EXAMENSARBETE. Från inspiration till konsert. Jens Marklund Konstnärlig kandidatexamen Musik

Transkript

1 EXAMENSARBETE Från inspiration till konsert Jens Marklund 2015 Konstnärlig kandidatexamen Musik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande

2 FRÅN INSPIRATION TILL KONSERT fem saxofonister som inspirerat mig Jens Marklund Examensarbete för konstnärlig kandidatexamen Institutionen för konst, kommunikation och lärande Luleå Tekniska universitet

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete var att undersöka fem saxofonisters spelstil och min väg att hitta vad jag inspirerats av hos dessa musiker. Jag valde fem saxofonister som levde och verkade från 30-talet fram till idag. I min undersökning har jag sökt och hittat inspirerande drag hos fem saxofonister. Detta har jag undersökt i låtarna från konserten. Jag har genom dessa sex låtar belyst vad som intresserat mig, när det gäller spelstil och sound hos dessa musiker. Tillsammans med fyra musiker har jag framfört en konsert där jag tolkat de fem saxofonisterna. Jag har dokumenterat konserten med en videoinspelning. De erfarenheter jag gjort i mitt arbete är att jag har lättare att förstå vad som inspirerar mig, och hur jag kan hitta verktyg till att innefatta detta i mitt eget skapande som saxofonist. 2

4 Förord Jag vill tacka mina formidabla bandmedlemmar Arvid Fahlander, Peter Turesson, Kristian Anderstedt och Tommy Lakso för ett bra samarbete. Utan er fina medverkan hade konserten inte varit möjlig. Jag vill också tacka min handledare Arne Hagström för uppmuntran och engagemang, Slutligen vill jag tacka min saxofonlärare Robert Nordmark för vägledning och samtal kring de olika saxofonister jag undersökt. 3

5 Innehållsförteckning INLEDNING... 5 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 PERSONLIG BAKGRUND... 6 ARBETETS BAKGRUND... 6 Begreppsdefinitioner... 7 Val av fem saxofonister... 7 Lester Young... 7 Charlie Parker... 8 Stan Getz... 8 John Coltrane... 8 Jerry Bergonzi... 9 Låtar till konserten METOD Val av metod Metoder jag använder mig av i min undersökning GENOMFÖRANDE Egen övning Jerry Bergonzi John Coltrane Stan Getz Lester Young Charlie Parker Repetitioner med bandet Hur jag inspirerades av de olika saxofonisterna på konserten AVSLUTANDE REFLEKTIONER REFERENSLISTA Litteratur Dokumentär Album BILAGA Ordförklaringar BILAGA 2 MUSIK

6 Inledning Jag har alltid varit intresserad av att lyssna på olika saxofonister och hur de uttryckt sig genom sitt instrument, närmare bestämt vilket sound och uttryck saxofonisterna har. Tanken på detta arbete föddes när jag efter visst begrundande insåg att alla saxofonister som jag lyssnat på och inspirerats av under olika perioder av mitt musicerande har gett näring till alla övningstimmar och det arbete som krävs när jag försökt utveckla mina färdigheter på saxofonen. Kanske lite som en kille som är intresserad av att spela fotboll, och inspireras av ett snyggt mål som Zlatan gjort i någon fotbollsmatch. Syfte Syftet med detta arbete var att undersöka fem saxofonisters sound och spelstil och min väg till att hitta det jag inspirerats av hos dessa musiker. Frågeställningar 1. Hur har dessa saxofonister inspirerat mig med sin spelstil? 2. Hur har jag tolkat dessa saxofonister? 3. Hur inspirerades jag av de olika saxofonisterna på konserten? 5

7 Personlig bakgrund Ett av mina tidigaste musikminnen från min barndom var när jag hörde Louis Armstrong på en samlingsskiva som min pappa köpt. Min musikresa från då, fram till idag har gått igenom allt från swing till modern jazz. Egentligen är jag väldigt redo för denna uppgift då jag varit intresserad av olika saxofonister under hela mitt liv. Jag började spela blues på munspel när jag var sex år, och saxofon när jag var åtta år. Jag har lyssnat på jazz sedan dess. Min pappa och min farfar spelade mycket jazz och det var så mitt intresse började. I början handlade det mest om gammal swing med Louis Armstrong och Benny Goodman, med tiden utvecklades mitt intresse till att omfatta Parker, Coltrane och Bergonzi. Jag fick tidigt spela ensemble med äldre musiker. Då spelade jag bara på gehör och snappade upp fraser från det jag hörde på skivor och det som äldre musiker spelade. Sedan blev det kommunala musikskolan, där jag fick spela i orkester och lära mig lite noter. Jag fick ofta spela solon, och det har varit det roligaste med musiken tycker jag. Under många år gick jag nästan varje dag till min farfar och spelade. Vi jammade och lyssnade på musik och jag lärde mig många jazzstandards utantill. Jag fick en bred repertoar redan då. Sedan började jag på Framnäs Folkhögskolas jazzlinje där jag träffade likasinnade i min egen ålder som också gillade jazz. Nu går jag sista året på jazzkandidaten på Musikhögskolan i Piteå. Swing, bebop, cool jazz, hardbop och fusion har gjort ett avtryck i mitt musicerande och också fått mig att fortsätta med jazzen. Arbetets bakgrund Jazzens viktigaste uttryck består av improvisation, rytmisk puls och att musikerna spelar med eget personligt sound. Jazzen slog igenom på allvar under 30-talet. Inom jazzen har improvisation och nyskapande varit tydliga ingredienser, I takt med att det blev populärt att spela solon blev det också viktigt att som solist spela uttrycksfullt. Man ville visa både förmåga och teknik och det var viktigt att spela på ett personligt och nyskapande sätt. Som i alla musikstilar finns det naturligtvis tidstypiska trender som man kan placera inom vissa genrer ur ett musikhistoriskt perspektiv, till exempel swing, bebop, cool jazz, hardbop och fusion. De musiker jag inspirerats av kan förknippas med dessa genrer. När jag började fundera på vilka musiker jag skulle välja i mitt arbete insåg jag snabbt att det fanns problem. Eftersom det finns många saxofonister som jag tycker är inspirerande på olika sätt var det inte helt enkelt att välja ett begränsat antal som jag skulle presentera i min konsert. Listan på musiker som varit aktuella har under mitt arbete förändrats, och under en tid gav det mig ganska mycket bekymmer att komma fram till vilka saxofonister som passade bäst för mitt 6

8 arbete. Till sist bestämde jag mig för att välja saxofonister vilkas spelstil jag låtit mig inspireras mest av under olika perioder av min egen utveckling. Det är också svårt att veta hur jag som musiker bäst skall närma mig dessa musikers spelstil och sound. Jag kom fram till att jag skulle lyssna mycket på var och en av de utvalda saxofonisterna, och på det sättet komma underfund med vad jag inspirerades av hos dessa. Sedan tog jag ut vissa fraser som dom brukar spela, härmade deras frasering, vibrato och sound så bra jag kunde. Detta för att så gott det går förstå vad det speciella hos var och en av dessa musikers sound egentligen bestod av. Sedan efterhand när jag studerade dessa musikers spelstil började jag ana vad jag sökte. Deras olika uttryck på saxofonen inspirerade mig. Vissa saxofonisters uttryck har varit ganska naturliga för mig att hitta och andra har varit svåra. Jag har haft olika attityd till musiken jag spelat beroende på vilken musiker som jag inspirerats av. I det låtval jag gjort till konserten har jag försökt att representera respektive musikers spelstil och sound. Begreppsdefinitioner Swing- typ av jazz som utvecklades och 1940-talet. Dansvänlig på grund av ett rytmiskt pulserande tempo. Bebop- utvecklades under 1940-talet, stökigare och mera komplicerad än swingen. Cool jazz- hög status på 1950-talet. Sparsam i tonspråket, lugnare tempo än bebop. Hardbop- utvecklades under och 60 -talet, flytande rytm och avancerad harmonik. Fusion- utvecklades under senare delen av 60-talet från olika musikstilar som funk, rhythm and blues och rock. Man tog in elektroniska instrument och effekter från funken. Val av fem saxofonister När jag började fundera på vilka saxofonister jag skulle välja till mitt arbete bestämde jag mig för att jag skulle börja mina undersökningar med saxofonister från 30-talet fram till talet. Jag valde fem stycken som inspirerat mig på olika sätt under de år jag spelat saxofon. Lester Young Lester valde jag därför att han var en musiker som gick sin egen väg när alla ville spela som Coleman Hawkins, och så inspirerade han både cool jazz-musiker och bebop-musiker med sitt sound. Lester är den musiker jag lyssnat minst på eftersom han inspirerat mig på ett begränsat sätt. Jag är mest intresserad av hans sätt att spela ballader, med inlevelse och känsla. Young har en mörk ton med mer vibrato än nutida saxofonister brukar ha. Han följer melodin i låten 7

9 han spelade när han improviserar. Han spelade enkelt men smakfullt. Dessutom låg hans spelstil närmare min egen än andra musiker jag undersökte från den tiden. Charlie Parker För mig var Parker ett självklart val eftersom han var den första saxofonist som inspirerade mig på ett mera långsiktigt sätt. Han representerar bebopen och det är en stil som ligger mig varmt om hjärtat. Han spelade snabba fraser med mycket kromatik och oväntade intervaller. Låtarna han spelar har också melodier och ackord som är mera avancerade än vad som var vanligt innan han fick sitt genombrott. När jag började lyssna på Parker imponerades jag av hans tekniska skicklighet och hans fantasifulla solospel. Stan Getz Getz har jag valt därför att jag tycker att han spelar med en teknisk elegans, man hörde honom sällan staka sig i en fras. Han var en tenorsaxofonist som representerar cool jazz, och jag ville ha med en representant för denna riktning. I cool jazz behöll man bebopens komplicerade ackords följder och melodier, men tonade ned den rytmiska stökigheten, en stil som har ett mera sparsmakat tonspråk än bebopen. Cool jazz har lägre tempo och ett mera avspänt sound. jag ville ha en saxofonist som representerade cool jazz Musiken var också mera arrangerad. Stan Getz stil kännetecknas av hans mjuka ljusa ton. John Coltrane Jag valde Coltrane därför att han är en ständig källa till inspiration för mig. John Coltrane utvecklades hela tiden under sin karriär. Han sökte nya uttryck, både ensemblemässigt och improvisatoriskt. I början var han en kopia av tidigare saxofonister, men eftersom han sökte nya uttryck gick han igenom många förändringar under sin karriär. Han har också spelat med en grupp bestående av McCoy Tyner, Elvin Jones och Jimmy Garrison. Denna grupp har haft stor betydelse för jazzens utveckling. Coltrane skrev också mycket musik gjorde han låten Giant Steps, en låt som utmanat musiker sedan dess. Coltrane skapade en ackordföljd som man kallar Coltrane changes vilket innebär att man delar en oktav i tre delar med lika långt avstånd mellan tonerna. Under senare delen av sin karriär strävade han efter att bli friare i sin musik och gick mot det spirituella hållet som man kan höra i låten A Love Supreme. 8

10 Jerry Bergonzi Denna musiker valde jag helt enkelt för att han får mig att tänka på modern jazz. Den moderna jazzen är mera komplex och finns representerad med många olika uttryck. I mitt arbete blir det Bergonzi som får representera modern jazz. Jerry Bergonzi har varit lärare på Berklee och New England Conservatory. Dessa anses som två av världens viktigaste jazzskolor. På så sätt har han hittat en bra plattform för att sprida sin musik. Han är en tenorist som inspirerats mycket av Coltrane, men under åren har han utvecklats och har numera en egen stark saxofonistidentitet. Han har influerat många jazzmusiker därför att han utvecklat en stil där han kommunicerar rytmiskt med kompet. Han spelar mycket dissonanta rytmer och använder sig av mollpentaskalor när han spelar (samtal med saxofonisten Robert Nordmark). 9

11 Låtar till konserten Jag valde sex låtar som jag förknippar med de olika saxofonisterna jag har valt. Polka Dots and Moonbeams. Jag förknippar låten med Lester Young. Det blev den enda balladen i konserten. Jag tycker om Youngs sätt att spela ballader. Han spelar på ett känslofullt sätt i den här balladen och han improviserar snyggt över melodin. Lyssningsexempel: Confirmation är den låt jag kommer att spela i Charlie Parkers stil. Den har jag valt för att jag tycker att den är ett bra exempel på en bebop låt. Lyssningsexempel: The Girl from Ipanema är en bossanova som Stan Getz brukade spela. Jag tänker på Stan Getz när jag hör den låten. Den visat hur Getz tog med sig bossan från Brasilien till USA och gjorde den känd för en större publik. Lyssningsexempel: Giant Steps är en av John Coltranes mest kända låtar. Den förknippas starkt med Coltrane, så den låten var det ett naturligt inslag i min konsert. Lyssningsexempel: Impressions. I den låten visar Coltrane sin förmåga att improvisera på ett ackord under lång tid. Därför ville jag ta med den. Lyssningsexempel: Simultaneous Looks, som är Jerry Bergonzis bidrag, är en låt som får mig att tänka på modern jazz. Lyssningsexempel: 10

12 Metod Val av metod Jag låtit mig inspireras av fem olika saxofonisters spelstil och sound. Studierna omfattar saxofonister som levde och verkade från 30-talet fram till idag. Jag har valt sex låtar som jag presenterar på en konsert. De saxofonister som jag valt har inspirerat mig på olika sätt då deras stil och sound representerar jazz från olika epoker och stilar. Jag har först övat på egen hand för att hitta min egen tolkning och sedan har jag repat med bandet och till sist hade vi en konsert som jag dokumenterade med en videoinspelning. För att hämta inspiration och kunskap till mitt arbete har jag lyssnat på inspelningar med de aktuella musikerna, och läst litteratur. Jag har också sett dokumentärer om ämnet. Till konserten har jag valt sex låtar som jag förknippar med respektive musiker. Metoder jag använder mig av i min undersökning Studium av musiklitteratur och andra medier Lyssnat på inspelningar med de fem saxofonisterna Övat på egen hand Repetitioner med bandet Spelat in min konsert Analyserat konserten Genomförande För att hitta sound och spelstil började jag med att lyssna på inspelningar med de fem saxofonisterna. Sedan försökte jag hitta olika kännetecken på varför det låter som det gör när en specifik saxofonist spelar. Jag har också försökt efterlikna och inspirerats av det som jag tycker är mest utmärkande för respektive saxofonists spelstil, till exempel stilen på fraserna de använder sig av, energin i spelet och om jag får någon speciell känsla av att lyssna när de spelar. Jag har benat upp det jag söker, genom att titta på några punkter där jag identifierat spelstil och sound: Hur de improviserar, tonen när de blåser, energin i spelet, känslan och rytmiken i låtarna de spelar. 11

13 På konserten tolkar jag låtarna, vilket visar hur jag inspirerats av de fem saxofonisterna. Därför är det naturligtvis inte en konsert där jag till punkt och pricka försöker kopiera dessa musiker jag valt. Det varierar vad som inspirerat mig, allt från känsla till någon teknisk detalj eller det personliga uttryck som jag upplever att en musiker har. När jag lyssnat och övat en tid upplevde jag att jag kände igen de fem saxofonisternas spelstil riktigt bra. Då upptäckte jag även att jag kunde välja någon av dessa innan jag skulle spela en låt, och kände att attityden och känslan i det jag spelade påminde om den saxofonist jag valt att inspireras av. Jag försökte tänka på det jag läst och hört om musikerna samtidigt som jag spelade för att nästan gå in i en roll som den saxofonist jag ville spela som. Det gav lite extra känsla till det jag ville uttrycka. När jag kommit så långt kunde jag börja fundera på hur jag ville spela låtarna. Egen övning Jerry Bergonzi Detta är saker som Jerry Bergonzi har inspirerat mig med. Överlagrade rytmer 11 Jag övade på detta genom att ha en metronom som går i långsamma fjärdedelar, som jag först spelade i åttondelar över, och när det kändes som att jag behärskade det så gick jag över till att spela trioler och till sist sextondelar. För att öka svårighetsgraden så kan man öka tempot på fjärdedelarna. Hexatonics 12 Jag lånade en bok som Bergonzi har skrivit som har många exempel på hexatoniska fraser (en skala med sex toner från två tonarter) och övade på att spela dessa. Boken heter Hexatonics Vol.7. Om det var någon fras jag tyckte lät bra så försökte jag memorera den och applicera det på låten Simultaneous Looks. Kombination av pentaskalor 13 Jag övade på detta genom att välja två eller tre pentaskalor som jag spelade tonmaterialet från. Till att börja med spelade jag det långsamt, och ökade sedan tempot och testade med åttondelar, trioler och sextondelar. 12

14 Mollpenta patterns 14 Jag övade på detta genom att spela olika mollpentaskalor i grupper om tre, fyra och fem per fjärdedel. Först i lågt tempo som jag sedan ökade i takt med att jag blev säkrare. Naturtonserien 15 Jag tog till exempel ett lågt D på saxen och sedan försökte jag med läpparnas muskler att ändra tonerna så att jag kunde spela naturtonserien. Detta ger en bättre kontroll på hur man hanterar röret och mer styrka i läpparna. Detta är också något jag brukar höra i Jerry Bergonzis solon. Jag har övat på att spela med så avslappnad underläpp som möjligt, eftersom det då bildas mera vibrationer från röret. Det fick mig att inse varför dessa övningar är viktiga på ett nytt sätt. I denna video visas detta: 13

15 John Coltrane Detta har John Coltrane inspirerat mig med. Långa solon Jag övade på detta genom att jag spelade långa solon till Jamey Aebersolds play-alongs. Då upptäckte jag också att jag behövde planera hur jag skulle disponera mina solon för att kunna bygga upp energin och göra det intressant. 1,2,3,5 på Giant Steps Först skrev jag in tonerna 1,2,3,5 i ackordskalorna 16 på Giant steps i Sibelius 17 och sedan spelade jag det jag skrivit in. Efter att ha övat på detta ett tag upplevde jag att jag fick in det i mitt muskelminne mer och mer. Sedan övade jag på att spela detta själv i ett lågt tempo för att sedan öka tempot allteftersom jag blev bättre. Till sist spelade jag detta över bakgrundsinspelningen på Jamey Aberesolds komp-cd Giant Steps. Sedan spelade jag detta när vi tränade på låten. Stapla ackord Jag började med att spela till exempel ett Dmoll7 från grundton, och sen gick jag vidare till tonerna 9, 11, 13 och 15 i skalan och spelade dessa i åttondelar på Dmoll7. Jag övade genom att starta på en låg ton som jag valde slumpmässigt, och sedan stapla ackord på denna. Sedan försökte jag använda mig av det på repen, och när jag spelade till komp-cd. Ljudmattor (snabba skalor uppåt och neråt) Jag övade på att spela olika skalor till exempel dorisk 18 från grundton eller sjua i två oktaver upp och ner, Först i ett lågt tempo för att sedan öka tempot. Jag testade att spela det över låten Impressions, med åttondelar, trioler och sextondelar. Jag tycker det var ett sätt som fungerade för att få en ljudmatta när jag spelade. 14

16 Stan Getz Detta har Stan Getz inspirerat mig med. Ornamentera Jag övade på att smycka ut melodin med toner som inte fanns i grundmelodin. Spela avspänt Jag övade på att inte spela så mycket toner, och att inte blåsa så hårt i saxofonen. Spela samma fras i olika tonarter Jag övade på att spela en fras i olika tonarter, för att sedan hoppa till en slumpmässigt utvald ton och spela frasen från den tonen. Lester Young Detta har Lester Young inspirerat mig med. Att spela med häng Att spela med häng betyder att tonerna fördröjs lite. Jag tänkte på att inte spela mina toner så exakt rytmiskt, att låta tonerna komma lite efter trummornas rytm. Att spela bluesigt Att spela bluesigt innebär att spela fraser med bluesskalans toner, till exempel består bluesskalans toner på C-dur av tonerna C, Eb, F, F#, G, Bb, C. Jag övade detta genom att spela skalorna upp och ned i åttondelar, trioler och sextondelar. Sedan försökte jag att hitta snygga melodier som jag försökte få in i mitt improvisationsspråk. Att ta pauser Om jag kom på mig själv med att spela för mycket toner i mina solon så försökte jag tänka på att ta mer pauser. Det var en musiker som sa till mig en gång: Att improvisera är som att skriva en historia, pauserna i solot är som punkter när man skriver. Det tycker jag är en bra liknelse. 15

17 Vibrato Jag övade på att spela vibrato genom att spela tillsammans med Lester Young på skiva och skugga det han gjorde. Jag upptäckte också att det finns två olika satt att spela vibrato på. Ett sätt är att spela ett vibrato med hjälp av magmusklerna. Det andra sättet är att böja tonen med hjälp av underläppen. Då trycker man röret närmare munstycket och släpper sedan på trycket. Beroende på hur snabbt vibrato man vill ha så gör man detta snabbare eller långsammare. Länk där Jerry Bergonzi berättar om detta: Growla 19 Jag övade på att growla. Jag insåg att man var tvungen att skrika i saxofonen samtidigt som man blåste, och ju mer jag övade desto bättre blev det. Att spela samma ton i olika lägen på saxen Jag övade även på att spela samma ton i två olika lägen på saxen. Tonen förändras lite om man spelar samma ton i två olika lägen på saxen och det ger en cool effekt om man spelar dem direkt efter varandra, till exempel ett lågt C då man trycker in många klaffar på saxen och ett C där man bara trycker in C-klaffen med långfingret. 16

18 Charlie Parker Detta har Charlie Parker inspirerat mig med. Kromatiska närmandetoner 20 Jag övade på detta genom att spela de tonerna ett halvt tonsteg över och under ackordstonen jag hade valt att ringa in för att sedan gå vidare till nästa ackordston i ackordet. Jag spelade det från grundton upp till sjuan i ackorden. Först spelade jag i ett lågt tempo för att sedan höja tempot allt eftersom jag blev säkrare på detta. Jag övade detta på olika låtars ackord. Typiska bebopfraser Jag använde fraser från olika musiker som i jazzhistorieböckerna kallas för bebopmusiker. Jag härmade fraserna och försökte lära mig dessa i så många tonarter som möjligt. Svåra teman I min konsert spelade jag en beboplåt som heter Confirmation. Jag övade på det temat ganska mycket på egen hand, eftersom vi skulle spela temat unisont 21. Inte tveka Jag lärde mig att jag inte fick tveka när jag skulle spela en fras. Jag upplevde att man inte skulle tänka så mycket när man väl spelade, utan bara försöka uppnå ett flöde. Blanda in trioler i fraserna När jag spelade en åttondelsfras försökte jag tänka på att blanda upp den med trioler. Jag prövade även att inleda en fras med trioler för att göra det mer intressant, vilket jag tycker det blir jämfört med att bara spela åttondelar hela tiden. b5-intervall 22 Jag lärde mig att b5 var ett vanligt intervall i bebop och jobbade med det genom att spela en slumpmässigt utvald ton och sedan spela b5-intervallet. Jag övade också på låtarna genom att spela till en komp-cd. Då övade jag på att spela melodin till de olika låtarna och att improvisera på dem. Repetitioner med bandet 17

19 På de första repetitionerna fokuserade vi på att lära oss låtarnas melodier, ackorden och formen 1. Vi testade också att improvisera. Vi spelade helt enkelt igenom låtarna. På de första två repen var inte gitarristen Tommy Lakso med. När Tommy anslöt sig till gruppen så började vi fundera på hur vi skulle arrangera låtarna. I Confirmation kom vi fram till att jag och Tommy skulle spela melodin unisont, och att jag skulle spela en stämma i början på sista A-delen 2 i varje chorus 3 för att ge melodin en extra skjuts (videoinspelningen 0:45 till 0:47) där vi spelar Confirmation. Efter solona så spelar jag och Tommy ett riff 4 på A-delarna i låten, och Peter spelar trumsolo på B- delen 5 (videoinspelningen 4:58-5:36). När vi repade på Polka Dots and Moonbeams spelade hela gruppen, men efter att jag hade funderat på saken ett tag bestämde jag att vi skulle spela låten på duo med bara bas och saxofon. Anledningen var jag ville ha en bättre dynamik i konserten. Jag tyckte också att det skulle bli en utmaning, då jag sällan spelar på duo. Vi började med att Arvid spelade ett basintro på fyra takter, sedan kom jag in och spelade melodin ett chorus. Jag spelade melodin på ett fritt sätt och vi lyssnade noga på varandra och övergick till dubbeltempo 6 och från rakt till swing ibland. Jag spelade solo över två A-delar och B-delen, sedan kom jag in till den sista A-delen. I den första frasen spelade vi en stämma (videoinspelningen 04:09-04:14). I avslutningen på låten stannade vi på dominanten C7, och då improviserade jag fram tills att jag gav tecken att vi skulle ta sluttonen och slutackordet. I The Girl from Ipanema la vi upp det så att gitarren började spela intro, och sedan kom resten av bandet in. Vi försökte spela låten avspänt och sparsmakat. Vi gjorde även några markeringar i B- delen (videoinspelningen 01:07 till 01:13). Sedan blev det gitarrsolo följt av saxsolo på A-A-B. Därefter började vi spela melodin den sista A-delen och gjorde ett omtag på de sista två takterna. I Simultaneous Looks, kom vi fram till att vi skulle börja med att loopa 7 de första fyra takterna i låten som ett intro, och när jag kom in på melodin så körde vi formen som den var. Efter det så övergick jag till saxsolo där jag i första choruset skulle ornamentera 8 och spelar rytmiska variationer av melodin. Sedan skulle vi gå över till att spela i trio med sax, trummor och bas i ett chorus. Detta gör vi för att kunna bygga upp solot, sedan går vi över till walking 9 på solot och då är energin på topp. Sen blir det gitarrsolo och efter det spelar vi melodin en 18

20 vända varpå det blir trumsolo på de första fyra takterna i låten. När trummisen Peter gav tecken så spelar vi de första åtta takterna i låten och gör ett ritardando 10 på de sista tre tonerna, och håller ut den sista tonen tills jag ger tecken att sluta. Slutet markeras av ett cymbalslag. Impressions startade vi med ett D-moll intro fram tills jag kom in på melodin. Sen körde vi ett pianosolo följt av saxofonsolo. Efter några chorus sax-solo, skulle de andra i bandet falla bort så kvar blev trum- och sax-solo. Tommy var inte med i denna låt eftersom vi ville att det skulle vara samma sättning som Coltrane hade. I Giant Steps la gitarren ackorden i samma rytm som melodin. I andra choruset gjorde jag rytmiska variationer på melodin samtidigt som gitarren höll fast vid melodirytmen. Sedan blev det gitarrsolo följt av sax-solo. Därefter gick vi tillbaka till melodin och spelade den två gånger. Hur jag inspirerades av de olika saxofonisterna på konserten Jag inspirerades i låten Polka Dots And Moonbeams av Lester Young på så sätt att jag spelade färre toner än vad jag vanligtvis gör när jag improviserar. Jag spelade också låten melodiskt, med vibrato och häng vilket jag inte skulle gjort i vanliga fall. Sedan ville jag uttrycka känsla i det jag spelade, eftersom Lester hade en god förmåga att uttrycka känsla i de ballader han spelade. Jag använde kromatiska närmandetoner eftersom jag ville skapa en viss spänning. Young var en av de som började använda detta (samtal Robert Nordmark). Temat spelade jag på ett fritt sätt och inte som det stod i noterna. Jag growlade också (videoklipp 02:14) vilket Lester brukade göra. Till att börja med spelade vi låten tillsammans hela gruppen när vi repade, men jag kände att jag ville ha ett annat uttryck. Jag sökte något mera avskalat och enkelt. Det som sedan framförs på konserten är när jag på saxofonen och Arvid Fahlander på kontrabas tolkar denna ballad. Jag tycker detta skapade mera dynamik i konserten. Det sätt Charlie Parker inspirerade mig på i låten Confirmation var att jag spelade kromatiska närmandetoner (kromatisk skala är en skala i halvtonssteg) och åttondelsfraser som jag 19

21 blandade med trioler. Jag spelade en stämma på temat i sista A-delen som jag ville spela därför att det påminde om Parkers sätt att spela. Jag använde mig också av några fraser som Parker brukar spela, till exempel cool blues-frasen (vidoinspelningen 01:13-01:15) och en dim-fras ( 02:03-02:07) och parker-frasen ( 01:15-01:16). Riffet efter pianosolot får mig att tänka på Charlie Parker. Det som inspirerade mig från Stan Getz när jag spelade låten The Girl from Ipanema var att jag spelade melodiska fraser med en snällare attityd än vad jag vanligtvis spelar. Melodin spelades väldigt avspänt och jag spelade färre toner än vad jag spelar i vanliga fall i mitt solo. Låten spelades ganska sparsmakat på konserten. Inspirationen från John Coltranes sätt att spela Giant Steps innebar att det blev långa solon, och att jag spelade 1, 2, 3, 5 i ackordsskalorna på låten som man kan höra i mitt första solo chorus. Jag spelade även rakare åttondelar än vad jag vanligtvis gör, och många toner i mitt solo för att det skulle bli som en ljudmatta, samt mycket energi och högt tempo i låten. Influenserna från John Coltrane när vi spelade Impressions var att jag spelade ett långt solo med mycket toner för att få en ljudmatta. Efter att jag hade improviserat ett tag så övergick solot till endast trummor och sax som improviserade tillsammans. Detta är vanligt förekommande i Coltranes egna versioner av Impressions. Jag spelade mollpentafraser (ljudexempel 02:20-02:26) vilket Coltrane också gjorde. Jag upplevde att det var mycket energi i låten på konserten, och det är en av de viktigaste faktorerna om man skulle ta inspiration från John Coltranes egen version av låten. Det som inspirerade mig med Jerry Bergonszi när vi spelade Simultaneous Looks var bland annat hans ton när han blåser i saxen. Han menar att det är viktigt att spela med så avslappnad underläpp som möjligt eftersom då bildas mera vibrationer från röret i munstycket när man blåser på det sättet. Det tyckte jag kändes bra just i den låten. Sedan spelade jag out i mitt solo. Med det menar jag att jag spelade toner som är utanför ackordsskalorna. Jag spelade också mycket pentaskalor när jag improviserade. Det blev också mycket överlagrade rytmer på konserten. Något som jag tyckte blev bra var när saxofon och trummor hade en dialog med varandra. 20

22 Avslutande reflektioner För min del är inspirationen något som ger mig glädje och kraft och som gör det kul att spela. Jag har under olika perioder i mitt musicerande inspirerats av olika musiker. Vissa har alltid funnits kvar och blivit medpassagerare på min musikresa. Andra har inspirerat mig under kortare perioder, eller bara genom en konsert jag lyssnat på. Några har jag uppmärksammat därför att de varit tekniskt skickliga eller att de förmedlat en speciell känsla. Jag har i detta arbete haft möjlighet att reflektera över hur jag inspirerats av andra saxofonisters spelstil och sound. Ibland resulterar inspirationen från andra musiker i att jag vill studera in något nytt i mitt eget musikutövande. Sådana gånger kan jag också få mera motivation till att öva. Andra gånger fungerar inspirationen så att jag hittar nya uttryck genom det som inspirerat mig, och att jag på olika sätt tolkar in det jag inspirerats av i mitt eget skapande, och går vidare i mitt eget musikutövande. Jag tycker att jag nu har lättare att förstå hur jag inspirerats av de saxofonister jag har valt att undersöka i mitt arbete. Jag inser att för mig fungerar inspirationen så att jag hittar olika bitar i saxofonisternas spelstil och sound som jag tycker är bra och sedan försöker jag innefatta detta i mitt eget skapande och musikutövande. Inte nödvändigtvis på det sätt som den jag inspirerats av gör, utan snarare så att jag tar in det på ett sätt som gör att jag fyller på mitt eget saxofonspel med nya utmaningar och något som ger mig en känsla av att hitta nya mål att utvecklas mot. De erfarenheter jag fått under mitt arbete när jag tolkat låtarna i konserten, är att jag reflekterat över vad jag vill använda mig av från de fem saxofonisternas spelstil och sound. När jag tolkat låtarna har jag därför innefattat de olika delarna jag inspirerats av i mitt sätt att uttrycka mig på saxofon. Jag tycker att jag hittat olika delar som jag inspirerats av hos de fem saxofonisterna då dessa har olika spelstil och sound. Metoderna jag använt där jag lyssnat på hur de spelat, och övat på det jag har inspirerats av, och sedan spelat låtarna på repen i gruppen, har fungerat bra. När jag lyssnade på konserten kunde jag höra vissa drag från musikerna jag försökt att närma mig. Min intention var inte att kopiera musikernas spelstil utan att ta det jag tycker är inspirerande från de aktuella saxofonisternas spelstil, och på det sättet hitta nya verktyg till mitt sätt att spela låtarna. Jag har på så sätt varit friare att hitta min egen tolkning, men också hittat delar som varit nya för mig. Detta har varit viktigt för mig eftersom jag tycker att jag har mycket att lära från andra saxofonisters spelstil och sound, men att jag också anser det viktigt att hitta och utveckla min egen unika saxofonröst. 21

23 Referenslista Litteratur Abrahamsson Å (2002) Den gyllene cirkeln. Stockholm: prisma Aebersold Jamey (1974) Volume 23 One dozen standards, Jamey Aebersold Jazz Aebersold Jamey (1976) Volume 06 Charlie Parker All bird, Jamey Aebersold Jazz Aebersold Jamey (1983) Volume 28 John Coltrane, Jamey Aebersold Jazz Aebersold Jamey (1984) Volume 31 Bossa novas, Jamey Aebersold Jazz Aebersold Jamey (2002) Volume 102 Jerry Bergonzi sound advice, Jamey Aebersold Jazz Bergonzi, Jerry (2006) Hexatonics vol. 7, Advance Music Davis, M.,& Troupe, Q. (1991) Miles: självbiografin, Stockholm: Norstedts Johansson K.G. (1996). Jazzens historia, Piteå: Musikhögskolan Kjellberg Erik (1985) Svensk jazzhistoria, Stockholm: Norstedts Rasmusson Ludvig (1989) Jazzens historia, Bromma: Opal Tirro Frank (1979) Jazz History, London: Dent Dokumentär Ken Burns TV serie från 2001 BBC Album A Love Supreme-John Coltrane (1965) Impulse Blue Trane-John Coltrane (1957) Blue Note Records Charlie Parker With Strings- Charlie Parker (1995) Verve Getz/Gilberto-Stan Getz (1996) Verve Giant Steps- John Coltrane (1960) Atlantic Impressions- John Coltrane (1963) Impulse Lester Young with the Oscar Peterson Trio-Lester Young ( 1945 och 1955) Norgran Records Lost In The Shuffle-Jerry Bergonzi (1998) Duble time Records My Favorite Things- John Coltrane (1961) Atlantic MG 5/ Verve (reissve) The Master's Touch Lester Young (1993) Savoy Records recovered 1944 The Stockholm Concerts-Stan Getz (1990) Sonet 22

24 Bilaga 1 Ordförklaringar 1. Form- låtens uppbyggnad 2. A-del- första delen av en låt 3. Chorus- låten rakt igenom ett varv 4. Riff- en kort melodislinga som man spelar flera gånger vilken har en ackompanjerande funktion 5. B-del- andra delen av en låt 6. Dubbeltempo- att man spelar dubbelt så fort 7. Loopa- en eller flera takter som återanvänds 8. Ornamentera- man utsmyckar melodin med toner som inte finns i grundmelodin 9. Walking- baslinje i stadig rörelse som spelas i fjärdedelar 10. Ritardando- tempot blir långsammare och långsammare 11. Överlagrade rytmer- olika rytmlager i pulsen 12. Hexatonics- en skala med sex toner från två tonarter 13. Kombination av pentaskalor- att man blandar olika pentaskalor 14. Mollpentapatterns- ett mönster av toner med toner från mollpentan 15. Naturtonsserien- övertonsskala 16. Ackordsskala- skalor som passar till valda ackord 17. Sibelius- notskrivningsprogram på dator 18. Dorisk- mollskala med b7 19. Growla- att använda ljud med rösten i munstycket samtidigt som man spelar en ton 20. Kromatiska närmandetoner- en ton ett halvt tonsteg ifrån den ton man vill närma sig 21. Unisont- samstämmigt 22. b5 intervall- ett intervall på 6 halvtoners mellanrum 23

25 Bilaga 2 Musik Simultaneous Looks Confirmation The Girl From Ipanema 24

26 Impressions Giant Steps Polka Dots and Moonbeams 25