PROMEMORIA. Utveckling av svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning i samarbete med SSKH. Sebastian Godenhjelm & Isak Vento

Transkript

1 PROMEMORIA Utveckling av svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning i samarbete med SSKH Sebastian Godenhjelm & Isak Vento Helsingfors

2 Innehållsförteckning 1. Uppdraget och sammanfattning av förslagen Promemorians syfte, avgränsning, målgrupp, genomförande och struktur Bakgrund Den svenskspråkiga magisterutbildningen vid statsvetenskapliga fakulteten Det bakomliggande lagstadgade regelverket Strävan efter att öka svenskspråkig undervisning Strukturella och utbildningsmässiga förändringskrav Statsvetenskapliga fakulteten idag Nuvarande kursstruktur Linjen för politologi (POT) Linjen för administration och organisationsforskning (HOT) Olika samarbetsformer Samarbete mellan allmän statslära och SSKH Utbyte av tjänster Kompensationer Delade kostnader Samarbete mellan allmän statslära och övriga institutioner vid Helsingfors universitet Samarbete med institutionen för socialvetenskap Samarbete med beteendevetenskapliga fakulteten Samarbetsformer med övriga högskolor i Finland Helsingforsalliansen Rättsam JOO-avtalet Samarbetsformer med övriga nordiska högskolor Utbytesstudier och studiehelheter Internationella avtal Övriga utvecklingsmöjligheter Utveckling av ett tvåspråkigt magisterprogram Utveckling av ett nordiskt magisterprogram Övriga utvecklingsmöjligheter Sammanfattande diskussion Åtgärdsförslag för utvecklandet av svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning Åtgärdsförslag på kort sikt Åtgärdsförslag på lång sikt Budgetförslag Referenser Bilaga 1. Personer som inom ramen för utredningsarbetet har hörts Bilaga 2. Nordplus nätverkets utbytesplatser för statsvetenskapliga fakulteten, allmän statslära (Svenska och norska) Bilaga 3. Nordplus nätverkets utbytesplatser för statsvetenskapliga fakulteten, allmän statslära (Övriga nordiska språk)

3 1. Uppdraget och sammanfattning av förslagen Dekanus tilldelade år 2010 medel för utvecklande av svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning i samarbete med SSKH (Dekaanin päätös 39/2010). Denna promemoria berör utvecklingen av svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet i samarbete med Svenska social- och kommunalhögskolan (se kapitel 2). Helsingfors universitet står för en väsentlig del av utbildningen och utvecklingen av svenskspråkiga experter som kan tillgodose samhällets och den framtida arbetsmarknadens behov. Utbildningen inom statsvetenskapliga fakulteten och speciellt ämnet statslära är väsentlig i detta avseende. En stor del av de utexaminerade studenterna kommer att arbeta inom den offentliga sektorn där språkkunskaper i de båda inhemska språken är av ytterst stor betydelse. Det finns därmed ett stort samhälleligt behov av svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning. I promemorian presenteras först det relativt omfattande bakomliggande regelverket som tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet kan stöda sig på men även utmaningarna och komplexiteten som berör strukturerandet av svenskspråkig undervisning (se kapitel 3). Den nuvarande svenskspråkiga undervisningen i allmän statslära kan ändå anses vara relativt bra och samarbetet mellan Statsvetenskapliga fakulteten och SSKH fungerar väl. Sammanlagt finns dock fem svenskspråkiga magisterstudieperioder inom allmän statslära som för tillfället endast innehåller kontaktundervisning på finska. För att en svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning skulle utgöra ett realistiskt alternativ borde minst tre nya svenska studieperioder utvecklas (se kapitel 4) 1. Dessa studieperioder är: Politisk filosofi (Y401) (se kapitel 4.1) Förvaltnings och organisationsteori (H410) (se kapitel 4.1.2) Ny linjespecifik studieperiod inom administration och organisation (H425, H435, H440) (se kapitel 4.1.2) I denna promemoria presenteras hur utvecklandet av studieperioder kunde göras genom olika samarbetsformer (se kapitel 5). Studieperioderna kan bland annat utvecklas genom olika typer av samarbete med SSKH, genom samarbete med övriga institutioner vid Helsingfors universitet, samt genom samarbete med övriga högskolor i Finland. Utvecklingen av svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning kan även ske genom samarbete med övriga nordiska universitet och högskolor. Utvecklandet av svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning kunde leda till utökat nordiskt samarbete i form av ett gemensamt nordiskt magisterprogram eller även till ett tvåspråkigt förvaltningsinriktat magisterprogram. De utvecklingsmöjligheter som denna promemoria presenterar förutsätter visserligen att planeringsarbetet fortsätter. Möjligheterna till en svenskspråkig studiegång bör förtydligas genom uppgörande av en guide för svenskspråkiga magisterstuderande i förvaltning. Denna guide kunde förutom att klargöra existerande studier även fungera som ett redskap i den individuella studieplaneringen både vid SSKH och vid institutionen för politik och ekonomi. De ovanstående utvecklingsmöjligheterna löser däremot inte alla utmaningar som svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning och svenskspråkiga aktiviteter i allmän statslära står inför (se kapitel 6). Promemorian avslutas därför med sammanlagt 12 åtgärdsförslag som inkluderar både kortsiktiga och långsiktiga utvecklingsförslag med hjälp av vilka den svenskspråkiga förvaltningsinriktade utbildningen kan bli verklighet (se kapitel 7). 1 Inom linjen Politologi fattas svenskspråkig kontaktundervisning i Politikens teori (P410) och en ny linjespecifik studieperiod inom politologi (P415, P425, P430) 3

4 Styrgruppens kommentar Syftet med föreliggande promemoria är att den skall fungera som ett underlag för beslut om att öka utbudet av svensk utbildning i offentlig förvaltning på magisternivå i läroämnet allmän statslära i samarbete med Svenska social- och kommunalhögskolan (SSKH). Behovet av språkkunniga tjänstemän är stort inom den statliga och kommunala förvaltningen. Särskilt gäller detta sådan personal som bemästrar de två nationalspråken finska och svenska. Förvaltningsspråket i Finland är finska och svenska, inte engelska. Dessvärre har avsevärda brister beträffande förvaltningspersonalens kunskaper i svenska påtalats i olika fora. Åbo Akademi utbildar endast enstaka magistrar per år med inriktning i offentlig förvaltning. Huvudansvaret har sedan länge fallit på SSKH och allmän statslära att fylla det ökade behovet utan att något särskilt har avtalats. Betydelsen av en svenskspråkig undervisning här accentueras givetvis av att både enheterna är lokaliserade i Helsingfors där den statliga förvaltningen är koncentrerad. En breddning av den svenska undervisningen i offentlig förvaltning är inte uteslutande avsedd att riktas till de svenskspråkiga studenterna. Viktigt är att rekrytera finskspråkiga studenter med förkunskaper i svenska att delta i undervisningen. Avsikten är att studenterna lär sig språket genom att aktivt delta i undervisningen, vilket enligt våra intentioner skall ge dem ett mervärde på arbetsmarknaden. Detta förutsätter att informationen om kurserna får full synlighet i weboodi. Promemorian har uppgjorts i bästa samförstånd mellan berörda parter, vilket kommit väl till uttryck under de tre möten som styrgruppen varit samlad. Ett samförstånd råder även om att planerna kan och bör sättas i verket finansierade med de tvåspråkighetsmedel som fakulteten förfogar över. Samtidigt tackar styrgruppen Sebastian Godenhjelm och Isak Vento för det arbete de lagt ned med att ta fram utredningen. Promemorian är väl utförd och ger en säker grund för ett gott beslut. Styrgruppens ordförande Professor Jan Sundberg Statsvetenskapliga fakulteten Styrgruppsmedlemmar Rektor Henrik Hägglund Professor Pertti Ahonen Svenska social- och kommunalhögskolan Statsvetenskapliga fakulteten, HOT Professor Stefan Sjöblom Universitetslektor Juri Mykkänen Svenska social- och kommunalhögskolan Statsvetenskapliga fakulteten, POT 4

5 2. Promemorians syfte, avgränsning, målgrupp, genomförande och struktur Syftet med denna promemoria är att kartlägga den nuvarande situationen och presentera utvecklingsmöjligheter för ett utökat samarbete kring svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning tillsammans med SSKH. Beredandet av denna promemoria har finansierats med tvåspråkighetsmedel. Promemorian är avgränsad till utveckling av svenskspråkig magisterutbildning inom institutionen för politik och ekonomi varav speciell fokus ligger på linjen för politologi (POT) och linjen för administration och organisation (HOT). Utvecklingsmöjligheterna kommer främst att beröra studieperioder men även stödfunktioner. Promemorian riktar sig primärt till dekanus och beslutsfattare inom både undervisningspersonalen och den administrativa personalen. En grundläggande utgångspunkt för promemorian är att betona sådana lösningar som ger ett genuint mervärde både för finskspråkiga och svenskspråkiga studenter. Promemorian berör därmed både finskspråkiga, svenskspråkiga och till viss del även utländska studenter och personal vid statsvetenskapliga fakulteten. Utredningen har genomförts av pol.mag. Sebastian Godenhjelm och pol.kand. Isak Vento. För utredningen har även tillsats en styrgrupp där representanter från statsvetenskapliga fakulteten och Svenska social- och kommunalhögskolan är representerade. Styrgruppens medlemmar är: Professor Jan Sundberg, Statsvetenskapliga fakulteten, Allmän statslära (Ordförande) Rektor Henrik Hägglund, Svenska social- och kommunalhögskolan Professor Pertti Ahonen, Statsvetenskapliga fakulteten, HOT Professor Stefan Sjöblom, Svenska social- och kommunalhögskolan, STATSK Universitetslektor Juri Mykkänen, Statsvetenskapliga fakulteten, POT Inom utredningsarbetet har även 16 övriga personer hörts. (Se bilaga 1) Promemorian är indelad i fyra delar: Den första delen av promemorian presenterar bakgrunden till tvåspråkigheten vid statsvetenskapliga fakulteten samt faktorer som bör beaktas inom utvecklingsarbetet. Till dessa faktorer hör bland annat det bakomliggande regelverket. Delen tar även upp vad som kan anses viktigt beträffande utvecklandet av svenskspråkig magisterutbildning samt vad strukturella och utbildningsmässiga förändringar har inneburit för studiernas upplägg. Den andra delen av promemorian presenterar utgångsläget för de två linjerna som denna promemoria berör samt den nuvarande studieperiodstrukturen inom linjerna. Delen tar upp de huvudsakliga utvecklingsmöjligheterna i svenskspråkig undervisning inom de två linjerna. Den tredje delen presenterar olika samarbetsformer som finns till förfogande för de två linjerna både inom och utanför statsvetenskapliga fakulteten. Delen avslutas med en diskussion om vilka utvecklingskrav som den nuvarande situationen ställer beträffande svenskspråkig undervisning. Den fjärde delen av promemorian sammanfattar de huvudsakliga resultaten och de alternativa lösningarna som promemorian tagit upp för att utveckla svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning. Slutligen presenteras konkreta åtgärdsförslag för att utveckla den svenskspråkiga förvaltningsinriktade magisterutbildningen på kort och på lång sikt. 5

6 3. Bakgrund Helsingfors universitet klassas som det akademiska flaggskeppet för ett officiellt tvåspråkigt Finland och ansvarar för bevarandet av den nationella kulturen och för de nationella språkens ställning som vetenskapsspråk (Helsingfors universitet, 2009a, 27; Ibid., 2009b, 30). Universitetet ska upprätthålla och utveckla en aktiv fungerande tvåspråkighet och svara mot de krav som arbetslivet, det tvåspråkiga samhället och lagstiftningen ställer (Helsingfors universitet, 2007, 29). De inhemska språkens ställning vid universitetet har under de senaste åren fått konkurrens av andra språk (Undervisningsministeriet, 2006, 21). Engelskans dominerande ställning som handelns, forskningens och högskoleutbildningens språk har exempelvis stärkts. Enligt UKM ska högskolorna erbjuda sådan högklassig undervisning på främmande språk som koncentrerar sig på respektive högskolas starka områden och aktivt utnyttja möjligheterna till internationellt samarbete i synnerhet inom EU och Norden. Antalet utländska lärare, forskare och examensstuderande ska ha ökat anmärkningsvärt fram till år 2015 och högskolorna ska vara genuint internationella studie- och arbetsplatser (Undervisningsministeriet, 2009, 26; Politiikan ja talouden tutkimuksen laitos, 2010). Men trots att den ökande internationaliseringen säkerligen har medfört flera fördelar har den också medfört en del hotbilder. UKM har också uppmärksammat och betonat behovet av att ge hela befolkningen tillgång till forskningsbaserad information på nationalspråken och stöd för den kulturella utvecklingen (Undervisningsministeriet, 2009, 21). Högskolorna måste därför fästa speciell uppmärksamhet vid utvecklandet av både det finska och det svenska språket som en väsentlig del av framtidens sakkunniga. Detta har även uppmärksammats av Helsingfors universitet som erkänner engelskans dominerande ställning på många vetenskapsområden, men som samtidigt drar försorg om nationalspråkens fortbestånd och framtid som levande och fullödiga vetenskapsspråk också på områden som domineras av engelskan (Helsingfors universitet, 2007, 33). Denna försorg har stärkts genom att universitetet har definierat språkprinciper. Enligt dessa principer ska universitetet trygga nationalspråkens ställning som universitetets vetenskaps- och undervisningsspråk och stödja och stärka förverkligandet av den officiella tvåspråkigheten vid universitetet (Ibid., 2007, 28). Tryggandet gäller speciellt den svenskspråkiga utbildningen som på grund av dess ofta marginella ställning i vissa fall uppfattas mera som en börda än som ett mervärde. Svenskans speciella ställning har även uppmärksammats i flera nationella styrdokument som betonar att den svenska utbildningens särskilda behov fortlöpande ska beaktas och att svenskspråkiga tjänster för studenterna och personalen ska vidareutvecklas (Undervisningsministeriet, 2008, 47; Helsingfors universitet, 2007, 35). Av Utbildningsstyrelsens prognos över behovet av svenskspråkig arbetskraft och yrkes- och högskoleutbildning för svenskspråkiga framgår det tydligt att det finns ett behov av personer med kunskaper i svenska inom alla yrken (Backman & Westerholm, 2009, 5). Detta gäller även statsvetare (administration och politik). Av utredningen framgår att det finns ett minskat utbildningsbehov jämfört med nuvarande antagning, men att det fortsättningsvis finns en stor efterfrågan på personer som behärskar svenska inom den offentliga sektorn, särskilt i de svensk- och tvåspråkiga regionerna (Ibid., ). Den svenskspråkiga magisterutbildningen inom institutionen för politik och ekonomi är i detta avseende av speciellt stor betydelse eftersom det finns ett klart samband mellan både det universitetsspecifika behovet och det samhälleliga behovet. Flera av de utexaminerade studenterna placerar sig på poster inom den offentliga sektorn där kunskaper i nationalspråken inte bara är till stor nytta utan också nästan alltid ställs som krav. Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2009 visar även att det finns ett klart behov av språkkunnig personal inom den offentliga sektorn (Justitieministeriet, 2009). 6

7 Men trots att universitetets tvåspråkiga status i flera styrdokument bekräftas och universitetet uppmuntrar till mer interaktion mellan finska och svenska inom undervisningen samt flexibla språkanvändningssituationer (Helsingfors universitet, 2007, 31) råder det i flera fall oklarhet om hur detta i praktiken ska ske. Denna promemoria kommer att belysa vissa av dessa oklarheter och komma med förslag på hur den svenskspråkiga förvaltningsinriktade magisterutbildningen kunde förbättras. 3.1 Den svenskspråkiga magisterutbildningen vid statsvetenskapliga fakulteten Den svenskspråkiga undervisningen på magisternivå är beroende av flera olika faktorer såsom ett fungerande bakomliggande regelverk samt därtill hörande stödfunktioner. En fungerande svensk magisterutbildning måste även kunna anpassa sig till de relativt långtgående förändringarna som universiteten idag har ställts inför. Detta kapitel presenterar de mest centrala av dessa faktorer Det bakomliggande lagstadgade regelverket Det bakomliggande regelverket för språk vid Helsingfors universitet är relativt omfattande. Universitetet är tvåspråkigt, och det betyder att var och en har rätt att i egen sak använda finska eller svenska, och att det i varje studerandes studier ska ingå språkstudier av vilka ett ska vara det andra inhemska språket (Universitetslagen 2009/558 11, 35; Statsrådets förordning om universitetsexamina 2004/794 6). De nationella språkens ställning som undervisnings- och examensspråk vid Helsingfors universitet samt tillgången till professorer för undervisning på svenska, av vilka en professor finns på institutionen för ekonomi och politik, kan anses utgöra en stor resurs både för den svenskspråkiga undervisningen, och för bevarandet av universitetets tvåspråkighet (Universitetslagen 2009/558 11, 74, 81; Helsingfors universitets instruktion, 82). Förutom de nämnda lagstadgade uppgifterna tillgodoses svenskspråkiga studenters behov av flera organ inom Helsingfors universitet. Till dessa hör exempelvis Svenska verksamhetsnämnden, som har till uppgift att samordna den svenska undervisningen vid universitetet (Universitetslagen 2009/558 74; Helsingfors universitets instruktion 83; Instruktion för svenska verksamhetsnämnden vid Helsingfors universitet, 1) samt Svenska ärenden som arbetar för universitetets tvåspråkighet. En av de största förändringarna som skett beträffande den svenskspråkiga undervisningen på fakultetsnivå är dekanus ökade ansvar för fakulteternas tvåspråkighet (Helsingfors universitets instruktion 83). Statsvetenskapliga fakulteten har i detta fall varit en föregångare med tanke på att statsvetenskapliga fakulteten redan sedan 2005 har haft ett tvåspråkighetsprogram (Statsvetenskapliga fakulteten, 2005). Dekanus nya mera förankrade roll kan ses som ett stort framsteg i förhållande till tidigare föreskrifter. Trots det omfattande bakomliggande regelverket kan universitetets tvåspråkighet inte tas för given. 7

8 3.1.2 Strävan efter att öka svenskspråkig undervisning Fakulteterna och institutionerna ska vid planeringen av undervisningen beakta de behov som internationaliseringen och tvåspråkigheten ger upphov till (Helsingfors universitet, 2009b, 24). För att på bästa möjliga sätt utveckla den svenskspråkiga magisterundervisningen inom ämnet allmän statslära bör svenska studieperioder stärka språkkunskaperna och tillföra ett språkligt mervärde för studenterna i form av fackterminologi. Detta gynnar framförallt studenternas akademiska språk och argumentationsförmåga liksom även utbildningen av tvåspråkigt kompetent personal till den offentliga sektorn. Helsingfors universitet är officiellt tvåspråkigt vilket innebär att studenterna har rätt att avlägga tentamen på finska eller svenska (Universitetslagen 2009/558 11; Helsingfors universitets instruktion, , 78). Vid Helsingfors universitet kan man därmed anse att en studieprestation är svensk om den i sin helhet går att avlägga som litteraturförhör oberoende av om studieprestationerna innehåller svenskspråkig kontaktundervisning, kurslitteratur eller handledning. Även om det inte uppges vara ett alltför stort problem inom statsvetenskapliga fakulteten att göra och rätta tentamina på svenska har det ändå visat sig att det inte är helt oproblematiskt. Översättandet av tentamensfrågor upplevs exempelvis till viss del som en belastning (HUS, 2010, 12). För att på ett genuint sätt kunna utveckla svenskspråkig magisterundervisning krävs mera än endast avläggande av tentamina på svenska i en annars finskspråkig eller engelskspråkig studieperiod. Idealt sett bör en svensk studieperiod därför innehålla kontaktundervisning, kurslitteratur och handledning på svenska. Ökandet av närvaropliktig undervisning och alternativa sätt att avlägga studieperioder rekommenderas och traditionella boktentamina ska minskas (Opintoasiaintoimikunta, 2010, 3). Med tanke på att översättandet av tentamensfrågor till viss del upplevs som en börda bör man speciellt vid utvecklandet av alternativa sätt att avlägga studieperioder även beakta de svenskspråkiga studenternas möjlighet att använda svenska. Studenternas möjligheter att använda svenska kunde exempelvis förbättras genom en mer innovativ användning av tvåspråkighetsmedel, som på ett väsentligt sätt stöder den svenska verksamheten vid Helsingfors universitet. Dessa tvåspråkighetsmedel består av universitetets strategiska medel som på förslag av Svenska verksamhetsnämnden av rektorn fördelas till fakulteterna. Statsvetenskapliga fakulteten erhöll exempelvis år varav dekanus beslöt att allmän statslära skulle få , som bland annat finansierade denna promemoria. (Svenska ärenden, 2010; Dekaanin päätös 39/2010). Trots att medlen endast ska ses som tilläggsfinansiering är statsvetenskapliga fakulteten beroende av dessa medel för att kunna garantera svenskspråkig undervisning i tillräckligt stor utsträckning. Det finns ett behov av att utveckla mera svenskspråkig kontaktundervisning för att utveckla studenternas akademiska språk och argumentationsförmåga. Vid utvecklandet av alternativa sätt att avlägga studieperioder bör man även beakta studenternas rätt att använda svenska. Speciell vikt bör läggas vid att utveckla sådana svenskspråkiga studieperioder, eller att identifiera sådana ersättande studieperioder, som inte direkt motsvarar existerande studieperioder på finska. Studieperioderna kunde innehållsmässigt skilja sig så pass mycket att de utökar det totala utbudet av studieperioder och därmed presenterar ett konkret alternativ både för finska och svenskspråkiga studenter. Tvåspråkighetsmedlen är viktiga för att en svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning ska kunna förverkligas. 8

9 3.1.3 Strukturella och utbildningsmässiga förändringskrav Examensreformen år 2005 innebar relativt omfattande förändringar för universitetet. De huvudsakliga förändringarna berörde strömlinjeformandet av bedömningsskalan, förändringen av studieveckor till studiepoäng och en indelning av universitetsstudierna i kandidat- och magisterstudier. En annan central aspekt som reformen medförde var att universiteten skulle ansvara för att ge studenterna en realistisk möjlighet att kunna avlägga sin kandidatexamen på tre år och sin magisterexamen på två år. Indelningen av studierna i kandidat- och magisterstudier innebär även att det bör finnas en klar innehållsmässig nivåskillnad på studierna. Denna skillnad bör synas i studiepoäng, kursinnehåll och examination. Därutöver bör studieperiodens placering reflektera ett lineärt tänkande i form av läraktiviteter, lärandemål och examination (Nevgi & Lindblom-Ylänne, 2009, 138). På detta sätt klargörs vad syftet med studieperioden är, vad som arbetsmässigt kan förväntas av studenterna på olika nivåer och hur studieperioden placerar sig inom en större helhet. Det bör finnas en klar skillnad mellan lärandemålen i studier på kandidatnivå och lärandemålen på magisternivå. Skillnaderna i lärandemål på olika nivåer är speciellt problematiska i studieperioder som kan avläggas både på kandidat och på magisternivå. (Se stycke 5.1.2) Sedan examensreformen genomfördes har utvecklandet av studierna enligt Bologna-riktlinjerna stagnerat en aning. Det har också förekommit en ökad oro över studenternas studietakt som blivit allt långsammare. Denna oro gäller även statsvetenskapliga fakulteten. Ökad uppmärksamhet ska nu läggas vid strukturerandet av studierna och upplägget av enskilda studieperioder. Större studiehelheter bör uppgöras (minimum 5 sp) så att studenterna kan avlägga minst 60 sp per läsår. En lösning till hur detta ska åstadkommas anses bland annat vara att utveckla examensfordringarna och att gör upp klara beskrivningar om kompenserande studieperioder och nödvändig förhandskunskap. (Opintoasiaintoimikunta, 2010) Det finns ett behov av att ställa upp två separata lärandemål för studieperioder som kan avläggas både på kandidat- och magisternivå så att den innehållsmässiga nivåskillnaden tydligare kan identifieras. Uppläggandet av större studiehelheter bör även ta i beaktande att svenska motsvarigheter till finska studieperioder inte nödvändigtvis följer samma tidtabell. Studieperioder bör därför planeras så att de svenskspråkiga studenternas studietid inte fördröjs. 9

10 4. Statsvetenskapliga fakulteten idag Statsvetenskapliga fakulteten står i särställning jämfört med de flesta andra fakulteter inom universitetet beträffande svenskspråkig undervisning på grund av samarbetet med SSKH. Vid Svenska social- och kommunalhögskolan kan huvudämnesstudierna upp till kandidatnivån inom statskunskap med förvaltning, socialt arbete, sociologi, socialpsykologi och journalistik läsas på svenska. I läroämnet allmän statslära vid statsvetenskapliga fakulteten är den svenskspråkiga undervisningen garanterad genom en professur, som innehas av professor Jan Sundberg. Denna undervisning ges främst inom linjerna politologi (POT) och forskning inom administration och organisation (HOT). 4.1 Nuvarande kursstruktur Statsvetenskapliga fakulteten är idag indelad i två institutioner och 13 ämnen som innehåller olika linjer. Denna promemoria berör endast institutionen för ekonomi och politik och linjerna POT och HOT. Magisterstudierna inom dessa två linjer består av studier som omfattar 120 studiepoäng (sp). Dessa 120 sp är indelade i 45 sp fördjupade studier, 40 sp för pro gradu-avhandlingen och 35 sp valbara studier. Tillgången till svenskspråkig undervisning inom dessa linjer varierar Linjen för politologi (POT) Linjen för politologi inkluderar studier som främst berör politik, staten, makt, politisk verksamhet samt politiskt deltagande och beslutsfattande. De fördjupade studierna inom linjen är indelade i 10 olika studieperioder eller -helheter som exempelvis kan delas in i fyra olika block. Det första blocket består av studieperioder i forskningsmetodik, politisk filosofi och ISP-samtal som tillsammans utgör 11 sp. Det andra blocket består av tre studieperioder av vilka den ena berör teori och de två andra linjespecifika studier som tillsammans utgör 24 sp, och som till viss del är valbara. Det tredje blocket består av valbara fördjupade studier som tillsammans utgör 35 sp. Det fjärde blocket består av pro gradu praktikum 2, seminarium och pro gradu-avhandling som tillsammans utgör 50 sp. Figur 1. Finskspråkig och svenskspråkig magisterundervisning inom POT-linjen 3 2 Huruvida Pro gradu praktikum inom linjen politologi i framtiden kommer att utgöra en obligatorisk studieperiod är för tillfället oklar. 3 Studieperioden Utvärdering i offentliga sektorn innehåller för tillfället ingen svenskspråkig kontaktundervisning 10

11 Av dessa 10 obligatoriska studieperioder eller -helheter går det för tillfället att avlägga sju studieperioder på svenska och tre endast på finska. De studieperioder som saknar svenskspråkig motsvarighet är Politisk filosofi, Politisk teori och en av de linjespecifika studieperioderna 4. Av de sju studieperioder som kan avläggas på svenska arrangeras fyra helt av eller i samarbete med SSKH. Den svenskspråkiga metodikundervisningen på fördjupad nivå berör endast kvantitativa forskningsmetoder medan den finskspråkiga metodikundervisningen innehåller flera alternativ. Den svenskspråkiga metodikundervisningen är också mer omfattande (7 sp) än den finskspråkiga undervisningen (5 sp). (Se stycke 5.2.2) Det finns ett behov av att utveckla svenskspråkig kontaktundervisning i de tre studieperioder inom POT-linjen där ingen motsvarande svenskspråkig undervisning för tillfället finns. Det framgår ett speciellt behov av att utveckla en ny studieperiod med svenskspråkig kontaktundervisning, eller att definiera en svenskspråkig studieperiod som kompenserar följande studieperioder inom POT-linjen: Politisk filosofi (Y401), Politikens teori (P410), minst en av de linjespecifika studieperioderna d.v.s. Europeiska unionen som en utmaning (P415), Nationella och globala utmaningar för demokrati (P425) eller Feministisk forskning i politik (P430). De svenskspråkiga studieperioder som kompenserar finskspråkiga studieperioder bör klart framgå av studiehandboken Linjen för administration och organisationsforskning (HOT) Linjen för administration och organisationsforskning inkluderar studier som främst berör förvaltning inom den offentliga sektorn. Såsom vid POT-linjen är de fördjupade studierna indelade i 10 olika studieperioder eller -helheter som exempelvis kan delas in i fyra olika block. Det första blocket består av studieperioder i forskningsmetodik, politisk filosofi och ISP-samtal som tillsammans utgör 11 sp. Det andra blocket består av tre studieperioder av vilka en berör teori och de två andra linjespecifika studier som tillsammans utgör 24 sp, och som till viss del är valbara. Det tredje blocket består av valbara fördjupade studier som tillsammans utgör 35 sp. Det fjärde blocket består av pro gradu praktikum 5, seminarium och pro gradu-avhandling som tillsammans utgör 50 sp. 4 Samtliga Andra fördjupade studier ges inte vid statsvetenskapliga fakulteten på svenska. 5 Huruvida Pro gradu praktikum inom linjen administration och organisation i framtiden kommer att utgöra en obligatorisk studieperiod är för tillfället oklar. 11

12 Figur 2. Finskspråkig och svenskspråkig magisterundervisning inom HOT-linjen 6 BLOCK 4 BLOCK 1 BLOCK 2 BLOCK 3 Personlig studieplan ISP 1 SP Politisk filosofi Y401 5 SP Fördjupade studier i forskningsmetoder (Y405) 5 SP Förvaltnings- och organisationsteori (H410) LINJESPECIFIKA FÖRDJUPADE STUDIER 16 SP Andra fördjupade studier (Y595) 35 SP Pro gradu praktikum (Y501) 3 SP Pro graduseminarium (H510) 7 SP Pro graduavhandling (H590) 40 SP Personlig studieplan ISP 1 SP Kvantitativa forskningsmetoder (799452) 7 SP Administrativ förnyelse och utveckling (H425) Andra fördjupade studier (Y595) 35 SP Pro gradu semi: allmän del (Y501) 3 SP Pro gradu semi: ventilering (H510) 7 SP Pro gradu avhandling (H590) 40 SP Internationell administration och internationella institutioner (H435) Metropolpolitik (H440) Valfria fördjupade studier på linjen för forskning i administration och organisation (H460) Politik i Norden (P420) Välfärdsservicens organisationsformer (STATSK 15) Utvärdering i offentliga sektorn (STATSK 13) Välfärdsservicens organisationsformer (STATSK 15) Politiska överväganden och beslut (STATSK 14) KURS PÅ FINSKA KURS PÅ SVENSKA Utvärdering i offentliga sektorn (STATSK 13) Politiska överväganden och beslut (STATSK 14) Av dessa 10 obligatoriska studieperioder eller -helheter går det för tillfället att avlägga sju studieperioder på finska eller svenska och tre endast på finska. De studieperioder som saknar svenskspråkig motsvarighet är Politisk filosofi, Administrativ- och organisationsteori samt en av de linjespecifika studieperioderna 7. Av de sju studieperioder som kan avläggas på svenska arrangeras fyra helt av eller i samarbete med SSKH. Därutöver berörs HOT-linjen av samma problematik beträffande Fördjupade studier i forskningsmetodik som POT-linjen. (Se stycke 5.2.2) Det finns ett behov av att utveckla svenskspråkig kontaktundervisning i de tre studieperioder inom HOT-linjen där ingen motsvarande svenskspråkig undervisning för tillfället finns. Det finns ett speciellt behov av att utveckla en ny studieperiod med svenskspråkig kontaktundervisning, eller att definiera en svenskspråkig studieperiod som kompenserar följande studieperioder inom HOT-linjen: Politisk filosofi (Y401), Förvaltnings- och organisationsteori (H410), minst en av de linjespecifika studieperioderna d.v.s. Administrativ förnyelse och utveckling (H425), Internationell administration (H435), eller Metropolpolitik (H440). De svenskspråkiga studieperioder som kompenserar finskspråkiga studieperioder bör klart framgå av studiehandboken. 6 Studieperioden Utvärdering i offentliga sektorn innehåller för tillfället ingen svenskspråkig kontaktundervisning 7 Samtliga Andra fördjupade studier ges inte vid statsvetenskapliga fakulteten på svenska. 12

13 5. Olika samarbetsformer Olika typer av samarbete och potentiella synergieffekter kunde vara till stor nytta för den svenskspråkiga undervisningen. Under den kommande verksamhetsperioden bör man därför prioritera sökandet efter sådana synergieffekter (Opintoasiaintoimikunta, 2010). Tillgången till svenska studieperioder för finsk- och svenskspråkiga studenter inom inriktningarna POT och HOT behöver inte enbart bestå av studieperioder vid statsvetenskapliga fakulteten utan kan också bestå av studieperioder vid andra fakulteter, universitet och nätverk etc. som substansmässigt är tillräckligt lika varandra. Den svenskspråkiga undervisningen i linjerna POT och HOT organiseras idag främst i samarbete med SSKH. Därutöver har statsvetenskapliga fakulteten avtal med flera andra fakulteter och högskolor. Verksamheten inom Helsingforsalliansen och Rättsam möjliggör samarbete mellan bland annat SSKH, juridiska fakulteten vid HU, Hanken och Arcada. JOO-avtalet sträcker sig även över universitetsgränserna och andra universitetsspecifika samarbetsavtal utanför nationella gränser. Genom de internationella Erasmus- och Nordplus-avtalen har läroämnet allmän statslära vid statsvetenskapliga fakulteten exempelvis samarbete med 12 nordiska universitet och högskolor. Statsvetenskapliga fakulteten har därmed flera olika typer av samarbetsmöjligheter till sitt förfogande inom vilka svenskspråkig magisterutbildning kunde utvecklas. 5.1 Samarbete mellan allmän statslära och SSKH Samarbetet mellan SSKH och allmän statslära har pågått länge och har en vedertagen och laglig grund. Samarbetet är även av stor betydelse för den svenskspråkiga magisterutbildningen vid institutionen för politik och ekonomi. Utexaminerade studenter från SSKH har rätt att fortsätta med sina magisterstudier vid statsvetenskapliga fakulteten (Universitetslagen 558/ ). Allmän statslära och SSKH samarbetar inom sex olika svenskspråkiga studieperioder på magisternivå. Detta samarbete baserar sig på överenskomna principer för magisterexamen vid institutionen för politik och ekonomi, och har främst skötts genom tre olika typer av arrangemang Utbyte av tjänster Denna typ av samarbete baserar sig på ett utbyte av tjänster. Den berör främst pro graduseminariernas allmänna del (Y501 eller Y501) och pro gradu-seminariernas ventileringsdel (Y510 eller H510). Samarbetet inom dessa studieperioder utgörs av en överenskommelse mellan professor Stefan Sjöblom från SSKH, och professor Jan Sundberg från statsvetenskapliga fakulteten. Huvudidén baserar sig på en uppdelning av handledningen enligt vilken professor Stefan Sjöblom ansvarar för pro gradu- och kandidatavhandlingsskribenter som har ett förvaltningsinriktat tema medan professor Jan Sundberg ansvarar för pro gradu och kandidatavhandlingsskribenter som har ett allmänpolitiskt eller partipolitiskt tema. Eftersom studenter på både kandidat- och magisternivå deltar i seminarierna sker det ett utbyte av tjänster som båda parterna har nytta av. Trots att samarbetet inom dessa studieperioder i praktiken presenterar ett effektivt sätt att samarbeta har responsen från studenterna indikerat ett visst missnöje. Detta beror till viss del på studenternas varierande utgångspunkter. Vissa har exempelvis uttryckt sitt missnöje med opponenter på kandidatnivå som inte kan ge kritik på tillräckligt hög nivå. Motsvarande har studenter på kandidatnivå varit missnöjda med att de fått för hård kritik av magisterstuderande som agerat som opponenter. Men oavsett kritiken har de gemensamma studieperioderna möjliggjort ett 8 Politices kandidater från Soc&kom med huvudämnet statskunskap med förvaltning. Principer för avläggande av magisterexamen vid institutionen för allmän statslära. Godkänt av dr. Juri Mykkänen, prof. Jan Sundberg och prof. Stefan Sjöblom

14 tillräckligt deltagarantal och gett möjlighet att utnyttja respektive professors specialkunnande som har stärkt den svenskspråkiga magisterutbildningen. Problemet har lösts genom att bättre beakta studenternas utbildningsmässiga nivåskillnader exempelvis genom en genomgång av de olika studieperiodernas lärandemål som presenterats i stycke Det framgår som ändamålsenligt att fortsätta det existerande samarbetet mellan pro graduoch kandidatseminariet. Skilda lärandemål bör klargöras för pro gradu-seminariet och kandidatseminariet Kompensationer Denna typ av samarbete baserar sig på ekonomisk kompensation för att arrangera studieperioder som utgör extra arbete för kursansvariga. Kompensationsprincipen berör sådana svenska studieperioder som arrangeras av SSKH och som kan avläggas både på kandidat och på magisternivå. De studenter som avlagt studieperioden på kandidatnivå kan inte avlägga studieperioden på nytt på magisternivå. Studieperioder som kan tas både på kandidat- och magisternivå bör innehålla två skilda lärandemål. Studenter på magisternivå har naturligtvis en bättre studiemässig utgångspunkt och förväntas därför även kunna delta i studieperioden/tentamen på en mer avancerad nivå. (Se stycke 3.1.3) Detta kan exempelvis innebära val av skild eller mer kurslitteratur för kandidat- och magisterstuderande och skilda bedömningsskalor för tentamen vilket medför extra arbete. Studieperioder som arrangeras genom detta förfarande kompenserar de linjespecifika fördjupade studieperioderna P420 och H460, och en del av de övriga fördjupade studierna Y595 på statsvetenskapliga fakulteten. De svenska studieperioder som kan användas som alternativ baserar sig på en överenskommelse mellan statsvetenskapliga fakulteten och SSKH gällande principer för magisterexamen vid institutionen för politik och ekonomi. Studieperioder vid SSKH som kan avläggas som magisterstudier: 71677/STATSK 13, Utvärdering i offentliga sektorn Kandidatnivå 7 sp Magisternivå 8 sp 71676/STATSK 14, Politiska överväganden och beslut Kandidatnivå 7 sp Magisternivå 8 sp 71624/STATSK 15, Välfärdsservicens organisationsformer Kandidatnivå 5 sp Magisternivå 8 sp Hur kompensationen för arrangerande av studieperioder på två nivåer i praktiken fungerar är för tillfället oklart. En summa pengar har reserverats för att täcka denna kompensationskostnad (Dekaanin päätös 39/2010), men klara direktiv för hur och under vilka premisser ersättningen ska fördelas finns inte. 14

15 Det finns ett behov av att fortsätta det existerande samarbetet mellan SSKH och allmän statslära beträffande studenternas möjlighet att avlägga alternativa studieperioder på fördjupad nivå vid SSKH. Ifrågavarande studieperioderna bör innehålla en klar beskrivning av vad som förväntas av studenter som avlägger studieperioden på magisternivå respektive kandidatnivå. Denna skillnad kunde exempelvis göras i form av två olika lärandemål. De ifrågavarande studieperioderna skiljer sig studiepoängmässigt från varandra. En idealsituation vore att studieperioderna både på kandidat- och magisternivå studiepoängmässigt skulle motsvara varandra. De studieperioder som SSKH arrangerar för magisterstuderande kunde ha som obligatorisk förhandskunskap avlagd kandidatexamen. På detta sätt skulle magisterstuderande som deltar i studieperioden ha förutsättningar att delta på tillräckligt hög nivå. Principer för hur SSKH eller de kursansvariga ska kompenseras för arbetet som ett kursupplägg och examination på två olika nivåer kräver borde utvecklas Delade kostnader Denna typ av samarbete baserar sig huvudsakligen på delandet av kostnader beträffande studieperioder som arrangeras av eller i samarbete med SSKH. Samarbetet berör exempelvis universitetslärarbefattningen i studieperioden kvantitativa forskningsmetoder (Y406) där SSKH finansierar 2/3 av lönekostnaderna och statsvetenskapliga fakulteten de återstående kostnaderna med tvåspråkighetsmedel (Dekaanin päätös, 2010). Studieperioden i kvantitativa metoder är studiepoängmässigt mer omfattande (7 sp) än den finskspråkiga motsvarigheten (5 sp). Orsaken till detta är att studieperioden gäller fler ämnen med olika behov. Trots att studieperioden innehåller mera än endast kvantitativa metoder finns inga svenskspråkiga med direkt fokus på kvalitativa forskningmetoder. På finska och engelska erbjuds däremot flera alternativa studieperioder inom forskningsmetodik (bl.a. Haastattelumenetelmät, Tekstistä analyysiin tekstianalyysin menetelmien harjoituskurssi). Det framgår att det finns ett behov av fler alternativa studieperioder för att avlägga fördjupade studier i forskningsmetoder på svenska. 5.2 Samarbete mellan allmän statslära och övriga institutioner vid Helsingfors universitet Det finns stor potential för utökat samarbete mellan allmän statslära och övriga institutioner vid Helsingfors universitet. Trots att det svenskspråkiga utbudet till viss del har kartlagts (Enheten för Svenska ärenden, 2010), har de potentiella samarbetsmöjligheterna inte tills vidare lett till större förändringar inom den svenskspråkiga magisterutbildningen i allmän statslära. Nedan presenteras vissa utvecklingsförslag för utvecklandet av en svenskspråkig förvaltningsinriktad magisterutbildning. 15

16 5.2.1 Samarbete med institutionen för socialvetenskap Det finns potential att utvidga samarbetet inom statsvetenskapliga fakulteten genom att överväga samarbete med institutionen för socialvetenskap trots att institutionerna innehållsmässigt är olika. Institutionen erbjuder exempelvis en svenskspråkig studieperiod i ledarskap på fördjupad nivå. Studieperioden kunde utgöra ett alternativ för att kompensera någon av de linjespecifika studieperioderna inom HOT-linjen och/eller de valbara fördjupade studierna (Y595) inom HOT- och POT-linjen. En studieperiod där ett gemensamt intresse mellan institutionen för ekonomi och politik och institutionen för socialvetenskaper kunde finnas är: 73265/S20. Ledarskap inom det sociala området (5 sp) Huruvida studieperioden substansmässigt i tillräckligt stor utsträckning motsvarar förvaltningsinriktad magisterutbildning är för tillfället oklart och bör utredas. Ifall studieperioden substansmässigt skulle anses ligga tillräckligt nära skulle studieperioden omfattningsmässigt utgöra ett problem för de linjespecifika studierna eftersom studieperioden motsvarar 5 sp istället för 8 sp. Det finns en potentiell synergieffekt mellan den svenskspråkiga undervisningen som ges på institutionen för socialvetenskap och undervisningen som ges på institutionen för politik och ekonomi som kunde utredas Samarbete med beteendevetenskapliga fakulteten Ett samarbete med beteendevetenskapliga fakulteten utgör ett konkret exempel på samarbete som kunde bidra till att utveckla den svenskspråkiga undervisningen inom förvaltningsinriktad magisterutbildning. Inom ramen för utredningsarbetet som gjorts för denna promemoria har det framkommit tre studieperioder på fördjupad nivå inom vilka statsvetenskapliga fakulteten och beteendevetenskapliga fakulteten kunde samarbeta. Preliminära förhandlingar med representanter från beteendevetenskapliga fakulteten (professor Gunilla Holm och forskardoktor Jan-Erik Mansikka) har visat att det finns ett ömsesidigt intresse av samarbete inom vissa studieperioder. Studieperioder där ett gemensamt intresse mellan statsvetenskapliga fakulteten och beteendevetenskapliga fakulteten kunde finnas är: 66355/F 2.5. Ledarskap och organisationsutveckling (5 sp) 66361/F 3.1. Kvalitativa forskningsmetoder (5 sp) 66364/F 3.3. Vetenskapsfilosofi II (5 sp) Studieperioden Ledarskap och organisationsutveckling har ursprungligen köpts av Hanken på grund av efterfrågan på en sådan studieperiod. Studieperioden har finansierats med beteendevetenskapliga fakultetens tvåspråkighetsmedel men har uppfattats som relativt dyr i förhållande till deltagarmängd. De preliminära diskussionerna som förts med beteendevetenskapliga fakulteten har antytt att flera deltagare skulle vara välkomna, och att det till och med kunde finnas möjlighet att påverka innehållet i denna studieperiod ifall statsvetenskapliga fakulteten exempelvis skulle delta i kostnaderna som denna studieperiod medför. På detta sätt skulle statsvetenskapliga fakulteten även försäkra att kursinnehållet substansmässigt är tillräckligt i linje med 16

17 statsvetenskapliga studieperioder för att kunna godkännas. Studieperioden kunde exempelvis placeras inom kategorin övriga fördjupade studier (Y595) eller alternativt inom de linjespecifika fördjupade studierna inom linjen för administration och organisation (H425, H435, H440). Ifall studieperioden skulle kompensera någon av de linjespecifika studieperioderna borde skilda förhandlingar föras beträffande studieomfattningen som borde vara 8 sp istället för den nuvarande 5 sp. Studieperioden Kvalitativa forskningsmetoder vid beteendevetenskapliga fakulteten kunde medföra ett mervärde både för utvecklingen av den svenskspråkiga undervisningen inom allmän statslära och för utvecklingen av den svenskspråkiga förvaltningsinriktade magisterutbildningen. Trots att det inte finns ett direkt behov av en studieperiod i forskningsmetodik kunde denna studieperiod medföra ett mervärde i form av större valmöjlighet i metodundervisningen. Statsvetenskapliga fakulteten erbjuder för tillfället endast svenskspråkig forskningsmetodik i form av kvantitativa forskningsmetoder på fördjupad nivå (Se stycke 5.1.3). De preliminära diskussionerna som förts med beteendevetenskapliga fakultetens representanter antyder att ett utbyte av studenter kunde vara mycket intressant. Representanterna från beteendevetenskapliga fakulteten förhöll sig även öppna till diskussioner om substansen i studieperioden och till strömlinjeformandet av innehållet så att det skulle gagna både studenter inom den förvaltningsinriktade magisterutbildningen och pedagogikstuderande. Slutligen kan även konstateras att studieperioden omfattningsmässigt motsvarar de finskspråkiga studierna i forskningsmetoder (Y405) men är 2 sp mindre än den svenskspråkiga studieperioden i kvantitativa forskningsmetoder. Studieperioden Vetenskapsfilosofi II på beteendevetenskapliga fakulteten kunde utgöra ett potentiellt komplement till studieperioden i Politisk filosofi (Y401), som för närvarande endast ges på finska. Huruvida studieperioden substansmässigt i tillräckligt stor utsträckning motsvarar studieperioden i politiskt filosofi är för tillfället oklart och bör utredas. Ifall studieperioden substansmässigt skulle godkännas som ersättande skulle studieperioden inte omfattningsmässigt utgöra ett problem eftersom båda studieperioderna omfattar 5 sp. Det finns en möjlighet att utveckla samarbetet mellan beteendevetenskapliga fakulteten och allmän statslära. Statsvetenskapliga fakulteten kunde samarbeta med beteendevetenskapliga fakulteten i studieperioden ledarskap och organisationsutveckling som för tillfället köps av Hanken. Statsvetenskapliga fakulteten kunde inleda diskussioner med beteendevetenskapliga fakulteten om samarbete i studieperioden kvalitativa forskningsmetoder. Denna studieperiod kunde i så fall läggas till som en alternativ studieperiod i fördjupade forskningsmetoder. Statsvetenskapliga fakulteten kunde inleda diskussioner med beteendevetenskapliga fakulteten om samarbete i studieperioden Vetenskapsfilosofi II. Denna studieperiod kunde i så fall fungera som ett svenskspråkigt alternativ till Politisk filosofi. 17

18 5.3 Samarbetsformer med övriga högskolor i Finland Till universitetets strategiska mål hör att stärka det regionala samarbetet inom metropolområdet samt att förstärka samarbetet med svenskspråkiga regioner (Helsingfors universitet, 2009a, 34). Helsingfors universitet har flera samarbetsavtal med övriga högskolor i Finland som potentiellt kunde utnyttjas för att utveckla den svenskspråkiga förvaltningsinriktade magisterutbildningen. Till dessa samarbetsavtal hör bland annat Helsingforsalliansen, Rättsam och JOO-avtalet som kort presenteras nedan Helsingforsalliansen Helsingforsalliansen baserar sig på ett avtal om en strategisk allians mellan Helsingfors universitet, Hanken och Arcada Nylands svenska yrkeshögskola (Helsingforsalliansen, 2008; Helsingfors universitets instruktion 16). Syftet med alliansen är bland annat att utveckla samarbetsmöjligheter inom undervisningsverksamheten (Helsingfors universitet, 2009b, 24). Bland dessa alliansmedlemmar kunde Hanken, speciellt ämnet Företagsledning och organisation, vara av speciellt stort intresse. Hanken erbjuder även fördjupade studieperioder som substansmässigt är i linje med förvaltningsinriktad undervisning vid statsvetenskapliga fakulteten, speciellt linjen för administration och organisation, men dessa studieperioder ges endast på engelska och bidrar därmed inte till utvecklingen av den svenskspråkiga förvaltningsinriktade magisterutbildningen. Det strategiska samarbete som Helsingforsalliansen representerar kunde utgöra en bra grund för utvecklandet eller vid behov även köp av studieperioder av Hanken, såsom den i stycke nämnda studieperioden Ledarskap och organisationsutveckling. Det finns ett behov av att, inom ramen för Helsingforsalliansen, inleda diskussioner med Hanken om möjligheterna att utveckla svenskspråkiga studieperioder som substansmässigt ligger nära magisterutbildning i förvaltning, speciellt administration och organisation Rättsam Rättsam (Rådet för samordnad rättsvetenskap) är ett samarbetsorgan inom rättsvetenskapernas område som bidrar till rekrytering, handledning och undervisning för att garantera den svenskspråkiga akademiska återväxten inom området. Samarbetsorganet grundades år 2003 och baserar sig på ett avtal mellan juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, SSKH och Hanken. Avtalet möjliggör samarbete inom undervisning och forskning på rättsvetenskapens område. Idag är Rättsam en del av Helsingforsalliansen. (Helsingforsalliansen, 2010) Inom ramen för Rättsam är det möjligt för studenter vid juridiska fakulteten, SSKH och Hanken att delta i studieperioder i juridik vid de övriga enheterna. Alla tre enheter ordnar svenskspråkiga studieperioder i juridik, vilket kan medföra ökat utbud svenska studieperioder och studenternas valmöjligheter i allmän statslära. Kunskaper i rättsvetenskap kan dessutom vara av stor betydelse för statsvetare i allmänhet, speciellt för dem som kommer att arbeta inom den offentliga sektorn. Trots att studieperioderna är öppna för alla har studerande som läst rättsvetenskap som biämne på kandidatnivå en fördel. Möjligheten att studera rättsvetenskap som biämne bör därför rekommenderas för studerande på kandidatnivå. 18