Typhalter för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6

Transkript

1 Rapport Nr Typhalter för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6 Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6 Elin Widén Nilsson, SLU Stefan Löfgren, SLU Johanna Tengdelius-Brunell Avtal: På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten

2 Avtal: På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten

3 Publicering: Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: Norrköping Startår: 2006 ISSN: SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsida

4 3

5 Innehåll INNEHÅLL 4 FÖRORD 7 SAMMANFATTNING 8 INLEDNING 10 Bakgrund 10 PLC5 10 Nya mätningar i sydvästra Sverige och Dalarna 10 Denna rapport 11 Kväve 11 Fosfor 12 Allmänt 12 Regionsindelning och marktäcke 13 Avgränsningar 13 Struktur på rapporten 13 METOD 14 Beräkning och visualisering av nya typhalter 14 Bruttobelastning 14 Retention 14 Jämförelse med vattenkemiska mätdata 14 Jämförelse mellan öppen mark i PLC6-kartan och andra kartunderlag 14 RESULTAT OCH DISKUSSION 16 Typhalter, kväve 16 Södra och mellersta Sverige 16 Norra Sverige 24 Typhalter, fosfor 26 Södra Sverige 26 Norra och mellersta Sverige 31 4

6 Öppen mark 33 Fosforhalter, generell diskussion 36 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA UTVECKLING 37 REFERENSER 38 BILAGA A, SLUTGILTIG SAMMANSTÄLLNING AV TYPHALTER TILL PLC6, SKOG, SANKMARK FJÄLL, HYGGE OCH ÖPPEN MARK 41 BILAGA B, KARTOR MED TYPHALTER PLC6 46 BILAGA C, KARTUNDERLAG 52 Regionsindelning 52 PLC5 52 PLC6 52 Läckageregioner 53 Marktäcke 54 Skog 54 Fjäll 54 Sankmark 54 Hygge och hyggesålder 54 Öppen mark 55 BILAGA D, MÄTDATA FÖR UTVÄRDERING 56 BILAGA E, ÖPPEN MARK I PLC6-KARTAN, VAD BESTÅR DEN AV? 59 Metod 59 Resultat: Jämförelse med mer högupplöst marktäckesdata 61 Resultat: Jämförelse med jordartskarta 63 BILAGA F, TOTALKVÄVEHALTER (TN) I SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIGE, DISKUSSION OCH EFFEKTER AV TYPHALTSBYTE 66 Jämförelse med PLC5, halter 66 Belastningseffekter 66 Jämförelser med oberoende mätdata 67 Retentionseffekt i SMED-HYPE 68 5

7 Metod 69 Resultat 69 Slutgiltig kalibrering 69 Diskussion 69 BILAGA G, FOSFORLÄCKAGE FRÅN ÖPPEN MARK ANALYSER OCH ÖVERVÄGDA ALTERNATIV 71 Bakgrund 71 Öppen mark liknar jordbruksmark 71 Jordarter för öppen mark och jämförelse med betesarealen 72 Använd jordbruksmarkens bakgrundsläckage/betesläckage 73 Belastningseffekter 74 Diskussion 75 Bakgrundsläckage för jordbruksmarken i PLC6 75 Ej lämpligt att använda skogens fosforläckage för öppen mark 75 Påverkan på dagvattnets antropogena andel 75 Läckaget från öppen mark är högre i Mälardalen och lägre i Bohuslän och i Norrlands inland 75 Utvecklingsmöjligheter 76 BILAGA H, KARTOR MED TYPHALTER, ÄLDRE FÖRSLAG 77 BILAGA I, KARTOR MED BELASTNINGAR 78 6

8 Förord Denna rapport beskriver de typhalter som använts för läckage från skog, sankmark, hygge, fjäll och öppen mark i PLC6-rapporteringen av källfördelningen av kväve och fosfor till HELCOM. Rapporten har skrivits av Elin Widén Nilsson i dialog med medförfattarna. Stefan Löfgren har varit ansvarig för mätningarna som ligger till grund för de nya typhalterna och har tagit fram oberoende mätdata för utvärdering. Johanna Tengdelius-Brunell har gjort tester av retentionsberäkningen och ritat kartorna i Bilaga B, Kartor med typhalter PLC6. Utöver rapportförfattarna har Karin Blombäck (SLU), Faruk Djodjic (SLU), Heléne Ejhed (IVL), Hanna Gustavsson (SMHI), Holger Johnsson (SLU), Signild Nerheim (SMHI) och Barbro Ulén (SLU) deltagit i olika diskussioner. Stefan Hellgren och Anders Lindsjö har levererat data till Tabell 9 respektive avsnittet Bakgrundsläckage för jordbruksmarken i PLC6. 7

9 Sammanfattning Denna rapport redovisar samtliga typhalter som i PLC6-beräkningarna (Pollution Load Compilation 6) beskriver läckage från skog, sankmark, hygge, fjäll och öppen mark. Såväl totalhalter av kväve (TN) och fosfor (TP), som fraktionerna oorganiskt kväve (IN), organiskt kväve (ON), löst reaktivt fosfor (SP) och partikulärt fosfor (PP) redovisas, tillsammans med månadsfaktorer som beskriver dessa typhalters inomårsvariation. Förutom att sammanställa tidigare publicerade rapporter som utgjort förstudier till PLC6, redovisar denna rapport även reviderade förslag på ON och IN för skog och sankmark i södra Sverige jämfört med vad som föreslås av Fröberg m.fl. ( ), ett antal nya jämförelser med vattenkemiska mätdata, beräkningar av bruttobelastningen på havet som effekt av några av de nya typhalterna samt metod och resultat för nya typhalter för fosforläckage från öppen mark i hela landet och från skog, sankmark och hygge i södra Sverige. Följande typhalter har förändrats mellan PLC6 och PLC5 baserat på nya mätningar och/eller nya antaganden: TN från skog och sankmark i södra Sverige (Fröberg m.fl., ) ON från skog och sankmark i södra Sverige (denna rapport) TN från hygge i södra Sverige (Fröberg m.fl., ) IN och ON från hygge i södra Sverige (denna rapport) TN, IN och ON från skog, sankmark, hyggen och öppen mark i mellersta Sverige (denna rapport samt Fröberg m.fl., och Widén-Nilsson m.fl., ) TP från skog i södra Sverige (denna rapport) TP från öppen mark i hela Sverige (denna rapport) Dessutom har flera typhalter ändrats indirekt. Det beror på att antaganden om hur läckaget t.ex. öppen mark eller sankmark förhåller sig till läckaget från skog har behållits från PLC5, samtidigt som typhalten för skog har ändrats. Det gäller TN, IN och ON från öppen mark i stora delar av södra Sverige (denna rapport) TP, SP och PP från sankmark och hygge i södra Sverige (denna rapport) Oförändrat jämfört med PLC5 är: IN från skog och sankmark i södra Sverige 8

10 TN, IN och ON från öppen mark i Utl-regionen i södra Sverige TN, IN och ON från skog, sankmark, fjäll, hygge och öppen mark i större delen av norra Sverige TP, SP och PP från skog, sankmark, fjäll och hygge i norra Sverige 1 Fröberg, M., Löfgren, S., Widén-Nilsson, E., Skattning av typhalter av totalkväve och organiskt kväve från skogs- och myrmark i södra Sverige inför PLC6. SMED Rapport Nr Widén-Nilsson, E., Djodjic, F., Englund, D., Hellgren, S., Liljeberg, M., Olshammar, M., Olsson, H., Orback, C., Tengdelius-Brunell, J. 2016a. Kartdata till PLC6 Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6 rörande markanvändning, vattenförekomstområden, regionsindelning, jordbruksmarkens jordart, lutning och fosforhalt samt medelvärdesberäkningar. SMED Rapport Nr

11 Inledning PLC6, Pollution Load Compilation 6, är en beräkning av Sveriges källfördelade belastning av kväve och fosfor på havet (Ejhed m.fl., 2016). I beräkningen av de diffusa läckagen från olika markslag används så kallade typhalter. Typhalter är läckage, angett som koncentration i vattnet (t.ex. mg/l), som läcker från marken till vattendragen. Typhalterna multiplicerat med arealen (t.ex. km 2 ) för markanvändningen som genererat läckaget och multiplicerat med avrinningen (t.ex. l/s/km2) ger den totala bruttobelastningen från den aktuella källan (specificerad genom sin markanvändning). Denna rapport redovisar typhalterna som har använts i PLC6 för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark för alla regioner i hela Sverige. Typhalterna i PLC6 bygger på samma typhalter som i PLC5, men omfattande uppdateringar har gjorts baserat på nya mätningar av kväve- och fosforläckaget i södra Sverige samt en analys av vad den öppna marken i PLC6-kartan motsvarar. De nya mätningarna och vilka typhalter som redan har beräknats baserat på dessa och vilka som tas fram i denna rapport beskrivs nedan. Bakgrund PLC5 I PLC5 användes läckage av kväve och fosfor från skogsmark, hyggen, öppen mark, fjäll och myr (numera benämnt sankmark) baserat på TRKprojektet (Brandt och Ejhed, 2002) samt sammanställningar av Löfgren och Brandt (2005), Löfgren och Westling (2002), Uggla och Westling (2003) och Ulén (2004). Nya mätningar i sydvästra Sverige och Dalarna Mätningar av kväve- och fosforläckage från cirka 200 stycken slumpmässigt utvalda små bäckar i skogs- och sankmarkslandskap i sydvästra Sverige (Viskan, Ätran, Nissan och Lagan) och i Dalarna (Dalälven) har genomförts för att förbättra typhalterna till PLC6 (Fröberg och Löfgren, 2014). Dessa mätningar har genomförts i fyra omgångar. De inleddes med en analys av sommarhalter (Löfgren m.fl., 2011a) och följdes upp med mätningar av halterna under vår (Löfgren m.fl., 2011b), under höst och under senhöst (Löfgren m.fl., 2012). De nya mätningarna visade på högre halter av kväveoch fosforläckage än vad som användes i PLC5 på västkusten. I Dalälven överskred de nya mätningarna PLC5-halterna på sommaren och hösten men 10

12 var lägre än PLC5-halterna vår och senhöst (Löfgren m.fl., 2012). Samband mellan olika skogsparametrar togs fram för att utifrån dessa kunna beräkna skogstyphalten. De framtagna sambanden har bättre förklaringsgrad än PLC5-typhalterna (Löfgren m.fl., 2012) och de viktigaste variablerna är skogstillväxt, andel hygge och andel våtmarker. Senare arbeten visar att sambandet med skogstillväxt sannolikt inte är kausal utan beror på att både skogstillväxt och vattnets näringshalt styrs av samma faktorer, främst temperatur, nederbörd och områdets kvävestatus. De senare utgör sannolikt kausala faktorer (Löfgren m.fl., 2014). De framtagna sambanden har ännu inte kunnat tillämpas nationellt eller i en större region eftersom motsvarande data från satelliter och riksskogstaxeringen saknas (Löfgren m.fl., 2012). Därför undersöktes om den nationella skogskartan knn kunde användas (Fröberg och Löfgren, 2014). För kväveläckaget kunde samband med god förklaringsgrad tas fram. Däremot tillförde inte knn-data något utan läckaget beskrevs tillräckligt väl med koordinater och altitud. För fosforläckaget hade de framtagna sambanden inte tillräckligt god förklaringsgrad för att kunna användas i PLC6. De framtagna sambanden för kväve var unika för varje säsong. För att enklare kunna implementera de nya ekvationerna i beräkningsverktyget TBV togs ett nytt samband för årstyphalten fram (Fröberg m.fl., 2016). Dessutom togs månadsfaktorer fram baserat på 17 oberoende områden. Dessa områden har också använts av Fröberg och Löfgren (2014) samt Fröberg m.fl. (2016) för att utvärdera de framtagna sambanden. Fröberg m.fl. (2016) tog fram samband och månadsfaktorer för såväl totalkvävehalten som den organiska kvävehalten. Denna rapport Kväve Månadsfaktorerna för organiskt kväve från Fröberg m.fl. (2016) visade sig ibland, p.g.a. osäkerheten i modellerna, ge högre halter organiskt kväve än totalkväve under juni-september. Denna rapport gör en genomgång av omfattningen av det problemet, och redovisar det beslutade lösningsförslaget. En översiktlig jämförelse med vattenkemiska mätdata görs också. Att byta typhalter mellan PLC5 och PLC6 påverkar bruttobelastningen från de förändrade källorna. Därför redovisar denna rapport översiktliga beräkningar av effekten på bruttobelastningen, samt i vissa fall dess geografiska mönster. Dessa beräkningar har genomförts för att avgöra den nya bruttobelastningens rimlighet. Detta är en av flera omfattande 11

13 förändringar i PLC6 jämfört med PLC5. En annan förändring är att en ny hydrologisk modell används för beräkning av avrinningen (Tengdelius- Brunell m.fl., 2016a). Denna rapport utvärderar både den förändrade avrinningens och den förändrade skogstyphaltens effekt på skogens bruttobelastning. De nya typhalterna är baserade på mätningar i små, sjölösa områden, medan betydligt större områden med sjöar ingick i framtagningen av PLC5- typhalterna. De nya typhalterna befinner sig alltså närmare källan och ger därmed mer realistiska resultat då de inte baserar sig på data som påverkats av retention så som i PLC5. Denna rapport redovisar tester med förhöjda typhalter i SMED-HYPE för att se effekten på retentionsberäkningarna. Fosfor Löfgren och Fröberg (2014) kunde inte hitta några fosforekvationer med tillräckligt hög förklaringsgrad för att kunna användas i PLC6. De nya mätningarna är dock tydligt högre än PLC5-halterna och denna rapport redovisar hur en ny skogstyphalt för fosfor togs fram till PLC6 och hur den förhåller sig till vattenkemiska mätdata. Fosforutsläpp från markslagen skog, hygge, sankmark, fjäll, jordbruk och tätort ingår i kategorin diffusa utsläpp i den svenska PLC Periodicalmetodiken. Dessutom ingår arealen öppen mark. Denna areal brukar betraktas som en restpost i beräkningarna. Därför görs i denna rapport en analys av vad den öppna marken består av utifrån en högupplöst markanvändningskarta och en jordartskarta. Dessutom redovisas den justering som gjorts av fosforläckaget från öppen mark som gjorts till PLC6. Allmänt Rapporten sammanställer alla de typhalter som använts för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6. Det gäller såväl totalkväve (TN) som totalfosfor (TP), samt fraktionerna oorganiskt kväve (IN) och organiskt kväve (ON), samt löst reaktivt fosfor (SP) och partikulärt fosfor (PP). Totalhalterna TN och TP har använts i de slutgiltiga TBV-beräkningarna medan fraktionerna har använts i retentionsberäkningarna i SMED-HYPE. Rapporten redovisar när halterna är förändrade jämfört med PLC5 och när de är oförändrade. Det förekommer i tidigare redovisningar i några fall varierande uppgifter om vilka läckage som använts i PLC5 i norra Sverige och detta har kommenterats och förtydligats. 12

14 Regionsindelning och marktäcke I Bilaga C, Kartunderlag beskrivs kortfattat de regionsindelningar som har använts för beräkningar av läckaget från skogen och läckage från öppen mark. Dessutom beskrivs jordbruksläckagets regionsindelning eftersom dessa regioner har nyttjats i vissa analyser i denna rapport. Slutgiltigen redovisas även kortfattat vilka kartunderlag som använts för att definiera arealerna av skog, sankmark, fjäll, hygge och öppen mark. Avgränsningar Typhalterna för läckage från jordbruksmark redovisas i Johnsson m.fl. (2016). Struktur på rapporten Rapporten är uppbyggd så att resultat och diskussion har samlats och där beskrivs processen för hur typhalterna har bestämts. De delar som inte har ändras till PLC6 berörs endast översiktligt. De delar som haft en omfattande diskussion med olika alternativ berörs mer ingående. De slutgiltiga typhalterna och månadsfaktorerna är sammanställda i avsnittet Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark. Största delen av rapporten och dess underlag är framtagen innan de slutgiltiga PLC6-beräkningarna (Ejhed m.fl., 2016) var klara. Analysen är därför översiktlig när det gäller t.ex. typhaltförändringarnas effekt på bruttobelastningen. (Det är också en bidragande faktor till att tempus varierar i rapporten.) 13

15 Metod Beräkning och visualisering av nya typhalter Nya typhalter enligt de olika förslagen har beräknats för PLC6-indelningen i vattenförekomstområden och ibland även för PLC5-delavrinningsområden. De nya typhalterna har visualiserats i kartor över hela landet eller landets sydligare delar. Bruttobelastning De nya typhalterna för kväve har också använts i TBV-beräkningar för att dels beräkna den arealsspecifika belastningen av t.ex. hyggen och dels beräkna bruttobelastningen från en viss källa. Beräkningarna har baserats på PLC5-data. Förutom förändringar i typhalterna har avrinningen i PLC6 förändrats p.g.a. modellbyte från HBV-NP till SMED-HYPE. För att särskilja de olika förändringarna har TBV-beräkningarna gjorts både med PLC5-avrinningen och med PLC6-avrinningen. I det senare fallet har vattenförekomstområdenas avrinning aggregerats till de större PLC5- områrdena. I belastningsberäkningarna har anpassningen till de olika skogsregionerna ibland gjorts med en ungefärlig gräns. TBV-beräkningar har endast gjorts för kväve, medan mer översiktliga beräkningar av bruttobelastningen gjorts för fosfor. Retention Tester med effekten av förhöjda totalkvävehalter för skog och sankmark har också beräknats med SMED-HYPE-modellen. Jämförelse med vattenkemiska mätdata Tillgängliga oberoende vattenkemiska mätdata har använts för att översiktligt bedöma rimligheten hos de nya typhalterna. Jämförelse mellan öppen mark i PLC6- kartan och andra kartunderlag En jämförelse mellan öppen mark enligt PLC6-kartan och SMD, Svenska Marktäckesdata (Naturvårdsverket, 2014) har gjorts (Bilaga E, Öppen mark i PLC6-kartan, vad består den av?). En jämförelse har också gjorts mellan 14

16 öppen mark enligt PLC6-kartan och en sammanställning av SGU:s jordartskartor (Bilaga E, Öppen mark i PLC6-kartan, vad består den av?). 15

17 Resultat och diskussion Typhalter, kväve Södra och mellersta Sverige Skog Skog, TN Totalkväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Totalkväve (TN) i södra och mellersta Sverige beräknas i PLC6 för varje vattenförekomstområde med en koordinatberoende ekvation enligt Fröberg m.fl. (2016) baserad på de nya mätningarna (Fröberg och Löfgren, 2014): TN = 4,968 1,049 *10-6 * Nord + 1,741*10-6 *Ost där Nord och Ost är vattenförekomstområdets centrumkoordinater i koordinatsystemet RT90 angivet med sju heltalssiffror, d.v.s. som GISprogram hanterar RT90-koordinater. Framtagningen av koordinaterna beskrivs i Widén-Nilsson m.fl. (2016). Det är endast i denna tillämpning som RT90 används i PLC6, medan övriga kartdata har hanterats i SWEREF99. Den resulterande årstyphalten uppvisar en gradient med högst halter i sydost (Figur 5d i Bilaga B, Kartor med typhalter PLC6). Ekvationen (Fröberg m.fl., 2016) har tagits fram för avrinningsområden med olika andelar av sankmark och skog. Den innehåller därför en faktor som viktar in båda dessa arealsandelar för att få en typhalt för hela avrinningsområdet. För att få en renodlad skogstyphalt sätts skogsandelen till 1 och sankmarksandelen till 0 och vice versa för sankmarstyphalen. Fröberg och Löfgren (2014) samt Fröberg m.fl. (2016) arbetade med delavrinningsområdenas utloppskoordinater. De studerade delavrinningsområdena var mycket små jämfört med vattenförekomstområdena. För bättre representativitet beslutades att i PLC6 istället använda vattenförekomstområdenas centrumkoordinat. Årstyphalten för TN i södra och mellersta Sverige varieras med en faktor för varje månad (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). Månadsfaktorerna har tagits fram av Fröberg m.fl. (2016) baserat på 17 områden med tidsserier av totalkväve. Månadsfaktorerna har ingen uppdelning i västra och östra Sverige. 16

18 Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 I PLC5 var skogstyphalten i södra Sverige uppdelad i sydvästra och sydöstra Sverige och satt till de fixa värdena 0,428 respektive 0,522 mg/l, med månadsvariation. Nya mätningar i 200 slumpmässigt utvalda små avrinningsområden i Dalälven och sydvästra Sverige har visat på högre halter än vad som användes i PLC5 (Löfgren och Fröberg, 2014) och därför har nya typhalter tagits fram till PLC6. Förutom mätningar i sydvästra Sverige har mätningar i Dalälvens avrinningsområde ingått i det nya dataunderlaget. De senare mätplatserna är norr om den sydvästra skogsregionen i PLC5. Den nya beräkningen av skogstyphalten i södra Sverige har utsträckts norrut i PLC6 genom att skapa de nya skogsregionerna mellersta västra och mellersta västra (Widén- Nilsson m.fl., 2016). Ytterligare fördjupning i hur de nya mätningarna analyserats tidigare sammanfattas i avsnittet Nya mätningar i sydvästra Sverige och Dalarna ovan. Diskussion De nya skogstyphalterna diskuteras i Bilaga F, Totalkvävehalter (TN) i södra och mellersta Sverige, diskussion och effekter av typhaltsbyte. Sammanfattningsvis konstateras: De nya förhöjda typhalterna ger en ökad bruttobelastning från skogen i södra Sverige. Förändringen i skogstyphalten har en mycket större påverkan på skogsbelastningen än bytet av beräkningsmodell för avrinningen. Den nya typhaltsekvationen är en regressionsekvation med R 2 =0,44 (Fröberg m.fl., 2016). Jämförelse med 17 oberoende vattendrag ger R 2 =0,59, men med en överskattning av halterna. Detta antas bero på att de oberoende vattendragen är större och därmed har retentionsprocesser bidragit till att sänka halterna i vattendragen. Det fanns en risk för att orimligt hög retention skulle komma att krävas i SMED-HYPE när skogstyphalterna blir baserade på mätningar högre upp i avrinningsområdena, där ingen retention hunnit ske. Farhågorna besannades dock inte i den slutligta kalibreringen av retentionen i SMED-HYPE. Däremot inkluderades ett förhöjt koncentrationsberoende i retentionen för att bättre hantera retentionen från jordbruksmarkens kväveläckage (Tengdelius- Brunell m.fl., 2016b). 17

19 Det råder en stor brist på mätningar i sydöstra Sverige och skogsberäkningarna för sydöstra Sverige är därför behäftade med osäkerheter. Kartmönstret för TN bedöms dock vara rimligt med några undantag (Figur 5d). Med start senare under år 2016 kommer mätningar att genomföras i sydöstra Sverige som kommer kunna användas för i första hand jämförelse med PLC6-typhalten och i andra hand för att ta fram ytterligare förbättrade typhalter till PLC7. Mätdata från vattendragen i den nationella kalkeffektuppföljningen har under några år utökats med kväve och fosfor och kommer finnas tillgängliga från hösten 2016 och kommer därmed också kunna användas för jämförelse och utveckling av skogstyphalterna. Skog, ON och IN Oorganiskt och organiskt kväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Samma oorganiska kvävehalter (IN) som i PLC5 har använts. Det betyder att IN tas från Löfgren och Westling (2002), med en uppdelning i sydvästra (0,055 mg/l) och sydöstra (0,041 mg/l) Sverige. Uppdelningen i väst och öst utifrån avrinning till Västerhavet eller Östersjön används även för den nya mellersta regionen (Figur 5a). Även månadsfaktorerna (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ) är baserade på Löfgren och Westling (2002). Organiskt kväve (ON) beräknas som differensen mellan totalkväve och oorganiskt kväve: ON = TN-IN Differensen beräknas för varje månad och därmed har ON ingen specificerad månadsfaktor. Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Fröberg och Löfgren (2014) har tagit fram ekvationer för årstyphalter och månadsfaktorer för såväl TN som ON, med tanken att IN skulle kunna beräknas som differensen mellan TN och ON. Eftersom månadsfaktorn för ON ibland är större än för TN skulle man särskilt runt sensommaren/hösten få negativa IN-halter och stora områden där IN därför skulle behöva nollas (Figur 8). Förutom nollvärdena skulle det resulterande kartmönstret med högst IN-halter i sydost (Figur 8) vara mindre troligt på grund av att skogstillväxten är kvävebegränsad och det mesta av det oorganiska kvävet är omsatt i såväl sydvästra som sydöstra Sverige. 18

20 Istället beslutades att ON enligt Fröberg och Löfgren (2014) inte kan användas och att istället för att IN ska beräknas som TN-ON sätts IN som i PLC5 och ON beräknas som TN-IN. Diskusison En fördel med att använda IN enligt PLC5 är att tester med SMED-HYPE visar att överensstämmelsen mellan uppmätta och simulerade värden är mycket god för IN enligt PLC5 (avsnittet Retentionseffekt i SMED- HYPE i Bilaga F, Totalkvävehalter (TN) i södra och mellersta Sverige, diskussion och effekter av typhaltsbyte ). Eftersom totalkvävehalten (TN) är förändrad i PLC6 jämfört med PLC5 blir även halten organiskt kväve (ON) förändrad i PLC6 trots att halten oorganiskt kväve (IN) inte förändras. Det är rimligt med högre halter av ON i sydöst p.g.a. mindre nederbörd men ungefär samma evapotranspiration som i sydväst, vilket ger mer koncentrerade halter i sydöst. I retentionsberäkningen med SMED-HYPE är fördelningen mellan IN och ON betydelsefull. I och med att IN-läckaget är oförändrat jämfört med PLC5, men totalkväve är förhöjt med en gradient ökande mot sydost, är andelen IN lägre i PLC6 jämfört med PLC5 och särskilt i sydöstra Sverige för skog, sankmark och delar av den öppna marken. Sankmark Beräkningarna för sankmark följer principerna för beräkningarna för skog, men med högre halter. Observera att begreppet sankmark har valts, istället för myr som användes i PLC5 och i PLC6-förberedande studier t.ex. Fröberg och Löfgren (2014). Sankmark, TN Totalkväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Totalkväve (TN) i södra och mellersta Sverige beräknas för varje vattenförekomstområde med en koordinatberoende ekvation enligt Fröberg m.fl. (2016) baserad på de nya mätningarna (Fröberg och Löfgren, 2014): TN = 5,364 1,049 *10-6 * Nord + 1,741*10-6 *Ost där Nord och Ost är vattenförekomstområdets centrumkoordinater i koordinatsystemet RT90 angivet med sju heltalssiffror, d.v.s. som GISprogram hanterar RT90-koordinater. Den resulterande årstyphalten uppvisar en gradient med högst halter i sydost (Figur 4d). 19

21 Enda skillnaden mot ekvationen för skog är att interceptet är 5,364 istället för 4,968 eftersom andelen sankmark i ekvationen från Fröberg m.fl. (2016) är satt till 1, medan andelen skog är satt till 0. Årstyphalten för TN i södra och mellersta Sverige varieras med samma månadsfaktor som för skog (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 I PLC5 kallades sankmark för myrmark. I PLC5 var myrtyphalten i södra Sverige uppdelad i sydvästra och sydöstra Sverige och satt till de fixa värden0,831 mg/l respektive 0,955 mg/l, med månadsvariation. De nya totalkvävehalterna för PLC6 har tagits fram för skog och sankmark tillsammans och därmed ändras även sankmarkstyphalterna jämfört med PLC5. Se vidare beskrivning av Skog ovan samt Bilaga F, Totalkvävehalter (TN) i södra och mellersta Sverige, diskussion och effekter av typhaltsbyte. Sankmark, ON och IN Oorganiskt och organiskt kväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Samma oorganiska kvävehalter (IN) som i PLC5 har använts. Det betyder att IN tas från Löfgren och Westling (2002), med en uppdelning i västra och östra Sverige. Samma IN-halter som för skog används (Tabell 2; Figur 4a). Även månadsfaktorerna för IN är som för skog (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). Organiskt kväve (ON) beräknas som differensen mellan totalkväve och oorganiskt kväve: ON = TN-IN Differensen beräknas för varje månad och därmed har ON ingen specificerad månadsfaktor. Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Se motsvarande avsnitt för Skog ovan. Eftersom totalkvävehalten är förändrad i PLC6 jämfört med PLC5 blir även halten organiskt kväve förändrad i PLC6. 20

22 Hygge Hygge, TN Totalkväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Enligt Fröberg m.fl. (2016) beräknas hyggestyphalten för totalkväve som två gånger skogshalten. TN_Hygge = TN_Skog * 2 Den resulterande årstyphalten uppvisar liksom skogstyphalten en gradient med högst halter i sydost (Figur 1d). Samma månadsfaktor används som för skog (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 I PLC5 användes en ekvation som gav förhöjda hyggesläckage vid förhöjd kvävedeposition. Det är främst sydvästra Sverige som har hög kvävedeposition och därmed var även hyggesläckaget högst i sydvästra Sverige i PLC5. Diskussion Bruttobelastningen från hyggen minskar med ca 600 ton/år från Sverige med denna nya beräkning i södra och mellersta Sverige och PLC5- avrinningen. Kväveläckage från hyggen har ett förändrat rumsligt mönster i PLC6, med högre halter i sydost, medan PLC5 hade högre halter i sydväst. Belastningen är dock alltid högre i sydväst, i såväl PLC5 som i PLC6, eftersom avrinningen är högre där. Läckageförändringens effekt på belastningen kan inte avgöras utan en omräkning. Det saknas också mätdata för att avgöra om effekterna av avverkning skiljer sig mellan sydöstra och sydvästra Sverige. Hygge, ON och IN Oorganiskt och organiskt kväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Läckaget av oorganiskt kväve är främst det som ökar vid ett hygge. Därför antas för PLC6 att det organiska kväveläckaget är oförändrat: ON_Hygge = ON_Skog = TN_Skog IN_Skog och därmed IN_Hygge = TN_Hygge ON_Hygge = 2*TN_Skog ON_Skog = 21

23 2*TN_Skog (TN_Skog IN_Skog) = TN_Skog + IN_Skog ON och IN från hyggen beräknas som differenser varje månad och har därmed inga egna månadsfaktorer. Bakgrund och diskussion I PLC5 användes en ekvation som gav förhöjda hyggesläckage vid förhöjd kvävedeposition. Det är främst sydvästra Sverige som har hög kvävedeposition och därmed var även hyggesläckaget högst i sydvästra Sverige i PLC5. Det nya antagandet i PLC6 att om hela ökningen i hyggesläckaget för totalkväve ska fördelas som oorganiskt kväve ger istället ett mönster med de högsta läckagen av oorganiskt kväve i sydöst (Figur 1a), p.g.a. totalkvävehaltens ökning mot sydöst. Eftersom det läckagemönstret inte är som förväntat undersöktes även den arealspecifika belastningen (Figur 13). Mönstret med höga IN-halter i sydost slår inte igenom då även avrinningen inkluderas, utan den högsta arealsspecifika belastningen är som förväntat i Halland. De högsta värdena är ca 600 kg/km2/år = 6 kg/ha/år och bedöms vara rimliga. Även högre värden hade accepterats. Detta motsvarar ett totalt tillskott från hygge på 30 kg/ha under 5 år. Sydvästra Skåne får en lägre arealsspecifik belastning än vad som antas vara rimligt. Öppen mark Öppen mark, TN Totalkväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Kväveläckaget av från öppen mark i större delen av södra och mellersta Sverige antas vara detsamma som skogsläckaget. En ytterligare region används i södra Sverige i beräkningen av kväveläckaget. Denna region kallas Utl och motsvarar jordbrukets läckageregioner 1a, 1b, 2a och 2b (Bilaga C, Kartunderlag). I Utl-regionen antas totalkväveläckaget vara förhöjt, 1,5 mg/l. Det rumsliga mönstret för läckaget följer alltså till stora delar skogen, men med konstant halt i Utl-regionen (Figur 3d). Utl-regionen har också en egen månadsvariation (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). Månadsfaktorerna är desamma som i PLC5. 22

24 Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Antagandet att kväveläckaget från öppen mark motsvarar skogsläckaget är detsamma som i PLC5. Eftersom skogsläckaget beräknas på ett nytt sätt i PLC6 får läckaget från öppen mark en motsvarande förhöjning i halterna som för skogen. Beräkningen för Utl-regionen är oförändrad jämfört med PLC5. Värdet för Utl-regionen är baserat på läckage från betesmark (Brandt och Ejhed, 2002). Till skillnad från för fosfor finns inga indikationer på att kvävebelastningen från öppen mark skulle vara orimlig. Diskussion Mätdata Det saknas mätdata för öppen mark, men det betyder också att mätdata saknas för att ha en grund att frångå PLC5-beräkningen. Belastning Belastningen av kväve från öppen mark ökar indirekt genom att skogsbelastningen ökar. Ökningen motsvarar ca 500 ton kväve per år. Utl-regionen Utifrån uppdelningen av den öppna markens marktäcke i Bilaga E, Öppen mark i PLC6-kartan, vad består den av? kan man inte säga att Utl-regionen är speciell. Golfbanor har nämnts som en anledning till behovet av Utlregionen. Golfbanor är i Tabell 11 inkluderade i Öppen mark, naturligare. Golfbanor har en något större areaandel, 2-4 %, i läckageregion 1a, 1b, 2a och 2b, än i andra läckageregioner, men även här dominerar SMD-kartans åker- och betesmark stort. Sydvästra Sverige har högre kvävedeposition, men det följer inte Utl-regionens utbredning. Däremot är Utl-regionens läckageregioner (1a, 1b, 2a och 2b) sandigare än många andra läckageregioner och sandigare jordar har högre kväveläckage. Utl-regionens förhöjda läckage behålls ändå som i PLC5. Jämförelse med jordbruksläckaget Det är mycket ovanligt att jordbrukets kväveläckage är lägre än 1,5 mg/l i läckageregionerna 1a, 1b, 2a och 2b (Johnsson m.fl., 2008). Det beräknas nästan uteslutande för extensiv vall för de lerigare jordarterna, vilka är mycket ovanliga i regionen. Påverkan på dagvattens antropogena belastning Läckaget från öppen mark antas i PLC-beräkningarna vara bakgrundsläckage för tätorter. Eftersom kvävetyphalten för öppen mark höjs 23

25 kommer andelen antropogen kvävebelastning från tätorter i södra och mellersta Sverige indirekt att minska jämfört med PLC5. Fortsatta studier av vilket bakgrundsläckage som är lämpligast för tätorter behövs. Öppen mark, ON och IN Oorganiskt och organiskt kväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer I de områden där läckaget från öppen mark är detsamma som läckaget från skog, följer även ON och IN motsvarande halter i skogen både när det gäller halter och månadsfaktorer (Tabell 2, Tabell 3 och Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). ON-halten i Utl-regionen är 0,825 mg/l utan månadsvariation och IN beräknas som differensen mellan TN och ON. Södra Sverige har därmed tre olika konstanta nivåer av IN (Figur 3a). Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Liksom för totalkväve följer ON och IN med motsvarande förändringar för skogen, medan beräkningen för Utl-regionen är oförändrad jämfört med PLC5. Norra Sverige Gränsen för den norra regionen förflyttas norrut för kväveberäkningarna i PLC6 jämfört med PLC5. Fosforberäkningarna behåller däremot den sydligare gränsen. Skog, sankmark, öppen mark och fjäll Skog, sankmark, öppen mark och fjäll, TN Totalkväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Totalkväveläckage i norra Sverige beräknas i PLC6 med en höjdberoende ekvation från Löfgren och Brandt (2005): TN [mg/l] = 1,265-0,362*log10(Höjd) där Höjd är områdets medelhöjd över havet [m]. Typhalterna är som högst vid kusten och sjunker mot fjällkedjan (Figur 2d, Figur 3d, Figur 4d och Figur 5d). Årstyphalten varierar med en faktor 0,96 till 1,11 mellan olika månader (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ) baserat på Löfgren och Brandt (2005). 24

26 Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Beräkningarna är desamma som i PLC5, förutom att gränsen mellan norra och södra Sverige förskjutits något norrut. Skog, sankmark, öppen mark och fjäll, ON och IN Oorganiskt och organiskt kväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer IN antas vara 0,038 mg/l i hela norra skogsregionen medan ON beräknas som differensen TN-IN. IN har liksom TN en månadsvariation (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark baserat på Löfgren och Brandt (2005)) och differensen ON=TN-IN beräknas därför för varje månad. Med en konstant IN-halt i norra Sverige, och en konstant halt i sydöstra respektive sydvästra Sverige används därmed endast tre olika årstyphalter av IN i PLC6 (Figur 2a, Figur 4a och Figur 5a) samt fyra olika årstyphalter för öppen mark (Figur 3a). Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Beräkningarna är liksom för totalkväve oförändrade i större delen av den norra skogsregionen. Observera att IN-halten är 0,038 mg/l enligt Löfgren och Brandt (2005) och att ON beräknas som en differens. Brandt m.fl. (2008) anger felaktigt att ON-halten var 0,38 mg/l. Indatafiler till HBV-NP visar dock att IN-värdet och dess månadsfaktorer enligt Löfgren och Brandt (2005) är de som använts. Hygge I norra Sverige summeras de senaste tio årens hyggesarealer för att få den totala arealen hygge. Tio år efter en avverkning antas läckaget åter motsvara skogsläckaget. Hygge, TN Totalkväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Läckaget från hyggen beräknas som dubbla skogsläckaget: TN_hygge [mg/l] = TN_Skog* 2 = 2*(1,265-0,362*log10(Höjd)) Typhalterna är som högst vid kusten och sjunker mot fjällkedjan (Figur 1d). 25

27 Månasvariationen är densamma som skogsläckaget (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Beräkningen är oförändrad jämfört med PLC5, förutom att gränsen mellan denna nordliga beräkningsmetod och den sydliga går något längre norrut. Observera att Löfgren och Brandt (2005) föreslår en faktor 1,25 för förhöjningen av kväveläckaget från hyggen jämfört med från skog. Det är dock en faktor 2 som använts i PLC5 och som också bedöms vara mest korrekt. Faktorn 2 används för både totalkvävehalten och fraktionerna. Hygge, ON och IN Oorganiskt och organiskt kväve i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Även oorganiskt kväve (IN) antas vara dubblerad från skogsläckaget, precis som totalkväveläckaget. Därmed blir IN_Hygge = 2*0,038 mg/l = 0,076 mg/l ON_Hygge = TN_Hygge-IN_Hygge = 2*ON_Skog IN-halten är alltså konstant i hela norra Sverige (Figur 1a), medan ONhalten följer TN-mönstret med högst halter vid kusten och lägst i fjällen. Månasvariationen är för IN densamma som skogsläckaget (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Beräkningen är oförändrad jämfört med PLC5, förutom att gränsen mellan denna nordliga beräkningsmetod och den sydliga går något längre norrut. Typhalter, fosfor Södra Sverige Fosforläckaget har ingen uppdelning i sydöstra och sydvästra Sverige som kväve har. 26

28 Skog Skog, TP Totalfosfor (TP) i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer PLC6-typhalten för fosfor från skog i södra Sverige bestämdes till 0,013 mg/l. Det är medianvärdet av vårmätningarna i små skogsområden i Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län enligt underlagsdata från Fröberg och Löfgren (2014; Tabell 1). Vårmätningen valdes av konservativa skäl, eftersom den ger de lägsta halterna. Fosforhalten saknar alltså rumslig variation i PLC6 (Figur 5c). Ingen månadsvariation har använts för skogens fosforläckage i södra Sverige. Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 I PLC5 användes ett konstant skogsläckage i södra Sverige om 0,008 mg/l, baserat på Uggla och Westling (2003). I Fröberg och Löfgren (2014) presenterades nya modeller för skattning av kväve och fosfor från skog och sankmark i södra Sverige. Modelleringen av fosfor utifrån klimat- och områdesvariabler visade sig inte vara framgångsrik. Däremot är det tydligt att TP-halterna i det omfattande dataunderlaget är högre än de 0,008 mg/l som används tidigare. Medianhalten varierar mellan 0,013 och 0,021 mg/l under de fyra säsonger som studerades (Tabell 1). Studien inkluderade många bäckar, men bara ett enda år, Värdena är inte flödesviktade. Erfarenhet från modellering i Svärtaån (Sundin m.fl., 2013) och Fyrisån (opublicerat) pekar också på att läckagen verkar vara högre än PLC5- läckaget. Även mätdata från bäckar i södra Sverige Löfgren (2012) och i den nationella miljöövervakningen i Skåne (SLU, 2015) indikerar högre värden än i PLC5 (Tabell 9 i Bilaga D, Mätdata för utvärdering). Det är också tydligt att halterna blir lägre så fort det finns sjöar i ett område, p.g.a. retention i sjöarna. Urvalet är ett exempel och det skulle vara möjligt att ta fram mätdata från ytterligare vattendrag, t.ex. några av de 17 oberoende vattendrag som användes av Fröberg och Löfgren (2014). Värdet 0,013 mg/l som valts för PLC6 är medianvärdet av vårmätningarna i små skogsområden i Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län enligt underlagsdata från Fröberg och Löfgren (2014; Tabell 1). Vårmätningen valdes av konservativa skäl, eftersom den ger de lägsta halterna. 27

29 Tabell 1 Sammanställning av fosforhalter från dataunderlaget i Fröberg och Löfgren (2014). FNP = Jönköpings, Hallands och Västra Götalands län. Säsong Sammanställning FNO-länen Dalarna, TP [mg/l] TP [mg/l] Höst Medel 0,024 0,012 Median 0,021 0,011 Senhöst Medel 0,018 0,011 Median 0,015 0,008 Vår Medel 0,015 0,008 Median 0,013 0,006 Sommar Medel 0,019 0,013 Diskussion Bruttobelastning Median 0,017 0,011 Förhöjningen av skogsläckaget för fosfor från 0,008 mg/l till 0,013 mg/l kommer öka bruttobelastningen från skog och hyggen till Egentliga Östersjön från 110 till 180 ton, med avrinning enligt PLC5. Jämförelse med ytterligare mätdata samt med data som utgjorde underlag till PLC5 Liksom för kväve saknas i stort sett mätningar i sydöstra Sverige. Under perioden oktober 1998 till juni 1999 studerades två bäckar av Löfgren (2000). De uppmätta halterna av TP (Tabell 5) stämmer väl överens med TP-halten 0,013 mg/l för PLC6 i Blekinge, medan mätningarna i Kalmar län har högre läckage. Som beskrivits ovan finns det grund att höja typhalterna jämfört med vad som användes i PLC5. Orsaken till att Uggla och Westling (2003), vars mätningar användes för att sätta typhalterna i PLC5, redovisar lägre halter antas bl.a. bero på att de inkluderat ett antal område med stor sjöareal, vilket tydligt sänker fosforkoncentrationerna. Uggla och Westling (2003) har redovisat földesviktade värden, vilket ger något lägre halter än om man använder aritmetiska medelvärden som Fröberg och Löfgren (2014). Det antas inte vara troligt att flödesviktning skulle sänka halterna från Fröberg och Löfgren (2014) så lågt som till 0,008 mg/l. Däremot antas sammanställningen av Uggla och Westling (2003) vara underskattad p.g.a. retentionen i sjöar. Exempelvis Pipbäcken Nedre ligger i utloppet av en sjö och Sågebäcken är ett stort avrinningsområde. Fröberg och Löfgren (2014) har även inkluderat data från många fler bäckar än Uggla och Westling (2003). Av figur 2 i Uggla och Westling (2003) framgår att variationen är stor i bäckarna. 28

30 Månadsfaktorer Ingen månadsvariation har använts för fosforläckaget i södra Sverige i PLC6, på samma sätt som PLC5. Det är dock tydligt från Fröberg och Löfgren (2014) att fosfor har en månadsvariation även i södra Sverige. Till PLC7 skulle månadsfaktorer kunna beräknas från de 17 oberoende bäckar som användes av Fröberg och Löfgren (2014) och Fröberg m.fl. (2016) för att utvärdera kväveekvationerna Skog, PP och SP Löst fosfor (SP) och partikulärt fosfor (PP) i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Löst fosfor (SP), vilket närmast motsvars av fosfat (PO 4 3- ) antas utgöra 25 % av totalfosforhalten. SP-halten har avrundats till 0,003 mg/l i SMED- HYPE-beräkningarna. SP = 0,013 * 0,25 = 0, ,003 mg/l. Partikulärt fosfor beräknas som differensen av totalfosfor och löst fosfor. Ingen månadsvariation har antagits. Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Även i PLC5 var antagandet att SP utgör 25 % av totalfosforhalten (TP), baserat på Uggla och Westling (2003). I och med att TP-halten har höjts har även SP-halten höjts, från 0,002 mg/l till 0,003 mg/l. Diskussion Antagandet att SP = TP*0,25 kvarstår från PLC5. En jämförelse med data från Västra Götalands, Hallands och Jönköpings (Löfgren, 2012; Tabell 9) stödjer detta. Antagandet att SP = TP*0,25 stämmer även med mätningarna från Löfgren (2000) som redovisas i Tabell 7 i (Bilaga D, Mätdata för utvärdering). Mätningarna i såväl Tabell 7 som Tabell 9 visar på variationer mellan 1/5 och 1/3 för medelvärdena. SP = TP*0,25 avrundas från 0,00325 mg/l till 0,003 mg/l i SMED-HYPEberäkningarna (motsvarar en faktor 0,23 i praktiken). I PLC6 är SP-halten 0,003 mg/l i hela Sverige, medan den i PLC5 var 0,002 mg/l i södra Sverige och 0,003 mg/l i norra Sverige. Båda antagandena bedöms vara rimliga. 29

31 Sankmark Sankmark, TP Totalfosfor (TP) i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Totalkväveläckaget från sankmark antas vara detsamma som från skogsmark, d.v.s. 0,013 mg/l och utan rumslig variation i södra Sverige (Figur 4c). Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Sankmarkens läckage likställs med skogens läckage på samma sätt som i PLC5. Eftersom skogen har en högre typhalt i PLC6 än i PLC5 (0,013 mg/l istället för 0,008 mg/l) höjs därmed även sankmarkens typhalt jämfört med PLC5. Höjningen ger en motsvarande procentuell ökning av bruttobelastningen från sankmark jämfört med PLC5. Sankmark, PP och SP Löst fosfor (SP) och partikulärt fosfor (PP) i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Läckaget av löst fosfor (SP) från sankmark antas vara detsamma som från skogsmark, d.v.s. 0,003 mg/l och utan rumslig variation i södra Sverige (Figur 4b). Partikulärt fosfor beräknas som differensen av totalfosfor och löst fosfor. Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Sankmarkens läckage likställs med skogens läckage på samma sätt som i PLC5. Eftersom skogen har ett högre läckage av såväl SP som PP i PLC6 jämfört med PLC5 får därmed även sankmarken motsvarande höjning av SP och PP. Hygge Hygge, TP Totalfosfor (TP) i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Fosforläckaget från hyggen antas vara 1,6 gånger större än från skogen. Därmed antas TP_Hygge = TP_Skog * 1,6 mg/l = 0,013*1,6 mg/l = 0,0208 0,021 mg/l Fosforläckaget från hyggen antas inte har någon rumslig variation i PLC6 (Figur 1c). Ingen månadsvariation antas, på samma sätt som för övriga fosfortyphalter i södra Sverige. 30

32 Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Faktorn 1,6 är densamma som i PLC5 och är en anpassning av faktorn 2 under tre år till fem års hyggesareal (Brandt m.fl., 2008). I PLC5 applicerades dock faktorn på en lägre skogstyphalt. Totalfosforläckaget i PLC6 är 0,021 mg/l jämfört med 0,013 mg/l i PLC5. PLC5-halten 0,013 mg/l var avrundad från 0,0128 mg/l. Typhaltens ökning ger en motsvarande procentuell ökning av bruttobelastningen från hyggen. Hygge, PP och SP Löst fosfor (PP) och partikulärt fosfor (SP) i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Samma faktor 1,6 för ökningen i läckaget från hyggen jämfört med skog används för fraktionerna PP och SP som för TP: SP_Hygge = TP_skog * 1,6 * 0,25 = 0,052 0,005 mg/l Läckaget av löst fosfor (SP) antas inte har någon rumslig variation i PLC6 (Figur 1b) och detsamma gäller partikulärt fosfor (PP) som beräknas som differensen mellan TP och SP: PP_Hygge = TP_Hygge SP_Hygge Ingen månadsvariation antas, på samma sätt som för övriga fosfortyphalter i södra Sverige Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Faktorn 1,6 och fördelningen mellan SP och PP är densamma som användes i PLC5. Eftersom skogstyphalteren är förhöjd i PLC6 ger det motsvarande förhöjning av SP- och PP-halterna från hyggen. Öppen mark Fosforläckaget från öppen mark antas vara detsamma i hela landet och redovisas därför under en egen rubrik och inte under rubrikerna Södra Sverige och Norra och mellersta Sverige. Norra och mellersta Sverige Skog, sankmark och fjäll Skog, sankmark och fjäll, TP Totalfosfor i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Totalfosforläckage i norra Sverige beräknas i PLC6 med en höjdberoende ekvation från Löfgren och Brandt (2005): 31

33 TP = 0,0372-0,0107*log10(medelhöjden) Typhalterna är som högst vid kusten och sjunker mot fjällkedjan (Figur 2c, Figur 4c och Figur 5c). Årstyphalten varierar med en faktor 0,83 till 1,37 mellan olika månader (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Beräkningen är oförändrad jämfört med PLC5. Interceptet är felaktigt angivet som 0,372 i Brandt m.fl. (2008). Månadsfaktorerna är också desamma som i PLC5. Diskussion Även om TP-halten höjs i södra Sverige från 0,008 till 0,013 mg/l beräknas bitvis mycket högre fosforläckage i norra Sverige (Figur 5c), med halter upp mot 0,04 mg/l längs med Norrlandskusten där medelhöjden är låg. I en lokal studie i Jämtlandsfjällen var uppmätta fosforhalter mycket lägre (Markensten m.fl., 2012) än den höjdberoende ekvationen. Skog, sankmark och fjäll PP och SP Löst fosfor (SP) och partikulärt fosfor (PP) i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Löst reaktivt fosfor SP (PO 4 3- ) ansätts till 0,003 mg/l i hela norra Sverige (Figur 2b, Figur 4b och Figur 5b) utan månadsvariation. Partikulärt fosfor PP beräknas som differensen TP-SP. Beräkningen görs för varje månad eftersom TP har en månadsvariation. Det geografiska mönstret för PP följer TP med högst halter vid kusten och lägst i fjälltrakten. Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Beräkningen är oförändrad jämfört med PLC5. Hygge Hygge, TP Totalfosfor (TP) i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Läckaget från hyggen antas öka med en faktor 1,3 jämfört med skogsläckaget. Det geografiska mönstret blir detsamma som för skog, med högst halter vid kusten och lägst i fjällen (Figur 1c). 32

34 Månadsfaktorerna är desamma som för skog (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Beräkningen är oförändrad jämfört med PLC5. Faktorn 1,3 är en anpassning av faktorn 2 under tre år till tio års hyggesareal (Brandt m.fl., 2008). Hygge, PP och SP Löst fosfor (SP) och partikulärt fosfor (PP) i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Såväl hyggesläckaget av PP som SP antas öka med samma faktor 1,3 jämfört med skogen som TP. I SMED-HYPE-beräkningarna görs, till skillnad från övriga fraktioner, ingen avrundning till tre decimaler av SP = 0,003*1,3=0,0039 mg/l. Ingen månadsvariation antas för SP (Tabell 4 i Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark ). PP = TP-SP Läckaget av löst fosfor (SP) från hyggen har ingen rumslig variation (Figur 1b). Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Beräkningen är oförändrad jämfört med PLC5. Öppen mark Fosforläckaget från öppen mark antas vara detsamma i hela landet och redovisas därför under en egen rubrik och inte under rubrikerna Södra Sverige och Norra och mellersta Sverige. Öppen mark Läckaget av fosfor från antas vara lika i hela landet och redovisas därför här under en egen rubrik. Underrubrikerna är satta i analogi med underrubrikerna i avsnitten ovan. Fosforläckaget från öppen mark har en egen beräkning, till skillnad från kväveläckaget från öppen mark som antas vara lika med skogens läckage i hela landet utom allra längst i ner i söder. 33

35 Öppen mark, TP Totalfosfor i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Fosforläckaget från öppen mark har ansatts till 0,026 mg/l i hela Sverige i PLC6-beräkningen. Typhalten 0,026 mg/l har baserats på en PLC5- beräkning av bakgrundsläckaget för jordarten SandyLoam som är den vanligaste jordarten för betesmark. (Läckaget från betesmark och bakgrundsläckaget beräknas på ungefär samma sätt.) Läckaget antas vara detsamma i hela Sverige och därmed visar en karta över typhalten inte på någon geografisk variation (Figur 3c). Ingen månadsvariation antas för fosforläckaget från öppen mark. Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 I PLC5 användes en konstant halt 0,05 mg/l i hela Sverige. Värdet är baserat på mätningar för betesmark (Brandt och Ejhed, 2002; Ulén 2004). Förändringen till 0,026 mg/l har gjorts för att få en bättre överensstämmelse med bakgrundsläckaget av fosfor från jordbruksmark, baserat på antagandet att den öppna marken är gammal jordbruksmark, och då särskilt betesmark, utifrån en jämförelse av öppen mark med en mer högupplöst karta (Bilaga E, Öppen mark i PLC6-kartan, vad består den av?). Bakgrunden till att förändringen initierades var bl.a. en studie av Stigfjordens avrinningsområde (Orust och Tjörn) som genomfördes av Widén-Nilsson m.fl. (2013). De fann att halten för öppen mark enligt PLC5, 0,05 mg/l gav en orimligt stor andel öppen mark i den resulterande källfördelningen. När de istället använde samma läckage som skogen (0,008 mg/l) fick de rimligare resultat. Även i TRK-projektet antogs skogens läckage gälla även för den övriga öppna marken, utom i Utl-regionen (Brandt och Ejhed, 2002). Dokumentation av orsaken till bytet till 0,05 mg/l för hela Sverige i PLC5 verkar saknas. Liljeberg m.fl. (2010) konstaterade att i beräkningar där arealen fjäll till stora delar istället klassats som öppen mark så ger det en mycket stor påverkan på den beräknade bruttobelastningen på grund av de stora skillnaderna i fosforläckage mellan klassen fjäll och klassen öppen mark i PLC5. De olika överväganden och analyser som genomförts redovisas i Bilaga G, Fosforläckage från öppen mark analyser och övervägda alternativ Diskussion Den nya typhalten för öppen mark diskuteras i Bilaga G, Fosforläckage från öppen mark analyser och övervägda alternativ. Sammanfattningsvis noteras att 34

36 Det saknas i stort sett mätningar för att utvärdera läckaget från öppen mark. Fosforläckage varierar med jordarten. På sikt vore det därför önskvärt att låta fosforläckaget från öppen mark variera med områdets jordartsfördelning. Värdet 0,026 mg/l är baserat på bakgrundsberäkningar från jordbruksmark enligt PLC5-metodik (Johnsson, m.fl., 2008) eftersom PLC6-beräkningarna för jordbruksläckaget inte var klara när typhalten för öppen mark behövde fastställas. Förbättringar av bakgrundsberäkningen för jordbruksmark i PLC6 gav ett högre bakgrundsläckage (Johnsson m.fl., 2016). För jordarten SandyLoam, som använts för läckaget från öppen mark, var förändringen dock inte så stor, men 0,031 mg/l motsvarar bättre ett nationellt medel än 0,026 mg/l. Påverkan på dagvattens antropogena belastning Läckaget från öppen mark antas i PLC-beräkningarna vara bakgrundsläckage för tätorter. Eftersom fosfortyphalten för öppen mark sänks kommer andelen antropogen fosforbelastning från tätorter indirekt att öka jämfört med PLC5. På motsvarande sätt minskar andelen antropogen kvävebelastning indirekt. Fortsatta studier av vilket bakgrundsläckage som är lämpligast för tätorter behövs. Öppen mark, PP och SP Löst fosfor (SP) och partikulärt fosfor (PP) i PLC6, årstyphalt och månadsfaktorer Liksom för skog, sankmark och hygge antas löst, reaktivt fosfor motsvara 25 % av totalfosforhalten. Det ger SP = TP*0,25 = 0,026*0,25=0,0065 mg/l 0,007 mg/l PP = TP-SP Såväl SP (Figur 3b) som PP är konstant i hela Sverige. Ingen månadsvariation antas. Bakgrund till eventuell förändring jämfört med PLC5 Antagandet om att SP utgör 25 % av TP-halten är detsamma som i PLC5. Eftersom TP-halten har sänkts jämförts med PLC5 har därmed även SP- och TP-halten sänkts. 35

37 Fosforhalter, generell diskussion Lokalt finns påverkan av fosforhaltiga mineral. Det gäller såväl marina leror som andra typer av jordar med förekomst av apatit. När detta förekommer är fosforläckaget högre än vad typhalterna indikerar. 36

38 Förslag till framtida utveckling För att få bättre typhalter till kommande PLC-rapporteringar finns ett behov av mätningar och andra utvecklingsinsatser. - Mätningar i sydöstra Sverige kommer att göras. De mätresultaten, tillsammans med gjorda mätningar av totalkväve och totalfosfor inom kalkeffektuppfölningen kan användas för att utvärdera, och vid behov utveckla typhaltsberäkningarna. - Månadsfaktorer för fosfor i södra Sverige saknas, men kan enkelt beräknas utifrån tillgängliga data. - Bytet i PLC6 från översiktskartan till vägkartan kan möjliggöra för marktäckesberoende typhalter i norra Sverige. Översiktskartan var för grov för en sådan uppdelning (Löfgren och Brandt, 2005). - För fosfor borde en utveckling göras för att ta fram typhalter som går att relatera till jordart (såväl jordbruksjordart, för att kunna relatera till NLeCCS-läckaget från öppen mark, som SGU-jordart för att kunna vikta om då man har lerigare jordar eller hällmark). Troligtvis bör inte bara en anpassning till jordarten göras för läckaget från öppen mark, utan även för läckaget från skogen - HELCOM önskar information om källfördelningen ett visst år, snarare än klimatnormaliserat. Det vore därför önskvärt att ta fram ett flödesberoende för typhalterna, givet att motsvarande samband tas fram för jordbrukets läckagekoefficienter (typhalter). - Fortsatta studier av vilket bakgrundsläckage som är lämpligast för tätorter behövs. - Kunskapen om läckage från ängsmarker, övergiven jordbruksmark och annan öppen mark behöver ökas. - Det vore också önskvärt att fördjupa kunskapen om vad restposten öppen mark motsvarar jämfört med ytterligare kartdata. 37

39 Referenser Brandt, M., och Ejhed, H., 2002, TRK, Transport Retention Källfördelning, Belastning på havet, NV rapport Brandt, M., Ejhed, H., och Rapp, L., Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet Naturvårdsverket rapport Djodjic, F., och Widén-Nilsson, E., Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor. SMED Rapport Nr Djodjic, F Jordartsfördelning och växtnäringstillstånd i svensk åkermark: sammanställning av resultat från Jordbruksverkets nationella jordartskartering. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö: Rapport 2015:11. Ejhed, H., Widén-Nilsson, E., Tengdelius Brunell, J., Hytteborn, J Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 Sveriges underlag till HELCOM:s sjätte Pollution Load Compilation. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:12 Fröberg, M., Löfgren, S., Förbättrad skattning av typhalter av N och P från skogs- och myrmark i södra Sverige inför PLC6 kan modeller baserade på knn-data användas? SMED Rapport Nr Fröberg, M., Löfgren, S., Widén-Nilsson, E., Skattning av typhalter av totalkväve och organiskt kväve från skogs- och myrmark i södra Sverige inför PLC6. SMED Rapport Nr Johnsson, H., Larsson, M., Lindsjö, A., Mårtensson, K., Persson, K. och Torstensson, G., Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor. Naturvårsverket rapport Johnsson H., Mårtensson, K., Lindsjö, A., Persson, K. Andrist Rangel, Y., Blombäck, K Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för SMED Rapport Nr Jordbruksverket, Ängs- och betesmarker en genomgång av tillgänglig statistik. Miljöenheten och Statistikenheten, Jordbruksverket. Jordbruksverket Rapport 2008: sidor. Liljeberg, M., Ejhed, H., Nisell, J., Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten. SMED Rapport Nr

40 Liljeberg, M., Ejhed, H., Gustavsson, H., Johnsson, H., Tengdelius-Brunell, J., Widén-Nilsson, E Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC6, SMED Rapport Nr Löfgren, S., Vägsaltets effekter på mark- och vattenkemin i små skogsområden i sydöstra Sverige, Vägverkets publikation 2000:35. Löfgren, S Regional övervakning av avrinningen från brukad skogsmark i Västra Götalands, Hallands och Jönköpings län. Utvärdering av perioden Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2012:3. Löfgren, S. och Brandt, M., Kväve och fosfor i skogsmark, fjäll och myr i norra Sverige, Rapportserie SMED och SMED&SLU Nr Löfgren, S. och Westling, Modell för att beräkna kväveförluster från väx-ande skog och hyggen i Sydsverige. Inst. för miljöanalys, SLU, rap-port 2002:1. Löfgren, S., Nisell, J., Yu, J., Ranneby, B., 2011a. Förbättrade skattningar av N och P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 pilotprojekt. SMED Rapport Nr Löfgren, S., Nisell, J., Yu, J., Ranneby, B., 2011b. N- och P -halterna i skog, myr och fjäll våren 2011 i Dalälven, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan projekt för att förbättra skattningarna av typhalter inför PLC6. SMED Rapport Nr Löfgren, S., Fröberg, M., Nisell, J., Yu, J., Ranneby, B N- och P- halterna i skog, myr och fjäll hösten 2011 i Dalälven, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan - projekt för att förbättra skattningarna av typhalter inför PLC6. SMED Rapport Nr Löfgren, S., Fröberg, M., Yu, J., Ranneby, B Water chemistry in 179 randomly selected Swedish headwater streams related to forest production, clear-felling and climate. Environmental Monitoring and Assessment 186: Markensten, H., Fölster, J., Vrede, T., Djodjic, F Näringspåverkan av fiskodling i regleringsmagasin. Institutionen för vatten och miljö, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Rapport 2012:20. Naturvårdsverket, Svenska Marktäckedata, Produktbeskrivning, Utgåva , Schelker, J., Sponseller, R., Ring, E., Högbom, L., Löfgren, S., and Laudon, H Nitrogen export from a boreal stream network following forest 39

41 harvesting: seasonal nitrate removal and conservative export of organic forms, Biogeosciences 13:1-12, SLU, Databank för vattenkemi. Institutionen för vatten och miljö. senast besökt januari Sundin, S., Kyllmar, K. och Orback, C Vattenskyddsåtgärder och vattenmätningar i Svärtaåns avrinningsområde - utvärdering av data Ekohydrologi 135. Institutionen för mark och miljö. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Tengdelius Brunell, J., Gustavsson, H., Alavi, G. 2016a. Pollution Load Compilation 6 Avrinning Underlagsrapport för avrinning framtagen med S-HYPE och jämförelse med PLC5-resultat. SMED Rapport Nr Tengdelius Brunell, J., Gustavsson, H., Dahné, J., Alavi, G. 2016b. Retention beräknad med SMED-HYPE Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6. SMED Rapport Nr Ulén B., Bakgrundsbelastning av fosforförluster från åkermark till vatten. Odlings-åtgärders inverkan på fosforläckage från observationsfälten. Ekohydrologi 79. SLU, Avdelningen för vattenvårdslära, Uppsala. Uggla, E. och Westling O., 2003, Utlakning av fosfor från brukad skogsmark. IVL Rapport B 1549 Widén-Nilsson, E., Markensten, H., Orback, C., Djodjic, F., Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor. Exempel med FyrisNP-modellen i Stigfjordens och Kungsbackafjordens avrinningsområden, Rapport 37 från projekt Hav möter Land, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2013:79 Widén-Nilsson, E., Djodjic, F., Englund, D., Hellgren, S., Liljeberg, M., Olshammar, M., Olsson, H., Orback, C., Tengdelius-Brunell, J. 2016a. Kartdata till PLC6 Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6 rörande markanvändning, vattenförekomstområden, regionsindelning, jordbruksmarkens jordart, lutning och fosforhalt samt medelvärdesberäkningar. SMED Rapport Nr

42 Bilaga A, Slutgiltig sammanställning av typhalter till PLC6, skog, sankmark fjäll, hygge och öppen mark Tabell 2. Typhalter i PLC6 i de olika regionerna. Höjd = medelhöjd i vattenförekomstområdet, Nord = Nord-koordinat i RT90, Ost = Ost-koordinat i RT90. Gul bakgrund = förändring jämfört med PLC5. Enheten är mg/l. Fjäll, hygge och öppen mark på nästa sida. Anm. Skog Sankmark No TN 1,265-0,362*log10(Höjd) Som skog, No IN 0,038 Som skog, No ON TN-IN Som skog, No TP 0,0372-0,0107*log10(Höjd) Som skog, No SP 0,003 Som skog, No PP TP-SP Som skog, No Mv TN Som i Sv Som i Sv Som i Sv IN Som i Sv Som i Sv Som i Sv ON Som i Sv Som i Sv Som i Sv TP Som i No Som i No Som i No SP Som i No Som i No Som i No PP Som i No Som i No Som i No Mo TN Som i So Som i So Som i So IN Som i Sv Som i So Som i So ON Som i Sv Som i So Som i So TP Som i No Som i No Som i No SP Som i No Som i No Som i No PP Som i No Som i No Som i No Sv 4,968 1,049 *10-6 * Nord + 5,364 1,049 *10-6 * Nord + TN Lika So, Sv 1,741*10-6 *Ost 1,741*10-6 *Ost IN 0,055 0,055 ON TN-IN TN-IN TP Lika So, Sv 0,013 Som skog, Sv SP Lika So, Sv 0,003 Som skog, Sv PP Lika So, Sv TP-SP Som skog, Sv So TN Lika So, Sv Som i Sv Som i Sv IN 0,041 0,041 ON TN-IN TN-IN TP Lika So, Sv Som i Sv Som i Sv SP Lika So, Sv Som i Sv Som i Sv PP Lika So, Sv Som i Sv Som i Sv 41

43 Tabell 3 Typhalter i PLC6 i de olika regionerna. Höjd = medelhöjd i vattenförekomstområdet, Nord = Nord-koordinat i RT90, Ost = Ost-koordinat i RT90. Gul bakgrund = förändring jämfört med PLC5. Grå bakgrund = typhalten beräknas inte i detta område. Enheten är mg/l. Skog och sankmark på förra sidan. Öppen mark Fjäll Hygge Öppen mark (då ej Utl) (Utl) No Hyggesålder 10 år TN Som skog, No (1,265-0,362-log10(Höjd))*2 Som skog, No IN Som skog, No 0,038 * 2 Som skog, No ON Som skog, No TN-IN Som skog, No TP Som skog, No (0,0372-0,0107-log10(Höjd))*1,3 Som i Sv SP Som skog, No 0,003 * 1,3 Som i Sv PP Som skog, No TP-SP Som i Sv Mv Hyggesålder 10 år TN Som i Sv Som i Sv IN Som i Sv Som i Sv ON Som i Sv Som i Sv TP Som i No Som i Sv SP Som i No Som i Sv PP Som i No Som i Sv Mo Hyggesålder 10 år TN Som i So Som i So IN Som i So Som i So ON Som i So Som i So TP Som i No Som i Sv SP Som i No Som i Sv PP Som i No Som i Sv Sv Hyggesålder 5 år SvL Utl TN (4,968 1,049 *10-6 * Nord + 1,741*10-6 *Ost)*2 4,968 1,049 *10-6 * Nord + 1,741*10-6 *Ost 1,5 IN TN-ON 0,055 TN-ON ON ON_Hygge = ON_Skog = TN_Skog-IN_Skog TN-IN 0,825 TP 0,021 0,026 Som i SvL SP 0,005 0,007 Som i SvL PP TP-SP TP-SP Som i SvL So Hyggesålder 5 år SoL Utl TN Som i Sv Som i Sv 1,5 IN TN-ON 0,041 TN-ON ON ON_Hygge = ON_Skog = TN_Skog-IN_Skog. TN-IN 0,825 TP Som i Sv Som i SvL Som i SvL SP Som i Sv Som i SvL Som i SvL PP Som i Sv Som i SvL Som i SvL 42

44 Tabell 4 Månadsfaktorer i PLC6 i de olika regionerna. Diff = Ingen egen månadsvariation, den kommer indirekt av att halten beräknas som en differens av de övriga månadsvärdena. Gul bakgrund = förändring jämfört med PLC5. Observera att tabellen sträcker sig över tre sidor. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec No TN Skog, Sankmark, Fjäll, Hygge, Öppen mark 1,02 1,02 1 1,11 1,01 0,97 1 0,97 0,96 0,97 0,98 0,99 IN d:o 1,66 1,84 2,08 1,68 0,87 0,47 0,58 0,53 0,55 0,66 0,97 1,32 ON d:o Diff TP Skog, Sankmark, Fjäll, Hygge 0,87 0,87 0,9 1,37 1,21 1,01 1,04 1,08 0,97 1 0,84 0,83 SP d:o PP d:o Diff TP Öppen mark SP d:o PP d:o Mv TN Skog, Sankmark, Hygge, Öppen mark 0,92 0,88 0,9 0,91 0,87 0,99 1,17 1,27 1,21 1 0,97 0,91 IN Skog, Sankmark, Öppen mark 1,818 1,818 1,364 1,364 1,364 0,364 0,364 0,364 0,636 0,636 0,636 1,818 IN Hygge Diff ON Skog, Sankmark, Hygge, Öppen mark Diff TP Skog, Sankmark, Hygge 0,87 0,87 0,9 1,37 1,21 1,01 1,04 1,08 0,97 1 0,84 0,83 SP d:o PP d:o Diff TP Öppen mark SP d:o PP d:o Mo TN Skog, Sankmark, Hygge, Öppen mark 0,92 0,88 0,9 0,91 0,87 0,99 1,17 1,27 1,21 1 0,97 0,91 43

45 IN Skog, Sankmark, Öppen mark 1,585 1,585 1,098 1,098 1,098 0,488 0,488 0,488 0,732 0,732 0,732 1,585 IN Hygge Diff ON Skog, Sankmark, Hygge, Öppen mark Diff TP Skog, Sankmark, Hygge 0,87 0,87 0,9 1,37 1,21 1,01 1,04 1,08 0,97 1 0,84 0,83 SP d:o PP d:o Diff TP Öppen mark SP d:o PP d:o Sv, SvL TN Skog, Sankmark, Hygge, Öppen mark 0,92 0,88 0,9 0,91 0,87 0,99 1,17 1,27 1,21 1 0,97 0,91 IN Skog, Sankmark, Öppen mark 1,818 1,818 1,364 1,364 1,364 0,364 0,364 0,364 0,636 0,636 0,636 1,818 IN Hygge Diff ON Skog, Sankmark, Hygge, Öppen mark Diff TP Skog, Sankmark, Hygge, Öppen mark SP d:o PP d:o So, SoL TN Skog, Sankmark, Hygge, Öppen mark 0,92 0,88 0,9 0,91 0,87 0,99 1,17 1,27 1,21 1 0,97 0,91 IN Skog, Sankmark, Öppen mark 1,585 1,585 1,098 1,098 1,098 0,488 0,488 0,488 0,732 0,732 0,732 1,585 IN Hygge Diff ON Skog, Sankmark, Hygge, Öppen mark Diff TP Skog, Sankmark, Hygge, Öppen mark SP d:o PP d:o

46 Utl TN Öppen mark 1,27 1, ,685 0,685 0,685 0,865 0,865 0,865 1,27 IN d:o Diff ON d:o TP d:o SP d:o PP d:o

47 Bilaga B, Kartor med typhalter PLC6 Bilagan visar kartor med de resulterande typhalterna i mg/l. Överstaraden från vänster IN (figur a), SP (figur b). Andra raden från vänster TP (figur c), TN (figur d). Observera att de olika figurerna har olika färgskalor. 46

48 a) b) c) d) Figur 1 IN (a), SP (b), TP (c), TN (d) för hyggen. Observera att de olika figurerna har olika färgskalor. 47

49 a) b) c) d) Figur 2 IN (a), SP (b), TP (c), TN (d) för fjäll (förekommer endast i Noregionen). Observera att de olika figurerna har olika färgskalor. 48

50 a) b) c) d) Figur 3 IN (a), SP (b), TP (c), TN (d) för öppen mark. Observera att de olika figurerna har olika färgskalor. 49

51 a) b) c) d) Figur 4 IN (a), SP (b), TP (c), TN (d) för sankmark. Observera att de olika figurerna har olika färgskalor. 50

52 a) b) c) d) Figur 5 IN (a), SP (b), TP (c), TN (d) för skog. Observera att de olika figurerna har olika färgskalor. 51

53 Bilaga C, Kartunderlag En detaljerad beskrivning av alla kartunderlagen finns i Widén-Nilsson m.fl. (2016). Här sammanfattas beskrivningen de olika regionsindelningarna som används i denna rapport. Dessutom beskrivs översiktligt vad de olika markanvändningsklasserna består av. Regionsindelning PLC5 PLC5-beräkningarna hade olika ansatser för skogstyphalterna i norra, sydvästra och sydöstra Sverige. Uppdelningen styrdes av tre skogsregioner. Längst i söder användes också en egen region förhöjda kväveläckage från öppen mark. PLC6 Två nya skogsregioner har lagts till i PLC6, mellersta västra och mellersta östra (Tabell 5, Figur 6). De utgör den sydligaste delen av den tidigare norra-regionen (Fröberg och Löfgren, 2014; Widén-Nilsson m.fl., 2016). I de nya mellersta-regionerna beräknas kväve som i södra Sverige medan fosforberäkningen är oförändrad som i norr. Uppdelningen i östra och västra Sverige används bara för skillnader i halten av oorganiskt och organiskt kväve. Då kväveläckaget från öppen mark beräknas används i sydligaste Sverige en sjätte region, kallad Utl (Tabell 5, Figur 6) på samma sätt som i PLC5. Tabell 5. Regionsdefinition (Widén-Nilsson m.fl., 2016). Region Namn Gräns No Norra Norr om område som ungefär definieras som uppströms vissa mätstationer i Klarälven/Dalälven samt Ljusnan/Voxnan och norrut Mv Mellersta, västra Norr om högsta kustlinjen (ung.) samt avvattnar till Västerhavet (Ingick i PLC5:s Noregion) Mo Mellersta, östra Norr om högsta kustlinjen (ung.) samt avvattnar till Östersjön (Ingick i PLC5:s Noregion) Sv Sydvästra Avvattnar till Västerhavet, SvL exkluderar Utl- (SvL) So (SoL) Utl. skogsregionen/öppenregionen Sydöstra skogsregionen/öppenregionen regionen Avvattnar till Östersjön, SoL exkluderar Utlregionen Utlakningsregion 1a, 1b, 2a, 2b 52

54 Figur 6. De fem skogsregionerna (till vänster) och de sex regionerna för öppen mark (till höger). Läckageregioner Läckagen från jordbruksmark är beräknade för 22 läckageregioner (Tabell 6; Johnsson m.fl., 2016; Widén-Nilsson m.fl., 2016). I analyserna av fosforläckaget från öppen mark relateras till dessa läckageregioner. Tabell 6. Namngivning av läckageregionerna. De har använts som indelning för en del analyser av den öppna marken. PO22 PO22, namn 1a 1b 2a 2b Skåne-Hallands slättbygd: Skånedelen Skåne-Hallands slättbygd: Hallandsdelen Sydsvenska mellanbygden: Skånedelen Sydsvenska mellanbygden: Blekinge - Kalmar delen 3 Öland och Gotland 4 Östgötaslätten 5a 5b Vänerslätten: Södra delen Vänerslätten: Norra delen 6 Mälar- och Hjälmarbygden 7a 7b Sydsvenska höglandet: Västra delen Sydsvenska höglandet: Östra delen 53

55 8 Östsvenska dalbygden 9 Västsvenska dalbygden 10 Södra Bergslagen 11 Västsvenska dalsjöområdet 12 Norra Bergslagen 13 Östra Dalarna Gästrikland 14 Kustlandet i nedre Norrland 15 Kustlandet i övre Norrland 16 Nordsvenska mellanbygden 17 Jämtländska silurområdet 18 Fjäll- och moränbygden Hela landet, i vissa sammanställningar i denna rapport även inkluderande SE stora vattenförekomstområden i Norge Marktäcke Vägkartan har utgjort baskarta och har varit grunden för definitionen av arealerna skog, sankmark, fjäll och öppen mark (Widén-Nilsson m.fl., 2016). Ett av syftena med bytet av baskarta från PLC5:s översiktskarta till PLC6:s vägkarta var att de nya kvävetyphalterna för skog och sankmark i södra Sverige (Fröberg och Löfgren, 2014; Fröberg m.fl., 2016) var anpassade till vägkartans klassning av dessa arealer. Skog Vägkartans klasser skog och fjällbjörkskog har utgjort PLC6-kartans skogsklass efter att t.ex. hyggen har tagits bort (Widén-Nilsson m.fl., 2016). Fjäll Vägkartans glaciär och kalfjäll har utgjort PLC6-kartans fjällklass (Widén- Nilsson m.fl., 2016). Fjäll förekommer endast i No-regionen. Sankmark Vägkartans fyra sankmarksklasser utgör PLC6-kartans sankmarksklass (Widén-Nilsson m.fl., 2016). Tidigare har denna areal ofta kallats myr men sankmark är ett mer heltäckande begrepp för de arealer som ingår i klassen. Hygge och hyggesålder På samma sätt som i PLC5 har de senaste fem årens hyggesareal summerats i södra Sverige och de senaste tio årens hyggesareal i norra Sverige (Widén- Nilson m.fl., 2016). Gränsen för de olika årens summeringar utgjordes av samma gräns som i PLC5, vilket i PLC6 motsvarar gränsen mellan södra och mellersta regionen. 54

56 Öppen mark Öppen mark i PLC6-kartan utgörs av vägkartans öppna mark efter att av jordbruksblocken (Jordbruksverket) exkluderats och efter att bebyggelseområden utanför tätort (enligt SCB:s tätortskarta) exkluderats (Widén-Nilsson, m.fl., 2016). I Bilaga E, Öppen mark i PLC6-kartan, vad består den av? görs en jämförelse av PLC6-kartans öppen mark och andra kartunderlag. 55

57 Bilaga D, Mätdata för utvärdering I denna rapport har ett antal ytterligare vattenkemiska mätdata använts för utvärdering av de föreslagna typhalterna för såväl fosfor som kväve, förutom de 17 oberoende vattendrag som användes av Fröberg och Löfgren (2014) i utvärderingen av de föreslagna typhaltsekvationerna för kväve. Dessa ytterligare mätdata redovisas i denna bilaga. Dessutom görs en kort redogörelse för ytterligare mätdata som förväntas vara tillgängliga för utvärdering och framtagning av förbättrade typhalter i samband med PLC7. Det råder stor brist på mätningar i skogsområden i sydöstra Sverige och då särskilt i Kalmar län och i Blekinge. Under perioden oktober 1998 till juni 1999 studerades två bäckar av Löfgren (2000). En mätning genomfördes i Bommerstorp, i närheten av Ronneby och en genomfördes i Slakmöre i närheten av Kalmar (Tabell 7). Tabell 7 Medel- och medianläckage [mg/l] under främst vinterhalvåret 1998/99 från Löfgren (2000). Mätningarna i närheten av Ronneby skedde vid Bommerstorp och mätningarna i närheten av Kalmar skedde i Slakmöre. Ung. plats IN ON TN SP PP TP Ronneby Medel 0,259 0,710 0,969 0,003 0,010 0,013 Ronneby Median 0,294 0,753 0,935 0,003 0,008 0,011 Kalmar Medel 0,255 1,556 1,812 0,010 0,021 0,031 Kalmar Median 0,229 1,735 1,933 0,009 0,022 0,033 Ett oberoende dataset är vattendragen i den nationella kalkeffektuppföljningen (Tabell 8). De är inte slumpmässigt utvalda och oftast större än de som användes av Fröberg och Löfgren (2014) samt Fröberg m.fl. (2016). Endast nitratkväve har analyserats för dessa vattendrag. Dessa vattendrag är inte renodlade skogs- och sankmarkområden som i Fröberg och Löfgren (2014) samt Fröberg m.fl. (2016). Under några år har analyserna av vattendragen utökats med totalkväve och totalfosfor och kommer finnas tillgängliga från hösten Därmed kommer dessa data kunna användas för i första hand jämförelse med PLC6-typhalterna och i andra hand för att ta fram ytterligare förbättrade typhalter till PLC7. Med start senare under år 2016 kommer också slumpmässiga mätningar att genomföras i sydöstra Sverige på samma sätt som tidigare genomförts i sydvästra Sverige och Dalarna. Dessa data kommer kunna användas tillsammans med vattendragen från kalkeffektuppföljningen för jämförelse och utveckling av skogstyphalterna. 56

58 En översiktlig bild av totalfosfor- och fosfatfosforhalter i skogsdominerade områden i södra Sverige ges av sammanställningen i Tabell 9. Tabell 8 Medelhalter [mg/l] av nitratkväve i vattendragen i den nationella kalkeffektuppföljningen (målvattendrag och okalkade referensvattendrag) år Regionsklassningen är inte densamma som skogsregionerna i PLC6. Förutom medelhalter visas även standardavvikelse (Std), antal observationer (N obs), antal vattendrag (N vdr) samt de ingående avrinningsområdenas minsta och största areal (ARO area). Län Län Region (ej PLC6) NO 3 -N [mg/l] N obs N vdr ARO area [km 2 ] Bokstav Namn Medel Std Min Max F Jönköping Höglandet 0,113 0, ,6 23,4 G Kronoberg Höglandet 0,073 0, ,2 S Värmland Mellersta 0,043 0, ,6 24,6 T Örebro Mellersta 0,167 0, ,5 7,3 U Västmanland Mellersta 0,027 0, ,4 1,4 W Dalarna Mellersta 0,066 0, ,9 34,6 X Gävleborg Mellersta 0,069 0, ,5 60,4 AC Västerbotten Norrland 0,044 0, ,1 112,1 Y Västernorrland Norrland 0,036 0, ,6 41,3 E Östergötland Sydost 0,065 0, ,7 6,2 H Kalmar Sydost 0,169 0, ,8 42,4 K Blekinge Sydost 0,157 0, ,5 4,2 M Malmöhus Sydväst 0,139 0, ,8 10,2 N Halland Sydväst 0,290 0, ,1 50,1 O Göteborg Sydväst 0,087 0, ,7 14,6 57

59 Tabell 9 Översiktliga långtidsmedelvärden av fosforhalter i några skogsdominerade exempelbäckar i Skånes, Västra Götalands, Hallands, och Jönköpings län. Tabellen visar aritmetiska medelvärden av halter, d.v.s. ej flödesviktade halter. Tabellen visar exempelhalter för olika tidsperioder och exempelvis Trollbäcken anges för Källa SLU:s MA-databas (2015) samt Löfgren (2012), förkortat L12. Namn Trakt Area [ha] Vattenareal [%] Övr. markanvändning TP [mg/l] Fosfat- P [mg/l] Skärån vid Skäralid Söderåsen, Skåne % skog, 2 % myr, 18 % övrigt 0,019-0,020 0,007 SLU, 2015 Trollbäcken Ängelholm, Skåne % skog, 2 % myr, 8 % övrigt 0,020 0,006 SLU, 2015 Ramsjöbäcken 2 Huskvarna, Jönköpings län % skog, 5 % myr 0,013 0,003 L12 Fallabäcken 1, 2 Hökensås, väster om Vättern, Västergötland % skog, 4 % myr, 1 % övrigt 0,014 0,005 L12 Näverbäcken 2 Halland % skog, 11 % myr, 1 % övrigt 0,009 0,003 L12 Sågebäcken 1, 2 Boråstrakten, Västergötland % skog, 13 % myr, 1 % övrigt 0,010 0,002 L12 Kvarnebäcken 1, 2 Dalsland % skog, 11 % myr 0,006 0,002 L12 1 Ingår i Uggla och Westling (2003) 2 Ingår bland de 17 oberoende områdena i Fröberg och Löfgren (2014) samt Fröberg m.fl. (2016). Källa 58

60 Bilaga E, Öppen mark i PLC6- kartan, vad består den av? Öppen mark i PLC6 består av öppen mark enligt vägkartan där all jordbruksblockareal tagits bort, och med tillägg av bebyggda områden som ligger utanför SCB:s tätorter. Till skillnad från PLC5 sker ingen korrigering av arealen öppen mark utifrån skillnader mellan blockareal och areal stödsökta grödor. Öppen mark täcker som mest 14 % av en läckageregion i PLC6-kartan. Metod En jämförelse mellan öppen mark enligt PLC6-kartan och SMD, Svenska Marktäckesdata (Naturvårdsverket, 2014) har gjorts. SMD-arealerna beräknades per läckageregion (Tabell 6). En pixelversion av SMD-kartan användes. Sammanslagning av SMD-kartans klasser gjordes enligt Tabell 10. En jämförelse har också gjorts mellan öppen mark enligt PLC6-kartan och SGU:s jordartskartor från en sammanställning av Jakob Nisell, SGU, till Djodjic (2015). Jordartskartorna var uppdelade på fem olika kart-filer, och beräkningen gjordes för en fil i taget. Beräkningarna för de fem olika filerna gjordes med varierande upplösning. Tabell 10 Översättning mellan SMD-namn och PLC6-översättning, denna rapport. Öppen mark, PLC6- hårdgjord eller SMD-namn översättning naturligare Tät stadstruktur Tätort Hårdgjord Orter >200 invånare och mindre omr av grönt Tätort Hårdgjord Orter >200 invånare och med större områden av grönt Tätort Hårdgjord Orter <200 invånare Tätort Hårdgjord Enstaka hus och gårdsplaner Öppen Hårdgjord Industri, handelsenheter, offentlig service, mm Öppen Hårdgjord Väg och järnvägsnät med kringområden Öppen Hårdgjord Hamnområden Öppen Hårdgjord Flygplats Öppen Hårdgjord Grus- och sandtag Öppen Hårdgjord Övriga mineralextraktionsplatser Öppen Hårdgjord Deponier Öppen Hårdgjord Byggplatser Öppen Hårdgjord Urbana grönområden Öppen Naturligare Idrottsanläggning, skjutbana, mm Öppen Naturligare 59

61 Flygfält (gräs) Öppen Naturligare Skidpist (endast i svensk produkt under 142) Öppen Naturligare Golfbana Öppen Naturligare Ej urban park Öppen Naturligare Campingplats och fritidsbebyggelse Öppen Naturligare Åkermark Jordbruk Frukt och bärodling Jordbruk Betesmark Jordbruk Lövskog ej på myr eller berg i dagen Skog Lövskog på myr Skog Lövskog på berg-i-dagen Skog Barrskog på lavmark Skog Barrskog ej på lavmark 5-15 meter Skog Barrskog ej på lavmark > 15 meter Skog Barrskog på myr Skog Barrskog på berg-i-dagen Skog Blandskog ej på myr eller berg i dagen Skog Blandskog på myr Skog Blandskog på berg-i-dagen Skog Naturligt gräsmark Öppen Naturligare Hedmark (utom gräshed) Öppen Naturligare Busksnår Öppen Naturligare Hygge Hygge Ungskog Skog Barrskog, ej på lavmark Skog Stränder, dyner och sandslätter Öppen Naturligare Berg i dagen Öppen Naturligare Områden med sparsam vegetation Öppen Naturligare Glaciärer och permanenta snöfält Fjäll Gräshed Öppen Naturligare Örtäng Öppen Naturligare Limnogena våtmarker Sankmark Blöt myr Sankmark Övrig myr Sankmark Torvtäkt Sankmark Saltpåverkade kärr, marskland Sankmark Vattendrag Vatten Sjöar och dammar, öppen yta Vatten Sjöar och dammar, igenväxande yta Vatten Kustlagun Vatten Estuarie Vatten Kusthav och oceaner, öppen yta Vatten Kusthav och oceaner, igenväxande yta Vatten 60

62 Resultat: Jämförelse med mer högupplöst marktäckesdata Jämförelsen mellan öppen mark enligt PLC6 och SMD visar att SMD:s klasser Betesmark och Åkermark är betydelsefull i nästan alla läckageregioner (Tabell 11). Det är alltså Betesmark och Åkermark enligt en annan klassning än jordbruksblocken och har därför hamnat i Öppen mark. SMD-kartan är från runt år 2000 (Naturvårdsverket, 2014). Dess klassning av jordbruksmark kommer från topografiska kartan. Betesmark är en restpost i SMD men anses ha överraskande bra noggrannhet (Naturvårdsverket, 2014). Det finns oftast en tunn ram av öppen mark kring PLC6-jordbruksarealen, men dessa restarealer antas inte utgöra den dominerande arealen öppen mark. Andelen SMD-skog inom öppen mark varierar, men är som mest 30 % i läckageregion 11 och lägst i 1a (Tabell 11). Procentvärdena ska se som ungefärliga eftersom de varierar mellan olika versioner av SMD-kartan. Regionerna 9 (Bohuslän) och 18 (mot fjällkedjan m.m.) följer inte de andras mönster utan har även stor areal berg i dagen respektive hedmark (Tabell 11). Region 18 täcker i PLC6-kartan också en stor del av Norge, vilket påverkar arealsfördelningen. Region 14 har en relativt stor andel enstaka hus och gårdar. Öppen mark i Sverige utgör ca 1,4 miljoner hektar, mot jordbruksmarkens 3,2 miljoner hektar (inklusive ej stödsökt areal). De stora områdena i Norge står sedan för ytterligare 2,5 miljoner hektar. Tabell 11 Procentuell fördelning av grupperade SMD-klasser inom PLC6- kartans öppna mark. Beräkningen är gjord för SMD-kartans Pixel-version och procentvärdena skiljer om beräkningen istället görs för Rasterversionen. Tätort + Öppen (konstruerad) PO Jordbruk Skog Hygge Vatten Fjäll Sankmark Öppen (naturlig) 1a 68,8 2,3 0,4 0,9 0,0 0,1 18,9 8,6 1b 54,2 9,6 6,0 1,3 0,0 0,1 20,0 8,8 2a 71,4 4,3 0,9 0,6 0,0 0,1 15,0 7,7 2b 57,4 6,5 2,1 1,7 0,0 0,3 23,4 8,6 3 62,3 4,1 1,6 0,9 0,0 0,4 14,9 15,7 4 69,1 6,0 2,4 0,7 0,0 0,3 16,0 5,5 5a 56,6 17,9 5,9 0,9 0,0 0,4 15,1 3,2 5b 49,4 25,2 6,9 1,0 0,0 0,7 13,0 3,8 6 57,8 7,4 3,8 1,1 0,0 0,6 17,3 12,1 7a 56,3 19,9 7,0 0,6 0,0 0,3 13,6 2,2 7b 57,9 19,6 5,8 0,6 0,0 0,3 14,0 1,9 8 58,6 8,8 4,0 2,5 0,0 0,5 13,3 12,2 61

63 9 41,9 7,6 3,1 1,7 0,0 0,3 12,9 32, ,3 11,8 3,2 0,7 0,0 1,6 14,5 3, ,9 29,2 8,4 2,7 0,0 0,9 11,6 1, ,6 15,4 4,7 1,3 0,0 0,9 17,1 4, ,3 9,7 4,3 1,4 0,0 1,2 22,0 5, ,8 10,8 3,1 1,3 0,0 0,3 23,6 7, ,6 22,8 5,1 3,4 0,0 0,6 12,4 5, ,0 12,7 3,3 1,7 0,0 0,7 22,3 2, ,8 18,2 4,4 2,0 0,0 0,7 17,9 2, ,8 4,5 1,0 9,2 2,0 8,4 8,3 35,6 1 Öppen mark, konstruerad - inklusive hårdgjorda ytor, enstaka hus och tätort 2 Öppen mark, naturlig - inklusive konstruerad gräsmark. 3 I region 18 ingår ett stort område i Norge. Vissa delar saknar SMD-data och därmed summerar inte dessa procentandelar till 100. Tabell 12 Uppdelning av SMD-kartans andel jordbruksmark i olika PO enligt Tabell 11 för åkermark och betesmark. Beräkningen är gjord för SMD-kartans Pixel-version och procentvärdena skiljer om beräkningen istället görs för Rasterversionen. PO Jordbruk (Åkermark + Betesmark) Åkermark Betesmark 1a b a b a b a b I region 18 ingår ett stort område i Norge. Där saknas också delvis SMD-data. 62

64 Resultat: Jämförelse med jordartskarta Morän dominerar i de flesta läckageregioner (särskilt 2a, 2b, 7a, 7b, 17, 18, men det är största jordarten även i fler områden; 63

65 Tabell 13). Nationellt är moränhalten runt 32 % (något grov beräkning). I andra områden gäller: Berg i dagen dominerar i region 9 samt är också stor i region 8. SGU-kartans Berg i dagen kan också inkludera ett tunt jordtäcke, trots att det också finns en jordartsklass som heter Tunt jordtäcke. Lera dominerar i region 6 och region 4. Nationellt är lerarealen 13 % (med en något grov beräkning, vilken verkar underskatta halten någon eller några procentenheter). Sand dominerar i region 1b. Silt dominerar i region 11, 5b, och är betydelsefull även 13, 14 och 15. Mycket låga lerarealer (<10% med den grova beräkningen) finns i region 1a, 2a, 2b, 3, 7a, 7b, 11, 15, 16, 17, 18. Alla jordarter utom Moränlera finns i alla regioner. Moränlera saknas i en region. Beräkningen är gjord med en låg och varierande upplösning för olika jordartskartsregioner. En kontroll för en kartregion visar på skillnader på maximalt 5 procentenheter jämfört med en mer högupplöst beräkning, och skillnaderna är störst för de icke-dominerande jordarterna. 64

66 Tabell 13 Procentuell fördelning av SGU:s jordarter inom PLC6-kartans öppen mark. Skillnad på upp till +/- 5 procentenheter mot en mer högupplöst beräkning. Arealer större än 10 % är markerade med beige, arealer större än 25 % är markerade med rosa och arealer större än 40 % är markerade med en röd ruta. PO Organisk jordart Lera Silt Sand Grus Stenblock Isälvssediment, sand Moränlera Morän Tunt jordtäcke 1a b a b a b a b SE Berg Fyllning Övrigt Vatten 65

67 Bilaga F, Totalkvävehalter (TN) i södra och mellersta Sverige, diskussion och effekter av typhaltsbyte Den nya typhaltsekvationen är en regressionsekvation med R 2 =0,44 (Fröberg m.fl., 2016). Jämförelse med PLC5, halter I de flesta fall ger PLC6-typhalten för kväve högre halter än med PLC5- typhalten (Figur 5d). En minskning fås i den nya mellersta regionen, där de nya skogstyphalterna från södra Sverige används i PLC6, medan en höjdbaserad ekvation användes i PLC5. Extremfallet är ett delavrinningsområde där medelhöjden = 1 meter och som därför med den tidigare höjdberoende ekvationen fick en mycket hög halt. Belastningseffekter De förändrade skogstyphalterna till PLC6 har en mycket större effekt på belastningen från skogen jämfört med den förändrade avrinningen (Tabell 14, Tabell 15, Figur 9 - Figur 12). En stor ökning av bruttobelastningen till Egentliga Östersjön uppstår till PLC6 p.g.a. ökade skogstyphalter (Tabell 14, Tabell 15). Ökningen är ca 3000 ton N/år, vilket är ca 60 % högre än PLC5. Ökningen i transporten till Egentliga Östersjön utgör den största delen av den totala nationella belastningsökningen på ca 4000 ton N/år (Tabell 14). Den nationella bruttobelastningen från sankmark ökar med ca 400 ton N/år med PLC6- typhalter och PLC5-avrinning. En viss minskning av belastningen på Skagerack uppstår som en kombination av både lägre skogstyphalter och lägre avrinning (Tabell 14, Tabell 15). Skagerack inkluderar Bäveån, Örekilsälven, Strömsån och Enningdalsälven samt mellanliggande områden. I västra Värmland blir det i PLC6 en betydande minskning av bruttobelastningen (Figur 11 jämfört med Figur 9). Belastningarna i PLC6 är på det hela taget rimliga när det gäller såväl nivåer som geografiskt mönster (Figur 12). Några skånska kustområden, Öland och Gotland kommer få en för låg belastning, gissningsvis p.g.a. låg avrinning. 66

68 Tabell 14: Bruttobelastning från skog [ton/år] i PLC5 och med PLC6- anpassning av flödet i hela landet samt med en preliminär PLC6-beräkning av skogsläckaget i södra och mellersta Sverige. Skogsläckaget är inte ändrat i norra Sverige jämfört med PLC5 och därför är de förändringarna satta inom parentes. Havsbassäng PLC5 PLC5+ QPLC6 SkogSödraMellerstaP LC6 SkogSödraMellerstaPLC6 +QPLC6 Bottenviken (11326) (11401) Bottenhavet (17996) (17394) Egentliga Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Totalt Tabell 15 Differens mot PLC5 i % av PLC5 av bruttobelastning från skog med PLC6-anpassning av flödet i hela landet samt med en preliminär PLC6- beräkning av skogsläckaget i södra och mellersta Sverige. Skogsläckaget är inte ändrat i norra Sverige jämfört med PLC5 och därför är de förändringarna satta inom parentes. Havsbassäng PLC5 PLC5+ QPLC6 TyphSkogSödraMeller staplc6 TyphSkogSödraMellerstaP LC6 +QPLC6 Bottenviken - 0,7 (0,0) (0,7) Bottenhavet - -3,4 (1,8) (-1,6) Egentliga Östersjön - -1,2 62,1 60,8 Öresund - -6,5 78,0 63,5 Kattegatt - 1,9 10,3 13,8 Skagerrak - -11,3-26,3-31,7 Totalt - -1,3 9,9 8,8 Jämförelser med oberoende mätdata Jämförelser med 17 oberoende vattendrag gjordes av Löfgren och Fröberg (2014 och 2016). Det framgick att de nya typhalterna för skog och sankmark är bättre än de som användes i PLC5. Koefficienterna i ekvationerna är rimliga. Jämfört med dessa oberoende data är R 2 0,59 men PLC6-halterna var förhöjda. Detta antas bero på att de oberoende vattendragen är större och därmed har retentionsprocesser bidragit till att sänka halterna i vattendragen. Ekvationerna för TN ger en ökande gradient mot sydost. Ekvationerna är dock framtagna för data från sydvästra Sverige samt från Dalarna. Det råder 67

69 samtidigt stor brist på mätningar i skogsområden i bl.a. Kalmar och Blekinge län. Två bäckar i den regionen studerades under nio månader De uppmätta halterna av TN i dessa bäckar (Tabell 7) stämmer väl överens med TN-halterna för PLC6 i Kalmar län och Blekinge (Figur 5d). De uppmätta IN-halterna är högre än PLC6-halterna. Mätningarna är dock gjorda under främst vinterhalvåret vilket innebär att växtupptaget av IN var minimalt. Under sommarhalvåret är IN-halterna lägre. Ett oberoende dataset är omdrevsvattendragen där nitratkväve analyseras. Medelhalterna av nitratkväve i dessa vattendrag är högre än de IN-halter som används inom PLC6. Det är också tydligt från mätningarna att nitratkvävehalterna i sydost kan vara på samma nivå som i sydväst (Tabell 8). Dessa vattendrag är inte renodlade skogs- och sankmarkområden och inte heller slumpmässigt utvalda som i Fröberg och Löfgren (2014) samt Fröberg m.fl. (2016). Samtidigt avvattnar de oftast betydligt större områden. Mätdata från Gotland är inte inkluderade i (Tabell 8), men man kan anta att de höga TN-halterna är rimliga eftersom marken på Gotland är kväverik och bör ha hög nitrifikation. Retentionseffekt i SMED-HYPE Tester med effekten av förhöjda totalkvävehalter för skog och sankmark har också beräknats med SMED-HYPE-modellen. Figur 7 Skogsregion So, Sv och No enligt PLC5 (grå linje) samt 12 utvalda områden med minst 85 % skog. Utvalda områden ligger längst uppströms. 68

70 Metod Tolv områden med hög andel skog och liten eller ingen andel sjö valdes ut (Figur 7). De utvalda områdena har därmed en låg retentionspotential. Modellkörningar med PLC5-årstyphalten för TN (0,428 eller 0,522 mg/l för skog samt 0,831 eller 0,955 mg/l för sankmark) gjordes och jämfördes med en generaliserad PLC6-förhöjning till 0,772 mg/l för skog och 1,241 mg/l för sankmark i hela södra och mellersta Sverige (ungefärlig regionsindelning). Dessutom gjordes en körning med den generaliserade PLC6-förhöjningen och maximerad retention. Endast totalkvävehalterna ändrades och inte IN eller ON explicit. PLC5-årstyphalterna är baserade på vad som användes i HBV-NP i PLC5. Resultat Den generaliserade förhöjningen till 0,772 mg/l är orimligt hög i ett antal av de undersökta områdena, men motsvarar någorlunda förhöjningen i de sydöstligaste områdena som testats. De uppmätta kvävetyphalterna varierar stort, och omfattar såväl PLC5-typhalten som den förhöjda generaliserade PLC6-typhalten med S-HYPE:s retentionsparametrar. Det finns dock en risk att orimligt hög retention krävs för att sänka PLC6-typhalten till en nivå som bäst motsvarar uppmätta halter. Den maximerade retentionen är inte realistisk utan är ett exempel på hur mycket kväve som är teoretiskt möjligt att avskilja. En så hög retention skulle antagligen ställa till med stora problem på andra håll. IN-halten stämmer väl överens med uppmätta halter. Slutgiltig kalibrering Testerna ovan gjordes innan den slutgiltiga kalibreringen i SMED-HYPE med korrekta PLC6-data. Farhågorna om orimligt hög retention besannades inte i den slutligta kalibreringen av retentionen i SMED-HYPE (Tengdelius- Brunell m.fl., 2016b). Däremot inkluderades ett förhöjt koncentrationsberoende i retentionen för att bättre hantera retentionen från jordbruksmarkens kväveläckage (Tengdelius-Brunell m.fl., 2016b). Diskussion Nivåerna för typhalterna TN från skog och sankmark är rimliga, men eftersom det i huvudsak är geografiskt läge som är utslagsgivande i regressionsekvationen får man gradienter som tyvärr inte kan utvärderas eftersom data saknas tillräckligt med data från t.ex. sydöstra Sverige. I framtagningen av årstyphalten inkluderades inte altituden som någon signifikant variabel utan endast koordinaterna (Fröberg m.fl., 2016). 69

71 Altituden ingick däremot i vår- och sommartyphalten, men ej i höst- och senhösttyphalten, i säsongsanalysen av Fröberg och Löfgren (2014). Kartmönstret som TN-halten uppvisar med ett rent koordinatberoende är förenklat (Figur 1d). Om altituden hade blivit inkluderad som en signifikant variabel i årstyphalten hade mönstret sett naturligare ut. De orimligt låga arealsförlusterna i några skånska kustområden samt på Öland och Gotland kan inte justeras med nuvarande beräkningsmodell, eftersom beräkningarna måste vara konsekventa, men de bör hållas i minnet då PLC6-resultaten utvärderas och metoden vidareutvecklas. En ny studie pekar på mycket hög kväveretention i norra Sverige (Schelker m.fl. 2016). Källvattendrag i Västerbotten studerades och Schelker m.fl. (2016) visade att nitratläckaget ökade ca 15 ggr efter slutavverkning, men nitratet omsätts mycket snabbt i vattensystemet och redan några kilometer nedströms avverkningarna så var retentionen av nitratet från slutavverkningarna ca 65 %. Retentionen var som högst i samband med snösmältningen och under växtsäsongen. Organiskt bundet kväve uppvisade i stort sett ingen retention alls utan uppförde sig konservativt i vattensystemet (Schelker m.fl. 2016). I mer kväverika skogs- och vattensystem, som i södra Sverige, kan man däremot anta att retentionen är betydligt lägre. 70

72 Bilaga G, Fosforläckage från öppen mark analyser och övervägda alternativ Öppen mark är en restpost, bestående av vägkartans öppna mark efter att jordbruksblocken exkluderats, samt vägkartans bebyggelseområden utanför tätort. Vattenkemiska mätdata saknas i stort sett. I denna bilaga beskrivs processen som ledde fram till den nya fosfortyphalten 0,026 mg/l för öppen mark. Bakgrund Bakgrunden till att en förändring av fosfortyphalten från öppen mark initierades i PLC6-projektet beskrivs i avsnittet Öppen mark, TP. En jämförelse har också gjorts mellan fosfortyphalten för öppen mark i PLC5 och PLC5:s läckagekoefficienter (typhalter) för fosforläckage från jordbruksmark (Johnsson m.fl., 2008). Jämförelsen visar att läckagekoefficienterna för fosfor oftast är lägre än 0,05 mg/l för alla grödor med jordarterna Sand och LoamySand, och att det är vanligt även för SandyLoam. I särskilt södra Sverige, med dominans av lätta jordar, betyder det alltså att 0,05 mg/l är för högt. I regioner med hög lerhalt, såsom Mälardalen, är däremot fosforläckagen mycket från jordbruksmark högre och även de lägsta läckagekoefficienterna i form av betesmarkens läckage är betydligt högre (0,3 mg/l), än 0,05 mg/l. Öppen mark liknar jordbruksmark Öppen mark är en restpost i PLC-beräkningarna och förväntas ha en stor spännvidd i möjliga läckage. Vattenkemimätningar saknas för att ge bra underlag för dessa typhalter. För att få kunskap om vad den öppna marken i PLC6-kartan består av gjordes en jämförelse med SMD:s mer högupplösta, men något föråldrade, marktäckeskarta (Bilaga E, Öppen mark i PLC6-kartan, vad består den av?). Jämförelsen gjordes med hjälp av indelningen av landet i läckageregioner. Det framgick att jordbruksmark enligt SMD-kartan dominerar PLC6-kartans öppna mark i stora delar av landet (Tabell 11). Detta är inte betesmark och åkermark som är stödsökta och har jordbruksblock idag, utan areal som klassades som åkermark enligt topografiska kartan år 2000, samt klassades som betesmark som en restpost i SMD-kartan. Slutsatsen är att i stora delar av landet är den öppna marken till stor del gammal jordbruksmark. I 71

73 läckageregion 9 dominerar berg i dagen och i läckageregion 18 dominerar hedmark. Dominansen av berg i dagen i läckageregion 9 förklarar problemen med modelleringen i Stigfjorden (Widén-Nilsson m.fl., 2013). I alla läckageregioner förutom 1a dominerar sedan betesmarken i sin tur över åkermarken (Tabell 12). Jordarter för öppen mark och jämförelse med betesarealen Morän dominerar den öppna marken ( 72

74 Tabell 13). SGU-kartan täcker all mark, men är inte inriktad på jordbruksmark. För PLC6 har en karta gjorts med jordbruksmarkens jordarter (ej den öppna marken) enligt FAO:s texturbaserade jordarter (Djodjic, 2015). En uppdelning i åkerblockens och betesblockens jordarter har gjorts (Widén- Nilsson m.fl., 2016). Betesblocken har lättare jordarter, d.v.s. jordarter med lägre lerhalt, än åkerblocken. SandyLoam dominerar betesblocken i PLC6. Nationellt sett utgör SandyLoam 42 % av betesblockens jordart. Den största andelen SandyLoam återfinns i södra Sverige. I mellersta/norra delen av landet är SiltLoam vanligare. Region 6 sticker ut med en dominans av lerigare jordar. Det finns en översiktlig likhet mellan dominerande jordarter enligt SGUkartan för den öppna marken och FAO-jordarterna för betesmarken för flertalet läckageregioner. Använd jordbruksmarkens bakgrundsläckage/betesläckage Eftersom betesmarken dominerar över åkermarken inom den öppna marken vid jämförelse med SMD-kartan (Tabell 12) och eftersom dessutom morän är den dominerande jordarten för den öppna marken ( 73

75 Tabell 13) och det är känt att betesmarken har lättare jordarter än åkermark (Widén-Nilsson m.fl., 2016) kan jordbrukets bakgrundsläckage användas för att ange fosforläckaget från öppen mark. Bakgrundsläckaget är baserat på betesmark, men med en lägre fosforhalt i marken för att inte inkludera eventuell uppgödsling. Det beslutades att sänka fosforläckaget från öppen mark från 0,05 mg/l till 0,026 mg/l. Det motsvarar medianen av de olika jordbruksområdenas bakgrundsfosforläckage enligt PLC5-beräkningen (Johnsson m.fl., 2008) med Sandy Loam (dominerande betesjordart i de flesta regioner), lutningsklass 3 och P-HCl-halt i alven på 49 (medianen av PLC5:s delavrinningsområden, den nya alvbaserade halten). Beräkningen gjordes baserat på indata till översynen av bakgrundshalten för fosfor (Djodjic och Widén-Nilsson, 2013). Med dessa värden fixerade varierar bakgrundsläckaget mellan 0,017 och 0,037 för de olika läckageregionerna. Om man väljer 0,026 mg/l i hela Sverige behöver regionsindelningen inte ändras för fosfor och man behöver inte lägga in någon ekvation för varje vattenförekomstområde. Det blir alltså praktiskt i TBV. Belastningseffekter Vid en förändring av typhalten är det viktigt att bedöma förändringens effekt på bruttobelastningen. Med lika stora arealer öppen mark i PLC6 som i PLC5 innebär sänkningen från 0,05 mg/l till 0,026 mg/l en halvering av belastningen från öppen mark. En komplicerande faktor vid beräkningen av effekten på bruttobelastningen är att öppen mark är en bestämd areal i PLC6 och inte kommer att användas för att korrigera mellan jordbruksblockareal och stödsökta grödor. Istället kommer jordbruksblocksareal som saknar stödsökta grödor att beräknas med jordbrukets bakgrundsläckage. Beroende på arealerna och bakgrundsläckaget i förhållande till den öppna markens läckage, kan det läckaget komma att slå igenom stort i belastningsberäkningen Den sammanlagda effekten av höjningen av typhalten för skog, sankmark, hygge i södra Sverige och sänkningen av typhalten för öppen mark verkar vid en översiktlig beräkning inte vara så stor. PLC6-typhalterna ger en något större belastning än PLC5. Ökningen med 62,5 % av typhalten för skog och sankmark dominerar alltså över halveringen av typhalten för öppen mark. Ökningen verkar inte överstiga 100 ton P/år. Ökningen gäller för södra Sverige, eftersom norra Sverige behåller sitt skogs- och sankmarksläckage och endast får en sänkning av läckaget från öppen mark. 74

76 Diskussion Bakgrundsläckage för jordbruksmarken i PLC6 Det valda värdet, 0,026 mg/l baseras på bakgrundsläckaget från jordbruksmark i PLC5. I PLC6 gjordes en stor översyn av bakgrundsläckaget och man fann att det p.g.a. en begränsning i modellen simulerats för lågt tidigare (Johnsson m.fl., 2016). För SandyLoam är dock inte skillnaderna så stora. Ett viktat medelvärde för hela landet är 0,031 och värdet 0,026 fås om man väljer de lägsta P-halterna (tionde percentilen) och en medellutning. Ej lämpligt att använda skogens fosforläckage för öppen mark Alternativet att läckaget från öppen mark skulle likställas med skogen, i likhet med kväve, har övervägts. Det ansågs inte vara lämpligt eftersom det i vissa områden skulle ge för låg bruttobelastning, trots en ökning av skogstyphalten från 0,008 mg/l till 0,013 mg/l. Medan kväveläckage främst påverkas av kvävetillförseln i form av gödsling och deposition påverkas fosforläckage främst av jordarten (Johnsson m.fl., 2016) och även därför är det olämpligt att behandla kväve- och fosforläckaget från den öppna marken på samma sätt. Även i norra Sverige dominerar SMD-kartans jordbruksmark för PLC6- kartans öppen mark och därmed antas jordbrukets bakgrundsläckage vara lämpligare än att använda skogsläckagets höjdberoende ekvationen. Påverkan på dagvattnets antropogena andel Läckaget från öppen mark antas i PLC-beräkningarna vara bakgrundsläckage för tätorter. Eftersom fosfortyphalten för öppen mark sänks kommer andelen antropogen fosforbelastning från tätorter indirekt att öka jämfört med PLC5. På motsvarande sätt minskar andelen antropogen kvävebelastning indirekt. Läckaget från öppen mark är högre i Mälardalen och lägre i Bohuslän och i Norrlands inland Några områden är annorlunda i jämförelsen med högupplösta kartdata och jordartskartan och för dessa områden kommer det justerade läckaget från att överensstämma sämre än i andra områden. Bohuslän har en stor andel berg i dagen och där antas läckaget från öppen mark vara lägre än det nationella PLC6-värdet 0,026 mg/l. Skogens fosfortyphalt ger en rimligare läckagebeskrivning i dessa fall (Widén- Nilsson m.fl., 2013). Däremot uppmärksammandes inte problem med 75

77 PLC5-typhalten i två andra avrinningsområden med såväl mindre andel öppen mark som mindre areal berg i dagen i samma studie (Widén-Nilsson m.fl., 2013). Norrlands inland har en stor andel hedmark, snarare än SMD-kartans betesmark, och även där antas läckaget från öppen mark vara lägre än det nationella PLC6-värdet. Mälardalen och Östergötland har en hög andel lerjordar och här antas istället läckaget från öppen mark vara högre än det nationella PLC6-värdet. Här har det också snarare funnits indikationer på att fosforläckagen i PLC5 varit för låga (Sundin m.fl., 2013). Utvecklingsmöjligheter Det råder stor brist på mätningar av läckage från öppen mark. Det vore lämpligt att undersöka om det finns några områden bland dem med vattenkemiska mätdata som har en mycket stor andel öppen mark och som därmed kan vara lämpliga för utvärdering av typhalten för öppen mark. Markens fysikaliska och kemiska beskaffenhet har avgörande betydelse för fosforläckaget (Johnsson m.fl., 2016). På sikt vore det önskvärt att relatera läckaget från öppen mark till vattenförekomstområdets eller regionens jordartsfördelning. Det gäller såväl jordbruksmarkens jordartsfördelning, för att kunna relatera läckagen till jordbruksmarkens jordartsberoende bakgrundsläckage, som hela områdets jordartsfördelning för att kunna ta hänsyn till tunna jordtäcken och berg i dagen. Det skulle ge en förbättrad beskrivning av läckaget från öppen mark i t.ex. Bohuslän och Mälardalen. En sådan utveckling kräver utveckling av TBV-beräkningarna. Eftersom mätdata saknas bör inte heller någon alltför förfinad beräkningsmetod införas. Fortsatta studier av vilket bakgrundsläckage som är lämpligast för tätorter behövs. Det vore också önskvärt att fördjupa kunskapen om vad restposten öppen mark motsvarar jämfört med ytterligare kartdata. Jämförelsen med SMDkartan visar på att öppen mark till stor del består av gammal betesmark. Dokumentationen av SMD-kartan anger att noggrannheten för betesmark är överaskande bra medan Jordbruksverket (2008) noterar en överskattning av betesarealen i SMD-kartan och beskriver kvaliteten i SMD-kartan som skakig. 76

78 Bilaga H, Kartor med typhalter, äldre förslag Figur 8. Exempel på IN för skog i september [mg/l] beräknat som differensen mellan TN_skog och ON_skog enligt Fröberg m.fl. (2016). Kartor som denna ledde till beslutet att ON_skog enligt Fröberg m.fl. (2016) ej kunde användas. Istället beräknades IN_skog enligt PLC5 och ON_skog som differensen mellan TN_skog och IN_skog. 77

79 Bilaga I, Kartor med belastningar Figur 9 Arealsspecifik bruttobelastning [kg/år/km 2 ] av totalkväve från skog+hyggen i södra och mellersta Sverige med PLC5-typhalter och PLC5- avrinning. Avgränsningen av den mellersta regionen är ungefärlig. 78

80 Figur 10 Arealsspecifik bruttobelastning [kg/år/km 2 ] av totalkväve från skog+hyggen i södra och mellersta Sverige med PLC5-typhalter och PLC6- avrinning. Avgränsningen av den mellersta regionen är ungefärlig. 79

81 Figur 11 Arealsspecifik bruttobelastning [kg/år/km 2 ] av totalkväve från skog+hyggen i södra och mellersta Sverige med PLC6-typhalter och PLC5- avrinning. Avgränsningen av den mellersta regionen är ungefärlig och i den mellersta regionen har hyggesläckaget beräknats som i PLC5. 80

82 Figur 12 Arealsspecifik bruttobelastning [kg/år/km 2 ] av totalkväve från skog+hyggen i södra och mellersta Sverige med PLC6-typhalter och PLC6- avrinning. Avgränsningen av den mellersta regionen är ungefärlig och i den mellersta regionen har hyggesläckaget beräknats som i PLC5. 81

83 Figur 13 Arealsspecifik bruttobelastning [kg/år/km 2 ] av oorganiskt kväve från hyggen i Sv- och So-regionen, med PLC6-typhalt och PLC6-avrinning. De vita håligheterna är områden som saknar hyggesareal. 82