GNOSJÖ KOMMUN I FRAMTIDEN

Transkript

1 1/31 GNOSJÖ KOMMUN I FRAMTIDEN Översiktsplan 2015 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Granskningshandling Upprättad Granskningstid

2 2/31 Innehållsförteckning sid Sammanfattning 3 Inledning 4 Översiktsplanens syfte och innehåll 5 Avgränsning 6-8 Alternativ 9 Värdefulla miljöer 10 Miljökonsekvenser Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer Sammanvägd bedömning 29 Uppföljning 30

3 3/31 Sammanfattning Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att beskriva vilka följder som planen kan få. Miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats till fyra områden som översiktsplanen har stor påverkan på. Dessa fyra områden är: infrastruktur, energiproduktion, byggnation inom strandskydd och bebyggelsestruktur inom tätort. Dessa fyra avgränsningsområden har sedan bedömts sammanvägt för att avgöra planens förväntade miljöpåverkan. Infrastruktur Översiktsplanen ger förslag på utbyggnad och förbättringar av befintliga infrastrukturleder så som järnväg, vägar och gång- och cykelvägar. Överlag kommer mycket ny mark behöva tas i anspråk och naturvärden kommer att påverkas negativt. En förbättring av vägarna kan antas ge upphov till utökade utsläpp, men detta kan motverkas av ett utökat gång- och cykelvägnät samt en ökad kapacitet på järnvägen. En utbyggnad av järnvägen genom Store Mosse kommer att leda till stor påverkan på naturvärden och måste utredas vidare. Energiproduktion Ur förnyelsebara energikällor så som sol, vind, skog och vatten kan vi utvinna energi utan att göra negativ påverkan på vårt klimat. Detta är tillgångar som kan och ska användas mer. Översiktsplanen är relativt restriktiv vad gäller utbyggnad av vindkraftverk för att undvika påverkan på känsliga miljöer och för att minimera störningar intill boendemiljöer. Ett skyddsavstånd på 1000 m från bostad rekommenderas därför i översiktsplanen för etablering av storskalig vindkraft. Byggnation inom strandskydd Översiktsplanen ger riktlinjer för lättnader av strandskyddet. För en landsbygdskommun som Gnosjö är det av oerhört stor vikt att kunna erbjuda boenden i attraktiva lägen för att kommunen ska kunna utvecklas. De negativa konsekvenserna är att mark som är viktig för djur- och växtlivet kommer att tas i anspråk eller riskerar att få en ökad belastning. På kort sikt kan byggnation i strandnära lägen påverka vattenkvalitén negativt, men på lång sikt kan förutsättningar skapas för en förbättrad vatten- och avloppsförsörjning genom t.ex. gemensamhetsanläggningar eller anslutning till det kommunala Va-nätet. Bebyggelsestruktur inom tätort Genom att ta ett samlat grepp om hur tätorterna ska utvecklas skapas förutsättningar för byggnation. Det är viktigt att satsa på centrummiljön för att hela tätorten ska uppfattas som mer attraktiv. Ett centrum som är anpassat efter människan skapar ett mer lättillgängligt och attraktivt centrum. Genom förtätning skapas underlag för utvecklad service, och kan även leda till ett minskat bilberoende, som i sin tur leder till bättre luftkvalité och mindre klimatpåverkan. Dagvattenhanteringen är dock ett problem som kan öka i samband med förtätning och är en fråga som måste utredas vidare vid exploatering. Sammanvägd bedömning Översiktsplanens genomförande innebär en påverkan på naturvärden, men för att kommunen ska kunna utvecklas krävs det att ingrepp görs. En utveckling och satsning är nödvändig för att kommunen ska kunna skapa tillväxt, vilket ger medel att utveckla kommunen vidare. En utbyggnad av kollektivtrafik samt en tätare tätort skapar förutsättningar för människor att bo och leva i kommunen på lika villkor. Utbyggnaden av ny järnväg mellan Kittlakull och High Chaparral innebär en stor påverkan på Store mosse och frågan måste utredas vidare genom ingående studier. En ny järnväg mellan två av kommunens stora turistmål anses dock vara mycket viktigt för turismen och kommunens framtida utveckling.

4 4/31 Inledning Alla planer och program ska behovsbedömas. Behovsbedömning är den analys som leder fram till ställningstagandet om huruvida en miljöbedömning behöver göras för planen eller inte. Miljöbedömning står för processen i vilken en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, utarbetas. I miljöbedömningen ingår bland annat att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning upprättas och att resultaten av den och samråden beaktas i beslutsprocessen samt att information om beslutet lämnas. En översiktsplan kan nästan alltid förmodas bidra till en betydande miljöpåverkan och ska därför miljöbedömas. Den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram ska vara på samma nivå som översiktsplanen och ska därav hållas på en översiktlig nivå och med fokus på helhet. MKB:n ska underlätta förståelsen av översiktsplanen och visa på den betydande miljöpåverkan som kan uppstå till följd av planens genomförande. Det ska också framgå i MKB:n vilka åtgärder som föreslås för att förebygga och minska negativ miljöpåverkan. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Hållbar utveckling definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Hållbar utveckling är uppdelad i tre dimensioner, ekologisk, ekonomisk och social. Miljöbedömningen är kopplad till PBL och ska omfatta konsekvenserna av kommunens syn på den långsiktiga användningen av mark- och vattenområden och utvecklingen av bebyggelsen. Lagstiftning rörande miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivningen är förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, 3 kap. 8 plan- och bygglagen, 6 kap. miljöbalken. Arbetet med miljöbedömningen har skett parallellt med planarbetet och första upplagan upprättades inför samrådsskedet. Samordnare av miljöbedömningen och författare till miljökonsekvensbeskrivningen är Rasmus Leo och Henrietta Isaksson, Gnosjö kommun.

5 5/31 Översiktsplanens syfte och innehåll Alla kommuner ska ha en aktuell kommuntäckande översiktsplan. Översiksplanen är en långsiktig plan som visar på hur kommunens mark och vatten ska användas och hur bebyggelse ska utvecklas och bevaras. Den här översiktsplanen pekar på de utvecklingsområden och förbättringar som politiker och medborgare ser som möjligheter för den framtida användningen av mark, vatten och den bebyggda miljön inom Gnosjö kommun till år Översiktsplanen ska bidra till att hela Gnosjö ska leva och att kommunen ska utvecklas mot ett hållbart samhälle. Syftet är att göra kommunen mer attraktiv genom bl.a. förbättrad infrastruktur, bostadsbyggande, attraktiva tätorter och centrummiljöer, byggnation i attraktiva lägen, så som strandnära för att främja landsbygds- och tätortsutveckling. Översiktsplanen belyser även energiproduktionens roll för en hållbar kommun. Översiktsplanen ska ses som en långsiktig vision och ska fungera som ett vägledande dokument i beslut angående markanvändningen. I den nya översiktsplanen för Gnosjö kommun redovisas bland annat: Förslag på förtätning och viss expandering av tätorterna. Förslag på strandnära områden för landsbygdsutveckling och tätortsutveckling Förslag för att förbättra infrastrukturen genom bl.a. nya infrastrukturleder, förbättring av befintliga och utvidgning av järnvägen. Riktlinjer för etablering av storskalig vindkraft Förslag på hur kulturmiljön ska bevaras och utvecklas. Förslag på nytt riksintresseområde för friluftsliv inom Töllstorps fritidsområde. Förslag på nytt riksintresse för kulturmiljövård, Marieholms bruksmiljö med Skärvån, Marieholmkanalen och Hillerstorps hamn. Förslag på nytt immateriellt riksintresse för kulturmiljövård, Gnosjöandan. Verka för att Sveriges första Kulturum etableras vid Nissafors bruk. Förslag på nytt Mosshotell i närheten av Store Mosse. Förslag på ny järnväg mellan Kittlakull och High Chaparral. Den övergripande strategin för Gnosjös utveckling är att kommunen ska växa, båda vad gäller befolkning och antalet etablerade företag. Detta kan delvis grundas på att befolkningen är välmående och att Gnosjö kommun enligt undersökningar, anses vara bra att bo i. Dessutom anses företagsklimatet, enligt flera utförda enkäter, ligga i topp bland de svenska kommunerna.

6 6/31 Avgränsning För att miljöbedömningen ska gå att hantera på ett bra sätt och miljökonsekvensbeskrivningen inte ska bli för omfattande, så har kommunen i sitt arbete valt att fokusera på fyra ämnesområden. De fyra områden är: infrastruktur, energiproduktion, byggnation inom strandskydd och bebyggelsestruktur inom tätort. Det är framförallt dessa ämnesområden som kan antas få en betydande miljöpåverkan av översiktsplanens genomförande. Ämnesområdena kan självklart inte ses som helt isolerade utan påverkar och påverkas av varandra och alla andra frågor som översiktsplanen hanterar. Eftersom miljöbedömningen ska hållas på samma nivå som översiktsplanen, så har det blivit självklart att denna process sker på en översiktlig nivå där detaljerna lämnas utanför och det är påverkan på de stora strukturerna som presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning. Sak Med avgränsning i sak menas vilka sakområden som bedöms få en betydande miljöpåverkan genom översiktsplanens genomförande. Fyra ämnesområden har valts ut som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan. Dessa är infrastruktur, energianvändning, byggnation inom strandskydd och bebyggelsestruktur inom tätort. Kopplingen mellan miljöbedömningen och hållbar utveckling är viktig. Därför bedöms dessa fyra ämnesområden efter sina ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser. Nästan all möjlig påverkan kan rymmas inom dessa hållbarhetsbegrepp, så för att skapa en tydlighet i bedömningen av översiktsplanens konsekvenser har vissa nyckelfaktorer valts ut. Bedömningen har framförallt gjorts utifrån dessa faktorer och hur dessa påverkas av varje ämnesområde genom översiktsplanens genomförande i förhållande till nuläge och nollalternativ. De ekologiska faktorerna som ämnesområdena bedöms kunna påverka är mark, vatten, luft och klimat, naturvärden samt landskapsbilden. De sociala faktorerna som ämnesområdena bedöms kunna påverka är människors hälsa, rekreation och friluftsliv samt människors levnadsmiljö. De ekonomiska faktorerna som ämnesområdena bedöms kunna påverka är materiella tillgångar och bebyggelse samt kulturvärden. För att göra bedömningen ännu tydligare har en bedömningsmatris tagits fram där det är enkelt att få en övergripande bild av ämnesområdenas olika miljöpåverkan. Det är helheten som är den viktiga och inte varje enskild fråga. Även frågor som jämställdhet, barnperspektiv samt sociala och ekonomiska frågor i stort tas upp och hanteras i miljöbedömningen. Detta är dock frågor som är för komplexa för att kunna kvantifiera. Infrastruktur Infrastrukturens påverkan är i många lägen stor. En stor del av våra utsläpp kommer från fordon vilket påverkar vår miljö och hälsa negativt. Även vid utbyggnad av infrastrukturen så påverkas miljön negativt då mycket mark ofta behöver tas i anspråk.

7 7/31 En av de större förändringarna som översiktsplanen hanterar är utbyggnad av järnvägen. Järnvägen är en viktig del i ett hållbart resande men kräver mycket investeringar vid en utbyggnad av såväl spår som stationsområden. Genom en ökad spårbunden kollektivtrafik kan bilberoendet minska, vilket leder till minskade utsläpp, men järnvägen kan bidra till ökat buller i tätorterna samt att användandet av icke planskilda korsningar kommer försvåras. Fortsatt så kommer ändå vägarna att vara viktiga, framförallt för landsbygdens och småorternas utveckling. En standardförbättring underlättar utnyttjande av bilen vilket kan leda till ett ökat bilberoende och mer utsläpp. Att skapa en trygg och säker trafikmiljö är viktigt för att samhället ska bli tillgängligt för barn och ungdomar. Ett samhälle med utbyggda gång- och cykelbanor där centrum är anpassar för de gående gynnar även män och kvinnors lika rätt till vistelse i staden. En väl utbyggd och fungerande kollektivtrafik är även den viktig för jämställdheten då kvinnor oftare än män åker kollektivt. Energiproduktion Det samhälle vi lever i kräver stora mängder energi. Gnosjö kommun ska så långt vi kan bidra till att vi i framtiden har en hållbar energiproduktion. Kommunen är positiv till förnyelsebara energikällor och på sikt ska de fossila bränslena fasas ut. Detta leder till mindre utsläpp och en renare miljö. Flera av de anläggningar som måste etableras för att kunna producera den förnyelsebara energin kräver dock att mark tas i anspråk och kan komma att påverka naturens samt människans levnadsvillkor. Vattenkraft kan påverka djur- och växtliv i och kring vattendrag. Det kan även försämra friluftslivet samt sportfikset i området. Vindkraften påverkar framförallt landsskapsbilden, fågellivet och de boendes närmiljö. Den mark som ett vindkraftverk tar i anspråk är relativt liten men tillsammans med utbyggnad av infrastrukturen så är den långt ifrån försumbar och kan komma att påverka naturvärden samt friluftslivet negativt. Småskalig energiproduktion tar lite mark i anspråk och har en liten påverkan på omgivningen men stort ansvar läggs på fastighetsägaren. Byggnation inom strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor på land och i vattnet för växter och djur. Strandskyddet stäcker sig vanligtvis 100 meter ut i vattnet och 100 meter upp på land. Livsmiljön kring strandkanten är mycket viktig för många djur och växter och flera av dessa är rödlistade. Tillgången till sjöar och vattendrag är även mycket viktigt för friluftslivet. Samtidigt upplever många det strandnära boendet som mycket attraktivt, och för en landsbygdskommun som Gnosjö är det av stor vikt att kunna erbjuda denna typ av boende. Strandnära boende kan stötta landsbygden, tätorterna och kommunen i stort.

8 8/31 Byggnation i attraktiva lägen kan få människor att välja Gnosjö kommun som bostadsort. En ökande befolkning kan bidra till att mycket av den service som idag finns på orten kan stanna kvar samt ge underlag för ny. Men byggnation i strandnära miljöer kan få stora konsekvenser för djur- och växtlivet samt friluftslivet. Bebyggelsestruktur inom tätort Tätorten är en viktig del av kommunen och det är här de flesta människorna och den mesta servicen samlas. Därför är det av stor vikt att utforma ett samhälle med attraktiva tätorter och centrala miljöer anpassade för möten. Förtätning och expansion av befintliga tätorter kan leda till ett ökat underlag för olika former av service. En lättframkomlig tätort med korta avstånd skapar förutsättningar för ett minskat bilberoende. Attraktiva centrummiljöer skapar förutsättningar för en expansiv ort. Utnyttjande av kollektiva resurser blir större men ökar även slitaget på dessa. En expanderande tätort kan komma att ta tätortsnära naturmark i anspråk och även kulturmiljöer i och i anslutning till tätorten kan komma att påverkas. Ett förhållande mellan tätorten och landsbygden är viktigt så att hela kommunen kan leva. Tätorten ska bistå landsbygden med service och här måste skapas attraktiva boendemiljöer för att locka nya invånare och få större ekonomiska medel. Geografisk Med geografisk utbredning menas inom vilket geografiskt område miljöbedömningen ska hantera miljöpåverkan. I första hand sammanfaller avgränsningen med planområdet, men eftersom konsekvenser kan uppkomma utanför planområdet ska även dessa belysas. Infrastruktur, kollektivtrafik och vattendrag påverkas så att det kan få konsekvenser i andra kommuner. I huvudsak sammanfaller dock den geografiska avgränsningen med kommungränsen. Tid Den tidsaspekt som betydande miljöpåverkan avgränsas till är detsamma som planens. Detta innebär att påverkan och konsekvenser utanför tidsperioden inte hanteras i denna miljöbedömning. Miljöbedömningen behandlar i huvudsak miljöpåverkan fram till år 2025.

9 9/31 Alternativ För att kunna göra en bedömning av miljöpåverkan som översiktsplanens genomförande kan komma att få så måste detta ställas i jämförelse med något. Hur utvecklingen skulle kunna se ut om planen inte genomförs eller om den utformas på något annat sätt. Nollalternativ Ett nollalternativ innebär den troliga utvecklingen av området som väntas ske om planen inte genomförs. Om planen inte skulle genomföras är det därför troligt att nuvarande översiktplan, trots dess brister, får fortsätta att gälla och att samhällsutvecklingen i Gnosjö då i större utsträckning kommer att ske utan stöd från översiktsplanen. Planalternativ Enligt miljöbalken ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska omfattning identifieras, beskrivas och bedömas. Att ta fram alternativ för hela kommunens utveckling skulle inte vara rimligt med tanke på omfattning och antalet möjliga scenarion. Mindre justeringar av planförslaget skulle inte innebära några större konsekvenser för planen som helhet och bedöms inte ge några mervärden för miljöbedömningen. Då allt som översiktsplanen redovisar inte förväntas att byggas ut till år 2025 så kommer mycket av den föreslagna markanvändningen kunna ses som alternativ i sig. I ett senare skede kan dessa alternativ vägas mot varandra för att avgöra lämpligaste lokalisering.

10 10/31 Värdefulla miljöer Gnosjö kommun har många unika områden med höga natur-, kultur- och friluftsvärden. Överallt i kommunen är det nära till natur, mestadels skog, men även öppna åkerlandskap, sjöar och myrar. I kommunen finns flera värdefulla naturområden som vi ska vara stolta och rädda om. Inom kommunen finns bland annat följande värdefulla miljöer. Nationalpark: Store Mosse Riksintressen för naturvård: Ettö, Källeryds ekhage, Långelaggen, Nissan nedströms Nissasjöarna, Store mosse, Anderstorps Stormosse, Härydsmossen och Rövarmossen, samt Marieholms urskog. Riksintresse kultur Töllstorps industrimuseum Riksintresse friluftsliv Bolmen, Isaberg-Rannebo och Store mosse nationalpark Naturreservat Anderstorps Stormosse, Brokullen, Ettö, Klosjön, Långelaggen, Marieholmsskogen, Uppebo Riksintresse natura 2000-områden: Aggarp-Åshuvud, Anderstorps Stormosse, Ettödeltat, Hädinge, Ingarp, Källeryds ekhage, Långelaggen, Marieholmsskogen, Mo, Store Mosse Nationalpark, Stråkeved-Nässja, Uppebo Utöver detta så finns flertalet värdefulla vatten där påverkan lätt sprider sig till andra kommuner. De två mest värdefulla vattendragen som finns i kommunen är Storån och Nissansjöarna. Nissansjöarna delar vi med Gislaveds kommun och Storån har avrinning till sjön Bolmen som är av riksintresse för friluftslivet samt dricksvattentäkt för flertalet kommuner i Sydsverige. Store Mosse är en nationalpark och ett riksintresse för friluftsliv och av stor vikt för kommunen. Store mosse är Sveriges största högmosse och landets största myrmarksområde söder om Lappland. Här bedrivs ett aktivt friluftsliv och området har utvecklats för att skapa en god tillgänglighet. Isaberg-Rannebo är av riksintresse för friluftsliv. Isabergsområdet är starkt exploaterat med anläggningar för friluftslivet. Till de större anläggningarna hör Isabergs golfbana och Isabergs skidanläggning. De stora värdena för friluftslivet i Ranneboområdet är istället den orörda naturen. Landskapet består av skog, mossmarker och många sjöar och beskrivs som opåverkat och är fritt från större anläggningar och störande buller. Översiktsplanen ska utformas så att en betydande negativ miljöpåverkan undvikas så långt det är möjligt i dessa värdefulla miljöer.

11 11/31 Miljökonsekvenser Här beskrivs de miljökonsekvenser som ett genomförande av översiktsplanen skulle medföra. Fokus ligger på ämnesområdena som har valts ut i avgränsningen, och vilken betydande miljöpåverkan som dessa kan medföra. Särskilt beskrivs även påverkan som översiktsplanen kan komma att få på de värdefulla miljöer som tidigare beskrivits. För att kunna bedöma översiktsplanens påverkan måste detta förhålla sig till nuläget, den miljöpåverkan som pågår idag och hur detta skulle utveckla sig om planen inte genomförs. En bedömning ska göras på lång sikt och ses till sin helhet där det är påverkan på de stora strukturerna som är väsentligt. Miljökonsekvenserna kopplas samman med en hållbar utveckling där målet är att undvika och förhindra de konsekvenser som motverkar en sådan. Genom att här klarlägga de negativa konsekvenser som ändå kan uppstå så underlättas arbetet med att minska dess effekter. Förutsättningar Nuläge Gnosjö kommun har sedan 90-talet en minskande befolkningstrend. Här finns fortsatt många jobb och inpendlingen är stor. I kommunen finns mycket landsbygd och ett flertal mindre orter. Resorna och transporterna är många och sker ofta på väg. Tillverkningsindustrin är fortfarande stor och bidrar med en stor del av sysselsättningen i kommunen, men står också för en stor del av transporterna. I kommunen finns många viktiga infrastrukturleder. Kust till kust-banan, järnvägen som går genom kommunen, är av riksintresse. Väg 151, 152 och 604 är de stora och viktigaste vägförbindelserna, och på grund av stor arbetspendling är trafiken intensiv på dessa vägar. Kollektivtrafiken trafikerar sträckan Värnamo-Hillerstorp-Gnosjö-Gislaved frekvent. Ett fåtal tåg passar varje dag med stopp i Gnosjö. En gång- och cykelväg finns utbyggd mellan Gnosjö och Anderstorp. I tätorterna är gång- och cykelvägnätet sporadiskt utbyggt. Gnosjö kommun är positivt inställd till förnyelsebar energi, och ingår i ett län som till 2050 siktar på att skapa mer energi än vad vi gör åt. I kommunen har det uppförts åtta stycken vindkraftsverk och det projekteras för fler. Vinkraftverken skapar mycket förnyelsebar energi, och en utbyggnad av dessa går i linje med en hållbar energiproduktion och de nationella mål som finns. Kommunen saknar planer, policy eller andra dokument som reglerar eller ger vägledning vid utbyggnad av vindkraftverk. All vindkraftsetablering i kommunen behandlas enskilt utan ett helhetsgrepp, därmed saknas också tanken kring vilka konsekvenser de gemensamt kan orsaka. I förhållande till sin storlek så har Gnosjö kommun relativt många vindkraftverk i drift. Etablering av vindkraftverk påverkar landskapsbilden och människors levnadsmiljö. Att inte kunna samordna vindkraftetableringen har skapat en osäkerhet bland beslutsfattarna, och på flera ställen har det uppstått konflikter när det gäller uppförandet av vindkraft. Av övrig energiproduktion så har mycket lite byggts ut och det har inte funnits något behov av samordning. Mycket av kommunens yta är landsbygd och tillsammans med närhet till stränder finns många platser där människor vill uppföra bebyggelse. Nuvarande strandskyddslagstiftning gör det svårt med byggnation inom strandskyddat område på landsbygden. En lagstiftning som är

12 12/31 viktig för Sverige och som skapar en unik möjlighet för allmänheten att få tillträda till sjöar. Lagstiftningen syftar även till att skydda djur- och växtlivet närmast strandkanten. Kommunens gällande plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen har till syfte att ge vissa lättnader i strandsskyddet och möjlighet till byggnation. Dessa områden är mycket begränsade och hanterar inte möjligheten för befintliga bostäder att kunna byggas ut. Landsbygden avfolkas och kommunen tappar ekonomiska medel för att skapa en levande landsbygd. De enskilda avloppen står idag för en stor del av miljöpåverkan på vattendragen. De flesta byggnationer sker på landsbygden och det är få nybyggnationer som sker i tätorter. Ingen utav de översiktliga planerna som tagits fram för tätorterna följs. Det är få centrummiljöer i kommunens tätorter där människan får stå i fokus. I de större tätorterna finns en besvärlig detaljplanesituation som försvårar utbyggnad och det är ofta andra krafter och aktörer än de kommunala som styr utvecklingen av samhället. På detta sätt har tätorterna i Gnosjö kommun förlorat sin känsla av att vara en sammanhängande tätort med attraktiva stråk och miljöer. I de centrala miljöerna är det många gånger bilen som får dominera gaturummet vilket försvårar tillgängligheten. Dagvattenhantering är på flera ställen begränsad vilket kan medföra problem vid mycket nederbörd. Befintlig miljöpåverkan Den största befintliga miljöpåverkan i Gnosjö kommun är den förorenade marken. Utsläpp från äldre industrier och framförallt ytbehandlingsverksamheter har lett till att Gnosjö kommun har en stor miljöskuld i form av förorenad mark. Klorerade ämnen och metaller läcker ut och skapar problem med grundvatten och vattendrag. Det är även en stor risk vid nybyggnation och kan förhindra samhällets utveckling. Att kartlägga och inventera områdena blir ett viktigt steg för en bättre miljö, och vid byggnation ska alltid ett misstänkt förorenat område undersökas och eventuellt saneras. Ett förändrat klimat med kraftiga regn och översvämningar är faktorer som kan komma att leda till ett ökat läckage, och ytterligare problem med förorenad mark. De värdefulla miljöer som framförallt påverkas är vattendragen. Flertalet verksamheter har förorenat våtmarkerna kring Brännehylte som i sin tur har läckt ut i Kvarnasjön och fortsatt ut i Storån. Storån är i sig ett värdefullt vattendrag men framförallt så har den avrinning till Bolmen, som är av riksintresse för friluftslivet samt en dricksvattenförekomst för flertalet kommuner i södra Sverige. I anslutning till Storån finns även andra förorenade marker som påverkar vattendraget negativt genom läckage av skadliga ämnen. Även Gåröström och Anderstorpsån påverkas av läckage från förorenad mark. Dessa vattendrag rinner ut i sjön Hären som också är ett värdefullt vatten. Flertalet av de enskilda avloppen i kommunen är bristfälliga. I dagsläget är det mesta inventerat och inom en femårsperiod kommer de bristfälliga avloppen att vara åtgärdade. Men än så länge är det många av dessa som släpper ut orenat avloppsvatten i naturen. Detta påverkar såväl vattendrag som den enskildes vattenförsörjning. Även detta har en påverkan på Storån men också Nissansjöarna som är ett mycket värdefullt vatten.

13 13/31 Kommunens miljömålsarbete pågår idag framförallt med målen bara naturlig försurning samt giftfri miljö. Många vattendrag är försurade i kommunen och det pågår en årlig kalkningsverksamhet. Gnosjö kommun har mycket förorenad mark och har en lång väg kvar för att uppnå en giftfri miljö, men mycket arbete med sanering och kartläggningar har gjorts för att ta oss närmare det målet. Miljökvalitetsnormen för vatten är en norm som kommunen inte kan uppfylla på grund av de många föroreningar som tar sig ut i vattendragen. Nollalternativ Till 2025 kommer mycket att ha hänt i Gnosjö kommun och omvärlden även utan att nya riktlinjer och strategiska dokument tagits fram. Utvecklingen för kommunen kommer antagligen att se annorlunda ut om översiktsplanen inte arbetas fram eller efterlevs. Trenden idag är en minskad befolkning vilket leder till mindre ekonomiska medel att utveckla kommunen med. Om ingen samlad insats eller försök till förändring görs, så är risken stor att denna trend fortsätter. Bilberoendet och transporterna fortsätter att öka vilket leder till ett stort slitage på vägarna. Om befolkningen fortsätter att minska kommer arbetspendlingen fortsatt att vara stor och till största del ske med bil. Trafiksystemen får en ökad belastning och även om ett underhåll kommer att ske så riskerar många farliga trafiklösningar att bestå. Kommunen kommer fortsatt att vara svårtillgänglig med cykel och i tätorterna dominerar bilen. Vindkraft kommer fortsatt att byggas ut utan någon samordning, och påverkan på människor, landskapsbild, djur- och växtliv samt kulturmiljöer kommer alltid att bedömas vid varje enskild etablering. Detta kan leda till långa beslutsprocesser med många konflikter att hantera. Genom en fortsatt utbyggnad kommer en hållbar energiproduktion uppnås. Genom den restriktiva strandskyddslagstiftningen som gäller, kommer djur- och växtlivet i strandnära miljöer samt almänhetens tillgång till stränderna att säkerställas. Människors möjlighet till rekreation och friluftsliv fortsätter att vara stor och kommunen kan erbjuda långa sträckor av sammanhängande stränder. Djur- och växtlivet gynnas av en minimal utbyggnad och påverkan av strandnära miljöer. Såväl land- som vattenlevande varelser undgår på kort sikt den negativa påverkan som en ökad exploatering och belastning medför. Men med en utebliven byggnation skapas inga incitament för en utbyggnad av kommunalt avlopp eller anläggande av gemensamhetsanläggningar. Detta innebär en fortsatt negativ miljöpåverkan på dessa områden. Byggnationer tillåts inom begränsade områden och befintliga byggnader har fortsatt svårt att expandera. Restriktioner som gör inflyttning till strandnära lägen mindre attraktiva och de som redan är bosatta mindre benägna att stanna. Risken finns att detta försvårar en utveckling av landsbygden. Även om det finns stora möjligheter till en utveckling av landsbygden utanför strandskyddet, så är alla små hinder ett stort hinder för att skapa en levande landsbygd. Tätorten riskerar att utvecklas med ett osammanhängande centrum där den bästa lösningen för stunden används. Dålig beredskap leder till att det upprättas många mindre planer och skapar

14 14/31 problem i handläggningen. En dålig beredskap leder ofta till snabba beslut där kommunen inte blir styrande över samhällets utveckling. Mycket mark är i dagsläget redan planlagd för industri och bostäder som kan byggas ut även utan några vidare riktlinjer. Infrastruktur Infrastrukturen är viktig för Gnosjö kommun på flera plan och många sektorer är i stort behov av väl fungerande transportlösningar. Översiktsplanen föreslår flera nya infrastrukturleder och förbättring av befintliga för att skapa mer effektiva lösningar, där utvecklingen mot mer hållbara transporter är målet. Vägsträckningarna optimeras samtidigt som en trafiksäker miljö ska uppnås. Järnvägen får en större roll i kommunen med ökad kapacitet. Utbyggnad av järnvägen till dubbelspår kommer att ske etappvis. Gång- och cykelvägnätet byggs ut och kopplar samman tätorterna och de stora tursitmålen. Översiktsplanens ekologiska konsekvenser Genom att ny infrastruktur byggs ut så tas även ny mark i anspråk. Många gånger är det orörd naturmark och större och fler infrastrukturleder försämrar naturens bärkraft. De många gångoch cykelstråken som översiktsplanen föreslår kan bitvis samförläggas med befintlig infrastruktur men på flera ställen måste ny mark tas i anspråk. Även i samband med standardförbättringar och säkerhethöjande åtgärder kommer ny mark att tas i anspråk. En ökad kapacitet på vägarna kan leda till ett ökat bilanvändande, vilket försämrar luftkvaliteten och får negativa klimateffekter. De många gång- och cykelvägar som föreslås kan motverka denna effekt, genom att viss arbetspendling, fritidsresor samt framförallt kortare resor inom tätorten istället kan ske med cykel. En ökad kapacitet för järnvägen ger förutsättningar för ett mer hållbart resande där en tillgänglig kollektivtrafik kan ersätta många av de persontransporter som sker med bil. Uppförande av ett dubbelspår genom kommunen kräver stora markareal. Men då detta görs i anslutning till befintligt spår kan påverkan för största delen av sträckan inte anses vara så stor. Store mosse är ett mycket betydelsefullt naturområde och här får en utbyggnad av järnvägen anses ha en stor negativ påverkan på naturvärden. Detta kommer att påverka växt- och djurlivet negativt och kan påverka de hydrogeologiska förhållandena för stora delar av mossen. Översiktsplanens sociala konsekvenser Flera av de föreslagna åtgärderna ger en ökad tillgänglighet till turistiska anläggningar och friluftsområden. Detta ger en ökad möjlighet till att utöva friluftsliv, och tillsammans med ett utbyggt gång- och cykelvägnät skapas förutsättningar för en bättre folkhälsa genom att gynna möjlighet till fysisk aktivitet samt en bättre luftkvalitet. Utbyggnaden av järnvägen och den ökade kapaciteten kan komma att få stor negativ påverkan i tätorterna och i anslutning till människors levnadsmiljö. I tätorterna försvårar de befintliga strukturerna en utbyggnad, och ett mer frekvent användande av järnvägen kan leda till mer buller samt farligare passager. Samtidigt skapas en ökad möjlighet till resande utan bil, och i och med detta en ökad tillgänglighet för fler. Ett minskat bilanvändande i tätorterna ger

15 15/31 förutsättningar för att skapa attraktiva centrala miljöer där gaturummet kan utformas för de gående. Tätorterna blir tillgängliga för alla och ett mer jämställt resande kan uppnås. Många trafiklösningar är föreslagna att förbättras och säkrare trafikmiljöer med mindre olyckor kan skapas. Särskilt viktigt är detta för barn och ungdomar och deras möjlighet att röra sig tryggt och säkert i samhället. Översiktsplanens ekonomiska konsekvenser En ökad kapacitet och ett fortsatt underhåll av de befintliga strukturerna och trafiksystem möjliggör att de fortsatt kan nyttjas. De befintliga strukturerna kan användas på ett mer effektivt sätt och många av förbättringsförslagen säkerställer att de befintliga tillgångarna som finns utbyggt i kommunen fortsatt kan vara driftsäkra. Bedömning Ett nollalternativ skapar på sikt en ohållbar trafiksituation där ingen samlad planering finns för att motverka ett ökat bilberoende och osäkra trafiklösningar. Överlag kommer mycket ny mark behöva tas i anspråk och naturvärden kommer att påverkas negativt. En förbättring av vägarna kommer enskilt att ge upphov till mer utsläpp men detta kan motverkas av ett utökat gång- och cykelvägnät samt en ökad kapacitet på järnvägen. En utbyggnad av järnvägen i Store mosse måste försiggås av ingående studier av påverkan på mossens naturvärden. Åtgärder Utöka gång- och cykelnätet I den mån det går lägga nya gång- och cykelvägar i anslutning till befintlig infrastruktur. Utöka järnvägen

16 16/31 En utbyggnad av järnvägen i Store Mosse måste försiggås av ingående studier av påverkan på mossens naturvärden Energiproduktion Genom att använda förnyelsebara energikällor så kan vi utnyttja de flöden som finns i naturen, och utvinna energi utan att det medför en negativ påverkan på vårt klimat. Vi kan utnyttja solen, vinden, vattnet, skogen och marken för att hämta energi. Detta är tillgångar som kan och ska användas mer. Översiktsplanen är relativt restriktiv vad gäller utbyggnad av vindkraft. Känsliga områden samt där det är närhet till boende undviks för vindkraftsetablering. Detta kan resultera i att mindre andel vinkraftverk byggs ut. Trots detta så kan en mindre etablering av vindkraft tillsammans med uppförande av övrig småskalig energiproduktion ligga i linje med utvecklingen mot en hållbar energiproduktion och bidra till skapandet av ett plusenergilän. Översiktsplanens ekologiska konsekvenser Många områden i kommunen har en känslig natur eller en tilltalande landskapsbild. Många av dessa områden anses vara olämpliga för vindkraftsetableringar. Genom en liten utbyggnad av vindkraft och med fokus på småskalig energiproduktion skapar översiktsplanen förutsättningar för en begränsad påverkan på mark- och vattenområden, naturvärden och landskapsbild. Den mark som enligt översiktsplanen lämpar sig för etablering av storskalig vindkraft är områden med få motstående intressen och är mycket begränsad. Områdena är utvalda för att minimera störningar på människan och naturen. En vindkraftsetablering kan ske utan att påverkan på naturvärden och lanskapsbild blir allt för stor. Etablering av småskalig energiproduktion får anses ha ytterst liten påverkan på mark- och vattenområden, naturvärden och landskapsbild i ett stort perspektiv. En utbyggnad av vattenkraft vid Nissafors bruk får relativt små effekter men är något som kan komma att påverka vattenlivet och vattenkvaliteten i vattendraget. Med den förnyelsebara energiproduktionen som översiktsplanen föreslår kan stora delar av energianvändningen övergå till förnyelsebara källor och minska påverkan på luft och klimat. Översiktsplanens sociala konsekvenser Vindkraftverk kan ha en negativ effekt på människors levnadsmiljö och påverka deras hälsa genom buller och skuggning. Etablering av vindkraft och utbyggnaden av nödvändig infrastruktur kan påverka människors möjlighet till och upplevelse av rekreation och friluftsliv. Översiktplanens rekommendationer begränsar vindkraftverkens negativa påverkan på människors levnadsmiljö och hälsa samt möjlighet till rekreation och friluftsliv. De områden som tillåter etablering av storskalig vindkraft bedöms vara områden som inte är viktiga för friluftslivet eller har särskilda naturvärden. Avstånden till bebyggelse är så stora att det inte får en betydande påverkan för människors hälsa och levnadsmiljö. Översiktsplanens ekonomiska konsekvenser Befintliga tillgångar i form av skog och geotermisk energi samt naturliga flöden ska utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Detta skapar en effektivare resurshantering.

17 17/31 En småskalig energiproduktion kan utnyttja redan ianspråktagen mark och installeras på byggnader. Bedömning Den största påverkan får vindkraftetablering anses ha på framförallt naturvärden och landskapsbild. Det är inte bara själva vindkraftverket som tar mark i anspråk utan även infrastrukturen runtomkring gör stora ingrepp i naturen. På grund av sin höjd påverkar ett vindkraftverk lanskapsbilden på långa avstånd. I områden med känslig natur och där lanskapsbilden är viktig bör därför inte vindkraft etableras. Vindkraftverken kan få en stor påverkan på människors hälsa genom buller och skuggningar. Genom erfarenhet och rekommendationer har därför ett generellt skyddsavstånd på 1000 meter från bostad blivit aktuellt för etablering av storskalig vindkraft. Vid en etablering av vindkraft kan detta avstånd minska eller öka beroende på topografi och andra förhållanden i det enskilda fallet. De områden som anses vara lämpliga för vindkraftetablering antas således inte innebära några större negativa konsekvenser för människor och endast begränsade negativa konsekvenser på landskapsbild samt naturvärden. En småskalig energiproduktion har få negativa konsekvenser av betydelse för kommunen i helhet. Ianspråktagen mark i form av tomter och bebyggelse kan nyttjas och källan kommer nära användaren. Problemet med detta är att mer ansvar kommer läggas på den enskilde som behöver ta större risker. Genom en utveckling av dessa metoder skapas hela tiden större säkerhet och mer lättanvända system. Det är viktigt att kommunen fungerar som en förebild och kan stötta den enskilde i dessa frågor. På grund av kommunens avsaknad av strategier och uttalad inställning för utbyggnad av vindkraft blir det svårt att bedöma frågan i jämförelse med nollalternativet. Därför har detta ämnesområdet i första hand jämförts med nuläget.

18 18/31 Åtgärder I områden med känslig natur och där lanskapsbilden är viktig bör inte storskalig vindkraft etableras. Ett skyddsavstånd på 1000 m till bostäder ska tillämpas vid etablering av storskalig vindkraft. När det gäller småskalig energiproduktion är det är viktigt att kommunen fungerar som en förebild och kan stötta den enskilde i dessa frågor. Byggnation inom strandskydd Översiktsplanen ger riktlinjer för lättnader av strandskyddet. Att kunna bygga i attraktiva lägen på landsbygden är av mycket stor vikt för att en landsbygdskommun som Gnosjö ska kunna utvecklas. En möjlighet till att kunna utöka sin befintliga byggnad med antingen mer bostadsyta eller yta för verksamhet är till gagn för utvecklingen av landsbygden och hela kommunen. Utvecklingen av landsbygden underlättas med möjlighet till boende i attraktiva lägen. Översiktsplanens ekologiska konsekvenser Marken kring strandkanten är mycket viktig för djur- och växtliv samt för friluftslivet. En utökad bebyggelse i sådana lägen kan få konsekvenser för såväl naturvärden som allmänhetens tillgång till stränderna. Naturvärdena påverkas negativt på grund av att de för djur och växter så viktiga miljöerna nära strandkanten tas i anspråk och får en ökad mänsklig påverkan. Människors möjlighet till friluftsliv och tillgång till stränderna begränsas vid byggnation allt för nära stranden. En begränsad möjlighet till friluftsliv och rekreation kan påverka människors hälsa negativt. En utökad byggnation kan även medföra en ökad trafik med försämrad luft och klimat som konsekvens. Boende på landsbygden är ofta beroende av bilen, men ny bebyggelse kan understödja kollektivtrafiken så att den kan bevaras och utökas. Då översiktsplanens genomförande ändå förutsätter att strandskyddets syfte alltid ska säkerställas, så ska alltid en fri korridor allra närmast strandkanten försöka hållas så opåverkad som möjligt. De negativa konsekvenserna begränsas även i och med att omfattningen av eventuella byggnationer är liten i jämförelse med antalet stränder som lämnas orörda. En utbyggnad av befintlig bebyggelse kommer att ta små markareal i anspråk men ger en ökad belastning på ianspråktagen och omkringliggande mark. Vid nybyggnation eller tillbyggnad av enstaka boende i sjönära lägen så kan påfrestningarna på vattendrag och sjöar öka genom ett mer frekvent användande och större utsläpp. På sikt kan dock en större exploatering ge ett ökat underlag för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp alternativt gemensamhetsanläggning vilket kan bidra till en bättre miljösituation. Upplevelsen av sjön och dess omkringliggande landskap kan komma att förändras genom mer och tätare bebyggelse längs strandkanten. Detta ses dock inte som någon större påverkan genom översiktsplanens genomförande.

19 19/31 Översiktsplanens sociala konsekvenser Genom byggnationer på landsbygden i strandnära lägen skapas attraktiva boendemiljöer. Tillsammans med att kommunen har många arbetstillfällen och kort avstånd till någon av våra tätorter och deras utbud av service skapas förutsättningar för en mycket god levnadsmiljö. En ökad byggnation leder till ett ökat underlag för kollektiva resurser och en god service vilket skapar bättre levnadsmiljöer även för de i anslutning till byggnationerna. Översiktsplanens ekonomiska konsekvenser Ett strandnära läge blir idag ofta jämställt med ett attraktivt läge. Detta medföra att byggnation i strandnära lägen skapar ett högre fastighetsvärde och större incitament till att bygga och förvalta en sådan byggnation. Värdet på befintliga byggnader ökar med möjligheter till att bygga ut. Detta skapar en flexibilitet för användandet och byggnaderna kan användas för andra ändamål vilket bidrar till en större omsättning och utveckling av landsbygden. Bedömning Det är viktigt att uppförandet av ny eller utökning av befintlig bebyggelse i så stor grad det är möjligt förhåller sig till befintliga strukturer och anpassas efter naturliga förutsättningar så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Kommunen är i behov av ett utökat bostadsbestånd för en befolkningstillväxt. Att kunna få bygga i attraktiva lägen ute på landsbygden är det som Gnosjö kommun har att erbjuda när det gäller konkurrans mot andra större kommuner. Här får det strandnära boendet en viktig roll. De negativa konsekvenserna är att mark viktigt för djuroch växtliv kommer att tas i anspråk eller riskerar att få ökad belastning. Människors rekreation och friluftsliv kan komma att påverkas både negativt och positivt precis som vattenkvaliteten. På kort sikt kan byggnation påverka vattenkvaliteten negativt men på lång sikt så kan incitament skapas för att förbättra exempelvis vatten- och avloppsförsörjningen. Beroende på hur de strandnära områdena bebyggs kan det både hindra allmänhetens tillgänglighet men kan också öka den.

20 20/31 Åtgärder I samband med detaljplanering eller att bygglov ges bör noggrannare inventeringar av områdenas naturvärden göras. Allmänhetens tillträde till stränder får inte begränsas. Strandskyddets syfte måste alltid säkerställas före byggnation. Bebyggelsestruktur inom tätort En samlad bild av hur tätorterna ska utvecklas skapar förutsättningar för byggnation. Mycket fokuserar kring att göra centrummiljön attraktiv vilket ska göra hela tätorten mer attraktiv. Ett centrum som är anpassat efter människan skapar ett centrum som är mer lättillgängligt. Översiktsplanens ekologiska konsekvenser Genom föreslagen byggnation kommer mark i och i anslutning till tätorterna att tas i anspråk. Marken i och runt tätorterna är ofta bra lämpade för byggnation och genom en förtätning skapas en mer effektiv markanvändning. En allt tätare bebyggelse skapar fler hårdgjorda ytor vilket leder till en större mängd dagvatten som måste ledas bort. Risken ökar för att föroreningar spolas ner i vattendrag och påverkar dessa negativt. En tätort som blir större och tätare skapar större underlag för service vilket kan medföra att fler människor får kortare avstånd till viktiga samhällsfunktioner. En utbyggnad av gång- och cykelvägnätet i samspel med en attraktivare centrummiljö utformad för gående och mer lättillgänglig kollektivtrafik ger förutsättningar för ett minskat bilberoende. Allt detta kan leda till en bättre närmiljö och luftkvalitet i de centrala delarna av tätorten samt mindre klimatpåverkan. Tätorternas expansion är i det stora hela ganska liten och det är få värdefulla miljöer med höga naturvärden som tas i anspråk. Med närhet till stora skogar och friluftsområden så får alla tätorter i kommunen anses ha stor möjlighet till expansion utan att belastningarna blir så stora på närliggande naturområdet att dessa tar skada. Översiktsplanens sociala konsekvenser Möjligheten till möten och ett aktivt liv är något översiktsplanen vill skapa. Genom utbyggnad av gång- och cykelvägar, en förbättrad centrummiljö och funktionsblandad bebyggelse med underlag för mer service ges förutsättningar för detta. De centrala delarna i tätorten ska anpassas mer för de gående vilket skapar en bättre levnadsmiljö och ger förutsättningar för en bättre folkhälsa. Den mark översiktsplanen föreslår att bebygga tar ingen viktig mark för frilutslivet i anspråk och anses heller inte försvåra tillgängligheten till dessa. Genom en mer lättillgänglig tätort skapas istället bättre förutsättningar för ett aktivt liv och möjlighet till friluftsliv. Detta kan dock medföra en större belastning på de grönytor som finns i och i anslutning till tätorten.

21 21/31 Översiktsplanens ekonomiska konsekvenser Översiktsplanen tillåter att de befintliga strukturerna används på ett mer effektivt sätt och många av tätorternas samhällsfunktioner klarar av en större belastning. Många fastigheter i de centrala delarna av tätorterna kan användas på ett mycket mer resurseffektivt sätt. Genom översiktsplanens genomförande ska kulturarven utvecklas med tätorterna och göras mer tillgängliga. Detta kan även riskera att kulturarven förvanskas genom en ökad byggnation och större belastningar. Kraftig nederbörd i en tätort med mycket hårdgjorda ytor kan leda till översvämningar då vattnet inte hinner rinna undan. Detta kan skapa problem med framkomst i tätorten och skada materiella tillgångar. Bedömning Som helhet ges alla tätorter en stor potential för utveckling där gemensamma och enskilda aspekter har tagits tillvara för att utveckla och skapa en god levnadsmiljö. Många nya bostäder och många nya funktioner har möjlighet att tillkomma i kommunens tätorter utan att belastningen på dessa blir allt för stor. De befintliga försörjningsystemen som finns i tätorterna anses klarar den högre belastning som översiktsplanens genomförande medför. Ett problem som upplevs redan idag i vissa tätorter är dagvattenhanteringen och de översvämningar som kan ske vid kraftig nederbörd. Risken finns att dessa problem kommer att öka med allt fler hårdgjorda ytor. Dagvattenhanteringen måste byggas ut i takt med tätorten för att detta problem ska undvikas. Men tätorten kan aldrig stå för sig själv. Utvecklingen får inte ske på bekostnad av landsbygden utan denna måste ges möjlighet att leva för att kommunen ska kunna utvecklas i önskad riktning. Även infrastrukturen måste utvecklas i takt med tätorterna så dessa inte riskerar att överbelastas.

22 22/31 Åtgärder Dagvattenhanteringen måste byggas ut i takt med att tätortera byggs ut. Utvecklingen av tätorterna får inte ske på bekostnad av landsbygden. Infrastrukturen måste utvecklas i takt med tätorterna Påverkan på värdefulla miljöer Store Mosse En utbyggnad av den befintliga järnvägen genom Store Mosse får anses ha en negativ påverkan på naturvärden. Men eftersom det redan finns ett järnvägsspår genom området så kommer påverkan inte att bli så stor. Däremot kommer själva utbyggnaden att leda till en stor påverkan då stora utfyllningsmassor kommer behövas transporteras till området. Djur- och växtlivet bedöms inte påverkas nämnvärt av en utbyggnad av den befintliga järnvägen. Däremot så bedöms en nybyggnad av järnväg mellan Kittlakull och High Chaparral innebära en stor påverkan på området. Här kommer opåverkad mark tas i anspråk och detta kommer att påverka växt- och djurlivet negativt och kan även påverka de hydrogeologiska förhållandena för stora delar av mossen. Även här kommer stora volymer med utfyllnadsmassor behövas och en utbyggnad kommer även att innebära påverkan i form av buller. En utbyggnad av hotell i utkanten av Store Mosse skulle även det innebära en viss påverkan på området. Även här behövs stora volymer med utfyllnadsmaterial. Eftersom kommunalt VA är under utbyggnad i Kävsjö anses hotellets etablering just här vara fördelaktig. Hotellet bedöms inte bidra till så stor störning för området utan endast en mindre påverkan i samband med utbyggnaden av hotellet En hotelletablering i anslutning till Store Mosse kan med stor sannorlikhet ha en positiv effekt på friluftslivet i området. En hotelletablering gör området mer lättillgängligt för besökare som kommer långväga ifrån. Åtgärder En utbyggnad av järnvägen i Store Mosse måste försiggås av ingående studier av påverkan på mossens naturvärden

23 23/31 Miljökvalitetsmål I enlighet med Miljöbalkens 6 kap. 12 redovisas här hur relevanta miljökvalitetsnormer påverkas och beaktas genom översiktsplanen. Eftersom översiktsplanen är en plan för den fysiska miljön blir den särskilt kopplad till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Flera andra miljökvalitetsmål påverkas indirekt av hur den fysiska miljön utformars. Men genom att översiktsplanen strävar efter att målet God bebyggd miljö ska uppfyllas så tar man i stort sätt hänsyn till alla de miljöaspekter som en plan över den fysiska miljön kan tänkas påverkan. God bebyggd miljö Miljökvalitetsmålet för God bebyggd miljö innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljökvalitetsmålet för God bebyggd miljö är preciserat i tio punkter som är fastställt av regeringen. Utifrån dessa tio punkter så kopplas översiktsplanens genomförande till miljökvalitetsmålen och deras uppfyllelse samt en hållbar utveckling. Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Översiktsplanen möjliggör för förtätningar inom tätorterna och verkar för att skapa attraktiva tätorter i samspel med sitt omland. Centrala delar ska prioriteras för gående och offentliga rum ska anpassas för människan. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Översiktsplanen belyser vikten av att hela Gnosjö ska leva genom att såväl tätorterna som landsbygden ska utvecklas. Det ska finnas bostäder för alla skeden i livet, från ungdomsbostäder till seniorboende. Viktiga samhällsstrukturer och tekniska försörjningssystem ska byggas ut i möjligaste mån även till landsbygden och till områden med fritidshusbebyggelse. Kommunen ska verka för att öka antalet arbetstillfällen genom att stödja satsningar på landsbygden. Målet är att bevara en levande landsbygd med inslag av bärkraftigt jord- och skogsbruk. Samhällsservicen på landsbygden ska behållas och utvecklas. I möjligaste mån ska skolorna och barnomsorgen i tätorterna behållas. Kommunen ska stödja kollektivtrafik och infrastruktur så att hela Gnosjö kan leva, och stödja inflyttningen till hela kommunen, för att skapa ett levande samhälle. Översiksplanen belyser också vikten av att