UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING ODONTOLOGISKA FAKULTETEN, MALMÖ HÖGSKOLA

Transkript

1 UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING ODONTOLOGISKA FAKULTETEN, MALMÖ HÖGSKOLA

2 Godkänd den 27 december 1998 av Vidareutbildningsnämnden och den 2 februari 1999 av Odontologiska fakultetsstyrelsen. Reviderad april 2000 samt maj 2006.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESKRIVNING AV ALLMÄN DEL... 2 PROFILEN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING... 2 SYFTEN OCH MÅL... 2 Syften och mål på nationell nivå... 3 Syften och mål på regional nivå... 3 ALLMÄN UPPLÄGGNING... 4 INNEHÅLL... 5 OMFATTNING... 6 TILLTRÄDE TILL SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRINGEN... 6 UTVÄRDERING OCH KVALITETSSÄKRING... 6 BESKRIVNING AV SPECIALITETERNA... 7 BETTFYSIOLOGI... 7 BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993: REGIONAL UTBILDNINGSPLAN... 8 ENDODONTI BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993: REGIONAL UTBILDNINGSPLAN ODONTOLOGISK RADIOLOGI BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993: REGIONAL UTBILDNINGSPLAN ORAL KIRURGI BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993: REGIONAL UTBILDNINGSPLAN ORAL PROTETIK BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993: REGIONAL UTBILDNINGSPLAN ORTODONTI BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993: REGIONAL UTBILDNINGSPLAN PARODONTOLOGI BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993: REGIONAL UTBILDNINGSPLAN PEDODONTI BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993: REGIONAL UTBILDNINGSPLAN

4 BESKRIVNING AV ALLMÄN DEL PROFILEN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING Det viktigaste målet för tandvården är att främja god hälsa genom att på olika sätt verka för god oral hälsa. Förändringstakten är hög när det gäller kunskapsmassan som belyser människors hälsa och sjukdom. Därför kommer det att finnas ökande behov av kompetens att värdera nytta och kostnad för nya metoder inom prevention, diagnostik och behandling inom framtidens hälso- och sjukvård. Komplexiteten i det odontologiskt-tekniska omhändertagandet kommer att öka och patienter kommer att ha ökade krav på individuellt omhändertagande. Samhällsstrukturen, miljön, vårdsystemen och levnadsvanor har inflytande över hälsa och sjukdom. Befolkningens förändrade demografiska betingelser kommer att påverka hälso- och sjukvårdens utformning. Dessa förändringar i samhället och därigenom inom vården är inte bara kvantitativa, utan framför allt kvalitativa. Det kommer därför att vara en självklar uppgift för specialisttandläkaren att tillämpa ny kunskap på olika sätt inte minst genom att stödja och stimulera utvecklingen inom hälso- och sjukvården på både individuell och organisatorisk nivå. För detta krävs ledarskap och förmåga att initiera utvecklingsprocesser. Odontologiska fakulteten i Malmö har sedan 1990 gjort en kraftfull satsning på att utveckla utbildningen för kraven i ett lärande samhälle. Fakulteten har en internationellt sett framstående forskning som spänner över ett brett fält. Det finns således rika möjligheter att delta i olika forskningsprojekt, till exempel analyser med ytkemi, kliniska studier av olika diagnostiska, prediktiva och terapeutiska metoder samt studier om beslutsfattande. Det finns ett särskilt intresse för modern informationsteknologi och dess tillämpningar. Mot denna bakgrund kommer profilen för specialiseringstjänstgöringen på Tandvårdshögskolan i samarbete med de samverkande landstingen i Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg och Region Skåne att bygga på en utbildningsmodell som syftar till professionell kompetens där förutom klinisk kompetens också vetenskaplig skolning, lärande och internationalisering lyfts fram som betydelsefulla komponenter. Vikt läggs också vid folkhälsovetenskap som berör befolkningens hälsa, människors livsvillkor, livsstil och de samhällsförhållanden de lever under. I detta ingår användningen av bibliografiska databaser och datorer som beslutsstöd. Den vetenskapliga kompetensen utvecklas genom självständigt arbete med ett eget forskningsprojekt, där möjligheten att fortsätta till odontologie licentiat ska framstå som angelägen. Den samhälls- och beteendevetenskapliga delen av utbildningen är en hörnsten, som ska underlätta den framtida specialisttandläkarens möjligheter till nytänkande och handlingsberedskap i ett föränderligt samhälle och vikten av ett gott ledarskap betonas. SYFTEN OCH MÅL Specialiseringstjänstgöringen tar sin utgångspunkt i den målbeskrivning som presenteras i Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 1993:4). I denna som ligger till grund för den regionala planen för specialiseringstjänstgöringen, anges syften, övergripande mål, huvudsakligt innehåll och uppläggning för den specialiseringstjänstgöring som bedrivs i Sverige. Delar av den centrala utbildningsplanens intentioner kan dock bättre tillgodoses om också syften, mål, innehåll 2

5 och uppläggning anges i form av en regional utbildningsplan. Regionala syften och mål kommer också att vara styrande för specialiseringstjänstgöringens och utbildningens innehåll och utformning. Syften och mål på nationell nivå Kunskaper och färdigheter gemensamma för de olika specialiteterna beskrivs i SOSFS 1993:4 som följer: Tandläkare under specialiseringstjänstgöring skall ha tränat sin pedagogiska förmåga, eftersom en specialist ofta förväntas delta i undervisning och handledning inom sin specialitet vad gäller tandvårdspersonal, samt för att kunna bedriva hälsoupplysning. Pedagogisk utbildning och träning skall ingå i samtliga specialiseringstjänstgöringar. Specialiseringstjänstgöringen skall också leda fram till goda kunskaper i tandvårdsplanering, profylaktik, hälsoekonomi och epidemiologi. Tjänstgöringen skall även medföra träning i samverkan mellan specialist och allmäntandläkare. Förmågan att kritiskt granska metoder och tekniker inom specialiteten skall utvecklas under specialiseringstjänstgöringen. Detta innebär att grundläggande kunskaper i vetenskaplig metodik skall inhämtas, framför allt genom en kritisk granskning av litteratur som hänför sig till respektive ämnesområde. Det är därför värdefullt om tandläkaren under specialiseringstjänstgöringen själv utför eller deltar i ett vetenskapligt arbete som kan bidra till hans eller hennes vetenskapliga skolning. Vidare finns i SOSFS 1993:4 under avsnitt Målbeskrivningarnas syfte och uppbyggnad en beskrivning av kompetenskraven inom diagnostik och behandling i tandsjukvårdande verksamhet i tre nivåer: Den första nivån (A) innebär krav att tandläkaren självständigt och rutinerat skall kunna handlägga eller utföra viss diagnostik och behandling. Den används för sådant som är vanligt förekommande inom specialiteten. Den andra nivån (B) avser mindre vanliga tillstånd och åtgärder där konsultation till mer erfaren specialist eller remittering till annan vårdenhet är ett normalt alternativ. Den tredje nivån (C) avser ovanliga tillstånd eller sådana som för utredning, diagnos och behandling kräver särskilt stora tekniska och personella resurser och där ställningstagandet ofta avser när och vart patienten skall remitteras. Syften och mål på regional nivå Övergripande regionala syften med utbildningen och specialiseringstjänstgöringen är att: ST-tandläkaren skall uppnå ett förhållningssätt till de krav som ställs från samhällets sida på hälso- och tandvården och med ledning av detta ha kompetens att formulera, genomföra och utvärdera såväl strategiska som kortsiktiga mål för utvecklingen av den verksamhet hon/han leder och medverkar i 3

6 utveckla ST-tandläkarens medvetenhet om betydelsen av vetenskaplig stringens och träna förmågan att tänka kritiskt så att hon/han kan värdera nya diagnos- och behandlingsmetoder och bedöma den enskilda patientens och befolkningens behov av dessa utveckla en pedagogisk professionalitet, och därmed kunna känna säkerhet och fungera i rollen som kunskapsförmedlare inom vårdverksamhet främja ST-tandläkarens personliga utveckling och förbereda till utvecklingsarbete och forskning Av dessa syften följer vissa mål för ST-tandläkarens kompetens. Begreppet kompetens omfattar i det följande kunskap, färdigheter, förståelse och förhållningssätt. För att vara behörig specialisttandläkare bör hon/han sålunda: behärska principer och metoder för att identifiera och definiera oral hälsa för den enskilda individen och för samhället samt kunna leda och förmedla vård, som är inriktad på bibehållandet av hälsa och funktion inom det oro-faciala området behärska diagnostiska och terapeutiska principer och metoder inom sin specialitet söka, bearbeta och tolka basvetenskaplig, epidemiologisk och klinisk information samt tillämpa denna i sin verksamhet värdera olika ekonomiska system för tandvård liksom principer för organisation och ledning inom vårdverksamhet initiera, genomföra och utvärdera kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom tandvården, särskilt inom sin specialitet ta ställning i förekommande etiska frågor, exempelvis avseende nya metoder och material, omhändertagande av patienter i olika åldrar, med olika hälsotillstånd, med olika etnisk tillhörighet fungera som fullvärdig medlem i olika personalgrupper, som är engagerade i vårdutbildning och forskning leda olika personalgrupper engagerade i vård och utbildning, särskilt inom tandvården identifiera behov av kompetensutveckling och ha kompetens att utveckla och ansvara för olika personalgruppers utbildning och utveckling inom vården, särskilt utifrån sin specialitet har kompetens att på ett pedagogiskt medvetet sätt, med fokus på personalgruppers behov och lärande, ansvara för utformning, genomförande och utveckling av en kurs samverka med omgivande samhälle och informera om sin verksamhet belysa sin verksamhet i ett internationellt perspektiv tillämpa kunskap om förhållanden i andra länder och kulturer som är av betydelse för handläggningen av tandvård i Sverige och inom Europa tillämpa kunskap i jämställdhetsfrågor som är av betydelse för omhändertagande av patienter och för sin verksamhets utveckling ha kunskaper och insikt om migration och etnicitet, genus samt miljö, ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att hantera värderingar inom dessa områden. ALLMÄN UPPLÄGGNING Specialiseringstjänstgöringen sker i samarbete mellan Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola och de samverkande landstingen Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg och Region Skåne. ST-tandläkarens kompetensutveckling sker genom en samordning av praktisk klinisk 4

7 tillämpning och inhämtande av kunnande inom grundvetenskap och klinisk vetenskap i ett sammanhang. Aktuell avdelning på Odontologiska fakulteten i samarbete med specialistklinik(er) inom Södra regionen är godkända av Socialstyrelsen som klinik för tandläkares specialiseringstjänstgöring. Godkända utbildningsplatser finns för samtliga åtta odontologiska specialiteter. Huvudhandledare utses av Tandvårdshögskolan. Inlärningens inriktning styrs av syften och mål beskrivna i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och i den regionala utbildningsplanen. I den regionala utbildningsplanen presenteras en profilering för utbildningen, syften och mål, uppläggningen och innehåll. För varje specialitet finns förutom den allmänna beskrivningen av utbildningsplanen fastställd av Socialstyrelsen, en regional utbildningsplan som beskriver syften och kompetensmål omfattande kunskap, förståelse, färdigheter och förhållningssätt för den aktuella specialiteten. Därutöver upprättas en individuell tjänstgörings - och utbildningsplan för varje ST-tandläkare, som tar hänsyn till ST-tandläkarens aktuella kompetens då specialiseringstjänstgöringen påbörjas. Den individuella tjänstgörings- och utbildningsplanen granskas och tillstyrks av Odontologiska fakultetens vidareutbildningsnämnd. Tjänstgöringen syftar till att ge ST-tandläkaren kompetens att lösa odontologiska problem, det vill säga att göra bedömningar, fatta beslut och genomföra beslut. För att uppnå kompetenskraven beskrivna i syften och mål kommer olika färdighetsmoment att tränas på olika ansvarsnivåer. Tjänstgöringen utformas så att det ges möjlighet till att kontinuerligt värdera information och egna resultat samt att se alternativa handlingsmönster. Forskningsmässiga inslag med träning i vetenskapliga metoder och arbetssätt är genomgående så att ST-tandläkaren kan tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt i sin framtida verksamhet. Eftersom tjänstgöringen ska förbereda för föränderliga förhållanden inom vården och i samhället är det viktigt att ST-tandläkaren uppnår en kompetens som omfattar handlingsberedskap. En viktig princip härvidlag är att utveckla förmågan till livslångt och självstyrt lärande. En sådan kompetens innebär att ST-tandläkaren ska kunna identifiera sitt inlärningsbehov, kritiskt välja, värdera och använda olika informationskällor. För att förbereda för rollen som specialist, arbetsledare och organisatör ingår träning i att informera, undervisa och handleda patienter, medarbetare och kollegor utifrån vars och ens behov som en viktig del i tjänstgöringen. Ett aktivt arbete bedrivs för att internationalisera ST-tjänstgöringen och dessa strävanden tar sig olika uttryck, delvis beroende på den aktuella specialitetens profil. Samarbete med särskilt utvalda utländska institutioner sker i form av unilaterala eller bilaterala utbyten. ST-tandläkaren har vid institutioner utomlands möjlighet att studera tillstånd som är ovanliga inom svensk sjukoch tandvård och ta del av den utveckling som sker inom vårdområdet i fram för allt Europa. INNEHÅLL Den allmänna delen av specialistutbildningen innehåller tema som ska leda till en generell kompetens. Dessa teman som löper som strimmor genom hela utbildningen är: vetenskapligt förhållningssätt. Obligatorisk kurs i vetenskaplig metodik ingår. kompetensutveckling. Obligatorisk pedagogisk grundkurs ingår. biomedicin. samhällsvetenskap med hälsoekonomi och epidemiologisk metodik. beteendevetenskap. 5

8 OMFATTNING Enligt SOSFS 1993:4 ska vidareutbildningen till specialist omfatta minst 3 år och fullgöras på en heltidstjänst med en genomsnittlig arbetstid av 40 timmar per vecka. Deltidstjänstgöring kompenseras med förlängd tjänstgöring motsvarande beviljad deltid så att den sammanlagda tiden kommer att motsvara minst tre år. TILLTRÄDE TILL SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRINGEN Enligt SOSFS 1993:4 skall tandläkare som vill uppnå specialistkompetens ha utövat allmän tandläkarpraktik under minst två år efter att ha fått legitimation som tandläkare. UTVÄRDERING OCH KVALITETSSÄKRING Enligt SOSFS 1993:4 ansvarar handledaren för att det beskrivna utbildningsmålet uppnås. Det åligger handledarna i samarbete med ST - tandläkaren att skapa någon form av uppföljning och utvärdering att så sker. Detta bör ske genom fortlöpande utvärdering under specialiseringstjänstgöringen. En lämplig form är t ex regelbundna utvecklingssamtal. Dokumentation av erfarenhet genom tjänstgöringsintyg, kursintyg, i förekommande fall kopior av behandlingsberättelser etc. bör eftersträvas. Vidare enligt SOSFS 1993:4 skall ansvarig handledare genomföra ett slutprov och utfärda intyg om att kraven i fastställd målbeskrivning uppnåtts. Vid slutprovet, som kan vara muntligt eller skriftligt, skall en handledare från annan, för specialiseringstjänstgöring godkänd klinik inom specialiteten medverka. Intyget som därefter utfärdas ska innehålla uppgifter om vem som genomgått utbildning, vid vilka kliniker utbildningen skett och hur måluppfyllelsen utvärderats. Intyget skall undertecknas av huvudhandledare, ansvarig klinisk handledare samt handledare från annan klinik, som biträtt vid slutprovet. Kliniktillhörighet för samtliga handledare beskrivs i intyget. 6

9 BESKRIVNING AV SPECIALITETERNA BETTFYSIOLOGI BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993:4 I. Avgränsning och allmän målsättning Specialiteten bettfysiologi omfattar diagnostik och behandling av funktionsstörningar inom käksystemet med symtom som rörelseinskränkning och smärttillstånd från käkområdet och angränsande organsystem. Särskild uppmärksamhet riktas mot sambandet mellan allmänsjukdomar och funktionsstörningar inom käksystemet. Specialistutbildning i bettfysiologi skall leda fram till särskilt stora kunskaper i diagnostik av käkfunktionella avvikelser och av smärta i tuggsystemet, och till särskilda färdigheter för behandling av dessa tillstånd. Utöver detta skall specialistutbildningen leda fram till nödvändiga kunskaper i odontologisk radiologi, oral kirurgi, oral protetik, ortodonti, neurologi, psykologi, psykiatri, reumatologi och öron-, näs- och halssjukdomar. II. Diagnostik och behandling i tandsjukvårdande verksamhet A. Självständigt och rutinerat kunna utföra: diagnostik av funktionsstörningar och smärttillstånd i käksystemet, inklusive klinisk funktionell undersökning av käksystemet och angränsande strukturer vid: odontologisk utredning av huvudvärkspatienter och patienter med ansiktssmärta odontologisk utredning av patienter med allmänsjukdomar som kan engagera käksystemet speciellt reumatologiska sjukdomar och vissa neurologiska störningar som kan manifestera sig i käksystemet funktionskorrigerande, bettstabiliserande och smärtlindrande behandling B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av: diagnostik av patologiska tillstånd i munhålan inkluderande munslemhinna, käkben och spottkörtlar diagnostik av patologiska tillstånd i närliggande organsystem inkluderande hörselorgan, bihålor och svalg diagnostik och behandling av vissa patologiska tillstånd i nack- och skuldermuskulatur inklusive sjukgymnastiska behandlingsmetoder käkleds- och käkanomalikirugiska ingrepp olika anestesi- och smärtlindringsformer psykiska störningars projektioner i käksystemet kranialnervsfunktioner med direkt effekt på käke och ansikte 7

10 C. Ha teoretisk kännedom om eller ha närvarit vid handläggning/utförande av: principerna för de vanligaste förekommande psykologiska och psykiatriska utredningsoch behandlingsmetoderna neurologisk utredning och behandling av olika smärttillstånd i huvud- och halsområdet smärtutredningar utanför huvud- och halsområdet otologisk utredning och behandling reumatologisk utredning och behandling III. Förebyggande verksamhet Specialisten skall tidigt kunna identifiera riskpatienter och med riktade åtgärder försöka förebygga käkfunktionella handikapp. Speciella målgrupper är patienter med allmänna led- eller muskelsjukdomar samt unga individer med funktionsrelaterade symtom i käksystemet. IV. Samverkan inom och utom tandvårdssystemet inklusive övrig hälso- och sjukvård m.m. Specialiteten har samverkan, förutom med specialister i oral kirurgi, oral protetik, odontologisk radiologi och ortodonti, också med läkare inom främst öron-, näs- och halssjukdomar, reumatologi, psykiatri och neurologi samt med sjukgymnaster och psykologer. REGIONAL UTBILDNINGSPLAN Godkännande av klinik för specialiseringstjänstgöring av Socialstyrelsen Avdelningen för klinisk bettfysiologi vid odontologiska fakulteten är godkänd för specialiseringstjänstgöring. Mål Utöver syften och mål beskrivna i SOSFS 1993:4 samt syften och mål på regional nivå, citerade ovan, tillkommer att ST-tandläkaren efter genomgången tjänstgöring/utbildning skall ha kompetens att: prognostisera behandlingar av orofaciala funktionsstörningar och smärta bedöma behovet av olika typer av bilddiagnostik i samband med diagnostik av orofaciala funktionsstörningar och smärta bearbeta och värdera anamnestisk och klinisk information av betydelse för ett effektivt och adekvat patientomhändertagande värdera tekniska möjligheter och andra till buds stående hjälpmedel för att underlätta och förfina det kliniska omhändertagandet visa gott handlag och god teknisk skicklighet i det kliniska handhavandet av vårdsökande förstå kranialnervfunktioner med direkt effekt på käke och ansikte 8

11 Vidare ska ST-tandläkaren ha god kännedom om och viss erfarenhet ska ha uppnåtts beträffande: värdering av information i bild som erhållits vid bilddiagnostik i samband med diagnostik av smärttillstånd och funktionsstörningar inom käksystemet. Omfattning ST-tjänstgöringen/utbildningen kommer att bedrivas på heltid och omfattar då minst tre år och högst fyra år, eller på halvtid och omfattar då minst sex och högst åtta år. Tillträde till specialiseringstjänstgöringen Anges i SOSFS 1993:4 Specialiseringstjänstgöringens uppläggning Utbildningen bedrivs vid avdelningen för klinisk bettfysiologi vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola samt i ett samarbete mellan Malmö högskola och folktandvårdsorganisationerna inom södra landstingsregionen. Klinisk tjänstgöring Den kliniska tjänstgöringen genomförs på det sätt att ST-tandläkaren arbetar med patientbehandling under handledning större delen av veckan. Patienterna kommer på remiss från såväl allmäntandläkare och specialisttandläkare som allmänläkare och medicinska specialister. Handledaren ansvarar för att ST-tandläkaren tilldelas ansvaret för patienter med successivt ökande svårighetsgrad, inkluderande akuta fall, med syfte att skapa möjlighet för ST-tandläkaren att uppfylla de definierade kompetensmålen. ST-tandläkaren får kontinuerlig träning i att handlägga patienter i samråd med andra odontologisk och medicinska specialister inom Tandvårdshögskolan, inom specialisttandpolikliniker i region Skåne och inom Universitetssjukhuset MAS. Teoretisk utbildning Den kompletterande utbildningen består av teoretisk utbildning, som bedrivs som handledd utbildning under februari - maj och september - december. Denna utbildning omfattar 8 timmar i veckan varav 4 timmar avsätts för seminarieredovisning samt teoretisk genomgång med handledaren. Resterande 4 timmar i veckan avsätts för litteraturstudier, seminariearbete och individuellt fördjupningsarbete. Under januari samt juni - augusti bedrivs de teoretiska studierna som självstudier med anvisad litteratur. Under utbildningstiden hålls regelbunden seminarieverksamhet med seminarieledare och efterhand kommer ST-tandläkaren att själv få ansvara för seminarier. Ämnen för seminarier väljs i samråd mellan ST-tandläkaren och handledare. Pedagogisk träning Eftersom utbildningen sker vid avdelningen för Klinisk Bettfysiologi är det naturligt att STtandläkaren får ta del i det pedagogiska förhållningssätt, problembaserat lärande, som tillämpas för annan utbildning. Som ett led i den pedagogiska träningen skall ST-tandläkaren i begränsad omfattning deltaga i handledningen av tandläkarstuderande samt förbereda och genomföra 9

12 demonstrationer och föreläsningar med av hjälp av olika pedagogiska hjälpmedel. Vidare ska STtandläkaren genomgå pedagogiska kurser, som kontinuerligt ges för fakultetens personal. Vetenskaplig utbildning Den vetenskapliga utbildningen och träningen tillgodoses i form av att ST-tandläkaren under tjänstgöringen ska påbörja en vetenskaplig studie med klinisk relevans. Vidare ska han/hon genomgå den eller de forskarutbildningskurser som bedöms relevanta med hänsyn till STtandläkarens specialintresse. Internationalisering Internationaliseringen av ST-tjänstgöringen kommer att kunna genomföras på olika sätt. Målet med en tjänstgöring vid specialistklinik i annat land kan vara att tillägna sig någon diagnostisk eller terapeutisk metod som inte tillämpas vid den egna kliniken och/eller att få insikt om specialistvård och dess förutsättningar i landet i fråga. Projektarbete gemensamt för STtandläkaren och tandläkare på utländsk klinik kan också utgöra ett värdefullt bidrag till internationaliseringen. Innehåll I den kliniska tjänstgöringen ingår förutom tjänstgöringen inom karaktärsämnet även tjänstgöring/auskultation i andra följande ämnesområden: odontologisk radiologi oral protetik oral kirurgi/oral medicin smärtklinik/neurologi Denna tjänstgöring utformas individuellt utifrån ST-tandläkarens förkunskaper och beskrivs i den individuella studieplanen. Därutöver ska ST-tandläkaren ha genomgått vidareutbildning i odontologiska och medicinska ämnen av betydelse för bedrivandet av specialistverksamhet. Denna del planeras också individuellt för respektive ST-tandläkare och innefattar ämnesområde såsom: psykologi/psykiatri endodonti reumatologi öron-näsa-hals Utvärdering, kvalitetssäkring och examination Vid specialisttjänstgöringens början upprättas en arbetsplan. Här fastställs tidpunkt för utvecklingssamtal mellan handledare och ST-tandläkare för att regelbundet kunna utvärdera och diskutera måluppfyllelse. En viktig del utgörs av ST-tandläkarens självvärdering. Målrelaterade prov kan bli aktuella. Måluppfyllelsen bedöms för tre huvudområden: kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Slutprov/examen Specialiseringstjänstgöringen kommer i enlighet med SOSFS 1993;4 avslutas med slutprov. 10

13 ENDODONTI BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993:4 I. Avgränsning och allmän målsättning Specialiteten endodonti omfattar diagnostik, behandling och förebyggande av sjukdomsprocesser i tandpulpan och därav betingade förändringar i de periradikulära vävnaderna, utgående från tandens rotkanalsystem. Specialistutbildning i endodonti skall leda fram till särskilt stora kunskaper och färdigheter i diagnostik av endodontiska och periapikala patologiska processer och i behandling av inflammatoriska och infektiösa tillstånd i tandpulpa och periradikulära vävnader. Utöver detta skall specialistutbildningen leda fram till nödvändiga kunskaper i bettfysiologi, odontologisk radiologi, oral kirurgi, oral mikrobiologi, oral protetik, parodontologi, neurologi, psykiatri och toxikologi. II. Diagnostik och behandling i tandsjukvårdande verksamhet A. Självständigt och rutinerat kunna utföra: diagnostik, orto- och retrograd endodontisk behandling och prognosbedömning av särskilt komplicerade fall av inflammatoriska/infektiösa tillstånd i tandpulpan och periradikulär vävnad endodontisk behandling och prognosbedömning av tänder där behandlingen medför särskilda tekniska svårigheter infektionsutredning och endodontisk behandling av patienter med nedsatt infektionsförsvar utredning av patienter med oklara dentala infektionstillstånd och av tillstånd med svårdiagnostiserade, tandrelaterade smärtor B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av: endodontisk behandling av primära tänder akut omhändertagande av traumaskadade tänder protetisk rekonstruktion av rotfyllda tänder bettfysiologisk diagnostik och behandling parodontal diagnostik och behandling neurologisk bedömning av ansiktssmärta psykologisk bedömning av ansiktssmärta diagnostik och behandling av endodontisk betingad sinuit C. Ha teoretisk kännedom om eller ha närvarit vid handläggning/utförande av: dentala implantat alternativa möjligheter till smärtlindring internmedicinska tillstånd av betydelse för oral sjukdom toxikologi 11

14 III. Förebyggande verksamhet Specialisten skall dra upp riktlinjer för såväl förebyggande som behandling av endodontiska sjukdomar. Specialisten skall också medverka i utvärderingen av vårdinsatserna. IV. Samverkan inom och utom tandvårdsystemet inklusive övrig hälso- och sjukvård m.m. Kontaktytorna mot andra specialiteter, odontologiska såväl som medicinska, skall vara breda. Vad beträffar de senare specialiteterna är internmedicin, neurologi och öron-näsa-hals av särskilt intresse för den endodontiska verksamheten. REGIONAL UTBILDNINGSPLAN Godkännande av klinik för specialiseringstjänstgöring av Socialstyrelsen Avdelningen för endodonti vid Odontologiska fakulteten är godkänd för specialiseringstjänstgöring. Mål Utöver syften och mål beskrivna i SOSFS 1993:4 samt syften och mål på regional nivå, citerade ovan, tillkommer att ST-tandläkaren efter genomgången tjänstgöring/utbildning skall ha kompetens att: värdera diagnostiska metoder, avsedda för diagnostik av pulpal och periapikal sjukdom värdera endodontiska vårdkvalitet på den egna kliniken och i allmäntandvården ge stöd och utbildning i endodontiska frågor i allmäntandvården verka för en hög endodontisk vårdkvalitet inom tandvården Omfattning ST-tjänstgöringen/utbildningen kommer att bedrivas på heltid och omfattar då minst tre år och högst fyra år, eller på halvtid och omfattar då minst sex år och högst åtta år. Tillträde till specialiseringstjänstgöringen Anges i SOSFS 1993:4 Specialiseringstjänstgöringens uppläggning Utbildningen bedrivs vid avdelningen för endodonti, Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola samt i ett samarbete mellan Malmö högskola och folktandvårdsorganisationerna inom södra landstingsregionen. Klinisk tjänstgöring ST-tandläkaren arbetar under handledning med egna patienter timmar i veckan. Patienterna skall vara representativa för endodontisk specialistvård och vara utvalda så att de ger STtandläkaren möjlighet att successivt utveckla den kliniska kompetensen. En begränsad del av 12

15 denna tid kan för att tillgodose kravet på pedagogisk utbildning bestå i handledning av tandläkarstuderande. Övrig tid skall ägnas åt kompletterande utbildning. Både Odontologiska fakulteten och Folktandvårdens specialistklinik i Malmö ligger nära Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS). Detta ger goda förutsättningar för ett nära samarbete med allmän medicin och samtliga odontologiska och medicinska specialiteter. ST-tandläkaren skall kontinuerligt träna att samarbeta med olika vårdgivare. Teoretisk utbildning Den teoretiska utbildningen bedrivs som handledd utbildning under februari maj och september december. Denna utbildning omfattar 8 timmar i veckan varav 4 timmar avsätts för seminarieredovisning samt teoretisk genomgång med huvudhandledaren. Resterande 4 timmar i veckan avsätts för litteraturstudier, seminariearbete och individuellt fördjupningsarbete. Regelbunden seminarieverksamhet i endodonti hålls under utbildningstiden varvid STtandläkaren själv kommer att ansvara för ett flertal seminarier. Ämnen för seminarier väljs i samråd mellan ST-tandläkaren och handledare. Två gånger i terminen ges seminarier som är gemensamma för alla ST-tandläkare oavsett specialitet. Utbildningen bedrivs enligt principen för problembaserat lärande där diskussioner förs med handledare hur kompetenserna skall uppnås men ansvaret för själva lärande processen åligger ST-tandläkaren. I detta ligger att ST-tandläkaren som bas genom utbildning inom pedagogik uppnår kunskap och förståelse för lärandeprocessen och olika syn på kunskap. Pedagogisk träning Som ett led i den pedagogiska träningen skall ST-tandläkaren i begränsad omfattning delta i handledningen av tandläkarstuderande samt förbereda och genomföra demonstrationer och föreläsningar med hjälp av olika pedagogiska hjälpmedel. Vidare ska ST-tandläkaren genomgå pedagogiska kurser, som kontinuerligt ges för Odontologiska fakultetens personal. Vetenskaplig utbildning Den vetenskapliga utbildningen syftar till att förbereda ST-tandläkare för att bedriva forskningsoch utvecklingsarbete inom sitt ämnesområde och i samverkan. Bland core-kurserna, som samtliga ST-tandläkare deltar i, finns utbildning i såväl Vetenskapligt förhållningssätt som Epidemiologi. Vid de regelbundet återkommande litteraturseminarierna tränas förmågan till kritiskt och analytiskt tänkande. I diskussion mellan ST-tandläkare och handledare skall tidigt i utbildningen ett vetenskapligt projekt planeras med målet att detta skall presenteras vid en vetenskaplig kongress och optimalt även som en publikation i en referee granskad internationell tidskrift. Internationalistering Internationalisteringen av ST-tjänstgöringen kommer att kunna genomföras på olika sätt t ex deltagande i internationella kongresser, besök av tandläkare från andra länder, och vistelse en tid vid klinik/fakultet i annat land. Målet med en tjänstgöring vid specialistklinik i annat land kan vara att tillägna sig någon diagnostisk eller terapeutisk metod som inte tillämpas vid den egna kliniken och/eller att få i insikt om specialistvård och dess förutsättningar i landet ifråga. Projektarbete gemensamt för ST-tandläkaren och en tandläkare under motsvarande utbildning på en utländsk klink kan också utgöra ett värdefullt bidrag till internationaliseringen. 13

16 Innehåll I den kliniska tjänstgöringen ingår förutom tjänstgöring inom karaktärsämnet även tjänstgöring/auskultation i andra ämnen såsom: parodontologi bettfysiologi oral kirurgi odontologisk radiologi oral mikrobiologi Denna tjänstgöring utformas individuellt utifrån ST-tandläkarens förkunskaper och beskrivs i den individuella studieplanen. Därutöver ska ST-tandläkaren ha genomgått vidareutbildning i odontologiska och medicinska ämnen av betydelse för bedrivandet av specialistverksamhet. Denna del planeras också individuellt för respektive ST-tandläkare och innefattar ämnesområde såsom: oral patologi och öron- näs- och halssjukdomar eller neurologi. Utvärdering, kvalitetssäkring och examination Vid specialisttjänstgöringens början upprättas en arbetsplan. Här fastställs tidpunkt för utvecklingssamtal mellan handledare och ST-tandläkare för att 1/ggr år kunna utvärdera och diskutera måluppfyllelse. En viktig del utgörs av ST-tandläkarens självutvärdering. Målrelaterade prov kan bli aktuella. Måluppfyllelsen bedöms för tre huvudområden: Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. ST-tandläkaren skall dokumentera innehållet i sin kliniska tjänstgöring på sedvanligt sätt, vilket innebör att ca 60 behandlade fall skall dokumenteras. Slutprov/examen Specialisttjänstgöringen kommer i enlighet med SOSFS 1993:4 avslutas med slutprov i allmänhet utformat som en examinationsdag omfattande självvärdering, diskussion baserad på egna behandlade fall och en muntlig presentation i seminarie- eller föreläsningsform. Vid slutexamination skall en handledare från annan, för specialiseringstjänstgöring godkänd klinik för endodonti medverka. 14

17 ODONTOLOGISK RADIOLOGI BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993:4 I. Avgränsning och allmän målsättning Specialiteten odontologisk radiologi omfattar kunskaper och färdigheter beträffande diagnostiskt utnyttjande av olika genomträngande strålning. Tyngdpunkten i specialiteten ligger på tolkning av erhållen radiologisk information avseende tänder, käkar, ansiktsskelett, munhåla, näsans bihålor, käkleder, spottkörtlar och svalg samt till dessa organ anslutande vävnader och funktioner. Diagnostiken omfattar patologiska processer, traumatiska och postoperativa tillstånd, samt övriga kraniofaciala avvikelser hos individer i alla åldrar. Specialistutbildningen i odontologisk radiologi skall leda fram till särskilda kunskaper och färdigheter i de undersökningsmetoder inom diagnostisk radiologi vilka har odontologiska tillämpningar, samt till kännedom om andra metoder. Dessutom behövs kunskap om biologiska, fysikaliska och tekniska grunder för olika metoder, om utrustning och olika bildgivningsprocesser. Utöver detta skall specialistutbildningen leda fram till nödvändig kunskap i bettfysiologi, oral kirurgi, oral patologi, medicinsk radiologi och öron-, näs- och halssjukdomar. II. Diagnostik och behandling i tandsjukvårdande verksamhet A. Självständigt och rutinerat kunna utföra: undersökning och diagnostik av sjukdomstillstånd och anatomiska avvikelser i tänder, käkar och ansiktsskelettet med hjälp av alla tillämpliga radiologiska tekniker undersökning och diagnostik av sjukdomstillstånd i spottkörtlar och annan mjukvävnad samt käkleder och bihålor kefalometriska undersökningar och analyser B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av: förefintliga radiologiska metoder för undersökning och diagnostik av munnens, käkarnas, spottkörtlarnas och svalgets funktioner. C. Ha teoretisk kännedom om eller ha närvarit vid handläggning/utförande av: ultraljudsundersökning samt radiologisk undersökning av nevrokraniet och halsen III. Förebyggande verksamhet Specialisten skall med sina särskilda kunskaper kunna ge information och råd inom områdena: strålskydd dosmätning värdering av strålrisker och diagnostiska metoder 15

18 IV. Samverkan inom och utom tandvårdssystemet inklusive övrig hälso- och sjukvård m.m. Specialisten i odontologisk radiologi har stora kontaktytor mot allmäntandvården och andra specialiteter inom odontologin, mot medicinsk radiologi samt mot andra medicinska specialiteter, särskilt öron-, näs- och halsspecialiteten men även onkologi och reumatologi. Specialisten skall kunna samverka med företrädare för dessa discipliner. REGIONAL UTBILDNINGSPLAN Godkännande av klinik för specialiseringstjänstgöring av Socialstyrelsen Avdelningen för odontologisk röntgendiagnostik vid Odontologiska fakulteten är godkänd för specialiseringsutbildning. Mål Utöver syften och mål beskrivna i SOSFS 1993:4 samt syften och mål på regional nivå, citerade ovan, tillkommer att ST-tandläkaren efter genomgången tjänstgöring/utbildning skall ha kompetens att: självständigt och rutinerat genomföra undersökning med hjälp av datortomografi och magnetresonanstomografi för besvarande av odontologiska frågeställningar värdera olika befolkningsgruppers behov av olika typer av undersökningar tillämpa kostnad-nytta analys beträffande diagnostiska metoders användning för undersökning av tänder, käkar och ansiktsskelett förmedla betydelsen av optimalt val av diagnostisk metod i förhållande till behandling och prognos till vårdpersonal presentera principer för värdering av diagnostiska metoders effektivitet ge råd om och utvärdera att diagnostiska metoder som genomförs med genomträngande strålning för odontologiska tillämpning utnyttjas effektivt initiera, genomföra och utvärdera kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling beträffande diagnostisk apparatur och diagnostiska metoder i samarbete med andra specialisttandläkare, allmäntandläkare samt radiofysiker utföra planering av praktiskt strålskydd Dessutom ska ST-tandläkaren under sin utbildning utveckla sin kunskap om/erfarenhet av: diagnostiskt radiologiska undersökningar av olika organ och vävnader, särskilt skelettet, i övriga kroppen beräkningar av stråldoser etiologi, förekomst, patogenes, diagnostik och behandling för olika tillstånd och sjukdomar i huvud- och halsområdet omhändertagandet av patienter med olika tillstånd och sjukdomar i huvud- och halsområdet 16

19 Omfattning ST-tjänstgöringen/utbildningen kommer att bedrivas på heltid och omfattar då minst tre år och högst fyra år, eller på halvtid och omfattar då minst sex år och högst åtta år. Tillträde till specialiseringstjänstgöringen Anges i SOSFS 1993:4 Specialiseringstjänstgöringens uppläggning Tjänstgöringen genomförs vid avdelningen för odontologisk röntgendiagnostik, Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola och vid Diagnostiskt Centrum (DC), Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus (UMAS) samt i ett samarbete med sjukvården och folktandvården inom södra landstingsregionen. Klinisk tjänstgöring Klinisk tjänstgöring genomförs under handledning av klinikernas specialister. Klinikerna erhåller remisser dels från allmänpraktiserande tandläkare och läkare, dels från specialister inom tandvård och sjukvård. Handledarna ansvarar för att ST-tandläkaren tilldelas patienter med successivt ökande svårighetsgrad under tjänstgöringstiden. ST-tandläkaren skall också deltaga i radiologisk rondverksamhet vid Tandvårdshögskolan och på UMAS. Teoretisk utbildning Handledd teoretisk utbildning schemaläggs under tiden februari-maj, september-december. Regelbundna ämnesrelaterade seminarier ges tillsammans med handledarna. ST-studerande deltar obligatoriskt i de ämnesintegrerade seminarierna som ges för samtliga ST-tandläkare. Under det första året ingår framför allt litteraturstudier som också knyts till den teoretiska utbildningen i angränsande ämnesområden. Från och med andra året planeras mer självständigt arbete då STtandläkaren skall redovisa sina inhämtade kunskaper muntligt och skriftligen Under hela tjänstgöringstiden sker regelbunden handledarstödd genomgång av fall med diagnostiska och tekniska frågeställningar, för att ST-tandläkaren efter hand skall uppöva förmågan att självständigt planera, utföra och bedöma olika undersökningar och utredningar och inhämta kunskap om biologiska, tekniska och fysikaliska faktorers inverkan på avbildningsprocessen i olika bildgivande system. Pedagogisk träning Pedagogisk träning är viktig eftersom arbetsuppgifterna för en specialisttandläkare i odontologisk radiologi innefattar information och utbildning inom ämnesområdet av all tandvårdspersonal samt olika personalkategorier inom sjukvården. Så till exempel är det av stor vikt att tandvårdspersonalen medverkar till att diagnostiska metoder utnyttjas effektivt och att strålningen till patient och personal därigenom minimeras. För att stimulera tandvårdspersonalens medvetenhet och kompetens inom sådana och liknande områden är specialisttandläkarens engagemang och pedagogiska färdigheter mycket viktiga. Specialistutbildningen kommer att bedrivas enligt principen för problembaserat lärande. Detta innebär att huvudhandledaren och ansvarig klinisk handledare beslutar om kompetensmål och 17

20 utvärdering av huruvida dessa har uppnåtts, medan ST-tandläkaren har ansvar för kunskapsinhämtning. ST-tandläkaren får under den första delen av utbildningen delta i mindre omfattning i grundutbildningen för tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor för att under den senare delen delta aktivt som handledare och ansvarig för planering och utvärdering av utbildning. I samband med detta kommer han/hon att arbeta med tillgänglig utrustning för framställning av undervisningsmaterial. Vetenskaplig utbildning Den vetenskapliga utbildningen syftar till att förbereda ST-tandläkare för att bedriva forskningsoch utvecklingsarbete inom sitt ämnesområde och i samverkan. Bland core-kurserna, som samtliga ST-tandläkare deltar i, finns utbildning i såväl Vetenskapligt förhållningssätt som Epidemiologi. I diskussion mellan ST-tandläkare och handledare skall tidigt i utbildningen ett vetenskapligt projekt planeras med målet att detta skall presenteras vid en vetenskaplig kongress och optimalt även som en publikation i en referee granskad internationell tidskrift. Internationalisering Internationaliseringen av ST-tjänstgöringen kommer att tillgodoses på olika sätt. Avdelningen har ett omfattande internationellt samarbete och gästas kontinuerligt av medarbetare från olika länder. ST-tandläkare bör ges möjlighet att delta i internationella kongresser. Innehåll I den kliniska tjänstgöringen ingår förutom tjänstgöring inom karaktärsämnet även tjänstgöring/auskultation/kurs i andra ämnen såsom: bettfysiologi oral kirurgi oral patologi öron-, näs- och halssjukdomar Denna tjänstgöring utformas individuellt utifrån ST-tandläkarens förkunskaper och beskrivs i den individuella studieplanen. Därutöver ska ST-tandläkaren ha genomgått vidareutbildning i odontologiska och medicinska ämnen av betydelse för bedrivandet av specialistverksamhet. Denna del planeras också individuellt för respektive ST-tandläkare och innefattar ämnesområde såsom: bild- och funktionsdiagnostik (medicinsk radiologi) Denna tjänstgöring ges i slutet av utbildningen. Utvärdering, kvalitetssäkring och examination Vid specialisttjänstgöringens början upprättas en arbetsplan. Här fastställs tidpunkt för utvecklingssamtal mellan handledare och ST-tandläkare för att 1/ggr år kunna utvärdera och diskutera måluppfyllelse. En viktig del utgörs av ST-tandläkarens självutvärdering. Målrelaterade prov kan bli aktuella. Måluppfyllelsen bedöms för tre huvudområden: Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. 18

21 Slutprov/examen Specialisttjänstgöringen kommer i enlighet med SOSFS 1993:4 avslutas med slutprov. 19

22 ORAL KIRURGI BESKRIVNING ENLIGT SOSFS 1993:4 I. Avgränsning och allmän målsättning Specialiteten oral kirurgi omfattar kunskaper och färdigheter beträffande diagnostik och behandling av sjukdomar, skador och defekter i käkar och munhåla samt omgivande vävnader. Behandlingsmetoderna är företrädesvis kirurgiska, men även medikamentell eller annan behandling kan ingå. Specialistutbildning i oral kirurgi skall leda fram till allmänt vida kunskaper i diagnostik av olika sjukdomstillstånd eller anomalier i käkar, munhåla och angränsande ansiktsregioner, samt till särskilda kunskaper och färdigheter i kirurgiska behandlingsmetoder för sådana tillstånd. Specialist i oral kirurgi skall ha tillägnat sig särskilda kunskaper i: grundläggande kirurgisk teknik förebyggande och behandling av allmänna komplikationer vid kirurgiska ingrepp olika former för anestesi och smärtlindring chock och vätskebehandling Utöver detta skall specialistutbildningen leda fram till nödvändiga kunskaper i bettfysiologi, odontologisk radiologi, oral mikrobiologi, oral patologi, oral protetik, ortodonti, internmedicin samt öron-, näs- och halssjukdomar. II. Diagnostik och behandling i tandsjukvårdande verksamhet A. Självständigt och rutinerat utföra: diagnostik respektive behandling av: akuta och kroniska infektioner i käk- och ansiktsregionen retinerade tänder cystor och cystaliknande tillstånd i käk- och ansiktsregionen traumaskador i käk- och ansiktsregionen dentofaciala deformiteter benigna tumörer eller tumörliknande tillstånd i käk- och ansiktsregionen smärttillstånd i käk- och ansiktsregionen patologiska tillstånd i käkleden förändringar i munhålan, käkar och omgivande vävnader som är tecken på allmänsjukdom slemhinnesjukdomar i munhålan samt: kirurgiska behandlingsmoment vid ersättning av tandförluster med implantat kirurgiska behandlingsmoment vid rekonstruktion i käk- och ansiktsskelett B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av: diagnos, bedömning och behandling av spottkörtelsjukdomar 20

23 sjukdomar i näsans bihålor diagnos, bedömning och behandling av läpp-, käk- och gomdefekter maligna tumörsjukdomar och andra maligna sjukdomar med manifestationer i munhålan och käkar IV. Samverkan inom och utom tandvårdsystemet inklusive övrig hälso- och sjukvård m.m. Specialisten i oral kirurgi skall ha kunskaper om och erfarenhet av samverkan med övrig verksamhet inom tand- och sjukvård. Detta gäller allmäntandvård, specialisttandvård samt olika medicinska specialiteter särskilt öron-, näs- och halssjukdomar, plastikkirurgi och anestesiologi. REGIONAL UTBILDNINGSPLAN Godkännande av klinik för specialiseringstjänstgöring av Socialstyrelsen Avdelningen för käkkirurgi och oral medicin vid Odontologiska fakulteten är godkänd för tandläkares specialiseringstjänstgöring. Mål Utöver syften och mål beskrivna i SOSFS 1993:4 samt syften och mål på regional nivå citerade ovan, tillkommer att ST- tandläkaren efter genomgången tjänstgöring/utbildningen skall ha kompetens att: ge information och utbildning av tand- och sjukvårdspersonal samverka med tandvårdsorganisationens administratörer, övriga specialister inom medicin och odontologi samt allmäntandläkare genomföra ett vetenskapligt arbete, som redovisas på kongress eller publiceras kunna handlägga patienter med medfödda respektive förvärvade koagulationsdefekter. Omfattning ST-tjänstgöringen/utbildningen kommer att bedrivas på heltid och omfattar fyra år, eller på halvtid och omfattar då åtta år. Tillträde till specialiseringstjänstgöringen Anges i SOSFS 1993:4 Specialiseringstjänstgöringens uppläggning Tjänstgöringen genomförs vid avdelningen för käkkiurgi och oral medicin, Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola samt i ett samarbete med sjukvården och folktandvården inom södra landstingsregionen. 21

24 Klinisk tjänstgöring Inom karaktärsämnet omfattar den kliniska verksamheten i genomsnitt 32 timmar per vecka och sker i nära samverkan med och under handledning av klinikens specialister. Den övriga tiden utgör schemalagd teoretisk utbildning. Klinisk tjänstgöring innefattar också tid för röntgenronder, PAD-ronder samt terapidiskussioner vid konferenser utöver den rondverksamhet på Universitetssjukhuset MAS:s vårdavdelningar, som bestäms av inneliggande patienters vårdbehov. Samverkan med övrig tandvård och sjukvård är väl tillgodosedd, då verksamheten vid kliniken försiggår i nära samarbete med samtliga övriga odontologiska och aktuella medicinska specialiteter. Utöver den ordinarie arbetstiden deltar den blivande specialisten i klinikens jouroch beredskapsverksamhet. I denna ingår käkskadejour med verksamhet som även är förlagd till obekväm arbetstid. ST-tandläkaren är vid denna typ av tjänstgöring initialt handledd av en specialist med bakjour. Den kliniska tjänstgöringen i anestesiologi med akutsjukvård och intensivvård, medicin samt plastikkirurgi och öron-, näs- och halssjukdomar samordnas med motsvarande teoretisk utbildning till läkarexamen. Medicintjänstgöringen placeras tidigt i utbildningsplanen och föregår alltid tjänstgöringen i anestesiologi. Tjänstgöring i ortodonti äger rum under senare delen av utbildningen och sker, förutom den rondverksamhet som äger rum med käkkirurgiska klinikens ortodontisektion, i huvudsak som samarbete med blivande specialister i ortodonti kring utvalda patientfall. Klinisk tjänstgöring i odontologisk radiologi är framför allt inriktad mot inhämtande av kunskaper om datortomografiska samt magnetresonanstomografiska undersökningar. Teoretisk utbildning Handledd teoretisk utbildning under tiden februari-maj, september-december sker i karaktärsämnet i form av handledd undervisning med presentation och diskussion av aktuell vetenskaplig litteratur och falldiskussioner. Dessutom ingår de ämnesintegrerade seminarier som ges varje termin till samtliga ST. Den teoretiska utbildningen bedrivs enligt principen för problembaserat lärande, där diskussioner förs med handledare hur kompetenserna skall uppnås men ansvaret för själva lärande processen åligger ST-tandläkaren. I detta ligger att STtandläkaren som bas genom utbildning inom pedagogik uppnår kunskap och förståelse för lärandeprocessen och olika syn på kunskap. Utöver ovanstående arrangeras regelbundet gästföreläsningar med fördjupning i vissa avsnitt inom karaktärsämnet. ST-tandläkaren skall dessutom delta i de nationella kurser som arrangeras av Svensk Käkkirurgisk Förening. Dessa är gemensamma för alla Sveriges ST-tandläkare i oral kirurgi. Pedagogisk träning Pedagogisk träning fås genom ett begränsat deltagande i handledning av tandläkare/tandhygienister inom grundutbildning samt genom att förbereda och genomföra seminarier med olika pedagogiska hjälpmedel. Vidare ska ST-tandläkaren genomgå pedagogiska kurser, som kontinuerligt ges för Odontologiska fakultetens personal. 22

25 Vetenskaplig utbildning Syftar till att förbereda ST-tandläkare för att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt ämnesområde och i samverkan. Bland core-kurserna, som samtliga ST-tandläkare deltar i, finns utbildning i såväl Vetenskapligt förhållningssätt som Epidemiologi. I diskussion mellan STtandläkare och handledare skall tidigt i utbildningen ett vetenskapligt projekt planeras med målet, att detta skall presenteras vid en vetenskaplig kongress och optimalt även som en publikation i en referee granskad internationell tidskrift. Internationalisering Internationalisering t ex genom deltagande i internationella kongresser, besök av tandläkare från andra länder eller att ST-tandläkaren kan få vistas en tid vid klinik/fakultet i annat land. Innehåll I den kliniska tjänstgöringen ingår förutom tjänstgöring inom karaktärsämnet även tjänstgöring/auskultation i andra ämnen såsom: anestesiologi med akutsjukvård och intensivvård medicin plastikkirurgi öron-, näs- och halssjukdomar ortodonti odontologisk radiologi klinisk bettfysiologi Denna tjänstgöring utformas individuellt utifrån ST-tandläkarens förkunskaper och beskrivs i den individuella studieplanen. Därutöver ska ST-tandläkaren ha genomgått vidareutbildning i odontologiska och medicinska ämnen av betydelse för bedrivandet av specialistverksamhet. Denna del planeras också individuellt för respektive ST-tandläkare och innefattar ämnesområden såsom: farmakologi immunologi och mikrobiologi oral medicin oral patologi trauma skills course rekonstruktion i samband med implantologi traumatologi. käkledskirurgi LKG (läpp-, käk-, gom-) kirurgi ortognatkirurgi Utvärdering, kvalitetssäkring och examination: Vid specialisttjänstgöringens början upprättas en arbetsplan. Här fastställs tidpunkt för utvecklingssamtal mellan handledare och ST-tandläkare för att 1/ggr år kunna utvärdera och diskutera måluppfyllelse. En viktig del utgörs av ST-tandläkarens självutvärdering. Målrelaterade 23