Kursrapport II1300 Ingenjörsmetodik HT 2013

Transkript

1 Kursrapport II100 Ingenjörsmetodik HT 201 Kim Hammar KTH för informations- och kommunikationsteknik Electrum 229, 160 Kista, Sverige Sammanfattning Från rapportens innehåll kan man förvänta sig en beskrivning av en kurs i Ingenjörsmetodik som ger studenten en snabb introduktion till vanliga arbetsmetoder och verktyg för en dataingenjör. Den här kursen har som syfte att vi ska lära oss ingenjörsmässiga arbetsmetoder och ge oss grundläggande färdigheter i att använda olika ingenjörsverktyg. LEGO-projektet är en stor del av kursen där vi får pröva på att arbeta i den iterativa projektmodellen. För att uppnå resultat i projektet är det viktigt att gruppen är enig om vilka mål man har för projektet samt hur man vill arbeta. Terminsplanering gör det enkelt att strukturera upp sitt arbete och bli klar i tid. Kursen har flera mål som handlar om att ge inblick i projektprocesser, tillämpning av viktiga verktyg, öva presentationsteknik och rapportskrivning samt reflektera över processerna. Projektet genomförs på ett sådant sätt att dessa mål nås. En viktig del är att lära sig studieplanering och att reflektera över vår framtida yrkesroll. Ingenjörsintervjun ger en värdefull inblick i en potentiellt framtida arbetsmiljö. Nyckelord Projektmodell, Lego-projekt, Ingenjörsintervju, Muntliga presentationer, Iterativ projektmodell, Studieplanering I. INTRODUKTION Kursen har som syfte att ge oss en introduktion till ingenjörsarbete. Vi får genom projektet färdigheter inom ingenjörsarbete med datorn som verktyg t.ex. genom att vi i projektet framställer en egen hsida, vi deltar i föreläsningar och genomför egen programmering. Projektarbete ger med sin praktiska tillämpning våra första egna erfarenheter av att arbeta i projektform och kunskaper i projektmetodik, samarbete, muntliga presentationer m.m. Detta arbetssätt sträcker sig över hela kursen och ger oss möjlighet att i projektgruppen dels reflektera över vilka verktyg vi ska använda men också reflektera över grupprocessen som sådan. Genom ingenjörsintervjun får vi möjlighet att diskutera etiska frågeställningar med en verksam ingenjör i hans/hennes vardag och får samtidigt inblick i vår framtida yrkesroll. Kursen knyts sedan samman genom en kursrapport som omfattar alla olika delmoment under kursens gång vilket ger en bra möjlighet att lära sig rapportskrivande. II. PROJEKT LEGO-ROBOT A. Bakgrund Vi delades in i mindre grupper för att utföra ett projekt som handlar om att bygga och programmera en LEGO-robot för att sedan som avslutning på projektet ställa upp roboten i en tävling mot andra projektgruppers robotar. Tävlingen går ut på att få roboten utan manuell styrning att knuffa ut motståndarroboten utanför en plattform. Det här projektet är det största delmomentet i kursen Ingenjörsmetodik, målet är att vi ska lära oss och få erfarenhet av hur det är att jobba i projekt samt en viss introduktion till ingenjörsarbete med datorn som verktyg. Förutom själva robotbyggandet så krävs det att vi uppfyller vissa examinationskrav för att kunna bli godkända i kursen. B. Projektresultat Vi hade redan i ett tidigt skede av projektet en färdig prototyp av en tävlingsrobot som uppfyllde alla kraven för att delta i tävlingen. Så den resterande tiden av projektet gick mycket åt till att finslipa och förbättra vår robot genom att analysera testmatcher mot andra robotar. På tävlingsdagen så ställdes vi på hårt prov direkt genom att hamna i en grupp med erkänt väldigt starka robotar. Vår robotdesign med fokus på smidighet och den farliga hjulplogen längst fram klarade sig trots detta ganska bra och vann ett par jämna matcher, tyvärr räckte det inte längre än att vi blev utslagna i gruppspelet. Även om inte tävlingen gick som vi hoppats (vi ville vinna) så blev projektresultatet lyckat då vi fick lära oss mycket om projektmetodik och samarbete vilket är nyttiga lärdomar och erfarenheter inför framtida projekt. Fig1. Sephiroth Eget foto C. Gruppdynamik Gruppdynamiken har fungerat bra i vår projektgrupp, jag ska inte säga att det klaffade direkt men vi fick en bra start vid vårt första möte då vi alla var överens på vilket sätt vi ville Konfidentialitet: Rapporten får användas anonymt i framtida kurser.

2 genomföra detta projekt och på vilket sätt vi ville arbeta. Eftersom att vi var en väldigt liten projektgrupp (1) så valde vi att använda oss av en platt organisation, vi kände inte att vi behövde en ledare och att alla beslut skulle ske dokratiskt eftersom att vi var ett udda antal. Vår tanke och ambition i början av projektet var att vi alla skulle byta roller succesivt mellan programmering/legobygge och administrativa uppgifter. Såhär i efterhand kan man säga att det inte blev som vi planerat, under projektets gång så blev det naturligt att var och en tog på sig en tydlig informell roll (). Eftersom att allt vårt arbete skedde i skolan där vi kunde sitta i grupp och jobba så kunde vi ändå alla vara lite delaktiga i alla tre rollerna genom att ge feedback, diskutera eventuella probl och hjälpa varandra. När jag reflekterar över vår gruppdynamik så tycker jag att det var rätt val att använda oss av en platt organisation där vi alla tvingades att agera lite ledare för att föra projektet framåt. Vi jobbade hela tiden tillsammans i skolan och det skapades en genskap, vi kunde enkelt ha möten och diskutera saker vilket förebyggde eventuella konflikter. Lyckligt nog slapp vi några större konflikter i gruppen även om det blev lite irriterat då och då p.g.a. olika åsikter och när folk inte respekterade projekttiderna. Dock finns det alltid risk till dolda konflikter (6) som inte märks. Vår projektgrupps utveckling kan i väldigt stor utsträckning beskrivas som FIRO (Fundamental Interpersonal Relationship Orientation) (9) FIRO är en modell för gruppdynamik som beskriver faser: Tillhörandefasen, Rollsökningsfasen och Samhörighetsfasen. Min egen bedömning är att vår grupp nådde fram till fas flera gånger under projektets gång för att sedan gå tillbaka till fas1 när vi stötte på nya arbetsuppgifter. När projektet avslutades skulle jag säga att vi var i fas, gruppen kändes som en fungerande projektgrupp där alla lärt känna varandra och klimatet var mer öppet, vi hade nått ett resultat vi var nöjda med trots att tävlingen inte gick riktigt som vi hoppats. D. Metodreflektion Som jag nämnde tidigare så var vi alla i gruppen väldigt överens på första projektmötet där i princip all överskådlig planering skedde. Vi bestämde direkt att vi ville jobba enligt iterationsmodellen med veckomöten (Iterationsmöte, Riskanalys, och reflektionsmöte) varje vecka, vilket var ett enkelt val eftersom det rekommenderats av lärarna i början av kursen att jobba just iterativt. Att jobba iterativt innebär att man upprepar samma saker varje vecka t.ex. iterationsmöten, riskanalyser, reflektionsmöten för att se vilka framsteg man gjort och vilka mål man sätter upp inför veckoslutet. Allt projektarbete planerades in i våra kalendrar, allt arbete skulle ske i grupp och inget jobb skulle behöva göras hifrån. Eftersom vår projektgrupp var en motsats till Linjeorganisation (2) så fick vi en väldigt tydlig målfokusering från alla inblandade i projektet. Detta skulle jag säga var den enskilt största orsaken till att vi faktiskt lyckades sammansvetsas till en kompetent projektgrupp som uppfyllde målen. Många olika elektroniska verktyg användes under projektets gång. Google calender för projektplaneringen, med gensamma kalendrar osv. var väldigt smidigt och användbart. Word och Google docs användes för att skriva och dela dokument. Såhär i efterhand kan man säga att vi nog borde hållit oss till bara Google docs eftersom att det är lättare att ha gensamma dokument och enkelt att redigera. Facebook och SMS användes för kommunikation. LEGO MINDSTORMS Education Ev användes för programmering av lego-roboten, programmet var helt nytt för oss och därför lite knepigt i början eftersom det skiljer sig väldigt mycket från traditionell programmering. Vi använde även en del olika projektverktyg: WBS, GANTT scha, PERT scha, Projektdefinition (Se bilagor: WBS, GANTT scha, PERT scha, Projektdefinition). De flesta projektverktygen var ganska nya för oss och till en början använde vi d inte på rätt sätt men ju längre projektet gick desto mer uppskattade vi dessa verktyg och de är definitivt något jag kommer att ta med mig till framtida projekt. Arbetsmetoden blev väldigt lyckad och vi fick mycket gjort under arbetspassen vilket gjorde att vi hela tiden låg lite framför i projektplaneringen. Dock så höll vi inte riktigt fast vid iterationsmodellen utan vi övergick mer till en slags blandning av iterationsmodell och happy hacking. Happy hacking innebär att man testar sig fram och jobbar mer ostrukturerat vilket underlättade lite för oss då vi hela tiden kunde testa oss fram och de olika testen vi gjorde fick bestämma nästa iteration. Happy hacking främjade även mycket kreativitet. Trots att vi övergick mer till happy hacking så höll vi kvar vid våra veckomöten vilket gjorde att vi ändå kunde planera och analysera vårt arbete, vi använde oss av Den dubbelspåriga pilen (). Fig 2: FIRO-modellen Bild från okadakadi.se

3 III. MUNTLIGA PRESENTATIONER I kursen har vi fått öva på att tillämpa olika metoder för presentationsteknik. Vi har genomfört tre olika muntliga presentationer under kursens gång, två individuella presentationer inför mindre grupper och en presentation i grupp framför en större publik. Presentationerna har varit väldigt bra övningar för att utveckla vår presentationsteknik. Inför presentation 1 fick vi också lära oss att skapa en enkel hsida som vi sedan använde som underlag för presentationen. Efter varje muntlig presentation har vi fått feedback ifrån alla som lyssnat där det man gjort bra lyfts fram och även eventuell konstruktiv feedback. Inför dessa presentationer kände jag mig ganska lugn då jag är ganska van att framföra muntliga presentationer men jag kände även att det fanns mycket jag kunde utveckla. Efter dessa muntliga presentationer har jag tagit åt mig av den konstruktiva kritik jag fick, t.ex. efter den första presentationen fick jag en del kritik angående mitt kroppsspråk som jag verkligen övade på och la en extra tanke på inför den andra presentationen vilket resulterade i att jag istället fick beröm för mitt kroppsspråk! Det är definitivt något jag kommer ta med mig till framtida presentationer. Det var även kul att höra den positiva kritiken som genomgående efter alla presentationer var dispositionen och innehållet i mina framföranden. STUDIEPLANERING I kursen har vi fått öva på att planera våra studier och göra ordentliga studieplaneringar som dokumenterats. Min studieplanering under denna period skedde väldigt noggrant vilket gör det lätt att analysera effektiviteten efteråt. (Se bilagor: Terminsplanering och IPL) Skillnaderna mellan de olika platserna och tiderna jag studerat på är inte jättestora men det finns ändå en del saker som jag kommer ta lärdom av och ta med mig inför kommande studieplaneringar. Jag upptäckte att jag pluggar bättre på förmiddagar och eftermiddagar än ar och jag har lärt mig att jag behöver pauser i studierna, sitter jag för länge och studerar utan paus så sänks effektiviteten (Se bilagor: Studieinventering). Skillnaderna mellan när jag studerar i skolan och hma är inte speciellt stora för mig. IV. KARRIÄRUTVECKLING OCH YRKESROLL A. Ingenjörsintervju Jag intervjuade Kalle Sjöström som är programmerare på företaget Arrowhead, Kalle har en liknande utbildning som den jag själv just påbörjat. Efter ingenjörsintervjun samt reflektionsfrågorna (Se bilagor: Svar till ingenjörsintervjun, Reflektionsfrågor till ingenjörsintervjun) och intervjuenkäten (5) kan jag sammanfattningsvis säga att jag med en ingenjörsutbildning har stora valmöjligheter efter examen och har möjlighet att arbeta i många olika miljöer. Värdet av att man personligen får chans att intervjua en ingenjör ute i arbetslivet och med en utbildning väldigt lik min egen är enorm, jag har fått svar på många frågor och fått en tydlig inblick i hur mitt framtida arbetsliv skulle kunna se ut. Jag har även fått expel på probl inom etik/moral och hållbar utveckling som kan uppstå i mitt framtida yrke samt vilka valmöjligheter man står inför vid sådana probl. B. Yrkesrollen Det är olika från jobb till jobb hur pass stor betydelse utbildningen kommer ha för min framtida yrkesroll men det mest sannolika är att den kommer ha väldigt stor betydelse i själva arbetet med avseende på kontakter, relationer, erfarenheter och kunskap som man tar med sig från utbildningen men även en stor betydelse i t.ex. arbetsintervjuer och möjligheten att bli seedad. Kalle Sjöström som jag intervjuat blev t.ex. anställd direkt efter examen eftersom att hans examens-jobb var direkt kopplat till företaget han arbetar på idag. Det största intrycket jag fick från presentationerna var vilka enorma möjligheter till olika sorts jobb man har med en teknisk ingenjörsutbildning. På så sätt uppfylldes kursens mål att få insikter om vår framtida yrkesroll. Enligt Intervjuenkäten (5) så kan jag även förbereda mig på att många möten på mina potentiella framtida arbetsplatser sker på engelska samt att mycket arbete sker i projektform. C. Karriärutveckling Det finns många vägar till att hitta ett jobb. Det kan t ex ske genom kontakter som man skapar under utbildningen eller genom praktik ute i arbetslivet, annonser i tidningar eller via Arbetsförmedlingen. Redan nu kan man börja tänka på framtida arbetsintervjuer och spara arbeten/presentationer som man blivit extra nöjd med under utbildningens gång och publicera d på sin Dagbok/Portfolio på KTH social. I KTHs exjobbportal (7) kan man hitta exjobb, projektuppgifter men även trainee-jobb, internships och extra- och säsongsjobb inom både privat och offentlig sektor. En egenskap som lyfts fram efter många ingenjörsintervjuer samt från föreläsningen av rekrytering är den sociala förmågan, det är viktigt att kunna fungera bra i grupp, i många arbeten så är samarbete en nyckel. V. HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling har enligt mina uppfattningar från ingenjörsintervjun (Se bilaga: Svar till Ingenjörsintervjun) ingen generell påverkan på yrkesrollen utan det är mer på det personliga planet där man måste göra ett val och tänka på framtiden och miljön. Som tur är har de flesta etablerade och seriösa företagen en tydlig policy mot hållbar utveckling men skulle man hamna i på en arbetsplats där man inte tänker alls på sådana aspekter så får man försöka få till en förändring eller titta sig om efter andra alternativ. IT-branschen är en stor miljöbov med alla kikalier som krävs för att göra datorer samt den stora mängd energi som går åt för att driva d. Därför tycker jag att de måste vara en självklarhet för alla IT-företag att jobba med en policy för hållbar utveckling där man t.ex. stänger av datorer på nätter och helger samt att man försöker återvinna så mycket som möjligt.

4 Samtidigt kan IT-utvecklingen bidra till att miljöstörande och/eller energikrävande verksamhet kan ersättas av andra, mer miljövänliga alternativ. Om en styrelse kan sammanträda virtuellt istället för att kanske flyga långa sträckor till ett möte eller om energianvändningen i en fabrik kan optimeras genom en smart IT-lösning så bidrar det till en mer hållbar utveckling. VI. INGENJÖRSETIK Genom att frågeställningar om ingenjörsetik fanns med i kursen blev jag tvungen att reflektera över detta på ett sätt som jag nog inte skulle ha gjort annars. Ett etiskt dilma som jag skulle kunna tänka mig kan uppstå är om man i sitt ingenjörsjobb får i uppdrag att konstruera någonting som kan användas på ett sätt som man inte själv tycker är etiskt försvarbart eller t.o.m. olagligt. Det skulle kunna handla om att övervaka andras mailtrafik eller ta sig in i information som man egentligen inte har eller borde ha tillgång till. Jag tror att det är viktigt att man i sitt jobb som ingenjör kan vara delaktig i de arbetsuppgifter man får och har möjlighet att diskutera med sina kollegor om hur tekniken kan användas. Stöter man på ett etiskt probl liknande de jag just beskrev kan man försöka uppnå en förändring i företaget eller helt enkelt se sig om efter andra jobbalternativ (8) (se bilaga: ingenjörsintervjun reflektionsfrågor). BILAGOR 1. Projektdefinition 2. WBS PERT-scha Gantt-scha 5 IPL 6 Detaljerad studieplanering 7 Studieinventering 8 Terminsplanering 9 Svar på intervjufrågor 10 Svar på reflektionsfrågor (ingenjörsintervju) REFERENSER [1] Sven Eklund, Arbeta i project, fjärde upplagan, s7 [2] Sven Eklund, Arbeta i project, fjärde upplagan, s21. [] Sven Eklund, Arbeta i project, fjärde upplagan, s28-1 [] Sven Eklund, Arbeta i project, fjärde upplagan. s7 [5] Intervjuenkäten, hing-tkomk-2/page/yrkesrolleningenjorsintervju-2/ [6] Harald Kjellin, föreläsning på KTH, video hittas på bilda. [7] [8] Sven Ove Hansson, föreläsning på KTH, video hittas på bilda. [9] Sven Eklund, Arbeta i project, fjärde upplagan. s85-90

5 Projektdefinition Grupp : Kim Hammar, Samy Khatib, Rikard Frenning Projekt definition och målformulering: Bygga och programmera en Lego-robot som uppnår målen (kurskraven) samt är slagkraftig inför robot sumotävlingen. Syftet är att lära sig arbeta i projektgrupper och organisera samt planera ett projekt för att nå målen. Organisation av resurser och utvecklingsfaser: Organisation för detta projekt: Kim Hammar, Samy Khatib, Rikard Frenning. Eftersom att projektgruppen är så pass liten har vi öppna roller och en platt organisation utan ledare. I större delen av projektet så har vi iterationsmöten på måndagar, riskanalys på tisdagar och processfrågor samt reflektionsmöte på fredagar. De administrativa uppgifterna fördelas i början av veckan. Utvecklings fas 1: Mycket planering samt bygga en prototyp för att testa verktygen och enkel programmering. Idéer för design och AI för roboten. Fas2: Bygga och designa robot inför tävlingen, testa designer, testa olika AI och analysera vilken design samt AI vi vill ha inför tävlingen (huvudmålet). Fas: Finjustera design och AI samt göra oss redo inför tävlingen. Tidsplan för projektet med identifiering av huvuduppgifter och resurser som krävs för att utföra dessa: Saker som ska bli klara v8 v9 v0 v1 v2 Boksinarie Programmera i språk Personlig studieplan Utkast till kursrapport Definition GANT/PERT Slutgiltig design Slutgiltig AI för robot Hsida Andra prototyp Tredje prototyp? Finjustering inför tävling Första prototyp för robot Sparras mot andra robots? Förberedning inför tävling Finjustering

6 Första AI för robot Våra resurser 92.h är jämnt fördelade över veckorna 7-2. Projektrisker Riskanalys 1. Ingen tid/stress. 2. Hittar inte delar. Rikard (Ensam med tillgång till skåpet i skolan där vi förvarar robot.) blir sjuk. Tekniska risker. Ultrasensorn ger för dålig input 5. Färgsensorn triggar på saker vi inte vill (t.ex. motståndare robots plog) 6. LEGO-program gör inte det vi vill 7. Fläckar på banan 8. Roboten har dålig tyngdpunkt, välter. 9. Att vår hjulplog inte blir tillräckligt effektfull. Lösningar 1. hålla oss kvar i fas enligt tidsplanering och projektdefinition. 2. Designa roboten på ett annat sätt. T.ex. vanlig plog.. Förvarna vid eventuella symptom på sjukdom så att vi kan flytta över skåpnyckeln till någon som kan jobba i skolan.. Sparring med någon annan robot för att testas inför tävling. 5. Sparring med någon annan robot för att testas inför tävling. 6. Sparring med någon annan robot för att testas inför tävling. 7. Ta upp med tävlingsgruppen. 8. Stödpinne bakom roboten, bygga klossen centralt. 9. Sparring med någon annan robot för att testas inför tävling.

7 WBS (Work Breakdown Structure) Projektgrupp : Kim Hammar, Samy Khatib, Rikard Frenning Huvudmål: Bygga och programmera en robot som uppnår kraven (kursmålen) samt är slagkraftig i tävlingen. Arbetsområden Konstruktion & Design. Programmering Att jobba i projektgrupp Bygga en prototyp för att testa på och analysera hur roboten reagerar på programmeringsfunktionerna. Programmera roboten att utföra enkla uppgifter (t.ex. köra rakt fram och vända vid svart tejp.) Planera arbetstider (scha). Designa en Robot som är stadig, bra svängradie och har speed. Testköra roboten och analysera vilken taktik vi vill att vår robot ska följa under tävlingen. (Happy hacking). Projektdefinition med b.la. riskanalys, budget. Konstruera roboten så att den kan utnyttja alla sina funktioner (Färg-sensor, touch-sensor, Ljus-sensor). Testköra och finjustera. Se till att roboten är byggd så att den är godkänd för Tävlingsgruppens regler. Programmera roboten efter den taktik vi lagt upp inför tävlingen. Eventuellt ändra taktiken ifall vi stöter på probl med programmeringen. Programmera roboten med olika program. C/Simulink/LEGO Iterationsplanering. Projekthsida. Presentationer för handledare under projektets gång.

8 PERT SCHEMA

9 GANTT-scha Grupp LEGO Projektledare: Alla Startdatum: Start projektvecka: 1 #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### #### Projektvecka 1 Projektvecka 2 Projektvecka Projektvecka Projektvecka 5 Avslutvecka Aktivitet Ansvarig Ber. Startdat. Slutdat. Arb.dag. Fär Startar Startar Startar Startar Startar Startar M Ti O To Fr Lö Sö M Ti O To Fr Lö Sö M Ti O To Fr Lö Sö M Ti O To Fr Lö Sö M Ti O To Fr Lö Sö M Ti O Test Robot Rikard 12 septber septber Blå B Test Programmering Kim, Samy 12 septber septber Blå B Påbörja Lego bygg Kim, Rikard 1 septber septber Blå B Research Samy 1 septber septber Blå B Projekt Definition Alla 16 septber septber Grön G G IterationsPlanering Alla 16 septber septber Grön G WBS Kim 16 septber septber Grön G Bygga Robot Rikard 16 septber septber 201 Blå B B B B Riskanalys Alla 19 septber septber Grön G Tids Planering/Budget Samy, Kim 19 septber septber Grön G Starta Projekt Hsida Samy, Kim 19 septber septber Grön G Pert Scha Rikard 2 septber septber Grön G Gantt Scha Samy 2 septber septber Grön G Programmering C Kim 2 septber septber Grön G Robot Prototyp 2 Rikard 2 septber septber 201 Blå B B B B AI. Prototyp Samy, Kim 2 septber septber 201 Blå B B B B Personlig studieplan Alla 1 oktober oktober Grön G Robot Prototyp (slutgiltig)? Rikard 1 oktober 201 oktober 201 Blå B B B AI prototyp 2 Kim,Samy 1 oktober 201 oktober 201 Blå B B B Utkast Kursrapport Alla 7 oktober oktober Grön G AI slutgiltig Kim,Samy 8 oktober oktober 201 Blå B B B B Ev. Slutgiltig Robot Rikard 8 oktober oktober 201 Blå B B B B Förbered inför tävling Alla 1 oktober oktober Grön G G Finjustering Alla 1 oktober oktober Blå B B Tävla Alla 16 oktober oktober Röd R

10 KTH för informations- och kommunikationsteknik II100 Ingenjörsmetodik H1-P1, 7,5 hp, grundnivå - IPL, Individuell Planering för Lärande Namn: Kim Hammar Utbildningsprogram: Datateknik Mål (enligt kursplan) Efter avslutad kurs ska studenten: Aktiviteter, resurser och strategier/taktik för lärande Metoder för att visa måluppfyllelse (examination) Strategier: expel (Bloom taxonomi) Kunskap->Förståelse->Tillämpning->Analys->Syntes->Värdering Kunna beskriva och jämföra olika typer av utvecklingsprocesser/projektprocesser Förbereda sig för Legoprojektet genom att läsa om de olika projektprocesserna i t.ex. boken Arbeta i ett projekt och sedan tillämpa d under projektets gång. Boksinarium där vi diskuterar och jämför olika projektstrategier och upplägg. Jobba i en projektgrupp där man använder sig av projektdefinition, risk analyser, gant/pert schan m.m för att enkelt kunna se och utvärdera sitt projekt med hänsyn till projektprocesserna. Kunna delta i, och på ett strukturerat sätt, genomföra ett enkelt projekt i grupp om max 8 studenter. För enklare probl tillämpa viktiga verktyg och metoder som stödjer vald utvecklingsprocess. LEGO projekt Boken Arbeta i Projekt Boksinarium Använda sina kunskaper i Lego-projektet Handledningar under projektets gång samt slutgiltiga målet (tävlingen) Handledningar under projektets gång

11 Namn: Kim Hammar Mål (enligt kursplan) Efter avslutad kurs ska studenten: Reflektera över genomfört projekt ur angivna aspekter Aktiviteter, resurser och strategier/taktik för lärande Hålla och förbereda en projektredovisning. Skriva en kursrapport Utbildningsprogram: Datateknik Metoder för att visa måluppfyllelse (examination) Projektredovisning. Kursrapport Övning i rapportskrivning Skriva en kursrapport Kursrapport Kunna tillämpa metoder för muntlig presentationsteknik Öva inför presentation, lyssna på andra muntliga presentationer. Ge feedback, ta ot feedback. Muntlig presentation 1 & 2 samt Projektredovisning Kunna skapa en enkel hsida för att presentera resultat och dela information. Projekthsida Projekthsida Handledning Kunna studieplanera enligt vald personlig modell Projektplanering i kalender och individuell terminsplanering i kalender. Projektplanering i kalender och individuell terminsplanering i kalender. Handledning Kunna reflektera över sin framtida yrkesroll ur olika aspekter Hitta en ingenjör / en person med drömyrket att intervjua. Sammanställa en presentation av intervjusvaren Muntlig presentation 2

12 Namn: Kim Hammar Mål (enligt kursplan) Efter avslutad kurs ska studenten: Kunna ange några perspektiv på "hållbar utveckling" som är relevant för en ingenjör. Aktiviteter, resurser och strategier/taktik för lärande Fråga i ingenjörsintervjun. Föreläsning: Hållbar utveckling Utbildningsprogram: Datateknik Metoder för att visa måluppfyllelse (examination) Kursrapport, Muntlig presentation 2 Kunna ange några etisk/moraliska aspekter som är relevant för en ingenjör. Kunna reflektera över gruppdynamiska skeenden i en projektgrupp Fråga i ingenjörsintervjun Föreläsningar. Läsa boken Arbeta i projekt. Reflektionsmöten inom projektgruppen varje vecka. Kursrapport, Muntlig presentation 2 Handledningar, Kursrapport

13 Detaljerad studieplanering DEL 1 Dag Summa minuter Plats Ämne/ta Tid på dagen Kvalitet (1-5) Måndag 0 sept 60 Matte projekt2 fm Tisdag 1 okt Matatik F9 fm Tisdag 1 okt 20 LEGO projekt Onsdag 2 okt Matatik, Ö9 fm Onsdag 2 okt Matatik F10 Onsdag 2 okt Café Matte projekt2 Kväll 2 Torsdag okt 20 LEGO projekt fm Torsdag okt 60 LEGO projekt 2 Fredag okt 200 LEGO projekt fm Fredag okt 60 Electrum Projekt2 redovisning Fredag okt 60 Vid TVn 2 Lördag 5 okt fm Söndag 6 okt fm Måndag 7 okt Matatik F11 fm Måndag 7 okt 00 LEGO projekt Måndag 7 okt 60 Öva till muntlig p2 Tisdag 8 okt Matatik, Ö11 fm Tisdag 8 okt 20 LEGO projekt Tisdag 8 okt 60 Onsdag 9 okt 60 Muntlig p2 5 Onsdag 9 okt Torsdag 10 okt 20 LEGO projekt

14 Torsdag 10 okt 60 Kursrapport 2 Fredag 11 okt LEGO projekt fm 5 Söndag 1 okt Kursrapport Måndag 1 okt 20 LEGO projekt fm Måndag 1 okt Matatik F12 5 Måndag 1 okt Tisdag 15 okt 20 Projektredovisning fm- 5 Onsdag 16 okt Electrum Robot tävling fm Onsdag 16 okt Torsdag 17 okt Matatik Ö12 5 Torsdag 17 okt Matte plugg Fredag 18 okt Kursrapport 5 Lördag 19 okt Söndag 20 okt Kursrapport 2 Måndag 21 okt fm- Tisdag 22 okt fm- Onsdag 2 okt 20 fm- Torsdag 2 okt fm- Fredag 25 okt fm- Lördag 26 okt fm- Söndag 27 okt 20 fm-

15 Måndag 28 okt Tisdag 29 okt TENTAMEN fm- Onsdag 0 okt Kursrapport 2 Torsdag 1 okt Kursrapport - Fredag 1 nov Kursrapport fm Lördag 2 nov 60 Kursrapport Söndag nov Kursrapport -

16 0-sep 02-okt 0-okt 06-okt 08-okt 10-okt 12-okt 1-okt 16-okt 18-okt 20-okt 22-okt 2-okt 26-okt 28-okt 0-okt 01-nov 0-nov Detaljerad studieplanering DEL2 Timmar Studieplatser: Timmar: Genomsnittlig studiekvalitet: Hma 62, Café 2 2 Electrum KTH Kista 58,6

17 Terminsplanering (Utdrag från vecka 2)

18 Svar på intervjufrågor Intervju med Kalle Sjöström programmerare på företaget Arrowhead 1. Vad gör du en vanlig dag på jobbet? Svar: Företaget som Kalle är anställd på jobbar i regel alltid i projekt vilket innebär att det är mycket möten och samarbete mellan de anställda. En vanlig arbetsdag för Kalle innebär ca 1h möten och 7h programmering, vilket kan ses som konstruktivt ingenjörsarbete 2. Vilken utbildning hade du innan du började här? Svar: Kalle gick Civilingenjörsutbildningen i teknisk data på Umeå universitet, examensjobbet gjorde han på Arrowhead och blev sedan anställd.. Vad bör man vara bra på för att lyckas? Svar: De viktigaste egenskaperna för att funka i företaget och i arbetslivet generellt är, enligt Kalle, att kunna fungera i grupp, vara kreativ och ha en passion för sitt arbete och självklart också kompetens.. Hur blev detta jobb ditt? Svar: Kalle gjorde sitt examensjobb på just Arrowhead och det var den kopplingen som fick honom anställd direkt efter sin examen. 5. Hur ser utvecklingsmöjligheterna ut? Svar: Utvecklingsmöjligheterna på Arrowhead är inte så jättebra om man jämför med utvecklingsmöjligheterna en civilingenjör har i större företag. 6. Vad krävs för att trivas? Svar: Att de anställda kan umgås utöver jobbtid är väldigt trevligt och skapar en väl sammansvetsad arbetsgrupp säger Kalle. Det är även viktigt att jobba med något som intresserar än och att man har passion för sitt arbete. 7. Kan du tipsa någon mer person som har liknande uppgifter Svara: På Arrowhead finns det ett par ytterligare programmerare som arbetar som jag.

19 8. Är det något mer jag borde veta? Svar: Kalles tips till oss studenter är att ta skoluppgifterna på allvar och fokusera på att lära sig men samtidigt inte grotta ner sig för mycket och glömma bort att ha kul. När det gäller att söka jobb har han inte jätte mycket tips då han aldrig gått på en arbetsintervju hela sitt liv. Men det han kan rekommendera är att gå på magkänsla när det gäller jobb, känn efter vad ni verkligen vill, ingenting är omöjligt.

20 Ingenjörsintervjun reflektionsfrågor Jag har Intervjuat med Kalle Sjöström (29) Programmerare på Arrowhead. Och fått en hel del nyttig information om hur mitt arbetsliv skulle kunna se ut efter examen samt vad som är viktigt att tänka på. 1. Vilken betydelse har utbildningen i din framtida yrkesroll? Det är olika från jobb till jobb hur pass stor betydelse utbildningen kommer ha för min framtida yrkesroll men det mest sannolika är att den kommer ha väldigt stor betydelse i själva arbetet med avseende på kontakter, relationer, erfarenheter och kunskap som man tar med sig från utbildningen men även en stor betydelse i t.ex. arbetsintervjuer och möjligheten att bli seedad. Kalle Sjöström som jag intervjuat blev t.ex. anställd direkt efter examen eftersom att hans examens-jobb var direkt kopplat till företaget han arbetar på idag. 2. Reflektera över vilka personliga egenskaper som är viktiga för dig för framgång i arbetslivet? Det finns många personliga egenskaper som är viktiga i arbetslivet, att vara social och fungera bra med människor är alltid viktigt, inte minst under arbetsintervjuer. Men den allra viktigaste egenskapen som Kalle Sjöström lyfte under intervjun var att kunna fungera i grupp. På Arrowhead och många andra IT-företag sker det mesta av arbetet i projekt där samarbete är en nyckel.. Ge expel på hur du hittar sökvägar eller kanaler som leder till jobb? Det finns många vägar till att hitta ett jobb T.ex. Genom kontakter som man skapar under utbildningen eller allmänt ute i arbetslivet (praktik osv.), Annonser i tidningar, Arbetsförmedlingen.. Vad kommer att krävas för att du ska trivas i ditt framtida yrke? Att jag känner att jag har arbetsuppgifter som stimulerar mig och som stämmer överens med min livssyn, att jag har goda arbetsvillkor och arbetskamrater som jag fungerar med. 5. Vad spelar utvecklingsmöjligheterna för roll i ditt yrkesliv? Utvecklingsmiljöer är viktigt för motivationen och att kunna se en framtid inom ett yrke. 6. Beskriv vad din intervju kan leda till på sikt? Intervjun har gett mig mycket information och svar på många frågor som kommer vara användbart för mig i framtiden när jag ska söka jobb och göra karriärsval. Jag har även plockat på mig många studie samt yrkesrelaterade tips från en etablerad och erfaren programmerare med en ingenjörsutbildning som liknar min egen. 7. Vilken betydelse har hållbar utveckling för Yrkesrollen? Hållbar utveckling har enligt mina uppfattningar ingen generell påverkar på yrkesrollen utan det är mer på det personliga planet där man måste göra ett val och tänka på framtiden och

21 miljön. Som tur är har de flesta etablerade och seriösa företagen en tydlig policy mot hållbar utveckling men skulle man hamna i ett yrke där man inte tänker alls på såna aspekter så får man försöka få till en förändring eller titta sig om för andra alternativ. 8. Vilka moraliska/etiska aspekter är viktiga att hänsyn till inom yrkesområdet? Här har man precis som i hållbar utveckling frågan ett personligt ansvar. De allra flesta företagen jobbar moraliskt och etiskt men hamnar man på ett företag som jobbar på ett sätt som strider mot sina egna normer så har man enligt mig bara två val, antingen försöker man få till en förändring eller så ser man sig om efter andra jobbalternativ.