För delegationerna bifogas rådets slutsatser om livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, som antogs av rådet vid dess 3479:e möte den 28 juni 2016.

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 28 juni 2016 (OR. en) 10730/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10225/16 Ärende: Livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri Rådets slutsatser (den 28 juni 2016) AGRI 378 DEVGEN 152 ENV 466 CLIMA 81 För delegationerna bifogas rådets slutsatser om livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, som antogs av rådet vid dess 3479:e möte den 28 juni /16 sa/np 1 DGB 1B SV

2 BILAGA Rådets slutsatser Livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri Europeiska unionens råd 1. UTTRYCKER SIN ORO över att en betydande mängd livsmedel som produceras aldrig äts upp; FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) gör bedömningen att nära en tredjedel (1,3 miljarder ton per år) av alla livsmedel går förlorade eller slängs på vägen från jord till bord 1 ; denna höga grad av ineffektivitet får stora ekonomiska, sociala och miljömässiga följder, vilket också framhävs i en studie, från FN:s miljöprograms (Unep) internationella resurspanel, med titeln Food Systems and Natural Resources 2 ; livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri kostar den globala ekonomin runt 990 miljarder USdollar per år; livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri förvärrar osäker livsmedelsförsörjning och undernäring; de livsmedel som går förlorade eller slängs förbrukar därtill ungefär en fjärdedel av allt vatten som används för jordbruksändamål, tar upp en åkerareal som motsvarar Kinas yta, står för uppskattningsvis 8 % av de globala växthusgasutsläppen 3 och bidrar dessutom till förlust av biologisk mångfald, Mätt i vikt. FAO, Global food losses and food waste extent, causes and prevention. Rom: UN FAO. /tabid/133335/default.aspx FAO, Food wastage footprint and climate change. Rom: UN FAO. Kummu, M., H. de Moel, M. Porkka, S. Siebert, O. Varis, och P.J. Ward, FAO Lost food, wasted resources: Global food supply chain losses and their impacts on freshwater, cropland, and fertiliser use. Science of the Total Environment 438: FAO, Food wastage footprint: impacts on natural resources. Rom: UN FAO /16 sa/np 2

3 2. ERINRAR OM att det i initiativet mot svält, Zero Hunger Challenge, som lanserades av FN:s generalsekreterare i Rio de Janeiro, ingår att minska livsmedelsförlusterna och livsmedelsslöseriet till noll samt att sträva efter 100 % hållbara livsmedelssystem, 3. FRAMHÄVER behovet av att öka tillgången på livsmedel, vilket är nödvändigt med tanke på att den globala befolkningen beräknas öka till 9 miljarder senast , 4. UTTRYCKER sin oro över att svält fortfarande är en av de mest akuta utvecklingsutmaningarna trots att det produceras mer än tillräckligt med livsmedel i världen; även om endast en fjärdedel av de livsmedel som för närvarande går förlorade eller slängs runtom i världen kan räddas, så skulle det vara tillräckligt för att föda 870 miljoner svältande människor globalt 5, 5. ERINRAR OM debatten vid mötet i rådet (jordbruk och fiske) i juli 2013 och maj om livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, det 41:a mötet i FAO:s kommitté för globalt tryggad livsmedelsförsörjning den 17 oktober , den andra internationella nutritionskonferensen den 19 november 2014, de olika rekommendationerna om hållbara konsumtionsmönster, såsom bland annat europeiska dieter som Medelhavsområdets livsmedelskonsumtionsmönster (vitboken från FAO/CIHEAM 8 ) och den nordiska dieten 9, SAVE FOOD: Global initiative on Food Loss and Waste Reduction, Key Findings, /14. FAO/CIHEAM 2015, Mediterranean food consumption patterns, /16 sa/np 3

4 upptagandet i december 2013 av Medelhavskosten på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv, G20-jordbruksministrarnas möte den 7 8 maj 2015, där ministrarna enades om åtgärder som G20:s ledare bekräftade i sin handlingsplan för tryggad livsmedelsförsörjning/hållbara livsmedelssystem 10, resultaten av den internationella konferensen No More Food To Waste i Haag i Nederländerna den juni , världsutställningen i Milano i Italien 2015, där man genom ett flertal evenemang har bidragit till att öka medvetenheten om förebyggande av livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, och resolutionen från styrelsen för FN:s miljöprogram om förebyggande, minskning och återanvändning av livsmedelsavfall 12, 6. NOTERAR målen för hållbar utveckling som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015, som en del av FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling, särskilt mål 12.3 för hållbar utveckling, enligt vilket man senast 2030 globalt sett ska halvera matsvinnet per capita i detaljist- och konsumentledet och minska livmedelsförlusterna i produktions- och leveranskedjan, däribland förluster efter skörd, och INSER att målen för hållbar utveckling har en integrerad karaktär och är sammanlänkade, 7. Noterar koalitionen Champions 12.3 som uppstod i samband med konferensen No More Food To Waste (punkt 5) och som syftar till att mobilisera insatser för att minska livsmedelsförlusterna och livsmedelsslöseriet globalt samt motivera andra att uppnå mål 12.3 för hållbar utveckling 13, Ministers%20Final%20Communique.pdf UNEP/EA.2/L.10 Rev 1, 27 maj 2016, Nairobi /16 sa/np 4

5 8. NOTERAR att livsmedelsförlusterna och livsmedelsslöseriet i EU enligt de senaste beräkningarna från Fusions uppgår till 88 miljoner ton per år, vilket uppskattningsvis motsvarar 143 miljarder euro, varav den största delen är koncentrerad till området livsmedelsdistribution och till konsumtionssidan 14 ; enligt denna studie uppkommer 70 % av EU:s livsmedelsavfall, så som det definieras av Fusions, i hushållen och i restaurang- och detaljhandelssektorn medan 30 % uppkommer i produktions- och förädlingssektorn, 9. BEKRÄFTAR att minskade livsmedelsförluster och minskat livsmedelsslöseri ger tredubbel vinst: det minskar trycket på klimat, vatten och mark, har positiva ekonomiska effekter för jordbrukare, företag och hushåll och innebär att fler människor kan mättas med de livsmedel som produceras i dag, 10. NOTERAR att EU kan öka resurseffektiviteten i livsmedelskedjan; NOTERAR att i linje med avfallshierarkin skulle bland annat bioraffinering kunna vara ett ekonomiskt och miljövänligt sätt att hantera livsmedelsförluster och livsmedelsavfall när livsmedelsresurserna inte längre är lämpliga för människor eller djur, och NOTERAR också att flera medlemsstater har varit framgångsrika när det gäller att minska livsmedelsförlusterna och livsmedelsslöseriet i alla delar av livsmedelskedjan med tanke på att sådana förluster och sådant slöseri ofta beror på ett komplext samspel i kedjan; åtgärder för att minska livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri inom ett segment får sannolikt men inte alltid effekt i andra segment, nedströms eller uppströms; om det finns ett livsmedelskedjeperspektiv vid beslutsfattande kommer de olika segmenten att samverka med varandra och utveckla åtgärder och samarbete längs hela livsmedelskedjan, 11. KONSTATERAR därför att en minskning av livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri i EU bidrar till resurseffektivitet och hållbarhet och bidrar följaktligen till uppnåendet av målen för hållbar utveckling, särskilt mål 15, minskade livsmedelsförluster och minskat livsmedelsslöseri är en global utmaning och kräver globala, regionala och lokala insatser, : Estimates of European food waste levels /16 sa/np 5

6 hållbar utveckling, hållbart jordbruk och livsmedelstrygghet är aktuella prioriteringar i EU:s utvecklingspolitik, och agendan för förändring framhåller tydligt hållbart jordbruk och livsmedelstrygghet som motorer för tillväxt 15, och livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri har kopplingar till olika politikområden på EU- och medlemsstatsnivå; för att ta itu med en övergripande fråga är det nödvändigt att fastställa ett samordnat politiskt svar som tar hänsyn inte bara till politiken för avfall, livsmedelssäkerhet och livsmedelsinformation utan även till aspekter inom ekonomisk politik, forsknings- och innovationspolitik, miljöpolitik, jordbrukspolitik, utbildningspolitik och socialpolitik, 12. BEKRÄFTAR att EU även i egenskap av världens störst importör och exportör av livsmedelsprodukter bör prioritera livsmedelstrygghet samt ett hållbart, motståndskraftigt och effektivt jordbruk inom EU:s utvecklingspolitik i syfte att möjliggöra för EU att bidra till målen om global livsmedelstrygghet (målen 1 och 2 för hållbar utveckling) och hållbar användning av naturresurser (mål 15 för hållbar utveckling); NOTERAR även att genomförandet av G20:s handlingsplan för tryggad livsmedelsförsörjning/hållbara livsmedelssystem kommer att bidra till mål 2 för hållbar utveckling; KONSTATERAR att det i framtiden för att förbättra livsmedelstryggheten kan vara intressant att fortsätta att öka livsmedelsproduktionssystemens effektivitet och hållbarhet (skördeavkastning, animalieproduktion, fiskeri och vattenbruk) i syfte att förebygga livsmedelsförluster inom jordbruket, i synnerhet på global nivå, 13. VÄLKOMNAR därför meddelandet från Europeiska kommissionen från december 2015, Att sluta kretsloppet en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin 16, och de aviserade åtgärderna att minska livsmedelsförlusterna och avfallsgenereringen, inbegripet inrättande av ett flerpartsforum för förebyggande av livsmedelsslöseri, att utveckla en gemensam EU-metod för mätning av livsmedelsslöseri i hela värdekedjan för livsmedel, att förtydliga EU:s lagstiftning om avfall, livsmedel och foder för att underlätta livsmedelsdonationer och säkerställa säker användning av f.d. livsmedel och biprodukter i fodertillverkning, och undersöka alternativen för förbättrad förståelse och användning av datummärkning hos alla aktörer, även konsumenterna, /15 + ADD /16 sa/np 6

7 14. NOTERAR kommissionens lagstiftningsförslag om ett direktiv om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall, som för närvarande diskuteras och som syftar till att stärka förebyggandet av livsmedelsslöseri inom EU:s avfallspolitik och ställer krav på att minska genereringen av livsmedelsavfall i varje led av värdekedjan för livsmedel, övervaka mängderna livsmedelsavfall och rapportera om de framsteg som görs, 15. HÅLLER MED kommissionen om att ökad insikt behövs när det gäller omfattningen av och orsakerna till problemet med livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri och att mätning av detta är en förutsättning för att minska livsmedelsförlusterna och livsmedelsslöseriet och förbättra politiken avseende livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri så att man kan uppnå mål 12.3 för hållbar utveckling, 16. NOTERAR resultatet av Fusions-projektet (livsmedelsanvändning för social innovation genom optimering av strategier för förebyggande av avfall) som syftade till att åstadkomma ett mer resurseffektivt Europa genom att avsevärt minska livsmedelsslöseriet längs hela livsmedelskedjan, från åker till tallrik, 17 KONSTATERAR i detta sammanhang att det är viktigt att ha tydliga definitioner av livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri i de olika flödena i livsmedelskedjan, 17. NOTERAR rådets slutsatser av den 20 juni 2016 om Att sluta kretsloppet en EUhandlingsplan för den cirkulära ekonomin, UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT bekräfta sitt engagemang för att uppnå mål 12.3 för hållbar utveckling, som alla globala aktörer enades om inom ramen för 2030-agendan för hållbar utveckling i FN:s generalförsamling, samtidigt som man beaktar den integrerade karaktären hos målen för hållbar utveckling, / /16 sa/np 7

8 18.2. välkomna resultaten av Fusions-projektet, t.ex. utveckling av ett gemensamt och konkret EU-övervakningsprotokoll för mätning av minskningen av livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri (punkt 16) och de metoder som medlemsstaterna utarbetat för att mäta livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, för att använda dessa erfarenheter som vetenskaplig grund och utgångspunkt för fortsatta diskussioner om harmonisering av mätningen av minskning av livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, bidra aktivt till EU-plattformen om livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri 19, som sammanför medlemsstaterna och alla aktörer i livsmedelskedjan, även icke-statliga organisationer, och som kommer att inrättas som en del av EU:s handlingsplan för att främja den cirkulära ekonomin i syfte att övervaka framsteg mot mål 12.3 för hållbar utveckling genom att bidra till att fastställa nödvändiga åtgärder för att förebygga livsmedelsslöseriet i EU samt genom att rapportera om läget på nationell nivå och sprida bästa praxis som grundas på belägg för att minska livsmedelsförlusterna och livsmedelsslöseriet, främja genomförandet av hierarkin för avfallshantering och hierarkin för livsmedelsanvändning genom att prioritera förebyggande av livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, återanvändning av säkra och näringsrika livsmedel som är lämpliga som människoföda och som annars skulle kunna gå till spillo, återvinning av livsmedelsresurser som djurfoder om det är säkert att göra det och avledning av oundvikliga livsmedelsförluster och livsmedelsavfall så att de i stället för att bortskaffas i en prioritetsordning återanvänds och på andra sätt återvinns, bland annat genom användning i biobaserade material, aerob nedbrytning och energiåtervinning; stödja utbildning av och ökad medvetenhet bland allmänheten om hållbar livsmedelsproduktion, de resurser som krävs, konsumtionen samt livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, /16 sa/np 8

9 18.6. eftersträva en minskning av livsmedelsförlusterna och livsmedelsslöseriet och tillvarata livsmedelsresurser från primärproduktions- till konsumtionsskedet, i linje med hierarkin för avfallshantering och hierarkin för livsmedelsanvändning, genom att använda de verktyg som står till förfogande på EU-nivå, inbegripet de som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, forsknings- och innovationspolitiken och det europeiska innovationspartnerskapet, sätta upp frågan om minskning av livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri på agendan för olika aktörer i värdekedjan för livsmedel, och främja sektorsövergripande samarbete för att förebygga livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri från jord till bord; att ta fram bättre data om livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, som även omfattar jordbrukssektorn, och upptäcka eventuella problem och möjligheter utan att lägga ytterligare administrativa bördor på jordbrukarna är ett viktigt första steg för att utveckla riktade åtgärder, beakta problemen med livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri vid diskussionerna och initiativen om en mer hållbar användning av råvaror, 19. UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT använda de tillvaratagna erfarenheterna och resultaten från Fusions-projektet (punkt 16), genom att utnyttja andra forskningsprojekt (t.ex. Eurostats Food Waste Plug-in-projekt) och medlemsstaternas erfarenheter av metoder som vetenskaplig grund och utgångspunkt för utformning av ett gemensamt och konkret EU-protokoll som definierar livsmedelsslöseri och hur det ska kvantifieras i varje steg i livsmedelskedjan i syfte att minska slöseriet, i enlighet med vad som anges i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi och med hänsyn till standarden för redovisning och rapportering av livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri (juni 2016) 20, erfarenheterna från aktörer på området för kvantifiering av livsmedelsslöseri, samt behovet av att minimera den administrativa bördan för medlemsstaterna, /16 sa/np 9

10 19.2. ta med följande mål i den framtida granskningen av EU:s politik och lagstiftning, t.ex. kontrollen av den allmänna livsmedelslagstiftningens ändamålsenlighet inom ramen för initiativet för bättre lagstiftning 21 : bättre integrera förebyggande av livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri längs hela värdekedjan bättre tillvarata biomassa, när livsmedel inte längre lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan minimera de potentiellt negativa konsekvenser för livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri som beror på gällande strategier och bestämmelser, utan att det påverkar de ursprungliga målen främja en mer enhetlig förståelse och användning av datummärkning, såsom datum på ägg och andra produkter, bland konsumenter, livsmedelsföretagare, särskilt livsmedelstillverkare och återförsäljare, och tillsynsmyndigheter för att förebygga livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri; om ändringar av EU-reglerna om livsmedelsinformation till konsumenterna föreslås, uppmanar rådet kommissionen att beakta rådets ståndpunkt att dessa förslag bör bidra till att förebygga livsmedelsslöseri och inte undergräva vare sig livsmedelssäkerheten eller konsumentinformationen, 21 Dok. 9079/ /16 sa/np 10

11 19.4. främja diskussioner med deltagande av alla medlemsstater för att undersöka olika sätt att förstärka förvaltningen av livsmedelskedjan och främja samarbete mellan olika aktörer för att minimera den mängd livsmedel som livsmedelstillverkare, återförsäljare och cateringföretag inte lyckats sälja, i samarbete med andra aktörer i livsmedelskedjan, bl.a. livsmedelsbanker och andra välgörenhetsorganisationer, till exempel genom att säkerställa att återförsäljare avhåller sig från att avsiktligt göra osålda livsmedel otjänliga som människoföda och genom att främja donationer av osålda livsmedel till välgörenhet, särskilt genom överenskommelser mellan återförsäljare och välgörenhetsorganisationer; dessutom överväga förslag om att undanröja juridiska och praktiska hinder som leder till livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri, särskilt för att underlätta livsmedelsgåvor till livsmedelsbanker och andra (sociala) initiativ, använda plattformen för berörda aktörer som ett forum för diskussioner om utarbetande av konsumentinformation i medlemsstaterna för att möta den enorma utmaning som det innebär att påverka konsumentbeteendet, utarbeta riktlinjer om gällande lagstiftning för att förtydliga EU:s lagstiftning när det gäller avfall, livsmedel och foder i syfte att göra det lättare att ge bort livsmedel till välgörande ändamål och att använda tidigare livsmedel och biprodukter från livsmedelskedjan i foderproduktionen utan att äventyra livsmedels- och fodersäkerheten, med beaktande av gällande bestämmelser i medlemsstaterna som redan visat sig vara effektiva, mot bakgrund av punkt 9 i de politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionen (En starkare global aktör) låta livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri ingå i agendor, handlingsprogram och samarbetsprogram som rör livsmedelstrygghet, nutrition och utvecklingssamarbete för att underlätta kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd i mindre utvecklade länder och i detta syfte aktivt stödja partnerskap som bidrar till målen för hållbar utveckling med sikte på 2030-agendans genomförande; mot bakgrund av detta inleda (eller förstärka) samarbetet mellan EU och internationella organisationer (särskilt FAO och Unep) för att maximera samtliga aktörers bidrag till att uppnå målen för hållbar utveckling, säkerställa konsekvent övervakning och effektiv rapportering av framsteg och främja kunskapsutbyte och utbyte av bästa praxis, 10730/16 sa/np 11

12 20. HAR FÖR AVSIKT att med jämna mellanrum från och med 2018 utvärdera framstegen med genomförandet av dessa slutsatser /16 sa/np 12