Promemoria. Bangkok. Landfakta Thailand. Politisk utveckling. Utrikespolitik

Transkript

1 Promemoria Landfakta Thailand Politisk utveckling Utrikespolitik Det gamla thailändska kungadömet sökte stöd hos Kina. Goda relationer med Frankrike och Storbritannien säkrade självständigheten då grannländerna kolonialiserades. Under andra världskriget var samarbetspartnern först Japan, sedan USA. De goda relationerna till USA består än idag och tar sig bl.a. uttryck i ett nära ekonomiskt och militärt samarbete. De diplomatiska förbindelserna med den stora grannen i norr, Folkrepubliken Kina, upptogs Kina var det första landet i FN:s säkerhetsråd att bygga ett strategiskt partnerskap med Thailand. De politiska såväl som ekonomiska relationerna med Kina är fortsatt på uppåtgång. Inom ramen för ett ekonomiskt samarbetsavtal mellan ASEAN och Kina överenskoms 2003 en snabbare tullavveckling för frukt och grönsaker mellan Kina och Thailand än för resten av ASEAN-länderna. Enligt ASEAN-avtalet skulle majoriteten av varorna vara tullfria efter årsskiftet , men det finns olika varugrupper som har bedömts som extra känsliga och där tullavvecklingen sträcker sig fram till Under senare år har Thailand ökat sin internationella profil och bidragit med fredsbevarande trupper både till Östtimor, Afghanistan och Irak. Thailand har sökt nära samarbete med Organization of American States (OAS) och Organization for Security and Co-Operation in Europe (OSCE). Den förre vice premiärministern Supachai Panitchpakdi är nuvarande generaldirektör för UNCTAD men var dessförinnan chef för World Trade Organization (WTO). Vidare innehade Thailands ambassadör till FN-representationen i Genève, H.E. Sihasak Phuangketkeow, ordförandeposten i FNs råd för mänskliga rättigheter Närområdet fortsätter dock att dominera utrikespolitiken. Thailand utvecklar allt närmare kontakter med de andra länderna inom ASEAN och det regionala samarbetet ökar ständigt inom ekonomi, handel, bankväsende, politik och kultur. Viss spänning har under åren dock uppstått mellan Thailand och grannlandet Burma/Myanmar, främst på grund av kontroverser i samband med det stora antal flyktingar och migrantarbetare som strömmar över gränsen från Burma till Thailand, men även på grund av den florerande droghandeln. Thailand har dock relativt stora handelsintressen i Burma främst på grund av landets energiberoende genom importen av naturgas, men importen av råvaror till smyckes- och träindustrin är också betydande. En annan grupp om flera tusen flyktingar, tillhörande det laotiska hmongfolket, återförvisades plötsligt och i strid med internationell rätt till Laos i december 2009, efter att ha tillbringat flera år i flyktingläger i Thailand. Ett antal av dessa hade av FNs flyktingorgan, UNHCR, bedömts som särskilt skyddsvärda personer och övriga hade ännu inte fått intervjuas av

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(11) UNHCR.. Enligt den thailändska regeringen var återsändandet, som mötte en hel del internationell kritik, en del av en överenskommelse med Laos. I juli 2007 blossade en gränskonflikt upp mellan Thailand och Kambodja i gränsområdet kring Preah Vihear-templet i norra Kambodja tilldömde Internationella Domstolen i Haag (ICJ) Kambodja rätten till själva templet, men det omgivande området på ca fem kvadratkilometer är omstritt och där saknas en överenskommen demarkationslinje. När UNESCO i juli 2007 beslutade att föra upp templet på sin världsarvslista utbröt demonstrationer i Thailand mot beslutet. Sedan dess har sporadiska skärmytslingar utspelat sig vid gränsen. Sedan den kambodjanske premiärministern Hun Sen i november 2009 utnämnde den förre thailändske premiärministern Thaksin Shinawatra till ekonomisk rådgivare till regeringen försämrades relationerna mellan de båda länderna ytterligare. Till detta ska också läggas att premiärminister Hun Sen sade sig inte kunna samarbeta med den thailändska regeringen under ledning av Abhisit Vejjajiva, vilket kylde ner relationerna mellan Thailand och Kambodja avsevärt. I februari 2011 blossade återigen strider upp kring templet. Konflikten togs upp såväl av ASEAN som erbjöd indonesiska observatörer liksom Internationella domstolen i Haag som i ett interimistiskt beslut sommaren 2011 fastslog ett antal preliminära åtgärder för de båda parterna att vidta. De senaste åren har relationerna till grannlandet i söder, Malaysia, förbättrats genom ett tätare besöksutbyte, motiverat framförallt av det gemensamma behovet av konfliktlösning i Thailands södra gränsprovinser. Thailand har under senare år även övergått från att vara en biståndstagare till att bli biståndsgivare även om summorna fortfarande är blygsamma. Majoriteten av biståndet går till grannländerna. Inrikespolitik Thailand är en monarki och sedan 1992 en parlamentarisk demokrati. Kungen har ingen formell makt, men utövar ett starkt inflytande över inrikespolitiken och är mycket populär hos folket. Under militärkuppen 1992 bidrog han starkt till att demokratin återinfördes, efter en period som kännetecknats av täta militärkupper och omskrivna konstitutioner. Militärkuppen den 19 september 2006 blev landets artonde i ordningen och avbröt närmare 15 års demokrati i landet års författning, som militärjuntan upphävde vid maktövertagandet, var möjligen Thailands modernaste och en författning med betoning på politisk maktdelning, demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. En av anledningarna till de politiska oroligheterna under de senaste åren och också en av orsakerna till kuppen är dock att maktdelningen inte har fungerat tillfredställande. De kontrollorgan som skulle balansera den starka regeringsmakten fungerade inte som det var tänkt i konstitutionen vilket ledde till anklagelser om maktmissbruk och korruption mot den dåvarande regeringen ledd av Thaksin Shinawatra. I valen såväl 2001 som 2005 vann mediamultimiljardären Thaksin Shinawatras parti jordskredssegrar med löften om ekonomisk tillväxt och utveckling. Bland de breda folklagren, i synnerhet på landsbygden var och är sannolikt fortfarande, Thaksin den populäraste premiärministern i Thailands historia. Thaksins opinionssiffror sjönk efter valet 2005, främst på grund av en nedåtgående trend i ekonomin men även på grund av svårigheter att stävja oroligheterna i södra Thailand. Thaksin anklagades av motståndarna för en alltför auktoritär ledarstil men även för majestätsbrott, vilket är ett mycket allvarligt brott i Thailand. Provocerad av Thaksins manipulation av media och hans maktfullkomlighet växte en motståndsrörelse mot Thaksinadministrationen fram under hösten Demonstrationerna som växte i styrka i under våren 2006 krävde Thaksins avgång. Samtidigt pågick i andra delar av landet även demonstrationer av Thaksinanhängare. Samhället polariserades på ett sätt som aldrig förr där skiljelinjerna först syntes gå mellan stad - framförallt - och landsbygd men sedan blev tydligare mellan

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(11) södra och norra/nordöstra Thailand, liksom mellan den utbildade eliten och de fattigare arbetarna och bönderna. Thaksin fortsatte under 2006 att vidta allt mer spektakulära åtgärder. Det som verkligen blottade honom för kritik var försäljningen av familjens telekommunikationsföretag - Shin Corp - till ett statligt singaporianskt investeringsbolag i början av året, där bland annat Thaksins barn genom olika skattetekniska manövrar lyckades undvika att skatta på vinsten på försäljningssumman motsvarande 14 miljarder SEK. För att ta sig ur oredan utlyste Thaksin nyval och hans parti vann valet den 2 april Valet ogiltigförklarades dock senare i domstol på tekniska grunder. En militärkupp genomfördes den 19 september 2006 under det att premiärminister Thaksin var på en tjänsteresa utomlands. Kuppmakarna tillsatte General Surayud Chulanont, från riksrådet (Privy6 Council), som premiärminister. En ny konstitution författades och antogs med knappt 60 procent ja-rösters marginal vid Thailands första folkomröstning den 19 augusti 2007, dock med ett lågt valdeltagande. Den 23 december 2007 gick Thailand till allmänna val, den sista anhalten i den vägkarta för återgång till demokrati som hade fastställts efter militärkuppen. Ett parti med nytt namn formades efter att den avsatte premiärministern Thaksins tidigare parti bannlysts och samlade hans gamla anhängare. Detta surrogatparti vann valet och kunde bilda en koalitionsregering med fem andra partier. Ledaren för det nya thaksinpartiet, Samak Sundaravej, blev premiärminister. Det dröjde dock inte länge förrän han tvingades avgå. Även hans efterföljare och Thaksins svåger från samma parti, Somchai Wongsawat, fick avgå sedan konstitutionsdomstolen i december 2008 fällt och beordrat en upplösning av hans parti och två andra koalitionspartier för valfusk i valet Detta avgörande kom efter att Folkalliansen för Demokrati, de så kallade Gulskjortorna, anordnat stora demonstrationer i under flera månader och i över tre månaders tid ockuperat regeringskansliet, Government House. Demonstrationerna kulminerade i belägringen av flygplatserna i som fick stängas under en dryg vecka i månadsskiftet november/december Efter domstolsbeslutet i december gick budet om att bilda ny regering tillbaka till parlamentet och de partier som fanns kvar. Det stora oppositionspartiet, tillika Thailands äldsta politiska parti det Demokratiska Partiet - kunde slutligen genom en koalition av flera småpartier men även med hjälp av ledamöter från delar av de forna regeringspartierna, bilda en ny regering under ledning av Abhisit Vejjajiva den 17 december Splittringen i landet kvarstod dock, vilket återigen manifesterades i slutet av mars 2009 när thaksinanhängarna, nu kallade rödskjortorna, samlades i demonstrationer i kring Government House. Demonstranterna tog sig också till Pattaya, ca 100 km sydost om där man lyckades störa det planerade ASEAN-toppmötet så att det fick ställas in. Demonstrationerna blev därefter allt våldsammare i och de kulminerade med gatukravaller den 13 april Abhisits hantering av oroligheterna, dvs stor återhållsamhet från polis och militär, fick beröm och hans position stärktes temporärt. Som ett resultat av de pågående korruptionsmålen mot Thaksin, hade han redan tidigare, i sin frånvaro, dömts till två års fängelse och samtliga hans tillgångar i Thailand förklarats frysta. Den 26 februari 2010 meddelade så Högsta domstolen i en dom att av Thaksin-familjens frysta tillgångar på sammanlagt 76 miljarder Baht förverkades 46 miljarder Baht till staten. Enligt domstolen hade Thaksin berikat sig själv och sin familj genom maktmissbruk. I vad som uppfattades som en reaktion på detta domslut, samlades rödskjortorna till demonstrationer i den 14 mars för att kräva att regeringen skulle upplösa parlamentet och utlysa nyval inom 15 dagar. Premiärminister Abhisit vägrade gå demonstranterna till mötes. Resultatlösa överläggningar mellan regeringen och demonstranterna hölls. Efter en tid av provokationer och upptrappningar av demonstrationerna kom en urladdning den 10 april. Vid våldsamma sammandrabbningar mellan militär och demonstranter kring demokratimonumentet i regeringskvarteren dödades

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(11) 25 personer och mer än 800 skadades. Demonstranterna hade dessförinnan ockuperat centrala delar av shopping och hotelldistriktet vid Rajaprasong-korsningen och efter de våldsamma sammandrabbningarna konsoliderade demonstranterna sina manifestationer till detta område. I praktiken innebar detta att ett ca 4 km 2 stort område i centrala ockuperades och fick stänga för genomfartstrafik, affärsinnehavare, hotellgäster och boende. Kostnaderna för den flera veckor långa ockupationen har beräknats till miljardbelopp. Regeringen underskattade ursprungligen rödskjortornas beslutsamhet och resurser att vidmakthålla en längre demonstration. Säkerhetsstyrkorna verkar också ha blivit överrumplade av det våldsamma motstånd som rödskjortorna reagerade med den 10 april. Regeringen försökte därefter att vänta ut demonstranterna utan att vidta ytterligare tvångsmedel. Premiärminister Abhisit lade den 3 maj fram en fempunktsplan syftandes till nationell försoning. Bland punkterna fanns ett åtagande att hålla ett nyval den 14 november 2010, dvs drygt ett år innan ett ordinarie val behöver hållas enligt konstitutionen. Förhandlingarna mellan regeringssidan och demonstranterna om planen bröt samman den 12 maj och kort därefter trappades våldet upp. Säkerhetsstyrkorna började den 14 maj att omringa demonstrationsområdet i syfte att pressa demonstranterna att ge upp genom att förhindra demonstranter att ta sig in och ut ur området men också genom att stoppa mat- och vattentransporter in i demonstrationsområdet. Under onsdagen den 19 maj påbörjade säkerhetsstyrkorna en inbrytning i det av demonstranterna barrikaderade området. Ledningen för rödskjortorna och demonstranterna vid huvudscenen vid Rajaprasong-korsningen gick i det läget med på att avbryta demonstrationerna. Eldstrider förekom mellan säkerhetsstyrkorna och grupper av demonstrationer fram till och under den 19 maj. Grupper av demonstranter satte eld på över 30 byggnader i och omkring demonstrationsområdet men även i andra delar av och i andra provinser efter säkerhetsstyrkorna påbörjade sin inbrytning den 19 maj. Totalt uppges omkring 90 personer har dödats och 1900 skadats under demonstrationerna som pågick från den 14 mars till 19 maj. Kritik har riktats mot den thailändska regeringen från främst människorättsorganisationer för hanteringen av demonstrationerna. Man menar att säkerhetsstyrkorna använt övervåld och att man bl a skjutit på obeväpnade personer. Å andra sidan begick rödskjortorna allvarliga brott som inkluderar våldsattacker med dödlig utgång och mordbrand. Regeringen tillsatteflera kommissioner för att utreda vad som hände men även för att utreda ansvarsfrågan. Därutöver fortsatte arbetet med att genomföra regeringens fempunktsplan för en nationell försoning. Regeringens löfte om att hålla ett tidigt nyval redan under innevarande år återtogs eftersom demonstranterna förkastade regeringens förhandlingserbjudande i maj. Regeringen anklagade också ledare för rödskjortorna inklusive Thaksin för terroristbrott. Thaksin hade, hävdade man, från sin exil både finansierat demonstrationerna och via radio och satellit lett och uppviglat demonstranterna. I valen den 3 juli 2011 vann oppositionspartiet Phuea Thai, lett av förre premiärminister Thaksin s syster Yingluck Shinawatra, en relativt klar seger. Dagen efter annonserade premiärministern Abhisit att Demokrat Paritet förlorat och att makten skulle överlämnas helt i enlighet med landets grundlag. Så skedde också och i mitten av augusti var såväl den nya premiärministern Yingluck som hennes kabinett godkänt av Kung Bhomipol och en regeringsförklaring kunde läsas upp i parlamentet. Frågan om tronföljden är ytterligare en politisk osäkerhetsfaktor. Den högt vördade thailändske kungen har fyllt 83 år och vistas sedan september 2009 på sjukhus, ursprungligen intagen för lunginflammation. Kungen har inte uttalat sig om den pågående politiska krisen offentligt och har enbart synts till utanför sjukhuset några få gånger i ceremoniella sammanhang. Drottningen har däremot väckt viss uppmärksamhet genom att besöka sårade militärer på sjukhus och även bevista en begravning för omkomna soldater. Kronprinsen är utsedd som officiell tronföljare men det är svårt att förutse hur successionen kommer att påverka landet när kung Bhumipol Adulyadej, som har lett landet i över 60 år, går bort.

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(11) I Thailands fyra sydligaste provinser (Yala, Pattani, Narathiwat och Songkhla) har missnöjet med olika regeringars hantering av regionen under de senaste åren lett till framväxandet av militanta separatiströrelser. Näst intill dagligen rapporteras om våldsattacker med dödlig utgång. Konflikten anses ha etniska förtecken och står mellan regionens majoritetsbefolkning, muslimska malajer, och nationella thailändska - säkerhetsstyrkor. Malajerna anser att deras språk, kultur och rätt till medbestämmande åsidosatts och diskriminerats och eftersträvar någon grad av autonomi. Särskilda nödlagar infördes i juli 2005 som ger myndigheter ökade befogenheter att komma till bukt med våldet, men som även kritiserats kraftigt av organisationer för mänskliga rättigheter. Dessutom råder fortfarande undantagstillstånd i regionen. En nationell försoningskommission, ledd av den förre premiärministern Anand Panyarachun fick i uppdrag att utreda oroligheterna och publicerade en försoningsrapport i april Ingen regering har hittills vidtagit konkreta åtgärder i linje med rekommendationerna i rapporten. Ekonomiska huvuddrag Inledning Thailands återhämtning från Asienkrisen berodde till stor del på export till Väst och länder i Asien. Den ekonomiska tillväxten låg under flera år under 2000-talet på 5 procent i genomsnitt. För 2008 stannade dock tillväxten på 2,5 procent, vilket var ett resultat av den politiska instabiliteten men även en fingervisning om den annalkande ekonomiska krisen. Thailand har under många år levt högt på en stark export, ökande inhemska investeringar och en god offentlig konsumtion. I takt med den politiska oron i landet har både investeringar och konsumtion fallit tillbaka. När den ekonomiska krisen ledde till en kraftigt minskad extern efterfrågan för thailändsktillverkade produkter så fick tillväxtsiffrorna skrivas ner. Thailand klarade sig emellertid undan den ekonomiska krisen relativt lindrigt och kunde uppvisa en sammandragning av ekonomin på enbart 2,3 procent för Thailand har emellertid genomgående haft de lägsta tillväxttalen i hela ASEAN-regionen under de senaste åren. För 2010 förutspådde regeringen ursprungligen en tillväxt på 3,5 till 4,5 procent, men prognosen fick först justeras ner på grund av oroligheterna under våren, senare justeras upp på grund av den imponerande återhämtning som skedde under 3:e och 4:e kvartalen. Under 2011 spås tillväxten visserligen att plana ut men ändå hamna på mycket respektabla 4 6%. Handelspolitiska kopplingar med omvärlden Thailands handelsmönster har gradvis ändrats över åren. Från att tidigare ha varit mer beroende av handeln med USA, Japan och EU har handelsflödena förskjutits mer mot närområdet, d.v.s. mot ASEAN och Kina. Under 2009 när den thailändska exporten och importen sjönk med drygt 14 procent och 25 procent respektive, blev denna trend än mer markant. ASEAN gick för första gången förbi Japan som landets största handelspartner och en femtedel av Thailands totalhandel sker med ASEAN. Även Kina, inräknat Hongkong, passerade Japan som thailändsk handelspartner med en andel på knappt 15 procent. Japan är dock fortsatt en stor handelspartner för Thailand, vilket är naturligt givet de stora investeringarna som japanska företag har gjort och kontinuerligt gör i landet. Landet har en 14-procentig andel av handeln. USA är fortsatt den största enskilda exportmarknaden, även om Thailands export både till ASEAN, Kina inräknat Hongkong och EU överstiger exportsiffrorna till USA. Det är sannolikt att under 2010 kommer Kina passera USA som Thailands största enskilda exportmarknad och möjligen även passera Japan som landets största enskilda handelspartner. EU är fortsatt en mycket viktig handelspartner för Thailand, trots att andelen av den thailändska utrikeshandeln för EU, liksom för Japan och USA, sjunker. Thailands frihandelsavtal med Australien har resulterat i en kraftig ökad export (+40 procent 2008 och + 7,4 procent 2009) till Australien. Det är många av de redan etablerade utländska företagen med produktion i Thailand som har utnyttjat frihandelsavtalet för att kunna exportera tullfritt till Australien.

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(11) Thailand har haft stora förväntningar på ASEAN:s och Kinas marknader och de förhandlingar som har förts om ett stort frihandelsområde bestående av ASEAN och Kina med 1,9 miljarder konsumenter. ASEANs eget frihandelsområde har öppnats från och med den 1 januari 2010 för de sex gamla ASEAN-länderna, däribland Thailand. ASEAN har också färdigförhandlat och undertecknat frihandelsavtal med Japan, Sydkorea, Australien, Nya Zeeland och Indien. Överläggningar om ett frihandelsavtal mellan EU och ASEAN har inletts men i avsaknad av positiva resultat har parterna bestämt ta en paus i förhandlingarna. I avvaktan på att ett multilateralt frihandelsavtal med ASEAN kan ingås, har EU erbjudit att om enskilda ASEAN-medlemmar vill ha frihandelsavtal med EU så är EU beredd att förhandla med dessa länder om separata avtal. Thailand har slutit bilaterala frihandelsavtal med flera handelspartners. De hittills mest omfattande avtalen har slutits med Australien och Nya Zeeland. Ett bilateralt avtal med Japan färdigförhandlades under Thaksintiden men undertecknades av Surayudregeringen under Frihandelsförhandlingarna med USA gick i stå redan före militärkuppen och låg nere under Surayudregeringens period. USA har därefter föreslagit ett återupptagande av förhandlingarna men dessa har inte kommit igång efter det amerikanska presidentvalet och det är tveksamt om man under rådande ekonomiska omständigheter är beredd återuppta förhandlingarna. 1 januari 2015 ska AEC, Asian Economic Community, träda ikraft. Det är en fortsättning på frihandelsavsikterna inom ASEAN och kräver om det verkligen ska kunna genomföras, omfattande tullsänkningar och samordning av nationella regelverk på handelsområdet ASEAN-länderna emellan. Kritiken mot Thaksinregeringens frihandelspolitik gick ut på att det var regeringen som själv bestämde vilka avtal man skulle ingå och vilka koncessioner som gjordes i avtalen. Enligt artikel 190 i den nya konstitutionen från 2007 ska regeringen innan den påbörjar förhandlingar om avtal med främmande makt samråda med parlamentet samt ordna offentliga utfrågningar med olika intressegrupper. Det är även parlamentet som slutligen ska godkänna samtliga överenskommelser med främmande makt. Denna paragraf har i praktiken inte bara försvårat utan även i många fall förhindrat Thailand att påbörja några förhandlingar och ingå överenskommelser med främmande makt. Ekonomiska utsikter 2011 Den thailändska statsförvaltningen styrs av traditionellt av högt utbildade och opolitiska teknokrater. Så även på det ekonomiska området. Finansminister, Korn Chatikavanij, var allmänt respekterad med ett framgångsrikt förflutet i den internationella finanssektorn. Abhisit-regeringen drev en relativt ansvarsfull penning- och finanspolitik. Effekterna av fjolårets amerikanska penningpolitik till trots lät man bahten flyta fritt och endast mycket försiktiga åtgärder vidtogs för att på marginalen avstyra de mest kortsiktiga och våghalsiga utländska spekulationerna. I och med den uteblivna QE III har den inhemska debatten om inskränkningar i de fria finansiella flödena också tystnat. De flesta thailändska exportörer är också importörer och den allt starkare bahten drabbade därmed under en kortare tid mest jordbruksexportörerna. Den fristående Thailändska riksbanken, Bank of Thailand, har tonat ner risken för en ytterligare stärkt baht och under vintern i inflationsbekämpande syfte succesivt normaliserat styrräntan från 1,75% till nuvarande 3,25%. Anledningarna är inte bara ökade olje- och livsmedelspriser till stor del beror inflationen på Abhisit-regeringens frikostiga budgetpolitik. Trots fjolårets starka ekonomiska återhämtning ledde det annalkande valet till frikostiga stimulansåtgärder. Totalt bestod stimulanspaketet av åtgärder på ungefär 40 miljarder baht under åren Subventioner var riktade till de fattigaste medborgarna vad gällde el, ris, matolja, gas och till exempel fria buss- och tågtransporter. Därutöver beslöt

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(11) regeringen om skuldavskrivningar för bönder, hjälp till återbetalning av fattigas lån och en femprocentig löneökning för statsanställda med början i april i år samt ytterligare stimulansåtgärder för turistnäringen. Regeringen övervägde också införandet av ett barnbidrag om 500 baht per barn samt ett spar- och pensionsprogram för personer över 60 år. (40 miljarder baht motsvarar knappt 10 miljarder svenska kronor, omvänt är en svensk krona värd knappt fem baht.) Budgetunderskottet för budgetåret oktober 2009/oktober 2010 uppgick till ungefär fyra procent av BNP och statsskulden låg på motsvarande 44 procent av BNP hälsosamma siffror. Skulden är huvudsakligen inhemsk. För innevarande budgetår, dvs perioden oktober 2010/oktober 2011, beräknades motsvarande siffror vara drygt två procent respektive 50 procent. Sedan olje- och matpriserna ökat har kostnaderna för subventionspolitiken gjort likadant. Bensinsubventionerna kostar idag 10 miljarder baht i månaden. Även om subventionerna kan komma att minska efter sommarens val kommer prognoserna behöva räknas om. Den befarade arbetslösheten som skulle följa i den ekonomiska krisens fotspår uteblev i Thailand. Regeringen har tagit på sig äran av att med de ovan beskrivna stimulans i åtgärderna ha förhindrat en sådan utveckling. Den officiella arbetslösheten ligger kring en procent. På senare tid talas det emellertid istället om arbetskraftsbrist i flera sektorer. Eventuella hot mot en fortsatt stadig tillväxt under resten av 2011 skulle kunna vara: effekterna av USA:s och EUs fortsatt relativt låga tillväxttakt, en plötsligt negativ politisk utveckling efter valen eller ytterligare klimatrelaterade oförutsägbara händelser. Förverkligas inte hoten kommer sammanfattningsvis den ganska välskötta thailändska ekonomin fortsätta växa i god takt. Sveriges relationer med Thailand Samarbete och kontakter De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand upprättades 1883 och har traditionellt varit goda. Ännu tidigare, den 18 maj 1868, undertecknades i London ett vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal mellan länderna. Tyngdpunkten i samarbetet ligger i de väl utvecklade handelsrelationerna. Det svenska utvecklingssamarbetet med Thailand har upphört och de sista projekten inom ramen för tekniskt samarbete löpte ut under En gemensam aktionsplan omfattande en rad sektorer där båda länder kan se en potential för ett närmare samarbete undertecknades i januari 2006 och löpte ut vid årsskiftet 2009/10. Den gemensamma aktionsplanen var ett initiativ av statsminister Göran Persson och premiärminister Thaksin Shinawatra. Avtalet har tjänat som en paraplyöverenskommelse under vilket flera enskilda projekt redan har genomförts. Samarbetet täckte både den privata och den offentliga sektorn, inom så skilda fält som exempelvis design, utbildning och forskning, miljö samt försvar. Turism och hälsovård omfattades också av aktionsplanen, vilket är naturligt när Thailand är toppdestination för svenska utlandsturister. Ett förslag till ny plan har presenterats och kommer under året bli föremål för förhandlingar. Sedan 2005 har den svenska turistström till Thailand bara ökat. Detta - kombinerat med den ökande migrationsverksamheten med resandet från Thailand till Sverige - har också lett till närmare mellanfolkliga relationer. Relationerna på statschefsnivå har sedan många år varit mycket goda vilket framgår av besöksfrekvensen som redogörs för nedan.

8 Sveriges Ambassad Promemoria 8(11) Bilaterala överenskommelser har ingåtts avseende dubbelbeskattning (1989), överförande av straffverkställighet (1989), ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt samarbete (1990) samt investeringsskydd (2000). Viseringsfrihetsavtalet (notväxling 1992) har sagts upp från svensk sida med anledning av ett rådsbeslut i EU, innebärande viseringsskyldighet för thailändare vid inresa i Sverige (med undantag för innehavare av diplomat- och tjänstepass). Officiellt besöksutbyte Svenskt statsbesök ägde rum i Thailand 25 februari 1 mars Socialminister Lars Engkvist medföljde kungaparet liksom statssekreterarna Krister Nilsson och Michael Sjöberg. En affärsmannadelegation ledd av Sören Gyll deltog också. Kungaparet besökte Thailand den februari 2005 efter tsunamikatastrofen samt den juni 2006 i samband med firandet av HM Kung Bhumibols 60-åriga trontillträde. Justitieminister Thomas Bodström medföljde Kungaparet i februari Kungaparet genomförde privata besök i augusti 2008,vid årsskiftet 2008/09 och under våren HM Konungen avlade även ett privat besök i februari HM Drottningen avlade ett privat besök i april Övriga svenska högnivåbesök under senare år inkluderar: 2009 Statssekretare Håkan Jevrell Fö november Statssekreterare Gunnar Wieslander UD januari 2008 Riksdagens socialutskott januari Statssekreterare Gunnar Wieslander UD april Statssekreterare Karin Johansson S november 2007 Inget officiellt bilateralt besöksutbyte ägde rum mellan Sverige och Thailand under tiden för det militära styret som avslutades i och med att Thailand gick till val i december utrikesminister Laila Freivalds januari statssekreterare Lars Danielsson SB januari 2005 statsminister Göran Persson januari miljöminister Lena Sommestad januari försvarsminister Leni Björklund februari ÖB Håkan Syrén mars biståndsminister Carin Jämtin december statssekreterare Jonas Hjelm Fö oktober-november 2004 statsminister Göran Persson januari migrationsminister Barbro Holmberg februari och september statssekreterare Annika Söder UD oktober försvarsminister Leni Björklund i november utrikesminister Laila Freivalds December Thailändska besök i Sverige Kronprins Vajiralongkorn besökte Sverige i september 1997 samt juni-juli Prinsessan Sirindhorn representerade det thailändska kungahuset i samband med HM Konungens 60-årsdag i maj Senatens talman med en större delegation besökte Riksdagen i maj 2011.

9 Sveriges Ambassad Promemoria 9(11) Industriminister Chanchai Chairungruang besökte Stockholm i september 2009 för att inviga den thailändska investeringsmyndighetens (Board of Investment) nya regionkontor. Arbetsmarknadsminister Phaitoon Kaethong besökte Sverige i augusti 2009 med anledning av thailändska bärplockares arbetsvillkor Kulturminister Teera Slukpetch besökte Stockholm och Ragunda i juli Vice premiärminister Surakiart Sathirathai besökte Stockholm i augusti Premiärminister Thaksin Shinawatra besökte Stockholm i september Kulturminister Anurak Chureemas besökte Stockholm och Ragunda i juli IT- och telekomminister Surapong Subwonglee och s dåvarande borgmästare Samak Sundaravej besökte Stockholm och Ragunda i juli Utrikesminister Surin Pitsuwan i februari Bitr. utrikesminister Sukhumbhand Paribatra i juni Bitr. premiär- och handels-minister (nuvarande UNCTAD-chefen) Supachai Panichpakdi i december Svensk-thailändska handelsförbindelser och investeringar Varuhandeln med Sverige är sammanlagt runt åtta miljarder svenska kronor drygt fyra miljarder är export till Sverige av maskiner, transportmedel, elektronik, kläder, smycken, sportartiklar samt livsmedel medan drygt tre miljarder svenska kronor är import av telekommunikations- och maskinutrustning, papper och pappersmassa, läke- och transportmedel. Den allt annat överglänsande thailändska importen från Sverige är naturligtvis importen av Gripenplan. Hittills finns avtal undertecknade om tolv flygplan, varav sex levererades i februari. Gripenprojektet innehåller givetvis mycket mer än flygplansimporten och grundar sig på förhoppningar om nära industrisamarbete med Sverige. Bland större svenska investerare i Thailand märks ABB, Autoliv, Perstorp, Swedish Match, Volvo, Electrolux och Ericsson. Volvo invigde i juni 2000 en sammansättningslinje för tunga lastvagnar. Scania etablerade sig mera fast 2001 och har nått framgångar särskilt vad gäller sammansättning av bussar. Electrolux öppnade en fabrik i Thailand 2003, som gradvis har byggts ut. Radi Medical Systems etablerade sig i Phuket och öppnade fabriken Markarbeten pågår för IKEAs första varuhus i som planeras öppnas i november 2011 Notervärda svenska investeringar under året är dels öppnandet av det första av tre-fyra varuhus av Ikea liksom en omfattande nyinvestering av Volvo Lastbilar. Det kan noteras att investeringarna gör åtminstone dessa båda svenska företags närvaro i Thailand till deras största i Sydostasien. Sammanlagt har ett 10-tal svenska företag tillverkning i landet. Antalet svenska dotterbolag eller representationskontor uppgår till ca 60 och flera är på väg att etableras. En thai-svensk handelskammare registrerades 1990 i. En svensk-thailändsk handelskammare i Ragunda kommun, Jämtland, grundades 1997 i samband med att en thailändsk paviljong invigdes där till minne av Kung Rama V:s besök i Sverige Utvecklingssamarbetet Med start hösten 2011 bedrivs Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Asien från. Utgångspunkten för verksamheten är att skapa förutsättningar för kvinnor och män som lever i fattigdom att förbättra sina levnadsvillkor samt bidra till en rättvis och global utveckling. Geografiskt fokus är på Sydostasien, medan tematiskt fokus ligger på miljö och klimat, energi och urban planering, samt demokrati och mänskliga rättigheter. Dessa är svenska tematiska prioriteringar och inom ramen för samarbetet skall jämställdhetsfrågor få

10 Sveriges Ambassad Promemoria 10(11) en framträdande roll. Det bilaterala utvecklingssamarbetet med Thailand har däremot upphört. Genom Sveriges stöd till bl a Mekong River Commission och till Core Environmental Program inom ADB:s ekonomiska samarbetsprogram för Mekong-regionen får Thailand emellertid indirekt fortsatt del av visst svenskt stöd. Thailand är en mycket uppskattad partner i dessa och andra regionala samarbeten tack vare den kunskap och de resurser som finns i landet. Ett exempel är samarbetet med Thailand Environment Institute. Goda exempel finns också inom forskningssamarbetet där thailändska universitet och forskare är viktiga parter i regionala forskningsnätverk och bidrar till utveckling av forskningskapacitet i regionen. Stöd ges också till Asian Institute of Technology (AIT). Sedan 2005 är den före detta rektorn för högskolan i Borås, Said Irandust, rektor för AIT. En stor del av de regionala organisationer Sverige valt att samarbeta med inom det regionala utvecklingssamarbetet har sina respektive huvudkontor i Thailand. Detta gäller t.ex. organisationer där Sverige har samarbeten inom regionala marina frågor, kemikalieanvändning i jordbruket, klimatproblematikens roll för samhällsutvecklingen i regionen, samt inom yttrandefrihet och skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna. I många av dessa samarbeten är svenska myndigheter och organisationer involverade. Som exempel kan nämnas; Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Stockholm Environment Institute, Raul Wallenberginstitutet och RFSU. Efter tsunamikatastrofen undertecknades ett avtal mellan Sverige och UNESCAP om svenskt bidrag på 2,5 miljoner USD till Fonden för varningssystem för flodvågor i Indiska oceanen och Sydostasien, som tillkom på initiativ av den thailändska regeringen. Fonden finns kvar med en bredare inriktning på naturkatastrofer. Under de senaste tio åren har ca 600 thailändare, varav 25 procent kvinnor, deltagit i Sida:s internationella kurser. U-krediter om 723 miljoner SEK, varav gåvoelementet som uppgått till 223 miljoner SEK, har genom åren beviljats. Sveriges ambassad i Ambassadens bemanning utgörs av ambassadören och ytterligare sju utsända från UD, en migrationsattaché och ytterligare två utsända från migrationsverket, sju utsända från Sida varav en biståndssamordnare och en analytiker/programhandläggare för biståndsfrågor för Burma/Myanmar, två nordiska polissambandsmän, en försvarsattaché stationerad vid ambassaden i Singapore men även sidoackrediterad till bl.a. Thailand, två utsända prästpar från SKUT ( och Phuket) samt 30 lokalanställda. Exportrådet öppnade den 1 september 2008 en representation i med en utsänd och en lokalanställd. Antalet lokalanställda varierar under året genom att ambassaden anställer korttidspersonal som arbetar med migrationsärendena för att klara av tillfälliga arbetstoppar. Ambassadören är sidoackrediterad i Laos där Sverige den 15 augusti 2008 omvandlade ambassaden till ett sektionskontor, i Kambodja där Sverige har ett sektionskontor och i Burma /Myanmar där Sverige endast har ett honorärkonsulat. Sektionskontoret i Laos avvecklades under sommaren 2010 och ett honorärgeneralkonsulat öppnades i maj 2011Sektionskontoret i Kambodja har uppgraderats till en egen ambassad den 1 juli Ambassadörens sidoackreditering till Kambodja upphörde därmed. Vidare är ambassadören också sidoackrediterad i Filippinerna efter det att ambassaden i Manila avvecklades den 1 juli 2008 och ambassaden i tog över bevakningen av även detta land. Regeringen fattade i januari 2005 beslut om att öppna ett lönat generalkonsulat i Phuket. GK:s huvuduppgift var att bistå drabbade och anhöriga till omkomna svenskar i samband med flodvågskatastrofen (tsunamin) på annandagen Successivt trappades det omfattande anhörigstödet i Thailand ner. Generalkonsulatet avvecklades formellt den 30 juni

11 Sveriges Ambassad Promemoria 11(11) 2008 och har omvandlats till ett förstärkt honorärkonsulat (såsom innan flodvågskatastrofen). Den författningsreglerade verksamheten har övertagits av ambassaden i och sköts i samarbete med honorärkonsulatet. I december 2004 öppnades ett honorärkonsulat i Pattaya. Detta kompletterades med ett liknande konsulat som öppnades i maj 2006 i Chiang Mai. Ambassaden har sökt exekvatur för en konsul i Hua Hin. Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) finns representerad i men verkar över hela landet. SKUT har under hösten 2008 stationerat ytterligare personal (ett prästpar) i Phuket. Med SKUT har ambassaden ett långvarigt och mycket nära samarbete, vilket inte minst kom till uttryck i samband med tsunamikatastrofen. År 2009 kom ambassaden att behandla ca viseringar (IV) för resenärer till Sverige och ca ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd (UAT) i Sverige. Av dessa ansökningar utgjorde ca 5500 ansökningar om arbetstillstånd för bärplockare. Ovanstående siffror om IV och UAT inkluderar ansökningar från medborgare från samtliga fem länder som ambassaden har ansvar för. Under år 2009 registrerades i Thailand knappt besök av svenskar. Detta stora antal besökande svenskar bidrar till att ambassadens konsulära verksamhet är omfattande med ärenden per år. Kort historik Enligt historien grundades Thailand 1238 under namnet Siam då thailändska lokalherrar gjorde uppror mot khmerernas överhöghet och etablerade ett thailändskt kungarike. Den förste kungen i det gamla kungariket Ayutthaya, kung Rama Thibodi, tillförde thailändsk historia två viktiga saker: etablerandet av theravadabuddism som statsreligion och skapandet av lagar baserade på hinduistiska texter och thailändsk tradition. Ayutthaya hade viss kontakt med Västerlandet redan under 1500-talet, men fram till 1700-talet prioriterades kontakterna inom regionen och med Kina. År 1767 krossades Ayutthaya av burmeserna och huvudstaden skövlades. Den nuvarande Chakridynastin grundades 1782 i området av Rama den förste. Det var under Rama IV (kung Mongkut, ), och Rama V (kung Chulalongkorn ) som Thailand etablerade permanenta kontakter med kolonialmakterna. Thailändarna menar att det var de diplomatiska färdigheterna hos dessa två monarker, i kombination med genomförandet av moderna reformer, som bidrog till att Siam idag är det enda landet i Sydostasien som aldrig koloniserades. År 1932 infördes konstitutionell monarki i Thailand efter en oblodig kupp. Efter detta styrdes landet av ett flertal militärregeringar med undantag för ett kort demokratiskt avbrott åren Efter valen 1992 har Thailand varit en fungerande demokrati med fredliga regeringsskiften fram till den 19 september 2006 när den 18:e militärkuppen genomfördes i landet i modern tid, även denna oblodig. Under andra världskriget var Thailand delvis allierat med och delvis ockuperat av Japan. Ingen formell krigsförklaring mot de allierade framfördes dock och efter Japans nederlag 1945 har Thailand haft nära relationer med USA. Det kommunistiska hotet i regionen var länge högsta prioritet inom såväl inrikes- som utrikespolitiken. Under senare år har Thailand varit en aktiv medlem i regionala organisationer som Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) och Asia Pacific Economic Cooperation( APEC).