Makrofokus. Makroanalys. Dålig integration dilemma för Riksbanken. 25 maj, 2016

Transkript

1 Makroanalys 25 maj, 2016 Makrofokus Dålig integration dilemma för Riksbanken Polarisering på arbetsmarknaden accelererar Penningpolitiskt dilemma i sikte med stigande arbetslöshet Reformer för inkluderande arbetsmarknad behövs Sammanfattning Svensk arbetsmarknad har under en längre tid blivit allt mer tudelad. De senaste månadernas statistik visar att denna polarisering fortsätter att ökar. Svensk arbetsmarknad är nu den mest polariserade bland jämförbara länder i Europa, mätt som skillnad i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda. Samtidigt som antalet lediga platser fortsätter att öka, ökar arbetslösheten bland utsatta grupper. I denna analys tar vi fram data för att belysa den fördjupade polariseringen på svensk arbetsmarknad, de ökande matchningsproblemen och en jämförelse med andra länder. Vi diskuterar hur denna oroväckande utveckling på svensk arbetsmarknad kommer att påverka finanspolitik, penningpolitik och avtalsrörelsen under 2016 och Arbetslösheten är allt mer koncentrerad till utsatta grupper: de med låg utbildning, funktionsnedsatta eller utomeuropeiskt födda. Ca ¾ av de arbetslösa ingår i en eller flera av ovanstående grupper. Tecknen på ökade matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden hopar sig. Polariseringen mellan in- och utrikesfödda har återigen vidgats. Det riskerar att bli än värre när den stora strömmen av asylsökande kommer ut på den reguljära arbetsmarknaden, vilket påverkar arbetsmarknaden under 2016 och Utvecklingen har flera bottnar, etnicitet är bara en. Väl så viktigt är också utbildningsbakgrund. Allt fler av de arbetslösa har en mycket svag utbildningsbakgrund. Den ökade tudelningen har implikationer för lönebildning, för statens finanser och för Riksbanken. Vi lyfter fram tre huvudsakliga slutsatser. För det första, en tudelad arbetsmarknad sätter press på kommunernas finanser. Reformbehovet är stort för att undvika svagare statsfinanser på sikt. För det andra, en växande arbetslöshet bland utsatta grupper kan leda till en återhållsam lönerörelse även under 2017, men en ökad brist på arbetskraft ger samtidigt ett stigande kostnadstryck genom en ökad löneglidning. Inhemska tjänster och priser kan därför komma att bidra till en uppgång i inflationen. För det tredje, Riksbanken står inför ett dilemma. Det blir svårt för Riksbanken att gå fram med en normalisering av penningpolitiken samtidigt som arbetslösheten riskerar att stiga. Riskbilden är därför mot en långsammare normalisering av reporäntan än vad som är fallet i Swedbanks prognos och i Riksbankens reporänteprognos. Vi efterlyser en bredare debatt och fler bidrag till analysen av effekterna av en tudelad svensk arbetsmarknad och hur det påverkar svensk ekonomi de närmaste åren. Anna Breman, PhD Chefekonom Anna.breman@swedbank.se +46 (0) Knut Hallberg Senior Ekonom Knut.hallberg@swedbank.se +46 (0) maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 1 av 12

2 Polariseringen på arbetsmarknaden ökar Arbetslösheten som föll under fjolåret har under vintern haft en trög utveckling. I april föll dock arbetslösheten åter ner till 6,7 procent (säsongrensat). Nedgången i arbetslösheten sker främst hos inrikes födda medan den ligger kvar på hög nivå för utrikes födda. Tecken på ökad polarisering på arbetsmarknaden inger oro och reser onekligen flera frågetecken. Graf 1: Arbetslösheten, AKU Av AKU-statistiken framgår att arbetslösheten fortsätter att sjunka för inrikes födda medan den ligger still eller t.o.m. ökar något för utrikes födda. Diskrepansen riskerar snarast att öka under de närmaste åren när års stora asylström kommer ut på arbetsmarknaden och inkluderas i AKU-underlaget (som i sin utformning ger upp till ett par års eftersläpning). Ett tecken på detta är att Arbetsförmedlingen, som hanterar etableringsuppdraget, har noterat att nu är över hälften av de arbetslösa utrikes födda (i AKU är den andelen fortfarande bara 43 procent för arbetslösa år men på tydlig uppgång). För den stora gruppen år, inrikes födda, uppgår arbetslösheten till drygt 2,5 procent, vilket är nivåer som senast begav sig vid högkonjunkturåren Demografiska faktorer är en viktig förklaring. Den arbetsföra befolkningen ökar inte bland inrikes födda utan praktiskt taget hela ökningen sker för de utrikes födda. Graf 2: Arbetslöshet, in- och utrikes födda, år maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 2 av 12

3 Ökade matchningsproblem oroar Tecknen på ökad polarisering på arbetsmarknaden och tilltagande matchningsproblem blir allt fler på den svenska arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft är hög men det blir allt svårare för arbetsgivarna att hitta rätt kompetens. Arbetskraftsbristen fortsatte att öka under det första kvartalet enligt den senaste KI-barometern och börjar närma sig nivåerna vi såg Nyanmälda- och kvarstående lediga platser ökar enligt Arbetsförmedlingen, en bild som också SCB:s kvartalsstatistik över lediga platser och vakanser sedan ett tag tillbaka har visat. Konjunkturinstitutets kommunbarometer och Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning från i vintras vittnar också om ökade rekryteringsproblem, inte minst hos kommuner och landsting. Statistiken indikerar att rekryteringstiderna ökar. Statistiken över arbetslösheten och kvarstående lediga platser enligt Arbetsförmedlingen kan sammanföras i en s.k. beveridgekurva. Den pekar just nu norrut, vilket är illavarslande och bekräftar bilden av tilltagande matchningsproblem. Den senaste observationen pekade i vart fall åt nordväst vilket är ett rimligt samband. Graf 3: Beveridgekurvan, Sverige Fördjupad polarisering i Sverige har konsekvenser Svensk arbetsmarknad karaktäriseras av kontraster. Sverige har högst sysselsättningsgrad inom EU samtidigt som arbetslösheten är på fortsatt hög nivå ända sedan finanskrisen. Majoriteten av ökningen i sysselsättning sedan finanskrisen har varit bland utrikes födda samtidigt som skillnaden i sysselsättningsgrad stiger och är den högsta bland jämförbara länder (se graf 4). Arbetslösheten är på väg ned för inrikes födda men ökar för utrikes födda. Gapet i arbetslöshet mellan utrikes födda och svenskfödda har ökat under en längre period och är även den bland de högsta av jämförbara länder (se graf 5). Denna djupa polarisering är ovanlig i internationell jämförelse. Implikationerna för den ekonomiska utvecklingen är därför osäkra, men desto viktigare att analysera. Vi lyfter fram tre aspekter; lönebildningen, penningpolitiken och finanspolitiken. maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 3 av 12

4 Graf 4: Sysselsättningsgrad Differens inrikes & utrikesfödda (%) Graf 5: Arbetslöshet Differens inrikes & utrikesfödda (%) Implikationer för avtalsrörelsen och lönebildningen I statistiken avläser vi flera oroväckande tendenser. Polariseringen på arbetsmarknaden verkar öka och tecknen på matchningsproblem börjar hopa sig. Det har konsekvenser för avtalsrörelsen och lönebildningen. Om årets avtalsrörelse mullrade en hel del, även om parterna till slut kunde baxa in en industrinorm, ser nästa års avtalsrörelse ut att kunna bli etter värre. Pressen på löneökningar under de närmaste åren bedömer vi kommer att öka i takt med att resursutnyttjandet stramas åt. Vi tror dock att detta i första hand kan komma att återspeglas i en ökad löneglidning. Nästa års avtal, om LO lyckas hålla ihop skarorna, kan komma att hållas tillbaka av det faktum att arbetslösheten är kvar på höga nivåer och snarast riskerar att visa tecken på att öka. Det kommer att göra fackförbunden något försiktiga i sina avtalskrav. Samtidigt räknar vi med fortsatt god efterfrågan på arbetskraft men också allt värre rekryteringsproblem. Det ger stort utrymme för löneglidning ovanpå de centrala avtalen i sektorer med brist på arbetskraft, t.ex. bygg, offentlig sektor och IT. Sammantaget innebär det att vi tror att de totala löneökningarna kommer att fortsätta att öka under de närmaste åren och maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 4 av 12

5 uppgå till ca 3,5 procent per år åren 2017 och Det är löneökningar som tydligt skulle bidra till ett ökat inhemskt kostnadstryck för den svenska ekonomin under de kommande åren och också bidra till en fortsatt uppgång i den inhemska inflationen. Implikationer för penningpolitiken Penningpolitiken kommer också att behöva konfronteras med en ökad polarisering på arbetsmarknaden. Mycket tyder visserligen på att den arbetslöshet som finns i Sverige nu i väsentlig utsträckning är strukturell och knappast något som Riksbanken kan påverka. Arbetslösheten kommer att understiga den nivå som de flesta bedömare anser vara jämviktsarbetslöshet i Sverige (se graf 6). Det betyder under normala omständigheter ett ökat lönetryck (som vi diskuterar ovan). Situationen är dock ovanligt svårbedömd eftersom tecknen på polarisering och matchningsproblem redan på nuvarande höga arbetslöshet är ovanlig för svenska förhållanden. Utvecklingen reser onekligen frågor om jämviktsarbetslöshetens nivå. Till detta kommer osäkerhet över när och hur snabbt den stora gruppen asylsökande från ifjol kommer ut på arbetsmarknaden. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos så ligger jämviktsarbetslösheten för närvarande på ca 6,7 procent och väntas under de närmaste åren stiga till ca 7 procent, främst beroende på demografiska förändringar i arbetskraftens sammansättning. Nyligen medverkade Martin Flodén i ett seminarium om hur jämviktsarbetslösheten beräknas som arrangerades av LO. Flodén tonade ned betydelsen av att enbart titta på jämviktsarbetslösheten och lyfte fram vikten av att titta på ett antal indikatorer för att mäta resursutnyttjandet i ekonomin. I takt med att vi nu har hamnat i balans i ekonomin blir det dock allt viktigare att följa resursutnyttjandet på arbetsmarknaden. Flodén känner också en osäkerhet hur det samlade kostnadstrycket i ekonomin kan komma att påverkas av tecknen på ökad polarisering på arbetsmarknaden. med å ena sidan allt fler utrikes födda arbetslösa vilket kan komma att Den tudelade svenska arbetsmarknaden påverkar kostnadstrycket för inhemska varor och tjänster. Det totala inflationstrycket påverkas även av kronans utveckling. Vi antar att kronan utvecklas i linje med Riksbanken prognos vilket innebär att osäkerheten i inflationsprognosen till stor del kommer från utvecklingen av den inhemska kostnadsutvecklingen. Vi bedömer att en generellt högre arbetslöshet kommer att verka dämpande på penningpolitiken under Även om en stor del av arbetslösheten är strukturell blir det politiskt svårt för Riksbanken att gå snabbt fram med räntehöjningar samtidigt som arbetslösheten riskerar att stiga. Det talar för en större acceptans för en tids inflation över inflationsmålet. Riskbilden, enligt oss, är därför en långsammare normalisering av reporäntan än vad som är fallet i Swedbanks prognos och i Riksbankens reporäntebana. Implikationer för finanspolitiken Vår analys på löner och penningpolitiken bygger på nuvarande finanspolitik och reformarbete. I detta stycke belyser vi att utvecklingen på arbetsmarknaden och för att integrationen har stor bäring på finanspolitikens inriktning och de långsiktiga utsikterna för de offentliga finanserna. Vi ser att det finns goda möjligheter att genomföra reformer för att undvika ett scenario med fortsatt polarisering, försämrad matchning, högre inflation och stigande arbetslöshet och lyfter fram förslag på reformer. Arbetsmarknads- och integrationspolitiken behöver reformeras och vi menar att det brådskar för att minska riskerna för bestående och maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 5 av 12

6 permanent arbetslöshet och utanförskap. I förlängningen hotar annars allt större påfrestningar för de offentliga finanserna, vilket inte minst den senaste ekonomiska rapporten från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL visar (april). Ett illustrativt exempel är den dystra framtiden för Malmö som målas upp i en konsultrapport från revisionsbyrån PWC. På sikt går inte ekonomin ihop och ett ekonomiskt stålbad hotar malmöborna antingen i form av skattehöjning med över 6 kronor eller nedskärningar på hundratals miljoner kronor per år. Finanspolitiken kommer inte att kunna ducka för en allt större utsatthet bland nyanlända och svag integration. Data visar tydligt att arbetslösheten koncentreras till svaga grupper. Ökade utgifter för att subventionera anställningar för de med lägst utbildning är en trolig väg framåt. Det kommer att kosta pengar kortsiktigt, men höjer sysselsättningsgraden och kan därmed stärka de offentliga finanserna på sikt. Det stärker långsiktigt dessa gruppers möjlighet att delta på arbetsmarknaden. Alternativet är ett långt bidragsberoende, inte minst högre försörjningsstöd som långsiktigt skulle ge högre offentliga utgifter (då främst i kommunerna) utan att långsiktigt skapa bättre förutsättningar för integration på arbetsmarknaden. Ytterligare ett alternativ är lägre lägstalöner. Det skulle dock behöva ske i nya instegsavtal med lägre löner framförhandlade mellan fack och arbetsgivare under en övergångsperiod. Vi ser dock lite tecken på denna typ av reformer och vi ser därför ökande subventioner som mer sannolikt kortsiktigt än att arbetsmarknadens parter kommer överens om lägre löner. Både efterfråge- och utbudssidan på arbetsmarknaden behöver reformeras för att matchningen skall fungera bättre. Arbetskraften måste bli mer rörlig med understöd av en bättre fungerande bostadsmarknad och infrastruktur i syfte att skapa större fungerande arbetsmarknadsregioner. En fungerande arbetsmarknad kräver att arbetsökande kan flytta dit jobben finns. Utbildningsreformer är också nödvändiga. Snabbare validering av kunskaper och snabbspår för nyanlända är ett måste och de planer som finns på detta område är välkomna reformer. Det stödjer dock främst de som kommer till Sverige med en gymnasieutbildning eller mer. Statistiken visar att den största utmaningen på arbetsmarknaden finns bland dem med kortast utbildning. Sysselsättningsgraden är markant lägre i dessa grupper, oavsett nationalitet, än bland andra grupper. Utbildningsreformer kommer inte vara tillräckligt för dessa grupper (Se graf 6). Även efterfrågesidan måste förändras. Det kan göras på många sätt; kanske måste arbetsgivarna vara beredda på att i större utsträckning internutbilda personal, interna lärlingsutbildningar. Detta skulle kunna ske med stöd av subventioner, lägre temporära löneavtal under en introduktionsfas. Men det kan också behöva skapas en ny tjänstesektor där de med kort utbildning hittar jobb. Men då krävs att kostnaderna för enklare tjänster sänks. Ett breddat och fördjupat RUT-avdrag och en höjning av taket till samma nivå som ROT-avdraget kan skapa nya jobb genom att bredda en vit tjänstesektor. Det minskar risken för undanträngning och press nedåt på löner i övriga löntagargrupper. För att förbättra matchningen behöver regelverk och olika anställningssubventioner snabbas på och förenklas (i linje med de förslag som Arbetsförmedlingen presenterat för regeringen). Den snabbt förändrade sammansättningen av arbetskraften reser också krav på en bättre samverkan mellan olika myndigheter, kommunerna och arbetsgivare. Vid ett LO-seminarium nyligen kring jämviktsarbetslösheten lyfte flera bedömare, inte minst LO-ekonomerna, fram mer stimulanspolitik för att maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 6 av 12

7 undvika en ökning av långtidsarbetslösheten och permanent utslagning, och att det är en politik som är väl värd att föra i nuvarande låginflationsmiljö. Vid seminariet presenterade forskaren Niklas Blomqvist rapporten Jämviktsarbetslöshet- vad, hur och varför?. I rapporten lyftes bl.a. välfärdssystemets betydelse för att pressa ner jämviktsarbetslösheten. Vi menar att även hur bostadsmarknaden och infrastrukturen fungerar har seglat upp som viktiga parametrar för att förbättra integrationen och matchningen på arbetsmarknaden. Vi börjar bli alltmer oroliga att den stora bristen på bostäder i tillväxtområdena utgör ett allt större hinder för företagens möjligheter att rekrytera och att det riskerar att driva upp jämviktsarbetslösheten. Väl inriktad ekonomisk stimulans är därför något som nu borde övervägas. Om inte finans- och strukturpolitiken i detta avseende röner framgång riskerar de offentliga finanserna på sikt att försvagas. Kommunerna och landstingen är i hög grad beroende av en fortsatt positiv utveckling för skatteunderlaget för att kunna möta kraftigt ökade kostnader i takt med befolkningsökningen (där ökningen är störst för äldre samt för barn och ungdomar) och ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Riskbilden för sämre offentliga finanser på sikt, och därmed ett ökat upplåningsbehov från den offentliga sektorn (såväl staten som den kommunala sektorn), kvarstår. Graf 6: Sysselsättningsgrad uppdelat på utbildningsnivå 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tyskland Sverige UK Frankrike Holland EU 28 Grundskoleutbildning Högskoleutbildning Gymnasieutbildning Avslutningsvis vill vi lyfta fram att få länder har så goda förutsättningar som Sverige att hantera dessa utmaningar. Statsfinanserna är starka och ökade utgifter som långsiktigt stärker arbetsmarknaden och minskar utanförskapet kommer inte att hota svenska statsfinanser, varken på kort eller lång sikt. Hotet mot svenska statsfinanser kommer istället ifrån en brist på reformer som skapar ett permanent utanförskap och långsiktigt ökar statens och kommunernas utgifter. Även Riksbanken kan hantera dilemmat med risken för inflation över målet samtidigt som arbetslösheten riskerar att stärkas. Inflationen har varit långt under 2-procentsmålet sedan inflationsmålet infördes. Inflation över målet under en period då arbetslösheten stiger kan bidra till en bättre måluppfyllelse och att inflationsförväntningarna som har börjat stiga långsiktigt blir förankrade kring målet. Vi efterlyser en bredare debatt och fler bidrag till analysen av effekterna av en tudelad svensk arbetsmarknad på svensk ekonomi de närmaste åren. maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 7 av 12

8 Appendix Graf 7: Lediga platser, Arbetsförmedlingen Graf 8: Arbetskraftsbrist, KI-barometern maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 8 av 12

9 Graf 9: Rekryterings- och vakansgrad Graf 10: Arbetslöshet in- och utrikesfödda, år maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 9 av 12

10 Graf 11: Deltagande- och sysselsättningsgrad, in- och utrikes födda (15-74 år) Graf 12 Rekryteringstid maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 10 av 12

11 Graf 13 Sysselsättningsgrad efter utbildningsnivå 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Förgymnasial utbildning (Inrikes födda) Gymnasial utbildning (Inrikes födda) Eftergymnasial utbildning (Inrikes födda) Förgymnasial utbildning (Utrikes födda) Gymnasial utbildning (Utrikes födda) Eftergymnasial utbildning (Utrikes födda) Källor: Swedbank Research & SCB maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 11 av 12

12 Generell ansvarsfriskrivning Detta dokument har sammanställts av analytiker på Swedbank Makroanalys, en del av Swedbank Analys som tillhör Large Corporates & Institutions (LC&I) makroavdelning. Makroavdelningen består av analysavdelningar i Estland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige, och de är ansvariga för att förbereda rapportering om den ekonomiska utvecklingen på globala och hemmamarknader. Analytikern intygar Analytikern(a) som är ansvarig(a) för innehållet i detta dokument intygar att det reflekterar deras personliga åsikt/er om de företag och värdepapper som de täcker. Detta oavsett om det kan finnas sådana intres se-konflikter som det refereras till nedan. Analyserna är självständiga och baseras endast på publik tillgänglig information. Utgivare, distribution och mottagare Detta dokument har sammanställts av makroavdelningens analytiker på Analys, en del av LC&I, och ges ut av affärsområdet Swedbank LC&I inom Swedbank AB (publ) ( Swedbank ). Swedbank AB står under tillsyn av Finansinspek tionen i Sverige. Distributörerna har inte rätt att göra några ändringar i dokumentet innan distribution. I Finland distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Helsingfors, som står under tillsyn av Finlands finansiella tillsynsmyndighet (Finanssivalvonta). I Norge distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Oslo, som står under tillsyn av Norges finansiella tillsynsmyndighet (Finanstilsynet). I Estland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Estlands finansiella tillsynsmyndighet (Finantsinspektsioon). I Litauen distribueras dokumentet av Swedbank AB, som står under tillsyn av Republiken Litauens centralbank (Lietuvos bankas). I Lettland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Finans- och kapitalmarknadsinspektionen i Lettland (Finanšu un kapitala tirgus komisija). I USA distribueras dokumentet av Swedbank First Securities LLC ( Swedbank First ), som ikläder sig ansvar för innehållet. Dokumentet får endast distribueras till institutionella investerare. De institutionella investerare i USA som får detta dokument och som önskar utföra en transaktion i något värdepapper som nämns i rapporten, ska endast göra detta via Swedbank First. Swedbank First är en USA-baserad mäklare/handlare, som är registrerad hos the Securities and Exchange Commission, och är medlem av the Financial Industry Regulatory Authority. Swedbank First är en del av Swedbank. För viktiga upplysningar i USA, hänvisas till: I Storbritannien får detta dokument endast distribueras till relevanta personer. De som ej är relevanta personer får ej agera utifrån eller lita på detta dokument. Endast relevanta personer får ges tillgång till och delta i de investeringar eller investerings-aktiviteter som nämns i detta dokument. Med "relevanta personer", avses personer som: Har yrkeserfarenhet av den typ av investeringar som avses i artikel 19(5) i the Financial Promotions Order. Är personer som avses i artikel 49(2)(a) till (d) i the Financial Promotion Order. Är personer till vilka en inbjudan eller uppmuntran att delta i investeringsaktiviteter (i enlighet med avsnitt 21 i the Financial Services and Markets Act 2000) - i samband med utgivning eller försäljning av värdepapper - annars lagligen kan kommuniceras, direkt eller indirekt. Ansvarsbegränsningar All information i detta dokument är sammanställt i god tro från källor som anses vara tillförlitliga. Swedbank påtar sig dock inte något ansvar för dess fullständighet eller riktighet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information från detta dokument. Observera att analysen kan vara subjektiv. Analytikern baserar sin analys på den information som finns tillgänglig just nu och att analytikern kan ändra åsikt om förutsättningarna förändras. Om analytikern ändrar åsikt eller om en ny analytiker med en annan åsikt blir ansvarig för att täcka ett företag, strävar vi efter att informera om detta så snart det är möjligt med tanke på eventuella regleringar, lagar, interna procedurer eller andra omständigheter. Detta dokument är framställt i informationssyfte för allmän spridning till behöriga mottagare och är inte avsett att vara rådgivande. Dokumentet utgör inte ett erbjudande om att köpa eller sälja finansiella instrument. Swedbank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det än må vara, som grundar sig på användande av detta dokument. Mångfaldigande och spridning Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbank Analys, en del av LC&I:s, medgivande. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Mångfaldigad av Swedbank Analys, en del av Large Corporates & Institutions, Stockholm Adress Swedbank LC&I, Swedbank AB (publ), SE Stockholm. Besöksadress: Landsvägen 40, Sundbyberg. maj 25, 2016 Vänligen se ansvarsbegränsning i slutet av dokumentet Sid 12 av 12