Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2010

Transkript

1 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan strategier - - framgångsfaktorer - Hälsosamverkans beredningen Samordnings beredningen Vårdsamverkans beredningen Brukardialogs beredningar

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning...2 Uppdraget...3 Vision och värdegrund...3 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik...5 Ekonomiska förutsättningar...11 Medborgarperspektivet...12 Förnyelseperspektivet...17 Processperspektivet...18 Ekonomiperspektivet...20 Planering och uppföljning Den landstingsövergripande styrningen...23 Bilaga 1: Den landstingsövergripande styrningen Bilaga 2: Styrkortskarta

3 UPPDRAGET Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. (Hälso- och sjukvårdslagen, 2 och 2a) Landstingets uppdrag är att, enligt ovan, svara för befolkningens hälso- och sjukvård. Samtidigt ska kravet på god ekonomisk hushållning uppfyllas (Kommunallagen 1991:900, 8 kap 1). I landstingets uppdrag ligger också att aktivt delta i den regionala utvecklingen i syfte att trygga en långsiktig tillväxt i Östergötland. Landstinget har överlämnat uppdraget att genomföra åtgärder inom detta område till Regionförbundet Östsam. VISION OCH VÄRDEGRUND Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Politiken ska beskriva grundprinciperna och ramarna för landstingets verksamhet. Genom att förtydliga de värden som landstinget står för kan också många av de dagliga besluten i verksamheten underlättas och fattas så nära patienten som möjligt. Gemensamma värderingar fungerar som en vägledning för hur vi tar oss an vår uppgift, hur vi bemöter andra och hur vi utvecklar vårt arbetssätt. Detta blir i landstingets fall än mer viktigt eftersom utvecklingen går mot fler externa - 3 -

4 vårdgivare som med en mer fristående ställning ska verka på landstingets uppdrag. Landstingsfullmäktige har i treårsbudgeten i sju punkter fastslagit den politiska värdegrunden för det arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården i Östergötland: 1. Landstingets uppgift - en god hälsa och livskvalitet åt östgötarna. 2. Hälso- och sjukvården är till för medborgarna. 3. Se hela människan i sitt sammanhang. 4. Behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad. 5. Det som görs idag ska göras ännu bättre i morgon. 6. Resurserna ska användas på bästa sätt. 7. Gott ledarskap och gott medarbetarskap. I fullmäktiges treårsbudget har innehållet i varje punkt utvecklats. Tanken är att värdegrunden ska fungera som vägledning i den utveckling som behöver ske av all hälso- och sjukvård som beställs av landstinget. Det viktiga med värdegrunden är den process som ligger framför oss som innebär att alla som arbetar i, eller på uppdrag åt, landstinget hjälps åt med att ge värdegrunden innehåll och förverkliga den ambition som den uttrycker

5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS UPPDRAG OCH STYRNINGSLOGIK Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att befolkningens behov av hälso- och sjukvård 1 uppfylls på bästa möjliga sätt, inom de ekonomiska ramar som landstingsfullmäktige beslutar om. Uppdraget innebär också att utveckla samarbetet med andra aktörer/myndigheter för att stärka befolkningens hälsa och välfärd. HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet men ansvaret berör även aspekter inom övriga perspektiv undantaget medarbetarperspektivet vilket är landstingsstyrelsens (LS) ansvar (Se även Bilaga 1; Den landstingsövergripande styrningen). HSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år Strategierna 2 är de övergripande målen för HSN:s åtgärder och beslut. Framgångsfaktorerna 3 markerar vad HSN bedömer vara strategiskt viktigt att fokusera på i behovsstyrningsprocessen för att uppnå strategiernas målbilder. Framgångsfaktorerna ska fungera som en checklista för inriktningen på behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser 4 och avtal 5. Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov. Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 6, behovsgrupper 7 eller särskilda insatsområden som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, metodutveckling etc. Vart 4-5:e år ska en generell behovsanalys genomföras kopplat till befolkningens upplevda hälsa och till mer generella befolkningsbehov; vad som upplevs värdeskapande och viktigt i relationen till hälso- och sjukvården (tillgänglighet, kvalitet, förtroende och delaktighet m.m.) Med fördel kan även externa aktörer (t.ex. kommunerna, privata vårdverksamheter och organisationer) medverka i behovsanalyserna och med sitt perspektiv berika analyserna med aspekter som kan bidra till en tydlig behovsbild. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 2 Övergripande målsättningar i respektive perspektiv som ska sträva mot att visionen uppnås 3 Konkretisering och prioritering av vad som är avgörande för att kunna leva upp till respektive strategi i ett perspektiv. 4 Överenskommelser ingås med landstingets egna enheter. 5 Avtal ingås med externa vårdleverantörer 6 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 7 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) - 5 -

6 Åtskilliga sjukdoms- och behovsgrupper har varit föremål för behovsanalys År 2009 År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Barn och ungdomar depression och ångest Äldre depression och ångest/demenssjukdom Vård i livets slutskede Jämlik vård Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet (endast insats av brukardialogsberedning) Hjärtsjukdomar Graviditets- och förlossningsvård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Missbruk och beroende (endast insats av brukardialogsberedning) Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet. Cancersjukdomar (bröst, colorectal, prostata) Planerade operationer Ögonsjukdomar/skador Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Njursjukdomar och transplantationer Barn- och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa ur ett barnperspektiv Hudsjukdomar Sexuellt överförbara infektioner (STI) Mag-och tarmsjukdomar Barn- och ungdomar (barnhälsovård, tandhälsa, vardagssjukvård, m.m) Rehabilitering Infektionssjukdomar Andningsorganens sjukdomar Barn- och ungdomar (långvarig somatisk sjukdom/funktionshinder) Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov Cancersjukdomar Graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd Inflammatoriska ledsjukdomar och fibromyalgi Nervsystemets sjukdomar inkl stroke och demens Ögonsjukdomar Figur 1 Genomförda behovsanalyser åren

7 Under 2010 ska behovsanalyser genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar: Neuropsykiatriska Sjukdomsgruppen orsakar betydande funktionsnedsättning hos sjukdomar såväl barn som vuxna. HSN har tidigare gjort satsningar via uppdrag och avtal. Nya behandlingsmöjligheter har inneburit en betydande kostnadsökning. Det saknas en samlad bild av behov och hur ett samlat stöd till behovsgruppen ska formas på bästa och mest effektiva sätt. Även insatserna från andra huvudmän (kommuner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) är av stor betydelse och måste vägas in i analysen. Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Omfattar flera olika sjukdomsgrupper som varit föremål för tidigare analyser. Detta är grupper som har drabbats av sjukdom och funktionshinder i unga år men omfattar även de som drabbats i vuxen ålder. Livssituationen för båda dessa grupper bör belysas. Likaså är det angeläget att se om dessa gruppers behov av vård, habilitering /rehabilitering, har trängts undan genom landstingets satsning på tillgängligheten för att klara vårdgarantin. Det finns också viktiga samverkansaspekter gentemot kommunerna som bör belysas. Denna behovsanalys ska genomföras under 2010 och 2011, med årlig avrapportering. Hjälpmedel Många människor är i det dagliga livet beroende av olika hjälpmedel. Ibland handlar det om enkla hjälpmedel för att underlätta vardagen, ibland är hjälpmedlen en del av en behandling, rehabilitering eller ett sätt att kompensera en funktionsnedsättning. Behovsanalysen bör utifrån ett medborgarperspektiv belysa hur dessa behov ser ut och utvecklas. Det är också angeläget att söka definiera hälso- och sjukvårdens ansvar inom detta område, vilket innefattar frågor om hjälpmedels försörjning. Flera landsting testar i dag modeller för fritt val inom hela eller delar av hjälpmedelsområdet och erfarenheter av dessa modeller bör belysas. Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas/fokuseras på särskilda insatsområden (t ex endast rehabiliteringsaspekten). Behovsanalyserna är underlag för den fortsatta processen; uppdrag resursfördelning överenskommelser (se Figur 2). Om det finns behov att belysa frågor eller områden som inte är av den karaktären att de tydligt lämpar sig för att bli föremål för en särskild behovsanalys (omfattar inte en särskild behovs-, eller sjukdomsgrupp), kan HSN ge ledningsstaben särskilda utredningsuppdrag. Ett sådant uppdrag kan löpa över längre eller kortare tid och tidpunkter för avrapportering anges i verksamhetsplanen. Detta stärker tjänstemannaorganisationens möjlighet till en effektiv resursplanering. Under 2010 ska ledningsstaben fortsätta sitt arbete med frågan om Jämlik vård och belysa och fördjupa analysen av sådana aspekter som inte belysts, eller endast ytligt berörts i den under 2009 genomförda behovsanalysen. Uppdraget ska slutredovisas till HSN före årsskiftet 2010/2011. En delredovisning av uppdraget ska också göras så att en eventuell fortsättning under 2011 vid behov kan skrivas in i 2011 års verksamhetsplan

8 Dialog HSN - PE Beslut HSN Uppdrag Dialog LS - HSN Behovsanalys Överenskommelser med PE Dialog HSN- PE Förslag från LD Beslut HSN Uppföljning Delårsrapporter LS/HSN Årsredovisning LS/HSN Kunskapssammanträden LS/HSN Dialog HSN-PE Resultatdialog LD-PE Verksamhetsplan PE Dialog LD - PE Godkännes av LD Beslut LS Figur 2 Samordnad styrning utifrån behov - de olika momenten Nämnden förhåller sig till analyserna i det årliga politiska uppdraget då beslut tas om konkreta målsättningar såväl generellt som för specifika sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdraget är grundval för HSN:s beslut om överenskommelser med vårdversamhetens produktionsenheter (PE) då även resursfördelningen fastställs. Landstingsdirektören har dessförinnan presenterat ett förslag till resursfördelning. Uppdraget är också en utgångspunkt för de kravspecifikationer som tas fram inför avtal med privata vårdgivare. Ett centralt inslag i den årliga processen är HSN:s strukturerade dialoger med verksamheten som genomförs i samband med uppdrag och överenskommelser. Dialogernas innehåll kan variera beroende på HSN:s kunskapsbehov. Det kan handla om att få utvalda uppföljningsområden belysta men det kan också finnas behov att lyfta frågor av principiell karaktär. Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar, uppdrag och överenskommelser är uppfyllda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till förbättringar och korrigerande insatser. Uppföljning av uppdraget, överenskommelser och avtal redovisas till HSN i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Därutöver sker kompletterande tematisk uppföljning vid olika tillfällen.(se avsnitt Planering och uppföljning 2010). Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan LS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. De riktlinjer för behovsstyrning som fastställts under 2009 innebär en ökad samordning av LS och HSN:s styrprocesser. En konsekvens är att produktionsenheterna på ett tydligare sätt ska förhålla sig till de - 8 -

9 överenskommelser man ingått med HSN i sin verksamhetsplanering. Uppföljningen av överenskommelserna kommer också att redovisas till såväl HSN som LS i och med att denna uppföljning blir ett inslag i de delårsrapporter som är gemensamma. Hälso- och sjukvårdsnämndens förtroendemannastöd För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälsooch sjukvårdsnämnden har åtta beredningar inrättats under nämnden; samordningsberedningen, hälsosamverkansberedningen, vårdsamverkansberedningen samt fem beredningar för brukardialog. HSN har nedan preciserat beredningarnas uppdrag och vilka frågor som man vill att beredningarna ska fördjupa sig i. Varje beredning ska utifrån sitt uppdrag göra en plan för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Beredningarna ska under året rapportera resultatet av sitt arbete till nämnden. Samordningsberedningen ska leda HSN:s förbättrings- och förändringsarbete vilket bland annat innefattar att bereda nämndens verksamhetsplan och samordna behovsstyrningsprocessen. Beredningen ska också, med fokus på HSN:s uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid LS och HSN:s gemensamma kunskapssammanträden. Beredningen ska ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. I beredningens uppdrag ligger också att samordna arbetet för HSN:s beredningar. Hälsosamverkansberedningen ska se till att relevanta kontakter etableras med andra aktörer och huvudmän inom det folkhälsopolitiska området. I uppdraget ingår också att följa upp och driva frågor om samverkan kring folkhälsopolitiska frågor och vid behov även ta initiativ till översyn av inriktning och strategier. Beredningen leder landstingets insatser inom de samordningsförbund som landstinget inrättat tillsammans med berörda kommuner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I beredningens uppgift ingår också att bereda underlag till behovsanalyser, uppföljning och uppdrag i den mån det bedöms angeläget att belysa hälsosamverkansaspekten. Hälsosamverkansberedningen ska under 2010: Fortsätta arbetet att utveckla och etablera former för samverkan med kommunerna avseende gemensamma behovsanalyser, uppdrag med mera för barn och ungdomar. Bidra till Läns-SLAKO:s 8 översyn av det folkhälsopolitiska programmet och utvecklingen mot en större regional delaktighet inom detta område. Samordna den politiska hanteringen av behovsanalysen - Neuropsykiatriska sjukdomar. 8 Länskommittén för samråd mellan landstinget och kommunerna inom vård- och omsorgsområdet - 9 -

10 Vårdsamverkansberedningen leder landstingets insatser inom de samrådsorgan som landstinget och kommunerna har för samverkan inom vård- och omsorgsområdet. Uppdraget innefattar att se till att relevanta kontakter etableras med andra aktörer och huvudmän inom detta område. I beredningens uppgift ingår också att bereda underlag till behovsanalyser, uppföljning och uppdrag i den mån det bedöms angeläget att belysa vårdsamverkansaspekten. Vårdsamverkansberedningen ska under 2010 Fortsätta arbetet att utveckla och etablera former för samverkan med kommunerna avseende gemensamma behovsanalyser, uppdrag med mera för äldre. Samordna den politiska hanteringen av behovsanalyserna: - Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar. - Hjälpmedel Ta initiativ till och samordna en utvärdering och fördjupad analys av hur vi i länet klarar av att möta behoven hos patienter med ätstörningsproblematik. De fem beredningarna för brukardialog har till uppgift att genom dialog med medborgare/brukare bidra med underlag till behovsanalyser, uppföljning och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om befolkningens behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt underlag i behovsstyrningen och under 2010 är följande uppdrag aktuella. (Se även sid 7): Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska sjukdomar Hjälpmedel Dialog med patienter, närstående och medborgare kring frågor om vad som är värdeskapande i vården. Denna behovsanalys är bred och målgruppen är såväl personer som drabbats av sjukdom/funktionshinder redan i barndomen som personer som drabbats i vuxen ålder. Eftersom dessa behovsgruppers levnadsvillkor generellt sett skiljer sig tydligt åt, kan det vara lämpligt att uppdraget fördelas mellan två beredningar för brukardialog. Det finns viktiga samverkansaspekter i förhållandet till kommunerna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som bör belysas. Brukarnas upplevelser av hur huvudmännen samverkar är intressanta att belysa, likaså är dialogen med intresseorganisationerna viktig. Beredningens uppdrag kan ses som en fortsättning av den tidigare genomförda generella behovsanalysen. Frågor som kan behöva belysas är trygghet och kvalitet i mötet med hälso- och sjukvården, liksom delaktighet, såväl i den enskildes relation till vården, som utifrån en mer allmän demokratiaspekt. Beredningarna för brukardialog och de båda samverkansberedningarna ska ha ett nära samarbete som ibland kan vara uttalat genom att HSN givit särskilda uppdrag. Samarbetet ska givetvis också kunna ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap som också behöver hanteras ur en annan berednings perspektiv. Det kan också handla om kunskapsinhämtning, då en beredning önskar få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning

11 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Landstingsfullmäktiges treårsbudget ger de övergripande planeringsförutsättningarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden har specificerat de ekonomiska förutsättningarna. Den svaga utvecklingen av skatteunderlaget innebär att landstingets ekonomiska förutsättningar försämras. Skatteintäkter och generella statsbidrag minskar. Detta motverkas delvis av att löne- och prisutvecklingen förväntas bli lägre än tidigare. Det ansträngda läget innebär att nya identifierade behov och nya behandlingsmetoder och läkemedel måste hanteras inom befintliga och i vissa avseenden krympande ekonomiska resurser, vilket i sin tur innebär en ökad fokusering på effektiviteten i vårdprocesserna. I tidigare beslut om resursfördelning har speciella behovsgrupper och sjukdomsgrupper lyfts fram och de nationella riktlinjer som kommit innebär inom vissa områden en ökad resursåtgång. De överenskommelser som träffats inom regionavtalet innebär, inom vissa områden, ökade ekonomiska åtaganden för de tre ingående landstingen. Tidigare beslut om att skjuta till medel för vissa behovsoch sjukdomsgrupper har inte varit tillräckliga inom vissa områden. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillförs 100 miljoner kronor för att säkerställa en god vård på lika villkor, genomföra viljeinriktning utifrån tidigare beslut och möta krav från nationella riktlinjer. Tillskottet till nämndens ekonomiska ramat möjliggörs genom de generella kostnadsreduceringar som genomförs i verksamheten under De närmare ekonomiska förutsättningarna redovisas i HSN:s årsbudget 2010 (Beslut ) som baseras på landstingsfullmäktiges treårsbudget samt finansplan

12 HSN har ur landstingets treårsbudget valt ut de strategier som bedömts ha bäring på HSN:s ansvarområde. Detta innebär bland annat att medarbetarperspektivet inte finns med i HSN:s verksamhetsplan. I landstingets treårsbudget finns en detaljerad redovisning av varje strategi. Utvalda strategier har i varje perspektiv kompletterats med framgångsfaktorer, vilka bedöms vara avgörande för att kunna leva upp till strategierna. MEDBORGARPERSPEKTIVET Medborgarperspektivet är överordnat övriga perspektiv. Här beskrivs landstingets strategier för att så långt som möjligt uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategier i Medborgarperspektivet: God och förbättrad hälsa. Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende. Patienten ska ha en stark ställning. Framgångsfaktorer som bidrar till God och förbättrad hälsa: Aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 9 Hälsa och levnadsvanor samvarierar med bland annat kön, ålder, etnisk bakgrund och socioekonomi. Vissa av de faktorer som påverkar hälsoutvecklingen finns hos den enskilde medan andra finns i det omgivande samhället. Landstinget ska medverka till en jämlik och positiv hälsoutveckling i befolkningen. Kommuner och landsting har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet och bör i den egenskapen förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjandet folkhälsoarbetet 10. Regionens tillväxt och utveckling är beroende av en god hälsa hos befolkningen. Folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt och landstingets roll i det arbetet är dels att som hälso- och sjukvårdsaktör bidra med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder i den egna patientverksamheten och dels att ställa sin kunskap om hälsosituation och hälsohot till förfogande till övriga samhällssektorer. Det är angelägna utvecklingsområden att medverka i att folkhälsoarbetet breddas, ansvarsområden och åtaganden klargörs samt att effektiva samverkansformer utarbetas mellan olika aktörer i samhället. Detta gäller såväl mellan olika verksamheter inom landstinget som mellan landstinget och kommuner samt professionella och ideella externa aktörer. Genom sin erfarenhet och kompetens inom skilda områden som t ex flyktingmedicin, kan landstinget också bidra till att underlätta och stärka integrations- och introduktionsprocessen för personer med utländsk bakgrund. Det systematiska arbetet med behovsanalyser uppdrag överenskommelser är en viktig process för att systematiskt arbeta för en god och förbättrad hälsa. Ett 9 Sjukdomsförebyggande insatser innebär att förhindra insjuknande (primär prevention) och återinsjuknande (sekundär prevention) i specifik sjukdom. Hälsofrämjande insatser har en vidare innebörd och avser den process som ger individen möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. 10 En förnyad folkhälsopolitik (Prop. 2007/08:110)

13 öppnare arbetssätt, där fler får vara med i en kunskapsuppbyggnad och diskussion skulle ytterligare förbättra processen. Ett angeläget område är att, tillsammans med kommunerna, genomföra en gemensam kunskapsuppbyggnad i syfte att landa i gemensamma uppdrag oavsett huvudman. Det är också angeläget att ett hälsofrämjande förhållningssätt utvecklas hos medarbetarna tillsammans med systematiskt integrerade rutiner för sjukdomsförebyggande insatser, såväl inom primärvård som inom specialistvård. Medarbetarnas kompetens inom dessa områden behöver stärkas. Goda möjligheter att ta ansvar för den egna hälsan Den enskilde kan på flera sätt ges möjligheter påverka sin hälsa genom att: - Ändra beteende och livsstil (rökning, alkohol, mat, övervikt, fysisk aktivitet, stress etc). - Kontrollera sin hälsa (mammografi, allmän hälsokontroll etc) - Skydda sin hälsa (vaccination etc) Påverkan kan stimuleras genom stödjande och kunskapshöjande hälso- och sjukdomsinformation. Landstingets information ska anpassas till livscykeln och på ett offensivt sätt förmedla hälsorelaterad information till befolkningen. Hälsan grundläggs tidigt. Ett utvecklat och sammanhållet föräldrastöd ska stärka föräldrarnas möjlighet att ge barnen (0-17 år) en god start. Ökad samverkan med andra aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar, bland andra skolhälsovård/elevhälsa, är en viktig del i arbetet för att förbättra barns hälsa. Andra exempel på samverkansformer som fungerat bra och som kan utvecklas ytterligare är familjecentraler, ungdomshälsor samt så kallade barnahus. Tillsammans med skolan och andra aktörer ska landstinget medverka till att de unga får en effektiv ANT-information (alkohol, narkotika, tobak). Patientens tilltro till sina egna resurser och sin egen förmåga är bevisligen viktig vid livsstilsförändringar. Denna tilltro kan stärkas genom ett hälsofrämjande förhållningssätt i vårdens möten. Mötet bör stimulera patienten att få ökad kontroll över sin hälsa genom information om levnadsvanor och hur de påverkar sjukdom och hälsa. *** Framgångsfaktorer som bidrar till Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende: Hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs Tillgängligheten till vård är ett centralt kvalitetsbegrepp med många aspekter som har stor betydelse för befolkningens upplevelse av trygghet och förtroende; - Information och telefonrådgivning ska vara lättillgänglig

14 - Den nationella vårdgarantin 11 ska uppfyllas. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de patientgrupper för vilka garantin inte kan uppfyllas i dagsläget. När klinikerna tar emot remiss eller beslutar om behandling - och bedömer att vård inte kan ges inom vårdgarantins tidsgränser - ska patienten erbjudas vård hos annan vårdgivare i eller utanför Östergötland. Målet är att man ska kunna få en besökstid till primärvården inom högst sju dagar. Eftersom behoven kan skilja sig är det naturligt att vårdcentralernas öppettider kan variera. Regeringen har beslutat att den nationella vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrisk vård successivt ska stärkas. Statligt stimulansbidrag har satsats för att stödja denna utveckling och kommer att innebära ett arbete för att fullt ut klara en förstärkt vårdgaranti från Vardaglig hälso- och sjukvård, liksom tandvård, ska finnas inom rimligt avstånd för alla invånare. Behovet av nära vård kan ha olika orsaker, till exempel insatsernas art, behov av kontinuitet eller kanske sjukdomstillståndet inte medger längre resor. Verksamheten ska i kreativ anda utveckla arbetssätt som innebär att vården i möjligaste mån finns där medborgarna finns, utan att patientsäkerhet, kvalitet eller ekonomi påverkas negativt. Patienter ska erbjudas kontinuitet till sjukvård och vårdgivare. Detta gäller särskilt människor med frekvent och/eller omfattande vårdbehov. Akutsjukvård, om än med olika vårdinnehåll, ska ges dygnet runt vid alla tre sjukhusen. God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Det krävs i allt högre grad samverkan och samordning för att kunna möta komplexa behov som fordrar medverkan från flera samhällsorgan samtidigt som samhällets totala välfärdsresurser ska utnyttjas effektivt. Det är viktigt att landstingets interna sjukvårdsprocesser och den kommunala sjukvården och omsorgen fortsätter att utveckla en nära samverkan på alla nivåer. Äldre människor med komplexa vårdbehov och människor med psykiska sjukdomar, är exempel på grupper som ofta behöver vård och stöd i sin närhet, inte sällan från flera huvudmän. Samordning av den nära vården ger därför förutsättningar att skapa effektiva processer över huvudmannagränserna med fokus på patientnyttan. Landstinget ska även fortsättningsvis vara en aktiv part i det politiska samrådet med länets kommuner, som har sin kärna i Läns-SLAKO, men som utvecklar nya och effektivare former för politiskt samagerande kring olika behovsgrupper. Landstinget ska så långt lagstiftningen medger - ta tillvara möjligheterna till finansiell samordning inom välfärdsområdet genom att medverka i ett nära samarbete mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunernas 11 Patienter som söker akut berörs inte av vårdgarantin. Återbesök och kontroller ingår inte i vårdgarantin

15 socialtjänst. Onödigt långa sjukskrivningsperioder är självklart ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser. *** Framgångsfaktorer som bidrar till att Patienten ska ha en stark ställning: God delaktighet för östgöten, som medborgare och patient Svåra etiska frågor och värderingsfrågor är kopplade till resursfördelning inom sjukvården. Målet är att det ska finnas olika möjligheter för politiker och medborgare att föra en öppen och respektfull dialog i hälso- och sjukvårdsfrågor. Beslutsfattandet bör kunna uppfylla villkoret att vara en procedur som uppfattas som rättvis och legitim av såväl medborgare som vårdpersonal. En form av medborgardialog sker i regi av HSN:s beredningar för brukardialog (Se sid 10) som ett viktigt underlag till behovsanalyser och uppdrag. Handikappoch pensionärsorganisationerna är en annan viktig resurs i brukardialogen. Det är särskilt viktigt att utveckla goda former för samtal med barn och ungdomar så att deras synpunkter och erfarenheter kan tas tillvara och att barnperspektivet kan belysas i olika sammanhang. Landstingets viktigaste resultatmått är de hälsovinster som patienten upplever och hur patienter och anhöriga värderar landstingets insatser. Det är därför av central betydelse att varje produktionsenhet värderar och utvecklar vården med fokus på det som patienten bedömer som mest värdeskapande. Hälsovinstmätning före/efter behandling och patientenkäter är exempel på verktyg som ger kunskap. Genom att utveckla mötet inom vården kan patientens ställning stärkas där ökad lyhördhet hos medarbetarna bidrar till ökad delaktighet hos patienten och anhöriga. Detta lägger grunden för att patienten får ett tryggt och värdigt omhändertagande som tar hänsyn till integritet och vårdbehov. En förtroendefull dialog mellan patient och vårdpersonal innebär att patienten får tillräcklig information om sin sjukdom och dess behandling för att kunna förstå, påverka och bidra till sin egen vård. Fokus på patientnytta och delaktighet kräver även en helhetssyn på patientens hälsotillstånd och sjukvårdsbehov. Patientens problem och besvär ska, tillsammans med en bedömning av vad som är mest värdeskapande, styra så att patientfokuserade vårdprocesser utvecklas överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden. Stor valfrihet för patienten Den enskilde ska på flera sätt ges möjligheter påverka sin egen sjukvård genom att ges största möjliga valfrihet. En förutsättning är att invånarna har kunskap om sin valfrihet och de olika alternativ som står till buds, samt vid behov får hjälp med nödvändiga kontakter. Valfriheten har olika aspekter: Kunskap en förutsättning för att kunna välja Utöver den personliga information som ges vid personliga vårdkontakter så fyller sjukvårdsrådgivningen och internet en viktig funktion som källa till information om hälso- och sjukvården, sjukdomar, behandlingar, väntetider etc. Kunskap ökar

16 också patientens insikter om sin sjukdom, hjälper till att ställa de rätta frågorna och ger insikter i valalternativ. Aktiva val av vårdgivare Vårdvalsmodellen har införts i Östergötland för att stärka medborgarens ställning som patient genom att ge möjlighet till fritt val av vårdcentral där en vårdpeng följer individens val. Vårdvalsmodellen ger också förutsättningar att öka mångfalden vårdgivare eftersom modellen öppnar för en mer fri etablering genom auktorisation som bygger på ett producentneutralt uppdrag. Valfrihet ska också gälla ifråga om specialistbedömningar respektive operationer och behandlingar bland annat för att patienten på det sättet ska kunna påverka var och när vårdinsatsen ska göras. Egna val vid diagnostiska och behandlingsmässiga alternativ. Det är nödvändigt att patienten är väl informerad om möjligheter och begränsningar i vård och behandling för att kunna förstå och ta ställning. Tillgång till information om patienters rättigheter och skyldigheter är också viktig. Patienter som så önskar ska även kunna erbjudas vissa evidensbaserade komplementära vårdformer som ett komplement till det övriga hälso- och sjukvårdsutbudet. Kunskap ska finnas om de mest användbara evidensbaserade komplementära behandlingsmetoderna som finns i Sverige. Möjlighet att påverka sin vårdplanering Patienten ska ha rätt till en behandlingsplan som ger besked om vad som ska ske härnäst och vid vilken tidpunkt. Patientens rätt till tid direkt ska stärkas och i möjligaste mån säkerställas i alla vårdprocesser, dvs. vid remittering till annan vårdgivare för fortsatt utredning/behandling. Möjlighet till besöksbokning och receptförlängning via internet är andra exempel där det ges möjlighet till eget initiativ och egna val

17 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Förnyelseperspektivet beskriver hur förutsättningar skapas för en ständig utveckling och förbättring av verksamheten i syfte att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategi i Förnyelseperspektivet: Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap. Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete. Framgångsfaktor som bidrar till Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap: Förmåga till framtidsanalys Hög förändringsbenägenhet har en viktig utgångspunkt i en systematisk omvärldsbevakning som aktivt söker kunskap om t.ex. Nya uttryck för ohälsa Livsstilsförändringar Förändrade förväntningar och värderingar i samhället Medicinsk utveckling Demografisk utveckling Formella förutsättningar - lagstiftning etc Omvärldsbevakning är ett viktigt underlag för en analys som reflekterar kring hur organisationen bör agera mot en framtidshorisont. Ett inslag i detta är det internationella utbytet. Landstinget behöver utveckla framtidsanalysen på övergripande nivå och även ha förmåga att hantera den kunskap som analysen genererar. Det kan handla om att beskriva förhållningssätt till scenarier och trender. Behovsanalyserna bör såväl generellt som inom specifika sjukdoms- eller behovsgrupper innefatta omvärldsbevakning och framtidsanalys i större utsträckning än idag. Behovet av förändringar ska beaktas och utrymme ges att ta in kunskap och inspireras av externa vårdgivare och verksamheter. *** Framgångsfaktor som bidrar till Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete: Effektiv uppföljning och analys Uppföljning är en förutsättning för allt förbättringsarbete. En funktionell uppföljning innefattar emellertid inte enbart datainsamling utan måste därutöver omfatta analys och ställningstagande till åtgärder om den ska utgöra underlag för förbättring och utveckling. Det är viktigt att en utveckling sker inom detta område på alla nivåer i organisationen kopplat till såväl landstingsövergripande analysbehov som mer produktionsinriktade

18 PROCESSPERSPEKTIVET Processperspektivet beskriver hur resurserna effektivt ska utnyttjas för säker vård, goda medicinska resultat, effektiva vårdprocesser och minsta möjliga negativa miljöpåverkan i syfte att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategier i Processperspektivet: Kunskapsbaserad och säker vård. Effektiva vårdprocesser Framgångsfaktorer som bidrar till Kunskapsbaserad och säker vård: Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Landstingets hälso- och sjukvård ska bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Medicinska riktlinjer, SBUrekommendationer, lokala och regionala vårdprogram ska tillämpas när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar och läkemedelskommitténs rekommendationer ska uppmärksammas. Uppföljning av den medicinska kvaliteten ska vara underlag för ständiga förbättringar. Varje vårdproducerande enhet ska ha målsättningar för medicinsk kvalitet. *** Framgångsfaktorer som bidrar till Effektiva vårdprocesser: Processorienterat arbetssätt Inom hälso- och sjukvården finns åtskilliga exempel på splittrade vårdprocesser där varje aktör och funktion gör sitt bästa, men sambanden dem emellan och bristen på helhetssyn skapar osäkerhet både hos patienter och även hos medarbetare. Här behövs mer fokus på hela vårdprocesser - den enskilde vårdtagaren ska inte behöva lägga märke till när flera interna vårdenheter eller flera huvudmän delar ansvaret för den vård och omsorg han eller hon får. Det finns ett behov av att utveckla behovsstyrningen för att utveckla HSN:s beställarroll i en riktning som styr mot en mer resultat- och processorienterad verksamhet med fokus på patientnära resultat. Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Invånarna förväntar sig att få god vård för skattepengarna. God vård brukar beskrivas 12 som att hälso- och sjukvården ska vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Effektiv Jämlik Tillgänglig inom rimlig tid 12 God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2006)

19 Effektiv hälso- och sjukvård är ett av kvalitetsområdena och innebär att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt. En ökad mångfald av vårdgivare och driftsformer ska genom konkurrens och valet av olika lösningar stimulera utvecklingen till nytta för såväl kvalitet och effektivitet inom vården. Införandet av vårdvalsmodell i Östergötland ska bidra till en sådan utveckling

20 EKONOMIPERSPEKTIVET Ekonomiperspektivet beskriver dels hur landstinget ska bidra till ekonomisk tillväxt i Östergötland, dels hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och bibehålla en god ekonomi som ger rimlig handlingsfrihet och inte belastar kommande generationer. Båda inriktningarna krävs för att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Hälso- och sjukvårdsnämnden har följande strategier i Ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet. Kostnadseffektiv verksamhet. Framgångsfaktor som bidrar till Ekonomi som ger handlingsfrihet: Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter HSN:s ekonomiska ansvar som beställare är tydligt avgränsat i form av de ekonomiska ramar som fullmäktige fastställt. HSN:s ersättningar till landstingsdriven verksamhet och privata vårdgivare ska vara utformade på ett sätt som innebär att det ekonomiska risktagandet för nämnden när det gäller rörliga ersättningsformer ska minimeras. Nämndens resultat ska årligen vara noll eller större. Eftersom HSN:s budget utgör en dominerande del av huvudmannens totala ramar finns skäl att med vaksamhet anpassa överenskommelser och avtal så att de ligger inom nämndens ekonomiska ram. *** Framgångsfaktor som bidrar till Kostnadseffektiv verksamhet: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ekonomistyrning är ett kraftfullt verktyg för att påverka innehållet i en verksamhet. Genom aktiv styrning av ekonomiska resurser kan HSN som beställare påverka hur verksamheten använder den ersättning som överenskommelser/avtal med utförarna reglerar. Ersättningssystemens utformning kan på olika sätt medvetet påverka resursanvändningen för att understödja en önskvärd utveckling mot politiska mål. Ett angeläget utvecklingsområde är att finna ersättningsformer som kan stimulera utvecklingen av hela vårdprocesser; kvalitén i processernas olika delar och framförallt i deras slutresultat för patienten. Det är också viktigt att följa upp att införda ersättningsformer lever upp till intentionerna

21 PLANERING OCH UPPFÖLJNING 2010 Behovsstyrningen kräver en rad beslut under året och beslutsstöd i form av uppföljning. Av nedanstående årscykel (Figur 3) framgår årets viktigaste planerings- och uppföljningsaktiviteter. November Kunskapssammanträde HSN - LS - Behovsanalyser Oktober Beslutssammanträde - Delårsrapport 08 inkl uppföljning av överenskommelser Verksamhetsplan LL 2011 Kunskapssammanträde HSN-LS - Behovsanalyser September Beslutssammanträde - Överenskommelser Verksamhetsplan HSN 2011 December Beslutssammanträde - Budget HSN 2011 Augusti Beslutssammanträde - Dialog med verksamheten om uppdrag/överenskommelser November Oktober September Augusti December 2010 Juli Januari Juni Februari Mars Maj April Figur 3 Behovsstyrningens viktigaste aktiviteter under år 2010 Februari Beslutssammanträde - Uppdrag 2011 Mars Beslutssammanträde - Uppföljning av överenskommelser/vårdval Årsredovisning 2009 Kunskapssammanträde HSN - LS - Summering av 2009 April Kunskapssammanträde HSN - LS Maj Beslutssammanträde - Treårsbudget Delårsrapport 03 gemensam med LS Juni Landstingsdirektören presenterar beredning av resursfördelningen Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) gör en behovsfokuserad uppföljning inom de målområden som HSN beskriver i sin verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. HSN har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategier innebärande ett behov av att följa upp behovsstyrningens resultat på befolkningsnivå och för sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdrag, överenskommelser och avtal är viktiga inslag i behovsstyrningen. Uppföljningen sker på generell befolkningsnivå men även i hög grad av de uppdrag för sjukdoms- och behovsgrupper som HSN har beslutat om. Uppföljningen av överenskommelser/avtal och vårdvalets auktoriserade vårdenheter ska primärt värdera i vad mån respektive vårdgivare har levt upp till gjorda åtaganden

22 HSN:s verksamhetsplan och uppdrag Vårdleverantör 1 Vårdleverantör 2 Vårdleverantör 3 UPPFÖLJNING - Befolkningens hälsa - Generell patientkvalitet UPPFÖLJNING -Uppdraget - Sjukdomsgrupp - Behovsgrupp Uppföljning till HSN Delårsrapporter Behovsanalys Årsredovisning Uppföljning av - Överenskommelser - Avtal Kunskapssammanträde Strukturerade dialoger UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSER OCH AVTAL Figur 4 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljning Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Olika teman vid kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till HSN redovisar kontinuerligt mer rörliga resultatutfall. I delårsrapport 03, 08 och 10 görs en ekonomisk helårsbedömning. Delårsrapport 03 och 08 är gemensamma redovisningar till LS och HSN. Delårsrapport 08 är en redovisning till fullmäktige av utfallet inom alla perspektiv med bland annat en lägesrapport avseende HSN:s överenskommelser med produktionsenheterna. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från LS och HSN till fullmäktige av måluppfyllelsen för strategierna och en sammantagen bedömning av hur landstinget levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av nyckelindikatorer och resultatmått. Kunskapssammanträdena, gemensamma med LS, har en informerande och uppföljande funktion; en arena där LS och HSN får kunskap med olika teman inom varandras ansvarsområden. Möjlighet ges att diskutera hur man kan uppnå gemensamma mål med olika medel. Utvärderingen av sammanträdena är av stor vikt i form av dragna slutsatser och ställningstagande till nödvändiga initiativ. Inom ramen för kunskapssammanträdena får LS och HSN under hösten en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/ behovsgrupper. Analyserna är en form av uppföljning genom att de redovisar ett nuläge ur olika aspekter och ofta en jämförelse av aktuella förhållanden i relation till nationella riktlinjer och evidens..(se även avsnitt Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik) I övrigt sker uppföljning till HSN i form av olika dialoger med verksamheten och via tematiska uppföljningar (exv. uppföljning av överenskommelser/vårdvalets auktoriserade vårdenheter)

23 DEN LANDSTINGSÖVERGRIPANDE STYRNINGEN Ansvarsområden Beställar - utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och vårdverksamhet ska vara tydlig. Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget 3-årsbudget Finansplan m.m Årsredovisning Delårsrapport 08 Landstingsstyrelsen Delårsrapporter Hälso- och sjukvårds nämnden Behovsfokus -Verksamhetsplan -Uppdrag - Överenskommelser -Avtal Verksamhetsfokus -Verksamhetsplan - Riktlinjer m.m Delårsrapporter Delårsrapporter Uppföljning av överenskommelser Landstingsledningen Behovs- och verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer m.m Årsredovisning Delårsrapporter Produktionsenhet Produktionsenhet Produktionsenhet Figur 5 Den landstingsövergripande styrningen Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska, genom att ha fokus på verksamheten, ange förutsättningar för produktionsenheterna och bevaka att verksamheten kännetecknas av god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälsooch sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska, med fokus på befolkningens behov, verka för en god hälsa hos invånarna och en god hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot gemensamma mål men med olika medel. Landstingsdirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Landstingsdirektören ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ och ska under landstingsstyrelsen - även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges treårsbudget/finansplan samt landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner

24 Styrningslogiken Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra landstingets komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut kan ge ett tydligt genomslag i verksamheten och att var och en kan se sin roll i ett större sammanhang. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserat styrkort, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Utgångspunkten är landstingsfullmäktiges treårsbudget som redovisar landstingets vision samt övergripande strategier 13 inom ett antal olika perspektiv. Medborgarperspektivet är överordnat och strategierna i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i medborgarperspektivet. Landstinget utgår från fem olika perspektiv: Medborgarperspektivet - hur landstinget kan tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Förnyelseperspektivet verksamhetens förmåga att förbättra och utveckla. Processperspektivet effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsflöden. Medarbetarperspektivet - hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas. Ekonomiperspektivet - kontrollen och skötseln av ekonomin. Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad landstingsövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän. Den samlade styrningens inslag är: - Landstingsfullmäktiges treårsbudget - Landstingsstyrelsens verksamhetsplan - Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan - Landstingsledningens verksamhetsplan I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till en helhet som det exempelvis i samband med årsredovisning krävs ett samlat förhållningssätt till. 13 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som ska sträva mot att visionen uppnås

25 LF:s vision och strategier Bra vård och bättre hälsa LS + HSN:s val av LF-strategier T.ex. Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende LS + HSN:s framgångsfaktorer T.ex. Hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs LL:s nyckelindikatorer T.ex Ingen patient ska ha väntat längre än 90 dagar på behandling LL:s resultatmått T.ex Andel östgötar som känner förtroende för hälso- o sjukvården Andel östgötar som känner förtroende för landstingspolitiker Patienternas omdöme per VC Figur 6 Den samlade styrningens komponenter ( inkl. exempel). Landstingsfullmäktige (LF) beskriver i sin treårsbudget landstingets övergripande vision, värdegrund, strategier 14 och ekonomiska ramar. Landstingsstyrelsen (LS) och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) delar ansvaret för fullmäktiges uppdrag mellan sig utifrån reglementet vilket i verksamhetsplanen markeras genom att LF:s strategier fördelas mellan LS och HSN. Vissa strategier är gemensamma och inom dessa områden arbetar LS och HSN mot samma mål men med olika medel. Landstingsstyrelsen (LS) och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) identifierar framgångsfaktorer 15 kopplade till respektive strategi. Framgångsfaktorerna ska handlingsinriktat konkretisera vad som är avgörande för att kunna leva upp till strategierna. Med vägledning av LS och HSN:s framgångsfaktorer identifierar landstingsledningen (LL) strategiskt viktiga utvecklingsområden i form av målsatta nyckelindikatorer 16 som ska driva på och markera behovet av utveckling. Dessutom fastställer LL resultatmått 17 som sammantaget ska bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategi. Därutöver använder sig LL av basfakta i form av mer basala uppföljningsmått vilka ingår i rapporteringen till politiken som ett underlag för den löpande uppföljningen. LL:s verksamhetsplan är, tillsammans med överenskommelserna med HSN, ett underlag som landstingets alla produktionsenheter har att följa i sin planering och uppföljning. 14 Övergripande målsättningar i respektive perspektiv som ska sträva mot att visionen uppnås. 15 Konkretisering och prioritering av vad som är avgörande för att leva upp till respektive strategi i ett perspektiv. 16 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 17 Mått som har funktionen att vara underlag för analys av resultat i förhållande till en strategi