Politisk utveckling. Utrikespolitik

Transkript

1 Promemoria Landfakta Thailand Politisk utveckling Utrikespolitik Thailand har sedan andra världskriget fört en västvänlig politik med ett nära ekonomiskt och militärt samarbete med bland annat USA. Det sydostasiatiska närområdet och Kina blir utrikespolitiskt allt viktigare för Thailand. Thailand utvecklar allt närmare kontakter med de andra länderna inom ASEAN. Det regionala samarbetet gör framsteg inom bl.a. ekonomi, handel, bankväsende, politik och kultur. Under senare år har Thailand ökat sin internationella profil och bidragit med fredsbevarande trupper både till Östtimor, Afghanistan, Sudan och Irak. Thailand har sökt nära samarbete med Organization of American States (OAS) och Organization for Security and Co-Operation in Europe (OSCE) och är för närvarande medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Thailand och grannlandet Burma har tidvis haft en spänd relation, främst på grund av kontroverser kopplade till det stora antal migrantarbetare som strömmar över gränsen från Burma till Thailand, men även på grund av droghandeln. Konflikter mellan minoritetsbefolkning och burmesisk militär i gränsområdet mot Thailand har tidvis lett till stora flyktingströmmar över gränsen mot Thailand. Thailand har stora ekonomiska intressen i Burma, bl.a. kopplade till import av naturgas. Den thailändska regeringen har välkomnat den senaste tidens politiska utveckling i Burma. Situationen för flyktingar och migranter i Thailand har blivit internationellt uppmärksammad. Landet har ännu inte skrivit under FN:s flyktingkonvention. I juli 2007 blossade en gränskonflikt upp mellan Thailand och Kambodja i gränsområdet kring Preah Vihear-

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(13) templet i norra Kambodja tilldömde Internationella domstolen i Haag (ICJ) Kambodja rätten till själva templet. Den juridiska statusen avseende det omgivande området (ca 5 km2) är fortfarande inte avgjord. När UNESCO i juli 2007 beslutade att föra upp templet på sin världsarvslista utbröt demonstrationer i Thailand mot beslutet. Sedan dess har sporadiska skärmytslingar utspelat sig vid gränsen. Sedan en ny regering under Yingluck Shinawatra tillträtt i Thailand 2011 har länderna inlett en dialog om området, men frågan är ännu långt ifrån avgjord. Thailand beräknas hysa åtminstone två miljoner migrantarbetare, framförallt från grannländerna Burma, Kambodja och Laos. Av dessa kan enligt vissa siffror uppemot vara offer för trafficking. Problemet hanteras bristfälligt och Thailand fick utstå skarp kritik då FN:s rapportör i traffickingfrågor besökte landet De senaste åren har relationerna till grannlandet i söder, Malaysia, förbättrats genom ett tätare besöksutbyte, motiverat framförallt av det gemensamma behovet av konfliktlösning i Thailands södra gränsprovinser. Inrikespolitik Thailand är en konstitutionell monarki. Kungen har ingen formell makt, men utövar informellt inflytande över politiken. I valen såväl 2001 som 2005 vann miljardären Thaksin Shinawatras parti TRT med löften om ekonomisk tillväxt och utveckling. En militärkupp genomfördes den 19 september 2006 när premiärminister Thaksin var utomlands. Kuppmakarna tillsatte General Surayud Chulanond som premiärminister i spetsen för en i övrigt civil regering. Den 23 december 2007 gick Thailand åter till allmänna val, som vanns av den avsatte premiärministern Thaksins nu omdöpta parti PPP. Ledaren för det nya partiet, Samak Sundaravej, blev premiärminister. Det dröjde dock inte länge förrän han tvingades avgå. Även hans efterträdare ( Thaksins svåger) från samma parti, Somchai Wongsawat, fick avgå sedan konstitutionsdomstolen i december 2008 i en kritiserad process beordrat upplösning av bl.a. Thaksins parti. Den politiska instabiliteten ledde till ökad polarisering i det thailändska samhället. Thaksinanhängare samlades kring en ny rörelse, populärt betecknad rödskjortor, medan hans motståndare, kungatrogna anhängare enades i den s.k. gulskjortrörelsen. Åren 2008 till 2010

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(13) präglades därför av frekventa, ofta våldsamma demonstrationer och en de facto ockupation av centrala delar av. Händelserna kulminerade i maj 2010 när mer än nittio personer dödades och hundratals skadades. Mellan slutet av 2008 och fram till valen i juli 2011 styrdes Thailand av det Demokratiska partiet, med Abhisit Vejjajiva som premiärminister. Partiet har sitt främsta stöd bland s medelklass. Regeringen Abhisit avgick udner sin mandatperiod och utlyste allmänna val som återigen vanns av Thaksin parti, denna gång under beteckningen Pheu Thai (uttalas pöa tai). Thaksins syster Yingluck Shinawatra tillträdde som premiärminister i en koalitionsregering. Thaksin ställde inte själv upp då han befinner sig i frivillig landsflykt efter att ha dömts för korruption. Yinglucks regering fick tidigt hantera de största översvämningarna i landet på över ett halvsekel. Hela tjugosex provinser täcktes till stora delar av vatten. Översvämningarna lamslog både produktion och infrastruktur. Återuppbyggnaden kommer kosta enorma summor och ta flera år. Katastrofen raderade i stort ut hela tillväxten för Efter många år av skarpa motsättningar mellan bl.a. röd- och gulskjortor inleddes 2010 en försoningsprocess. Den dåvarande regeringen tillsatte en sannings- och försoningskommission för att utreda våldsamheterna i maj 2010 och för att lämna förslag på hur processen skulle kunna fortskrida. Den nuvarande premiärministern Yingluck har uttalat sitt stöd för kommissionens arbete. Arbetet går emellertid långsamt, vilket enligt kritiker är till följd av bristande politisk vilja. Frågan om tronföljden är en annan politisk osäkerhetsfaktor. Den thailändske kungen har fyllt 84 år och vistas sedan september 2009 på sjukhus. Under våren 2012 har han emellertid genomfört ett antal möten och besök som getts stor medial uppmärksamhet. Kronprinsen är officiell tronföljare. Det är svårt att förutse hur successionen kommer att påverka landet när kung Bhumipol Adulyadej, som har lett landet i över 60 år, går bort. Sedan januari 2012 diskuteras frågan om en revidering av grundlagen flitigt. bl.a. i parlamentet. Oppositionen (främst Demokratiska partiet) och The People's Alliance for Democracy (PAD), gulskjortornas rörelse, är kritiska till grundlagsreform. Man menar att det finns risk för att en ny författning ökar förutsättningarna för att den tidigare premiärministern Thaksin ska komma tillbaka till makten. Man har

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(13) också varit orolig för att de regler som hanterar lèse majesté-brott i konstitutionen ska ändras, vilket skulle öppna dörren för kritik mot kungahuset, en tabufråga i Thailand. Regeringen har emellertid deklarerat att man inte avser ändra dessa regler. Det finns en risk för att debatten om grundlagen och lèse majesté-reglerna skapar ny splittring i det thailändska samhället. I Thailands fyra sydligaste provinser (Yala, Pattani, Narathiwat och Songkhla) har missnöjet med olika regeringars hantering av regionen under de senaste åren lett till mer aktiva och militanta separatiströrelser. Nästintill dagligen rapporteras om attacker med dödlig utgång. Konflikten har etniska förtecken: bland minoriteten muslimska malajer i södra Thailand finns ett stöd för ökad självbestämmanderätt, men frågor kring ekonomisk och social utveckling ligger också bakom. Vissa grupper anser att malayernas språk, kultur och rätt till medbestämmande åsidosatts och diskriminerats och eftersträvar någon grad av autonomi. Särskilda undantagslagar infördes i juli 2005 som ger myndigheter ökade befogenheter att komma till bukt med våldet. Dessa lagar har kritiserats av organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Konflikten är i högsta grad aktiv. Så sent som den 31 mars 2012 detonerade tre bilbomber i provinserna Songkhla och Yala. Bilarna var placerade i närheten av turisthotell och en polisstation. Explosionerna dödade 11 personer och fler än 100 personer skadades. I januari 2012 greps en libanesisk man med svenskt pass anklagad för terrorbrott efter att polisen funnit stora mängder sprängmedel i hans ägo. Den amerikanska ambassaden i varnade i anslutning till gripandet sina medborgare för eventuella terrorattacker riktade mot turistmål i och manade till försiktighet i områden som besöks av västerländska turister. I samband med varningen höjde de thailändska myndigheterna även sin beredskap och betonade att åtgärder vidtagits för att förstärka säkerheten i landet. Tisdagen den 14 februari sprängdes tre bomber i som skadade fem personer. Sex iranska medborgare greps med anledning av händelserna. Motiven för de planerade dåden är oklart, men polisen och andra källor ser ett samband mellan händelserna i och explosioner i New Delhi och Georgien den 13 februari.

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(13) Ekonomiska huvuddrag Inledning Thailands återhämtning från Asienkrisen berodde till stor del på export till Förenta Staterna, Europa och övriga Asien. Den thailändska ekonomin har det senaste decenniet uppvisat god tillväxt och förefaller relativt oberoende av det emellanåt instabila politiska landskapet. Tillverkningsindustrin (kläder och skor, fordon, datorer och elektronik) står för en betydande del av ekonomin, liksom turismen. Även jordbruksexporten är viktig, särskilt fiske- och risexporten. Från millennieskiftet till 2007 då den internationella finanskrisen slog till växte den thailändska ekonomin genomsnittligen med fyra procent årligen. Exporten motsvarar nu hela sjuttio procent av bruttonationalprodukten och är motorn i tillväxten. Nationalräkenskaperna är i relativt gott skick, med en statsskuldsättningsnivå kring drygt fyrtio procent av BNP. I spåren av den globala ekonomiska krisen sjönk BNP 2009 med drygt två procent men tillväxten återhämtade sig med besked 2010, då Thailand noterade hela 7,8 procents tillväxt. Det gångna året påverkades kraftigt av översvämningskatastrofen, med åtföljande kraftig BNPminskning. Tillväxten på årsbasis stannade därför endast på 0,1 procent. De stora återuppbyggnadsprojekten efter översvämningarna beräknas dock sätta ordentlig fart på tillväxten under andra halvan av Thailand har under många år levt högt på en stark export, ökande inhemska investeringar och en god offentlig konsumtion. I takt med den politiska oron i landet har både investeringar och konsumtion fallit tillbaka. När den ekonomiska krisen ledde till en kraftigt minskad extern efterfrågan för thailändsktillverkade produkter ledde det till att tillväxtsiffrorna fick skrivas ner. Thailand klarade sig emellertid undan den ekonomiska krisen relativt lindrigt och kunde uppvisa en sammandragning av ekonomin på enbart 2,3 procent för För 2010 förutspådde regeringen ursprungligen en tillväxt på 3,5 till 4,5 procent, men prognosen fick först justeras ner på grund av de politiska oroligheterna under våren, senare justeras upp på grund av den imponerande återhämtning som skedde under 3:e och 4:e kvartalen.

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(13) Utsikterna för 2012 är goda efter stora offentliga investeringar till följd av översvämningarna och om inget oförutsett händer väntas tillväxten bli 5,5-6.0%. Handelspolitiska kopplingar med omvärlden Thailands handelsmönster har gradvis ändrats över åren. Från att tidigare ha varit mer beroende av handeln med USA, Japan och EU har handelsflödena förskjutits mer mot närområdet, d.v.s. ASEAN och Kina. Under 2009 när den thailändska exporten och importen i spåren av den internationella finanskrisen sjönk med drygt 14 procent respektive 25 procent, blev denna trend än mer markant. ASEAN gick för första gången förbi Japan som landets största handelspartner. En femtedel av Thailands totalhandel sker nu med ASEAN. Även Kina, inräknat Hongkong, har passerat Japan som thailändsk handelspartner. Men Japan förblir en stor handelspartner för Thailand. Landet har en 16-procentig andel av handeln. Kina passerade 2010 USA och Japan som Thailands största enskilda exportmarknad. EU är fortsatt en mycket viktig handelspartner för Thailand och efter några sämre år har handeln mellan parterna ökat igen. Thailands frihandelsavtal med Australien har resulterat i en kraftig ökad export (+40% 2008 och + 7,4% 2009) till Australien. Många utländska företag med produktion i Thailand har utnyttjat frihandelsavtalet för att kunna exportera tullfritt till Australien. Thailand har haft stora förväntningar på ASEAN:s och Kinas marknader och de förhandlingar som har förts om ett stort frihandelsområde. Från 1 januari i år finns ett frihandelsavtal mellan ASEAN och Kina. ASEAN har också färdigförhandlat och undertecknat frihandelsavtal med Japan, Sydkorea, Australien, Nya Zeeland och Indien. Överläggningar om ett frihandelsavtal mellan EU och ASEAN har inletts, men framstegen har låtit vänta på sig. 1 januari 2015 ska AEC, Asian Economic Community, träda ikraft. Det är en fortsättning på frihandelsavsikterna inom ASEAN och kräver bl.a. omfattande tullsänkningar och samordning av nationella regelverk på handelsområdet ASEAN-länderna emellan. Utmaningarna är stora och tidsplanen därför optimistisk vad gäller helheten. Man bör därför förvänta sig ett gradvis genomförande.

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(13) Ekonomiska utsikter 2012 Tillväxten förväntas, bl a som en konsekvens av återuppbyggnaden efter översvämningarna, att bli hög under Den thailändska valutan beskrivs allmänt som undervärderad. Det finns en risk för att återuppbyggnadsprojekten skapar stora underskott i annars välskötta statsfinanser. I spåren av översvämningarna och som en följd av den ekonomiska krisen i bl.a. Europa hålls den thailändska styrräntan låg, f.n. kring 3%. För att åter bygga upp och utveckla landets infrastruktur och ekonomi som till del förstördes under översvämningarna har regeringen presenterat en långsiktig återuppbyggnadsplan. Den inkluderar bland annat utveckling av vägar, järnvägar, hamnar, vattenförvaltning och urban planering. Sammanlagt talas om investeringar på omkring 500 miljarder kronor. Den 1 april 2012 höjdes minimilönen i delar av landet från ca 220 baht till 300 baht/dag. Resterande delar av landet kommer under året successivt införa samma minimilön. Effekterna riskerar att öka arbetslösheten då små och medelstora företag inte kommer att ha möjlighet att betala. Samtidigt planeras skattesänkningar. Ökade matpriser riskerar att drabba den fattigaste delen av Thailands befolkning. Budgetunderskottet för budgetåret oktober 2009/oktober 2010 uppgick till ungefär fyra procent av BNP och statsskulden låg på motsvarande 44 % av BNP hälsosamma siffror. Skulden är huvudsakligen inhemsk. För perioden oktober 2010/oktober 2011, var motsvarande siffror drygt 2% respektive 47%. Grundlagen tillåter ett underskott på 60% av BNP. Sedan olje- och matpriserna ökat har kostnaderna för subventionspolitiken gjort likadant. Bara bensinsubventionerna kostar idag 10 miljarder baht i månaden. Under översvämningarna ökade arbetslösheten då många fabriker fick stänga. Oväntat snabbt har majoriteten av de arbetslösa hittat tillbaka till sina arbeten. De officiella siffrorna visar en arbetslöshet på omkring 1%. Många arbetar dock inom den inofficiella sektorn.

8 Sveriges Ambassad Promemoria 8(13) Sveriges relationer med Thailand Samarbete och kontakter De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand upprättades 1883 och har traditionellt varit goda. Ännu tidigare, den 18 maj 1868, undertecknades i London ett vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal mellan länderna. Tyngdpunkten i samarbetet ligger i de väl utvecklade handelsrelationerna, turismen och ökande migrationsströmmar länderna emellan. Det bilaterala svenska utvecklingssamarbetet med Thailand har upphört och de sista projekten inom ramen för tekniskt samarbete löpte ut under En gemensam aktionsplan Joint Plan of Action omfattande en rad sektorer där båda länder kan se en potential för ett närmare samarbete undertecknades i januari Avtalet som kommer förnyas under 2012 har tjänat som en paraplyöverenskommelse under vilket flera enskilda projekt redan har genomförts. Samarbetet täcker både den privata och den offentliga sektorn, inom så skilda fält som exempelvis design, utbildning och forskning, miljö samt försvar. Turism och hälsovård omfattades också av aktionsplanen, Thailand är främsta destination för svenska utlandsturister. Uppemot fyrahundratusen svenska besökare registreras varje år i Thailand. Relationerna mellan kungahusen har sedan många år varit mycket goda. Bilaterala överenskommelser har ingåtts avseende dubbelbeskattning (1989), överförande av straffverkställighet (1989), ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt samarbete (1990) samt investeringsskydd (2000). Viseringsfrihetsavtalet (notväxling 1992) har sagts upp från svensk sida med anledning av ett rådsbeslut i EU, innebärande viseringsskyldighet för thailändare vid inresa i Sverige (med undantag för innehavare av diplomat- och tjänstepass). Officiellt besöksutbyte Svenskt statsbesök ägde rum i Thailand 25 februari 1 mars Socialminister Lars Engkvist medföljde kungaparet. En affärsmannadelegation ledd av Sören Gyll deltog också. Kungaparet

9 Sveriges Ambassad Promemoria 9(13) besökte Thailand den februari 2005 efter tsunamikatastrofen samt den juni 2006 i samband med firandet av HM Kung Bhumibols 60-åriga trontillträde. Justitieminister Thomas Bodström medföljde Kungaparet i februari Kungaparet genomförde privata besök i augusti 2008, vid årsskiftet 2008/09, under våren 2011 och senast vid årsskiftet HM Konungen avlade även ett privat besök i februari HM Drottningen avlade ett privat besök i april Övriga svenska högnivåbesök under senare år inkluderar: 2012 Utrikesminister Carl Bildt Statssekreterare Gunnar Oom 2011 Statssekreterare Magnus Kindbom, Landsbygdsdepartementet Statssekreterare Håkan Jevrell Fö november Statssekreterare Gunnar Wieslander UD januari 2008 Riksdagens socialutskott januari Statssekreterare Gunnar Wieslander UD april Statssekreterare Karin Johansson S november 2007 Inget officiellt bilateralt besöksutbyte ägde rum mellan Sverige och Thailand efter kuppen 2006 och fram till valet i december utrikesminister Laila Freivalds januari statssekreterare Lars Danielsson SB januari 2005 statsminister Göran Persson januari miljöminister Lena Sommestad januari försvarsminister Leni Björklund februari ÖB Håkan Syrén mars biståndsminister Carin Jämtin december statssekreterare Jonas Hjelm Fö oktober-november

10 Sveriges Ambassad Promemoria 10(13) 2004 statsminister Göran Persson januari migrationsminister Barbro Holmberg februari och september statssekreterare Annika Söder UD oktober försvarsminister Leni Björklund i november utrikesminister Laila Freivalds december Thailändska besök i Sverige Kronprins Vajiralongkorn besökte Sverige i september 1997 samt juni-juli Prinsessan Sirindhorn representerade det thailändska kungahuset i samband med HM Konungens 60-årsdag i maj Senatens talman med en större delegation besökte Riksdagen i maj Industriminister Chanchai Chairungruang besökte Stockholm i september 2009 för att inviga den thailändska investeringsmyndighetens (Board of Investment) nya regionkontor. Arbetsmarknadsminister Phaitoon Kaethong besökte Sverige i augusti 2009 med anledning av thailändska bärplockares arbetsvillkor Kulturminister Teera Slukpetch besökte Stockholm och Ragunda i juli Vice premiärminister Surakiart Sathirathai besökte Stockholm i augusti Premiärminister Thaksin Shinawatra besökte Stockholm i september Kulturminister Anurak Chureemas besökte Stockholm och Ragunda i juli IT- och telekomminister Surapong Subwonglee och s dåvarande borgmästare Samak Sundaravej besökte Stockholm och Ragunda i juli Utrikesminister Surin Pitsuwan i februari Bitr. utrikesminister Sukhumbhand Paribatra i juni Bitr. premiär- och handels-minister (nuvarande UNCTADchefen) Supachai Panichpakdi i december Svensk-thailändska handelsförbindelser och investeringar Varuhandeln med Sverige uppgår till sammanlagt ca tolv miljarder svenska kronor. Drygt fyra miljarder är export till Sverige av maskiner, transportmedel, elektronik, kläder, smycken, sportartiklar samt

11 Sveriges Ambassad Promemoria 11(13) livsmedel. Drygt åtta miljarder är import av telekommunikations- och maskinutrustning, papper och pappersmassa, läke- och transportmedel. Den viktigaste thailändska importen från Sverige ligger inom försvarsmaterielsektorn. Thailand har köpt tolv Gripenplan. Bland större svenska investerare i Thailand märks ABB, Autoliv, Perstorp, Swedish Match, Volvo, Electrolux och Ericsson. Volvo invigde i juni 2000 en sammansättningsfabrik för tunga lastvagnar. Scania etablerade sig mera fast 2001 och har nått framgångar särskilt vad gäller sammansättning av bussar. Electrolux öppnade en fabrik i Thailand 2003, som gradvis har byggts ut, under 2012 byggs ytterligare en fabrik. Radi Medical Systems etablerade sig i Phuket och öppnade fabriken IKEA öppnade sitt första varuhus i Thailand i nov Sammanlagt har ett tiotal svenska företag tillverkning i landet. Antalet svenska dotterbolag eller representationskontor uppgår till ca 60 och flera är på väg att etableras. En thai-svensk handelskammare registrerades 1990 i. En svensk-thailändsk handelskammare i Ragunda kommun, Jämtland, grundades 1997 i samband med att en thailändsk paviljong invigdes där till minne av Kung Rama V:s besök i Sverige Utvecklingssamarbetet Med start hösten 2011 bedrivs Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Asien från. Utgångspunkten för verksamheten är att skapa förutsättningar för kvinnor och män som lever i fattigdom att förbättra sina levnadsvillkor samt bidra till en rättvis och global utveckling. Geografiskt fokus ligger på Sydostasien, medan tematiskt fokus ligger på miljö och klimat, energi och stadsplanering, samt demokrati och mänskliga rättigheter. Jämställdhetsfrågor skall ha en framträdande roll i allt utvecklingssamarbete. Sverige ger bl.a. stöd till Mekong River Commission och till Core Environmental Program inom ADB:s ekonomiska samarbetsprogram för Mekong-regionen. Ett exempel på samarbete som direkt berör Thailand är Thailand Environment Institute. Andra exempel finns inom forskningssamarbetet där thailändska universitet och forskare är viktiga parter i regionala forskningsnätverk och bidrar till utveckling av forskningskapacitet i regionen. Stöd ges också till Asian Institute of Technology (AIT). Sedan 2005 är den före detta rektorn för högskolan i Borås, Said Irandust, rektor för AIT.

12 Sveriges Ambassad Promemoria 12(13) En stor del av de regionala organisationer som Sverige har valt att samarbeta med inom det regionala utvecklingssamarbetet har sina respektive huvudkontor i Thailand. Detta gäller t.ex. organisationer där Sverige har samarbeten inom regionala marina frågor, kemikalieanvändning i jordbruket, klimatproblematikens roll för samhällsutvecklingen i regionen, samt inom yttrandefrihet och skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna. I många av dessa samarbeten är svenska myndigheter och organisationer involverade. Som exempel kan nämnas: Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Stockholm Environment Institute, Raul Wallenberginstitutet och RFSU. Efter tsunamikatastrofen 2004 undertecknades ett avtal mellan Sverige och FN:s ekonomiska och sociala kommission för Asien, UNESCAP, om svenskt bidrag på 2,5 miljoner USD till fonden för varningssystem för flodvågor i Indiska oceanen och Sydostasien. Fonden tillkom på initiativ av den thailändska regeringen och delar alltjämt ut medel, numera med ett bredare mandat. Sveriges ambassad i Ambassadens bemanning utgörs av ambassadören och ytterligare sju utsända från UD, en migrationsattaché och ytterligare två utsända från migrationsverket, sju utsända från Sida varav en biståndssamordnare och två analytiker/programhandläggare för biståndsfrågor för Burma/Myanmar, två nordiska polissambandsmän, en försvarsattaché stationerad vid ambassaden i Singapore men även sidoackrediterad till bl.a. Thailand, två utsända prästpar från SKUT ( och Phuket) samt ett fyrtiotal lokalanställda. Exportrådet öppnade den 1 september 2008 en representation i med två utsända och en lokalanställd. Antalet lokalanställda varierar under året genom att ambassaden anställer korttidspersonal som arbetar med migrationsärendena för att klara av tillfälliga arbetstoppar. Ambassadören är sidoackrediterad i Laos, Burma och Filippinerna behandlade ambassaden ca viseringar (IV) för resenärer till Sverige och ca 6224 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd (UAT) i Sverige. Av dessa ansökningar utgjorde ca 2700 ansökningar om arbetstillstånd för bärplockare. Ovanstående siffror om IV och UAT inkluderar ansökningar från medborgare från samtliga fem länder som ambassaden har ansvar för.

13 Sveriges Ambassad Promemoria 13(13) Kort historik Enligt historien grundades Thailand (Siam) 1238 då thailändska ledare gjorde uppror mot khmerernas överhöghet och etablerade ett thailändskt kungarike. Den förste kungen i det gamla kungariket Ayutthaya, kung Rama Thibodi, tillförde enligt thailändsk historia två viktiga saker: etablerandet av theravadabuddism som statsreligion och skapandet av lagar baserade på hinduistiska texter och thailändsk tradition. Ayutthaya hade viss kontakt med västerlandet redan under 1500-talet, men fram till 1700-talet prioriterades kontakterna inom regionen och med Kina. År 1767 krossades Ayutthaya av burmeserna och huvudstaden skövlades. Den nuvarande Chakridynastin grundades 1782 i området av Rama den förste. Det var under Rama IV (Kung Mongkut, ), och Rama V (Kung Chulalongkorn ) som Thailand etablerade permanenta kontakter med kolonialmakterna. Det hävdasatt det var de diplomatiska färdigheterna hos dessa två monarker, i kombination med genomförandet av moderna reformer, som bidrog till att Thailand idag är det enda landet i Sydostasien som inte koloniserades. År 1932 infördes konstitutionell monarki i Thailand efter en oblodig kupp. Efter detta styrdes landet av ett flertal militärregeringar - med undantag för ett kort demokratiskt avbrott åren Under andra världskriget var Thailand delvis allierat med och delvis ockuperat av Japan. Efter kriget blomstrade inte minst relationen till USA. Det kommunistiska hotet i regionen var länge högsta prioritet inom såväl inrikes- som utrikespolitiken. Under senare år har Thailand varit en aktiv medlem i regionala organisationer som Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) och Asia Pacific Economic Cooperation( APEC).