Avrinning beräknad med S-HYPE till PLC6 och jämförelse med PLC5-resultat
|
|
- Monica Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SMED Rapport Nr Avrinning beräknad med S-HYPE till PLC6 och jämförelse med PLC5-resultat Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6 Johanna Tengdelius Brunell, Hanna Gustavsson, Ghasem Alavi, SMHI Avtal: På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
2 Publicering: Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: Norrköping Startår: 2006 ISSN: SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsida
3 Förord Havs- och vattenmyndigheten uppdrog under 2014 till SMED (Svenska MiljöEmissionsData) att beräkna näringsämnestransporten från Sverige till omgivande hav inför rapporteringen till HELCOM:s sjätte Pollution Load Compilation (PLC6). Som komplement till den huvudrapport som publicerats har även ett antal underlagsrapporter givits ut. Syftet med underlagsrapporterna är att ge en mer heltäckande bild av framtagen underlagsdata. Projektledningsteamet för PLC6 har bestått av Heléne Ejhed, IVL, Elin Widén Nilsson, SLU, Johanna Tengdelius Brunell, SMHI, och Johanna Mietala, SCB samt efterträdande Julia Hytteborn, SCB. Johanna Tengdelius Brunell, Hanna Gustavsson och Ghasem Alavi, SMHI, har ansvarat för beräkningen av avrinningen. Charlotta Pers och Joel Dahné, SMHI, har bidragit med kunskap kring modellberäkningarna och Berit Arheimer har tillsammans med Niclas Hjerdt, SMHI, bidragit genom mentorskap. Faruk Djodjic, SLU, har utfört jämförelsen av beräknad avrinning mot uppmätt i ett antal mindre skogs- eller jordbruksdominerade områden och Ida Westerberg, IVL, har varit med i diskussioner kring resultatpresentationen. 3
4 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 6 BAKGRUND 7 UNDERLAGSDATA 8 Drivdata 8 Nederbörd och temperatur 8 Mätdata 8 Modell 9 Modelluppsättning S-HYPE 9 Områdesindelning 10 Manuella åtgärder 10 RESULTAT OCH RESULTATJÄMFÖRELSE 11 Vattenbalans 11 Nederbörd, temperatur och avdunstning 11 Avrinning 16 PLC6, specifik avrinning, 20-årsmedelvärde ( ) samt år PLC6, , årstidsvariation 17 Tidsperiod, jämfört med PLC6 jämfört med PLC5 18 Utvärdering vattenföring 20 Utvärdering vattenföring i små jordbruks- eller skogsdominerade områden 23 KÄLLFÖRTECKNING 24 Övriga referenser: 25 4
5 BILAGA 1 26 BILAGA 2 27 BILAGA 3 29 Avrinning Vattenföring
6 Sammanfattning En viktig faktor bakom belastningen av kväve och fosfor är avrinningen. I tidigare rapporteringar till HELCOM användes modellsystemet HBV-NP, men för att kunna öka antalet modellområden till PLC6 har SMED bytt till en annan hydrologisk modell. Modellen som har använts för beräkningen av avrinning är SMED-HYPE. När det gäller hydrologiska beräkningar är SMED-HYPE-modellen identisk med HYPE_4_3_1. SMED-HYPE använder modelluppsättningen S-HYPE 2012 version för att beräknar avrinningen på ca områden. Avrinningen som sammanställs inom Pollution Load Compilation 6 (PLC6) viktades om till vattenförekomstområdesskala, ca områden. Avrinningen (l/(s km 2 )) från PLC6-beräkningarna presenteras i denna underlagsrapport. Utöver resultaten presenteras också följande jämförelser: 1. Avrinningen beräknad med SMED-HYPE för både PLC5- och PLC6-perioden ( (PLC5) och (PLC6)). 2. Avrinningen från PLC5 beräknad med HBV-NP och avrinningen från PLC6 beräknad med SMED-HYPE. 3. Avrinningen från PLC5 beräknad med HBV-NP och avrinningen från PLC6 beräknad med SMED-HYPE på vattenförekomstområdesskala och PLC5-områdesskala. För vidare beräkningar levereras avrinningen till TBV, Tekniskt Beräkningssystem Vatten, som långtidsmedelvärden för varje månad. Medan typhalterna för läckage från jordbruksmark är konstanta under året i TBV varieras typhalterna för läckage från skog, sankmark, fjäll, hygge och öppen mark mellan olika säsonger. Säsongen påverkar den totala belastningen genom såväl näringsämnesläckaget som avrinningen. Därför presenteras även en analys av medelavrinningen för uppdelad på årstiderna. Då avrinningen inom varje vattenförekomstsområde i PLC6 jämförs mot den i PLC5 som är på en grövre skala kan skillnaderna vara stora. Skillnaderna i avrinningen är som störst i små fjällområden samt runt Mälaren. De största bidraget till skillnaderna ligger i att en nya modell används tillsammans med att resultaten tas fram på en annan områdesindelning. 6
7 Bakgrund I beräkningarna till Pollution Load Compilation 6 (PLC6) ingår avrinningen som ett viktigt underlag. I PLC6 har avrinningen beräknats för ca vattenförekomstområden som ett långtidmedelvärde under beräkningsperioden Kravet på en finare indelning av delavrinningsområden, jämfört med den föregående i PLC5 (Brandt m.fl., 2008), har lett till detta modellbyte. Modellen som simulerar avrinning och retention är i PLC6 SMED-HYPE. I PLC5 användes den hydrologiska modellen HBV (Bergström, 1995; Lindström m.fl., 1997). Eftersom ett modellbyte har genomförts kommer jämförelser mellan modellerna och modellresultat att presenteras i rapporten. SMED-HYPE beräknar avrinningen på ca områden. Dessa viktas om till PLC6:s beräkningsskala, ca områden. Varje områdes specifika avrinning används sedan vidare för belastningsberäkningar i SMED:s beräkningssystem för vatten, TBV. 7
8 Underlagsdata Drivdata Nederbörd och temperatur Modellens nederbörd och temperatur har hämtats från en databas, PTHBV, som SMHI byggt upp med särskild inriktning på hydrologisk modellering (Johansson, 2000). Databasen innehåller interpolerade värden för nederbörd och temperatur, vilka anges i ett rikstäckande rutnät (gridrutor) med storleken 4 km 4 km. Databasen baseras på data från SMHI:s meteorologiska stationer vilka interpolerats till gridrutor med hjälp av en geostatistisk interpolationsmetod som benämns optimal interpolation. Metoden innebär att hänsyn tas både till stationernas avstånd från beräkningsrutan och till deras inbördes korrelation. Mätdata För att kalibrera och utvärdera modellen jämförs simulerad vattenföring mot uppmätt (ofta angiven i m 3 /s). Vattenflödet (vattenföringen) som flödar i ett vattendrag går med relativt lätta metoder att erhålla utifrån ett uppmätt vattenstånd (SMHI, 2015a). Avrinningen (l/(s km 2 )) är däremot svår att registrera och därför används vattenföringen när modellen kalibreras och utvärderas. Simulerad vattenföring har jämförts mot uppmätt vattenföring från 433 stationer. De flesta av stationerna ingår i det hydrologiska grundnätet (SMHI, 2015b). Placeringen av de stationer som har använts i kalibreringsoch utvärderingsarbetet visas i Figur 1. 8
9 Figur 1 Mätstationer med observerad vattenföring som använts i utvärderingsarbetet. Modell Modellen som har använts för beräkningen av avrinning är SMED-HYPE. När det gäller hydrologiska beräkningar är SMED-HYPE-modellen identisk med HYPE (Lindström m.fl., 2010) version Det som skiljer modellerna är dess kväve- och fosforberäkningar. Modelluppsättning S-HYPE S-HYPE är modelluppsättningen som använts för avrinningsberäkningarna inom SMED. Modellens om har använts vid simuleringarna är SMED- HYPE. SMED-HYPE används även som övergripande namn för både modell och uppsättningen som utvecklats specifikt för SMED:s retentionsberäkningar. Modelluppsättningen som använts för beräkningen av avrinning är dock identisk med S-HYPE 2012 version och är i grunden den samma som den modelluppsättning vars modellresultat presenteras på SMHI:s vattenweb (SMHI, 2014a). På vattenweb.se redovisas dock resultaten på en annan skala och uppdateras kontinuerligt då en ny S-HYPE-version lanseras. Information kring modelluppsättningen S-HYPE finns att hitta på SMHI:s vattenweb, SMHI, 2014a. Information gällande HYPE kan hämtas från Sourceforge (2013) och Lindström m.fl. (2010). 9
10 Kalibrering med avseende på vatten har gjorts inom SMHI:s forskning- och utvecklingssenhet (SMHI, 2014b). Parameteruppsättningen återfinns i SVN (intern versionshantering) för S-HYPE 2012 version Områdesindelning Områdena i S-HYPE bygger på indelningen av delavrinningsområden i SVAR 2012_2 (SMHI, 2011). Avrinningen, som är framtagen på den finare delavrinningsområdesskalan (ca områden), sammanställs på vattenförekomstområdesskala (ca områden) genom areaviktning. I Olsson och Tengdelius Brunell (2013) samt Widén-Nilsson m.fl. (2016) redovisas hur vattenförekomstområdena togs fram. Manuella åtgärder I S-HYPE:s modelluppsättning finns 48 områden med 100 % sjö (SLC 23, soil and landuse class) vilket inte ger någon beräknad avrinning. Dessa områden är avvikande små och ligger i vattendrag (ofta under broar). Enligt SMED:s sammanställning av markanvändning innehåller områdena en mindre andel mark. För att inte försumma markens bidrag till belastningen används avrinning från angränsande område enligt Tabell 3, Bilaga 2. Modelluppsättningen har 11 vattenförekomstområden som är mindre än delavrinningsområdena (SVAR2012_2). Detta beror i de flesta fall på att områdena utgörs av en mindre vattenförekomst på en ö där vattenförekomsten utgör en finare indelning än delavrinningsområdesskalan. Eftersom att dessa vattenförekomstområden inte automatiskt kopplar till ett delavrinningsområde i SVAR2012_2 skapas en manuell koppling till närliggande delavrinningsområde (Tabell 2, Bilaga 1). På så sätt tilldelas vattenförekomstområden en avrinning från närliggande område. 10
11 Resultat och resultatjämförelse Långtidsmedelvärden för perioden har beräknats för varje månad och ca vattenförekomstområden med hjälp av SMED-HYPE och S- HYPE. I den föregående rapporteringen, PLC5, beräknades långtidsmedelvärden för perioden och ca 1100 områden. Nederbördsmönster och avrinningsmönster förändras över tiden. Att förstå förändringarna är ett viktigt led i analys av förändringar i belastning, retentionsmönster och källfördelning. I tillägg till att resultaten tagits fram för en ny beräkningsperiod skiljer sig också beräkningsskalan och den hydrologiska modellen. I PLC5 användes en annan hydrologisk modell, HBV-modellen (Bergström, 1995; Lindström m.fl., 1997), för att beräkna avrinningen. Därmed utvärderas här förändrad avrinning ur flera perspektiv: tidsperiod, skala samt modellskillnader. Vattenbalans Avrinningen beräknas enligt vattenbalansekvationen, ekv. 1: Avrinning = Nederbörd Avdunstning Magasinering (1) Avdunstningen beror i huvudsak på temperaturen. Avrinningen är därmed stark beroende av nederbörd och temperatur. Då temperatur och nederbörd varierar i tiden förändras avrinningen mellan olika perioder. Nederbörd, temperatur och avdunstning PLC6, , årsmedel Figur 2 visar en sammanställning av S-HYPE:s nationella indata för temperatur, nederbörd samt beräknad avdunstning. Figuren visar att det är varmare i södra Sverige. Avdunstningen är temperaturberoende och kommer därmed att vara högre i den södra regionen jämfört med de norra delarna av Sverige. Sveriges västra del har betydligt mer nederbörd än de östra delarna, och detta påverkar också till viss del avdunstningen. Högst är nederbörden i sydvästra Sverige, med upp emot 1400 mm per år i vissa delar. 11
12 Temperatur ºC Nederbörd/avdunstning mm Figur 2. Nationella kartor över modellens indata i form av temperatur (t.v.), nederbörd (mitten) samt beräknad avdunstning (t.h.) för perioden Ingen markavrinning sker från sjöar och därför exluderas dessa från kartorna. PLC6, , årstidvariation Avrinningen levereras till TBV som långtidmedelvärden för varje månad. Medan typhalterna för läckage av jordbruksmark är konstanta under året i TBV varierar typhalterna i TBV för skog, sankmark, fjäll, hygge och öppen mark mellan olika säsonger. För att kunna dra slutsatser om näringsämnesläckage under året är det intressant att se hur avrinningen varierar under året. Av den anledningen görs även en inomårsanalys av avrinningen uppdelad på årstid. Som underlag för den årstidsindelade avrinningen ges nederbörd, temperatur och avdunstning som årstidsmedelvärden. Vinter (D-J-F) och vår (M-A-M) visas i Figur 3 och sommar (J-J-A) och höst (S-O-N) i Figur 4. Den största nederbördsmängden faller under sommar och höst. Under sommaren är det även som varmast och avdunstningen blir hög. Av den anledningen så leder regnet inte nödvändigtvis till högre avrinning. 12
13 VINTER Temperatur ºC Nederbörd/avdunstning mm VÅR Temperatur ºC Nederbörd/avdunstning mm Figur 3. Sammanställning av nationella indata temperatur (ºC), nederbörd och avdunstning (mm) för vintersäsong (överst) och vårsäsong (längst ner) för perioden Ingen markavrinning sker från sjöar och därför exluderas dessa från kartorna. 13
14 SOMMAR Temperatur ºC Nederbörd/avdunstning mm HÖST Temperatur ºC Nederbörd/avdunstning mm Figur 4. Sammanställning av nationella indata för temperatur (ºC), nederbörd och avdunstning (mm) för sommarsäsong (överst) och höstsäsong (längst ner) för perioden Ingen markavrinning sker från sjöar och därför exluderas dessa från kartorna. 14
15 Årsmedelvariation (PLC5) jämfört med (PLC6) Nederbördmönster och temperaturmönster förändras över tiden och har stor påverkan på läckage av näringsämnen. Generellt bidrar ökad nederbörd till att det sköljs ut mer närsalter och belastningen på haven ökar. I en analys av belastningen mellan olika tidsperioder är det viktigt att även analysera förändringar i modellens indata. I Figur 5 visas den procentuella förändringen av nederbörd och temperatur mellan de två 20-årsperiodena som använts i PLC5 respektive PLC6. Förändringen av årsmedeltemperaturen och årsnederbörden är beräknad utifrån perioderna och , med som referens. Det har blivit något varmare sedan den tidigare perioden även om temperaturförändringarna generellt är ganska små, sett till årsmedel. I figuren kan man se att nederbördsmönstret i stora delar av landet är oförändrat men att några blötare regioner framträder. Främst är det delar av södra Sverige och ett område i norr som blivit något blötare den senare perioden jämfört med Temperatur procentuell-förändring Nederbörd procentuell-förändring Figur 5. Procentuell förändring i temperatur (t.v.) och nederbörd (t.h.) vilka ligger som indata till S-HYPE (vattenförekomstområdesskala) mellan perioderna och , med som referens. 15
16 Avrinning PLC6, specifik avrinning, 20-årsmedelvärde ( ) samt år 2014 Resultatet för avrinningen för vattenförekomstområden visas i Figur 6. Avrinningen är som störst i de västra delarna av Sverige. Avrinningen redovisas för säsongerna: vinter (D-J-F), vår (M-A-M), sommar (J-J-A) och höst (S-O-N) i Figur 7. Resultat för år 2014 återfinns i Bilaga 3. Avrinning l/(s km 2 ) Figur 6. Beräkning av avrinning (l/(s km 2 )) för PLC6:s ca stycken vattenförekomstområden, Ingen markavrinning sker från sjöar. 16
17 PLC6, , årstidsvariation VINTER VÅR Avrinning l/(s km 2 ) (l/(s km 2 )) Avrinning l/(s km 2 ) SOMMAR HÖST Avrinning l/(s km 2 ) Avrinning l/(s km 2 ) Figur 7. Årstidsmedel av avrinningen (l/(s km 2 )) för PLC6:s vattenförekomstområden (ca ), perioden
18 Tidsperiod, jämfört med I Figur 8 visas den procentuella förändringen i specifik avrinning mellan perioderna och , till följd av bl.a. förändrad nederbörd och temperatur, båda framtagna med S-HYPE. Blå områden i figuren betyder att det blivit blötare i den senare perioden. Avrinning procentuelllförändring Figur 8 Procentuell förändring i specifik avrinning (l/(s km 2 )) mellan perioderna och , S-HYPE (vattenförekomstområdesskala). PLC6 jämfört med PLC5 Beräkningsområdena i den hydrologiska modellen är ca stycken. Dessa aggregeras till stycken vattenförekomstområden och importeras till TBV. Det är en finare indelning jämfört med då avrinningen beräknades i PLC5, där Sverige var indelat i ca beräkningsområden (så kallade PLC5-områden). Resultatet för rapporterad avrinning från PLC5 ( ) beräknad med HBV-NP jämfört med avrinningen i PLC6 ( ) visas i Figur 9, beräkningsresultatet redovisat på olika områdesskalor. 18
19 Avrinning l/(s km 2 ) Avrinning l/(s km 2 ) Figur 9. Till vänster rapporterad avrinning (l/(s km 2 )) från PLC5 ( ), till höger avrinning från PLC6 ( ). Den procentuella förändringen i avrinning mellan PLC5 och PLC6 visas i Figur 10. Som referensperiod har PLC5-perioden använts. I kartan till höger jämförs den specifika avrinningen inom varje vattenförekomstsområde i PLC6 mot den i PLC5 som är på en grövre skala. Lokalt sett kan de procentuella förändringarna vara väldigt stora. Förändringarna i avrinningen är som störst i små fjällområden samt runt Mälaren. Till vänster i Figur 10 har avrinningen aggregerats från vattenförekomstområdesindelningen till PLC5:s indelning. Avikelserna mellan resultaten från PLC5 och PLC6 visar sig då bli mer utjämnade. 19
20 Avrinning procentuelllförändring Avrinning procentuelllförändring Figur 10 Kartorna visar procentuell förändring i specifik avrinning mellan PLC5 och PLC6. Kartan till vänster visar förändring i avrinningen för PLC6 jämförd med PLC5 för samma områdesindelning som använts i PLC5. Kartan till höger visar förändringen i den specifika avrinningen i PLC6 jämfört med PLC5 för de vattenförekomstsområden som används i PLC6. Avrinningskartorna i Figur 10 visar att det finns stora skillnader i avrinning mellan PLC5 och PLC6 på vissa håll i landet. En viss del av skillnaden beror på förändringarna i beräkningsperiod, som visas i Figur 8. Den variabilitet som finns utöver denna skillnad beror huvudsakligen i att en ny modell används tillsammans med att resultaten tas fram på en annan områdesindelning. Utvärdering vattenföring För att tydligare redovisa skillnader i resultaten mellan PLC5 och PLC6 presenteras statistik för valda huvudavrinningsområden. Huvudavrinningsområden som har valts är sådana som upfyller följande kriterier: 1. Huvudavrinningsområdet har en vattenföringsstation nära mynningspunkten. 2. Delområdena som mätstationen ligger inom, ett från PLC5 och ett från PLC6, ska ha en uppströmsarea som är tillräckligt lika för att dess vattenföring ska kunna jämföras. 20
21 Då modellberäkningarna genomfördes på olika skalor kan en del mindre avvikelser i uppströms area dock förekomma. Statistiken baseras på månadsmedelvärden för den sammanfallande perioden mellan PLC5 och PLC6 ( ). Avrinningsområden för aktuell mynningsjämförelse visas i Figur 11. Figur 11 Huvudavrinningsområden som har en station nära mynningspunkten som kan ses som representativ för något delavrinningsområde inom såväl PLC5 som PLC6. Vid modellkalibrering, utvärdering och validering finns det många användbara utvärderingskriterier och mest använd inom hydrologisk modellering på SMHI är Nash-Sutcliffe-kriteriet (NSE; Nash and Sutcliffe, 1970). I tillägg till NSE, visas Kling-Gupta Efficiency, (KGE; Gupta och Kling, 2009) och det relativa volymfelet, RE. En statistisk jämförelse mellan de båda avrinningsberäkningarna visas i Tabell 1. 21
22 Tabell 1 Områden i mynningspunkter som har en vattenföringsstation i utloppet av både ett PLC5-område och ett delavrinningsområde (subid). Statistisken baseras på månadmedelvärden för tidsperioden (max 132 värden) då både PLC5 och PLC6 har data. Huvudavrinningsområde med station nära utlopp (PLC5-id/subid) NSE KGE RE(%) PLC5 PLC6 PLC5 PLC6 PLC5 PLC6 24 (24-005/25577) 0,73 0,88 0,7 0,94 16,85-1,35 61 (61-059/7087) 0,91 0,91 0,82 0,9-0,85 5,24 69 (69-002/3639) 0,91 0,86 0,86 0,85 7,8 8,64 80 (80-003/472) 0,92 0,9 0,84 0,9-4,83 0,47 84 (84-002/476) 0,89 0,93 0,8 0,86 19,24 13,73 86 (86-006/433) 0,62 0,93 0,69 0,91 30,29 5,97 92 (92-005/162) 0,78 0,94 0,61 0,96-19,76 0,18 94 (94-001/249) 0,67 0,85 0,54 0,84 45,14-10, ( /2066) 0,96 0,97 0,94 0,98 5,18 0, ( /4140) 0,63 0,71 0,73 0,8 7,97 5, ( /4395) 0,86 0,97 0,73 0,95 25,59 1,6 Överenstämmelsen mellan uppmätt och simulerad vattenföring i alla 433 områden där det finns en mätstation visas i Figur 12. Data representerar medelvattenföringen under perioden Figur 12 Simulerad medelvattenföring ritad mot uppmätt medelvattenföring under perioden
23 Utvärdering vattenföring i små jordbruks- eller skogsdominerade områden Som ett steg i utvärderingen genomfördes en jämförelse mellan beräknad och uppmätt vattenföring från 23 små jordbruksdominerade områden samt fyra små skogdominerade områden. Jämförelsen utfördes genom att geografisk bestämma tillhörighet av nämnda områden med avseende på delavrinningsområdsindelningen enligt SVAR Jämförelsen av månatliga värden, som utifrån PLC6-perspektivet är mest relevant eftersom det är dessa värden som i slutändan används för beräkning av belastningen, visar på varierande resultat mellan olika områden. Ett högt Nash-Sutcliffevärde (över 0,7) uppnåddes dock för ungefär hälften av områdena och volymfelet var huvudsakligen mindre än ±20 %. Avvikelserna i enskilda områden utreddes inte vidare inom PLC6 men dessa områden kan med fördel användas för att studera (och möjligen förbättra) modelleringsresultat i eventuella utvecklingsprojekt. 23
24 Källförteckning Bergström, S The HBV model. In: Singh VP (ed). Computer Models of Watershed Hydrology, Water Resources Publ., Highland Ranch, Colorado, Brandt. M., Ejhed. H. och Rapp. L., 2008, Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet, 2006, Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation. Johansson, B., 2000, Areal precipitation and temperature in the Swedish mountains. An evaluation from a hydrological perspective. Nordic Hydrology, 31, Gupta, H. och Kling. H On the development of regionalization relationships for lumped watershed models: The impact of ignoring sub-basin scale variability. Journal of Hydrology 373, Lindstöm, G., Pers, C., Rosberg, Strömqvist, J., och Arheimer, B., 2010, Development and testing of the HYPE water quality model for different spatial scales, Hydrology Research Lindström, G., Johansson, B., Persson, M., Gardelin, M. and Bergström, S Development and test of the distributed HBV-96 hydrological model. Journal of Hydrology. 201: Nash, J.E. and Sutcliffe, J.V., River flow forecasting through conceptual models 1. A discussion of principles. Journal of Hydrology, 10: Olsson, H., Tengdelius Brunell, J., 2013, Avrinningsområden för vattenförekomster 2012, SMED Rapport Nr 122. Widén-Nilsson, E., Djodjic, F., Englund, D., Hellgren, S., Liljeberg, M., Olshammar, M., Olsson, H., Orback, C., Tengdelius Brunell, J Kartdata till PLC6 Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6 rörande markanvändning, vattenförekomstområden, regionsindelning, jordbruksmarkens jordart, lutning och fosforhalt samt medelvärdesberäkningar. SMED Rapport Nr
25 Övriga referenser: SMHI, 2015a. Avbördningskurva. /hydrologi/avbordningskurva (Hämtad ) SMHI, 2015b. Hydrologiska grundnätet. /hydrologiska-grundnatet (Hämtad ) SMHI, 2014a. Vattenweb. (Hämtad ) SMHI, 2014b. Kalibrering och utvärdering av S-HYPE. (Hämtad ) SMHI, 2011, SVAR, Svenskt vattenarkiv, FAKTABLAD NR Sourceforge, 2013, Description of the HYPE model, HYPE version , ( (Hämtad ) 25
26 Bilaga 1 Tabell 2 Vattenförekomstområden vars area är mindre än dess motsvarande område i SVAR (till vänster) tilldelas samma avrinning som dess omgivande vattenförekomstområde (till höger). Delavrinningsområden (SVAR2012_2) (subid) som sträcker sig över mer än ett vattenförekomstområde (accid). SE (subid 50296) SE (subid 50315) SE (subid 50311) SE (subid 50316) SE (subid 50355) SE (subid 50375) SE (subid 50441) SE (subid 50456) SE (subid 50472) SE (subid 50472) SE (subid 50526) Omgivande vattenförekomstområdet (accid) vars resultat appliceras på närliggande område utan beräknad avrinning SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE
27 Bilaga 2 Tabell 3 Små områden utan avrinning redovisas till vänster. För att inte försumma belastningen från områdena hämtas avrinning från angränsande område (till höger). Område med avrinning 0 (Accid) SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Tilldelas avrinning från område (Accid) SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE
28 SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE
29 Bilaga 3 Avrinning 2014 Inom PLC6 leverades även avrinning för 2014 för beräkningar av det enskilda året Nedan redovisas resultaten för år Figur 13 visar den beräknade medelavrinningen för hela året och temperatur, nederbörd och avdunstning visas i Figur 14. Avrinning l/(s km 2 ) Figur 13 Beräkning av avrinning (l/(s km 2 )) för PLC6:s vattenförekomstområden ca , Temperatur ºC Nederbörd/avdunstning mm Figur 14 Nationella kartor över modellens indata, temperatur (t.v.), nederbörd (mitten) samt beräknad avdunstning (t.h.) för år Ingen markavrinning sker från sjöar därför exluderas dessa. 29
30 Vattenföring 2014 Överenstämmelsen mellan uppmätt- och simulerad vattenföring för 2014 visas i Figur 15. Data representerar medelvattenföringen under ett år. Figur 15 Simulerad medelvattenföring ritade mot uppmätt medelvattenföring under
Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE
SMED Rapport Nr 137 2013 Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Joel Dahné, SMHI Charlotta Pers, SMHI Avtal: 4-2013-7 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
Läs merUtsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 21 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik Underlag Sveriges miljömålsuppföljning Heléne Ejhed IVL Mikael Olshammar, IVL På uppdrag
Läs merTILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI
TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI Håkan Olsson SMHI, basverksamheten Ann-Karin Thorén SMHI, forskningsavdelningen g www.smhi.se Vattenförvaltning 2008-12-10 H Ols sson, A-K Thorén, SMH HI Presentation
Läs merSynpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem
Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter
Läs merUtvärdering av SMED-HYPE
SMED Rapport Nr 140 2013 Utvärdering av beräkningar i och resultat från SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Hanna Gustavsson, SMHI Jenny Axén Mårtensson, SMHI Henrik Djerv, SMHI Elin Widén-Nilsson,
Läs merHanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi. Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige
Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige Pärmbild: Norrköping, Hanna Gustavsson, SMHI. Författare: Uppdragsgivare:
Läs merBakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,
Läs merAskstatistik från energistatistik
SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merBeräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5
SMED Rapport Nr 18 2007 Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Milla Malander,IVL Mikael Olshammar, IVL Maria Roslund, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merTyphalter för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6
Rapport Nr 188 2016 Typhalter för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6 Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6 Elin Widén Nilsson, SLU Stefan Löfgren, SLU Johanna Tengdelius-Brunell
Läs merUtveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde 6
SMED Rapport Nr 11 2013 Utveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde Ida Westerberg, IVL Kristina Mårtensson, SLU Frank Schmieder,
Läs merMetodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Läs merGöran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp
Läs merNorra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Läs merAvbördningskurva utan fältmätningar?
Niclas Hjerdt Avbördningskurva utan fältmätningar? Generell avbördningskurva Vid modellering av avrinningsområden med sjöar måste man ibland ansätta avbördningskurvor trots att det saknas traditionella
Läs merSMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention
2016-12-21 SMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention Sjöars ekosystemtjänster Sverige är ett land rikt på sjöar. Sverige står ensamt för 38 % (och tillsammans med Finland för 61
Läs merMätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
Läs merSMED Rapport Nr
SMED Rapport Nr 114 2013 Anpassning av HYPEmodellen för läckagekoefficienter och typhalter för att möjliggöra användandet av läckagekoefficienter och typhalter från jordbruk, hyggen, skog, myr, fjäll och
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merModellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde
Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning
Läs merKatalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län
SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,
Läs merModelljämförelsen vid workshopen i Söderköping mars hur skiljde sig resultaten och varför?
Modelljämförelsen vid workshopen i Söderköping 28-30 mars hur skiljde sig resultaten och varför? Berit Arheimer& David Gustafsson Svenska IHP kommittén Vattenstatus och beräkningsmodeller att hantera osäkerhet
Läs merNärsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Läs merVårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Läs merAvrinningsområden för vattenförekomster 2012
SMED Rapport Nr 122 2013 Avrinningsområden för vattenförekomster 2012 En hydrologisk indelning för PLC-6 Håkan Olsson, SMHI Johanna Tengdelius-Brunell, SMHI Avtal: 4-2012-16 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
Läs merKonsekvenser för avrinning vid metodikbyte mellan HBV och HYPE
SMED Rapport Nr 143 2014 Konsekvenser för avrinning vid metodikbyte mellan HBV och HYPE Hanna Gustavsson, SMHI Avtal: 4-2013-10 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten Publicering: www.smed.se Utgivare:
Läs merHYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment
Avbördningskurvans roll i hydrologiska modellberäkningar Göran Lindström & Joel Dahné, 29-12-1 HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Markklasser = kombination av jordart och markanvändning
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merNäringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014
Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:12 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-05-20
Läs merJämförelse av resultat från lokal, detaljerad närsaltsmodellering med PLC-5-data
RAPPORT Jämförelse av resultat från lokal, detaljerad närsaltsmodellering med PLC-5-data Peter Wallenberg B1900 Februari 2010 Rapporten godkänd 2010-02-19 Lars-Gunnar Lindfors Senior Advisor Organisation
Läs merVM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.
VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merMycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merTorrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor
Läs merKällfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2004:24 1 Institutionen för miljöanalys vid SLU
Läs merKällfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU November 2002 Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2002:18 Institutionen för miljöanalys
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merProjekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och
Läs meruppföljning kommer att hållas i mitten av september.
Utfärdad av: Dokumentnamn: Niclas Hjerdt SMHI-#124826-v1-Vattenförvaltningen_delårsredovisning_2011.doc Fastställt datum: Dnr: 2011-09-15 2011/1566/189 Delårsredovisning av SMHI:s arbete inom den svenska
Läs merPå uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
SMED Rapport Nr 186 2016 Kartdata till PLC6 Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6 rörande markanvändning, vattenförekomstområden, regionsindelning, jordbruksmarkens jordart, lutning och fosforhalt
Läs merUppehållstider i ytvatten i relation till vattenkvalitet - NET, ett generellt uppskalningsverktyg
Utkast 2017-03-10 Uppehållstider i ytvatten i relation till vattenkvalitet - NET, ett generellt uppskalningsverktyg Göran Lindström, Alena Bartosova och Niclas Hjerdt SMHI Rapport Hydrologi Nr. XXX 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merNäringsämnen. En fördjupning. Philip Axe
Näringsämnen En fördjupning Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Vem är detta? Utredare på Havs- och vattenmiljö enheten Samordnare inom Regionala Havskonventionerna Övergödning som fokusområde Började
Läs merSäkerställd insamling av data för beräkning av diffusa utsläpp och retention
Rapportserie SMED och SMED&SLU Nr 8 2004 Säkerställd insamling av data för beräkning av diffusa utsläpp och retention Slutrapport oktober 2003 Lars Rapp SLU Miljödata Uppsala På uppdrag av Naturvårdsverket
Läs merInnehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15
Innehåll Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 BERÄKNINGSMETODIK 17 Termer och begrepp 17 Belastning, retention och källfördelning 17 Bruttobelastning 17 Retention
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merJordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor
Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Exempel med FyrisNP-modellen i Stigfjordens och Kungsbackafjordens avrinningsområden Rapport från projekt Hav möter Land Klima vatten
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merFrån klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merJoel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller
Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Målsättning Förbättra interpolationen av nederbörd i PTHBV genom användning av aktuell storskalig vindinformation
Läs merFörslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag
Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag - Reviderad bakgrundshalt för jordbruksmark Av: Faruk Djodjic och Mats Wallin Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport
Läs merTillförsel av näringsämnen till Bohuskusten
Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998 2017 Bohuskustens vattenvårdsförbund Rapport April 2019 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001
Läs merBilaga 2.4 Analys av flödesmätning
Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna
Läs merGer åtgärderna effekt?
Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKällfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Glummans avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2005:17 Institutionen för miljöanalys vid SLU Institutionens
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merNäringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006. Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation
Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006 Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation RAPPORT 5815 MAJ 2008 Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet 2006 Underlag
Läs merBegreppsmässiga avrinningsmodeller tillförlitliga verktyg i vattenplaneringen?
Vatten 999, 55(3): 29-24 Begreppsmässiga avrinningsmodeller tillförlitliga verktyg i vattenplaneringen? Conceptual runoff models - reliable tools in water management? Jan Seibert Uppsala Universitet Institutionen
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merEnskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län
Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland
Läs merModell som används i Sverige FyrisNP
Modell som används i Sverige FyrisNP Elin Widén Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Workshop modeller för Hav møter Land, Oslo 16 april 2013 Elin Widén Nilsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Läs merPM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken
1(5) PM Hydrologi Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken 2011-02-24 Utredning för detaljplan för fastigheter Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig:
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merChantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med
Läs merSnötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander
29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning
Läs mer96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?
2017-10-24 1 96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret? 2017-10-24 2 Skulle de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt kunna påverka Natura 2000-området
Läs merGrundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna
Vårt datum Dnr 2017-04-03 314-745/2017 1(5) Sveriges Kommuner och Landsting Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna Grundvattennivåerna under de närmaste månaderna i större delen av
Läs merAnpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström
Nr 94, 2004 Hydrologi Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström Maja Brandt och Gun Grahn, SMHI Erik Årnfelt och Niclas Bäckman,
Läs merHuvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland
Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Faktablad nr 20 Juni 2004 Detta faktablad redovisar hur stor del av svenska och norska huvudavrinningsområden som ligger i Sverige, Norge
Läs merUppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Läs merIvösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version
Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21 Version 211-11-18 på uppdrag av Ivösjökommittén Tom sida Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21
Läs merKlimatscenarier för Sverige
KLIMATOLOGI Nr 15, 2015 Klimatscenarier för Sverige Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier Elin Sjökvist, Jenny Axén Mårtensson, Joel Dahné, Nina Köplin, Emil Björck,
Läs merSveby. Klimatfiler för energiberäkningar
Sveby Klimatfiler för energiberäkningar Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden 1965-1984. Enbart urval på
Läs merSpridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling
Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Agenda Bakgrund Norrvatten och Mälaren som dricksvattentäkt Behov och nytta med en spridningsmodell Beskrivning
Läs merVattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Läs merTyp Information Upplösning Källa. Hypsografer och sundinformation
Indata till modellerna Beräkningar för delavrinningsområden har utförts med den hydrologiska modellen Å-HYPE och beräkningar för kustnära vattenförekomster har utförts med Kustzonsmodellen. Kustzonsmodellen
Läs merIntensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Läs merNäringsbelastning på Östersjön och Västerhavet
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Näringsbelastning på Östersjön och
Läs merFör Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.
PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till
Läs merBeräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning
SMED Rapport Nr 56 2011 Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning Helene Ejhed, IVL Mikael Olshammar, IVL Gunnar Brånvall, SCB
Läs merApplikation för Vattenmyndigheten
Vattenmyndigheten Södra Östersjön Applikation för Vattenmyndigheten Finn de områden som göder havet mest Uppdragsnummer Göteborg 2009-03-16 12800211 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr.
Läs merKlimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med
Klimat i förändring En jämförelse av temperatur och nederbörd 1991-2005 med 1961-19 I klimatsammanhang jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period. Således jämför vi, i enlighet med en
Läs merLinnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA
Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA https://climate.copernicus.eu/about-c3s C3S Förse olika
Läs merUtreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket
BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem
Läs merApplikation för Vattenmyndigheten
Vattenmyndigheten Södra Östersjön Applikation för Vattenmyndigheten Ölands avrinningsområde Uppdragsnummer Göteborg 2010-06-23 12801145 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600
Läs merDimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Läs merHydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Läs merÖversyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor
SMED Rapport Nr 138 2013 Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor Faruk Djodjic, SLU Elin Widén-Nilsson, SLU Avtal: 4-2013-13 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten Publicering: www.smed.se
Läs merFörbättringar i beräkningar av jordbruksläckaget
Rapportserie SMED och SMED&SLU Nr 10 2004 Förbättringar i beräkningar av jordbruksläckaget Slutrapport augusti 2004 Faruk Djodjic, Holger Johnsson, SLU Maja Brandt, Gun Grahn, SMHI På uppdrag av Naturvårdsverket
Läs merYttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50
Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Läs mer