Svar på motion om företrädare i kommunala bolag

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Blad 16 Ks16 Au 7 Dnr 153/ Svar på motion om företrädare i kommunala bolag Från Kerstin Rosenkvist, c, Mats Öhgren, m, Göran Edlund, fp, och Jonas Stenzelius, kd, har till kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni 2009, 80, inkommit en motion om företrädare i kommunala aktiebolag. Motionärerna ifrågasätter lämpligheten i att kommunens högste tjänsteman sitter som styrelseledamot i flera kommunalägda aktiebolag i Arboga kommun. Motionärerna hemställer att översyn görs beträffande lämpliga ledamöter i bolagsstyrelsen utifrån det som nämns i motionen. Motionen remitterades till kommunstyrelsen. Definitionen av en förtroendevald återfinns i 4 kap 1 kommunallagen (KL) där förtroendevald innebär ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. En styrelseledamot i ett aktiebolag är inte förtroendevald, även om det är ett kommunalt helägt bolag och ledamoten utsetts av kommunfullmäktige. De krav som ställs på förtroendevalda, exempelvis beträffande valbarhet, gäller därmed inte. I ärenden gällande styrelseledamöter i ett kommunalt aktiebolag så är det uteslutande kvalifikationskraven i 8 kap 9-12 aktiebolagslagen (ABL) som är tillämpbara. Dessa krav innebär i stort att personen inte ska vara underårig, försatt i konkurs, underställd förvaltare eller omfattas av näringsförbud. En ledamot av bolagsstyrelsen har en lojalitetsplikt mot bolaget och dess verksamhet vilken innebär att han i sitt uppdrag alltid ska handla efter vad som är bäst för bolaget, med utgångspunkt i bolagsordningens föreskrifter. Styrelseledamotens lojalitetsplikt bekräftas i ABL bl.a. genom reglerna om jäv och det personliga ansvaret. Det är av stor vikt att en ledamot i en bolagsstyrelse har den kompetens som krävs för att utföra sitt uppdrag eftersom att det vilar ett stort personligt ansvar på den valda ledamoten. De förtroendevaldas och kommunfullmäktiges inflytande över de kommunala bolagen säkerställs bl.a. genom att fullmäktige i bolagsordningen anger föremål och ändamål med verksamheten och fullmäktiges rätt att ta ställning innan en bolagsstyrelse avgör viktigare frågor. De former för ägarstyrning som finns, både formella och Ordförandes sign. Justerandes sign. Sek iar ns sign. Utdragsbestyrkande 7

2 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 17 informella, har egentligen inte några begränsningar i de förtroendevaldas möjligheter att styra över bolagsstyrelsens agerande vilket kan säkerställa de förtroendevaldas inflytande över bolagen oavsett vilka som sitter i styrelsen. Svaret på motionen om företrädare i kommunala aktiebolag tillstyrks av innehållet i den promemoria som inkommit från Staffan Larsson (Advokat Fagersand AB) den 23 december 2009 rörande de rättsliga förutsättningarna i ärendet. Kerstin Rosenqvist, c, yrkar bifall till motionen då hon anser att det är moraliskt olämpligt att kommunens högste tjänsteman är företrädare i kommunala bolag. Olle Ytterberg, s, yrkar på att motionen ska avslås eftersom att den juridiska utredningen av ärendet visar att det inte föreligger några hinder för kommunens tjänstemän att agera företrädare i kommunala bolag. Ordföranden ställer yrkandena under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Olle Ytterbergs, s, förslag till beslut. Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Motionen avslås. Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna reserverar sig mot beslutet. Skickas till: Kommunfullmäktige Akten Ordförandes sign. Justerandes sign. Sekreterar gs sign. Utdragsbestyrkande cbk-, Z

3 Kom m u nstyrelseförvaltni ngen Kommunkansliet Nämndsekreterare Åsa Rönnmark asa.ron nmark@arboga. se MISSIV Datum Svar på motion om företrädare i kommunala bolag Från Kerstin Rosenkvist, c, Mats Öhgren, m, Göran Edlund, fp, och Jonas Stenzelius, kd, har till kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni 2009, 80, inkommit en motion om företrädare i kommunala aktiebolag. Motionärerna ifrågasätter lämpligheten i att kommunens högste tjänsteman sitter som styrelseledamot i flera kommunalägda aktiebolag i Arboga kommun. Motionärerna hemställer att översyn görs beträffande lämpliga ledamöter i bolagsstyrelsen utifrån det som nämns i motionen. Motionen remitterades till kommunstyrelsen. Se bifogad promemoria från Staffan Larsson (Advokat Fagersand AB) rörande de rättsliga förutsättningarna i ärendet. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN ^lrv ^ ^ Ga Kenneth Dalberg Kommunchef Åsa lkönnmark Nämndsekreterare Postadress Besöksadress Telefon ox 45 medjegatan 5 vx Arboga Fax Internt Bankgiro Org.nr www. arboga. se arboga.kommun@arboga.se

4 Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Inga-Greta Carneland Hörnström Äng val av styrelseledamöter i kommunala aktiebolag Med anledning av en väckt motion angående styrelserepresentationen i kommunala aktiebolag, lämnas i denna promemoria en redogörelse för den rättsliga reglering som kan vara relevant vid besvarande av motionen. Kvalifikationskraven Benämningen "förtroendevald" används för de som har uppdrag som grundas på kommunallagens bestämmelser och som regleras där. Definitionen finns i 4 kap 1 KL. Denna innebär att en styrelseledamot i ett aktiebolag inte är förtroendevald, även om det är ett kommunalt helägt bolag och ledamoten utsetts av kommunfullmäktige. De krav som uppställs på förtroendevalda, exempelvis beträffande valbarhet, gäller därmed inte. Detta betyder också att lagstiftaren inte bedömt att det finns behov att uppställa krav att styrelseledamöter skall vara politiker. Det är istället kvalifikationskraven i 8 kap 9-12 aktiebolagslagen (ABL) som uteslutande avgör vem som kan utses till styrelseledamot. Kraven innebär i huvudsak att personen inte ska vara underårig, försatt i konkurs, underställd förvaltare eller omfattas av näringsförbud. Detta innebär sammanfattningsvis att det inte finns några rättsliga hinder mot att fullmäktige utser en anställd i kommunen som styrelseledamot i aktiebolag ägt av kommunen, och att lagstiftningen inte heller förordar förtroendevalda framför andra. Rollen som styrelseledamot Det finns anledning att notera något om den roll och det ansvar som en styrelseledamot i ett aktiebolag har. En ledamot av bolagsstyrelsen har en loj alitetsplikt mot bolaget och dess verksamhet. Detta innebär att han i sitt uppdrag alltid skall handla efter vad som är bäst för bolaget, med utgångspunkt i bolagsordningens föreskrifter. Styrelseledamoten företräder aktieägarnas intressen som dessa fått sitt uttryck i bl.a. bolagsordningen, och skall behandla alla ägare lika. Styrelsen har en s.k. vårdnadsplikt i förhållande till bolaget. ADVOKAT FAGERSAND AB VÄSTERÅS GÄVLE ORGNR UPPSALA NORRA KUNGSGATAN 7 A SKRAPAN 2210 STORA TORGETS GÄVLE VÄSTERÅS Box 1215, UPPSALA TEL TEL FAx TEL FAx fagersand@advokatbolaget.eu FAX

5 Detta innebär att en ledamot inte har möjlighet att väga in andra intressen, om dessa skulle stå i strid med bolagets bästa. Regleringen skall medverka till att intressekonflikter inte leder till ett handlande som står i strid med bolagets intressen, dvs att en ledamots engagemang vid sidan av styrelseuppdraget inte ska påverka bolaget negativt. Styrelseledamotens lojalitetsplikt bekräftas i ABL bl.a. genom reglerna om jäv och det personliga ansvaret. En ledamot kan under vissa förhållanden få ett personligt skadeståndsansvar om han medverkar till åtgärder som skadar bolaget. Det finns även regler som i vissa situationer kan ålägga styrelseledamot ett personligt betalningsansvar för exempelvis bolagets skatter. Vad som anförts om lojalitetsplikten och särskild om det personliga ansvaret, medför att det är angeläget att en ledamot i bolagsstyrelse har den kompetens som krävs för att utföra uppdraget. Det är mycket viktigt att detta får vara en av huvudfrågorna i nomineringsarbetet. Styrningen av aktiebolag De förtroendevaldas och kommunfullmäktiges inflytande över de kommunala bolagen säkerställs bl.a, genom att fullmäktige i bolagsordningen anger föremål och ändamål med verksamheten och fullmäktiges rätt att ta ställning innan en bolagsstyrelse avgör viktigare frågor. Härutöver bör fullmäktige arbeta aktivt med den löpande ägarstyrningen. Detta arbete kan i viss mån delegeras till kommunstyrelsen samt innefatta olika företagspolicys och för respektive bolag specifika ägardirektiv. De former för ägarstyrning som finns, både formella och informella, har egentligen inte några begränsningar i de förtroendevaldas möjligheter att styra över bolagsstyrelsens agerande, vilket kan säkerställa de förtroendevaldas inflytande över bolagen oavsett vilka som sitter i styrelsen. En del i fullmäktiges inflytande över bolagen är att fullmäktige utser styrelsen. Detta innebär också att fullmäktige när som helst kan entlediga en styrelseledamot.

6 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 18 Kf 80 Dnr 153/ Motion om företrädare i kommunala aktiebolag Från Kerstin Rosenkvist, c, Mats Öhgren, m, Göran Edlund, fp och Jonas Stenzelius, kd har den 16 juni 2009 inkommit motion om företrädare i kommunala aktiebolag. Motionärerna hemställer att översyn görs beträffande lämpliga ledamöter i bolagsstyrelsen utifrån det som nämns i motionen. Kommunfullmäktiges beslut Motionen remitteras till kommunstyrelsen. Skickas till: Kommunstyrelsen Akten Ordförandes sign. Justerandes sign. Sekreterarens sign. Utdragsbestyrkande

7 Komort nknnsiiet Allians för Arboga Arboga is Dejeglanbetwko. Motion till Kommunfullmäktige Företrädare i kommunala aktiebolag Arboga kommun är ägare i några aktiebolag. Dessa ägs dels av kommunen själv, dels av kommunen i samråd med andra kommuner och dels i samägande med ett privat bolag. Gemensamt för dessa bolag är att de lyder såväl under kommunallagen som aktiebolagslagen. Kommunens styrning, via bolagets styrelse, av bolagen är intressant utifrån ett medborgareperspektiv och speciellt i den koncern där kommunen samäger bolagen med en privat intressent. Lösningen att samäga en koncern med ett privat bolag har hittills visat sig vara positiv för kommunen. Frågan är dock hur de av kommunen utsedda ledamöterna i styrelserna företräder de kommunala intressena. Två, av de tre, kommunala ledamöterna i styrelsen är genuint förtroendevalda medan den tredje är kommunal tjänsteman, dessutom kommunens högste tjänsteman. Som sådan har han ett ansvar för kommunens samlade verksamhet och ska i sin roll företräda kommunens primära intressen fullt ut. Intressekonflikter kan uppstå och bör undvikas redan initialt. Därför är ett ledamotskap, kopplat till kommunens högsta chef, direkt olämplig. Den som är anställd i en kommun, i en ledande ställning, är inte valbar i kommunen (KL 4:6). Detta gäller, enligt KL 4:1, i kommunens primära verksamhet. I och med att aktiebolagsformen blivit en allt mer framträdande del i den kommunala verksamheten och att verksamheten numera också inräknas i den kommunala ekonomiska bedömningen framstår dock lagens intention att stå i direkt strid med det skrivna ordet. Svensk kommunallagstiftning har sedan länge byggt, och bygger alltjämt, på principen att den kommunala förvaltningen styrs av politiker. Ur juridisk synpunkt får därför en anställd betraktas som biträde eller rådgivare till den politiskt valde. Att detta tydliggörs är viktigt utifrån medborgarens rätt att kunna utkräva ansvar från den valde. Alternativet är att kommunen inte ska ägna sig åt denna verksamhet eller bedriva den i andra driftsformer. Kommunchefen i Arboga kommun är samordningsansvarig för verksamheter inom det tekniska området där såväl planering, kommunalteknik och bostadsförvaltning ingår. I de bolag där han ingår i styrelsen är direkt beroende av dessa kommunala verksamheter. Utifrån ett snävt synsätt kan detta ses som effektivt men knappast förenligt med en öppen och styrning av verksamheten. Utifrån det synsättet bör inte kommunens högste chef ingå i styrelsen för dessa verksamheter. Förhållandet att verksamheten endast är delägd av kommunen förvärrar dessutom situationen.

8 Mot bakgrund av ovanstående hemställes; Att översyn görs beträffande lämpligfied tyqöter i bolagsstyrelsen utifrån det som nämns i motionen.