Föryngringsutbildning för Länsbygderådet i Blekinge Karlshamn 2-3 december 2016

Transkript

1 Föryngringsutbildning för Länsbygderådet i Blekinge Karlshamn 2-3 december 2016 Under ett par dagar i början av december samlades en grupp från Länsbygderådet i Blekinge för att diskutera föreningsliv och förnyelse. Varje kommun var representerad och 8 av 22 deltagare var nya i sammanhanget. Dag 1 - Fredag 2 december Bengt Grönblad, ordförande i Länsbygderådet i Blekinge (LBR) inleder och hälsar alla välkomna. Det finns mycket som pågår inom föreningen och en levande styrelse är nyckel för att LBR ska nå sina mål i framtiden. Målet med dagarna är att tillsammans diskutera framtida frågor och strategi för LBR. Eftersom många av de närvarande inte känner varandra sedan tidigare inleds dagarna med en presentationsrunda. Efter en kort presentation börjar Bengt berätta om Hela Sverige Ska Leva (HSSL), Länsbygderådet i Blekinge och informera om vilka projekt LBR har deltagit i under senaste tiden. Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva har funnits i 25 år och jobbar aktiv med landsbygdsutveckling utan politisk eller annan koppling. Länsbygderådet i Blekinge har en hemsida under Hela Sverige Ska Levas nationella hemsida. Det är viktigt att vi hjälps att hålla sidan uppdaterad med informerad om vad som händer. Det finns också en Facebook sida för HSSL som är väldigt aktiv och ger möjlighet till diskussion och övriga frågor. Länsbygderådet i Blekinge har funnits sedan Styrelsen har 13 ledamöter och 4 suppleanter. Det finns också en Facebook sida som i nuläge har 40 medlemmar. Idag har Länsbygderådet drygt 200 medlemsföreningar. Varje kommun i Blekinge har en kommunbygderådet. Det är ganska unikt och vi är ett gott exempel i Sverige. Även Kommunbygderåden har egna hemsidor. Ni kan hitta länkar till dem genom Länsbygderådet Blekinge hemsida. Det är viktigt att uppdatera hemsidan och vara tydligt speciellt med kontaktuppgifterna. Varje kommunbygderåd har en representant i Länsbygderådets styrelse. Länsbygderådet har mycket kontakt med myndigheterna och andra organisation på regional nivå. Kommunbygderådet har mer kontakt för frågor som gäller lokal utveckling. Bengt berättar kort om olika projekt som Länsbygderådet deltagit i, t ex Omställning Sverige, Lokalt förankrat fiske, Telia om telefoni, Servicepunkter, Överenskommelse inom integration, Projektverkstad, Överenskommelse för sociala området. 1 (10)

2 Workshop, värdegrund Josefin Heed, från Hela Sverige Ska Levas kansli i Stockholm, tar över för att prata om vår organisations uppbyggnad och värderingar. Hon presenterar HSSL fyra värdeord som är Demokrati, Mångfald, Hållbarhet, Jämställdhet. Josefin leder en workshop om hur man kan göra för att låta värdegrunden genomsyra verksamheten. Vi använde caset lokalekonomidagen, som vi hoppas på att kunna arrangera i vår. Här är en sammanfattning av de konkreta handlingar deltagarna kom fram till. Demokrati Tydliggöra syftet, marknadsföra. Tillgänglig lokal för alla funktionsvariationer, samt att det är lätt att ta sig dit (kollektivtrafik). Buffé, att alla kan äta det de vill. Kommunbygderåden är en viktig kanal för spridning Inbjudningar ska gå till små föreningar, behöver komma ut till dem. Parallella seminarier, så alla kan välja vad de vill gå på. Att temat (lokalekonomi) anpassas så att det är intressant för olika plånböcker. Mångfald Innehållet Bjuda in flera målgrupper Matresan som exempel. Olika goda exempel på hur man kan göra. Bjud in Ung Företagsamhet (UF) Politiker Nyanlända som startar företag Pensionerade som fortsatt företaga. Tänk på vilken dag som är bäst för målgruppen, svårt att hitta en dag som passar alla. 2 (10)

3 Hållbarhet Den kan vara på naturbruksgymnasiet i Bräkne-Hoby, bra kommunikationer och närproducerad mat, bra lokaler för föreläsning och mat. Parallella seminarier Stötta en viktig aktör för hållbarhet i regionen genom att vara där. Jämställdhet Tid och plats Få ut inbjudan tidigt, så att folk kan planera Viktigt med politiker och tjänstemän Att ha en duktig moderator är viktigt för jämställdheten Programmet ska tilltala många, tänk på kön, ålder, samhällsklasser etc i framtagande Riktad inbjudan till att börja med, så att man får ut till olika (inte bara till dem som läser tidningen). Sedan, öppna upp så att alla som är intresserade kan vara med. Hur ska vi kunna engagera yngre personer? Anders Andersson börjar med att han vill omformulera frågan. Ser en fara om vi enbart ser till ålder. Bör istället börja med att fundera på varför människor är med och engagerar sig i en förening. Mycket tyder på att människor som är engagerade i en förening lever ett både längre och friskare liv. Man blir helt enkelt lyckligare av att tillsammans med andra delta i gemensamma aktiviteter som upplevs som meningsfulla. Om vi jobbar aktivt för att få en människovänlig verksamhet i föreningen så kommer säkert både ungdomar och andra i samhället att vilja vara med. En diskussion följer om - Vad är det i föreningslivet som gör människor lyckligare? De närvarande kommenterat att det är känslan av att känna sig behövd och efterfrågad som är viktigt för personer i föreningslivet. 3 (10)

4 Har antalet föreningar minskat? Idag är det ca 5 milj människor som är engagerade i föreningslivet. Det verkar bli färre medlemmar i varje förening men samtidigt verkar det bildas fler nya föreningar. Sammantaget är att antal engagerade föreningsmedlemmar inte förändrats så mycket över tid. Många av föreningarna specialiserar sig allt mer och blir allt mer professionaliserade. Det leder till ett större utbud av föreningar med smalare inriktning. Det är också ett intressant fenomen att många organisationer som startar som nätverks ofta övergår till att bli en formell förening för att bättre kunna hantera organisationen. Ibland startas också nya föreningar för att anpassa sig till finansierar. T.ex. fiberföreningar som startas för att kunna ta emot stöd. Ofta är det dock samma människor som sitter i flera styrelser. Svårt att få nya människor att engagera sig i styrelsearbetet. Vilka trender påverkar föreningslivet: Upplevd tidsbrist/fler val Den nya tekniken har sparat väldigt mycket tid men samtidigt gett oss mycket nytt att hantera. Vi har aldrig haft så mycket fritid men inte heller så mycket att välja emellan. Urbanisering Det är en myt att landsbygden krymper. Däremot sker hela tillväxten i storstäderna. Det handlar mer om att människor söker sig mot större tätorter. Äldre befolkning Sveriges befolkning blir allt äldre men även aktivare längre upp i åldern. Även arbetslivet förändrat. Arbetsmarknad förväntar sig idag att du är högpresterande. Även föräldraskapet har förändrats. Unga människor upplever att de inte har tid för att engagera sig i föreningslivet. Samhället bli också mer individinriktat. Många prioritera att spendera tid för privata ändamål och mindre för gemensamma. 4 (10)

5 Sång och röst Inspirerande föreläsning från Camilla Bengtson (eget företag för affärsutveckling i Kulturella och Kreativa Näringar) och Astrid Selling (Riksspeleman, Antikvarier, arkeolog, musiker, interaktionsdesigner). De börjar med att berättat historien om hur körtraditionen föddes i Sverige. Sedan får de närvarande sjunga med i Dona Nobis Pacem från Giovanni Pierluigi da Palestina från 1500-talet. Astrid och Camilla har fyra projekt igång. De jobbar mycket med kopplingen mellan entreprenörskap och sång. De har just nu en förstudie för entreprenörskap inom sång och röst kopplat till besöksnäringen. Ett annat projekt är A cappela för Sweden unga röster. Unga ska organisera sig själva och skapa en metod för a cappella röster. Sång har en viktig funktion i samhället. Depression kommer att vara den störst utbredda sjukdomen om 15 år. Att sjunga och spela är ett bra sätt för att bekämpa depressionen. Att sjunga öka immunförsvaret. Kultur på landsbygden är viktigt enligt både dem och de närvarande. De har just nu även ett projekt i Karlshamn och Ronneby kommun om integration. Två körer med blandning av både svenska och nyanlända deltagare. Facebook: A cappella south sweden unga röster Sjung oss in Röst i sydöst 5 (10)

6 Dag 2 - Lördag 3 december Att inkludera fler Josefin Heed Josefin inleder dagen med en föreläsning om metoder och tips som kan inspirera oss i vårt arbete. Varför är vi själva med i en förening? Vad är det i samhället som vi försöker att förändra och utveckla? Det är viktigt att det även syns utåt vad vi gör. Det finns behov att kunna engagera flera personer för att öka kunskap om föreningen och ha flera som engagera sig. Det är bra att kunna förklara syftet med att delta i föreningslivet till andra personer. Varför ska jag vara med? Vad ska jag göra? Detta leder till nästa fråga. Hur ska vi kunna få nya personer att intressera sig till våra föreningar? Hur hittar vi rätt personer att vara med i föreningen och/eller styrelse. Våga fråga! Ett exempel är en förening som har gjort en behovsanalys i form av en lista med vilka kompetenser de behövde för att utveckla föreningen. Man marknadsförde listan och tack vare det fick de många nya namn som de inte hade tänkt sig förut. I januari ska en podd spelas in med deras berättelse. Ge ansvar och stöd. Det kan vara svårt att släppa in nya personer efter att vi har varit ansvarig länge. Så, hur ska vi lära upp de nya? Bra med att ge de nya olika uppdrag och sedan ge det stöd de behöver för att kunna växa in i uppgiften. Följa och förklara vad saker innebär utan att de känner att de lämnats ensamma med sitt nya ansvar. Våga ge mandat och stöd. Hitta något som de nya kan vara ansvarig för för att sedan växa in i föreningen. Att misslyckas är att lära fler chanser. Det är också bra med misslyckande, det är en del i processen. Man lär sig genom att misslycka, så att de nya har möjligheten att prova och kanske misslycka. Er roll är att ge stöd. Det är ett kontinuerligt arbete och en del i samarbetet. För att ha en inkluderande förening är det viktigt att ha ett kontinuerligt arbete som leder till det. Viktigt att skapa en föreningskultur där det går att vara ny. För personer som har varit med längre finns det många saker och strukturer som är självklart och då kan det vara svårt för en ny att komma in. Viktigt istället att ta in nya och skapa en miljö i vilket det går att komma in som en ny. 6 (10)

7 Workshop Workshopmetoden Josefin använde heter Rakt på sak. Hon fördelar deltagarna i fyra grupper som ska intervjua varandra inom gruppen. Tre minuter per fråga och deltagare. Detta är ett effektivt sätt för att kunna samla in kunskap från gruppen. A. Vilka har ställt frågan till dig: Vill du vara med? Hur blev du en föreningsmänniska? Bekanta var de som frågade mest. Varför blev du föreningsmänniska? Livskede, barn, boende eller yrke. Egna intressen området. Man är med i studiecirklar på olika skäl. På landet är det ofta så att man gå in i en förening för att uppnå en utveckling såsom t ex en fiberförening. Tradition, för att lära känna varandra på landet var då man med i föreningen. Ibland var det kyrkan eller annat. Det blev bara så en del i livet. B. Varför är du engagerad vilket ansvar, stöd och förtroende har du fått? Ett tema som återkom var att vi är med för att kunna påverka. Samhället i stort eller det lokala samhället. Samarbete. Viktigt att jobba ihop för att nå resultat. Gemenskap. Det handlar mycket att göra saker tillsammans. Engagerad eftersom man har ett samhällsintresse. Utveckling eller fortsättning. Många har fått stort ansvar på en gång, många som känner ett stort ansvar både för föreningen och samhället i stort. Man får ett visst stöd från olika aktörer i samhället och styrelse men kanske vi skulle behöva lite föreningsutbildning i länet. Så att nya också har möjlighet att växa in och också erfarenhetsutbyte mellan de nya och gamla. Det kan vara bra att ta med sig barn på styrelsemöte så att de blir en del av vardagslivet. Många har blivit med i föreningen på grund av föräldrarna har tagit med sig dem. (Tips: kolla in Vi Ungas projekt Bestämma trots ålder där man testar metoder för föreningsarbete anpassat till barn). 7 (10)

8 C. Hur skulle du beskriva syftet med att vara med i bygderörelsen för någon annan? Berätta om varför du är medlem och vad föreningen har uppnått (resultat). Tillsammans kan vi vara med och påverka. Vi lär oss hur vi ska göra. Vi kan göra vår bygd lite bättre. Samtidigt har vi trevlig gemenskap och lär känna nya människor. Viktigt att se den nytta som vi har gjort. Viktigt att förmedla det utåt. Lära sig hur samhället fungerar. Vill man vara med att påverka då är det viktigt att veta hur systemet fungera. Viktigt för valberedning att vara ärlig om vad innebär jobbet som styrelseledamot. Man ska vara med eftersom du brinner för frågan och uppnå en förändring, vara med i något större än mig. D. Vilka personer saknas i rörelsen men borde vara med? Vad behöver de veta, kunna och känna för att vara med? På denna fråga svarade många olika. Några tyckte att det inte fattades några medan andra tyckte att det var många grupper som borde vara med som inte är med idag. Grupper som fattas är ungdomar mellan 30 och 50, politiker, företagare, nysvenskar, människor med nya idéer, vissa gografiska områden. För nya svenskars del behöver vi utbilda och berätta mer om vad föreningslivet är och hur viktigt det är här. För att få in dem som fattas i en specifik styrelse är det bra att sätta upp kriterier på vilka kunskaper vi behöver. Då kan vi fråga personen Vi vill att du ska vara med på grund av att du har detta. Mer inspirerande än att säga vi vill att du ska vara med för att du är ung eller dylikt. Vi ska också komma ihåg att föreningsarbete är mer än att vara med i styrelsen, medlemmarna och det man kan bidra med som medlem är lika viktiga. Hitta sätt att engagera större delar av föreningen eftersom det är lätt hänt att styrelsen gör allt annars. Fritidsboende på landsbygden saknas i föreningarna, men de är en viktig grupp att få med. Om man ska få med folk att engagera sig då kan man kanske tillverka en lathund för de nya som kommer in, så att de nya kan komma in på en snabbare sätt och komma med nya tankar. Utbildning i samarbete med studieförbunden, de har ofta utbildningar för styrelser. Det är bra om det finns en styrelse som är aktivt men med rörelse menar vi också en större grupp, medlemmarna är viktigt. Det finns personer som kanske vill engagera sig i föreningsliv och göra saker men är rädda för att sitta i styrelse. Hur tar vi tillvara av dem då 8 (10)

9 Efter workshop sammanfattade Anders lite om de projekt Länsbygderådet har genomfört under senaste åren. Landsbygden framgångsfaktorer (2012). Samarbete med länsbygderådet i Kalmar. Första frågan har varit att definiera vad vi menar med landsbygd. Finns många definitioner. Trots allt bestämmer sig personer för att bo på landsbygden. Och då blir det intressant att veta varför. Livsstilen var det svar som kom fram mest från de unga par som flyttat till landsbygden. Green Action ( ). Ett projekt för att utveckla en regional förening för ungdomar med intresse för miljöfrågor. Viktigt att lära sig att driva förening och projekt utifrån de regler som finns. De nått målet även om det var svårt i början att kunna lära sig systemet. Länsbygderådet har möjlighet till att vara projektägare för att kunna hjälpa små föreningar eller grupper som har idé men orkar inte själva att leda projekt, t.ex. på grund av ekonomi. Servicepunkter i Blekinge förstudie (2015). Samla in kunskap om vad som finns och fånga upp intresse för att skapa nya servicelösningar i Blekinge. Det finns dock inte möjlighet till fortsättning genom Leader men möjlighet att söka pengar från Tillväxtverket. Ansökan bygger på att varje kommunbygderåd ska jobba i sina kommuner. Överenskommelse inom integrationsområdet (2014). Genomfört två konferensen. Det blev en överenskommelse med Länsstyrelse. Vi undersöker nu möjlighet för en överenskommelse i social ekonomi. Lokalt förankrat fiske (2015). Arbeta för att lyfta frågan om fiskets vara eller ej med de som kan påverka beslut. Konferens med inbjudna gäster och talare från hela landet, däribland fem riksdagsledamöter. Dialog med Jordbruksverket. Även samlat intresse från HSSL runt om i landet. Blekinge utveckling i samverkan. Kompetensutveckling för små företag på Blekinges landsbygd. Anders visar filmen som sammanfattar tidigare projektet. Ni hittar den på hemsidan. Nu har vi fått nya projektmedel från ESF (Europeiska Social Fonden) för att driva ett nytt projekt fram tills juni Fram till juni 2017 ska göras en plan om vilka kompetensutvecklingsinsatser som behöver genomföras. För att hitta en annan modell än bara projektverksamhet som är lite sårbart har vi bildat Blekinge utveckling i samverkan ekonomisk förening. Det finns möjlighet att bli medlem i det. Syfte är att fungera som kontaktlänk med myndigheterna och har möjlighet för att driva inriktat projekt för att nå olika mål. En tanke är att de företagen som är med i projektet ska också vara med i föreningen. 9 (10)

10 Diskussion tillsammans Anders avslutar programmet med att leda en gemensam diskussion runt frågorna: Vilka frågor är viktiga för oss och andra? Vad kan LBR göra för att utveckla landsbygden? Vilka frågor är viktiga för LBR att arbeta med i framtiden? Vad gör vi för att marknadsföra vår förening? Vad kan vi göra mer för att visa att vi finns och vad vi gör? Vi delade oss i olika grupper för att kunna fundera och diskutera tillsammans frågorna. Sammanställning av diskussionen: Kort diskussion om att i de europeiska projekten nu inte längre är möjligt att medfinansiera med ideella timmar. Både LBR i Blekinge och riksorganisationen försöker att framhålla att det är viktigt att främja det ideella arbetet som är en viktig resurs i det svenska samhället. Närvarande vill ha mer föreningar i LBR. Det är viktigt med opinionsbildning för att främja fördelar att bo på landet. Lyfta upp landsbygden som en tillgång i olika sammanhang. Det är viktigt att vi i Blekinge får en konferens om Lokal ekonomi. Önskan att ha mer föreläsningar som LBR genomför. Inspirationsföreläsningar för att ha en möjlighet till att träffas, bli inspirerat och nätverka. Viktig med konferenser. Utbildning i projekt, viktig att komma igång med det. Funderingar om marknadsföring, det bör komma från kommunbygderådet. Det är viktigt att kommunbygderådet samarbeta för att främja LBR. LBR syns men inte tillräckligt mycket. Kommunbygderådet borde arbeta lokalt för att ge vikt till LBR betydelse. Hela Sverige Ska Leva har gjort Vid en undersökning om vilka organisationer som jobbar för landsbygdsutveckling hamnar HSSL på 4/5 plats. Det är inte tillräckligt. Vi måste bli ännu bättre på marknadsföringen Vi har en fördel i Blekinge med två tidningar som ofta skriver om landsbygden. Vi kan dra nytta av det. Enkelt att få kontakt med tidningar. Marknadsföring av oss själva genom att vara tydligt och berätta vad vi gör och vad vi har för mål. Förändra centralisering tankesättet. 10 (10)