8 och 88% av alla elever i år 2. Svaren sammanställdes i en rapport, Ung i Falköping Kompletteringsfrågor. I slutet på mars, under april och maj 2016 besöktes de klasser som varit med i Lupp-enkäten (år 8 på alla grundskolorna och år 2 på gymnasiet). Under besöket presenterades resultatet och genom gruppdiskussion fanns det möjlighet att komplettera resultatet. Varje grupp hade ett häfte med sex frågor utifrån lupp-resultatet med möjlighet att skriva ner vad de diskuterade och tyckte om resultatet. Dessa häften med kompletteringsfrågorna har unga kommunutvecklare sammanställt och utgått ifrån. Handlingsplaner. Den 27 maj 2016 anordnades en heldag med temat: Unga ska påverka, Framtiden är nu! Under dagen deltog 140 personer och varje deltagare hade fått välja ett tema från LUPPen; Inflytande och demokrati, Skola, Fritid, Hälsa, Jämlikhet och trygghet eller Arbete och sysselsättning. Deltagarna bestod av tio elever från varje elevråd och på skolor med år 6 9, samt en lärare och rektor. En särskild referensgrupp med ungdomar från Lärcenter, arbetsförmedlingen, särskolan och särgymnasiet, aktiva grupper av unga samt mottagningsenheten deltog. Ållebergsgymnasiets elevkår deltog också. Politiker närvarade liksom ett antal personer som möter unga i sitt arbete i kommunens verksamheter eller i föreningar/organisationer (förvaltningschefer, fritidsledare, studiefrämjandet, Rädda Barnen och så vidare.) Under dagen skapades cirka 75 handlingsplaner på hur kommunen ska kunna utvecklas. 3

4 Unga kommunutvecklare anställdes av kultur- och fritidsförvaltningen, där det aktiva arbetet med ungas möjlighet att påverka bedrivs. Arbetet gjordes i samarbete med ungdomsstrategen som stod för handledning och kontakter. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen stod för de unga kommunutvecklarnas löner och möjliggjorde anställningen. I anställningen ingick en utbildningsdel och arbete med uppdragen. Resultatet läser ni nu i unga kommunutvecklares rapport 2016! Utgångspunkter Unga kommunutvecklare har utgått ifrån tre olika perspektiv; FN:s barnkonvention, den nationella ungdomspolitiken samt Falköpings kommuns flerårsplan. Nedan beskrivs kortfattat dessa utgångspunkter. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men unga kommunutvecklare har framförallt utgått ifrån artikel 12: "Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad." Nationella ungdomspolitiken bestäms av regering och riksdag. Målet för ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och berör områden som utbildning, arbete, inflytande, hälsa, fritid och kultur. Alla berörda verksamhetsområden har ett gemensamt ansvar för att nå det ungdomspolitiska målet. Falköpings kommuns flerårsplan står det: Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare har möjlighet att delta i det politiska arbetet och påverka den kommunala verksamheten. Alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Barn och ungdomar lyfts fram som en viktig grupp att få engagerade i demokratiprocessen. Med hjälp av dessa perspektiv presenteras nedan sex olika förslag på hur Falköpings kommun kan utvecklas utifrån ett ungdomsperspektiv. 4

5 Unga kommunutvecklare Inledning Politik är en viktig del i vårt samhälle. Politiken kommer så småningom styras av dagens ungdomar. Därför är det viktigt att ungdomarna känner delaktighet och kan påverka redan i tidig ålder. I Falköpings kommuns flerårsplan står det att alla medborgare i kommunen ska ha inflytande och delaktighet. Trots detta är det enligt LUPP-rapporten endast 25% av eleverna i år 8 på grundskolan och 35% i år 2 på gymnasiet som känner att de har inflytande över politiken genom att framföra sina åsikter till den kommunala ledningen. Över hälften av ungdomarna som svarat på LUPPenkäten vill få sin röst hörd och påverka frågor som rör kommunen. En av de vanligaste anledningarna till att ungdomar tappar intresset för politik är att de inte vet hur de ska gå tillväga, de vill gärna vara med och ändra men det omständliga sättet att göra det på gör att ungdomar tröttnar. Enligt kompletteringsfrågorna vill ungdomar ha andra unga personer att vända sig till med politiska frågor och förslag. I flera andra kommuner arbetas det med ungdomsinflytande, men aldrig tidigare har unga i Falköpings kommun själva fått arbeta med ungdomspolitik. Unga kommunutvecklare är elever på gymnasiet som har goda kunskaper om vad unga tycker i Falköpings kommun då de läst LUPP-rapporter, hundratals kompletteringsfrågor, förslag och handlingsplaner. Att ge unga kommunutvecklare betalt för producerad samhällsnytta är ett sätt att visa att man bryr sig om ungdomars kunskaper och förmågor. Att satsa på unga kommunutvecklare i fyra veckor under sommaren är ett bra första steg för kommunen att visa att man bryr sig om ungdomspolitiken. Problem Ungdomar känner att de inte kan få sin röst hörd och påverka i frågor som rör dem. Förslag Unga kommunutvecklares förslag är att timanställa unga kommunutvecklare året om som jobbar med ungdomars möjlighet att påverka i kommunen. Unga kommunutvecklare blir en länk mellan ungdomar och politiker, eftersom de kommer föra fram ungas förslag och tankar. Kommunikationen mellan unga kommunutvecklare och politiker ska ske genom att de två gånger per, en på hösten och en på våren, år träffas under en dag och då presentera förslagen från ungdomar. Unga kommunutvecklare kommer jobba utifrån Falköpings kommuns flerårsplan, barnkonventionen och ungdomspolitiken. Förslag från ungdomar är vad unga kommun-utvecklare kommer lägga fokus på. Förslag som inte kommer från ungdomar ses över men prioriteras i andra hand. Förslagen kan komma in till exempel via applikationen (se under rubriken Applikation ), elevråd eller mejl. Ungdomsstrategen skulle i så fall fungera som handledare. 5

6 Applikation Inledning Ungdomar tycker att det händer för lite inom Falköpings kommun, speciellt utanför tätorten. Unga kommunutvecklare har upptäckt genom kompletteringsfrågorna att information om olika evenemang inte når fram till ungdomarna. Ungdomar i kommunen vill gärna vara med och ändra på saker, komma med förslag och att få sin röst hörd. Men de vet inte vart de ska vända sig eller vilka personer de ska söka upp. Ungdomar vill ha ett snabbt och enkelt sätt att påverka och vara med i olika politiska frågor. LUPP-rapporten visar att det stället som ungdomar mest har uttryckt sina åsikter på är forum via internet. Av de svarande har 21% av år 8 och 34% av år 2 gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/politik på internet. 6

7 Problem Problemet är brist på information om aktiviteter i Falköpings kommun. Ungdomar vet inte vart de ska vända sig eller vilka personer de ska uppsöka för att få sin röst hörd. Förslag Unga kommunutvecklares förslag är en applikation som notificerar användaren om kommande evenemang. Genom notifikationer i telefonen så är det enkelt och bekvämt att få information om händelser i kommunen. För att ungdomar enkelt ska kunna vara med och påverka så ska det finnas enkla enkäter eller frågor i applikationen som de kan svara på. På så sätt behöver de bara klicka i sitt svar på telefonen och därmed har de varit med och påverkat. Ett forum är också något applikationen ska innehålla där ungdomar kan diskutera och lyfta/gilla varandras åsikter/förslag. I applikationen ska ungdomarna kunna kommunicera med unga kommunutvecklare (se under rubriken Unga kommunutvecklare ). De ska kunna komma med förslag och idéer som de unga kommunutvecklarna ska föra vidare till politiker för ett beslut. I Haninge kommun har man skaffat något liknande. De har en applikation där ungdomar kan kommunicera, rösta på varandras förslag och dela åsikter. Speakapp är namnet på applikationen och det är likt det unga kommunutvecklare i Falköping letar efter. Applikationen ska vara personlig och inte i vägen. Man ska inte behöva ha en inloggning eller göra något obligatoriskt för att kunna använda den, för då är det lätt att tröttna. Man ska kunna bestämma själv hur notiser ska visas, till exempel om man bara vill ha notiser om sport- eller musik-evenemang så ska man kunna bestämma det. En personlig och stillsam applikation gör att folk skaffar och behåller den. Det är lätt att ta bort en applikation som är störande, har reklam eller dylikt. Applikationen ska därför bara vara där för informationen och föra information vidare. 7

8 VISA och feriepraktik för unga Inledning I LUPP-rapporten, kompletteringsfrågorna samt handlingsplanerna kan vi se att det finns ett stort intresse av att få arbetslivserfarenhet via VISA (Vägledning inför studier och arbetsliv) och feriepraktik. VISA är något som ungdomarna på grundskolan vill veta mer om, hur det fungerar och varför inte alla skolor i Falköpings kommun har VISA. Det är eftertraktat i alla skolor enligt handlingsplanerna. Det är också enligt Pelle Källström, som är projektledare på Ung arena 9.0, eftertraktat av näringslivet att få in praktikanter. LUPP-rapporten visar att det är 77 % av år 2 som hade sommarjobb förra året varav 39% fick jobb genom kommunen, men att det också var 14% som sökte sommarjobb utan att lyckas. I handlingsplanerna har det kommit upp att det inte finns tillräckligt med feriepraktikplatser, medan det i själva verket fanns runt 60 platser kvar efter att ansökningstiden gått ut. Det tyder på dålig kommunikation mellan ungdomar och feriepraktikansvariga. Problem Genom att VISA inte finns på alla grundskolor får inte alla elever samma förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Ungdomar vet inte att det finns feriepraktikplatser kvar inom kommunen vilket resulterar i att de inte får något sommarjobb. 8

9 Förslag Unga kommunutvecklares förslag är att införa VISA på alla skolor, så att ungdomar kommer ut i arbetslivet och får referenser och kontakter till framtiden. Vårt förslag om feriepraktik är att informera om att det fortfarande finns feriepraktikplatser kvar. Detta skulle kunna göras via applikationen (se under rubriken Applikation ). På detta sätt kan man få fler att arbeta i Falköpings kommun. 9

10 Mötesplatser för unga Inledning Ungdomar vill skapa ett aktivare Falköping. Enligt LUPP-rapporten är det cirka en tredjedel av eleverna i år 8 och år 2 som tycker att det saknas fritidsaktiviteter. Dessa skulle ge de unga en möjlighet att utveckla sin fysiska och kreativa sida och det gör de bland annat genom att hitta på saker och ting utanför skolan. Vi kan se att det finns en önskan om att utveckla mötesplatser för unga på deras fritid. Nedan beskrivs några av de mötesplatser unga vill ska utvecklas. I handlingsplanerna har det kommit upp att ungdomar vill ha tillgång till idrottshallar i Falköpings kommun. I detta nu måste man vara 18 år för att kunna boka en hall och personen måste närvara under hela evenemanget. Detta gör att ungdomar under åldersgränsen inte har möjlighet att använda hallarna. I kompletteringsfrågorna vill ungdomar ha ett alternativt ställe att spela fotboll på vintern, då till exempel Ållevi inte alltid går att använda. Enligt kompletteringsfrågorna och handlingsplanerna är en mötesplats för äldre ungdomar eftertraktad. Ungdomens Hus ses som mindre attraktivt för dem, då en del önskar en mer caféliknande miljö. Förslag som kom upp på konferensen Framtiden är nu var bland annat att utveckla utomhusbadet i Falköping, utveckla Mösseberg, bättre basketbollplaner utomhus, rusta upp ishallen, go-kart, E-sportbar, kulturhus/aktivitetshus, kulturdagar i skolan, mer öppna och spontana platser för att utöva idrott, musik och fritidsaktiviteter, fler aktiviteter i de mindre samhällena, en verkstad där man kan testa på att meka, ett nöjesfält eller att anordna drive in-bio. 10

11 Problem Ungdomar vill ha ett aktivare och attraktivare Falköping. Problemet är att det finns för få aktiviteter och mötesplatser för unga att träffas på. Förslag Unga kommunutvecklares förslag är att kolla på möjligheter för unga att själva bidra med aktiviteter i vår kommun. Det kan till exempel handla om att sänka åldersgränsen till 15 år samt sänka priset på att hyra lokaler för de unga i Falköpings kommun. Priset för att hyra en idrottshall är i nuläget 14 kr/timme för privatpersoner, men för ungdomar under 18 år bör det sänkas till ett lägre pris, förslagvis 25% billigare. Bokningen för lokaler ska kunna göras enklare, förslagsvis genom hemsidan istället för via mejl. Man ska alltså kunna bestämma vilken tid och plats enkelt och smidigt på endast några minuter utan att behöva mejla eller ringa. I applikationen (se under rubriken Applikation ) kan man också lägga till en funktion där man enkelt kan boka lokaler i kommunen. En mer caféliknande mötesplats för unga mellan 15 och 25 år bör skapas. Där kan man bland annat ha en scen för trubadurer, sporthändelser, LAN, e- sport-matcher samt ha möjlighet att köpa fika och tilltugg. Det ska även finnas möjlighet att få hjälp med bokningar av lokaler och hur man kan anordna olika evenemang. Denna mötesplats skulle kunna skötas av unga själva, exempelvis unga kommunutvecklare. Vart det ska ligga ska diskuteras och beslutas med unga. Ett annat förslag är att fortsätta satsa på #Tagga Sommar som har mycket god framgång hos barn och ungdomar i olika åldrar, för hela kommunen och inte bara i tätorten. 11

12 Utöka kollektivtrafiken Inledning Aktiviteter i Falköpings tätort finns det gott om. Det finns bland annat fotbolls-, tennis-, ishockey- och golfföreningar runt omkring där många barn och ungdomar är delaktiga. Men det finns de som inte har möjlighet till dessa aktiviteter på grund av att de inte har ett nära avstånd till området. Enligt LUPP-rapporten är det 41% av eleverna i år 8 och 42% av eleverna i år 2 på gymnasiet som tycker att det finns saker att göra på fritiden men de har inte möjlighet att ta sig dit. Efterfrågan på fler sätt att ta sig till olika ställen är hög bland ungdomar enligt kompletteringsfrågorna. Genom en snabb överblick över de olika samhällena runt om i kommunen kan man se att bland annat Vartofta sticker ut. Det finns endast fyra bussar som går till och från Falköping under en vardag, två på morgonen och två på eftermiddagen, och ingen buss alls på helgerna vilket gör att unga blir låsta till sin hemort och till vad den har att erbjuda för aktiviteter. Ungdomar blir i detta fall väldigt beroende av föräldrar och andra närstående som kan ge dem skjuts till fritidsaktiviteter utanför samhället. Skulle det vara så att de vuxna är upptagna och aldrig hinner skjutsa deras barn som till exempel vill börja med en sport eller redan håller på, blir det till slut att barnen inte kan spela och slutar även fast de tycker att det är kul. 12

13 Fritiden blir därmed oerhört begränsad och isolerad, föreningar tappar unga och ungdomar får inte chansen att träffa nya vänner. Allt på grund av transportsträckan. Norrköpings unga kommunutvecklare gav för ett år sedan ett förslag om ett kommunalt cykelnät, alltså att man för en billigare peng skulle kunna hyra en el-cykel för att ta sig till platser där förbindelser saknas. Men det är inget som är aktuellt här i Falköpings kommun, eftersom det är de mindre samhällena som är drabbade och inte tätorten i sig. Att åka el-cykel från till exempel Vartofta där det är 12 km eller Broddetorp där det är 18 km in till Falköping är därför inte relevant. Speciellt inte när det är snö, regn och kallt drev ungdomsfullmäktige i Göteborg igenom ett förslag om fria resor för ungdomar på helger och lov. Detta blir inte heller aktuellt för Falköpings kommun, eftersom det inte ens går några bussar. Problem Ungdomar kan inte på ett enkelt sätt ta sig till olika fritidsaktiviteter. Detta är någonting som måste förändras, eftersom avståndet och transporten inte ska avgöra en ungdoms fritid. Förslag Unga kommunutvecklares förslag är att kolla på möjligheter att utöka kollektivtrafiken! Genom en förändring kan fler unga bli engagerade i föreningar, de kommer ut i det sociala livet och behöver inte längre känna sig isolerade ifrån tätorten och vara beroende av skjuts. 13

14 Inflytande i skolan Inledning Elever i år 8 och år 2 tycker att de inte har så mycket inflytande i skolan som de skulle vilja ha. LUPP-rapporten visar att elever vill ha inflytande över det mesta i skolan, bland annat saker som skolmaten, klassråd och skolmiljön. Även hur och när läxor och prov bestäms önskar eleverna kunna påverka. Många av de unga som har svarat på LUPP-enkäten och var med och deltog i konferensen Framtiden är nu, har sagt att de ogillar skolmaten och att de vill ha ändring på det. 74% av år 8 och 78% av år 2 önskar att de hade inflytande inom skolmaten, men det är bara 17% i båda årskurserna som anser att de har något inflytande. 14

15 De som äter senare på dagen anser att maten som serveras i första hand inte räcker till och att den alternativa rätten inte når upp till förväntningarna på en dag där god mat serveras. Dessutom har vissa klagat på att det är för mycket fisk och vegetariskt i skolan. Detta gör att många elever väljer andra alternativ än att äta i skolmatsalen. Enligt kompletteringsfrågorna och handlingsplanerna vill ungdomar ha fler och seriösare klassråd ett par gånger i månaden. Eleverna vill även ha återkoppling från skolpersonalen på de förslagen de tagit fram under klassråden. Detta vill elever kunna påverka på ett smidigt sätt. Skolans personal är inte tillräckligt engagerade i vad eleverna lägger fram för förslag och idéer. Återkopplingen är nästintill obefintlig. Enligt LUPP-rapporten vill 69% av elever i år 8 och 64% av elever i år 2 kunna bidra med sin åsikt om hur skolmiljön borde vara. Endast 39% respektive 31% upplever att de har inflytande i skolmiljön inomhus och 34% respektive 25% utomhus. Enligt kompletteringsfrågorna och handlingsplanerna är skolmiljön något som återkommer, med allt ifrån att man vill ha tygstolar i klassrummen till fräschare lokaler och då framför allt toaletter. 15

16 Rapporten visar också att 52% av år 8 och 66% av år 2 är stressade minst en gång i veckan. Enligt kompletteringsfrågorna är den största anledningen till stress betygssystemet men även att läxor och prov läggs tätt inpå varandra. Dålig kommunikation mellan lärare är också en anledning till stressen. 16

17 Problem Elever upplever en hög stressnivå samtidigt som de känner att de inte kan få sina röster hörda, varken inom skolmaten, skolmiljön, klassråden eller planering av läxor och prov. Förslag Unga kommunutvecklare kräver en kraftsamling i kommunen om ungas möjligheter att påverka sin egen vardag. Många ungdomar tycker till exempel att lärare och rektorer inte tar hänsyn till deras åsikter och är oengagerade vid klassråd. Enligt 12 i barnkonventionen har alla barn rätt att uttrycka sin åsikt. Eftersom barnkonventionen förväntas bli lag den 1 januari 2018 så bör man utbilda rektorer, lärare och elever i en kurs om hur man uppnår barnkonventionen. På detta sätt tar vuxna lärdom av att möta elevers tankar och förslag och elever får veta vilka rättigheter som gäller för dem. Unga kommunutvecklares förslag är att varje skola ska ta fram en struktur för hur deras elevråd och klassråd ska genomföras och uppföljas, samt hur återkoppling till eleverna ska ske. Ett förslag på att få ungdomar att äta i skolan är att de får vara med och påverka vilken mat som serveras. Även om det bara är någon gång i veckan så känner de att de har en påverkan. Detta kan uppnås genom ett aktivt matråd där man klassvis kan lämna förslag på vad man vill ändra eller förbättra, eventuellt önska, med matsedeln. Ett annat förslag är att ha individuella mat-enkäter flera gånger per läsår. På så sätt får kökspersonalen en klar överblick om vad ungdomarna tycker är bra respektive mindre bra. 17

18 Slutord Vi unga kommunutvecklare hoppas att vi fångat ert intresse nu när ni fått ta del av våra konkreta förslag. Vi anser att vårt jobb varit mycket givande och förhoppningsvis kommer göra skillnad. I framtiden hoppas vi kunna fortsätta utveckla kommunen ur ett ungdomsperspektiv. Tack för oss unga kommunutvecklare 2016! För mer information kontakta oss Unga kommunutvecklare Sofia Selander, Cornelia Claesson Evraz Salih, Tilo Ceesay, Jonatan Karlén Andersson, Fredrik Norling och Noor Abboushi Ungakommunutvecklare@falkoping.se Handledare Sarha Eng, Ungdomsstrateg Sarha.eng@falkoping.se 18